Förmögenhetsskattefrågor m.m.
Betänkande 1990/91:SkU31
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU31
Förmögenhetsskattefrågor m.m.
Innehåll
1990/91 SkU31
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de förslag till tekniska justeringar av förmögenhetsskatten m.m. som läggs fram i proposition 1990/91:168 och avstyrker samtliga motioner som behandlas i detta sammanhang.
Olika reservationer har lämnats från m, fp, c, v och mp om ett successivt avskaffande av förmögenhetsskatten och om lättnader och skärpningar av beskattningen.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1990/91:168 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
I propositionen föreslås vissa tekniska justeringar för att anpassa reglerna för förmögenhetsbeskattningen till den reformerade inkomstbeskattningen. Anpassningen -- som utgår från att nuvarande ordning för förmögenhetsbeskattning bibehålls temporärt -- syftar inte till några sakliga ändringar av beskattningen. De s.k. lättnadsreglerna för värdering av företagsförmögenhet lämnas således i princip oförändrade. Begränsningsregeln justeras så att spärrbeloppet för högsta förmögenhets- och inkomstskatteuttag bestäms till 75% av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli i år och tillämpas på förmögenhet vid utgången av år 1991.
Lagförslagen har följande lydelse.
>S>S
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på arbetande kapital med verkan från 1991,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad sambeskattning av förmögenhet med verkan från 1991,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt slopad förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att spärrbeloppet i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall sätts till 50%,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av beräkningsgrunderna i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk77 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på det arbetande kapitalet i mindre och medelstora företag med verkan fr.o.m. 1991,
2. att därest yrkande 1 ej vinner bifall riksdagen beslutar att vid beräkningen av förmögenhetsskatten 1992 de gamla taxeringsvärdena på jordbruksfastighet skall gälla.
1990/91:Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på arbetande kapital med verkan från 1991,
2. att riksdagen beslutar att spärrbeloppet i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall sätts till 50%,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av beräkningsgrunderna i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny skatteskala i förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad som i motionen anförts,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad sambeskattning av förmögenhet med verkan från 1991.
1990/91:Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på arbetande kapital i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar justera ned begränsningsregeln i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för en successiv avveckling av förmögenhetsskatten.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1990/91:Sk308 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av sambeskattning av förmögenheter.
1990/91:Sk314 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av sambeskattningen av makars förmögenhet.
1990/91:Sk315 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av barns och föräldrars förmögenhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet.
1990/91:Sk316 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att sambeskattningen av makars och barns förmögenhet samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall slopas.
1990/91:Sk325 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med vad i motionen anförts angående ett avskaffande av förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i familjeföretag.
1990/91:Sk332 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A208 -- yrkas att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten på arbetande kapital för egenföretagare avskaffas i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk333 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om kapitalbeskattning av OTC-aktier innebärande att dessa skall värderas till 30% av substansvärdet vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattning.
1990/91:Sk334 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till avsevärt lägre arvs- och gåvoskattesatser i samband med generationsskiften i familjeföretag,
2. att riksdagen beslutar att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra ett generationsskifte i familjeföretag befrias från förmögenhetsskatt.
1990/91:Sk340 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten.
1990/91:Sk347 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att sambeskattningen av äkta makar vad avser gemensam förmögenhet avskaffas fr.o.m. 1992 års taxering.
1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att arbetande kapital i små och medelstora företag undantas från förmögenhetsskatt fr.o.m. inkomståret 1992 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att den s.k. begränsningsregeln för uttag av förmögenhets- och inkomstskatt vid 1992 års taxering skall fastställas till 50% i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att arbetande kapital i små och medelstora företag undantas från arvs- och gåvobeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om 30% reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för successiva överlåtelser vid gåvobeskattning.
1990/91:Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N255 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt slopad förmögenhetsskatt i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och företagsbeskattningen.
Motionen behandlas i detta sammanhang såvitt avser beskattningen av arbetande kapital.
1990/91:Sk364 av Marianne Andersson i Vårgårda och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra gällande lagstiftning om förmögenhetsbeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk379 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med fastighetstaxering bör fastställas.
1990/91:Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
6. att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten på det arbetande kapitalet slopas.
1990/91:Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N322 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagen och förmögenhetsskatten.
1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att skatten på arbetande kapital i små och medelstora företag snarast skall avskaffas,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att generationsskiften underlättas genom sänkning av arvs- och gåvobeskattningen.
1990/91:Sk394 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo441 -- yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om rätten för kommunerna att få ta ut kommunal fastighetsskatt av icke permanentboende, ej i kommunen mantalsskrivna fastighetsägare,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att taxeringsvärdena för permanentbebodda skärgårdsfastigheter vid taxeringen reduceras med en särskild lägesfaktor.
1990/91:Sk408 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrad lagstiftning gällande sambeskattningen för fosterbarn och fosterföräldrar.
1990/91:Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi610 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om sänkt förmögenhetsbeskattning,
2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om avskaffad sambeskattning av makars och barns förmögenhet,
3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om avskaffad förmögenhetsskatt på arbetande kapital,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om privata riskkapitalbolag med skattemässiga fördelar för privatpersoner.
1990/91:Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen beslutar om sådan förändring i begränsningsregeln att den sammanlagda skatten ej överstiger 50% enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten på arbetande kapital,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan sänkning av arvs- och gåvoskatten i övrigt som föreslagits i motionen.
1990/91:Sk432 av Alf Wennerfors (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N372 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja ett spritt ägande genom att ett framtida värdepappersinnehav upp till en viss nivå stimuleras genom förmånliga skatteregler,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av förluster på personalkonvertibler.
1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd förmögenhetsskatt på fysiska personer enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.3.
1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om annorlunda principer för beskattning av fastigheter för permanentboende i områden med fritidsbebyggelse i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk824 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo815 -- yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av taxeringsreglerna för skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden.
Utskottet
Förmögenhetsskatt m.m.
Förmögenhetsskatten omfattas inte av den skattereform som har genomförts fr.o.m. 1991 och ligger utanför den överenskommelse mellan s och fp som ligger till grund för reformen. De ändringar som genomfördes i samband med skattereformens första steg (prop. 1989/90:50, SkU10) avsåg endast att anpassa reglerna till prisutvecklingen under 1980-talet och till de höjda taxeringsvärdena för småhus.
Skattskyldiga är fysiska personer, dödsbon och utländska bolag samt vissa föreningar och samfund. För fysiska personer m.fl. är skatten progressiv och utgår med 1,5--3% av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800000 kr. Den högsta procentsatsen gäller för vad som överstiger 3600000 kr. Makar och hemmavarande barn under 18 år sambeskattas. -- För övriga skattskyldiga är skatten proportionell och utgår med 1,5o/oo av den del av förmögenheten som överstiger 25000 kr.
Enligt särskilda begränsningsregler får den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten sättas ned om dessa skatter tillsammans med den kommunala inkomstskatten överstiger ett spärrbelopp. Spärrbeloppet utgör, enkelt uttryckt, 75% av den beskattningsbara inkomsten. Förmögenhetsskatten får dock inte reduceras så att den blir lägre än skatten på halva förmögenheten. Vissa begränsningar gäller också i fråga om nedsättning av den statliga inkomstskatten på tilläggsbelopp.
För förmögenhet i rörelse och jordbruk gäller särskilda lättnader i beskattningen. Värdet härav skall tas upp till 30% av sitt substansvärde, efter avdrag för skulder. Vid denna värdering beaktas i viss utsträckning också beräknade skatteskulder.
Skattelättnaderna för företagsförmögenhet gäller även för företag som drivs i aktiebolagsform. S.k. OTC-aktier och andra aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig omsättning och regelbundna noteringar skall dock tas upp till 30% av det noterade värdet. Börsnoterade aktier och vissa likartade värdepapper skall tas upp till 75% av det noterade värdet.
En arbetsgrupp inom finansdepartementet har gjort en översyn av förmögenhetsbeskattningen som redovisas i promemorian (Ds1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning. I syfte att uppnå enklare och mer likformiga regler föreslås bl.a. att skatten blir proportionell och tas ut efter en skattesats på ca 1% (0,8--1,2%) på förmögenheter över 800000, alternativt 1milj.kr. Samtidigt föreslås att basen för skatteuttaget breddas genom att värderingsreglerna görs mer likformiga, att lättnads- och begränsningsreglerna avskaffas och att vissa tillgångar, som i dag är undantagna, skall omfattas av beskattningen. Vidare föreslås att sambeskattningen fosterföräldrar/fosterbarn slopas.
I propositionen anförs att behovet av en reformering av förmögenhetsbeskattningen är stort men att den kritik som riktats mot promemorieförslaget har sådan karaktär att det krävs ingående överväganden innan man tar ställning till den framtida förmögenhetsbeskattningen. I avvaktan på en mer genomgripande förändring föreslår regeringen nu endast att reglerna provisoriskt anpassas till de nya inkomstskattereglerna. Följdändringar föreslås också beträffande arvs- och gåvoskattelagstiftningen.
De aktuella motionerna innehåller -- med ett undantag -- mer eller mindre långtgående krav på lättnader i beskattningen. Så yrkas i motion Sk340 av Bengt Rosén (fp) att förmögenhetsskatten avskaffas medan motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 3, Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 7 i denna del och Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 4 innehåller krav på förslag från regeringen eller tillkännagivande från riksdagens sida om att avskaffa förmögenhetsskatten successivt. I motionerna Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 4 och Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) föreslås att fribeloppet höjs till 2 milj.kr. och skattesatsen för överskjutande belopp bestäms till 1%. Motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) däremot innehåller ett yrkande om att skatteskalan skärps så att intäkterna ökar med 15%.
Beträffande begränsningsregeln yrkas i motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4, Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 2, Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 2, Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 och Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 3 att spärrbeloppet bestäms till 50% av inkomsten. Vidare yrkas i motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 5 och Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 3 att beräkningsgrunderna för förmögenhetsskatten ändras så att skatteskärpningar undviks.
När det gäller kapital i små eller medelstora företag yrkas i motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1, Sk77 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) yrkande 1, Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 1, Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 1, Sk325 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c), Sk332 av Olof Johansson m.fl. (c), Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1, Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 7 i denna del, Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) i denna del, Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) yrkande 6 och Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) att skatten på förmögenhet av detta slag slopas helt fr.o.m. 1992 års taxering. I motionerna Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 1 och Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 3 begär motionärerna förslag från regeringen av samma innebörd. I andra hand yrkas i motion Sk77 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) att förmögenhetsskatten på jordbruksfastigheter även i fortsättningen skall beräknas på 1981 års taxeringsvärde.
I motion Sk333 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) yrkas att OTC-aktier skall tas upp till 30% av substansvärdet i stället för till 30% av det noterade värdet som i allmänhet är avsevärt högre. Vidare framställs i motion Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) ett yrkande av innebörd att belopp som satsas i placeringsfonder som inrättas som privata riskkapitalobjekt skall få skattemässiga fördelar, t.ex. genom befrielse från förmögenhetsskatt (yrkande 4). Även motion Sk432 av Alf Wennerfors (m) innehåller ett yrkande om ej närmare angivna skattestimulanser för innehav av värdepapper (yrkande 1). Enligt den sistnämnda motionen bör man också tillskapa särskilda avdragsmöjligheter för förluster på personalkonvertibler (yrkande 2).
Frågan om sambeskattningen av makar och av föräldrar och barn tas också upp i ett flertal motioner. I motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2, Sk347 av Hugo Hegeland (m), Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 5, Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2, Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 2, Sk308 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c) och Sk314 av Martin Olsson (c) yrkas att sambeskattningen slopas. Motsvarande yrkande i fråga om sambeskattningen föräldrar/barn framställs i motionerna Sk315 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) yrkande 1 och Sk316 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m). Vidare yrkas i motionerna Sk315 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) yrkande 2 och Sk364 av Marianne Andersson i Vårgårda och Birger Andersson (c) att fosterbarn och fosterföräldrar ej skall sambeskattas.
Yrkandena om skattebefrielse för förmögenhet i företag torde i allmänhet avse även arvs- och gåvoskatten. Uttryckliga yrkanden i detta hänseende framställs i motionerna Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 3 och Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 3. I andra hand yrkas i dessa motioner att lättnadsreglerna skall gälla även för successiva gåvor av företag och inte endast vid överlåtelse av hela företaget (yrkande 4). Motsvarande yrkande beträffande successiva gåvor framställs även i motion Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) i denna del. Vidare yrkas i motion Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) i denna del att arvs- och gåvoskatten sänks genom en höjning av grundavdragen och genom en sänkning av skatteskalan med 5 procentenheter. Även i motion Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkas att arvs- och gåvoskatten sänks.
Andra yrkanden i samma riktning framställs i motion Sk334 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) där motionärerna yrkar att arvs- och gåvoskatten i samband med generationsskiften i familjeföretag sänks (yrkande 1) och att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra generationsskiften i familjeföretag befrias från förmögenhetsskatt (yrkande 2) och i motion Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) som bl.a. innehåller krav på att uppskov skall medges med arvs- och gåvoskatt till dess att företaget säljs.
Utskottet anser att kritik kan riktas mot förmögenhetsskatten i dess nuvarande form. Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet dock framhålla att de lättnader i inkomstbeskattningen som skattereformen bl.a. medfört innebär att olägenheterna med förmögenhetsskatten i sin nuvarande utformning blivit mindre framträdande än tidigare. Kritiken mot reglerna riktar sig delvis mot de snedvridande effekter som begränsningsreglerna medför. Lättnaderna i inkomstbeskattningen kommer att medföra att begränsningsreglerna blir tillämpliga för ett väsentligt mindre antal personer än tidigare. Utskottet vill också erinra om att skattereformen kombinerats med ett brett register av åtgärder för att uppfylla fördelningpolitiska och finanspolitiska mål. De yrkanden som nu framställs om att helt eller delvis slopa förmögenhetsskatten eller att genomföra väsentliga lättnader i denna beskattning framställs utan hänsyn till den fördelningspolitiska och statsfinansiella betydelse som denna skatt har. Därtill kommer att de lättnader som yrkas i motionerna är ägnade att försvåra möjligheterna att åstadkomma lämpliga lösningar av de nuvarande problemen.
Som anförs i propositionen bör ett närmare ställningstagande till förmögenhetsskattefrågorna kräva mer ingående överväganden än vad som hittills har varit möjligt. Hur företagsförmögenhet bör behandlas är endast en av de viktiga frågor som bör övervägas ytterligare. Förmögenhetsbeskattningens fördelningpolitiska effekter, beskattningens inverkan på samhällsekonomin och kontrollfrågor m.m. kräver -- som anförs i propositionen -- också en ytterligare belysning. Därtill kommer att hänsyn också bör tas till arvs- och gåvobeskattningens framtida utformning och att regeringen ännu inte slutfört sin beredning av arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU 1987:62) om en ny arvs- och gåvoskattelag.
Med hänvisning till det anförda instämmer utskottet i regeringens bedömning att frågan om ändring av de materiella reglerna bör anstå i avvaktan på resultatet av en ytterligare beredning. Vad utskottet nu har anfört gäller såväl förmögenhetsbeskattningen som arvs- och gåvobeskattningen. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner i nu angivna delar.
När det gäller regeringens förslag till en provisorisk anpassning av förmögenhetsskattereglerna till skattereformen har några konkreta förslag till alternativa lösningar inte lagts fram i motionerna. Utskottet finner att förslagen i propositionen bör godtas och har inte heller något att erinra mot de följdändringar som föreslås beträffande arvs- och gåvobeskattningen.
Fastighetstaxering m.m.
I motion Sk379 av Ivar Virgin (m) yrkas att prisnivån vid släktförvärv bör läggas till grund för taxeringsnivån för jordbruksfastigheter.
Som utskottet anfört vid sin prövning av motsvarande yrkande tidigare år, senast i betänkandet 1990/91:SkU6, bör i det underlag som läggs till grund för fastighetstaxeringen endast ingå försäljningar där köpeskillingarna huvudsakligen har bestämts utifrån fastighetens egenskaper. Prisnivån vid släktköp avviker i allmänhet påtagligt från det allmänna saluvärdet. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motionen.
I tre motioner återkommer motionärerna till de särskilda problemen rörande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden. I motionerna Sk394 av Hugo Andersson m.fl. (c) yrkande 2 och Sk824 av Alf Wennerfors m.fl. (m) begär motionärerna en översyn av reglerna i syfte att begränsa taxeringsvärdena framför allt för permanentbostäder i områden med fritidsbebyggelse. Vidare yrkas i motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) förslag från regeringen om andra principer för beskattning av fastigheter för permanentboende i sådana områden. Yrkande 1 i den förstnämnda motionen innehåller också krav på en utredning om kommunal fastighetsskatt för i kommunen ej mantalsskrivna fastighetsägare.
En särskild översyn har numera påbörjats beträffande underlaget för fastighetsbeskattningen (dir. 1990:58). Enligt direktiven bör utredningens arbete vara klart under hösten 1991. Därmed torde syftet med motionerna till väsentlig del kunna anses tillgodosett. Med hänvisning härtill och till att de kommunalekonomiska frågorna ingår i kommunalekonomiska kommitténs utredningsuppdrag (F9 1990:04) avstyrker utskottet dessa motioner.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3, 1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4, 1990/91:Sk340, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del, 1990/91:Sk423 yrkande 1 och 1990/91:Sk433 yrkande 14, res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (c) res. 4 (v) 2. beträffande lättnader i begränsningsregeln att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Sk78 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk79 yrkande 3, 1990/91:Sk352 yrkande 2 och 1990/91:Sk430 yrkande 2, res. 5 (m, fp, c) 3. beträffande detaljutformningen av begränsningsregeln, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 5 och 1990/91:Sk78 yrkande 3 och godkänner proposition 1990/91:168 i dessa delar, 4. beträffande företagsförmögenhet vid förmögenhetsbeskattningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 1, 1990/91:Sk77, 1990/91:Sk78 yrkande 1, 1990/91:Sk79 yrkande 1, 1990/91:Sk388 yrkande 6, 1990/91:Sk325, 1990/91:Sk332, 1990/91:Sk352 yrkande 1, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkande 3, 1990/91:Sk391 yrkande 1 och 1990/91:Sk423 yrkande 3, res. 6 (m, fp, c, mp) s.y. 1 (v) 5. beträffande sambeskattning av makar och av föräldrar/barn att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 2, 1990/91:Sk78 yrkande 5, 1990/91:Sk79 yrkande 2, 1990/91:Sk308, 1990/91:Sk314, 1990/91:Sk315 yrkande 1, 1990/91:Sk347, 1990/91:Sk423 yrkande 2 och 1990/91:Sk408, res. 7 (m, fp, c) 6. beträffande sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk315 yrkande 2, 1990/91:Sk316 och 1990/91:Sk364, res. 8 (mp) 7. beträffande skattelättnader för företagsförmögenhet vid arvs- och gåvobeskattningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk334, 1990/91:Sk352 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk385 i denna del och 1990/91:Sk430 yrkandena 3 och 4, res. 9 (m, fp, c) s.y. 1 (v) 8. beträffande uppskovsregler vid arvs- och gåvobeskattningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk362 i denna del, 9. beträffande grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och gåvobeskattningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk385 i denna del och 1990/91:Sk391 yrkande 2, res. 10 (m) 10. beträffande OTC-aktier att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk333, res. 11 (m, fp, c) 11. beträffande placeringsfonder att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk423 yrkande 4, res. 12 (m, fp) 12. beträffande personalkonvertibler att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk432, 13. beträffande prisnivån för jordbruksfastigheter att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk379, res. 13 (m, fp, c, mp) 14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk394, 1990/91:Sk627 yrkande 19 och 1990/91:Sk824, res. 14 (c) res. 15 (mp) s.y. 2 (m) s.y. 3 (v) 15. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1990/91:168 fogade förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, 2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall, 3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Stockholm den 14 april 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne Andersson i Gislaved (s), Rune Berglund (s).
Reservationer
1. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Berättigad kritik har sedan länge riktats mot förmögenhetsskatten och de många negativa effekter som denna skatt medför. Förmögenhetsskatten i Sverige är extremt hög och tas ut på kapital även om detta har tillskapats genom att spara redan beskattade förvärvsinkomster. Den beräknas formellt sett på förmögenhetens värde men är i realiteten en extra skatt på den avkastning som på annat sätt redan har beskattats betydligt hårdare än i andra länder.
De negativa effekterna av förmögenhetsbeskattningen är särskilt framträdande vid beskattningen av s.k. arbetande kapital. Den leder till minskad soliditet och växtkraft i mindre och medelstora företag och minskar intresset för nyinvesteringar och nyföretagande. Förmögenhetsskatten medför också andra problem, t.ex. för egnahemsägare och småföretagare med tillgångar som lämnar endast låg avkastning. Det förekommer att ägare av mindre och medelstora företag måste sälja företaget för att kunna betala skatten.
I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett oförändrat högt förmögenhetsskatteuttag och skärpt beskattning av kapital medan däremot skatten på finansiella placeringar skulle sänkas. Vid remissbehandling erhöll promemorian välförtjänt, skarp kritik. Med hänvisning till att ytterligare överväganden behövs har regeringen nu avstått från att lägga fram förslag om skärpning av förmögenhetsskatten på arbetande kapital.
Enligt vår uppfattning bör den omfattande kritiken mot reglerna leda till att skatten på arbetande kapital slopas fr.o.m. 1991. Samtidigt bör begränsningsreglerna ändras och sambeskattningen av förmögenhet slopas. Vi återkommer till dessa frågor i särskilda reservationer. För att undvika de snedvridande effekter som skilda underlag för beskattning av olika förmögenhetstillgångar medför bör riksdagen också fatta beslut om att helt avveckla förmögenhetsskatten under loppet av några få år.
Med det anförda ställer vi oss bakom de förslag i dessa frågor som läggs fram i de aktuella motionerna från moderata samlingspartiets sida. Därmed är också syftet med flertalet övriga motionsyrkanden helt eller delvis tillgodosedda. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram de lagförslag som behövs.
dels vid mom. 1 hemställt 1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3 och 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del, med anledning av motionerna 1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4, 1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk423 yrkande 1 samt med avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär skyndsamt förslag från regeringen om en successiv avveckling av förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförs i reservationen.
2. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Förmögenhetsskatten ingick inte i den skattereform som nu har genomförts. Så borde ha varit fallet eftersom förmögenhetsskatten måste ses som en del av den samlade kapitalbeskattningen. Kapitalbeskattningen har genom skattereformen ökat med ca 35 miljarder kronor. Därutöver inbringar förmögenhetsskatten ca 3 miljarder kronor.
Förmögenhetsskatten i Sverige är mycket hög i förhållande till andra länder. De negativa effekterna av förmögenhetsbeskattningen är särskilt framträdande vid beskattningen av s.k. arbetande kapital. Den leder till minskad soliditet och växtkraft i mindre och medelstora företag och minskar intresset för nyinvesteringar och nyföretagande. Förmögenhetsskatten medför också andra problem, t.ex. för egnahemsägare och småföretagare med tillgångar som lämnar endast låg avkastning. Det förekommer att ägare av mindre och medelstora företag måste sälja företaget för att kunna betala skatten.
I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett oförändrat högt förmögenhetsskatteuttag och skärpt beskattning av kapital medan däremot skatten på finansiella placeringar skulle sänkas. Vid remissbehandling erhöll promemorian välförtjänt, skarp kritik. Med hänvisning till att ytterligare överväganden behövs har regeringen nu avstått från att lägga fram förslag om skärpning av förmögenhetsskatten på arbetande kapital.
Enligt vår uppfattning bör den omfattande kritiken mot reglerna leda till att skatten på arbetande kapital slopas fr.o.m. 1991. Samtidigt bör begränsningsreglerna ändras och sambeskattningen av förmögenhet slopas. Vi återkommer till dessa frågor i särskilda reservationer. Vidare bör skatteuttaget mildras genom en höjning av fribeloppet och en lättnad i skatteskalan. Fribeloppet bör vara så högt att t.ex. människor med ett normalt villaboende i storstadsområdena slipper betala förmögenhetsskatt. Skatten bör bli proportionell och skattesatsen sänkas till 1%.
Med det anförda ställer vi oss bakom de förslag i dessa frågor som läggs fram i folkpartimotionerna Sk78 och Sk423. Därmed är också syftet med flertalet övriga motionsyrkanden helt eller delvis tillgodosedda. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram de lagförslag som behövs.
dels vid mom. 1 hemställt 1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk423 yrkande 1, med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3, 1990/91:Sk79 yrkande 4, 1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del samt med avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär förslag från regeringen om nedsättning av uttaget av förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförs i reservationen.
3. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Det är i dag uppenbart att förmögenhetsskatten har sådana brister att den antingen måste reformeras i grunden eller avskaffas. Den inbringar något mer än 3 miljarder kronor. Drygt 400000 personer betalar förmögenhetsskatt, men 75% av de hushåll som betalar förmögenhetsskatt har en bekattningbar förmögenhet på högst 2 milj.kr. Statsfinansiellt har skatten således förhållandevis liten betydelse. De som berörs av reglerna kan emellertid drabbas svårt. Förmögenhetsskatten är mycket hög jämfört med vad som gäller i andra länder. Efter skattereformen har Sverige även en internationellt sett hög ordinarie kapitalbeskattning. Därtill kommer att reglerna har en sådan utformning att det uppstår starkt snedvridande effekter som är skadliga bl.a. från samhällekonomisk synpunkt.
Beskattningen av förmögenhet i företag är extra bekymmersam. Anledningen till detta är att kapitalet är bundet i rörelsen och att skatten vanligen måste erläggas med en extra lön. Den totala skatten blir på så sätt flera gånger högre än förmögenhetsskatten eftersom också extra inkomstskatt och arbetsgivaravgifter kommer att utgå.
Den fördelningpolitiska effekten av förmögenhetsskatten kan också ifrågasättas, eftersom den i stor utsträckning drabbar personer med mindre förmögenheter nedplöjda i företag eller i en villa eller annan fastighet.
I och för sig kan det vara möjligt att begränsa de nuvarande olägenheterna genom att reformera beskattnings- och värderingsreglerna. En sammanvägd bedömning av de olika alternativ som står till buds leder dock enligt vår uppfattning till att förmögenhetsskatten på sikt bör avvecklas.
Centern har satt upp som mål att skattetrycket skall pressas ned till 50% under 1990-talet, med bibehållen generell välfärdspolitik. Mot den här angivna bakgrunden förordas i centermotionen Sk79 att förmögenhetsskatten blir en av de skatter som omfattas av dessa planer och att förmögenhetsskatten successivt avvecklas helt under 1990-talet. Takten och formen för avvecklingen bör avgöras av ekonomisk-politiska och fördelningspolitiska överväganden samt med beaktande av den samlade kapitalbeskattningen i våra konkurrentländer.
Vi tillstyrker detta förslag under den angivna förutsättningen att det samlade skattetrycket sänks på ett fördelningspolitiskt godtagbart sätt. Enligt centerns förslag innebär detta bl.a. att mervärdeskatten differentieras och att skatten sänks på nödvändig konsumtion såsom mat och boende. Åtgärder av detta slag betyder mest för låginkomsttagare och barnfamiljer.
Även förmögenhetsskatten bör avvecklas med en fördelningspolitisk profil. I en första etapp bör skatten på arbetande kapital och sambeskattningen slopas, med verkan fr.o.m. 1992 års taxering. Samtidigt bör begränsningsregeln justeras ned så att spärren för den totala inkomst- och förmögenhetsskatten i princip blir 50% av inkomsten vid en kommunalskatt på 30 kr. Våra yrkanden i dessa hänseenden framställs i särskilda reservationer. Den successiva utfasningen bör i fortsättningen huvudsakligen ske genom att fribeloppet höjs så att skatten på de största förmögenherna avvecklas sist.
Vi tillstyrker således de förslag i dessa hänseenden som läggs fram i centermotionen Sk79. Därmed är syftet med flertalet övriga motioner delvis tillgodosett.
dels vid mom. 1 hemställt 1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk78 yrkande 4, med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3, 1990/91:Sk79 yrkande 4, 1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk423 yrkande 1 samt med avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär förslag från regeringen om en successiv avveckling av förmögenhetsskatten under 1990-talet i enlighet med vad som anförs i reservationen.
4. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Samtidigt med första steget på skattereformen i december 1989 beslutade riksdagen att sänka förmögenhetsskatten genom att fördubbla det skattefria bottenbeloppet till 800000 kr. och lätta på skatteskalorna. Vänsterpartiet accepterade då höjningen av det skattefria bottenbeloppet men yrkade att skattebortfallet skulle kompenseras genom att skärpa skattesatserna i de högre skikten.
Denna ståndpunkt fullföljer vänsterpartiet i sin motion Sk433 och kräver en skärpning av skattesatserna så att intäkterna ökar med 15% (yrkande 14). Förslaget är välmotiverat och bör genomföras. Till följd härav bör övriga motionsyrkanden om en avveckling av förmögenhetsskatten avslås.
Vänsterpartiet menar vidare att värderingsgrunderna för förmögenheter bör bli föremål för översyn. Dagens regler gör att skatten är väsentligt olika för olika typer av förmögenhet. Detta leder till snedvridningar och inlåsningseffekter. Med stöd av nuvarande regler kan förmögenhetsskatt undvikas bl.a. genom lånefinansierade placeringar i aktie- eller avkastningsfoder, som endast behöver sträcka sig över årsskiftet.
I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett breddat skatteuttag kombinerat med en proportionell beskattning. Skatteintäkterna för promemorians alternativ varierade från sänkta till ökade skatteintäkter. Promemorians förslag innebar bl.a. att den s.k. begränsningsregeln slopades. Den regel som gör att den faktiska skattens andel av förmögenheten ofta minskar när förmögenheten ökar. Förslaget innebar vidare en förskjutning av skatteuttaget från små till större förmögenheter.
Det är enligt vänsterpartiets mening riktigt att bredda skatteunderlaget och söka beskattningsformer som motverkar inlåsningseffekter i ekonomin. Åtgärder måste också vidtas mot manipulerande med lån etc. för att nedbringa förmögenheten vid taxeringstillfället. I dessa avseenden delar vänsterpartiet de överväganden som redovisades i ovan nämnda promemoria. Vänsterpartiet menar dock att fördelningspolitiska skäl talar för en bibehållen progression i förmögenhetsbeskattningen. Det finns dessutom skäl att verka för en återhållsam beskattning av arbetande kapital i mindre företag.
Förmögenhetsskatten sänktes nyligen. Den kraftiga förmögenhetstillväxt som ägt rum under 1980-talet talar för att det totala skatteuttaget från förmögenhetsskatten borde ökas. Vänsterpartiet menar att intäkterna från förmögenhetsskatten bör återställas till den nivå som rådde innan den senaste sänkningen. Detta kan ske bl.a. genom ett breddat skatteunderlag och mer likformiga regler, i enlighet med vad som redovisats ovan.
dels vid mom. 1 hemställt 1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3, 1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4, 1990/91:Sk340, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk423 yrkande 1 begär förslag från regeringen om skärpningar av förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförs i reservationen.
5. Lättnader i begränsningsregeln (mom. 2)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Som anförs i reservationerna 1--3 bör begränsningsreglerna med verkan fr.o.m. beskattningsåret 1991 ändras så att spärren för den totala inkomst- och förmögenhetsskatten i princip blir 50% av inkomsten vid en kommunalskatt på 30 kr. För dem som fortfarande berörs av dessa regler uppstår annars den effekten att de lättnader som skattereformen innebär vid inkomstbeskattningen helt eller delvis kommer att ätas upp av en motsvarande höjning av förmögenhetsskatten, dvs. att såväl den totala skatten som marginalskatten i dessa fall fortfarande blir minst 75% av inkomsten. Sådana orimligheter kan givetvis inte accepteras.
dels vid mom. 2 hemställt 2. beträffande lättnader i begränsningsregeln att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Sk78 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk79 yrkande 3, 1990/91:Sk352 yrkande 2 och 1990/91:Sk430 yrkande 2 begär förslag till lättnader i begränsningsreglerna i enlighet med vad som anförs i reservationen.
6. Företagsförmögenhet vid förmögenhetsbeskattningen (mom. 4)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Som anförs i reservationerna 1--3 innebär förmögenhetsskatten så betydande problem för små och medelstora företag att skatten på arbetande kapital bör slopas fr.o.m. beskattningsåret 1991. Regeringen bör skyndsamt lägga fram de lagförslag som erfordras.
dels vid mom. 4 hemställt 4. beträffande företagsförmögenhet vid förmögenhetsbeskattningen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 1, 1990/91:Sk77, 1990/91:Sk78 yrkande 1, 1990/91:Sk79 yrkande 1, 1990/91:Sk388 yrkande 6, 1990/91:Sk325, 1990/91:Sk332, 1990/91:Sk352 yrkande 1, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkande 3, 1990/91:Sk391 yrkande 1 och 1990/91:Sk423 yrkande 3 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om slopande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i enlighet med vad som anförs i reservationen.
7. Sambeskattning av makar och av föräldrar/barn (mom. 5)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Som anförs i reservationerna 1--3 bör den sambeskattning av makar och av föräldrar och barn som fortfarande kvarstår vid förmögenhetsbeskattningen slopas fr.o.m. inkomståret 1991. Regeringen bör skyndsamt lägga fram de lagförslag som erfordras.
dels vid mom. 5 hemställt 5. beträffande sambeskattning av makar och av föräldrar/barn att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 2, 1990/91:Sk78 yrkande 5, 1990/91:Sk79 yrkande 2, 1990/91:Sk308, 1990/91:Sk314, 1990/91:Sk315 yrkande 1, 1990/91:Sk347, 1990/91:Sk423 yrkande 2 och 1990/91:Sk408 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om slopande av sambeskattningen av makar och av föräldrar/barn i enlighet med vad som anförs i reservationen.
8. Sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn (mom.6)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Sambeskattningen av fosterföräldrar och fosterbarn medför särskilda problem och har väckt berättigad kritik sedan lång tid tillbaka. Motionerna Sk315, Sk316 och Sk364 bör alltså bifallas i vad avser denna speciella fråga. Regeringen bör skyndsamt lägga fram de lagförslag som erfordras.
dels vid mom. 6 hemställt 6. beträffande sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk315 yrkande 2, 1990/91:Sk316 och 1990/91:Sk364 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om slopande av sambeskattningen av fosterföräldrar/fosterbarn.
9. Skattelättnader för företagsförmögenhet vid arvs- och gåvobeskattningen (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Problemen med förmögenhetsskatten för små och medelstora företag återkommer vid arvs- och gåvobeskattningen. I realiteten innebär reglerna att ett generationsskifte många gånger inte kan genomföras och att företaget alltså måste läggas ned eller avyttras. Det arbetande kapitalet bör så snart som möjligt, dvs. fr.o.m. år 1992, undantas även från arvs- och gåvoskatt.
dels vid mom. 7 hemställt 7. beträffande skattelättnader för företagsförmögenhet vid arvs- och gåvobeskattningen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk385 i denna del och 1990/91:Sk430 yrkandena 3 och 4 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk334 och 1990/91:Sk362 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om avskaffande av arvs- och gåvoskatten på arbetande kapital i enlighet med vad som anförs i reservationen.
10. Grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och gåvobeskattningen (mom. 9)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk385 är arvs- och gåvoskatten internationellt sett mycket hög. Den alltför hårda beskattningen skapar många problem och bör så snart som möjligt anpassas till nivån i våra nordiska grannländer. Som ett första steg i denna riktning bör skattesatserna i resp. skatteskalor sänkas med fem procentenheter. Samtidigt bör grundavdragen höjas och knytas till prisutvecklingen. För make och motsvarande bör grundavdraget fastställas till 12 basbelopp, för annan mottagare i klass I till 4 basbelopp och för mottagare i klass II och III till ett basbelopp. Det s.k. 18-årsavdraget bör sättas till ett halvt basbelopp. Grundavdraget vid gåvobeskattningen bör fastställas till ett halvt basbelopp.
dels vid mom. 9 hemställt 9. beträffande grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och gåvobeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk385 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande 2 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till höjda grundavdrag och sänkta skatteskalor för arvs- och gåvobeskattningen i enlighet med vad som anförs i reservationen.
11. OTC-aktier (mom. 10)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk333 innebär de ändringar som genomfördes hösten 1966 i fråga om värderingen av OTC-aktier och liknande att dessa värdepapper drabbats av en kraftig höjning av skatteuttaget. Detta betyder att förutsättningarna för OTC-introduktionen rycks undan eftersom de ekonomiska förutsättningarna för dessa företag försämras väsentligt. I enlighet med vad som har gällt tidigare bör värdet av sådana aktier vid förmögenhetsbeskattningen bedömas med ledning av substansvärdet i stället för det noterade värdet. Motsvarande bör gälla också vid arvs- och gåvobeskattningen. Motionen bör alltså bifallas.
dels vid mom. 10 hemställt 10. beträffande OTC-aktier att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk333 hos regeringen begär förslag till ändrade värderingsregler för OTC-aktier i enlighet med vad som anförs i reservationen.
12. Placeringsfonder (mom. 11)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) har
dels anfört följande:
Som ett led i strävandena att sprida ägandet och öka sparandet föreslås i motion Sk423 (fp) att man underlättar att inrätta placeringsfonder som privata riskkapitalbolag med skattemässiga fördelar för privatpersoner. Belopp som satsas i denna form kan på ett värdefullt sätt förbättra tillgången på riskkapital. Vi instämmer i uppfattningen att det finns skäl att främja en sådan utveckling t.ex. genom befrielse från förmögenhetsskatt och tillstyrker alltså motionen i denna del (yrkande 4).
dels vid mom. 11 hemställt 11. beträffande placeringsfonder att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk423 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om riskkapitalbolag med skattemässiga fördelar för privatpersoner.
13. Prisnivån för jordbruksfastigheter (mom. 13)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
För att få ett tillförlitligt underlag för fastighetstaxeringen är det av vikt att prisstatistiken grundar sig på ett så stort antal försäljningar som möjligt. När det gäller jordbruksfastigheter är antalet försäljningar begränsat, och statistiken försämras ytterligare av att de s.k. släktförvärven inte tas med.
Släktköpen torde ofta grunda sig på en noggrann och korrekt bedömning av fastighetens värde, medan andra försäljningar många gånger påverkas av speciella förhållanden som leder till höga köpeskillingar, som t.ex. kommunernas förvärv för bostadsexploatering.
Mot denna bakgrund instämmer vi i uppfattningen att det är felaktigt att generellt utelämna släktförvärven ur prisstatistiken. Släktförhållandet bör endast anses vara en av alla de omständigheter som vid en samlad bedömning kan leda till att ett förvärv inte bör beaktas när prisnivån beräknas.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk379.
dels vid mom. 13 hemställt 13. beträffande prisnivån för jordbruksfastigheter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk379 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med fastighetstaxeringen.
14. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden (mom. 14)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
En skärpning av fastighetsskatten i kombination med en förändring av taxeringsvärdena kan ge dramatiska ökningar av boendekostnaderna i vissa storstadsområden och skärgårdsområden där efterfrågetrycket är stort. Detta förhållande får inte tillåtas slå igenom i orimliga boendekostnadsökningar för de enskilda boende. En noggrann utvärdering och uppföljning av fastighetsskattens konsekvenser för boende i dessa områden av de förändrade taxeingsvärdena måste därför göras från regeringens sida. Vad som här har anförts bör ges till känna för regeringen. Därmed är syftet med motionerna delvis tillgodosett.
dels vid mom. 14 hemställt 14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk394, 1990/91:Sk627 yrkande 19 och 1990/91:Sk824 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om beskattningen av fastigheter i attraktiva fritidsområden.
15. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden (mom. 14)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion 1990/91:Sk627 ger den nyligen genomförda fastighetstaxeringen särskilda problem i skärgården och andra områden som är intressanta för fritidsbebyggelse. Speciellt drabbas de äldre ortsborna som ofta är låginkomsttagare eller pensionärer med låg pension. Dessa människor bör naturligtvis ha möjlighet att bo kvar utan att behöva betala höga skatter på fastigheter, som de inte alls har för avsikt att sälja och vars värde därför inte kan realiseras.
Problemet skulle kunna lösas om man beaktade det förhållandet att i dessa områden det finns två olika värdenivåer, en hög för eftertraktade fritidshus och ett lägre värde som ortsbor har råd med. Förhållandet mellan de två värdena bör fastställas för varje kommun och grundas på verkliga försäljningar. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om hur denna fråga bör lösas. Därmed torde också yrkandet i motionerna Sk394 och Sk824 vara tillgodosett.
dels vid mom. 14 hemställt 14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 19 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk394 och 1990/91:Sk824 hos regeringen begär förslag om annorlunda principer för beskattning av fastigheter för permanentboende i områden med fritidsbebyggelse i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Särskilda yttranden
1. Företagsförmögenhet vid förmögenhetsbeskattningen (mom. 4), Skattelättnader för företagsförmögenhet vid arvs- och gåvobeskattning (mom. 7)
Lars Bäckström (v) anför:
Förmögenhetsskatten i sin nuvarande utformning kan medföra oönskade effekter och i vissa lägen medföra en hård beskattning t.ex. av arbetande kapital i mindre företag. Som angetts i reservation från vänsterpartiet med anledning av hemställan under moment 1 så verkar vänsterpartiet därför för förändrade regler vad gäller förmögenhetsbeskattningen.
Genom skatteomläggningens kraftigt sänkta marginalskatter för höginkomsttagare så minskade skattesystemets inkomst- och förmögenhetsomfördelande effekt påtagligt. Vid en sänkt förmögenhetsskatt enligt de borgerliga partiernas förslag så skulle denna sneda fördelningseffekt förstärkas ytterligare.
Från vänsterpartiets sida kan vi inte medverka till skattelättnader för förmögenhet i företag om inte lättnaderna kombineras med andra åtgärder som sammantaget ger en fördelningspolitiskt acceptabel profil.
2. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden (mom. 14)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
Från moderata samlingspartiets sida har i annat sammanhang ifrågasatts om inte fastighetstaxeringen på sikt bör slopas. Grunden härför är bl.a. att man enligt vår uppfattning inte längre skall ha kvar någon bostadsbeskattning. I ett första steg har vi föreslagit att en tredjedel av fastighetsskatten avskaffas och att taxeringsvärdeshöjningar överstigande 50% inte skall få ligga till grund för uttag av fastighetsskatt. Därtill kommer att förmögenhetsskatten bör avvecklas successivt med början redan i år enligt vad vi nu yrkar i en särskild reservation till detta betänkande. Sammantaget innebär våra förslag att de problem som nuvarande regler medför i form av alltför höga taxeringsvärden för skärgårdsfastigheter och bostäder i andra attraktiva områden kommer att falla bort inom kort. Vi har därför inte nu något särskilt yrkande med anledning av aktuella motioner men vill framhålla att det är angeläget att problemen får en snar lösning.
3. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva områden (mom. 14)
Lars Bäckström (v) anför:
De höjda taxeringsvärdena och skärpningarna av fastighetsskatten kan ge dramatiska förändringar av boendekostnaderna i vissa storstadsområden och inom andra attraktiva områden med stort efterfrågetryck och t.ex. för skärgårdsbor. Detta får givetvis inte leda till orimliga bostadskostnader. En lösning på problemet kan vara att lägga bruksvärdet i stället för taxeringsvärdet till grund för fastighetsskatten. Eftersom den utredning som arbetar med denna fråga skall redovisa sitt förslag redan i höst har vi för tillfället inget särskilt yrkande i denna fråga.