Företag med statligt ägande
Betänkande 1993/94:NU16
Näringsutskottets betänkande
1993/94:NU16
Företag med statligt ägande
Innehåll
1993/94 NU16
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna 4 och 8, dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag dels om ett formellt anslag till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, dels om att 15 miljoner kronor skall anvisas till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen. Dessutom tillstyrks förslag om att kanalbolagets skogsmark skall kvarstanna i bolagets ägo.
Utskottet anser att programmet för privatisering av statliga företag skall drivas vidare och avstyrker därför motionsyrkanden om att bemyndigandet för regeringen att sälja aktierna i vissa statliga företag skall återkallas. I en reservation (s), som får stöd i en meningsyttring (v), anförs att staten även fortsättningsvis bör ha en betydelsefull roll som ägare av företag. I reservationen föreslås att det nämnda bemyndigandet skall återkallas och att riksdagen skall uttala kritik mot regeringen för det sätt på vilket den hittills har genomfört privatiseringarna. Företrädaren för Ny demokrati förordar i en annan reservation att takten i privatiseringarna skall ökas.
Med hänvisning till att riksdagen redan beslutat om riktlinjer för AssiDomän när det gäller dels avsättning av mark för naturvårdsändamål, dels försäljning av mark till enskilda jord- och skogsbrukare avstyrker utskottet yrkanden om uttalanden i dessa frågor. Företrädarna för Socialdemokraterna föreslår i en reservation att ytterligare mark skall avsättas för naturvårdsändamål. Vänsterpartiets representant ansluter sig i meningsyttringen till denna uppfattning.
En motion med förslag om att de statliga företag som anlitar olika butiker som ombud i sin verksamhet skall ges ett särskilt ansvar för närservicen avstyrks. Motionen vinner dock stöd i en reservation (s) och i meningsyttringen (v).
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angivna rubriker föreslås:
A 4. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (s. 31) att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
A 8. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen (s. 34) att riksdagen 1. till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr, 2. godkänner att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag kvarstannar i bolagets ägo.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1993/94:Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl (båda nyd) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den av regeringen tillsatta Privatiseringskommissionen bör intensifiera sitt arbete med att privatisera de redan för privatisering öronmärkta statliga företagen.
1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (9) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Domän AB.
1993/94:N212 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att försäljningen av statens företag och naturtillgångar stoppas och att bemyndigandet angående utförsäljningen av ett stort antal statliga företag återkallas.
1993/94:N244 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten inte skall sälja ut Domän/Assi/Ncb.
1993/94:N252 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb konsekvensutredning av teknikutvecklingens effekter på närservicen, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om monopolföretagens ansvar.
1993/94:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga företag, 14. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller regeringens rätt att sälja statliga företag, enligt vad i motionen anförts.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Svenskt Stål AB (SSAB), 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om LKAB.
1993/94:N285 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av statligt ägd produktiv skogsmark till enskilda familjeägda jord- och skogsbruk.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2. beslutar återkalla det bemyndigande som hösten 1991 gavs regeringen att sälja ut statliga företag, 3. beslutar rikta anmärkning mot regeringen för brott mot moratoriet i krisuppgörelsen vad gäller försäljning av statliga företag.
1993/94:A454 av Göte Jonsson m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av skogsmark från AssiDomän.
Utskottet
Privatisering av statligt ägda företag
Riksdagen bemyndigade i december 1991 regeringen att privatisera 34 angivna statliga företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Samtidigt beslutades att det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsatte sig dessa beslut. Regeringen har vidare tillsatt en särskild kommission, den s.k. Privatiseringskommissionen, med uppgift att bedöma vissa centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende. Härutöver har regeringen genom särskilda riksdagsbeslut fått bemyndigande att sälja vissa andra statliga företag, däribland Nordbanken och Securum AB.
Hösten 1992 träffades, i samband med diskussioner om ekonomisk-politiska åtgärder, en överenskommelse mellan företrädare för regeringen och Socialdemokraterna om att ett moratorium i princip skulle införas för försäljning av statliga företag (prop. 1992/93:50, bet. FiU1). Denna skall dock inte hindra omstruktureringar i de fall då sådana är lämpliga och nödvändiga. En marknadsmässig bedömning skall göras av de fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och Socialdemokraterna, sägs det vidare i överenskommelsen.
I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 13 s. 7) lämnas i enlighet med riksdagens beslut en redogörelse för privatiseringsprogrammet. Härav framgår att under år 1993 har statens innehav av aktier i bl.a. Celsius Industrier AB, dotterbolagen till SKD-företagen AB samt investmentbolagen AC-Invest AB, Z-Invest AB och Rödkallen AB helt eller delvis avyttrats. Vidare har aktieinnehavet i en del företag överlåtits till andra företag med statligt ägande. I december 1993 aviserade regeringen att den planerade att under våren 1994 erbjuda aktier i skogskoncernen Assi/Domän/Ncb -- som är under bildande -- samt i Pharmacia AB till försäljning på marknaden. För närvarande genomförs en försäljning av 49 % av statens aktier i AssiDomän AB genom ett erbjudande till enskilda personer, anställda i företaget och institutionella placerare. AssiDomän bildades vid årsskiftet 1993/94 genom att Assi AB och Domän AB gick samman. AssiDomän har vidare erbjudit aktieägarna i Ncb AB att överlåta sina aktier i Ncb till AssiDomän i utbyte mot aktier i AssiDomän. Statens ägarandel i Ncb uppgick före erbjudandet till 50,9 % av kapitalet och 62,4 % av rösterna.
Kostnaderna för omstruktureringsåtgärder inför försäljningarna och för försäljningsaktiviteter m.m. är svåra att beräkna i förväg. Därför har riksdagen anvisat formella anslag på 1 000 kr under vart och ett av de tre senaste budgetåren. För budgetåret 1992/93 uppgick dessa kostnader till ca 6 miljoner kronor.
Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen att ett förslagsanslag på 1 000 kr anvisas också för budgetåret 1994/95. Anslaget bör enligt regeringen kunna utnyttjas för omstruktureringskostnader och försäljningsaktiviteter avseende alla de bolag som regeringen bemyndigats att privatisera.
Detta förslag har inte berörts i någon motion. I fem motioner begärs emellertid att försäljningen av de statliga företagen skall avbrytas.
I den socialdemokratiska partimotionen 1993/94:N305 anförs att regeringen gjort ett allvarligt fel i sin näringspolitik genom att driva fram beslut enbart av ideologiska skäl. Det främsta exemplet är privatiseringskampanjen, hävdar motionärerna. Den har försämrat det politiska samarbetsklimatet. Trots överenskommelsen om moratorium har utförsäljningar genomförts som av en enig expertkår betraktas som uppseendeväckande utmanande, sägs det vidare i motionen. Genom försäljningarna av Celsius och SSAB Svenskt Stål AB har de som fått förvärva aktier eller optioner i dessa bolag tillsammans tjänat över två miljarder kronor på skattebetalarnas bekostnad. Regeringen har missbrukat riksdagens bemyndigande att sälja statliga företag, anser motionärerna. De föreslår att bemyndigandet skall återkallas och att en anmärkning skall riktas mot regeringen för brott mot moratoriet angående försäljning av statliga företag.
Även i motion 1993/94:N212 (s) begärs att försäljningen av statliga företag och naturtillgångar skall stoppas och att bemyndigandet skall återkallas. I motionen betonas att de statliga företagen har en mycket stor betydelse för sysselsättningen i skogslänen. Denna sysselsättning kan äventyras vid en försäljning, eftersom risken är uppenbar att en privat köpare inte tar ett långsiktigt ansvar. De hittillsvarande utförsäljningarna har gynnat köparna på bekostnad av skattebetalarna och de anställda, anser motionärerna. De menar också att regeringen inte levt upp till det moratorium och samrådsförfarande som överenskoms med Socialdemokraterna hösten 1992.
Statligt ägande behövs som en motvikt till den privata maktkoncentrationen, heter det i motion 1993/94:N281 (v). Inom strategiska sektorer av näringslivet är det motiverat med statliga företag. Vattenfall AB och Telia AB bör förbli statliga och vara kraftcentra för den teknologiska utvecklingen, anser motionärerna. Försäljningarna av Celsius och SSAB har varit dåliga affärer för staten, och aktierna har fördelats orättvist, hävdas det i motionen. Motionärerna, som motsätter sig de aviserade försäljningarna av statens aktier i AssiDomän, Pharmacia och Nordbanken, anser att riksdagen bör höras inför varje större förändring av det statliga ägandet. Det föreslås därför att riksdagen återkallar bemyndigandet för regeringen att sälja statliga företag.
Skogen är en resurs som i betydande utsträckning bör vara samhälleligt ägd, sägs det i motion 1993/94:N244 (v). Utförsäljningen av AssiDomän borde därför inte genomföras. I länder som Finland, Förenta staterna, Canada, Tyskland och Storbritannien äger staten större andelar av skogen än vad staten gör i Sverige. Skogen är en nationell resurs som utnyttjas till en rad andra ändamål än virkesproduktion, t.ex. jakt, bär- och svampplockning samt andra friluftsaktiviteter, påpekas det. Det blir lättare att se till att verksamheten bedrivs på ett regional-, miljö- och energipolitiskt godtagbart sätt om staten behåller AssiDomäns skogsegendomar, anser motionärerna.
I motion 1993/94:N283 (s) understryks att ett fortsatt statligt ägande i basindustrierna i Norrbotten är bra för den långsiktighet som krävs för nödvändiga investeringsbeslut. Motionärerna framhåller behovet av investeringar i LKAB och SSAB och anser att en privatisering skulle försvaga möjligheterna att genomföra dessa.
I motsats till vad som föreslås i de nu redovisade motionerna, anser motionärerna bakom motion 1993/94:Fi508 (nyd) att privatiseringen av statliga företag bör intensifieras. All statlig egendom som staten inte behöver äga skall säljas ut, anförs det i motionen. Endast ett fåtal av de företag som regeringen fått bemyndigande att sälja har hittills avyttrats. Enligt motionärerna måste därför privatiseringsprogrammet aktiveras.
Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år behandlat frågan om privatisering av de statligt ägda företagen. Våren 1993 avvisade riksdagen på förslag av utskottet krav på att privatiseringarna skulle avbrytas (bet. 1992/93:NU27). I en reservation (s), som vann anslutning av en meningsyttring (v), förordades emellertid att bemyndigandet för regeringen att sälja vissa statliga företag skulle återkallas.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange generella ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Ett direkt statligt ägande i företag medför risk för att dessa får mer förmånliga konkurrensvillkor än vad som gäller för privata företag. Detta visas inte minst av debatten kring Securum och Nordbanken. På statligt ägda företag riktas dessutom krav på att de skall göra investeringar eller vidta andra åtgärder som främst har sin grund i politiska skäl och inte är affärsmässigt motiverade. Långsiktig överlevnadsförmåga kan företagen endast uppnå om de agerar marknadsmässigt och är lönsamma. Detta underlättas väsentligt om det statliga ägandet minskar. Utskottet anser därför att privatiseringsprogrammet skall drivas vidare. Det ankommer på regeringen att bedöma när det är lämpligt att genomföra enskilda försäljningar.
Då det gäller kritiken mot regeringen för att den inte följt överenskommelsen från krisuppgörelsen hösten 1992 vill utskottet understryka att omstruktureringar i de statliga företagen i de fall sådana är lämpliga och nödvändiga inte skulle hindras enligt överenskommelsen. Enligt vad utskottet har erfarit har Socialdemokraterna vidare erbjudits samråd i samtliga fall som varit aktuella efter den nämnda uppgörelsen. Ett av skälen till att moratoriet infördes hösten 1992, nämligen knappheten på riskvilligt kapital, har numera bortfallit. Den ökade kapitaltillgången har skapat utrymme för en ökad takt i privatiseringen. I denna situation har det enligt uppgift varit svårt för regeringen att få besked från Socialdemokraterna när samråd erbjudits. Samrådet har därför upphört. Mot denna bakgrund är det utskottets bedömning att regeringen gjort vad på den ankommer för att uppgörelsen från år 1992 skulle fullföljas.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet samtliga motioner i vilka det riktas kritik mot privatiseringen av statliga företag. Regeringens förslag till anslag för omstruktureringskostnader m.m. tillstyrks.
När det så gäller önskemålet i motion 1993/94:Fi508 (nyd) om att privatiseringen av statliga företag skall intensifieras vill utskottet framhålla att regeringen, som tidigare nämnts, i mars 1994 erbjudit institutioner och allmänhet att förvärva aktier i AssiDomän och att den dessutom aviserat att aktier i Pharmacia skall bjudas ut till försäljning senare under våren 1994. Härutöver pågår förberedelser för privatisering av andra företag, bl.a. Nordbanken. De nämnda försäljningarna är av betydande omfattning. Enligt de riktlinjer som fastställdes för privatiseringsprogrammet skall försäljningarna genomföras så att inte övriga företags möjligheter att anskaffa kapital förhindras. Utskottet anser att regeringen med hänsyn härtill har gjort en lämplig avvägning av försäljningarnas omfattning. Motionen avstyrks därför i denna del.
AssiDomäns markinnehav
Avsättning av mark för naturvårdsändamål
Våren 1992 bemyndigade riksdagen regeringen att ombilda Domänverket till aktiebolag, Domän AB (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Därvid behandlades även frågan om hur olika delar av verkets markinnehav skulle hanteras. Riksdagen fastställde riktlinjer dels för hur naturvårdsintresset skulle tillgodoses, dels för hur försäljningen av mark till enskilda skulle genomföras.
Under en lång följd av år har Domänverket på eget initiativ successivt undantagit vissa delar av sitt markinnehav från ett normalt skogsbruk, oftast beroende på att området skulle skyddas av naturvårds- eller skogshistoriska skäl. Sådana områden finns på drygt 700 platser i landet och kallas domänreservat. Den sammanlagda arealen av dessa uppgick till ca 1,4 miljoner ha av verkets totala markinnehav på 10 miljoner ha. Andra områden, såsom naturreservat och nationalparker, skyddas genom bestämmelser i naturvårdslagen (1964:822).
Statens naturvårdsverk och Domänverket upprättade före bolagiseringen en förteckning över 84 fjällnära domänreservat, som behölls i statens ägo i samband med bolagiseringen. Vidare hade de båda verken gjort en förteckning över ytterligare ca 270 domänreservat som ansågs särskilt värdefulla från naturvårdssynpunkt. I samband med bolagiseringen åtog sig Domän att i förväg underrätta berörd länsstyrelse vid planer på att upphäva de restriktioner för markanvändningen som Domänverket ålagt sig beträffande dessa reservat. Länsstyrelsen skall därefter inom ett år meddela företaget om den anser att reservatet skall ombildas till naturreservat. Övriga domänreservat har överlåtits till Domän utan särskilda villkor. Bolaget skall dock under minst en tvåårsperiod välvilligt överväga omklassificering av domänreservat till naturreservat om inventeringar av länsstyrelserna visar att det finns skäl för detta. Slutligen förtecknade Naturvårdsverket och Domänverket före bolagiseringen oskyddad domänverksmark som ansågs vara skyddsvärd. Denna mark blev kvar i statens ägo, och en prövning skulle ske av hur naturskyddet skulle ordnas.
I proposition 1993/94:30 om strategi för biologisk mångfald anmäldes att arbete då pågick med att bilda naturreservat av mark från Domänverket (s. 44). På förslag av jordbruksutskottet (bet. 1993/94:JoU9) avslog riksdagen hösten 1993 vid sin behandling av propositionen ett motionsyrkande om inventering av mark ägd av Domän med syfte att bedöma vilka markområden som skulle vara lämpliga att skydda som naturreservat. Jordbruksutskottet hänvisade till att Naturvårdsverket i samarbete med Domän hade genomfört en inventering och lämnat förslag till regeringen om överföring av mark till reservat. I ett särskilt yttrande anförde företrädarna för Socialdemokraterna att de utgick från att regeringen tar initiativ till att mark avsätts i enlighet med det nämnda förslaget.
Skogen bidrar till en bättre miljö, påpekas det i motion 1993/94:Jo311 (s). En anpassning av skogsbruket är viktig för att den biologiska mångfalden skall säkras. Ambitionerna när det gäller bildande av naturreservat måste höjas, betonar motionärerna. De anser att det i propositionen om bolagisering av Domänverket tydligt angavs att befintliga och blivande naturreservat skulle överföras till Naturvårdsfonden. Hittills har endast 84 befintliga domänreservat överförts. Motionärerna förutsätter att staten i egenskap av ägare till Domän tar initiativ till att mark avsätts med lagstadgat skydd som naturreservat före sammanslagningen av Domän, Assi och Ncb.
I januari 1994 besvarade näringsminister Per Westerberg en fråga (1993/94:276) med samma innebörd som det nu aktuella motionsyrkandet. Näringsministern erinrade då om nyssnämnda riktlinjer för markområden med särskilda naturvärden som riksdagen fastställt (RD 1993/94:53). Riktlinjerna har tagits in i avtalet från den 30 juni 1992 mellan staten och Domän om bolagisering av Domänverket och gäller även efter bildandet av den nya skogskoncernen. Eftersom frågan redan är reglerad ansåg statsrådet att det inte fanns anledning för regeringen att medverka till att vissa markområden undantas.
Enligt vad utskottet har erfarit är Naturvårdsverket och Domän ense dels om vilka naturområden som skall bli kvar i statens ägo, dels om att Naturvårdsfonden skall förvärva ett antal områden på kommersiella villkor från Domän. Frågan om hur de skyddsvärda områdena skall förvaltas är för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet.
Utskottet anser att det är angeläget att områden som är värdefulla från naturvårdssynpunkt ges ett gott skydd. Med hänvisning till vad som tidigare anförts dels om överenskommelsen mellan Naturvårdsverket och Domän, dels om att de av riksdagen fastställda riktlinjerna för hantering av skyddsvärda områden gäller även efter en privatisering av Domän avstyrker utskottet motion 1993/94:Jo311 (s) i berörd del.
Försäljning av mark till enskilda
I propositionen om bolagiseringen av Domänverket anfördes att försäljning av mark till enskilda är viktig och bl.a. syftar till att stärka det enskilda skogs- och jordbruket. Det angavs att försäljningen skulle ske efter två huvudlinjer. För det första skulle mindre enskilda skogsskiften understigande 200 ha bjudas ut till försäljning. För det andra, framhölls det, fanns det i anslutning till Domänverkets större markinnehav ett antal privata skogsägare som var i behov av mera skogsmark för att uppnå effektivitet. Domän skulle på begäran av en sådan skogsägare ta upp förhandlingar om försäljning av skogsmark. I näringsutskottets betänkande anfördes att det är viktigt att försäljningen bidrar till en ökad effektivitet inom skogsbruket och den skogsbearbetande industrin (bet. 1991/92:NU33 s. 12).
I ett frågesvar i oktober 1993 (RD 1993/94:10 s. 43) omtalade näringsminister Per Westerberg att Domän till utgången av september 1993 hade sålt 420 skogsmarksområden och att det återstod ca 800 områden med jord- eller skogsbruk att sälja t.o.m. juni 1996. Näringsministern deklarerade vidare att han med stor kraft skulle se till att riksdagens beslut när det gäller försäljning av mark till enskilda personer går i verkställighet.
I motion 1993/94:A454 (m) sägs att målsättningen måste vara att stärka familjejordbruken och det enskilda ägandet av jord och skog. Enligt motionärerna bör staten genom sitt ägande i AssiDomän verka för att utförsäljningen av skogsmark till enskilda fortsätter.
Statens ägarstrategi bör vara att sälja produktiv skogsbruksmark till familjeskogsbruk, anförs det i motion 1993/94:N285 (c). Ytterligare förvärv av sådan mark från statens sida bör inte förekomma, heter det vidare i motionen. Motionärerna anser att staten bör utnyttja sitt ägarinflytande i AssiDomän så att denna strategi kan fullföljas.
De tidigare beskrivna riktlinjerna för försäljning av mark till enskilda personer som riksdagen fastställt för Domänverket har, som redan nämnts, tagits in i avtalet mellan staten och Domän om bolagisering av verket. Avtalet gäller även efter en privatisering av AssiDomän.
Med hänvisning till vad som nu redovisats är de berörda motionerna enligt utskottets bedömning tillgodosedda såvitt de gäller försäljning av mark till enskilda skogsbrukare. Något hinder för AssiDomän att förvärva ytterligare skogsmark uppställdes inte i samband med Domänverkets bolagisering. Utskottet anser att möjligheter till markförvärv bör finnas, bl.a. för att bolaget därigenom skall kunna skapa bättre struktur på markinnehavet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.
Statliga företags ansvar för närservicen
Glesbygdsbutikerna har kunnat drivas vidare bl.a. genom att de har varit ombud för statliga monopolföretag som Tipstjänst, Penninglotteriet, Apoteksbolaget och Systembolaget, sägs det i motion 1993/94:N252 (s). Bolagen har därmed, anser motionärerna, ett ansvar som de måste hantera på ett rimligt sätt, och de bör därför inte sätta små detaljhandelsföretag under press. Tipstjänst håller nu på med en avveckling av sitt s.k. off-line-system, dvs. systemet där kundens ifyllda spelkuponger via Posten sänds in till Tipstjänst. Företaget kräver en viss minsta omsättning för att installera det nya on-line-systemet, i vilket spelet förmedlas via telenätet till Tipstjänst. En mängd små butiker kan inte uppfylla detta krav, framhåller motionärerna och anser att butikernas överlevnad därigenom hotas. Tipstjänsts omläggning drabbar både glesbygdsbutiker och den boendenära servicen i städer och tätorter. Motionärerna menar att staten som ägare bör se till att det tas fram regler som gör att medborgare som är beroende av närservicen inte drabbas av förändringar inom företagen. Riksdagen bör, sägs det i motionen, dels begära en snabb konsekvensutredning av den tekniska utvecklingens effekter på närservicen, dels göra ett uttalande om monopolföretagens ansvar för medborgarnas närservice.
Enligt vad utskottet erfarit har Tipstjänst beslutat att avveckla sina off-line-ombud till mitten av år 1995. Ombuden är ca 5 500 till antalet. Huvuddelen av dessa ombud finns i tätorter. On-line-ombuden är för närvarande drygt 2 000 och svarar för ungefär 90 % av Tipstjänsts omsättning. Antalet on-line-ombud skall successivt öka till ca 4 000. Alla off-line-ombud får möjlighet att bli on-line-ombud om de uppfyller krav på bl.a. viss minsta omsättning. Tipstjänst har beslutat att detta omsättningskrav skall vara lägre på landsbygden. Företaget undersöker vidare möjligheterna att minska kostnaderna för tipshanteringen på landsbygden, bl.a. genom samarbete med Telia och detaljhandeln.
Konsumentverket har som en uppgift att följa utvecklingen när det gäller dagligvaruförsörjningen i glesbygd. Med anledning av Tipstjänsts beslut om ändring av ombudssystemet pågår för närvarande överläggningar mellan Tipstjänst och verket. Därvid har företaget förklarat att inga off-line-ombud i glesbygd skall avvecklas under år 1994. Det diskuteras vidare på vilket sätt särskild hänsyn skall kunna tas till butiker som erhållit glesbygdsstöd.
Glesbygdsmyndigheten har initierat ett projekt som syftar till att finna en modell för att trygga glesbygdsbutikernas fortlevnad genom samarbete med bl.a. dagligvarugrossisterna, Tipstjänst, Posten, Apoteksbolaget och Systembolaget. Ett inslag i detta projekt är att försöka sänka kostnaderna för data- och teleförbindelserna.
Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund omtalade i november 1993 i ett svar på en fråga (1993/94:73) om butikerna i glesbygd att han skulle ha överläggningar med både dagligvarugrossister och de bolag som har glesbygdsbutiker som ombud med syfte att bl.a. betona vikten av att glesbygdsbutikerna på olika sätt ges en ansvarsfull behandling (RD 1993/94:24). Han underströk också att glesbygdsfrågorna och tryggandet av varuförsörjningen kommer att ges stor vikt i den kommande regionalpolitiska propositionen.
Tipstjänsts motsvarigheter i de övriga nordiska länderna har också beslutat om en avveckling av sina off-line-ombud. I Finland och Danmark skall denna avveckling vara genomförd under år 1994 och i Norge under år 1995.
Som framgår av den lämnade redogörelsen har olika initiativ tagits i syfte att finna former för att trygga varuförsörjningen i glesbygd. Ytterligare förslag i detta avseende kan väntas. I det projekt som Glesbygdsmyndigheten driver studeras bl.a. den tekniska utvecklingens effekter. Vidare följer Konsumentverket löpande glesbygdsbutikernas förhållanden och försöker -- såsom i överläggningarna med Tipstjänst -- att få glesbygdsaspekterna beaktade i samband med förändringar av villkoren för de aktuella bolagens ombud. Med hänvisning härtill anser utskottet att det saknas anledning till några åtgärder från riksdagens sida med anledning av den aktuella motionen. Den avstyrks därför såvitt nu är i fråga.
AB Göta kanalbolag
I samband med riksdagens beslut angående bolagisering av Domänverket behandlades även frågan om det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Riksdagen ansåg det vara en statlig angelägenhet att ansvara för upprustning och drift av Göta kanal. I linje härmed har riksdagen för vartdera av de två senaste budgetåren anvisat 15 miljoner kronor till bolaget. Även för budgetåret 1994/95 bedöms 15 miljoner kronor vara erforderligt för att nödvändig upprustning och drift av kanalen skall klaras.
I budgetpropositionen konstateras att avkastningen från kanalbolagets skogsmarksinnehav under årens lopp har bidragit till att delvis täcka kanalens kostnader. För att även fortsättningsvis kunna bidra till finansieringen av verksamheten bör därför skogsmarksinnehavet kvarstanna i bolagets ägo, anförs det i propositionen. Detta innebär en ändring av riksdagens beslut i samband med bolagiseringen av Domänverket att kanalbolagets skogsmark skulle överföras till Domän AB.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande Göta kanalbolag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande privatisering av statligt ägda företag att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt A 4 och med avslag på motionerna 1993/94:Fi508 yrkande 3, 1993/94:N212, 1993/94:N244, 1993/94:N281 yrkandena 13 och 14, 1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:N305 yrkandena 2 och 3 till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr, res. 1 (s) res. 2 (nyd)
2. beträffande avsättning av mark till naturvårdsändamål att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 9, res. 3 (s)
3. beträffande försäljning av mark till enskilda att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N285 och 1993/94:A454 yrkande 7,
4. beträffande statliga företags ansvar för närservicen att riksdagen avslår motion 1993/94:N252 yrkandena 1 och 3, res. 4 (s)
5. beträffande AB Göta kanalbolag att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt A 8
a) till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr, b) godkänner att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag kvarstannar i bolagets ägo i enlighet med vad som anges i propositionen.
Stockholm den 22 mars 1994
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Hans Gustafsson (s), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Sören Norrby (fp) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Privatisering av statligt ägda företag (mom. 1)
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Utskottet vidhåller" och slutar på s. 6 med "denna del" bort ha följande lydelse:
Staten bör enligt utskottets uppfattning även fortsättningsvis ha en betydelsefull roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Ett statligt ägande är motiverat av bl.a. sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl och behövs därutöver för att skydda viktigare naturtillgångar såsom skogen och malmen. Dessutom måste det finnas statliga företag som en motvikt till det privata näringslivet.
Den borgerliga regeringens privatiseringsprogram, som drivits fram av ideologiska skäl, undergräver möjligheterna för staten att genom sina företag trygga goda levnadsförhållanden för medborgarna i olika delar av landet. En utförsäljning av naturtillgångarna skulle vidare leda till en utarmning av landsbygden. Regeringen har dessutom inte insett den stora betydelse -- inte minst för sysselsättningen -- som de statliga företagen har i framför allt skogslänen. En privatisering kommer att leda till att det långsiktiga ansvarstagandet som hittills varit en ledstjärna för företagen ersätts av kortsiktiga, affärsmässiga motiv. Utskottet motsätter sig bestämt en sådan utveckling.
Härutöver vill utskottet understryka att de utförsäljningar av statliga företag som regeringen har drivit fram har genomförts på ett sådant sätt att staten -- och därmed skattebetalarna -- gått miste om minst ett par miljarder kronor, som i stället tillfallit dem som haft de ekonomiska möjligheterna att köpa aktier och optioner. Regeringen har bl.a. härigenom, enligt utskottets uppfattning, missbrukat regeringens bemyndigande att sälja statliga företag. Med hänvisning till detta och vad utskottet tidigare anfört bör riksdagen återkalla bemyndigandet.
Som framgår av den tidigare redogörelsen träffades en överenskommelse mellan regeringen och Socialdemokraterna om moratorium och samrådsförfarande beträffande försäljningen av statliga företag. Utskottet vill uttala sitt starka missnöje med hur regeringen har hanterat denna överenskommelse. Kontakterna med Socialdemokraterna har i allmänhet tagits i ett mycket sent skede, och krav har därvid ställts på reaktion inom en orimligt kort tid. Det kan vidare konstateras att regeringen inte vid något tillfälle beaktat de synpunkter som Socialdemokraterna framfört. Näringsminister Per Westerberg har därutöver deklarerat sin avsikt att bortse från riksdagsbeslutet om samråd med Socialdemokraterna. Utskottet finner det helt klart att regeringen inte följt överenskommelsen, och riksdagen bör därför uttala sin kritik mot regeringens agerande.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1993/94:N212 (s), 1993/94:N281 (v) och 1993/94:N305 (s), de två senare i nu aktuella delar. Med ett uttalande från riksdagens sida i enlighet med vad som förordats tillgodoses i allt väsentligt även motionerna 1993/94:N244 (v) och 1993/94:N283 (s) i nu berörd del. I linje med det sagda avstyrker utskottet dels det i budgetpropositionen framlagda förslaget om anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m., dels berörd del av motion 1993/94:Fi508 (nyd).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande privatisering av statligt ägda företag att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N212, 1993/94:N281 yrkandena 13 och 14 och 1993/94:N305 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motionerna 1993/94:N244 och 1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt A 4 och motion 1993/94:Fi508 yrkande 3 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Privatisering av statligt ägda företag (mom. 1)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "När det" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som framgått tidigare är utskottets principiella uppfattning att staten skall fastställa de generella spelreglerna för näringslivet medan de enskilda företagen skall vara privatägda. Utskottet anser att det är angeläget att omvandlingen av näringslivet i denna riktning sker så snabbt som möjligt. Därför måste privatiseringsprogrammet aktiveras och aktier i statliga företag bjudas ut till försäljning i en större omfattning än vad regeringen hittills aviserat om. Vid försäljningarna skall ett spritt ägande eftersträvas. Med ett uttalande från riksdagens sida i enlighet härmed tillgodoses motion 1993/94:Fi508 (nyd) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande privatisering av statligt ägda företag att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt A 4 och motion 1993/94:Fi508 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1993/94:N212, 1993/94:N244, 1993/94:N281 yrkandena 13 och 14, 1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:N305 yrkandena 2 och 3 till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Avsättning av mark till naturvårdsändamål (mom. 2)
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning innebär en privatisering av det nybildade AssiDomän en risk för ett minskat skydd för områden som är värdefulla från naturvårdssynpunkt. De riktlinjer som tidigare fastställts kan visa sig otillräckliga, eftersom AssiDomäns framtida agerande endast skall baseras på affärsmässiga överväganden. Även efter den nu pågående försäljningen av aktier i AssiDomän kommer staten att vara majoritetsägare i bolaget. Enligt utskottets uppfattning bör detta inflytande utnyttjas, så att bolaget tar initiativ till att ytterligare markområden skyndsamt avsätts till naturreservat på villkor som är rimliga med hänsyn till Naturvårdsfondens resurser. Genom ett uttalande med denna innebörd från riksdagens sida blir motion 1993/94:Jo311 (s) tillgodosedd i denna del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande avsättning av mark till naturvårdsändamål att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo311 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Statliga företags ansvar för närservicen (mom. 4)
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Som framgår" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Många butiker är för sin överlevnad beroende av att vara ombud för olika bolag, såsom Tipstjänst, Apoteksbolaget m.fl. Därmed är också många människor för sin försörjning med dagligvaror beroende av att butikerna får ha kvar sina ombudskap på rimliga villkor. Dessutom har medborgarna i de glesare befolkade områdena berättigade krav på att även de skall ha tillgång till de aktuella bolagens tjänster.
Förändringar av flera slag påverkar förutsättningarna för butiker och även för aktuella bolag att upprätthålla en god servicenivå i glesbygd. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att det görs en kartläggning av utvecklingstendenserna och deras effekter för medborgarnas närservice. Härvid bör uppmärksammas inte bara de tekniska förändringarna, utan även de omstruktureringar av verksamhet och ägande som är på väg beträffande vissa av de berörda bolagen, såsom Tipstjänst, Apoteksbolaget och Posten. Utskottet anser det vidare rimligt att de statliga företagen tar särskild hänsyn till förhållandena i glesbygd och allmänt beaktar effekterna för närservicen när villkoren för ombuden förändras.
Med vad som nu anförts tillstyrker utskottet motion 1993/94:N252 (s) i här aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande statliga företags ansvar för närservicen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N252 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Statliga företags ansvar för närservicen (mom. 4)
Bengt Dalström (nyd) anför:
Enligt min uppfattning är det angeläget att en god närservice kan tryggas. Jag utgår därför från att regeringen beaktar behovet av att glesbygdsbutikerna även fortsättningsvis kan erbjuda sina kunder de tjänster som de nu såsom ombud förmedlar åt Tipstjänst, Apoteksbolaget m.fl. statliga bolag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Jag instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som företrädarna för Socialdemokraterna för fram i reservationerna till detta betänkande.