Förbud mot användning av synförstörande laservapen
Betänkande 1996/97:UU4
Utrikesutskottets betänkande
1996/97:UU04
Förbud mot användning av synförstörande laservapen
Innehåll
1996/97 UU4
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 1995/96:210 Förbud mot användning av synförstörande laservapen. Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner propositionens förslag.
Propositionen
I proposition 1995/96:210 yrkar regeringen att riksdagen godkänner ett protokoll (protokoll IV) av den 13 oktober 1995 till konventionen i Genève den 10 oktober 1980 om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de förklaringar och tillkännagivanden som regeringen förordat. I det nya protokollet förbjuds viss användning av synförstörande laservapen.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposition 1995/96:210 föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll (protokoll IV) av den 13 oktober 1995 till konventionen i Genève den 10 oktober 1980 om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de förklaringar och tillkännagivanden som regeringen förordat. I det nya protokollet förbjuds viss användning av synförstörande laservapen. Protokollet träder i kraft sex månader efter det att 20 stater har lämnat samtycke till att bli bundna av protokollet. Hittills har Finland lämnat sådant samtycke.
Bakgrund
År 1980 ingicks konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention). Sverige tillträdde denna konvention år 1982. Konventionen, som trädde i kraft år 1983, är uppbyggd som en ramkonvention, till vilken är fogade fyra protokoll. Ursprungligen fanns tre protokoll till konventionen, nämligen ett protokoll om förbud mot att använda vapen vars huvudsakliga effekt är att skada genom icke-detekterbara fragment (protokoll I), ett protokoll med förbud mot eller inskränkningar i användningen av minor, försåtvapen och andra anordningar (det s.k. landmineprotokollet, protokoll II) och ett protokoll om förbud mot eller inskränkningar i användningen av brandvapen (protokoll III).
Protokoll II om landminor har reviderats under en granskningskonferens.
Förbud och inskränkningar i användningen för andra vapentyper kan införas genom att nya protokoll fogas till konventionen. Protokollet om synförstörande laservapen (protokoll IV) är det första protokoll som tillförts konventionen efter det att konventionen och dess ursprungliga protokoll antogs.
Ärendet och dess beredning
På begäran av konventionsstaterna beslöt Förenta nationernas (FN) generalsekreterare år 1993 att sammankalla en konferens för granskning av 1980 års vapenkonvention (granskningskonferensen) samt att denna konferens skulle förberedas av en grupp regeringsexperter. Expertgruppen sammanträdde vid fyra tillfällen och granskningskonferensen sammanträdde i Wien den 25 september-13 oktober 1995. Granskningskonferensen antog ett protokoll om synförstörande laservapen den 13 oktober 1995 (Laserprotokollet). Protokollet är konventionens fjärde protokoll.
FN:s generalförsamling antog den 12 december 1995 en resolution om 1980 års vapenkonvention i vilken stater uppmanas att så snart som möjligt tillträda laserprotokollet.
Vid den 26:e Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen i Genève antogs den 7 december 1995 en resolution i vilken antagandet av laserprotokollet välkomnas.
Berörda myndigheter har getts tillfälle att lämna synpunkter under förhandlingsarbetet. Mot bakgrund härav har remissförfarande inte ansetts behövligt.
Innehållet i protokollet
Protokollet består av en inledande del, artikel 1, en huvuddel som består av fyra artiklar och en avslutande del, artikel 2.
I den inledande delen, artikel 1, anges att protokollet skall fogas till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention med tillhörande protokoll).
I artikel 1 i huvuddelen stadgas att det är förbjudet att använda laservapen som är särskilt konstruerade för att bestående förstöra en normal synförmåga. Protokollets parter får enligt artikel 1 inte heller överföra sådana vapen till annan stat eller något icke statligt subjekt.
Enligt artikel 2 skall fördragsslutande parter vidta alla möjliga försiktighetsmått för att undvika att bestående synförstörelse uppstår när de använder lasersystem. Sådana försiktighetsmått inbegriper bl.a. utbildning av militär personal och andra praktiska åtgärder.
I artikel 3 stadgas att synförstörelse som uppstår som en biverkan eller indirekt verkan av legitim militär användning av lasersystem inklusive användning av lasersystem mot optiska instrument, inte omfattas av förbudet i protokollet.
Med bestående synförstörelse avses enligt artikel 4 oåterkallelig och okorrigerbar synförlust som innebär ett allvarligt handikapp utan utsikt att synen återställs. Sådan allvarlig synskada anses föreligga om synförmågan är nedsatt till mindre än 20/200 Snellen, mätt på båda ögonen. Detta motsvarar en synskärpa lika med eller mindre än visus 0,1 binokulärt.
I den avslutande delen i artikel 2 stadgas att protokollet träder i kraft enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 i artikel 5 i konventionen. Detta innebär att det krävs att 20 stater skall ha samtyckt till protokollet för att det skall träda i kraft.
Godkännande av protokollet
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet av den 12 oktober 1995 om förbud mot användning av synförstörande laservapen med följande - till konventionsdepositarien - angivna förklaringar och tillkännagivanden:
- Sverige avser att tillämpa protokollet i alla slag av väpnade konflikter.
- Sverige avser fortsätta att arbeta för en internationell överenskommelse som innebär att protokollets regler skall tillämpas i alla slag av väpnade konflikter.
- Sverige har sedan länge arbetat för ett uttryckligt förbud mot synförstörande användning av laser som riskerar att göra soldater blinda. En sådan verkan har av Sverige ansetts stå i strid med den folkrättsliga principen om förbud mot stridsmedel och stridsmetoder som orsakar onödigt lidande.
Sverige anser att synförstörande användning av laser som riskerar att göra soldater blinda står i strid med den folkrättsliga principen om förbud mot stridsmedel och stridsmetoder som orsakar onödigt lidande. Denna uppfattning utgör ett av huvudskälen till att Sverige har engagerat sig i laserfrågan.
Protokollet förbjuder användning av laservapen som är särskilt konstruerade för att förorsaka bestående synförstörelse. Lasersystem som pansarvärnsvapen, avståndsmätare, målsökare, m.m. är att betrakta som legitima system. Protokollet innehåller således inte ett generellt förbud mot att använda andra vapensystem, som inte är specifikt utformade, i synförstörande syfte. De fördragsslutande parterna förbinder sig dock att använda även legitima lasersystem på ett sådant sätt att synförstörelse undviks. Detta innebär enligt svensk uppfattning att en instruktion att använda ett lasersystem mot ett oskyddat öga skulle stå i strid mot protokollet.
Regeringen understryker att man kommer att fortsätta arbeta för en internationell överenskommelse som klart anger att protokollets regler även skall tillämpas i interna konflikter. Sverige avser tillämpa protokollet i alla slag av väpnade konflikter. En förklaring härom kommer att göras när Sverige ger sitt godkännande av att bli bundet av protokollet. Ett tillkännagivande kommer också att göras om Sveriges ovan nämnda uppfattning i fråga om synförstörelse såsom stridande mot den folkrättsliga principen om förbud mot stridsmedel och stridsmetoder som orsakar onödigt lidande.
Regeringen gör bedömningen att svensk lag redan är så utformad att Sverige kan efterleva bestämmelserna i protokollet. Någon lagändring behövs därför inte för att Sverige skall kunna samtycka till att bli bundet av protokollet. I propositionen redovisas utförligare protokollets betydelse vis-à-vis svenska förhållanden.
Eftersom protokollet enligt regeringens bedömning är av större vikt skall det enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen.
Utskottets överväganden
Sverige för sedan många år en aktiv nedrustningspolitik. Inom ramen för dessa strävanden har Sverige även länge verkat för att få till stånd en översyn av 1980 års FN-konvention om särskilt inhumana vapen och för en ökad anslutning till konventionen. Det protokoll om synförstörande laservapen som nu fogas till konventionen motsvarar bara i begränsad utsträckning de svenska föresatserna på området. Utskottet biträder regeringens uppfattning att Sverige mot denna bakgrund bör tillämpa protokollets regler i enlighet med de i propositionen angivna förklaringarna och tillkännagivandena.
Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner protokollet (protokoll IV) av den 13 oktober 1995 till konventionen i Genève den 10 oktober 1980 om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de förklaringar och tillkännagivanden som regeringen förordat.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen godkänner ett protokoll (protokoll IV) av den 13 oktober 1995 till konventionen i Genève den 10 oktober 1980 om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de förklaringar och tillkännagivanden som regeringen förordat.
Stockholm den 24 juni 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Lars Hjertén (m), Ingrid Näslund (kds), Agneta Brendt (s), Marianne Andersson (c) och Marianne Samuelsson (mp).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Utskottet 1 Utskottets överväganden 4 Hemställan 4 Bilaga: Tilläggsprotokoll 6