Förlängd tid för registrering av licensområden för älgjakt
Betänkande 1990/91:JoU11
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU11
Förlängd tid för registrering av licensområden för älgjakt
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionen
- Motion väckt med anledning av propositionen
- Utskottet
- Hemställan
- Reservation
1990/91 JoU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1990/91:28 om förlängd tid för registrering av licensområden för älgjakt. Inom områden som för 1987 års jakt har registrerats som älgjaktsområde med generell tilldelning får enligt övergångsbestämmelserna till jaktlagen (1987:259) älgjakt ske enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1990. I förevarande proposition föreslås att denna tid förlängs till utgången av år 1994.
Utskottet tillstyrker det i propositionen redovisade förslaget till ändring i jaktlagen. Den i anledning av propositionen väckta motionen avstyrks.
Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
Regeringen (jordbruksdepartementet) föreslår i propositionen att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259). Lagförslaget har följande lydelse:
Motion väckt med anledning av propositionen
1990/91:Jo31 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att tilldelningen för B-områden fr.o.m. år 1991 skall vara ett vuxet djur och en kalv, 2. att jakttiden för B-områden fr.o.m. år 1991 skall vara densamma som för A-områden.
Utskottet
Inledning
Jaktlagen (1987:259) trädde i kraft den 1 januari 1988. Genom lagen infördes ett nytt system för älgjakten. Innan dess gällde olika system för älgjakten i olika delar av landet.
Försöksverksamhet med reglerad älgjakt pågick i tre län. I landet i övrigt -- med undantag för renskötselområdet -- tillämpades en annan försöksform för licensierad jakt, samordnad älgjakt. Innebörden av denna jaktform var att alla jaktområden där älgjakt skulle bedrivas registrerades av resp. länsstyrelse. Områden vars storlek tillät en årlig avskjutning av minst ett vuxet djur registrerades som licensområde. Detta motsvarade 95 % av älgmarksarealen. Alla övriga registrerade områden -- generellområden -- gavs en generell årlig tilldelning av ett vuxet djur och en årskalv. För generellområden var jakttiden endast ett fåtal dagar.
Förslaget till ny jaktlag (prop. 1986/87:58) motiverades bl.a. med behovet av en produktionsanpassad älgjakt. Detta förutsatte enligt förslaget licensjakt och krav på ökad samverkan. Alltför många älgjaktsområden stod utanför samordningen, och bestämmelserna som medgav registrering av generellområden måste därför ändras.
Licensjakt infördes inom registrerade licensområden. Registrering kunde vägras om området inte medgav en avskjutning av minst ett vuxet djur om året (A-licensområde). Den generella tilldelningen ersattes med allmän kalvjakt på oregistrerad mark under kort jakttid. De generellområden som fanns registrerade för 1986 års jakt skulle få finnas kvar tills vidare, dock längst t.o.m. 1990 års jakt. Härutöver beslutade riksdagen att områden som inte uppfyllde kraven för A-licensområde -- om särskilda skäl förelåg -- efter särskild ansökan skulle kunna registreras för tilldelning av ett valfritt djur -- vuxet djur eller kalv -- per år (B-licensområde).
Förlängd tid för registrering av licensområden för älgjakt
I propositionen föreslås att jakt på registrerade generellområden bör få bedrivas enligt äldre bestämmelser t.o.m. 1994 års jakt. Omregistrering till B-licensområde har skett i begränsad omfattning efter den nu gällande jaktlagens tillkomst. Enligt jordbruksministern är huvudorsaken till detta att tillåten avskjutning på generellområde är högre än på B-licensområde.
Naturvårdsverket har föreslagit att generellområden efter 1990 års jakt skall få överföras till B-områden utan särskild prövning. Enligt verket skall endast krävas att arealen uppgår till minst 5 ha, eller om området består av flera delar, att minst en av dessa omfattar minst 5 ha. Viltskadeutredningen (SOU 1990:60) har i sitt betänkande Skada av vilt föreslagit att det från 1992 års jakt införs en ny form av licensområde som kallas älgskötselområde. Minimistorleken skall vara 3 000--4 000 ha. Jakträttshavarna får själva avgöra avskjutningens storlek. Enligt utredningen ger detta stora möjligheter till samverkan för befintliga generellområden och omfattande administration undviks. I avvaktan på resultatet av anslutningen till älgskötselområden har utredningen föreslagit att övergångstiden för generellområden förlängs t.o.m. 1994 års jakt.
Jordbruksministern är inte nu beredd att ta ställning till viltskadeutredningens förslag om älgskötselområden. Han biträder inte heller naturvårdsverkets förslag om att ett generellområde skall kunna registreras som B-licensområde utan någon särskild prövning. En sådan ordning strider mot den av statsmakterna uttalade målsättningen att få till stånd stora och stabila licensområden. Den av viltskadeutredningen föreslagna övergångstiden t.o.m. 1994 års jakt bör därför genomföras.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag och förordar att riksdagen beslutar i enlighet med propositionen.
Enligt motion Jo31 har den nu gällande jaktlagen i vissa avseenden gett helt orimliga effekter. Detta är bl.a. beroende av de övergångsbestämmelser som nu föreslås förlängda i fyra år. Som en följd av jaktlagen har flera tidigare A-licensområden omregistrerats till B-licensområden med en tilldelning av ett valfritt djur per år. På generellområden är tilldelningen ett vuxet djur och en kalv. Många av generellområdena omfattar endast några få hektar, medan de B-licensområden som bildats ofta omfattar väsentligt större arealer. Den nya jaktlagen och de övergångsbestämmelser som nu föreslås förlängda i fyra år kan därmed innebära att på B-licensområden omfattande 200 ha kan ett valfritt djur skjutas. Samtidigt kan det på ett generellområde med en areal på exempelvis fem ha skjutas ett vuxet djur och en kalv. Detta är orimligt. Motionärerna motsätter sig inte en förlängning av övergångsperioden för omregistrering av generellområden. En sådan förlängning måste dock kombineras med att samtliga B-licensområden fr.o.m. år 1991 får samma tilldelning, dvs. ett vuxet djur och en kalv (yrkande 1). Dessutom bör jakttiden för flertalet B-licensområden med hänsyn till arealstorlek fr.o.m. år 1991 vara densamma som för A-licensområden (yrkande 2).
Viltskadeutredningens förslag innebär bl.a. att det inför 1992 års jakt öppnas möjligheter att registrera s.k. älgskötselområden. Tillskapandet av sådana områden kommer enligt utredningen att erbjuda en intressant möjlighet till samverkan bl.a. för de älgjaktsområden som i dag är registrerade som generellområden. Om anslutningen till älgskötselområden blir stor kan en omfattande omregistrering av generellområden undvikas. Enligt vad utskottet erfarit är förslaget föremål för beredning inom regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av nämnda beredning är utskottet inte berett att förorda införandet av nya principer för tilldelning av älg för B-licensområden. Motion Jo31 yrkande 1 avstyrks.
Regeringen har enligt gällande jaktlag (1987:259) bemyndigats att meddela de föreskrifter som befinns erforderliga för bl.a. bestämmandet av tidpunkten för älgjakten. Enligt bilaga 2 till jaktförordningen (1987:905) är jakttiden beträffande B-licensområde fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Utskottet har inte funnit anledning att föreslå något initiativ från riksdagens sida i denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo31 yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslaget
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259),
2. beträffande tilldelning för B-licensområden fr.o.m. 1991 års jakt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo31 yrkande 1,
res. (m)
3. beträffande jakttid för B-licensområden fr.o.m. 1991 års jakt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo31 yrkande 2.
Stockholm den 15 november 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Jan Fransson
Närvarande: Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Carl G Nilsson (m), Karin Starrin (c), Anders Castberger (fp) och Dag Ericson (s).
Reservation
Tilldelning för B-licensområde fr.o.m. 1991 års jakt (mom.2)
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (allam) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Viltskadeutredningens förslag" och slutar med "1 avstyrks." bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Jo31 yrkande 1 anser utskottet att den nu gällande jaktlagen i vissa avseenden har gett helt orimliga effekter. Detta är bl.a. beroende av de övergångsbestämmelser som nu föreslås förlängda i fyra år. Som en följd av jaktlagen har flera tidigare A-licensområden omregistrerats till B-licensområden med en tilldelning av ett valfritt djur per år. På generellområden är tilldelningen ett vuxet djur och en kalv. Många av generellområdena omfattar endast några få hektar, medan de B-licensområden som bildats ofta omfattar väsentligt större arealer. Den nya jaktlagen och de övergångsbestämmelser som nu föreslås förlängda i fyra år kan därmed innebära att på B-licensområden omfattande 200 ha kan ett valfritt djur skjutas. Samtidigt kan det på ett generellområde med en areal på exempelvis fem ha skjutas ett vuxet djur och en kalv. Detta är orimligt. Regeringens ifrågavarande förslag måste därför kombineras med att samtliga B-licensområden fr.o.m. år 1991 får samma tilldelning, dvs. ett vuxet djur och en kalv. Mot bakgrund av vad utskottet anfört med anledning av motion Jo31 yrkande 1 bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att samtliga B-licensområden fr.o.m. 1991 års jakt tilldelas ett vuxet djur och en kalv.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande tilldelning för B-licensområden fr.o.m. 1991 års jakt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo31 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om att samtliga B-licensområden fr.o.m. 1991 års jakt tilldelas ett vuxet djur och en kalv.