Förläggningskostnader m.m. budgetåret 1992/93
Betänkande 1991/92:SfU16
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1991/92:SFU16
Förläggningskostnader m.m. budgetåret 1992/93
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionerna
- Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:150
- Utskottet
- Hemställan
- Reservation
1991/92 SfU16
ELFTE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till medelsanvisning till Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 samt två motioner (s och nyd) som väckts med anledning av kompletteringspropositionen. Sammanlagt föreslår regeringen att 2960,1 milj.kr. anslås till invandrarverkets förläggningsverksamhet. Utskottet tillstyrker emellertid förslaget i s-motionen att öka det tidigare anvisade anslaget till utlänningsnämnden för budgetåret med 59 milj.kr. och till följd därav minska anslaget till förläggningsverksamheten med 857 milj.kr. till 2103,1 milj.kr.
Mot utskottets förslag har ledamöterna för m, fp, c och kds reserverat sig till förmån för regeringens förslag.
Propositionerna
Proposition 1991/92:100
Regeringen (kulturdepartementet) har i proposition 1991/92:100 bilaga 12 under litt. D 2 föreslagit riksdagen att till Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1603100000 kr.
Proposition 1991/92:150
Regeringen (kulturdepartementet) har i proposition 1991/92:150 bilaga I:9 under litt. D 2 föreslagit riksdagen att under elfte huvudtitelns förslagsanslag Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa 1357000000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bilaga12.
Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:150
1991/92:Sf41 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen till anslaget D 9. Utlänningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar 59000000 kr., 2. att riksdagen till anslaget D 2. Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar 500000000 kr. utöver vad i budgetpropositionen föreslagits eller 857000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit i kompletteringspropositionen.
1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 31. att riksdagen under elfte huvudtitelns förslagsanslag Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar 657000000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bilaga 12.
Utskottet
Från anslaget D2. Förläggningskostnader finansieras invandrarverkets förläggningsverksamhet. Den omfattar dels den fasta organisationen, dels de tillfälliga förläggningar som den fasta organisationen vid behov kan kompletteras med.
Fr.o.m. den 1 januari 1992 inrättades en fristående myndighet, utlänningsnämnden, med uppgift att överpröva beslut i utlänningsärenden (prop. 1991/92:30, SfU4, rskr. 39). Nämnden har övertagit besvärsprövningen av det stora flertalet utlänningsärenden från regeringen och fick vid sin tillkomst också överta de ärenden som då var anhängiga i regeringskansliet.
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) att under anslaget D2. Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 1603100000 kr.
Regeringen återkommer i proposition 1991/92:150 (kompletteringspropositionen) med begäran att för budgetåret 1992/93 ytterligare 1357000000 kr. anvisas under anslaget.
Det i budgetpropositionen begärda anslaget till förläggningsverksamheten beräknades efter ett behov av i genomsnitt 13850 förläggningsplatser och ett årligt antal asylsökande om ca 30000. Det beräknade anslagsbehovet förutsatte att antalet inskrivna på förläggningar till budgetårets ingång skulle minska till ca 16000 och att en fortsatt avveckling av förläggningar skulle kunna ske under budgetåret. Med hänvisning till den osäkerhet som rådde om vilken omfattning asyltillströmningen skulle komma att ta påpekade dock föredragande statsrådet att hon behövde följa utvecklingen för att kunna återkomma under våren 1992 med reviderade beräkningar.
I kompletteringspropositionen anmäler regeringen att den avveckling av förläggningskapaciteten som låg till grund för anslagsberäkningarna i budgetpropositionen inte varit möjlig att förverkliga. Huvudorsaken till detta är tillströmningen av asylsökande från de f.d. jugoslaviska delrepublikerna. Antalet personer på förläggning -- vid tidpunkten för kompletteringspropositionen ca 32500 -- utgör den största beläggningen någonsin i invandrarverkets historia.
Vidare framhålls i kompletteringspropositionen att behovet av förläggningskapacitet med nuvarande system är direkt kopplat till den tid det tar för den asylsökande att få sin ansökan om uppehållstillstånd prövad hos statens invandrarverk -- och i fall av överprövning -- hos den utlänningsnämnd som inrättades den 1 januari i år. Föredragande statsrådet påpekar att nämnden övertagit mycket omfattande ärendebalanser från regeringskansliet och att det är av största vikt ur såväl medmänsklig som ekonomisk synpunkt att nämnden har erforderlig kapacitet att så snabbt som möjligt fatta beslut i dessa inneliggande ärenden. Hon har därför nyligen tagit initiativ till en omedelbar och kraftig förstärkning av nämnden och beräknar preliminärt ett resurstillskott på ca 12,5 milj.kr. för nästa budgetår. Hon har emellertid för avsikt att återkomma med en närmare bedömning av resursbehovet i tilläggsbudget I. Statsrådet meddelar att hon också i fortsättningen kommer att löpande hålla sig underrättad om ärendeutvecklingen hos utlänningsnämnden och vidta de ytterligare åtgärder som kan behövas.
Regeringens förslag till medelsanvisning i budgetpropositionen har inte föranlett några motioner. Två motioner har däremot väckts med anledning av förslaget i kompletteringspropositionen om ytterligare medel till förläggningsverksamheten. I motion Sf41 av Doris Håvik m.fl. (s) anför motionärerna att krafttag nu måste tas för att säkerställa att beslut i asylärenden kan fattas snabbt och rättssäkert. De föreslår att utlänningsnämnden skall förstärkas ytterligare för att få ned ärendebalansen och anser att den i kompletteringspropositionen förutskickade resursförstärkningen till nämnden bör utökas kraftigt med 46,5 milj.kr. och att därigenom anslaget till förläggningskostnader kan minskas med 857 milj.kr., vilket motsvarar en minskning med ca 8000 förläggningsplatser. De begär att riksdagen beslutar att dels till D9. Utlänningsnämnden anvisa 59 milj.kr. (yrkande 1), dels till D2. Förläggningskostnader anvisa endast 500 milj.kr. utöver vad som begärts i budgetpropositionen (yrkande 2). I motion Fi42 framhåller Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) att anledningen till den dramatiska ökningen av förläggningskostnaderna är att det kommit ett mycket stort antal asylsökande, främst från det tidigare Jugoslavien. Enligt motionärerna är dessa till helt övervägande del ekonomiska flyktingar och kan inte alls komma i fråga för svenskt beskydd utan bör avvisas snarast. Det av regeringen begärda extra anslaget bör därför sättas ned med 700 milj.kr. Motionärerna anför också att kostnaderna för förläggningsverksamhet varierar betydligt mellan olika förläggningar och att verksamheten skulle kunna drivas billigare. De begär att till förläggningskostnader skall anvisas endast 657 milj.kr. utöver vad som begärts i budgetpropositionen (yrkande31).
Till utlänningsnämndens verksamhet anvisades för första halvåret 1992 (dvs. budgetåret 1991/92) ett förslagsanslag på 24,7 milj.kr. (prop. 1991/92:25 bilaga 9, SfU6, rskr. 57). Till grund för den anslagsberäkningen låg bedömningen att nämnden på helårsbasis borde dimensioneras för att avgöra 4000--6000 överklaganden i asylärenden samt övriga överprövningsuppgifter i utlänningsärenden. För en basorganisation med ca 60 anställda beräknades helårskostnaden till 26 milj.kr. Engångsutgifter vid etableringen beräknades till 3 milj.kr., och således beräknades anslagsbehovet för nämndens basorganisation under första halvåret till 16 milj.kr. De ytterligare medel som anslogs -- 8,7 milj.kr., varav 2,1 milj.kr. i engångsutgifter för att förstärka basorganisationen -- avsåg att tillfälligt förstärka nämndens basorganisation med ca 40 anställda för att avarbeta den balans av överklagade asylärenden som nämnden beräknades få överta från regeringskansliet vid årsskiftet.
En normal balans i utlänningsnämndens ordinarie arbete bedömdes med den föreslagna dimensioneringen av nämndens basorganisation böra ligga på 1000--1500 asylärenden. Den balans av överklagade asylärenden som nämnden beräknades få överta från regeringskansliet uppgick till ca 5800, vart och ett berörande i genomsnitt två eller tre asylsökande. Den angivna situationen bedömdes av föredragande statsrådet vara fullkomligt oacceptabel, såväl med tanke på de människor som väntade på besked om sin framtida tillvaro som ur statsfinansiell synpunkt, varför en snabb avarbetning av ärendena var nödvändig. Varje ärende som handlades av arbetsmarknadsdepartementet kostade enligt vad som påpekades i propositionen i genomsnitt ca 21000 kr. i månaden enbart i kostnader för att hysa den eller de aktuella personerna i en förläggning, och den månatliga merkostnaden för förläggningsvistelser som berodde på att ärenden väntade längre än normalt på ett avgörande uppgick därmed till 90--100 milj.kr. Anslaget för tillfällig förstärkning av nämndens basorganisation begärdes mot denna bakgrund.
För budgetåret 1992/93 har riksdagen nyligen till utlänningsnämndens verksamhet anvisat 34 milj.kr. (prop. 1991/92:100 bilaga 12, SfU10, rskr. 265). I sitt betänkande pekade utskottet på att det antal ärenden som nämnden vid årsskiftet fick överta från regeringskansliet kommit att uppgå till över 9200. Utskottet hänvisade till att regeringen under våren gett nämnden möjlighet att disponera medel för ytterligare ca 60 tjänster under sex månader och till föredragande statsrådets ovan återgivna uttalanden i kompletteringspropositionen om resurstillskottet till nämnden och om hennes avsikt att också i fortsättningen löpande hålla sig underrättad om ärendeutvecklingen hos nämnden och vidta de ytterligare åtgärder som kunde behövas.
Enligt vad statsrådet uppgav i interpellationssvar den 11 maj i riksdagens kammare innebär resurstillskottet att ytterligare ca 60 tjänster skall tillsättas, tre nya ordförande utses och antalet lekmannaledamöter utökas samt att tjänsterna kommer att vara tillfälliga, sex månader, och att tjänstemännen i största möjliga mån skall rekryteras från invandrarverket, polismyndigheterna och domstolsväsendet för att minimera introduktionstiden. I samma svar förklarar hon att, om utlänningsnämnden behöver ytterligare tjänster, regeringen är beredd att bifalla sådana framställningar eller ta egna initiativ för att tillföra sådana resurser. Den begränsning som finns är enligt statsrådet inte pengar, utan hur det skall vara möjligt för nämnden att ta emot så många nyanställda och klara introduceringen av dem, samtidigt som man klarar av ärendehanteringen.
Statsrådet svarade den 12 maj i riksdagens kammare på fråga om asylsökande från Jugoslavienområdet. Hon framhöll därvid bl.a. att invandrarverket i slutet av förra året införde ett verkställighetsstopp för avvisningar till f.d. Jugoslavien vilket senare har hävts avseende Makedonien och Slovenien men att i fråga om de övriga f.d. jugoslaviska delrepublikerna läget i dag alltjämt anses vara så osäkert att det inte är lämpligt att verkställa avvisningar dit, förutom om det i undantagsfall finns särskilda skäl. Både utlänningsnämnden och invandrarverket anser att det för närvarande är mest lämpligt att i flertalet ärenden rörande asylsökande från det forna Jugoslavien avvakta med att fatta beslut.
Enligt vad statsrådet vidare uppgav i riksdagens kammare, vid debatt den 14 maj om utskottets betänkande SfU10, har det till Sverige sedan förra sommaren kommit ca 25000 personer från det forna Jugoslavien, varav ca 15000 sedan årsskiftet. På senare tid har i genomsnitt kommit ca 1000 personer i veckan, eller ca 4000 personer i månaden. -- På förläggningarna finns för närvarande enligt statsrådet mellan 37000 och 38000 personer, varav merparten kommer från det forna Jugoslavien.
Antalet asylärenden i balans hos utlänningsnämnden uppgick enligt vad utskottet inhämtat vid månadsskiftet mars-april till ca 7000 motsvarande ca 15000 asylsökande. Det totala antalet ärenden uppgick samtidigt till ca 9000.
I fråga om anslag till utlänningsnämnden anser utskottet visserligen, med hänvisning till de uttalanden som gjorts såväl i kompletteringspropositionen som i andra sammanhang av det ansvariga statsrådet och som redovisats ovan, att riksdagen kan utgå från att ärendebalansen och behovet av ytterligare resurser till nämnden kommer att följas noga av regeringen. Utskottet anser emellertid att anslaget till nämnden redan nu bör höjas med det belopp som angivits i motion Sf41 yrkande 1. Utskottet utgår härvid ifrån att nämnden strävar efter att anlita personer med juridisk kompetens och erfarenhet av utlänningslagstiftning. Med erforderligt resurstillskott kan enligt utskottets uppfattning också anslaget till förläggningsverksamheten minskas på sätt som anges i motion Sf41 yrkande 2. Härigenom tillgodoses också i huvudsak motion Fi42 yrkande 31.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf41 och med anledning av propositionerna 1991/92:100 och 1991/92:150 och motion 1991/92:Fi42 yrkande 31 dels under förslagsanslaget Utlänningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar 59000000 kr. utöver tidigare (SfU10, rskr. 265) anvisat belopp, dels till Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2103100000 kr. res. (m, fp, c, kds)
Stockholm den 26 maj 1992
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik (s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson (s), Hans Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s) och Rune Backlund (c).
Reservation
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Liselotte Wågö (m) och Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "I fråga" och slutar med "yrkande 31." bort ha följande lydelse:
I fråga om anslag till utlänningsnämnden anser utskottet med hänvisning till de uttalanden som gjorts såväl i kompletteringspropositionen som i andra sammanhang av det ansvariga statsrådet och som redovisats ovan att riksdagen kan utgå från att ärendebalansen och behovet av ytterligare resurser till nämnden kommer att följas noga av regeringen. Regeringen kommer enligt dessa uttalanden i senare sammanhang att återkomma till riksdagen med närmare beräkningar av hur stort resurstillskott som nämnden lämpligen bör tillföras. Utskottet anser det orealistiskt att en sådan anslagsökning som begärs i motion Sf41 automatiskt skulle kunna omvandlas i antal avgjorda ärenden i sådan tid att det ger de i motionen angivna effekterna på förläggningskostnaderna inom budgetåret. Utskottet vill framhålla att, vid bedömningen av om och när nämnden i det pågående uppbyggnadsskedet bör tillföras extra resurser, även den risken måste tas med i beräkningen att nämndens arbete med att avgöra ärenden kan komma att fördröjas genom att alltför mycket resurser får ägnas åt rekrytering, intern utbildning och samordning. Utskottet finner därför det av statsrådet förutskickade tillvägagångssättet vara att föredra framför att nu höja anslaget till nämnden. Utskottet vill också peka på att behovet av förläggningsplatser för asylsökande från f.d. Jugoslavien, vilkas ärenden inte nu anses böra avgöras, för närvarande inte påverkas av nämndens resurser.
Med detta ställningstagande och med hänsyn till att antalet asylsökande från f.d. Jugoslavien enligt utskottets uppfattning inte kan minskas på det sätt som begärs i motion Fi42 yrkande 31 avstyrker utskottet bifall till motionerna och godtar regeringens förslag till medelsanvisning till förläggningsverksamheten.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till propositionerna 1991/92:100 och 1991/92:150 och med avslag på motionerna 1991/92:Sf41 och 1991/92:Fi42 yrkande 31 till Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2960100000 kr.