Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

Betänkande 2016/17:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

2016/17:UbU11

 

Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning. Protokollet innebär att fördelningen av bidragen till driftskostnaderna för anläggningen mellan de fördragsslutande parterna förändras. Staternas ägarandelar kommer att ändras i motsvarande mån.

 

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:37 Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

Särskilt yttrande

Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning (M, C, L, KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Protokoll om anslutning av Ryska federationens regering till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

Riksdagen godkänner protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:37.

Stockholm den 16 februari 2017

På utbildningsutskottets vägnar

Lena Hallengren

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lena Hallengren (S), Christer Nylander (L), Camilla Waltersson Grönvall (M), Thomas Strand (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Stefan Jakobsson (SD), Michael Svensson (M), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Elisabet Knutsson (MP), Gunilla Svantorp (S), Robert Stenkvist (SD), Daniel Riazat (V), Annika Eclund (KD), Roza Güclü Hedin (S), Lena Emilsson (S), Maria Stockhaus (M) och Ida Drougge (M).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet proposition 2016/17:37 Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning. En förteckning över behandlade förslag återges i bilaga 1. Protokollet om anslutning av Ryska federationens regering till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning i en översättning till svenska och på engelska finns i bilaga 2.

Bakgrund

Det intensiva röntgenljuset i synkrotronljusanläggningar kan användas för att studera struktur hos material och molekyler. Europeiska synkrotronljusanläggningen (European Synchrotron Radiation Facility, ESRF) är Europas största synkrotronljusanläggning belägen i Grenoble, Frankrike.

I proposition 1986/87:80 om forskning (bil. 6) föreslogs det att medel skulle anslås till Sveriges medlemskap i en europeisk synkrotronljusanläggning. Riksdagen godkände regeringens förslag den 27 maj 1987 (bet. 1986/87:UbU26, rskr. 1986/87:282).

Den 1 december 1988 beslutade regeringen att ingå konventionen om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning (SÖ 1992:77). För närvarande är tolv stater part i konventionen som trädde i kraft den 9 juli 2004. Enligt konventionen ska nya deltagares tillträde godkännas av samtliga deltagande stater.

Ryska federationens regering har gett till känna att landet vill ansluta sig till konventionen och bidra till 6 procent av driftskostnaderna och med ett engångsbidrag om 10 miljoner euro som kompensation för konstruktions-kostnaderna. Det finns också ett behov av att ändra fördelningen av bidragen till driftskostnaderna mellan de stater som redan är part i konventionen, så att den bättre motsvarar användningen av anläggningen.

Regeringen beslutade (dnr U2014/03917/F) den 19 juni 2014 att protokollet om Ryska federationens anslutning till konventionen skulle undertecknas med förbehåll för ratifikation, vilket skedde den 23 juni 2014. Genom protokollet ska konventionens bestämmelse om fördelningen av bidragen till driftskostnaderna för anläggningen mellan deltagarna ändras. Protokollet träder i kraft en månad efter att samtliga konventionsstater och Ryska federationen har ratificerat det.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning. Protokollet innebär att fördelningen av bidragen till driftskostnaderna för anläggningen mellan de fördragsslutande parterna förändras. Staternas ägarandelar kommer att ändras i motsvarande mån.

Utskottets överväganden

Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning. Protokollet innebär att fördelningen av bidragen till driftskostnaderna för anläggningen mellan de fördragsslutande parterna förändras. Staternas ägarandelar kommer att ändras i motsvarande mån.

Jämför särskilt yttrande (M, C, L, KD).

 

 

Propositionen

Behovet av att ändra fördelningen av driftskostnaderna

Byggandet och driften av en europeisk synkrotronljusanläggning har i enlighet med konventionen om byggande och drift av en europeisk synkrotronljus-anläggning anförtrotts ett franskt privaträttsligt bolag (Société Civile) med namnet European Synchrotron Radiation Facility, Europeiska synkrotronljus-anläggningen (ESRF). Danmark, Finland, Norge och Sverige representeras i ESRF genom ett konsortium, Nordsync. Sverige representeras i Nordsync av Vetenskapsrådet.

ESRF har en budget om drygt 80 miljoner euro per år och ca 600 anställda samt besöks av ca 3 500 forskare årligen. Ett syfte med samarbetet är att det ska råda en väl avvägd balans mellan de deltagande staternas bidrag till driftskostnaderna och deras användning av anläggningen. Flera stater (Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien) har, bl.a. med hänvisning till att de har egna anläggningar, minskat sin användning av ESRF-anläggningen.

Danmark, Finland, Norge och Sverige bidrar i dag i enlighet med konventionen (artikel 6.3) med 4 procent av driftskostnaderna, vilket 2012 motsvaras av bidrag till bolaget om 3,5 miljoner euro. Samtidigt står forskare från de nordiska länderna för ca 6 procent av användningen. Detta kompenseras av en avgift för överanvändning som beräknas årligen beroende på användningen. Mot bakgrund av den bristande balansen mellan bidragen till och användningen av anläggningen finns ett behov av att ändra fördelningen av bidragen till driftskostnaderna mellan staterna. Fördelningen av aktier i bolaget kommer till följd av förändringen att ändras i motsvarande mån.

Godkännande av protokollet

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning.

Regeringen anger som skäl för sitt förslag följande: Ryssland är en stor forskningsnation som dessutom ökar sina forskningssatsningar. Det är därför betydelsefullt för Sverige att utöka samarbetet med ryska forskare. Önskemålet från Ryska federationens regering att delta i ESRF betyder att samarbetet stärks inom forskning som använder synkrotronljus.

Ryska federationens tillträde till konventionen är även viktigt för ESRF mot bakgrund av att andra stater minskar sin användning av anläggningen. Om ESRF:s budget minskar kan anläggningen inte uppdateras i den takt som behövs för att hålla den internationellt konkurrenskraftig. En sådan utveckling skulle göra det svårare för svenska forskare att få tillgång till synkrotronljus och även innebära högre kostnader för svensk del. Nya medlemmar som bidrar ekonomiskt till anläggningen är därför av stort värde för svensk forskning. Ryska federationens tillträde är alltså angeläget också av ekonomiska skäl.

Enligt protokollet (se bil. 2) ska bidraget från Danmark, Finland, Norge och Sverige öka från 4 till 5 procent (artikel 3). Förändringen beräknas innebära att Nordsync kommer att betala 4,4 miljoner euro per år i bidrag till anläggningen, vilket innebär en ökning med 0,9 miljoner euro jämfört med nuvarande bidrag (3,5 miljoner euro). Nordsyncs årliga avgift för överanvändning kommer att minska i motsvarande mån. Enligt 6 kap. 1 § första stycket budgetlagen (2011:203) får regeringen för det ändamål och intill det belopp som riksdagen beslutat för budgetåret beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det budgeten avser. En konsekvens av den förändrade fördelningen av driftskostnaderna kommer att bli att antalet aktier som Nordsync tecknar i bolaget kommer att öka i proportion till den nya fördelningen (artikel 4 i protokollet jämförd med artikel 18 i bilaga 1 till konventionen). Enligt 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag.

Ekonomiska konsekvenser av förslaget

Förslaget innebär alltså att Nordsync ska bidra med 5 procent av kostnaderna. Ökningen av Nordsyncs andel från 4 till 5 procent betyder att Nordsync ökar sitt bidrag med 0,9 miljoner euro. Samtidigt minskar avgiften för överanvändning med 0,977 miljoner euro från 1,65 miljoner euro till 0,673 miljoner euro. Det innebär att överanvändningen minskar från 1,5 procent till 0,5 procent och i båda fallen bjuder ESRF på 0,5 procent. Den nordiska kostnaden, och därmed den svenska kostnaden, minskar därmed något.

Utskottets ställningstagande

Ryska federationens tillträde till konventionen om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning innebär enligt utskottets mening att förutsättningarna för värdefullt forskningssamarbete mellan ryska och svenska forskare förbättras. Det ryska ekonomiska bidraget i form av ett engångsbelopp och bidrag till driftskostnader kan dessutom bidra till att anläggningen hålls uppdaterad och internationellt konkurrenskraftig, vilket i förlängningen är till stor nytta för svensk forskning. Sammanfattningsvis talar såväl forskningsmässiga som ekonomiska skäl för Ryska federationens tillträde till konventionen.

Forskare från de nordiska länderna står för ca 6 procent av användningen av anläggningen. Utskottet ser därför positivt på att protokollets ikraftträdande innebär att de nordiska ländernas gemensamma driftsbidrag till anläggningen ökar från 4 till 5 procent. Detta minskar skillnaden mellan storleken på driftsbidraget till anläggningen och användningen av anläggningen. Dessutom innebär ökningen av driftsbidraget, mot bakgrund av bl.a. minskade avgifter för överanvändning, att den nordiska kostnaden och därmed den svenska kostnaden för anläggningen sammantaget minskar något.

Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning.

Särskilt yttrande

Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning (M, C, L, KD)

Christer Nylander (L), Camilla Waltersson Grönvall (M), Michael Svensson (M), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Annika Eclund (KD), Maria Stockhaus (M) och Ida Drougge (M) anför:

 

 

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning.

Som skäl för förslaget skriver regeringen bl.a. att Ryssland är en stor forskningsnation och att det därför är betydelsefullt för Sverige att utöka samarbetet med ryska forskare. Samtidigt måste säkerhetspolitiska aspekter vägas in och eventuella risker för spridning av strategiska produkter beaktas. Regeringens bedömning är att det inte finns några sådana risker. Vi finner ingen anledning att i dag göra en annan bedömning. Det finns enligt vetenskapssamhället fortsatt stort behov för svenska forskare att ha tillgång till forskningsanläggningen. Alliansen förutsätter att regeringen även i fortsättningen tydligt tar ställning för de sanktioner som EU har infört mot Ryssland, följer frågan och har beredskap för att säkerhetsläget kan förändras ytterligare.

Mot denna bakgrund, och det faktum att det handlar om vetenskaplig forskning och rör en internationell forskningsanläggning, står allianspartierna bakom att riksdagen godkänner det protokoll som gör det möjligt att Ryska federationen kan bli delägare i synkrotonljusanläggningen i Grenoble.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:37 Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning:

Riksdagen godkänner protokollet om Ryska federationens tillträde till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning i dess lydelse enligt bilaga 1.

 

 

 

 

Bilaga 2

Protokoll om anslutning av Ryska federationens regering till konventionen av den 16 december 1988 om byggande och drift av en europeisk synkrotronljusanläggning

 

 

 

Tillbaka till dokumentetTill toppen