Företrädaransvar mm
Betänkande 2003/04:SKU5
Skatteutskottets betänkande2003/04:SKU5
Företrädaransvar mm
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2002/03:128 Företrädaransvar m.m. och regeringens proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket såvitt gäller en samordning av vissa lagförslag. Enligt proposition 2002/03:128 omformuleras regleringen rörande företrädaransvar i skattebetalningslagen (1997:483) i syfte att återställa rättsläget till vad som gällde före skattebetalningslagens tillkomst. Genom omformuleringen återinförs de subjektiva rekvisiten uppsåt och grov oaktsamhet. Dessutom återförs bevisbördan på det allmänna. Härutöver sker vissa förändringar bl.a. i själva förfarandet. I denna del har det väckts tre motioner (fp, kd och s). Motionsyrkandena rör förslaget om att överflytta handläggningen av företrädaransvar från allmän domstol till allmän förvaltningsdomstol, frågan om att införa en definition av begreppet företrädare, frågan om att införa en tidsgräns för förfarandet samt förslaget om muntlig förhandling i mål om företrädaransvar. Enligt proposition 2002/03:128 förtydligas slutligen bestämmelserna i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter beträffande vad kontrolluppgift skall lämnas om vid s.k. utlandsbetalningar. Utskottet tillstyrker proposition 2002/03:128 och proposition 2002/03:99 vad gäller berörda lagförslag samt avstyrker samtliga motionsyrkanden.
1. Omformulering av förutsättningarna för företrädaransvar m.m. Riksdagen godtar regeringens förslag om omformulering av förutsättningarna för företrädaransvar m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:128 i denna del. 2. Definition av begreppet företrädare Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk21 yrkande 2. Reservation 1 (fp) 3. Allmän förvaltningsdomstol som första instans m.m. Riksdagen godtar regeringens förslag om allmän förvaltningsdomstol som första instans m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:128 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sk20 i denna del och 2002/03:Sk21 yrkande 1 i denna del. Reservation 2 (m, fp, kd, c) 4. Skyndsam handläggning Riksdagen godtar regeringens förslag om skyndsam handläggning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:128 i denna del och avslår motion 2002/03:Sk19 yrkande 1. Reservation 3 (kd) 5. Muntlig förhandling Riksdagen godtar regeringens förslag om muntlig förhandling. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:128 i denna del och avslår motion 2002/03:Sk19 yrkande 2. Reservation 4 (kd) 6. Kontrolluppgift vid betalningar till och från utlandet Riksdagen bifaller proposition 2002/03:128 i denna del. 7. Lagförslagen Riksdagen antar de i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslagen till1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),3. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.,4. lag om ändring i tullagen (2000:1281) och5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2002/03:99 i denna del och 2002/03:128 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sk20 i denna del och 2002/03:Sk21 yrkande 1 i denna del. Reservation 5 (m, fp, kd, c) – villkorad Stockholm den 14 oktober 2003 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Britta Rådström (s).
Ärendet och dess beredning I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2002/03:128 Företrädaransvar m.m. och tre motioner som väckts med anledning av propositionen. Propositionen tar upp, förutom ett förslag rörande bestämmelserna om företrädaransvar, även ett förslag som rör bestämmelserna om kontrolluppgiftsskyldighet för utlandsbetalningar. I proposition 2002/03:128 framläggs förslag till ändring bl.a. i 1 kap. 4 §, 3 kap. 5 § och 21 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) (lagförslag 1), 6 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) (lagförslag 2) och 1 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (lagförslag 3). De nämnda lagrummen är även föremål för ändringsförslag i proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket (lagförslagen 14, 15 delvis och 25 delvis). Utskottet behandlar proposition 2002/03:99 i sak i betänkande 2003/04:SkU2 men lagförslagen i propositionen rörande de nämnda lagrummen samordnas lagtekniskt i förevarande betänkande. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag – efter samordning – återges i bilaga 2. Bakgrund Bestämmelser om juridiska personers företrädares betalningsansvar fanns tidigare bl.a. i uppbördslagen (1953:272). Betalningsansvar gällde i vissa fall för skatte- och avgiftsbelopp som inte betalats i föreskriven tid och i föreskriven ordning. En förutsättning för betalningsansvar var att företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit betalning. I och med skattebetalningslagen (1997:483) fick bestämmelserna om betalningsansvar för företrädare en annorlunda konstruktion. Betalningsansvar är huvudregel men företrädaren går fri från ansvar om det innan skatten skulle ha betalats har vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Samtidigt har det införts något utvidgade möjligheter att medge befrielse från betalningsskyldigheten. Avsikten var inte att åstadkomma någon förändring eller skärpning av förutsättningarna för betalningsskyldighet (prop. 1996/97:100 s. 443 och 592) i förhållande till vad som gällde tidigare. Riksdagen begärde i juni 2000 att regeringen skulle låta analysera reglerna om betalningsansvar för företrädare för juridiska personer (bet. 1999/2000:SkU24). Bakgrunden var att Högsta domstolen i fråga om den nya lydelsen i skattebetalningslagen uttalat att det, trots att det i förarbetena till lagrummet uttalas att någon saklig ändring inte åsyftas, kan tänkas att bestämmelsen i praktiken kommer att medföra att företrädare för juridiska personer blir betalningsskyldiga i större utsträckning än tidigare (NJA 2000 s. 132). Regeringen gav i december 2000 en särskild utredare i uppdrag att se över frågan (dir. 2000:89). Utredningen lämnade i januari 2002 betänkandet Företrädaransvar (SOU 2002:8). Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har i en skrivelse till regeringen den 4 mars 2003 hemställt om ett förtydligande av reglerna om kontrolluppgiftsskyldighet vid utlandsbetalningar i den nya lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Föreningarna har gjort regeringen uppmärksam på bl.a. att rapporteringsskyldigheten för utlandsbetalningar till skattemyndigheten utformats på ett annat sätt än vad som var fallet i den gamla lagen och att det uppstått tveksamheter om vad som utgör en utlandsbetalning. Propositionernas huvudsakliga innehåll Proposition 2002/03:128 Företrädaransvar m.m. I propositionen föreslås vissa ändringar i skattebetalningslagen (1997:483) i fråga om företrädaransvar. Förslagen innebär att befintlig reglering formuleras om för att återställa rättsläget till vad som gällde före skattebetalningslagens tillkomst. Genom omformuleringen återinförs de subjektiva rekvisiten uppsåt och grov oaktsamhet. Dessutom kommer bevisbördan att återföras på det allmänna. Möjlighet att medge befrielse från betalningsskyldigheten om det finns särskilda skäl kommer att kvarstå oförändrad i enlighet med vad som gällde enligt 77 a § uppbördslagen (1953:272) m.fl. lagrum. I propositionen föreslås dessutom att beslut om företrädaransvar skall fattas av allmän förvaltningsdomstol i stället för av allmän domstol. Möjligheten att träffa utomprocessuell överenskommelse om betalningsansvaret skall finnas kvar trots att processen flyttas över till allmän förvaltningsdomstol. Om ansökan om betalningsskyldighet anhängiggjorts vid domstol när överenskommelsen träffas får överenskommelsen verkan först sedan talan i målet återkallats och målet vid domstolen avskrivits. När överenskommelsen fullgjorts i alla delar kommer den att utgöra ett beskattningsbeslut som inte är överklagbart. Vid handläggning av mål om företrädaransvar vid allmän förvaltningsdomstol skall domstolen hålla muntlig förhandling om företrädaren begär det och det inte finns anledning att anta att betalningsskyldighet inte kommer att fastställas. Det införs även ett krav på att målen skall handläggas skyndsamt. Det föreslås dessutom att det skall införas en möjlighet för företrädaren att föra talan om den grundläggande skattefordran under förutsättning att talan om betalningsskyldighet enligt reglerna om företrädaransvar väckts vid domstol. För företrädaren föreslås vidare också en möjlighet att få ersättning för sina kostnader enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. I propositionen föreslås slutligen ett förtydligande i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter av vad kontrolluppgift skall lämnas om vid så kallade utlandsbetalningar samt en höjning av beloppsgränsen för de betalningar som kontrolluppgift skall lämnas om. Kontrolluppgift föreslås lämnas om direkta och indirekta betalningar till utlandet från en obegränsat skattskyldig, från utlandet till en obegränsat skattskyldig samt inom landet mellan en obegränsat och en begränsat skattskyldig som överstiger 150 000 kr eller som utgör delbetalningar av en summa som överstiger 150 000 kr. Proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket I propositionen föreslår regeringen (Finansdepartementet) bl.a. att nuvarande tio skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas och att en ny skattemyndighet inrättas, som skall heta Skatteverket. Reformen föranleder ändringar i ett hundratal lagar, bl.a. i skattebetalningslagen (1997:483) (lagförslag 25), lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (lagförslag 14) och i taxeringslagen (1990:324) (lagförslag 15). Dessa lagar är föremål för ändring även i proposition 2002/03:128, vilket föranleder en samordning i detta betänkande.
Omformulering av förutsättningarna för företrädaransvar m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag till omformulering av förutsättningarna för företrädaransvar m.m. Propositionen Den befintliga regleringen i skattebetalningslagen (1997:483) i fråga om företrädaransvar formuleras om för att återställa rättsläget till vad som gällde före skattebetalningslagens tillkomst. Genom omformuleringen återinförs de subjektiva rekvisiten uppsåt och grov oaktsamhet. Dessutom kommer bevisbördan att återföras på det allmänna. Möjlighet att medge befrielse från betalningsskyldigheten om det finns särskilda skäl kommer att kvarstå oförändrad i enlighet med vad som gällde enligt 77 a § uppbördslagen (1953:272) m.fl. lagrum. En uttrycklig bestämmelse om när betalningsskyldigheten inträder införs. Betalningsskyldigheten inträder vid den tidpunkt när skatten ursprungligen skulle ha betalats enligt vad som anges i 10 och 16 kap. skattebetalningslagen. Vid ändring av beskattningsbeslut som avser mer än en redovisningsperiod avses med förfallodag den förfallodag som beslutats med tillämpning av 11 kap. 2 § andra stycket skattebetalningslagen. Beträffande slutlig skatt skall som ursprunglig förfallodag tillämpas den förfallodag som gäller för det grundläggande beslutet om slutlig skatt enligt 16 kap. 6 § första stycket skattebetalningslagen. Det skall vara möjligt att ingå en utomprocessuell överenskommelse om betalningsskyldigheten, om det inte med hänsyn till företrädarens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Överenskommelsen är i och med att den har fullföljts på överenskommet sätt ett beskattningsbeslut som inte är överklagbart. Om talan om betalningsskyldighet väckts vid domstol när överenskommelsen ingås, får överenskommelsen verkan först sedan talan i målet återkallats och målet avskrivits. Företrädare för en juridisk person skall ha möjlighet att få ersättning för sina kostnader i mål om företrädaransvar. En företrädare skall vidare ha rätt att föra talan om den grundläggande skattefordran under förutsättning att talan om betalningsskyldighet väckts vid domstol. Lagändringarna som rör företrädaransvar föreslås träda i kraft den 1 januari 2004. Förtydligandena och förutsättningarna för företrädaransvar gäller fr.o.m. ikraftträdandet. Det nya förfarandet skall dock endast omfatta mål som väckts efter ikraftträdandet. Vid allmän domstol pågående mål skall avgöras vid den domstolen. Talerätt för företrädare i det grundläggande skattemålet skall endast gälla om företrädaransvarsmålet handläggs vid allmän förvaltningsdomstol. Utskottets ställningstagande Syftet med det tillkännagivande som riksdagen i maj 2000 (se bet. 1999/2000:SkU24) riktade till regeringen var att rättsläget när det gällde företrädares betalningsskyldighet skulle analyseras och att reglerna i skattebetalningslagen skulle omformuleras om det behövdes för att säkerställa att företrädare för juridiska personer inte blir betalningsskyldiga i större utsträckning än vad fallet var enligt de regler som gällde före skattebetalningslagens tillkomst. Utskottet godtar regeringens bedömning att reglerna om företrädaransvar behöver omformuleras, och utskottet anser att förslaget är väl motiverat och lämpligt avvägt. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del. Definition av begreppet företrädare Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslaget om att riksdagen skall införa en definition av begreppet företrädare i reglerna om företrädaransvar. Jämför reservation 1 (fp). Regeringens bedömning Frågan om betalningsskyldighet måste bedömas utifrån hur företrädaren borde ha bedömt risken för att betalning skulle komma att utebli. Enligt den tidigare regleringen i 77 a § uppbördslagen m.fl. lagrum skulle företrädaren ha förfarit uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Om företrädaren av grov vårdslöshet – med hänsyn till uppdragets närmare omfattning och därmed följande skyldigheter – inte hållit sig underrättad om betalningsskyldigheten ansågs han ha förfarit grovt oaktsamt (NJA 1973 s. 587 och NJA 1974 s. 297). För att företrädarens uppdrag skall ha varit av sådan art att han skall anses ha haft en skyldighet att informera sig om bolagets skötsel krävs normalt att denne haft ett bestämmande inflytande i bolaget. För att tydliggöra var gränsen går för att betalningsskyldighet skall föreligga föreslår utredningen mot denna bakgrund att det i 12 kap. 6 § skattebetalningslagen införs en motsvarande definition av begreppet företrädare. Betalningsskyldighet enligt reglerna om företrädaransvar kan utkrävas av varje företrädare för juridisk person, således även av den som inte är legal ställföreträdare. Såsom utredningen konstaterat kan inte heller uppdrag av rent formell natur frita från betalningsskyldighet. Det avgörande blir vem som har den faktiska maktpositionen och möjligheten att påverka förvaltningen i den juridiska personen. Flera remissinstanser har kritiserat den av utredningen föreslagna definitionen och menat att den kan leda till antingen en utvidgning eller en begränsning av tillämpningsområdet. Tillräckliga skäl för att införa en speciell legaldefinition av begreppet företrädare föreligger enligt regeringens mening inte. Motionen I Folkpartiets kommittémotion Sk21 yrkande 2 anser Anna Grönlund m.fl. (fp) att det bör införas en definition av begreppet företrädare eftersom det inte är rimligt att alla styrelseledamöter skall vara tvungna att löpande hålla kontroll över att bolaget fullgör sina skatteinbetalningar. Om ansvaret definieras underlättas rekryteringen av styrelseledamöter, vilket enligt motionen är önskvärt av flera skäl. Utskottets ställningstagande Utskottet fäster särskilt avseende vid att ansvar skall kunna utkrävas av varje företrädare för ett bolag, inte bara de legala företrädarna, vilket gör det svårt att förutse alla tänkbara situationer. En definition av begreppet företrädare i lagtexten riskerar att påverka tillämpningsområdet, antingen i inskränkande eller utvidgande riktning. Utskottet anser att det liksom hittills bör ankomma på rättstillämpningen att avgöra vilka företrädare i ett bolag som skall omfattas av företrädaransvaret. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet. Allmän förvaltningsdomstol som första instans m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag om att mål om företrädaransvar skall handläggas vid allmän förvaltningsdomstol och avstyrker motionsförslag om att propositionen skall avslås i denna del. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c). Propositionen Beslut om betalningsskyldighet skall fattas av allmän förvaltningsdomstol i stället för av allmän domstol. Övervägande skäl talar för förändringen främst mot bakgrund av den starka koppling som finns mellan skattskyldigheten och företrädaransvaret samt att det i propositionen föreslås att företrädare skall ha möjlighet att föra talan i den grundläggande skattefrågan. En överflyttning av målen kommer emellertid att innebära att målen förlorar sin dispositiva karaktär. Därmed kommer det t.ex. inte längre att vara möjligt att meddela tredskodom eller ansöka om betalningsföreläggande. Möjligheten att ansöka om betalningsföreläggande utnyttjas inte, med något undantag, av berörda myndigheter. Tredskodomar är vanligare, men förekommer inte i någon större utsträckning. Sett ur detta perspektiv kommer en överflyttning av målen således inte att få några större konsekvenser för den enskilde. Dessutom kan lämpligheten av en ordning där personlig betalningsskyldighet för annans skatt kan avgöras genom tredskodom ifrågasättas. Den nu föreslagna ordningen innebär att partsförhör under sanningsförsäkran inte kommer att kunna hållas. Denna förlust bör dock delvis kunna uppvägas av att det föreslås att muntlig förhandling skall hållas om part begär det och det inte finns anledning att anta att betalningsskyldighet inte kommer att fastställas. Vid förhandlingen kan parten åberopa förhör med sig själv, vilket i och för sig inte kan jämställas med partsförhör under sanningsförsäkran. Å andra sidan tillkommer det utredningsansvar som allmän förvaltningsdomstol har. Förlikningsmöjligheten har stor betydelse i ärenden om företrädaransvar. Det vanliga är att förlikningen ingås utomprocessuellt. Utredningen har därför föreslagit att det allmänna även fortsättningsvis skall ha möjlighet att träffa utomprocessuella överenskommelser om betalningsskyldigheten. Regeringen godtar i stort sett detta förslag. Inte heller med hänsyn till förlikningsmöjligheten finns det därför något hinder mot att flytta processen till allmän förvaltningsdomstol. Behörig domstol i mål om företrädaransvar är den länsrätt där den juridiska personen kan föra talan om den grundläggande skattefordran. Vid överklagande till kammarrätt skall inte krävas prövningstillstånd. Motionerna I Folkpartiets kommittémotion Sk21 yrkande 1 av Anna Grönlund m.fl. (fp) yrkas avslag till förslaget om att mål om betalningsskyldighet skall handläggas av allmän förvaltningsdomstol. Motionärerna anser att målen även i fortsättningen skall avgöras av allmän domstol eftersom de i allt väsentligt liknar andra tvistemål. Enligt motionen förbiser regeringen vad Lagrådet och flera remissinstanser anfört. Även Carina Hägg (s) i motion Sk20 yrkar avslag på förslaget att flytta mål om företrädaransvar från allmän domstol till allmän förvaltningsdomstol. Propositionen i denna del går utöver riksdagens beställning och motionären anser att förslaget är dåligt underbyggt och riskerar att få betydande negativa konsekvenser – såväl juridiska som statsfinansiella. Utskottets ställningstagande Utskottet anser i likhet med regeringen att kopplingen mellan juridiska personers skattskyldighet och företrädaransvar talar för att frågorna bör handläggas i samma domstol. En sådan ordning förhindrar kompetenskonflikter och är processekonomiskt fördelaktigt. Det gäller särskilt mot bakgrund av den möjlighet som propositionen öppnar för företrädaren att i allmän förvaltningsdomstol föra talan rörande den grundläggande skattefrågan. Enligt propositionen införs vidare en möjlighet för det allmänna att utom domstolsförfarandet träffa överenskommelser om betalningsskyldigheten som ersätter den förlikningsmöjlighet som i dag har stor betydelse i ärenden om företrädaransvar. Utskottet delar regeringens uppfattning att övervägande skäl talar för att mål om företrädaransvar skall avgöras av allmän förvaltningsdomstol, och utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker motionsyrkandena i denna del. Skyndsam handläggning Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag om att mål om företrädaransvar skall handläggas skyndsamt och avstyrker motionsförslag om att införa en tidsgräns för när skattemyndigheten skall ha träffat en överenskommelse med företrädaren respektive hur lång tid domstolshandläggningen skall få ta. Jämför reservation 3 (kd). Propositionen Frågor rörande betalningsskyldighet för företrädare för den juridiska personens skatte- och avgiftsskulder bör behandlas skyndsamt av domstolen. För den enskilde kan ibland stora ekonomiska värden stå på spel, och en alltför lång tidsutdräkt vid handläggningen kan förorsaka onödig skada. För staten innebär dock en alltför lång handläggningstid att möjligheten att driva in skatte- eller avgiftsfordran minskar. Att införa en absolut tidsgräns är inte lämpligt med hänsyn till ärendenas karaktär. Motionen I kommittémotion Sk19 yrkande 1 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) föreslår Kristdemokraterna att det skall införas en tidsgräns för hur lång tid det får ta innan skattemyndigheten skall ha träffat en överenskommelse med företrädaren eller ansökt om ansvar hos domstol. En tidsgräns bör enligt motionen också finnas för handläggningen i domstol. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker propositionens förslag om att mål om företrädaransvar skall handläggas skyndsamt. Utskottet anser att en absolut tidsgräns bortom vilken det inte längre skulle vara möjligt för myndigheterna att träffa en överenskommelse med företrädaren eller för domstol att pröva frågan om ansvar för en juridisk persons skatte- och avgiftsskuld skulle minska företrädaransvarsinstitutets effektivitet och försvåra möjligheten att driva in en skatte- eller avgiftsfordran. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet i denna del. Muntlig förhandling Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag om muntlig förhandling i mål om företrädaransvar och avstyrker motionsförslag om en mer långtgående skyldighet att hålla muntlig förhandling. Jämför reservation 4 (kd). Propositionen Vid handläggningen i länsrätt och kammarrätt skall muntlig förhandling hållas om företrädaren begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte om det inte finns anledning att anta att betalningsskyldighet kommer att fastställas. Företrädaren skall upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling. Att hålla muntlig förhandling kan många gånger gagna utredningen i ett mål och förbättra förutsättningarna för att ett beslut blir riktigt. Ett förfarande där muntlig förhandling är obligatorisk är mer resurskrävande och leder till att beslutsfattandet fördröjs jämfört med ett förfarande där muntlig förhandling hålls endast där part begär det eller rätten av annan anledning finner det nödvändigt. Av statistiska uppgifter som utredningen inhämtat kan man sluta sig till att 25–30 procent av de allmänna domstolarnas avgöranden beträffande företrädaransvar utgörs av tredskodomar, dvs. de avgörs utan företrädarens medverkan. Dessa mål bör i allmän förvaltningsdomstol i de flesta fall kunna avgöras med endast ett skriftligt förfarande. Företrädaren bör dock alltid ha möjlighet att begära muntlig förhandling, och skyldigheten att informera företrädaren om detta är en viktig kompletterande regel. Om det inte finns anledning att anta att betalningsskyldighet kommer att fastställas skulle en muntlig förhandling inte fylla något syfte. Domstolen bör i dessa fall inte vara skyldig att hålla muntlig förhandling. Motionen I kommittémotion Sk19 yrkande 2 anför Lars Gustafsson m.fl. (kd) att propositionen garanterar en företrädare muntlig förhandling i länsrätt och kammarrätt endast om det finns anledning att anta att betalningsskyldighet kommer att fastställas. Kristdemokraterna anser att formuleringen är onödigt vag och att muntlig förhandling alltid skall hållas om företrädaren begär det. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att muntlig förhandling i mål om företrädaransvar endast skall behöva hållas om det finns anledning att anta att betalningsskyldighet kommer att fastställas. Utskottet anser att den ordning motionärerna föreslår inte fyller något rimligt syfte och är onödigt resurskrävande och fördröjer beslutsfattandet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och avstyrker motionsyrkandet. Kontrolluppgift vid betalningar till och från utlandet Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag om kontrolluppgift vid betalningar till och från utlandet. Propositionen I propositionen föreslås ett förtydligande av reglerna om kontrolluppgift vid s.k. utlandsbetalningar. Det sker genom en ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Kontrolluppgift skall lämnas om direkta och indirekta betalningar till utlandet från en obegränsat skattskyldig, från utlandet till en obegränsat skattskyldig samt betalningar inom landet mellan en obegränsat och en begränsat skattskyldig. Beloppsgränsen för vilka betalningar kontrolluppgift skall lämnas höjs från 100 000 kr till 150 000 kr. Lagändringen rörande kontrolluppgiftsskyldighet föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering. Utskottets ställningstagande Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker proposition 2002/03:128 i denna del. Lagförslagen Utskottets förslag i korthet Riksdagen antar de i bilaga 2 framlagda lagförslagen med den samordning som skett med de i proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket framlagda lagförslagen 14, 15 delvis och 25 delvis. Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c). Regeringen föreslår i proposition 2002/03:128 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ändringar i skattebetalningslagen (1997:483), taxeringslagen (1990:324), lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., tullagen (2000:1281) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004. Förslagen rörande 1 kap. 4 §, 3 kap. 5 § och 21 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) (lagförslag 1), 6 kap. 1 § taxeringslagen (lagförslag 2) och 1 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (lagförslag 3) motsvaras av ändringsförslag i samma lagrum framlagda i proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket och med samma ikraftträdandedag (lagförslag 14, 15 och 25). Utskottet behandlar propositionerna 2002/03:99 i sak i betänkande 2003/04:SkU2 men samordnar ändringsförslagen i de nämnda lagrummen i förevarande betänkande. Efter samordningen av lagtext och ikraftträdandebestämmelser har lagförslagen den lydelse som framgår av bilaga 2. Utskottet finner härutöver inte anledning till kommentarer med anledning av lagförslagen och tillstyrker regeringens förslag i denna del.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Definition av begreppet företrädare, punkt 2 (fp) av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om definition av begreppet företrädare. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk21 yrkande 2. Ställningstagande Folkpartiet anser till skillnad från regeringen att det i lagtexten bör införas en definition av begreppet företrädare. Externa styrelseledamöter i små och medelstora bolag har knappast en sådan insyn i bolagets skötsel att man kan sägas ha ett bestämmande inflytande i bolaget. Det är enligt vår mening inte rimligt att alla styrelseledamöter skall vara tvungna att löpande varje månad hålla kontroll över att bolaget fullgör sina skatteinbetalningar. Om ansvaret definieras så att det inte automatiskt åvilar alla styrelseledamöter uppnår man den fördelen att det blir lättare att rekrytera styrelseledamöter, vilket är önskvärt av flera skäl. Folkpartiet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till definition av företrädarbegreppet. 2. Allmän förvaltningsdomstol som första instans m.m., punkt 3 (m, fp, kd, c) av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Ulf Sjösten (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår propositionens förslag om allmän förvaltningsdomstol som första instans m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk20 i denna del och 2002/03:Sk21 yrkande 1 i denna del och avslår proposition 2002/03:128 i denna del. Ställningstagande Vi accepterar i huvudsak propositionens förslag till omformulering av skattebetalningslagens bestämmelser i fråga om företrädaransvar. Vi är emellertid kritiska till att regeringen går utöver riksdagens beställning och föreslår en förändring även när det gäller själva domstolsförfarandet. Enligt vår mening redovisar regeringen inte tillräckligt övertygande skäl till att handläggningen av mål om företrädaransvar skall överflyttas från allmän domstol till allmän förvaltningsdomstol. Regeringen förbiser på den här punkten vad Lagrådet anfört och att flera remissinstanser är kritiska till förslaget. Vi anser att propositionen skall avslås i denna del. 3. Skyndsam handläggning, punkt 4 (kd) av Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skyndsam handläggning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk19 yrkande 1 och avslår proposition 2002/03:128 i denna del. Ställningstagande För personer som blandas in i ärenden om företrädaransvar är det mycket väsentligt hur lång tid förfarandet tar, och det är rimligt att det skapas fasta och förutsägbara spelregler för dessa ärenden. Kristdemokraterna anser att det bör finnas en tidsgräns för hur lång tid det skall få ta innan skattemyndigheten skall ha träffat en överenskommelse med företrädaren eller ansökt om ansvar hos domstol. Det bör likaledes finnas en tidsgräns för hur lång handläggningstiden i domstol skall få vara. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta. 4. Muntlig förhandling, punkt 5 (kd) av Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om muntlig förhandling. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk19 yrkande 2 och avslår proposition 2002/03:128 i denna del. Ställningstagande Enligt propositionen skall företrädare garanteras muntlig förhandling i länsrätt och kammarrätt endast om det finns anledning att anta att betalningsskyldighet kommer att fastställas. Kristdemokraterna anser att formuleringen är onödigt vag och att muntlig förhandling alltid skall hållas om företrädaren begär det. 5. Lagförslagen, punkt 7 (m, fp, kd, c) av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Ulf Sjösten (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd). - Under förutsättning av bifall till reservation 2. - Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen antar de i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslagen till 1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) utom såvitt avser ändringarna i 12 kap. 7 § och 7 a–e §§, 2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 3. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., 4. lag om ändring i tullagen (2000:1281) utom såvitt avser ändringen i 5 kap. 24 § och 5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:99 i denna del och motionerna 2002/03:Sk20 i denna del och 2002/03:Sk21 yrkande 1 i denna del och bifaller delvis proposition 2002/03:128 i denna del. Ställningstagande Om riksdagen biträder reservation 2 dvs. avslår regeringens förslag om att överflytta mål om företrädaransvar från allmän domstol till allmän förvaltningsdomstol anser vi att 12 kap. 7 § och 7 a–e §§ bör utgå ur förslaget till ändring i skattebetalningslagen (1997:483) och hänvisningen till nämnda lagrum i 5 kap. 24 § i förslaget till ändring i tullagen (2000:1281).
Förteckning över behandlade förslag Propositionerna Proposition 2002/03:99 Det nya Skatteverket: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) delvis, lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) delvis. Proposition 2002/03:128 Företrädaransvar m.m.: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., lag om ändring i tullagen (2000:1281) och lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Följdmotioner 2002/03:Sk19 av Lars Gustafsson m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handläggningstid i domstol. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att garantera företrädare muntlig förhandling i länsrätt och kammarrätt om denne begär det. 2002/03:Sk20 av Carina Hägg (s): Riksdagen avslår förslaget i proposition 2002/03:128 om att mål om företrädaransvar överflyttas från allmän domstol till allmän förvaltningsdomstol samt de lagförslag som sammanhänger därmed (avsnitt 2.7). 2002/03:Sk21 av Anna Grönlund m.fl. (fp): 1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att mål om betalningsskyldighet skall handläggas av förvaltningsdomstol. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om definiering av begreppet företrädare.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 1 kap. 4 §, 3 kap. 5 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 6, 7 och 12 §§, 21
kap.
3 § samt 22 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tio nya paragrafer, 12 kap. 6 a, 6 b och
7 a.7 e §§, 18 kap. 4 a § samt 22 kap. 14 och 15 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1
4§
Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även
1. avgift och avgiftsskyldig,
2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning
för
betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig att göra
sådant avdrag, samt
3. skattetillägg, förseningsavgift, kontrollavgift och ränta och den som är
skyldig att betala skattetillägg, avgift eller ränta.
Med skatt likställs
1. belopp som någon annan än den sk att skyldige är betalningsskyldig för
enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt denna
lag,
2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till 2. belopp som betalats tillbaka till
den sk a ttsk y ld ig e men som på grundden sk at tsk y ld i g e men som på
grund
av ett senare beskattningsbeslut skall av ett senare beskattningsbeslut skall
betalas in igen till skattemyndigheten .betalas in igen till Skatteverket .
Med sk a ttsk y ld ig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de skatter
som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt
10 kap. 9.13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
3. den som utan att vara s k att s k y ld ig här i landet har fått en
F-skattsedel
enligt 4 kap. 7 eller 8 §,
4. den som skattemyndigheten 4. den som Skatteverket enligt 23
enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall kap. 3 § har beslutat skall svara för
svara för redovisning och betalning redovisning och betalning av skatt
av skatt som hänför sig till verksam- som hänför sig till verksamhet som
het som bedrivs genom enkelt bolag bedrivs genom enkelt bolag eller
eller partrederi, partrederi,
5. den som är grupphuvudman enligt 6 §,
1
Senaste lydelse 2 0 0 2 : 4 00 .
6. delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om
handelsbolag
och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt,
7. dödsbo som enligt 54 § lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
skall förskjuta arvsskatt,
8. den som har rätt till återbetal- 8. den som har rätt till
återbetal-
ning enligt ning enligt
a) 24 eller 25 § lagen (1972:266) a) 24 eller 25 § lagen
(1972:266)
om skatt på annonser och reklam, om skatt på annonser och
reklam,
b) 8 § lagen (1984:409) om skatt b) 8 § lagen (1984:409) om
skatt
på gödselmedel, på gödselmedel,
c) 29 eller 30 § lagen (1994:1563) c) 29 eller 30 § lagen
(1994:1563)
om tobaksskatt, eller om tobaksskatt, eller
d) 28.30 §§ lagen (1994:1564) om d) 28.30 §§ lagen
(1994:1564) om
alkoholskatt, och alkoholskatt,
9. den som har rätt till återbetal- 9. den som har rätt till
återbetal-
ning, kompensation eller nedsättning ning, kompensation eller
nedsättning
enligt 9 kap. 2.6 §§ eller 8 a , 9 , 1 0enligt 9 kap. 2.6 §§ eller
8 a , 9 , 1 0
eller 11 § eller 11 kap. 12 § lagen eller 11 § eller 11 kap. 12
§ lagen
(1994:1776) om skatt på energi eller (1994:1776) om skatt på
energi eller
omfattas av ett slutligt beslut om omfattas av ett slutligt
beslut om
skattenedsättning enligt 9 kap. 9 b § skattenedsättning enligt 9
kap. 9 b §
andra stycket samma lag. andra stycket samma lag, och
10. den som i egenskap av
företrä-
dare för en juridisk person
är betal-
ningsskyldig enligt 12 kap.
6 eller
6 a § eller som träffat
överenskom-
melse enligt 12 kap. 7 c §.
3 kap.
2
5§
Skattemyndigheten skall upprätta Skatteverket skall
upprätta ett skat-
ett skattekonto för varje person som tekonto för varje person som
är
är sk atts k y l d ig enligt denna lag.sk a ttsk y ld i g enligt
denna lag.
Skattemyndigheten får besluta att Skatteverket får besluta
att en per-
en person skall ha fler än ett skatte- son skall ha fler än ett
skattekonto.
konto. För en grupphuvudman skall För en grupphuvudman
skall det
det upprättas ett särskilt skattekonto upprättas ett särskilt
skattekonto för
för registrering av mervärdesskatte- registrering av
mervärdesskattegrup-
gruppens mervärdesskatt. pens mervärdesskatt.
På skattekontot skall Skattemyn- På skattekontot skall , o
m inte an-
digheten registrera skatt som skall nat följer av fjärde
stycket, Skatte-
betalas in eller betalas tillbaka enligtverket registrera
skatt som skall
ett beskattningsbeslut, avdragen A- betalas in eller betalas
tillbaka enligt
skatt, gjorda inbetalningar ett boecshkattningsbeslut,
avdragen A-
utbetalningar samt belopp som har skatt, gjorda
inbetalningar och
lämnats för indrivning. Belopp som utbetalningar samt belopp
som har
skall betalas in registreras på förfal-lämnats för indrivning.
Belopp som
skall betalas in registreras
på förfal-
2
Senaste lydelse 199 8: 34 7.
22
23
lodagen. Belopp som skall tillgodo- lodagen. Belopp som skall tillgodo-
räknas registreras så snart underlag räknas registreras så snart underlag
finns. finns.
Belopp som har betalats av en
företrädare för en juridisk person på
grund av en överenskommelse enligt
12 kap. 7 c § skall registreras på den
juridiska personens skattekonto.
11 kap.
3
1§
Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är sk a tts k y l d ig skall
beta-
la skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.
Som beskattningsbeslut anses också
1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,
2. omprövningsbeslut enligt 21 kap.,
3. beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9.13 §§
mervärdesskattelagen (1994:200),
4. beslut om betalningsskyldighet för arvsskatt och gåvoskatt enligt lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
5. beslut om återbetalning av skatt enligt
a) 24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
b) 8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
c) 29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller
d) 28.30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
6. beslut om återbetalning, kom- 6. beslut om återbetalning, kom-
pensation eller nedsättning enligt 9 pensation eller nedsättning enligt 9
kap. 2.6 §§, 8 a, 9 eller 9 b § andra kap. 2.6 §§, 8 a, 9 eller 9 b § andra
stycket eller 10 eller 11 § eller 11 stycket eller 10 eller 11 § eller 11
kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt
på energi. på energi , och
7. överenskommelse om
betal-
ningsskyldighet enligt 12 kap. 7 c §,
om företrädaren har fullföljt en över-
enskommelse på överenskommet sätt
inom rätt tid.
12 kap.
4
6§
Om någon i egenskap av företräda- Om någon i egenskap av företräda-
re för en juridisk person inte i rätt re för en juridisk person uppsåtligen
tid har gjort föreskrivet skatteavdrag,eller av grov oaktsamhet inte har
är företrädaren tillsammans med den gjort föreskrivet
skatteavdrag, är
juridiska personen skyldig att betala företrädaren tillsammans med den
belopp som har bestämts enligt 11 juridiska personen skyldig att betala
kap. 19 § jämte ränta. Om en företrä- belopp som har bestämts
enligt
dare för en annan juridisk person än 11 kap. 19 § jämte ränta. Om en före-
ett dödsbo i övrigt har underlåtit att trädare för en annan juridisk person
__________________
3
Senaste lydelse 2 0 0 2 : 4 00 .
4
Senaste lydelse 2 0 0 1 : 3 28 .
23
24
200 3/ 04 : S kU 5 IBLAGA2R EGERINGENS LAGFÖRSLAG
betala skatt enligt denna lag eller om än ett dödsbo i övrigt
uppsåtligen
ett dödsbo har underlåtit att betala eller av grov oaktsamhet har
underlå-
annan skatt än sådan arvsskatt som tit att betala skatt enligt
denna lag
dödsboet varit skyldigt att förskjuta eller om ett dödsbo
uppsåtligen eller
enligt 54 § lagen (1941: 416) om av grov oaktsamhet har
underlåtit att
arvsskatt och gåvoskatt, är företräda- betala annan skatt än sådan
arvsskatt
ren tillsammans med den juridiska som dödsboet varit skyldigt
att för-
personen skyldig att betala skatten skjuta enligt 54 § lagen
(1941:416)
och räntan på den. om arvsskatt och gåvoskatt,
är före-
trädaren tillsammans med den
juri-
diska personen skyldig att
betala
skatten och räntan på den.
Första stycket gäller inte, om det Betalningsskyldighet är,
om inte
innan skatten skulle ha betalats har annat följer av tredje
stycket, knuten
vidtagits sådana åtgärder som krävs till den tidpunkt vid vilken
skatten
för att få till stånd en samlad avveck- ursprungligen skulle ha
betalats en-
ling av den juridiska personensligt vad som anges i 1 0
och 16 kap.
skulder med hänsyn till samtliga
borgenärers intressen .
Om företrädaren har lämnat orik- Vid ändring av ett
beskattningsbe-
tiga uppgifter som har lett till att denslut som avser mer än en
redovis-
juridiska personen tillgodoräknatsningsperiod avses med
förfallodag
överskjutande ingående mervär-enligt andra stycket den
förfallodag
desskatt med ett för stort belopp, är som beslutats med
tillämpning av
företrädaren tillsammans med den 11 kap. 2 § andra stycket.
Beträffan-
juridiska personen skyldig att betala de slutlig skatt tillämpas
den förfal-
beloppet och räntan på detta. lodag som gäller för det
grundläg-
gande beslutet om slutlig
skatt enligt
16 kap. 6 § första stycket.
Om det finns särskilda skäl, får
företrädaren helt eller delvis befrias
från betalningsskyldighet enligt den-
na paragraf.
6a §
Om en företrädare för en
juridisk
person uppsåtligen eller
av grov
oaktsamhet har lämnat
oriktiga upp-
gifter som har lett till att
den juridis-
ka personen
tillgodoräknats
överskjutande
ingående mervär-
desskatt med ett för stort
belopp, är
företrädaren tillsammans med
den
juridiska personen skyldig
att betala
beloppet och räntan på
detta.
6b §
Om det finns särskilda
skäl, får
företrädaren helt eller
delvis befrias
från betalningsskyldighet
enligt 6
eller 6 a §.
7§
Talan om att ålägga betalnings- En ansökan om betalningsskyldig-
skyldighet enligt 6 § skall föras vid het enligt 6 eller 6 a § skall göras
allmän domstol. Talan får inte väc- hos den länsrätt där den juridiska
kas sedan statens fordran mot den personen kan föra talan om den
juridiska personen har preskriberats. g r u n d l ä g g a n d e
skattefordran.
Talan om betalningsskyldighet
enligt första stycket får inte väckas
om statens fordran mot den juridiska
personen har preskriberats eller om
en överenskommelse om betalnings-
skyldighet enligt 7 c § har träffats.
En överenskommelse som har upp-
hört att gälla enligt 7 e § andra
stycket utgör dock inte hinder för
ansökan om betalningsskyldighet
enligt 6 eller 6 a §.
7a §
Vid handläggningen i länsrätt och
kammarrätt skall muntlig förhand-
ling hållas om företrädaren begär
det. Muntlig förhandling behövs dock
inte, om det inte finns anledning att
anta att betalningsskyldighet kommer
att fastställas.
Företrädaren skall upplysas om
sin rätt att begära muntlig förhand-
ling.
7b §
Mål om betalningsskyldighet en-
ligt 6 eller 6 a § skall handläggas
skyndsamt.
7c §
Överenskommelse får träffas om
betalningsskyldigheten , om inte detta
med hänsyn till företrädarens person-
liga förhållanden eller av
annan
anledning framstår som olämpligt
från allmän synpunkt. Överenskom-
melsen träffas av den eller de myn-
digheter som regeringen bestämmer.
Om talan om betalningsskyldighet
enligt 6 eller 6 a § har väckts vid
domstol när överenskommelsen träf-
fas, får överenskommelsen verkan
först sedan talan i målet återkallats
och målet avskrivits.
7d §
En överenskommelse enligt
7 c §
skall innehålla uppgift om
1. parternas namn eller
firma samt
person-, organisations-
eller annat
identifikationsnummer,
2. datum för
överenskommelsen,
3. den skatteskuld som
överens-
kommelsen avser,
4. det belopp som
företrädaren
skall betala, och
5. den tidpunkt eller de
tidpunkter
när betalning senast skall
ske.
7e §
Om en överenskommelse om
be-
talningsskyldighet enligt 7
c § full-
följs på överenskommet sätt
inom rätt
tid, avstår staten från
ytterligare
anspråk mot företrädaren
avseende
den juridiska personens
skulder som
omfattas av
överenskommelsen.
Om en företrädare inte har
full-
följt en överenskommelse på
över-
enskommet sätt inom rätt
tid, upphör
den att gälla.
12 §
En företrädare för en juridisk per- En företrädare för en
juridisk per-
son som har betalat skatt enligt 6 §, son som har betalat skatt
enligt 6, 6 a
har rätt att kräva den juridiska perso-eller 7 c § har rätt att
kräva den juri-
nen på beloppet. diska personen på beloppet.
En redare som har betalat skatt enligt 8 § har rätt att kräva
sjömannens
arbetsgivare på beloppet.
18 kap.
4a §
Om en överenskommelse
enligt
12 kap. 7 c § upphör att
gälla, skall
belopp som sidobetalaren på
grund
av överenskommelsen har
betalat in
till Skatteverket föras över
till sidobe-
talarens skattekonto. Om
sidobetala-
ren inte har ett
skattekonto, får
beloppet betalas ut direkt
till sidobe-
talaren.
21 kap.
3§
Om en fråga som avses i 1 § har Om en fråga som avses i 1 § har
avgjorts av en allmän förvaltnings- avgjorts av en allmän förvaltnings-
domstol, får skattemyndigheten inte domstol, får Skatteverket inte omprö-
ompröva frågan. va frågan.
Betalningsskyldighet enligt 12 kap.
7 c § får inte omprövas.
Trots bestämmelsen i första stycket får en fråga som har avgjorts av en
länsrätt eller en kammarrätt genom beslut som fått laga kraft omprövas, om
beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har
meddelats efter beslutet.
22 kap.
2§
Beslut i fråga om
1. befrielse enligt 5 kap. 11 § från skyldigheten att göra skatteavdrag,
2. skatterevision enligt 14 kap. 7 §,
3. anstånd enligt 17 kap. 6 § med inbetalning av skatt, och
4. föreläggande vid vite enligt 23 kap. 2 §
får inte överklagas.
Beskattningsbeslut enligt 11 kap.
1 § andra stycket 7 får inte överkla-
gas.
14 §
Om företrädaren överklagar ett
beslut om betalningsskyldighet enligt
12 kap. 6 eller 6 a §, skall överkla-
gandet ha kommit in inom två måna-
der från den dag då företrädaren fick
del av beslutet. Om beslutet överkla-
gas av det allmänna, skall överkla-
gandet ha kommit in inom
två
månader från den dag då beslutet
meddelades.
15 §
Om talan om betalningsskyldighet
enligt 12 kap. 6 eller 6 a § har väckts
mot en företrädare för en juridisk
person, skall vad som sägs i detta
kapitel om skattskyldig och klagande
även gälla företrädaren.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Om betalningsskyldigheten avser en sådan punktskatt som den upphäv-
da lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter fortfarande
skall tillämpas på skall
a) hänvisningen i 5 kap. 17 § i den upphävda lagen till skattebetalningsla-
gen även gälla 12 kap. 6 b och 7 a.7 e §§, 21 kap. 3 § andra stycket samt
22 kap. 2, 14 och 15 §§ samma lag, och
b) vad som sägs om sk atts k y l d ig i 8 kap. i den upphävda
lagen även gälla
för företrädaren.
3. Om talan om att ålägga en företrädare för en juridisk person
betalnings-
skyldighet enligt 12 kap. 6 § har väckts vid allmän domstol före
ikraftträdan-
det, gäller de äldre föreskrifterna i 1 kap. 4 § utom såvitt avser
utbytet av
ordet skattemyndigheten mot ordet Skatteverket, 11 kap. 1 §, 12
kap. 7 och
12 §§, 21 kap. 3 § utom såvitt avser utbytet av ordet
skattemyndigheten mot
ordet Skatteverket samt 22 kap. 2 § samt de nya föreskrifterna i 12
kap. 6.
6 b §§. Hänvisningen i 12 kap. 7 och 12 §§ till 6 § skall då i
stället avse de
nya föreskrifterna i 12 kap. 6.6 b §§. Om talan gäller en sådan
punktskatt
som den upphävda lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsav-
gifter fortfarande skall tillämpas på, skall hänvisningen i 5 kap.
17 § i den
upphävda lagen till 12 kap. 6 § skattebetalningslagen i stället
avse de nya
föreskrifterna i 12 kap. 6 och 6 b §§ samma lag.
2. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) samt rubri-
ken närmast före 6 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
Överklagande av skattemyndighe- Överklagande av Skatteverkets beslut
tens beslut
1§
En skattemyndighets taxeringsbe- Skatteverkets taxeringsbeslut i e n
slut i e n fråga som kan ha betydelse fråga som kan ha betydelse för be-
för beskattningen eller annat ekono- skattningen eller annat ekonomiskt
miskt mellanhavande med det all- mellanhavande med det allmänna får
männa får överklagas hos länsrätten överklagas hos länsrätten
av den
av den skattskyldige, Riksskattever- skattskyldige, det allmänna ombudet
ket och, i fråga om beslut om taxe- hos Skatteverket och, i fråga om be-
ring till kommunal inkomstskatt,slut om taxering till
kommunal
kommunen. inkomstskatt, kommunen.
Om det är den skattskyldige som
överklagar, skall Skatteverket vara
den skattskyldiges motpart
sedan
handlingarna i målet överlämnats till
länsrätten. Om även det allmänna
ombudet hos Skatteverket överklagar,
tillämpas dock bestämmelserna i 2 §
lagen (2003:000) om allmänt ombud
hos Skatteverket. Vad som nu sagts
gäller också om en kommun överkla-
gar ett beslut om taxering till kom-
munal inkomstskatt.
Den s k att s k y l d ig e får också överklaga beslut att avvisa en begäran
om
omprövning av taxeringsbeslut.
Skatteverkets beslut enligt första
eller andra stycket överklagas hos
den länsrätt som är behörig att pröva
ett överklagande enligt 22 kap. 1 a.
1 c §§ skattebetalningslagen (1997:
483).
Om talan om betalningsskyldighet
enligt 12 kap. 6 eller 6 a § skattebe-
talningslagen har väckts
genom
ansökan mot en företrädare för en
juridisk person, har företrädaren rätt
att föra talan beträffande den skatte-
fordran som betalningsskyldigheten
grundas på. Talan förs på
det sätt
som föreskrivs för den
juridiska per-
sonen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Om talan om att ålägga en företrädare för en juridisk person
betalnings-
skyldighet enligt 12 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) har
väckts vid
allmän domstol före ikraftträdandet, gäller äldre föreskrifter.
3. Äldre föreskrifter i 6 kap. 1 § första stycket gäller
fortfarande för över-
klagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som
där sägs
om Riksskatteverket skall då i stället gälla det allmänna ombudet
hos Skatte-
verket.
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om
ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt,
m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 och 10 §§ lagen (1989:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5
1§
Denna lag gäller ersättning av Denna lag gäller ersättning av
allmänna medel för en skattskyldigs allmänna medel för en skattskyldigs
kostnader hos domstolar och andra kostnader hos domstolar och andra
myndigheter i ärenden och mål om myndigheter i ärenden och mål om
skatter, tullar och avgifter samt taxe-skatter, tullar och avgifter samt taxe-
ring av fastighet. Lagen tillämpas ring av fastighet. Lagen tillämpas
även i mål enligt lagen (1978:880) även i mål enligt lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skatter,ombetalningssäkring för
skatter,
tullar och avgifter. I ärenden om för- tullar och avgifter samt i mål enligt
handsbesked enligt lagen (1998:189) 12 kap. 6 eller 6 a § skattebetalnings-
om förhandsbesked i skattefrågor är lagen (1997:483). I ärenden om
denna lag dock tillämplig endast om förhandsbesked enligt lagen (1998:
Riksskatteverket ansökt om för-189) om förhandsbesked i skattefrå-
handsbesked. gor är denna lag dock tillämplig
endast om det allmänna ombudet hos
Skatteverket ansökt om förhandsbe-
sked.
Med avgifter avses i denna lag sådana avgifter som omfattas av lagen om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Med s k att s k y ld ig
avses den
vars skyldighet att betala skatt, tull eller avgift har varit föremål för
prövning,
liksom den som är ägare till fastighet eller som enligt 1 kap. 5 § fastighets-
taxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.
6
10 §
Skatterättsnämndens beslut över- Skatterättsnämndens beslut över-
klagas hos Regeringsrätten. En annan klagas hos Regeringsrätten. Skatte-
myndighets beslut överklagas hos verkets beslut överklagas hos den
den länsrätt inom vars domkrets be- länsrätt som är behörig att pröva ett
slutet har fattats. överklagande enligt 22 kap. 1 a.
1 d §§ skattebetalningslagen (1997:
483). En annan myndighets beslut
överklagas hos den länsrätt inom vars
domkrets beslutet har fattats.
_______________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
5
Senaste lydelse 1 9 9 8 : 1 92 .
6
Senaste lydelse 1 9 9 8 : 1 92 .
2. Om talan om att ålägga en företrädare för en juridisk person
betalnings-
skyldighet enligt 12 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) har
väckts vid
allmän domstol före ikraftträdandet, gäller äldre föreskrifter i 1
§.
3. Äldre föreskrifter i 10 § gäller fortfarande för överklagande
av beslut
som har meddelats före ikraftträdandet.
4. Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)
Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (2000:1281)
dels att 5 kap. 24 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 23 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
24 §
I fråga om betalningsskyldighet I fråga om betalningsskyldighet
för företrädare för en gäldenär som är för företrädare för en gäldenär som är
juridisk person och som inte har beta- juridisk person och som inte har beta-
lat in tull i rätt tid och på rätt sättlat in tull i rätt tid och på rätt sätt
gäller 12 kap. 6 § första, andra och gäller 12 kap. 6, 6 b, 7.7 e §§, 12 §
fjärde styckena, 172 §§, förstaförsta stycket och 13 §, 21 kap. 3 §
stycket och 13 § skattebetalningsla- andra stycket samt 22 kap. 2 och
gen (1997:483). 14 §§ skattebetalningslagen
(1997:
483).
Tullverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap.
20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende tull enligt
denna lag.
Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske enligt
23 §.
9 kap.
23 §
Om talan om betalningsskyldighet
enligt 12 kap. 6 § skattebetalningsla-
gen (1997:483) har väckts genom
ansökan mot en företrädare för en
juridisk person, skall vad som sägs i
detta kapitel om skattskyldig, kla-
gande, enskild, part eller motpart
även gälla företrädaren.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Om talan om att ålägga en företrädare för en juridisk person betalnings-
skyldighet enligt 5 kap. 24 § har väckts vid allmän domstol före ikraftträdan-
det, gäller de äldre föreskrifterna. Hänvisningen i 5 kap. 24 § till 12 kap. 6
§
första, andra och fjärde styckena skattebetalningslagen (1997:483) skall då i
stället avse 12 kap. 6 och 6 b §§ samma lag.
5. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontr o ll uppg ift e r
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 1 § lagen (2001:1227) om
självdeklara-
tioner och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
1§
Kontrolluppgift skall lämnas om Kontrolluppgift skall
lämnas om
direkta och indirekta betalningar till direkta och indirekta
betalningar som
och från utlandet som överstiger överstiger 150 000 kronor
eller utgör
100 000 kronor eller utgör delbetal- delbetalningar av en summa
som
ningar av en summa som överstiger överstiger 150 000 kronor ,
o m betal-
100 000 kronor. ningarna görs
1. till utlandet från en
obegränsat
skattskyldig,
2. från utlandet till en
obegränsat
skattskyldig, eller
3. inom landet mellan en
obegrän-
sat och en begränsat
skattskyldig.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska och juridiska personer
av den som
har förmedlat betalningen.
I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om
1. betalningens belopp,
2. vad betalningen avser,
3. vilket land som betalningen gjorts till eller kommer från, och
4. vid betalning till utlandet, betalningsmottagarens namn.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första
gången vid 2004 års taxering.