Företag med statligt ägande
Betänkande 1994/95:NU19
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU19
Företag med statligt ägande
Innehåll
1994/95 NU19
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna 11 och 12 moment 1.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag på 15 miljoner kronor till upprustning och drift av Göta kanal. Även ett formellt anslag på 1 000 kr för kostnader för omstruktureringsåtgärder m.m. beträffande statliga företag tillstyrks. Behandlingen av förslaget i budgetpropositionen om förvaltningen av statliga företag, jämte ett flertal motioner i ärendet, uppskjuts däremot till hösten 1995 i avvaktan på aviserad justering av regeringens förslag.
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker föreslås:
A 11. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen (s. 46) att riksdagen till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr.
A 12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (s. 47) 1. att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Behandlingen av moment 2 under punkt A 12, om förvaltning av företag med statligt ägande, har utskottet uppskjutit till hösten 1995.
Utskottet
Förvaltningen av företag med statligt ägande
Riksdagen bemyndigade i december 1991 regeringen att privatisera 34 angivna statliga företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Samtidigt beslutades att det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsatte sig dessa beslut. Vidare har regeringen genom särskilda riksdagsbeslut fått bemyndigande att sälja vissa andra statliga företag, däribland Nordbanken, Securum och Retriva. För att finansiera kostnader för omstruktureringsåtgärder och försäljningsaktiviteter inför försäljningarna har formella anslag på 1 000 kr anvisats.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 47) anges att 20 av de aktuella företagen helt eller delvis har sålts eller överförts till annan ägare under åren 1992--1994. Ett par av företagen har avvecklats. Privatiseringarna har inbringat sammanlagt ca 23 miljarder kronor.
Regeringen föreslår nu ett nytt bemyndigande beträffande förvaltningen av statliga företag. Regeringen ser statligt ägande som en viktig del av näringslivet och som skall bidra till mångfald och konkurrens. Enligt regeringen skall de ideologiskt motiverade utförsäljningar som genomfördes av den förra regeringen upphöra. Staten skall emellertid ge de statliga företagen förutsättningar att utvecklas och konkurrera på samma villkor som privata och kooperativa företag. Därför föreslås ett nytt bemyndigande enligt följande.
Bemyndigandet skall avse samtliga företag som finns upptagna i regeringens skrivelse om statliga företag (skr. 1994/95:20). För dessa företag skall regeringen -- utan att behöva höra riksdagen -- kunna omstrukturera ägandet, köpa och sälja aktier samt delta i eller avstå från nyemissioner. Om det blir aktuellt att minska ägandet i något av de stora företag som producerar infrastrukturella tjänster kommer frågan att underställas riksdagen.
Kostnader för omstruktureringar och aktieförvärv vill regeringen ha möjlighet att utan beslut av riksdagen kunna finansiera via det 1 000 kr-anslag för omstrukturering och försäljning av statliga företag som riksdagen på nytt föreslås anvisa. Enligt regeringen skall anslaget inte utnyttjas så att förvaltningen av statliga företag ger en nettobelastning på statsbudgeten. Eventuella insatser skall motsvaras av utdelningsinkomster och försäljningsintäkter.
Regeringens förslag till nytt bemyndigande kritiseras i flera motioner från företrädare för samtliga oppositionspartier.
Krav på fortsatta privatiseringar av statliga företag -- med delvis olika inriktning och omfattning -- framförs i motionerna 1994/95:N298 (m), 1994/95:Fi219 (c), 1994/95:N299 (c), 1994/95:N300 (c), 1994/95:Fi211 (fp), 1994/95:N274 (fp), 1994/95:Fi216 (kds) och 1994/95:N301 (kds). I flera av motionerna erinras om de privatiseringar som genomfördes av den tidigare regeringen och anförs att staten är olämplig som ägare till företag som verkar på en marknad i konkurrens. Intäkterna från försäljningarna av företag bör inte -- såsom regeringen föreslagit -- få användas för att finansiera nya utgifter utan bör utnyttjas för att minska statens upplåning, sägs det i några av dessa motioner.
Regeringens förslag till nytt bemyndigande beträffande förvaltningen av statliga företag bör avslås i avvaktan på vidare utredning, anförs det i motion 1994/95:N270 (mp).
Även i Vänsterpartiets partimotion 1994/95:N275 avvisas regeringens förslag till bemyndigande. Där föreslås också att det nuvarande bemyndigandet, vilket riksdagen som nämnts beslutade om hösten 1991 på förslag av den förra regeringen, skall återkallas. Statligt ägande kan vara en rimlig motvikt till den privata maktkoncentrationen, heter det i motionen.
Som ett underlag för den fortsatta beredningen av ärendet beslutade näringsutskottet att bereda de övriga utskott som närmast berörs av förslaget i budgetpropositionen -- finansutskottet, socialutskottet, trafikutskottet, arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet -- att yttra sig över förslaget jämte motioner i de delar som berör resp. utskott. För att få en belysning av förslaget ur konstitutionell synvinkel bereddes vidare konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande i ärendet.
Då emellertid utskottet senare erfarit att regeringen avser att justera sitt förslag beträffande förvaltningen av företag med statligt ägande har utskottet beslutat uppskjuta behandlingen av detta förslag jämte alla motioner i frågan till hösten 1995, när justeringen avses föreligga. Regeringens förslag till anslag för kostnader för omstruktureringsåtgärder m.m. för nästa budgetår bör dock riksdagen nu bifalla.
AB Göta kanalbolag
I samband med riksdagens beslut om bolagisering av Domänverket behandlades även frågan om det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Riksdagen ansåg det vara en statlig angelägenhet att ansvara för upprustning och drift av Göta kanal. I linje härmed har riksdagen för vartdera av de tre senaste budgetåren anvisat 15 miljoner kronor till bolaget. Även för det förlängda budgetåret 1995/96 bedöms 15 miljoner kronor vara tillräckligt för att nödvändig upprustning och drift av kanalen skall klaras. Sålunda föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 46) ett sådant anslag för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker även regeringens nu aktuella förslag till anslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förvaltningen av företag med statligt ägande att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 12 moment 1 till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
2. beträffande AB Göta kanalbolag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 11 till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr.
Stockholm den 20 april 1995
På näringsutskottets vägnar
Christer Eirefelt
I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Lars G Linder (s) och Sten Tolgfors (m).
Särskilda yttranden
1. Förvaltningen av företag med statligt ägande (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson (c), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors (m) anför:
Vi anser att statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange generella ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning tillika med en breddad riskkapitalmarknad. Vi menar att den privatisering av statliga företag som inleddes under den förra regeringen bör fortsätta.
Vidare gäller att om regeringens förslag i budgetpropositionen hade fullföljts skulle riksdagen i ett slag ha frånhänt sig inflytandet över de statliga företagen. För att få en belysning av förslaget ur konstitutionell synvinkel beslutade därför utskottet att bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över förslaget. Som framgår av betänkandet har utskottet emellertid senare, i avvaktan på en aviserad förändring av regeringens förslag, beslutat uppskjuta behandlingen av ärendet inklusive alla motioner till hösten 1995. Vi får sålunda då anledning att återkomma till frågan.
2. Förvaltningen av företag med statligt ägande (mom. 1)
Lennart Beijer (v) anför:
Vänsterpartiet anser givetvis att det nuvarande bemyndigandet om försäljning av statliga företag bör återkallas. Även det aktuella förslaget till nytt bemyndigande i budgetpropositionen är ocacceptabelt. Jag menar därför att det är välbetänkt att frågan om bemyndigande återförs till regeringen och emotser ett förslag med tydliga avgränsningar. I förslag till nytt bemyndigande bör klart framgå vilka förändringar i de statliga företagen, som skall bli föremål för riksdagens behandling. Vänsterpartiet motsätter sig exempelvis inte smärre förändringar som inte förändrar ägarbilden i avgörande grad. Däremot måste det alltid vara en riksdagsfråga om ett helägt statligt företag skall släppa in nya ägarintressen eller om staten skall gå från ett majoritetsägande till att äga t.ex. 49 % av aktierna i ett företag.