Föräldraförsäkring
Betänkande 1993/94:SfU15
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1993/94:SFU15
Föräldraförsäkring
Innehåll
1993/94
SfU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas dels förslag i propositionerna 1993/94:147 och 1993/94:220 om ändrade regler inom föräldraförsäkringen, dels förslag till anslag till föräldraförsäkringen i proposition 1993/94:147. Vidare behandlas förslag om ändrade regler för vårdbidrag i proposition 1993/94:220 samt vissa motioner från den allmänna motionstiden och motioner som väckts med anledning av propositionerna. I proposition 1993/94:147 föreslås att föräldrapenningen delas lika mellan föräldrar som båda är vårdnadshavare till ett barn. Alla dagar med föräldrapenning utom 30 föreslås kunna överlåtas till den andra föräldern. I de fall en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet skall det enligt regeringen vara möjligt att överlåta alla dagar. Vidare föreslås att ersättningsnivån på föräldrapenningen i samband med barns födelse sänks till 80 % utom för de 30 dagar som vardera föräldern inte får överlåta. Arbetsmarknadsutskottet har i yttrande, 1993/94:AU6y, till utskottet tillstyrkt regeringens förslag.
I proposition 1993/94:220 föreslås begränsningar i möjligheten att erhålla föräldrapenning under semesterledighet och under tid som normalt är arbetsfri för föräldern samt vissa förändringar vid tillämpningen av den s.k. 2,5-årsregeln. I samma proposition föreslås även att föräldrar skall kunna överlåta tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn till annan försäkrad person och att i samband med uttag av s.k. kontaktdagar ersättning skall kunna utges oavsett om barnet är i samhällets eller i privat barnomsorg.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Utskottet anser dock att regeringen bör återkomma med förslag till mer preciserad lagstiftning vad avser föräldrapenning under arbetsfri tid.
Till betänkandet har fogats sex reservationer, ett särskilt yttrande och meningsyttring.
Propositionerna
Proposition 1993/94:100
Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition 1993/94:100, bilaga 6 under littera A 3 Bidrag till föräldraförsäkringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 beräkna ett förslagsanslag på 2 759 500 000 kr.
Proposition 1993/94:147
Regeringen (Socialdepartementet) har, såvitt nu är i fråga, i proposition 1993/94:147 föreslagit riksdagen att
1. anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
5. till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 2 738 000 000 kr.
Övriga delar av propositionen behandlas i betänkande 1993/94:AU17.
Proposition 1993/94:220
Regeringen (Socialdepartementet) har, såvitt nu är i fråga, i proposition 1993/94:220 föreslagit riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (delvis),
4. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,
5. lag om ändring i semesterlagen (1977:480).
Lagförslagen 4 och 5 finns i bilaga 1 till betänkandet.
Övriga delar av propositionen behandlas i betänkandena 1993/94:SfU20 och 1993/94:SoU33.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993/94
1993/94:Sf205 av Anne Rhenman (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt ersättningsnivå i föräldraförsäkringen.
1993/94:Sf210 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i föräldraförsäkringen vad avser tillfällig föräldrapenning.
1993/94:Sf211 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i föräldraförsäkringen.
1993/94:Sf215 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valfriheten inom föräldraförsäkringen.
1993/94:Sf227 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skyndsamt utreda frågan om en förbättrad föräldraförsäkring vid trilling- och fyrlingfödsel.
1993/94:Sf240 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minst en månad av de tolv månaderna i föräldraförsäkringen skall tas ut vardera av de båda föräldrarna.
1993/94:Sf267 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen antar i motionen framlagt förslag till
lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
1993/94:Sf271 av Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av en grundskyddsmodell inom föräldraförsäkringen,
7. att riksdagen beslutar sänka ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från 90 % till 80 %,
8. att riksdagen beslutar sänka taket i föräldraförsäkringen från 7,5 basbelopp till 5,5 basbelopp,
10. att riksdagen till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 anvisar 785 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 1 974 500 000 kr,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska antalet dagar med föräldrapenning från ett år till 9 månader,
16. att riksdagen som sin mening ger regerigen till känna vad i motionen anförts om en samtidig successiv sänkning till 70 % inom föräldraförsäkringen.
1993/94:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldraförsäkringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvoterad föräldraledighet.
Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A42 av My Persson och Inger René (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att en "pappamånad" införs endast i det fall riksdagen bifaller förslaget om införande av vårdnadsbidrag.
1993/94:A43 av Harriet Colliander och Laila Strid-Jansson (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande föräldraförsäkringen,
5. att riksdagen beslutar sänka ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från 90 % till 80 %.
1993/94:A44 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring av 6 § lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
8. att riksdagen till Bidrag för föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 på förslagsanslag anvisar 150 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 888 000 000 kr.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:220
1993/94:Sf44 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att föräldrapenning för arbetsfri dag endast får utges om föräldrapenning uppbärs såväl före som efter den arbetsfria perioden,
2. att riksdagen avslår förslaget om överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning.
Utskottet
Inledning
Beredning av olika förslag inom föräldraförsäkringen
Riksdagen har under våren 1994 att ta ställning till tre olika propositioner med förslag på föräldraförsäkringens område. Regeringens proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt -- delat ansvar har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet, proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag, vari bl.a. finns förslag om slopande av de 90 s.k. garantidagarna i föräldraförsäkringen och höjning av garantibeloppet från 60 till 64 kr/dag, har hänvisats till socialutskottet och proposition 1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. har hänvisats till socialförsäkringsutskottet. Arbetsmarknadsutskottet har till socialförsäkringsutskottet med eget yttrande (1993/94:AU6y) överlämnat de avsnitt i proposition 1993/94:147 som rör frågor om föräldraförsäkringen, avsnitten 8.1--8.2.8., och de delar i avsnitt 12 som rör anslaget till föräldraförsäkringen jämte därtill hörande motioner.
I detta betänkande behandlar socialförsäkringsutskottet dels de från arbetsmarknadsutskottet i proposition 1993/94:147 överlämnade avsnitten, dels de förslag i proposition 1993/94:220 som rör föräldraförsäkringen, dels motioner.
Socialförsäkringsutskottet har den 31 mars 1994 yttrat sig till socialutskottet över de delar i proposition 1993/94:148 som avser regeringens förslag till ändringar i föräldraförsäkringen samt förslag till medelsanvisning som rör försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket (1993/94:SfU5y).
Allmänt om föräldraförsäkringen
Föräldraförsäkringen omfattar ersättningsförmånerna föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.
Föräldrapenning med anledning av barns födelse utges under 450 dagar. Under 360 av dessa dagar utges föräldrapenning med 90 % av förälderns sjukpenninggrundande inkomst delad med 365, dock lägst med ett garantibelopp på 60 kr per dag. Under resterande 90 dagar utges ersättning enligt garantinivån. Föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år bl.a. till följd av sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets ordinarie vårdare. Även för barn som har fyllt tolv men inte sexton år kan ersättning utges under vissa förutsättningar. Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 120 dagar per barn och år. Om skälet till att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete är sjukdom hos barnets ordinarie vårdare kan dock ersättning utges under högst 60 dagar. Tillfällig föräldrapenning utges vidare för s.k. kontaktdagar för barn som under året fyller fyra år t.o.m. det år barnet fyller tolv år. Sådan ersättning utges under högst två dagar per barn och år. Härutöver har fadern rätt till tio ersättningsdagar i samband med barns födelse. Tillfällig föräldrapenning utges med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten delad med årsarbetstiden. Har tillfällig föräldrapenning utgetts för 14 dagar under ett år för samma barn utges därefter ersättning med 90 % av SGI delad med årsarbetstiden. Karensdag tillämpas inte i samband med den tillfälliga föräldrapenningen.
Föräldraledighetslagen
Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. gäller ledighet såväl med som utan föräldrapenningförmåner. En förälder som har varit anställd hos en arbetsgivare i minst sex månader har rätt till ledighet från sin anställning för vård av barn enligt lagen. Förälder har rätt till hel ledighet från anställningen för vård av barn till dess barnet fyller ett och ett halvt år. Vidare har en förälder rätt att förkorta sin arbetstid till tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt barnet har avslutat första skolåret. För ledighet i samband med tillfällig vård av barn krävs inte att föräldern varit anställd i sex månader. Ledigheten kan tas ut sammanhängande eller delas upp i tre perioder per år. Efter överenskommelse med arbetsgivaren kan ledigheten delas upp i fler perioder.
Föräldrapenning
Delad föräldrapenning
Nuvarande bestämmelser m.m.
Enligt nu gällande bestämmelser i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) har vardera föräldern vid gemensam vårdnad om ett barn rätt till minst 90 dagar med föräldrapenning i samband med barnets födelse. Genom en skriftlig anmälan till försäkringskassan kan en förälder som inte vill uppbära föräldrapenning för vård av barn, överlåta denna rätt till den andra föräldern. En förälder som ensam har vårdnaden om ett barn har rätt att själv uppbära all den föräldrapenning som utges i samband med barnets födelse.
Fädernas uttag av föräldrapenningdagar finns bl.a. redovisade i en rapport från Riksförsäkringsverket, Is-R 1993:3 Vilka pappor kom hem? Den bygger på en analys av uttaget av föräldrapenning under åren 1989 och 1990 avseende de barn, drygt 115 000, som föddes år 1989. För 56 % av barnen tog endast den biologiska modern ut föräldrapenning. För 43 % av barnen tog båda de biologiska föräldrarna ut föräldrapenning. I 1 % av fallen tog endast fadern ut föräldrapenning. Mödrarna använde 92 % och fäderna 8 % av de ersatta föräldrapenningdagarna. Fäder som var sammanboende med modern tog i större utsträckning (49 %) än gifta fäder ut föräldrapenning (45 %). Rapporten visar även att fäder tog ut fler föräldrapenningdagar ju högre utbildning någon av föräldrarna hade. Män i mansdominerade yrken tog ut färre föräldrapenningdagar än män i kvinnodominerade yrken. Det var även vanligare att fäder inom den offentliga sektorn tog ut föräldrapenning än fäder inom den privata sektorn.
I Riksförsäkringsverkets statistiska rapport Is-R 1994:1 Fler pappor tar ut föräldrapenning finns ytterligare statistik på området. Den rapporten avser barn födda 1991 och redovisar föräldrarnas uttag av föräldrapenning under åren 1991 och 1992. Av samtliga fäder var det endast 45 % som tagit ut föräldrapenning. Anställda fäder tog ut föräldrapenning i större utsträckning (48 %) än egna företagare och andra med inkomst av enbart annat arbete (21 %). Bland anställda fäder var det vanligare att höginkomsttagarna tog ut föräldrapenning (51 %). Av de anställda fäderna med låg sjukpenninggrundande inkomst tog 36 % ut någon föräldraledighet. Av rapporten framgår också att av det totala antalet ersatta dagar med föräldrapenning tog männen ut 9,1 % år 1992 jämfört med 6,2 % år 1986.
I ytterligare en rapport, RFV redovisar 1994:1 Från moderskap till föräldraskap, jämförs uttag av föräldrapenning för barn födda år 1981 med barn födda år 1990. Av statistiska skäl bygger rapporten endast på fall där föräldrarna är gifta. Rapporten visar att andelen fäder som varit föräldralediga någon gång under barnets första 18 månader ökat från 26,8 % år 1981 till 45,2 % år 1990. Nästan hälften (49,1 %) av fäderna (till barnen födda 1990) i studien har inte använt sig av någon föräldrapenning innan barnet fyllt två och ett halvt år.
Regeringens förslag
I proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt -- delat ansvar föreslås att föräldrapenningdagar i samband med barns födelse skall delas lika mellan föräldrarna i de fall föräldrarna har gemensam vårdnad om sitt barn. En förälder som är ensam vårdnadshavare skall ha rätt att själv uppbära föräldrapennning för samtliga dagar. Möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar till den andra föräldern skall finnas kvar utom för 30 dagar för vardera föräldern. I de fall en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet skall det dock vara möjligt att överlåta samtliga dagar.
Skälen för regeringens förslag att införa delad rätt till föräldrapenning är enligt propositionen flera.
Ett skäl är att det är viktigt för barnen att fäderna tar till vara sin rätt att vara föräldralediga med sina barn. Forskning har visat att en tidigt etablerad nära relation mellan far och barn ger en god grund för relationen under resten av livet.
Ett annat skäl är att ökad föräldraledighet för fäder kan medverka till förändrade attityder hos chefer och arbetsledare så att dessa ser föräldraledighet som något naturligt att utgå från vid planering och organisation av arbetet.
Ett tredje skäl är att kvinnors möjligheter att nå jämställdhet med männen på arbetsmarknaden ökar i takt med att föräldrarna delar på ansvaret för barnen och hushållsarbetet. Enligt propositionen finns det en stor tillväxtpotential i att bättre ta till vara kvinnors kompetens i arbetslivet och på andra områden. Att ta till vara kvinnors resurser innebär både en samhällsekonomisk vinst och en kvalitetshöjning i arbetslivet.
Ett ytterligare skäl är att arbetsgivare enligt 5 § jämställdhetslagen (1991:433) har en skyldighet att underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete med föräldraskap.
I propositionen erinras om att ett mål för såväl familjepolitiken som jämställdhetspolitiken är att både kvinnor och män skall kunna vara föräldrar och ta det praktiska ansvaret för sina barn samtidigt som de har ett arbete för sin försörjning.
Regeringen redovisar olika insatser som gjorts för att stimulera fäderna till ökat uttag av föräldraledighet. Trots kraftfulla satsningar på information och opinionsbildning under flera år konstaterar regeringen att fäders uttag av föräldrapenning inte ökat i nämnvärd utsträckning. Regeringen anser mot den bakgrunden att det är dags att pröva ytterligare åtgärder.
Motioner
I de under den allmänna motionstiden väckta motionerna Sf240 av Martin Nilsson (s), Sf267 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) och So610 yrkande 3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att minst 30 dagar av föräldraledigheten skall knytas till resp. förälder. Birgitta Carlsson (c) avvisar i motion Sf215 alla inslag av tvång vad avser uttag av föräldraledighet.
I motion A42 av My Persson och Inger René (m) som väckts med anledning av proposition 1993/94:147 begärs att riksdagen skall besluta att införa en "pappamånad" endast om riksdagen bifaller förslaget i proposition 1993/94:148 om att införa ett vårdnadsbidrag. Harriet Colliander och Laila Strid-Jansson (nyd) yrkar i motion A43 (yrkande 3) avslag på regeringens nu förevarande förslag i proposition 1993/94:147. Motionärerna anser att det i första hand måste vara föräldrarnas ensak och inte statens att styra föräldrarnas val av vem som skall vara hemma och ta hand om barnen.
Utskottets bedömning
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande framhållit att föräldraförsäkringen på ett avgörande sätt har bidragit till en förändring av en traditionell arbetsfördelning i hemmet och i arbetslivet mellan kvinnor och män. Försäkringen tillsammans med den korresponderande ledighetslagstiftningen har gjort det möjligt för föräldrar, framför allt mödrar, att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Samtidigt konstaterar arbetsmarknadsutskottet att utvecklingen under de tjugo år försäkringen varit i kraft visar att fäder inte i den utsträckning som från flera utgångspunkter är önskvärt har utnyttjat möjligheten till betald ledighet för att vara hemma med sina barn. Kraftfulla satsningar på information och opinionsbildning under en lång följd av år har hittills inte i nämnvärd utsträckning påverkat fäders uttag av föräldrapenning.
Arbetsmarknadsutskottet erinrar om att när förslaget om ny jämställdhetslag lades fram (prop. 1990/91:113, AU17, rskr. 288) ställde sig riksdagen bakom bedömningen att det ur jämställdhetssynpunkt är av central betydelse att fler pappor utnyttjar föräldraförsäkringen. Riksdagen uttalade vidare bl.a. att målet borde vara att, vid utgången av år 1993, minst två tredjedelar av papporna i någon utsträckning använder sig av möjligheten att ta ut föräldrapenningen. Om detta mål inte kunde uppnås borde enligt riksdagens mening ytterligare åtgärder övervägas. Vidare erinrar arbetsmarknadsutskottet om att utskottet i sitt betänkande 1993/94:AU17 tillstyrkt regeringens förslag i den förevarande propositionen 1993/94:147 om ökat anslag till bl.a. informationsinsatser i syfte att öka fäders uttag av föräldrapenning.
Arbetsmarknadsutskottet anför att vården av barnen är båda föräldrarnas ansvar, och utskottet menar att tiden är mogen att pröva nya vägar för att försöka öka pappors utnyttjande av föräldraförsäkringen. En utveckling i den riktningen skulle ha utomordentligt stor betydelse inte minst ur jämställdhetssynpunkt.
Socialförsäkringsutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning och tillstyrker regeringens förslag. Därigenom tillgodoses också motionerna Sf240, Sf267 och So610 yrkande 3. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionerna A43 yrkande 3 och Sf215.
Utskottet vill erinra om att riksdagen den 20 maj 1994 bifallit proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag, varför motion A42 saknar aktualitet och bör avslås.
Nivå på föräldrapenningen
Nuvarande bestämmelser
Föräldrapenning utges som nämnts under 360 dagar med belopp motsvarande 90 % av förälderns sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 samt under 90 dagar med belopp motsvarande garantinivån, 60 kr per dag.
Regeringens förslag
I proposition 1993/94:147 föreslår regeringen att ersättningsnivån på föräldrapenningen i samband med barns födelse sänks från 90 % till 80 % med undantag för de 30 dagar som vardera förälder är garanterad och inte kan överlåta till den andra föräldern. Om föräldern är ensam vårdnadshavare eller i de fall den ena föräldern har rätt att överlåta hela sin föräldrapenning till den andra föräldern föreslås att föräldrapenning utges på en kompensationsnivå på 90 % under två månader. Bestämmelsen är utformad så att för de första 30 dagarna som resp. förälder uppbär föräldrapenning utges den efter kompensationsnivån 90 % samt därefter efter kompensationsnivån 80 %.
Motioner
Flera motioner tar upp frågan om nivån på föräldrapenningen. Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar i motion A44 (yrkande 7) avslag på regeringens förslag att sänka ersättningsnivån. I motionen anförs att det inkomstbortfall som sänkningen skulle innebära är ett betydande avbräck i den privata ekonomin för barnfamiljerna. Dessa tillhör dessutom de ekonomiskt mest belastade grupperna i samhället. Ny demokrati vidhåller i motion A43 av Harriet Colliander och Laila Strid-Jansson (yrkande 5) sitt under den allmänna motionstiden 1993/94 framförda yrkande 7 i motion Sf271 av Ian Wachtmeister och Arne Jansson om att riksdagen skall besluta att sänka ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från 90 % till 80 %. I yrkande 16 i motion Sf271 begärs ett tillkännagivande om att ersättningsnivån i föräldraförsäkringen successivt bör sänkas till 70 %. Även Anne Rhenman (-) begär i motion Sf205 att ersättningsnivån i föräldraförsäkringen skall sänkas för att delvis finansiera vårdnadsbidraget. Birger Andersson och Marianne Andersson (c) föreslår i motion Sf211 att ersättningsnivån sänks till 80 % för att frigöra medel till att höja garantibeloppet i föräldraförsäkringen.
Utskottets bedömning
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande anfört att det kan befaras att en sänkt ersättningsnivå för föräldrapenning kan komma att motverka strävan att få fäder att i större utsträckning vara hemma med sina barn. Ambitionen bör självfallet vara att pappors uttag av föräldrapenning inte inskränker sig till tiden med förhöjd ersättning. Arbetsmarknadsutskottet anser att regeringen bör noga följa hur detta och andra förslag på socialförsäkringsområdet påverkar fäders beteende i det här avseendet. Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker bifall till motionerna A44 och A43 i berörda delar.
Även socialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens förslag men vill liksom arbetsmarknadsutskottet betona angelägenheten av en fortsatt uppföljning av hur fäder utnyttjar sin rätt till uttag av föräldrapenning, då särskilt den del som fortsättningsvis föreslås utges efter kompensationsnivån 80 %. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till såväl motion A44 yrkande 7 som motion A43 yrkande 5 i berörd del. Även motionerna Sf205, Sf211 i denna del och Sf271 yrkandena 7 och 16 i dessa delar avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
Föräldrapenning under arbetsfri tid och semester
Nuvarande bestämmelser
Enligt gällande bestämmelser utges hel föräldrapenning när föräldern inte förvärvsarbetar och halv resp. en fjärdedels föräldrapenning när föräldern förvärvsarbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av normal arbetstid. I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1988:3) om föräldrapenningförmåner anges i 2 § att föräldrapenning inte utges för tid om en eller flera dagar som normalt är arbetsfri för en heltidsarbetande inom yrket, om inte föräldern uppbär föräldrapenningförmån direkt i anslutning till den arbetsfria tiden. Enligt bestämmelserna kan sådan föräldrapenningförmån utges antingen som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning.
Enligt 4 kap. 8 § AFL får föräldrapenning utges med belopp som motsvarar såväl hel som halv eller en fjärdedels garantinivå när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.
Föräldrapenning kan utges även under tid då föräldern är semesterledig. Däremot kan tillfällig föräldrapenning inte utges under sådan tid. Om t.ex. barnet blir sjukt under förälderns semester kan föräldern enligt 15 § semesterlagen begära att semesterledigheten byts ut mot ledighet. Tillfällig föräldrapenning kan då utges.
Regeringens förslag
I proposition 1993/94:220 föreslås att hel föräldrapenning skall få utges för sådan tid som normalt är arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria tiden uppbär hel föräldrapenning. Motsvarande krav skall gälla om föräldrar önskar uppbära del av föräldrapenning för dag som normalt är arbetsfri, dvs. för att få halv föräldrapenning under arbetsfri dag krävs att minst halv föräldrapenning uppbärs i anslutning till den arbetsfria tiden. Med arbetsfri dag avses enligt propositionen dag som, oavsett om föräldern är tjänstledig eller inte, är arbetsfri inom den branch eller på den arbetsplats där föräldern är anställd. En förutsättning för att denna regel skall få avsedd effekt är enligt propositionen att de 90 dagar som alltid utbetalas på garantinivån slopas i enlighet med vad regeringen föreslagit i proposition 1993/94:148.
Vidare föreslås att föräldrapenningförmåner inte skall kunna utges för dag under vilken föräldern är semesterledig.
Motion
I motion Sf44 yrkande 1 begär Arne Jansson (nyd) att riksdagen beslutar att föräldrapenning för arbetsfri dag endast får utges om föräldrapenning uppbärs såväl före som efter den arbetsfria perioden. Motionären hänvisar till att flertalet remissinstanser avstyrkt regeringens förslag och anför att han i allt väsentligt delar de skäl som anförts av remissinstanserna.
Utskottets bedömning
I propositionen anförs bl.a. att det finns skäl som talar för en ytterligare skärpning av reglerna utöver vad regeringen föreslagit. Den ändring som i så fall skulle kunna övervägas är att föräldrapenning utges för arbetsfri tid endast om föräldrapenning uppbärs såväl före som efter den arbetsfria tiden. Motivet för regeringens förslag är att det trots allt kommer att fordras att föräldern avstår från förvärvsarbete och därmed lön under i vart fall en hel dag för att få föräldrapenning under arbetsfri dag. Om den andra föräldern är föräldraledig och inte har möjlighet att återgå i arbete den dagen torde detta motverka den ifrågavarande typen av uttag.
Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att det är tillräckligt att föräldrapenning uppbärs en dag i anslutning till arbetsfri tid för att föräldrapenning skall kunna utges även under sådan tid. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf44 yrkande 1.
Den nya regelns konstruktion innebär emellertid att för arbetstagare i vissa branscher eller på vissa arbetsplatser där längre arbetsfri tid regelmässigt förekommer efter en längre koncentrerad arbetstid, t.ex. för sjömän och vissa anställda i vården, kan följden bli att de får mycket svårt att utnyttja sin möjlighet att uppbära föräldrapenning. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att föräldrapenningen är delad på 365 dagar och alltså avsedd även för andra än arbetsdagar. Den nya bestämmelsen har föreslagits för att hindra i första hand fäderna att ta ut föräldrapennning under veckoslut och helger i syfte att förstärka familjens inkomst. Utskottet ifrågasätter därför om bestämmelsen inte behöver ha en mer preciserad lydelse, så att den bättre överensstämmer med detta syfte. Eftersom bestämmelsen skall träda i kraft först den 1 januari 1995 bör regeringen ytterligare överväga bestämmelsens utformning och återkomma till riksdagen med ett nytt förslag vid början av nästa riksmöte. Utskottet föreslår därför att det nu framlagda förslaget till ny 4 kap. 7 a § avslås och att vad utskottet anfört ges regeringen till känna.
2,5-årsregeln
Den sjukpenninggrundande inkomsten får inte sänkas för en förälder som är helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete för vård av barn om barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller under ett år efter mottagandet av ett adoptivbarn.
Även om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts då barnet fyller ett år skall föräldrapenningen fram till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före sänkningen eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom förälderns yrke föranleder. Om modern är gravid på nytt när barnet fyller två år och nedkomsten beräknas ske eller faktiskt sker inom sex månader skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på detta sätt. Denna regel är inte tillämplig i samband med adoption.
I proposition 1993/94:220 föreslås att om kvinnan på nytt blivit gravid innan barnet uppnått ett år och nio månaders ålder skall -- om förälderns, dvs. även faderns, sjukpenninggrundande inkomst sänkts då barnet uppnått ett års ålder -- föräldrapenningen även fortsättningsvis beräknas lägst enligt den sjukpenninggrundande inkomsten, anpassad efter löneutvecklingen inom yrkesområdet, som gällde före sänkningen. Denna regel föreslås gälla även vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader efter det att det föregående barnet fötts eller adopterats.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Tillfällig föräldrapenning
Nivå på tillfällig föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning utges för de första 14 dagarna per barn och kalenderår med 80 % av förälderns sjukpenninggrundande inkomst delad med årsarbetstiden samt därefter med 90 %.
Birger Andersson och Marianne Andersson (c) anför i motion Sf210 att av rättviseskäl och av ekonomiska orsaker bör tillfällig föräldrapenning utges med 80 % under all tid sådan ersättning utges. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.
Regeringen föreslår ingen ändring i kompensationsnivån för den tillfälliga föräldrapenningen. I propositionen erinras om att sänkning av ersättningsnivån till 80 % för de första 14 dagarna i den tillfälliga föräldrapenningen fr.o.m. den 1 mars 1991 medförde ett minskat uttag av de s.k. pappadagarna i samband med barns födelse. Inte heller utskottet anser att ersättningsnivån i den tillfälliga föräldrapenningen bör sänkas för ytterligare tid och avstyrker bifall till motion Sf210.
Utskottet avstyrker vidare bifall till de ovan under avsnittet Nivå på föräldrapenning redovisade motionerna Sf205, Sf271 yrkandena 7 och 16 och A43 yrkande 5 till de delar de kan anses syfta till att också nivån på den tillfälliga föräldrapenningen skall sänkas till 80 %.
Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning
Enligt nu gällande bestämmelser tillkommer rätt till tillfällig föräldrapenning förälder. Med förälder likställs rättslig vårdnadshavare, blivande adoptivförälder och den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans.
I proposition 1993/94:220 föreslås att en förälder skall ges möjlighet att överlåta tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare.
Den person som i förälderns ställe avstår från förvärvsarbete för att vårda sjukt barn skall enligt propositionen erhålla tillfällig föräldrapenning med belopp grundat på sin egen sjukpenninggrundande inkomst.
Vidare föreslås vissa följdändringar i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. samt semesterlagen (1977:480) innebärande att den som uppbär tillfällig föräldrapenning skall ha rätt till ledighet från sin anställning samt att sådan ledighet skall vara semesterlönegrundande.
I motion Sf44 yrkande 2 av Arne Jansson (nyd) begärs att riksdagen avslår förslaget om överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning. Motionären anför att flertalet remissinstanser har avstyrkt förslaget, och han delar i allt väsentligt de skäl som anförts emot förslaget.
I propositionen framhålls att det stora flertalet föräldrar i dag saknar möjlighet att använda kommunal dagbarnvårdare. För de föräldrar som fortfarande har möjlighet att utnyttja kommunens barnvårdarverksamhet skulle det kunna innebära en nackdel om införandet av en möjlighet att överlåta tillfällig föräldrapenning till närstående skulle leda till att verksamheten ytterligare skulle minska. Denna nackdel måste dock, enligt propositionen, vägas mot den fördel en sådan möjlighet skulle innebära för det stora flertalet föräldrar.
Förvärvsarbetande föräldrar med barn som ofta blir sjuka kan enligt utskottets uppfattning ha en utsatt situation i arbetslivet. Särskilt gäller detta ensamstående föräldrar. Utskottet anser att regeringens förslag kan bli ett stöd för både ensamstående och andra föräldrar. I likhet med regeringen anser utskottet att fördelarna med förslaget överväger riskerna för att kommunerna drar ned på den kommunala barnvårdarverksamheten. Utskottet förutsätter att regeringen och Riksförsäkringsverket noga följer utvecklingen av uttaget av tillfällig föräldrapenning vid överlåtelse till annan försäkrad både avseende de ekonomiska konsekvenserna och till vilka personer som överlåtelsen sker. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med en redovisning och utvärdering av reformen.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag och avstyrker bifall till motion Sf44 yrkande 2.
Kontaktdagar
Enligt 4 kap. 10 § AFL har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning under två dagar per år och barn från och med det kalenderår under vilket barnet fyller fyra år t.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar, s.k. kontaktdagar. Enligt 4 kap. 4 § AFL utges även vanlig föräldrapenning i samband med besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar.
I proposition 1993/94:220 föreslås att tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning skall kunna utges även när en förälder besöker sitt barn inom förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi. Vidare föreslår regeringen att även besök i den öppna förskolan och den öppna fritidshemsverksamheten för barn mellan tio och tolv år skall omfattas av rätten till tillfällig föräldrapenning.
Utskottet har ingen erinran emot förslaget.
Övriga motionsyrkanden om föräldraförsäkringen
Flerbarnsfödsel
Vid flerbarnsfödsel utges för närvarande föräldrapenning för varje barn utöver det första under ytterligare 180 dagar, varav 90 på sjukpenningnivå och 90 på garantinivå.
I motion Sf227 yrkande 1 av Ingvar Svensson (kds) begärs ett tillkännagivande om en förbättrad föräldraförsäkring vid trilling- och fyrlingfödsel. Motionären anför att föräldraförsäkringen bör byggas ut i dessa fall så att inkomstrelaterade ersättningsdagar för "tredje" barnet vid trillingfödsel borde vara lika stor som för det "första", dvs. 360 dagar med en inkomstrelaterad ersättning. Tillskottet för "fjärde" barnet i fyrlingfödsel kan enligt motionären däremot ske enligt nuvarande regler. Motionären anser att regeringen skyndsamt bör utreda frågan för att finna en lämplig modell för att lösa det faktiska problemet.
Utskottet behandlade liknande motioner i sitt av riksdagen i denna del godkända betänkande 1991/92:SfU8. Utskottet ansåg därvid att nuvarande regler för föräldrapenning ger ett tillräckligt ekonomiskt stöd vid flerbarnsfödslar och avstyrkte bifall till motionerna. Utskottet vill erinra om att föräldrapenningen främst är avsedd att ersätta det inkomstbortfall som uppstår i samband med ledighet från förvärvsarbetet för vård av barn. För att tillgodose detta syfte anser utskottet att antalet dagar med föräldrapenning vid flerbarnsfödsel är tillräckligt. Utskottet vill även erinra om det stöd i form av barnvårdare som avlöser föräldrarna i hemmet som kommunerna kan ge föräldrar som får trillingar, fyrlingar eller fler barn. Utskottet anser att det snarare är ett sådant stöd som de berörda familjerna är i behov av än ytterligare dagar med föräldrapenning. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf227.
Utformning och omfattning av föräldraförsäkringen
Ett par motioner berör utformningen och omfattningen av föräldraförsäkringen. I motion Sf271 av Arne Jansson och Ian Wachtmeister (nyd) anförs att besparingar måste göras inom föräldraförsäkringen, och motionärerna lägger utöver vad som behandlats ovan fram ytterligare förslag härom. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om behovet av en utredning om en grundskyddsmodell inom föräldraförsäkringen, i yrkande 8 att riksdagen beslutar sänka taket i föräldraförsäkringen från 7,5 basbelopp till 5,5 basbelopp och i yrkande 12 ett tillkännagivande om att tiden med föräldrapenning skall minskas från ett år till nio månader.
I motion So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att de framtida resurser som läggs på familjepolitiken skall prioritera en utbyggd föräldraförsäkring. Motionärerna anser att föräldraförsäkringen har varit oöverträffad när det gäller att underlätta för kvinnor att kombinera förvärvsarbete och barn, vilket också varit bra för barnen samt att föräldraförsäkringen måste stärkas.
Utskottet som ovan tillstyrkt bifall till sänkt kompensationsnivå för föräldrapenningen är inte berett att föreslå ytterligare besparingar inom försäkringen i enlighet med yrkandena 8 och 12 i motion Sf271. Utskottet, som avvisar en grundskyddsmodell inom föräldraförsäkringen enligt vad som föreslagits i motion Sf271, kan inte förorda en utredning i detta hänseende. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion 271 yrkandena 6, 8 och 12.
Utskottet är inte heller berett att föreslå något tillkännagivande i enlighet med vad som begärts i motion So610 yrkande 2.
Anslag till föräldraförsäkringen
Föräldraförsäkringen utgör en integrerad del av sjukförsäkringssystemet. Det gäller såväl finansiering som administration av försäkringen. Kostnaderna för försäkringsförmånerna täcks till 85 % av sjukförsäkringsavgifter och till 15 % av budgetmedel.
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 6 till anslaget A 3. Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 i avvaktan på en särskild proposition beräknat ett oförändrat förslagsanslag på 2 759 500 000 kr. I proposition 1993/94:147 framhålls att regeringens förslag att sänka ersättningsnivån för föräldrapenning från 90 till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för tio av de tolv månaderna innebär en minskning av försäkringskostnaderna med ca 1 200 miljoner kronor per år. Detta motsvarar en minskad belastning på anslaget med ca 180 miljoner kronor per helår och för budgetåret 1994/95 med halva beloppet. På grundval av en ny prognos från Statistiska centralbyrån över antalet födda barn samt med beaktande av löneutvecklingen beräknas medelsbehovet enligt proposition 1993/94:147 till ca 2 738 000 000 kr för budgetåret 1994/95.
I motion A44 yrkande 8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen anvisar ytterligare 150 000 000 kr till Bidrag till föräldraförsäkringen med hänsyn till att motionärerna motsatt sig såväl att kompensationsnivån sänks som att garantidagarna slopas. Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd) begär i motion Sf271 yrkande 10, till följd av förslagen ovan om besparingar i försäkringen, att riksdagen under anslaget anvisar 785 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit i proposition 1993/94:100, eller 1 974 500 000 kr.
Utskottet har ovan tillstyrkt bifall till sänkt kompensationsnivå för föräldrapenningen under tio månader och avstyrkt bifall till övriga i motion Sf271 framförda besparingsförslag och avstyrker därmed bifall till motion Sf271 yrkande 10.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker bifall till motion A44 yrkande 8.
Vårdbidrag
Vårdbidrag utges enligt 9 kap. 4 § AFL till föräldrar som vårdar barn under 16 års ålder som behöver särskild tillsyn och vård på grund av sjukdom eller handikapp. Även merkostnader på grund av sjukdomen eller handikappet skall beaktas. Vårdbidraget utges alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån utgör 2,5 basbelopp och partiell förmån tillämplig andel därav. Vårdbidraget utgör, till den del det inte avser ersättning för merkostnader, skattepliktig och pensionsgrundande inkomst för föräldern.
I de fall föräldrarna till ett barn för vilket rätt till vårdbidrag föreligger lever åtskilda, utbetalas vårdbidraget enligt 9 kap. 4 b § AFL med hälften av vårdbidraget till vardera föräldern om de båda begär det och de har gemensam vårdnad om barnet. I de fall föräldrarna sammanbor utbetalas vårdbidraget endast till en av dem.
I proposition 1993/94:220 föreslås att alla föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn skall få rätt att dela vårdbidraget emellan sig om båda föräldrarna begär det. Enligt propositionen föranleder förslaget inga ökade kostnader för vårdbidrag.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Lagförslagen
Beträffande de i betänkandet behandlade ändringarna i föräldraförsäkringen m.m. finns förslag till lagändringar såväl i proposition 1993/94:147 som i proposition 1993/94:220. Utskottet lägger i bilaga 2 fram ett eget lagförslag med de av regeringen föreslagna ändringarna i lagen om allmän försäkring anpassade till gällande SFS och till regeringens lagförslag i proposition 1993/94:148.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande delad föräldrapenning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och motionerna 1993/94:Sf240 och 1993/94:Sf267 samt med anledning av motion 1993/94:So610 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1993/94:Sf215, 1993/94:A42 och 1993/94:A43 yrkande 3 antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 3 §, res. 1 (nyd)
2. beträffande nivå på föräldrapenning m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och motionerna 1993/94:Sf205 i denna del, 1993/94:Sf211 och 1993/94:Sf271 yrkande 7 i denna del samt med avslag på motionerna 1993/94:A43 yrkande 5 i denna del, 1993/94:A44 yrkande 7 och 1993/94:Sf271 yrkande 16 i denna del antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 6 §, res. 2 (nyd) men. (v) -delvis
3. beträffande föräldrapenning under arbetsfri tid att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Sf44 yrkande 1 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 7 a §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 3 (nyd)
4. beträffande föräldrapenning under semester att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 17 §,
5. beträffande nivå på tillfällig föräldrapenning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf205 i denna del, 1993/94:Sf210, 1993/94:Sf271 yrkandena 7 och 16 i dessa delar och 1993/94:A43 yrkande 5 i denna del,
res. 4 (nyd)
6. beträffande överlåtelse av tillfällig föräldrapenning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Sf44 yrkande 2 antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 2 och 11 a §§,
res. 5 (nyd)
7. beträffande kontaktdagar att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 4 och 10 §§,
8. beträffande flerbarnsfödsel att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf227 yrkande 1,
9. beträffande utformning och omfattning av föräldraförsäkringen att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf271 yrkandena 6, 8 och 12,
res. 6 (nyd)
10. beträffande utbyggd föräldraförsäkring att riksdagen avslår motion 1993/94:So610 yrkande 2, men. (v) -delvis
11. beträffande anslag till Bidrag till föräldraförsäkringen att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:147 samt med avslag på motionerna 1993/94:Sf271 yrkande 10 och 1993/94:A44 yrkande 8 till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 738 000 000 kr, men. (v) -delvis
12. beträffande vårdbidrag att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 9 kap. 4 b §,
13. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen antar dels utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i de delar som inte berörts under momenten 1--3, 6, 7 och 12 ovan, dels regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och b) lag om ändring i semesterlagen (1977:480).
Stockholm den 24 maj 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Birgitta Dahl
I beslutet har deltagit: Birgitta Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Ingela Mårtensson (fp), Ulf Kristersson (m) och Ingrid Skeppstedt (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandligen av ärendet.
Reservationer
1. Delad föräldrapenning (mom. 1)
Arne Jansson(nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Socialförsäkringsutskottet delar" och slutar med "motion A42." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i den avvikande meningen i AU6y att den personliga friheten är av grundläggande betydelse. Familj och barn måste i första hand vara föräldrarnas ensak och inte statens. Staten skall inte styra föräldrarnas val i fråga om vem som skall vara hemma och ta hand om barn. Det bestämmer föräldrarna gemensamt. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A43 yrkande 3 bör avslå regeringens förslag beträffande delad föräldrapenning.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande delad föräldrapenning att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf215 och 1993/94:A43 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1993/94:Sf240, 1993/94:Sf267, 1993/94:A42 och 1993/94:So610 yrkande 3 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 3 §,
2. Nivå på föräldrapenning m.m. (mom. 2)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Även socialförsäkringsutskottet" och slutar med "utskottets ställningstagande." bort ha följande lydelse:
Socialförsäkringsutskottet anser att en sänkning av ersättningsnivån till i första hand 80 % bör genomföras inom hela föräldraförsäkringen utan undantag för 30 dagar för respektive förälder. Därefter bör ersättningsnivån successivt sänkas till 70 %. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sf217 yrkandena 7 och 16 i dessa delar samt A43 yrkande 5 i denna del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande nivå på föräldrapenning m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf271 yrkandena 7 och 16 i dessa delar och 1993/94:A43 yrkande 5 i denna del samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Sf205 i denna del, 1993/94:Sf211 och 1993/94:A44 yrkande 7 dels antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 6 § med den ändringen att femte stycket erhåller följande lydelse: När föräldrapenning enligt andra--fjärde styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde--sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och även utges för den första dagen. dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Föräldrapenning under arbetsfri tid (mom. 3)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de skäl som talar för en ytterligare skärpning av reglerna, som vissa remissinstanser framhållit, är av sådan tyngd att riksdagen bör gå längre än vad regeringen föreslagit. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning med bifall till motion Sf44 yrkande 1 besluta att föräldrapenning för arbetsfri dag endast får utges om föräldrapenning uppbärs såväl före som efter den arbetsfria perioden. Det får ankomma på regeringen att snarast lägga fram ytterligare lagförslag härom.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande föräldrapenning under arbetsfri tid att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sf44 yrkande 1 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 7 a §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Nivå på tillfällig föräldrapenning (mom. 5)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "80 %." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att nivån även på hela den tillfälliga föräldrapenningen bör sänkas till 80 % och därefter successivt till 70 %. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna Sf271 yrkandena 7 och 16 i dessa delar och A43 yrkande 5 i denna del och anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag till lagändringar i frågan.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande nivå på tillfällig föräldrapenning att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sf271 yrkandena 7 och 16 i dessa delar, 1993/94:A43 yrkande 5 i denna del, 1993/94:Sf205 i denna del och 1993/94:Sf210 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning (mom. 6)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Förvärvsarbetande föräldrar" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de farhågor som vissa remissinstanser framfört mot förslaget att utvidga rätten till tillfällig föräldrapenning till andra än föräldrarna och anser att riksdagen med bifall till motion Sf44 yrkande 2 bör avslå regeringens förslag.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande överlåtelse av tillfällig föräldrapenning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf44 yrkande 2 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 2 och 11 a §§,
6. Utformning och omfattning av föräldraförsäkringen (mom. 9)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet som" och slutar med "och 12." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ytterligare besparingar bör göras inom försäkringen. Det nuvarande systemet är för dyrt och dessutom orättvist med det orimliga förhållandet mellan den högsta och lägsta ersättningen. En grundskyddsmodell för försäkringen måste snarast utredas. Vidare anser utskottet att det s.k. taket i försäkringen bör sänkas från 7,5 basbelopp till 5,5 basbelopp. Utskottet tillstyrker därför bifall till motion Sf271 yrkandena 6 och 8.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande utformning och omfattning av föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sf271 yrkandena 6 och 8 samt med avslag på motion 1993/94:Sf271 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Utbyggd föräldraförsäkring (mom. 10)
Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Bengt Lindqvist (alla s) anför:
Föräldraförsäkringen är en viktig hörnsten i den socialdemokratiska familjepolitiken. Barnbidragen och barnomsorgen är två andra väsentliga beståndsdelar. Familjepolitiken måste utformas mot bakgrund av hur kvinnors förvärvsfrekvens förändrats och utifrån de behov dagens familjer har av trygghet för sig och sina barn. Förvärvsarbetet utgör grunden för barnfamiljernas ekonomi varför förvärvsarbete och god barnomsorg är av grundläggande betydelse för barnfamiljerna. När resurserna är knappa är det viktigt att prioritera verksamheten och innehållet i den. Vid en förbättrad ekonomi anser vi att en utbyggd föräldraförsäkring bör prioriteras.
I våra motioner som behandlades i betänkandet SoU34 yrkade vi avslag på införandet av ett vårdnadsbidrag bl.a. med hänvisning till den ökade belastningen på statsbudgeten. Vi sade också nej till avskaffandet av de 90 garantidagarna samt till en höjning av garantibeloppet. Ett bifall till dessa två senare krav skulle ha inneburit ett anslag till Bidrag till föräldraförsäkringen med ytterligare 75 000 000 kr eller totalt 2 813 000 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot.
Berith Eriksson (v) anför:
Vänsterpartiet kan inte acceptera en sänkning av ersättningsnivån för föräldrapenning. Förslaget i den delen innebär ett oacceptabelt inkomstbortfall för barnfamiljer. Dessutom är förslaget förkastligt ur jämställdhetssynpunkt eftersom männens uttag av föräldraledighet i hög grad påverkas av ersättningsnivån (mom.2).
Vänsterpartiet anser vidare att de framtida resurser som läggs på familjepolitiken skall prioritera en utbyggd föräldraförsäkring. Vi vill att föräldraförsäkringen byggs ut till 15 månader med full ersättning, dvs. utan garantidagar, och att tre månader i ett första steg reserveras för pappan (mom.10).
Vänsterpartiet som motsätter sig såväl en sänkning av nivån inom föräldraförsäkringen som slopandet av garantidagarna anser att riksdagen i enlighet därmed bör anvisa 150 miljoner kronor utöver vad regeringen förslagit till anslaget Bidrag till föräldraförsäkringen (mom.11).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 10 och 11 borde ha hemställt:
2. beträffande nivå på föräldrapenning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A44 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1993/94:Sf205 i denna del, 1993/94:Sf211, 1993/94:Sf271 yrkande 7 och yrkande 16 i denna del och 1993/94:A43 yrkande 5 i denna del avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 6 §,
10. beträffande utbyggd föräldraförsäkring att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So610 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
11. beträffande anslag till Bidrag till föräldraförsäkringen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A44 yrkande 8 och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion 1993/94:Sf271 yrkande 10 till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 888 000 000 kr.
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga 1
Av utskottet framlagt lagförslag Bilaga 2
Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1 dels att 4 kap. 2--4, 6, 10 och 17 §§ samt 9 kap. 4 b § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 11 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 2 §2
Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs med förälder a) rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet, b) den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, c) den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans.
Med förälder Vid tillämpning av 10, 10 a likställs vid och 11 §§ likställs tillämpningen av 10, 10 a med förälder även och 11 §§ även a) den som en förälder bor a) den som en förälder tillsammans med under bor tillsammans med under äktenskapsliknande äktenskapsliknande förhållanden, b) den som förhållanden, b) den som har tagit emot ett barn för har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och stadigvarande vård och fostran i sitt hem. fostran i sitt hem. Vid tillämpning av 12--18 §§ likställs med förälder även den till vilken rätt till tillfällig föräldrapenning överlåtits enligt 11 a §.
3 §3
Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 90 dagar för varje barn utöver det första.
1 Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1993:743. 3 Lydelse enligt prop. 1993/94:148, bet. 1993/94:SoU34, rskr. 1993/94:343.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om föräldrarna gemensamt Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har vårdnaden om barnet, har varje förälder har varje förälder rätt att uppbära rätt att uppbära föräldrapenning under föräldrapenning under minst 90 dagar av den i hälften av den i första första stycket angivna stycket angivna tiden. tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.
Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.
En förälder kan avstå En förälder kan avstå rätt att uppbära rätt att uppbära föräldrapenning till föräldrapenning till förmån för den andra förmån för den andra föräldern. Ett föräldern med undantag avstående från rätt för föräldrapenning att uppbära för en tid om 30 dagar föräldrapenning görs för varje barn, eller vid genom skriftlig anmälan flerbarnsbörd, för till försäkringskassan. barnen gemensamt. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
4 §4
Modern har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del vårdar barnet berättigad till föräldrapenning.
Föräldrapenning utges Föräldrapenning utges även i samband med även i samband med föräldrautbildning eller föräldrautbildning eller besök i besök i förskoleverksamhet inom förskoleverksamhet, i samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. vilken barnet deltar. Föräldrapenning i Föräldrapenning i samband med samband med föräldrautbildning kan föräldrautbildning kan utges före barnets utges före barnets födelse. födelse.
En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligger. Kravet på särskilda skäl gäller dock inte 1. modern till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, 2. förälder som deltar i föräldrautbildning.
4 Senaste lydelse 1993:743.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §5
Hel föräldrapenning utgör lägst 64 kronor om dagen (garantinivå). Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.
Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för resterande 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket.
Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90 dagar med belopp motsvarande förälders sjukpenning, beräknad enligt femte stycket.
När föräldrapenning När föräldrapenning enligt andra--fjärde enligt andra--fjärde styckena skall utges med styckena skall utges med belopp motsvarande belopp motsvarande förälderns sjukpenning, förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde--sjunde 5 § fjärde--sjunde styckena samt 10 a och 10 b styckena samt 10 a och 10 b §§. Därvid skall dock §§. Därvid skall dock föräldrapenning för föräldrapenning för dag beräknas efter 90 dag beräknas efter 90 procent av den fastställda procent av den fastställda sjukpenninggrundande sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och inkomsten, delad med 365, även utges för den första dagen. a) för föräldrar som gemensamt har vårdnaden om ett barn eller, vid flerbarnsbörd, barnen, för de första 30 dagarna för vardera föräldern, b) för en förälder som ensam har vårdnaden om ett barn eller, vid flerbarnsbörd, barnen, för de första 60 dagarna, eller c) om den andra föräldern på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda ett barn eller, vid flerbarnsbörd, barnen, för de första 60 dagarna. Föräldrapenning för tid därutöver skall för dag beräknas efter 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.
5 Lydelse enligt prop. 1993/94:148, bet. 1993/94:SoU34, rskr. 1993/94:343.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Utan hinder av vad som Utan hinder av vad som föreskrivs i föreskrivs i andra--fjärde styckena andra--fjärde styckena skall, om förälderns skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, § tredje stycket 5, föräldrapenningen till föräldrapenningen till dess barnet fyller två dess barnet fyller två år beräknas lägst år beräknas lägst på grundval av den på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan som gällde innan sänkningen skedde eller den sänkningen skedde eller den högre inkomst som högre inkomst som löneutvecklingen inom löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter yrkesområdet därefter föranleder, om föranleder, om föräldern avstår föräldern avstår från förvärvsarbete från förvärvsarbete för vård av barn. Är för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid kvinnan gravid på nytt utgången av denna tid och innan barnet uppnått ett beräknas barnets födelse år och nio månaders ske inom sex månader eller ålder, skall föds barnet inom nämnda föräldrapenningen tid, skall hennes även fortsättningsvis föräldrapenning även beräknas på motsvarande fortsättningsvis sätt. Detsamma gäller beräknas på motsvarande vid adoption av barn som sker sätt. inom två år och sex månader efter det att det föregående barnet fötts eller adopterats.
10 §6
En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 1. sjukdom eller smitta hos barnet, 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, 4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus. För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus.
6 Senaste lydelse 1993:743.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
En förälder har rätt En förälder har rätt till tillfällig till tillfällig föräldrapenning från föräldrapenning från och med det kalenderår och med det kalenderår under vilket barnet fyller under vilket barnet fyller fyra år till och med det fyra år till och med det kalenderår under vilket kalenderår under vilket barnet fyller tolv år barnet fyller tolv år även när föräldern även när föräldern avstår från avstår från förvärvsarbete i samband förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i barnets skola eller besök i förskole- eller besök i fritidsverksamhet inom förskoleverksamhet eller samhällets barnomsorg i skolbarnsomsorg i vilken vilken barnet deltar barnet deltar (kontaktdagar). (kontaktdagar). En En förälder till barn förälder till barn som som omfattas av 1 § lagen omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och (1993:387) om stöd och service till vissa service till vissa funktionshindrade har dock funktionshindrade har dock rätt till kontaktdagar rätt till kontaktdagar från barnets födelse från barnets födelse till dess att det fyller till dess att det fyller sexton år. sexton år.
Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.
11 a §
En förälder får överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barnet a) i samband med sjukdom eller smitta hos barnet, och, b) när det gäller barn som avses i 10 § och 11 § första stycket, sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare.
17 §7
Föräldrapenningförmåner utges inte i den mån föräldern för samma dag uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadesförsäkring eller uppbär motsvarande ersättning enligt annan författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall eller uppbär sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Utan hinder härav utges dock föräldrapenningförmånen om den avser annan tid än sjukpenningen eller den andra ersättningen.
7 Senaste lydelse 1991:1048.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Föräldrapenningförmåner utges inte för dag då föräldern är semesterledig enligt semesterlagen (1977:480).
9 kap. 4 b §8
Om föräldrarna till ett Om båda föräldrarna barn, för vilket rätt till ett barn, för vilket till vårdbidrag rätt till vårdbidrag föreligger, lever föreligger, begär att åtskilda, utbetalas bidraget delas upp, utbetalas hälften av vårdbidraget hälften av vårdbidraget till dem vardera om båda till dem vardera om båda tar del i vården om barnet tar del i vården om barnet eller, i fall som avses i 4 a eller, i fall som avses i 4 a §, båda vid tiden för §, båda vid tiden för dödsfallet tog del i dödsfallet tog del i vården. vården.
För uppdelning av För uppdelning av vårdbidrag enligt första vårdbidrag enligt första stycket krävs att båda stycket krävs att båda föräldrarna begär att föräldrarna har eller bidraget delas upp och att vid tiden för dödsfallet föräldrarna har hade gemensam vårdnad om gemensam vårdnad om barnet barnet. eller, i fall som avses i 4 a §, vid tiden för dödsfallet hade gemensam vårdnad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens ikraftträdande gäller fortfarande äldre föreskrifter i 4 kap. 3 § och 6 § femte stycket, såvitt gäller 4 kap. 6 § femte stycket dock endast intill utgången av år 1996.
8 Senaste lydelse 1988:131.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1993/94:AU6y
Bilaga 3 Delad makt delat ansvar -- föräldraförsäkringen
Till socialförsäkringsutskottet
Inledning
Till arbetsmarknadsutskottet har hänvisats regeringens proposition 1993/94:147 om jämställdhetspolitiken. Propositionen innehåller bl.a. förslag som syftar till att öka fäders uttag av föräldraledighet. Propositionen innehåller vidare förslag om sänkt ersättningsnivå för föräldrapenning. Frågor rörande föräldraförsäkringen i den allmänna försäkringen hör till socialförsäkringsutskottets beredningsområde och arbetsmarknadsutskottet har beslutat att -- under förutsättning av socialförsäkringsutskottets medgivande -- med eget yttrande överlämna propositionen i motsvarande del jämte tre med anledning av lagförslaget väckta motioner.
Utskottet överlämnar alltså propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring och förslaget till anslag till föräldraförsäkringen. De nämnda delarna av propositionen avser punkterna 2 och 5 i regeringens förslag till riksdagsbeslut (avsnitt 1, s. 7).
Härutöver överlämnas motionerna 1993/94:A42 av My Persson och Inger René (m), 1993/94:A43 (yrk. 3, 5) av Harriet Colliander och Laila Strid-Jansson (nyd) samt 1993/94:A44 (yrk. 7, 8) av Gudrun Schyman m.fl. (v).
Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av de aktuella förslagen och de motioner som väckts med anledning härav anföra följande.
Propositionen och motionerna
Sedan den 1 juli 1989 utges föräldrapenning med anledning av barns födelse under högst 450 dagar, dvs. femton månader sammanlagt för föräldrarna. Tolv månader ersätts med belopp motsvarande 90 % av förälderns sjukpenninggrundande inkomst. Resterande tre månader ersätts med garantibelopp, s.k. garantidagar (60 kr per dag).
I regeringens förslag om vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar (prop. 1993/94:148) föreslås att de 90 garantidagarna slopas och ersätts av ett vårdnadsbidrag med 2 000 kr i månaden för barn i åldern ett till tre år.
För närvarande är 90 föräldrapenningdagar förbehållna vardera föräldern. Dessa dagar kan genom skriftlig anmälan överlåtas till den andre föräldern. Föräldrapenningdagarna kan tas ut till dess barnet fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet avslutat sitt första skolår.
Mot bakgrund av att insatserna hittills bara i begränsad mån ökat fäders uttag av föräldrapenning föreslås nu en ändring i 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Förslaget innebär att det fr.o.m. den 1 januari 1995 införs dels en likadelning av rätten till föräldrapenningdagar mellan föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet, dels att förälderns rätt att överlåta föräldrapenningdagar begränsas på så sätt att 30 dagar inte får överlåtas.
Ersättningsnivån för föräldrapenning föreslås sänkt till 80 % med undantag för de första 30 dagarna för vardera föräldern. En ensam vårdnadshavare skall ha rätt till den högre ersättningsnivån under två månader. I fråga om föräldrapenning för barn som är fött före ikraftträdandet av lagändringen skall äldre bestämmelser fortfarande gälla, såvitt avser ersättningsnivån dock endast intill utgången av år 1996.
Medelsbehovet till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 beräknas till 2 738 miljoner kronor.
Socialdemokraterna (motion A40) biträder förslaget om att en månad med 90 % ersättningsnivå reserveras för vardera föräldern.
Vänsterpartiet anser i motion A44 att förslaget om en pappa- och en mammamånad i och för sig är lovvärt men i realiteten inte innebär att fäder kommer att ta ut mer föräldraledighet än man gör redan i dag. Partiet motsätter sig en sänkning av ersättningsnivån för föräldrapenning (yrk. 7). Vänsterpartiet vill också till Bidrag till föräldraförsäkringen anvisa 150 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrk. 8).
I motion A42 av My Persson och Inger René (m) yrkas att en "pappamånad" införs endast i det fall riksdagen bifaller förslaget om införande av vårdnadsbidrag.
I motion A43 av Harriet Colliander och Laila Strid-Jansson (nyd) yrkas dels att riksdagen avslår förslaget rörande föräldraförsäkringen (yrkande 3), dels att riksdagen beslutar sänka ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från 90 till 80 % (yrk. 5). Motionärerna vill således i sistnämnda hänseende gå längre än vad regeringen föreslagit och sänka ersättningsnivån även beträffande de första 30 föräldrapenningdagarna för vardera föräldern.
Utskottets överväganden
Samhällets ekonomiska stöd till föräldrar i samband med barns födelse genomgick år 1974 en genomgripande förändring när moderskapsförsäkringen ersattes av en föräldraförsäkring (prop. 1973:47, SfU19, rskr. 198).
Reformen hade en mycket påtaglig inriktning att, som redan den förändrade benämningen på förmånerna antyder, göra vården av barnen till en angelägenhet för båda föräldrarna.
Föräldrar hade ursprungligen rätt till föräldrapenning under 180 dagar. Ersättningstiden förlängdes den 1 januari 1986 till 360 dagar varav 270 dagar ersattes med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och 90 dagar ersattes enligt garantinivå (48 kr/dag). Den 1 juli 1989 förlängdes ersättningstiden till 450 dagar varav 360 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivå och 90 dagar enligt garantinivå (60 kr/dag).
Föräldraförsäkringen har på ett avgörande sätt bidragit till en förändring av en traditionell arbetsfördelning i hemmet och i arbetslivet mellan kvinnor och män. Försäkringen tillsammans med den korresponderande ledighetslagstiftningen har gjort det möjligt för föräldrar, framför allt mödrar, att förena förvärvsarbete och föräldraskap.
Utvecklingen under de tjugo år försäkringen varit i kraft visar att fäder inte i den utsträckning som från flera utgångspunkter är önskvärt har utnyttjat möjligheten till betald ledighet för att vara hemma med sina barn.
Det har under årens lopp gjorts insatser i form av kampanjer, attitydpåverkan och informationsinsatser för att förmå pappor att i större utsträckning ta hand om barnen. Riksdagen har i detta syfte under flera år anslagit medel för särskilda informationsinsatser. Kraftfulla satsningar på information och opinionsbildning under en lång följd av år har dock hittills inte i nämnvärd utsträckning påverkat fäders uttag av föräldrapenning.
När förslaget om ny jämställdhetslag lades fram (prop. 1990/91:113, AU17, rskr. 288) ställde sig riksdagen bakom bedömningen att det ur jämställdhetssynpunkt är av central betydelse att fler pappor utnyttjar föräldraförsäkringen. Riksdagen uttalade vidare bl.a. att målet borde vara att, vid utgången av år 1993, minst två tredjedelar av papporna i någon utsträckning använder sig av möjligheten att ta ut föräldrapenningen. Om detta mål inte kunde uppnås borde enligt riksdagens mening ytterligare åtgärder övervägas.
Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut denna dag (1993/94:AU17) tillstyrkt regeringens förslag om ökat anslag till bl.a. informationsinsatser i syfte att öka fäders uttag av föräldrapenning.
Vården av barnen är båda föräldrarnas ansvar. Utskottet menar att tiden är mogen att pröva nya vägar för att försöka öka pappors utnyttjande av föräldraförsäkringen. En utveckling i den riktningen skulle ha utomordentligt stor betydelse inte minst ur jämställdhetssynpunkt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande föräldraförsäkringen om en hälftendelning av ersättningsdagarna och om en "pappa-" och en "mammamånad" med hög ersättningsnivå. Eftersom frågan om ett vårdnadsbidrag bereds i annat utskott har arbetsmarknadsutskottet inte funnit anledning att göra något särskilt uttalande med anledning av motion A42.
Det kan befaras att en sänkt ersättningsnivå för föräldrapenning kan komma att motverka strävan att få fäder att i större utsträckning vara hemma med sina barn. Ambitionen bör självfallet vara att pappors uttag av föräldrapenning inte inskränker sig till tiden med förhöjd ersättning. Regeringen bör noga följa hur detta och andra förslag på socialförsäkringsområdet påverkar fäders beteende i det här avseendet. Av utskottets ställningstagande följer att förslaget i motion A44 att anvisa 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör avvisas.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här berörda delar inkl. medelsanvisningen. Motionerna A43 och A44 avstyrks, i förekommande fall i berörda delar.
Stockholm den 14 april 1994
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Elver Jonsson
I beslutet har deltagit: Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s), Sven Lundberg (s) och Britt Bohlin (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Laila Strid-Jansson (nyd) anser att den delen av yttrandet som börjar med "Vården av" slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
För utskottet är den personliga friheten av grundläggande betydelse. Familj och barn måste i första hand vara föräldrarnas ensak och inte statens. Staten skall inte styra föräldrarnas val i fråga om vem som skall vara hemma och ta hand om barn. Det bestämmer föräldrarna gemensamt. Av den anledningen bör riksdagen enligt utskottets mening med anledning av motion A43 i motsvarande del avslå regeringens förslag beträffande föräldraförsäkringen om fäders uttag av föräldraledighet.
När det gäller förslaget att sänka ersättningsnivån för föräldrapenning bör sänkningen enligt utskottets mening också gälla beträffande de 30 första dagarna för vardera föräldern. Riksdagen bör med avslag på motion A44 besluta i enlighet med vad som sagts i motion A43 i motsvarande del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Hans Andersson (v) anför:
Vänsterpartiets principiella ståndpunkt är att föräldraledigheten skall delas mellan föräldrarna i de fall föräldrarna sammanbor eller är gifta. Inom nuvarande relativt korta föräldraledighet är det dock svårt att statiskt dela ledigheten mellan föräldrarna. Vi vill att föräldraförsäkringen byggs ut till 15 månader med full ersättning (dvs. utan garantidagar) och att tre månader i ett första steg reserveras för pappan.
Regeringens förslag med en pappa- och en mammamånad är lovvärt men innebär tyvärr i realiteten ett bibehållande av status quo. Ända skillnaden är att den föräldraledighet som männen redan tar ut i dag, kan komma att fördela sig något jämnare mellan samhällsklasserna. Männen tar i dag ut ca 9 % av den totala tiden vilket motsvarar drygt de 30 dagar som enligt förslaget reserveras för pappan.
Vänsterpartiet kan inte acceptera en sänkning av ersättningsnivån för föräldrapenning. Förslaget i den delen innebär ett oacceptabelt inkomstbortfall för barnfamiljer. Dessutom är förslaget förkastligt ur jämställdhetssynpunkt eftersom männens uttag av föräldraledighet i hög grad påverkas av ersättningsnivån. Som följd av vårt ställningstagande bör det till föräldraförsäkringen anslås 150 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Riksdagen bör alltså besluta i enlighet med motion A44 i motsvarande delar.