Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige
Betänkande 1997/98:AU13
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1997/98:AU13
Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige
Innehåll
1997/98 AU13
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens proposition 1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige och två motioner som väckts med anledning av den. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en ny lag i vilken arbetstagare medges rätt till ledighet från arbetet av trängande familjeskäl vid sjukdom eller olycksfall som gör arbetstagarens omedelbara närvaro nödvändig. Lagen föreslås träda ikraft den 3 juni 1998.
Propositionen
Regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) föreslår i proposition 1997/98: 81 att riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.
Motionerna
1997/98:A61 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till tjänstledighet för vård av anhörig. 1997/98:A62 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att den pappaledighet som är individuellt anknuten förlängs till tre månader.
Utskottet
Bakgrund I och med Maastrichtfördraget och det därtill fogade sociala protokollet och avtalet om socialpolitik tillfördes en ny möjlighet att fatta beslut på EG- nivå. I avtalet ges arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå möjlighet att ingå avtal i socialpolitiska frågor. Ett sådant avtal kan genomföras antingen enligt de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter tillämpar eller enligt beslut av ministerrådet på förslag av kommissionen. Den 3 juni 1996 antogs, för första gången enligt det nya förfarandet, rådets direktiv 96/34/EG om ramavtalet för föräldraledighet undertecknat av arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå. Syftet med direktivet är att underlätta för föräldrar som arbetar att förena åtagandena i arbetsliv och familjeliv. Enligt direktivet, som innebär att ramavtalet om föräldraledighet genomförs, skall en arbetstagare ha en individuell rätt till föräldraledighet i minst tre månader med anledning av ett barns födelse eller vid adoption för att vårda barnet. Rätten till ledighet skall gälla tills barnet uppnått en bestämd ålder som får vara upp till åtta år. I princip skall rätten till den föräldraledighet som anges i avtalet beviljas på ett sådant sätt att den inte kan överlåtas, detta för att främja rätten till lika möjligheter för kvinnor och män och principen om likabehandling av kvinnor och män. Enligt avtalet är det möjligt för medlemsländerna att fastställa vissa kvalifikationskrav eller tillämpningsföreskrifter. Bland annat kan staterna besluta om huruvida ledighet skall beviljas på heltid eller deltid och om det skall gälla någon särskild kvalifikationstid för att rätt till ledighet skall inträda. En sådan kvalifikationstid får dock enligt avtalet inte överstiga ett år. Medlemsländerna får också anpassa föreskrifterna till de särskilda förutsättningar som gäller vid adoption, fastställa anmälningsperioder inom vilken arbetstagaren skall för arbetsgivaren uppge tidpunkterna för föräldraledighetens början och slut, fastställa under vilka omständigheter arbetsgivaren får skjuta upp beviljandet av ledigheten och godkänna särskilda arrangemang för att tillgodose de små företagens behov avseende drift och struktur. Enligt avtalet skall särskilda åtgärder vidtas för att skydda arbetstagare mot uppsägning på grund av att han eller hon begär eller tar i anspråk sin rätt till föräldraledighet. Arbetstagaren skall vid ledighetens slut ha rätt att återgå till sitt arbete eller, om detta inte är möjligt, till likvärdigt arbete eller likartat arbete. De rättigheter som arbetstagaren förvärvat eller kommer att förvärva när föräldraledigheten börjar skall bevaras oförändrade fram till ledighetens slut. Socialförsäkringsfrågor skall av medlemsstaterna behandlas och avgöras med beaktande av kontinuitetens betydelse när det gäller rätten till socialförsäkringsförmåner, särskilt sjuk- och hälsovård. Medlemsstaterna skall också vidta nödvändiga åtgärder för att ge arbetstagarna rätt till ledighet på grund av force majeure som har samband med trängande familjeskäl vid sjukdom eller olycksfall som gör arbetstagarens omedelbara närvaro nödvändig. Även för sådan ledighet får medlemsländerna föreskriva kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter. Rätten till ledighet får begränsas till ett visst antal dagar om året eller ett särskilt antal dagar vid varje tillfälle. Direktivet skall vara genomfört senast till den 3 juni 1998. Om det är nödvändigt med hänsyn till särskilda svårigheter eller till att direktivet genomförs genom kollektivavtal får medlemsstaterna förfoga över ytterligare ett år.
Rätt till föräldraledighet
Gällande rätt Enligt föräldraledighetslagen (1995:584) har en förälder rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader, oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. Denna rätt till ledighet gäller båda föräldrarna. Därutöver har en förälder rätt till hel ledighet medan föräldern får föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Adoptivföräldrar har också rätt till föräldraledighet. Som villkor för rätt till ledighet gäller att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren. En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller så snart som möjligt. En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten. Arbetsgivaren har viss rätt att skjuta upp återgången till arbetet. En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att arbetstagaren utnyttjat sin rätt till ledighet enligt den nu nämnda lagen. Rätten till ersättning vid föräldraledighet regleras i lagen om allmän försäkring. Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam vårdnad, har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av den tiden. En förälder kan avstå från sitt rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för föräldrapenning motsvarande 30 dagar för varje barn. Föräldrapenning utges längst till dess barnet fyllt 8 år. Bestämmelserna om föräldrapenning gäller även adoptivföräldrar.
Propositionen Den rätt till föräldraledighet under ett barns första 18 månader som regleras i föräldraledighetslagen gäller oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. För tid därutöver har förälder rätt till ledighet om föräldrapenning tas ut under ledigheten. Det sagda innebär att rätten till ledighet är fristående från föräldraförsäkringens förmåner. Om föräldraledighetslagens ledighetsregler används fullt ut genom att föräldrarna inte tar ut någon föräldrapenning innan barnet är ett och ett halvt år, har föräldrarna således rätt att ta ledigt från arbetet först 18 månader utan föräldrapenning och därefter sammanlagt 15 månader med föräldrapenning. De svenska reglerna om föräldraledighetens längd är mycket förmånligare än direktivets regler, och de uppfyller enligt regeringen väl direktivets bestämmelser. Direktivet anger emellertid också att rätten till föräldraledighet är en individuell rätt till ledighet om tre månader för var och en av föräldrarna. Denna rätt bör, enligt uttalande från parterna på gemenskapsnivå, i princip beviljas på så sätt att den inte kan överlåtas. Som konstaterats tidigare ger föräldraledighetslagen i princip båda föräldrarna rätt till ledighet för vård av barn så länge barnet är yngre än ett och ett halvt år. Denna rätt infördes i och med antagandet av lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. Med hänvisning till uttalanden i förarbetena till 1978 års föräldraledighetslag drar regeringen slutsatsen att båda föräldrarna har en individuell rätt till föräldraledighet tills barnet är ett och ett halvt år. Eftersom båda föräldrarna har denna rätt blir det enligt propositionen inte aktuellt att överlåta någon rätt till ledighet till den andra föräldern. Gentemot arbetsgivaren har arbetstagaren alltså en ovillkorlig rätt till ledighet under förutsättning att den nyttjas till att vårda barnet. Regeringen konstaterar att det i praktiken oftast inte är möjligt för två föräldrar att vara lediga samtidigt. Föräldrapenning utgår t.ex. endast till en förälder i taget. Det skulle därför gå att invända att den nuvarande regleringen i föräldraledighetslagen inte ger en individuell rätt gentemot den andra föräldern att själv vårda barnet i tre månader. Enligt regeringens bedömning kan direktivet emellertid inte anses reglera någon sådan rätt utan i stället arbetstagarens rätt till ledighet gentemot sin arbetsgivare. Regeringen konstaterar med detta att de svenska reglerna visserligen inte garanterar varje förälder en icke överlåtbar föräldraledighet med föräldrapenning i tre månader, men eftersom direktivet inte reglerar någon rätt till ersättning behövs det inte någon ändring i reglerna för att uppfylla direktivet. Bestämmelserna i föräldraledighetslagen om att rätten till ledighet förutsätter att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren viss tid, särbestämmelserna om adoptivbarn och bestämmelsen om att förälder skall, om det är möjligt, anmäla till arbetsgivaren att han eller hon vill vara ledig överensstämmer alla med direktivet. Enligt avtalet skall en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet skyddas mot uppsägning. Regler som tillgodoser detta krav finns i föräldraledighetslagen. Arbetstagaren har i föräldraledighetslagen också skydd mot försämrade anställningsvilllkor. Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att de svenska reglerna står i överensstämmelse med direktivet vad gäller rätten till föräldraledighet i samband med barns födelse.
Motionen Andreas Carlgren m.fl (c) anför i motion A62 följande. Föräldraledighet är för flertalet av barnfamiljerna helt bunden till möjligheten att erhålla ersättning under ledigheten. Enligt reglerna om föräldrapenning utgår föräldrapenning enbart till en förälder i taget. Den enda ersättningsperiod, och därmed ledighet, som inte kan överlåtas utgörs av den s.k. pappamånaden om 30 dagar. Konsekvensen av de svenska reglerna om ersättning vid föräldraledighet blir därför i praktiken att den oöverlåtbara ledighet om tre månader som direktivet stadgar saknas, med undantag för de trettio dagarna. Föräldraledigheten är tyvärr fortfarande i stor utsträckning en mammaledighet i Sverige. Det är utan tvekan så att ett jämställt samhälle, där kvinnor och män har lika värde på arbetsmarknaden, förutsätter att man också delar på ansvaret för barnen. Direktivet syftar till en jämnare fördelning av föräldraledigheten mellan föräldrarna. Mer måste därför göras för att uppmuntra pappor att vara föräldralediga. Detta bör, enligt motionärerna, ske både med mer information och med att den pappaledighet med föräldrapenning som är individuellt anknuten förlängs till tre månader.
Utskottets ställningstagande Utskottet delar regeringens bedömning att de svenska reglerna i föräldraledighetslagen uppfyller direktivets krav vad gäller rätt till ledighet i samband med barns födelse. Andreas Carlgren m.fl. (c) har begärt att den individuellt anknutna och ej överlåtbara rätten till ledighet med föräldrapenning förlängs till tre månader. Utskottet kan i och för sig instämma i motionärernas uppfattning att det är angeläget att föräldrar i högre grad än i dag delar på föräldraledigheten och ansvaret för barnen. Inte minst har detta betydelse för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Direktivet kan emellertid inte anses föreskriva någon sådan rätt. Utskottet gör här samma bedömning som regeringen. Utskottet avstyrker motion A62.
Rätt till ledighet av trängande familjeskäl
Gällande rätt En förälder har rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning för vård av barn enligt 8 § föräldraledighetslagen. Rätten till ledighet gäller som huvudregel barn under tolv år. En sådan rätt till ledighet gäller vård av barn när barnet är sjukt eller smittat eller när barnets ordinarie vårdare är sjuk eller smittad. Rätten till ledighet gäller också t.ex. besök hos samhällets förebyggande barnhälsovård. En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn har också rätt till ledighet och tillfällig föräldrapenning när föräldern avstår från att arbeta i samband med i lagen vissa angivna situationer, t.ex. deltagande i kurs för att lära sig att vårda barnet m.m. Rätt till ledighet och ersättning för att vårda en närstående finns även enligt närståendevårdslagen (1988:1465). En förutsättning för rätt till ledighet och ersättning är att vården lämnas till någon som är svårt sjuk. Reglerna syftar till att ge möjlighet för vård av närstående i livets slutskede men även för att ge stöd, tillsyn och vård på grund av hastigt uppkommen sjukdom, exempelvis hjärn- eller hjärtinfarkt.
Propositionen I propositionen görs en genomgång av hur direktivet förhåller sig till de svenska lagreglerna om rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning, till lagen om närståendevård och till kollektivavtal och praxis. Regeringen gör sammanfattningsvis den bedömningen att direktivets regel om rätt till ledighet på grund av force majeure i samband med trängande familjeskäl till viss del, men inte fullt ut, uppfylls genom lagreglerna. Regeringen anser inte heller att direktivet täcks av att det i vissa kollektivavtal finns bestämmelser som möjliggör ledighet eller av det förhållandet att en person rimligtvis inte riskerar uppsägning eller avskedande om han eller hon är frånvarande i en sådan akut situation som direktivet avser. Därmed delar regeringen den bedömning som en majoritet av remissinstanserna gjort, nämligen att genomförandet av direktivets regler kräver reglering genom kollektivavtal eller lagstiftningsåtgärder. För att genomförandet skall kunna ske via kollektivavtal krävs att parterna uttrycker en vilja att förhandla om detta. Den samlade bild regeringen fått i remissvaren ger inte intryck av att det skulle finnas en sådan vilja, sägs det i propositionen. Mot den bakgrunden anser regeringen att lagstiftningsvägen måste väljas.
Lagförslaget
Propositionen Genom en ny lag ges arbetstagare rätt till ledighet från sin anställning av trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Lagen föreslås i huvudsak vara tvingande till arbetstagarens förmån. Parterna ges dock möjlighet att i kollektivavtal begränsa rätten till ledighet till ett visst antal dagar om året, till ett visst antal dagar för varje tillfälle eller till bådadera. Den arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet tillförsäkras skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner eller anställningsvillkor. En arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala ideellt och ekonomiskt skadestånd till arbetstagaren. Mål om tillämpning av lagen skall handläggas enligt arbetstvistlagen (1974:371). Lagen föreslås träda i kraft den 3 juni 1998, dvs. den dag som direktivet senast skall vara genomfört.
Motionen Chatrine Pålsson m.fl. (kd) välkomnar i kommittémotion A61 förslaget om rätt till ledighet av trängande familjeskäl. Motionärerna konstaterar att det under senare år har blivit möjligt för alltfler sjuka att få vårdas i hemmet. Den insats som utförs av anhöriga är många gånger en förutsättning för att den sjuke skall kunna vara hemma. Det bör därför utgå en viss ersättning vid ledighet för vård av anhörig. Den rätt till tjänstledighet som nu införs innebär att samhället medger att rollen som anhörig är viktig. Många upplever emellertid att det är viktigt att både hålla kontakt med arbetsplatsen och delta aktivt i en närståendes svåra situation. Det bör därför vara möjligt att få ledigt på deltid om den enskilde önskar det.
Utskottets ställningstagande Utskottet har så sent som under hösten förra året haft anledning av pröva frågor om ledighet från anställning (1997/98:AU4). Utskottet konstaterade då att möjligheterna för en anställd att vara ledig från arbetet för olika ändamål är ganska omfattande och att reglerna ibland kritiseras för att vara alltför generösa. Enligt kritikerna kan ledighetsreglerna av olika skäl leda till problem, såväl för arbetsgivare som för arbetstagare. Utskottet uttalade en viss förståelse för den kritiken och ansåg att det bör finnas vägande skäl för att införa ytterligare lagregler om ledighet. Enligt artikel 189 i EG-fördraget är direktiv bindande för medlemsstaterna. Utskottet delar regeringens uppfattning att direktivet inte till alla delar uppfylls av befintliga svenska lagregler. Eftersom det inte finns förutsättningar att uppfylla direktivet genom kollektivavtal krävs införande av ny lagstiftning. Utskottet har inte något att invända mot lagförslaget som sådant och tillstyrker därför det förslag till ny lag som regeringen lämnat. Vad gäller Chatrine Pålssons m.fl yrkande om rätt till ledighet på hel- eller deltid för vård av anhörig i hemmet har utskottet behandlat motsvarande begäran i nyss nämnda betänkande. Då konstaterades att det enligt närståendevårdslagen redan finns möjlighet att vara ledig på hel- eller deltid med ersättning motsvarande vårdarens sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta gäller under förutsättning att den närstående är svårt sjuk. Utskottet ställer sig inte bakom motionen i den mån den avser rätt till ledighet därutöver. Motion A61 avslås därför.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande individuell rätt till föräldraledighet att riksdagen avslår motion 1997/98:A62, 2. beträffande antagande av lagförslaget att riksdagen antar det i propositionen enligt bilaga framlagda förslaget till lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl, 3. beträffande närståendevård att riksdagen avslår motion 1997/98:A61. res. (kd)
Stockholm den 23 april 1998
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Anna Åkerhielm (m) och Michael Stjernström (kd).
Reservation
Rätt till ledighet för vård av anhörig (mom. 3) Michael Stjernström (kd) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet Lagförslaget, i det stycke som börjar med ?Vad gäller Chatrine?, bort ha följande lydelse: Under senare år har det blivit möjligt för alltfler svårt sjuka att vårdas i hemmiljö. Strukturförändringar har skett i sjukvården, vilket bland annat inneburit att antalet vårdplatser reducerats kraftigt. Allt större vårdinsatser måste därför utföras i hemmet. Många gånger är det en förutsättning för att den sjuke skall kunna vara hemma att anhöriga gör en vårdinsats. Det kan samtidigt vara viktigt för den som vårdar en sjuk nära anhörig att ha kontakt med sin arbetsplats. Det bör därför vara möjligt för arbetstagare att vara lediga också på deltid för att vårda anhörig i hemmet. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker mot bakgrund av vad som sagts här motion A61. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande närståendevård att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A61 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. Regeringens lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................1 Motionerna..........................................1 Utskottet...........................................1 Bakgrund 1 Rätt till föräldraledighet 3 Gällande rätt 3 Propositionen 3 Motionen 4 Utskottets ställningstagande 5 Rätt till ledighet av trängande familjeskäl 5 Gällande rätt 5 Propositionen 5 Lagförslaget 6 Propositionen 6 Motionen 6 Utskottets ställningstagande 6 Hemställan 7 Reservation.........................................8 Rätt till ledighet för vård av anhörig (mom. 3) 8 Regeringens lagförslag..............................9