Folkrörelse- och ungdomsverksamhet m.m.
Betänkande 1990/91:KrU18
Kulturutskottets betänkande
1990/91:KRU18
Folkrörelse- och ungdomsverksamhet m.m.
Innehåll
1990/91 KrU18
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande dels de förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen om det statliga stödet till ungdoms- och folkrörelseverksamhet, dels förslag i proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte. I sammanhanget behandlas ett antal motioner som väckts med anledning av propositionerna.
I budgetpropositionen lämnas förslag till den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds verksamhet, vilket bl.a. innebär att rådet skall bidra till att en samordning av de statliga insatserna inom ungdomsområdet kommer till stånd. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag i detta avseende. Ett motionsförslag om avvecklande av ungdomsrådet avstyrks. Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning till statens ungdomsråd, vilket innebär att ett förslagsanslag på 5596000 kr. bör anvisas för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att anvisa 98373000 kr. till anslaget Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. Regeringen föreslår att -- som kompensation för skattereformens effekter -- 100 milj.kr. anvisas som bidrag till folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Av detta belopp är 65 milj.kr. avsett för idrottsrörelsen (se även bet. KrUl7) och 14 milj.kr. för ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Utskottet lämnar i betänkandet en redovisning även för andra åtgärder regeringen föreslagit i angivna syfte och i vilka sammanhang förslagen behandlas i riksdagen.
Utskottet behandlar i betänkandet även ett antal frågor om folkrörelsernas lotterier. Med anledning av vad som anförs i budgetpropositionen föreslår utskottet att det i lotterilagen införs en bestämmelse som innehåller att värdet av en bingovinst får uppgå till högst ett basbelopp. Hitintills har sådan vinst fått uppgå till högst ett halvt basbelopp. Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden med hänvisning främst till uppdraget för den av utskottet förordade utredningen om lotterilagstiftningen, som kommer att tillsättas inom kort.
I proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte föreslås bl.a. att 2700000 kr. skall anvisas till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, som skall kunna ta ett visst centralt samordnings- och informationsansvar för det internationella ungdomsutbytet. Vidare föreslås att 1350000 kr. skall anvisas för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. Utskottet tillstyrker förslagen till medelsanvisning.
I propositionen anges vidare tre mål för det internationella ungdomsutbytet. Utbytet bör breddas till fler ungdomsgrupper och till sådana geografiska områden som Sverige har litet utbyte med. Vidare bör information och samordning av internationellt ungdomsutbyte förbättras. Slutligen bör det s.k. Ungdomskortet behållas. Enligt propositionen bör också konsumentskyddet i samband med resor i utlandet övervägas i syfte att det skall förstärkas, särskilt för ungdomar. Utskottet anser att vad som anförs i propositionen om åtgärder för att främja internationellt ungdomsutbyte inte bör föranleda någon erinran från riksdagens sida.
Till betänkandet har fogats sexton reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 15 (civildepartementet)
dels under punkt H 1 (s. 103--107) föreslagit riksdagen att 1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för statens ungdomsråds verksamhet skall vara i enlighet med vad i propositionen föreslagits i avsnittet Förslag,
2. till Statens ungdomsråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 5 596 000 kr.
dels under punkt H 2 (s. 107--110) föreslagit riksdagen att till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 98373000 kr.
dels under punkt H 5 (s. 111--113) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för lotterinämndens verksamhet skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats i avsnittet Förslag,
2. till Lotterinämnden för budgetåret 1991/92 anvisa ett ramanslag på 2 074 000 kr.
dels under punkt H 7 (s. 115--117) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 100000000 kr.
Regeringen har i proposition 1990/91:78 om internationellt ungdomsutbyte (civildepartementet)
1. föreslagit riksdagen att till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 4050000 kr.,
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om behovet av åtgärder för att främja internationellt ungdomsutbyte och om den inriktning som dessa åtgärder bör få (avsnitt 2.2--2.4).
Motionerna
Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1991
1990/91:Kr327 av Karin Israelsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot kontantvinster i bingospel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av roulettspelets omfattning.
1990/91:Kr353 av Inger Schörling och Gösta Lyngå (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anordnandet av fyra extra Trissomgångar från vilka vinsten skall tillfalla ungdomsverksamhet, speciellt breddidrotten.
1990/91:Kr401 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kasino i Malmö.
1990/91:Kr404 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lagändring som tillåter spelkasinon i Sverige.
1990/91:Kr405 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur det statliga spelmonopolet kan avvecklas samtidigt som nya bookmakers och andra arrangörer tillåts verka i socialt acceptabla former.
1990/91:Kr406 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar medge fyra extra Trisslotteriomgångar för 1991 vars nettobehållning tillförs folkrörelserna i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar anslå 164400000 kr. under anslaget H 7. Bidrag till folkrörelserna för användning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Kr407 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektanslag för verksamheter av typ Fryshuset i Stockholm.
1990/91:Kr408 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avveckla statens ungdomsråd,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller anslaget till statens ungdomsråd för budgetåret 1991/92,
3. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande 1 och 2, till Civildepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar 1000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 62193000 kr.
1990/91:Kr504 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pengar tas från de statliga lotterierna till stöd åt föreningarna inom ungdomsidrotten för att stödja dessa i deras arbete med att få med de "glömda" ungdomarna i sin verksamhet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Kr513 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av ideella organisationers andel av den totala spelmarknaden,
3. att riksdagen beslutar att penningvinster i lokala, regionala och riksomfattande föreningslotterier skall tillåtas i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga begränsningen för penningvinster i föreningslotterier,
5. att riksdagen beslutar slopa tillståndsplikten för lokala föreningslotterier bedrivna från fast försäljningsställe,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om automatspel,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för ideella organisationer att anordna lotterier av samma typ som det s.k. trisslotteriet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande ideella organisationers rätt att utveckla nya spelformer.
1990/91:Kr521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen begär att regeringen ger AB Penninglotteriet i uppdrag att fyra (4) extra Trisslotteriomgångar genomförs till förmån för svensk idrott, i enlighet med vad som anförts i motionen,
1990/91:Kr525 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anordnandet av fyra extra Trissomgångar från vilka vinsten skall tillfalla ungdomsverksamhet, speciellt breddidrotten.
1990/91:Kr526 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för folkrörelsernas spel och lotterier.
1990/91:L712 av Helge Hagberg och Lars Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för arrangörer av studerandeutbyte mellan Sverige och andra länder.
Motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:78
1990/91:Kr10 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulansbidrag för att öka deltagandet i ungdomsutbyte bland de ungdomar som i dag inte alls eller i liten utsträckning deltar,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 10000000 kr. utöver regeringens förslag till stimulansbidrag för att öka deltagandet bland de ungdomar som i dag inte alls eller i liten utsträckning deltar i ungdomsutbytet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtal gällande ungdomssamarbete med programländerna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa visumtvånget för de ungdomar som deltar i ungdomsutbyte,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa krav på ekonomiska garantier vid deltagande i ungdomsutbyte,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elev som studerar ett år utomlands på gymnasienivå skall få behålla sina studiebidrag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomsutbytescertifikat,
8. att riksdagen till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer för budgetåret 1991/92 anslår 40000 kr. utöver regeringens förslag, eller således 1 390 000 kr.
1990/91:Kr11 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av stödet till internationellt ungdomsutbyte,
2. att riksdagen till stöd till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3050000 kr.,
3. att riksdagen till stöd till gymnasiala studier utomlands till centrala studiestödsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar 1000000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Kr12 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det internationella ungdomsutbytet.
Utskottet
Statens ungdomsråd (H 1)
I budgetpropositionen föreslår ungdomsministern att ungdomsrådets huvudsakliga verksamhet skall inriktas på att
-främja fritids- och kulturverksamhet, -redovisa ungdomars levnadsvillkor och utifrån detta föreslå förändringar av ungdomspolitiken, -inom sitt område samarbeta med kommunerna, -hålla goda kontakter med ungdomsorganisationer och nya ungdomsrörelser, -bidra till att en samordning av de statliga insatserna inom ungdomsområdet kommer till stånd, -följa upp och utvärdera statliga insatser inom sitt område för ungdomar samt -de förändringar som närmare redovisas under anslaget H 2 genomförs.
I propositionen föreslås vidare att anslaget för budgetåret 1991/92 förs upp med 5596000 kr., vilket innebär en minskning med 159000 kr. Minskningen beror dels på att en engångsanvisning till rådet upphör, dels på att medel som nu disponeras av regeringen inte föreslås fortsätta att utgå.
I motion Kr408 (fp) erinrar motionärerna om att ungdomsrådet i sin anslagsframställning för det kommande budgetåret konstaterat att rådet haft svårt att profilera sig som myndighet samt att rådet har upplevt sitt samordningsansvar som otydligt och menar att man har svårigheter att fullgöra sin uppgift som myndighet. Enligt motionärernas uppfattning är den utrednings- och samordningsverksamhet som ungdomsrådet bedriver inte av sådan angelägenhetsgrad att den behöver drivas i statlig regi. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar avveckla statens ungdomsråd (yrkande 1). Uppgiften att fördela anslagen till ungdomsorganisationerna bör enligt motionärerna i stället ankomma på civildepartementet. Därför föreslås att regeringens förslag vad gäller anslaget till statens ungdomsråd avslås (yrkande 2) och att under anslaget A 1. Civildepartementet m.m. i stället anvisas 1 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 3).
Utskottet vill erinra om vad som sägs i budgetpropositionen om behovet av en samordnande funktion för att regering och riksdag skall kunna få den samlade bild som behövs som underlag för olika beslut. Mot denna bakgrund är det enligt ungdomsministerns mening viktigt att det görs en översyn av statens ungdomsråd och andra organ som finns på central nivå för att sköta ungdomsfrågorna. Resultatet av en sådan översyn skall vara att få en så effektiv hantering som möjligt av ungdomsfrågorna på central nivå och väl underbyggda beslutsunderlag för centrala ungdomspolitiska insatser. Förutom detta skall översynen också leda till förslag om hur en bättre samordning, utvärdering och uppföljning av insatserna på ungdomsområdet kan ske.
Utskottet är inte berett att förorda en utredning som är mera långtgående än den i propositionen angivna. Än mindre kan utskottet med anledning av vad som anförts i motion Kr408 förorda att statens ungdomsråd avvecklas. Utskottet avstyrker därför motionen i aktuell del (yrkande 1).
Utskottet har inte något att erinra i fråga om regeringens förslag till huvudsaklig inriktning av statens ungdomsråds verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motion Kr408 yrkandena 2 och 3.
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (H 2)
Syftet med det statliga stödet till central och lokal ungdomsverksamhet är att främja en demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet och att medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Enligt budgetpropositionen bör statsbidragssystemet i fortsättningen utformas så att det ger organisationerna större frihet att styra verksamheten mot de prioriterade målen. Statsbidraget bör därför utgöra ett stöd till varje organisation som helhet utan någon uppdelning mellan resp. organisations centrala och lokala verksamhet.
I budgetpropositionen föreslås att anslaget höjs med drygt 3 milj.kr. till 98373000 kr. Utskottet -- som inte har något att erinra mot det i propositionen redovisade reformerade bidragssystemet -- tillstyrker förslaget.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motion Kr407 (v), vari tas upp frågan om stöd till den typ av verksamhet som bedrivs i Fryshuset i Stockholm, där man tar vara på och uppmuntrar ungdomars kraft och initiativförmåga. Det mesta av arbetet i Fryshuset drivs som samarbetsprojekt där många organisationer och rörelser engageras. Motionären anser att ett anslag på 5 milj.kr. för projekt av det slag som bedrivs i Fryshuset bör utgå.
Utskottet delar motionärens uppfattning att den verksamhet som bedrivs i Stiftelsen KFUM Söders Fritidsgård, det s.k. Fryshuset i Stockholm, är synnerligen värdefull. Enligt vad utskottet har inhämtat kan bidrag till organisationer för den typ av projekt som här avses lämnas av regeringens barn- och ungdomsdelegation, som disponerar medel från Allmänna arvsfonden. Utskottet anser att förslaget i motion Kr407 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Stöd till internationellt ungdomsutbyte
I proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte redovisas regeringens förslag och bedömningar för att främja och underlätta det internationella ungdomsutbytet. Bl.a. föreslås att Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte anvisas medel för att kunna ta ett visst samordnings- och informationsansvar för det internationella ungdomsutbytet.
Ungdomsministern pekar på tre mål som bör nås med hennes förslag.
Det första målet -- ett breddat ungdomsutbyte -- innebär att Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte skall ges ökade möjligheter - att stödja särskilda insatser för att bredda ungdomsutbytet till andra grupper än de som traditionellt deltar och - att stimulera utbyte med geografiska områden som Sverige har litet utbyte med.
Det andra målet innebär förbättrad information och samordning. Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte skall ges ett samordnande ansvar för information kring ungdomsutbyte samt utveckla och stimulera det svenska ungdomsutbytet. Stiftelsen skall dessutom ges möjlighet att utveckla ett informationssystem om ungdomsutbyte.
Det tredje målet innebär att det s.k. Ungdomskortet skall ges fortsatt stöd under nästa budgetår. Kortet ger ungdomar rabatt på resande, kost, logi, kulturevenemang m.m.
Vidare görs i propositionen bedömningen att det förenklade säsongsarbetstillståndet, som införs till sommarsäsongen 1991, kommer att underlätta för utländska ungdomar att feriearbeta i Sverige. De nuvarande bestämmelserna om visum i utlänningslagen (1989:529) bör inte ändras. Konsumentskyddet i samband med ungdomars resor i utlandet bör övervägas ytterligare i syfte att förstärka skyddet, särskilt för ungdomar.
Slutligen bör enligt propositionen åtgärder vidtas för att bättre kunna ta hand om de svenska ungdomar som har utsatts för brott i utlandet.
Utskottet instämmer i ungdomsministerns uppfattning att ungdomars kontakter med andra länder får en allt större betydelse. Ett internationellt utbyte är viktigt för unga människor både i personligt och socialt hänseende. Dessutom har ungdomars kontakter med andra länder betydelse för samhället i stort. Det är viktigt att människor tidigt i livet får kunskaper om olika kulturer och traditioner. De svenska ungdomar som kommer i kontakt med andra länders kulturer har större möjligheter att också lära sig förstå invandrar- och flyktingungdomar här i landet. Utskottet instämmer även i vad som sägs i propositionen om att ett erfarenhetsutbyte mellan människor från olika länder kan bidra till fred och avspänning.
I propositionen föreslås att anslaget Stöd till internationellt ungdomssamarbete (H 3) skall höjas med 1752000 kr. till totalt 4050000 kr. Av beloppet beräknas 1350000 kr. för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och 2700000 kr. för Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte.
Utskottet behandlar i det följande inledningsvis motioner som berör anslagsfrågor. Därefter behandlar utskottet övriga motioner som är föranledda av propositionen.
I motion Kr10 (v) yrkande 8 föreslås att för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer skall beräknas 40000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller sammanlagt 1390000 kr.
Med hänsyn till att regeringen föreslagit en uppräkning om 52000 kr. anser utskottet det inte motiverat att ytterligare höja bidraget till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. Utskottet avstyrker alltså motion Kr10 yrkande 8.
Utskottet tar härefter upp till behandling frågor som avser eller har samband med anslagsberäkningen för Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte.
I motion Kr10 (v) yrkande 6 begärs att elever som studerar ett år utomlands på gymnasienivå skall få behålla sina studiebidrag. Även i motion Kr11 (m) behandlas frågan om bidrag till elever som bedriver gymnasiestudier utomlands. Dessa bör enligt motionärerna ha rätt till studiebidrag och inackorderingstillägg på samma villkor som i Sverige (yrkande 1). Vidare föreslår motionärerna att av ökningen av bidraget till internationellt ungdomsutbyte en viss del i stället bör riktas till ungdomar som bl.a. genom organisationer ges möjlighet till gymnasiestudier utomlands. Fördelningen av medlen bör göras av centrala studiestödsnämnden. Motionärerna föreslår att anslaget Stöd till internationellt ungdomssamarbete skall bestämmas till 3050000 kr., vilket understiger regeringens förslag med 1 milj.kr. (yrkande 2). I stället bör anslaget Studiehjälp m.m. under utbildningsdepartementets huvudtitel tillföras 1 milj.kr. för angivna ändamål (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om att ungdomsministern i propositionen (s. 14) bl.a. anför följande.
Frågan om att underlätta studerandeutbytet har diskuterats i riksdagen vid olika tillfällen. Framför allt har det gällt om en elev som studerar ett år utomlands på gymnasienivå skall få behålla sina studiebidrag. Centrala studiestödsnämnden föreslog detta i sin anslagsframställan för budgetåret 1988/89. Även om riksdagen såg positivt på förslaget från nämnden ansåg man i likhet med regeringen att förslaget av statsfinansiella skäl inte kunde genomföras (prop. 1987/88:100 bil. 10, SfU20, rskr. 216). Vid behandling av 1989 års budgetproposition vidhöll riksdagen denna uppfattning (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr. 173) men erinrade samtidigt om att nämnden enligt regeringens särskilda direktiv för budgetperioden 1990/91--1992/93 skulle prioritera förändringar av studiehjälpssystemet. Inom ramen för detta uppdrag borde, enligt riksdagens mening, utrymme finnas för att ytterligare överväga frågan. Centrala studiestödsnämnden kommer att presentera sina resultat i sin kommande anslagsframställan. Jag lägger därför inte nu fram något förslag om hur studerandeutbytet kan underlättas.
Utskottet anser att centrala studiestödsnämndens överväganden inte bör föregripas.
I motion Kr10 (v) tas också upp en annan fråga som avser storleken av medelsberäkningen till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte. Motionärerna föreslår att ett särskilt stimulansbidrag skall inrättas för att bredda ungdomsutbytet och öka deltagandet bland de ungdomar som i dag inte alls eller i liten utsträckning deltar i sådant utbyte (yrkande 1). Bidraget bör enligt motionärerna utgå till kommunerna. Riksdagen bör för detta ändamål beräkna 10 milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att -- som tidigare angetts -- frågan om breddning av ungdomsutbytet uppmärksammats i propositionen. Av denna (s. 5) framgår det att Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte -- utöver de medel som beräknats för nästa budgetår, nämligen 2,7 milj.kr. -- kommer att tillföras 2,3 milj.kr. från anslaget Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m., nämligen medel som nu disponeras av regeringen för aktiviteter inom ungdomsområdet. Enligt vad utskottet erfarit kommer medel som sålunda tillförts stiftelsen att användas bl.a. för att ungdomsorganisationerna skall kunna nå de ungdomsgrupper som motionärerna avser, nämligen ungdomar i socialt utsatta miljöer, handikappade m.fl. Mot bl.a. här angiven bakgrund avstyrker utskottet att särskilda medel beräknas för det ändamål som avses i motion Kr10 i här aktuell del.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående tillstyrks regeringens förslag till medelsberäkning för stiftelsen. Motion Kr10 yrkandena 1, 2 och 6 samt motion Kr11 yrkandena 1, 2 och 3 avstyrks.
I motion Kr12 (c) begärs förtydliganden av uppgifterna för Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. Enligt motionärerna skall uppgifterna för stiftelsen vara att sprida information om aktiviteter som finns samt stödja aktiviteter från ungdomars och ungdomsorganisationernas sida -- inte att koordinera eller bedriva egen verksamhet. Det skall inte heller råda något tvivel om att det är Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer som ansvarar för samordningen av utbytesverksamheten för de organisationer som ingår däri.
Utskottet vill erinra om att frågan om stiftelsens uppgifter är föremål för uppmärksamhet i propositionen (s. 8), där det bl.a. uttalas att stiftelsen skall ges ett samordnande ansvar för information kring ungdomsutbyte. Vidare betonas att en samordnande funktion inte innebär att frivilligorganisationernas ungdomsutbyte samordnas utan att detta fortsätter på samma sätt som i dag. Utskottet anser att de redovisade uttalandena helt står i överensstämmelse med det synsätt som präglar motionen. Någon riksdagens åtgärd är därför inte erforderlig med anledning av motion Kr12.
I motion Kr10 (v) föreslås att ungdomsutbyte skall stimuleras med de länder som tecknat avtal med Sverige om en mer långsiktig biståndsverksamhet, s.k. programländer. Motionärernas förslag innebär bl.a. att en paragraf i alla avtal mellan Sverige och programländerna skall gälla ungdomssamarbete (yrkande 3).
Utskottet vill påminna om att det i propositionen framhålls att utbytet med tredje världen bör stimuleras och att möjligheterna till ungdomsutbyte bör tas till vara i Sveriges kontakter med samarbetsländerna inom biståndet. Med hänsyn till vad som sålunda anförts, anser utskottet att motion Kr10 yrkande 3 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
I samma motion, Kr10 (v), föreslås att Sverige skall avskaffa visumtvånget för de ungdomar som deltar i organiserat ungdomsutbyte och uppfyller vissa minimikrav (yrkande 4). Enligt motionärerna bör Sverige även verka för att andra länder gör detsamma.
Även denna fråga behandlas i propositionen (s. 13). Enligt ungdomsministerns bedömning bör de nuvarande bestämmelserna om visum i utlänningslagen (1989:529) inte ändras. Utskottet vill också erinra om att utrikesutskottet i sitt betänkande 1989/90:UU16 om samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa anfört följande.
Riksdagen har fastslagit att Sverige skall ha en reglerad invandring. Viseringar är ett viktigt instrument för att förhindra en okontrollerad invandring till Sverige. Om viseringsplikt föreligger kan behövliga skärpningar eller lättnader införas med kort varsel.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr10 yrkande 4.
I ett annat yrkande i motion Kr10 (v) föreslås bl.a. att kravet på att inresande skall lämna ekonomiska garantier avskaffas vid ungdomsutbyte (yrkande 5).
Utskottet vill framhålla att de krav på ekonomiska garantier som föreskrivs enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 § utlänningsförordningen (1989:547) gäller högskolestuderande. För utländska gymnasiestuderande som kommer till Sverige är det -- enligt vad utskottet inhämtat -- till fyllest att en utbytesorganisation antagit en studerande till sitt utbytesprogram. För dessa behövs således ingen ekonomisk garanti. Utskottet anser därför att motion Kr10 yrkande 5 inte erfordrar någon riksdagens åtgärd.
I motion Kr10 (v) behandlas också frågan om ett s.k. ungdomsutbytescertifikat (yrkande 7). Ett sådant certifikat skulle enligt motionärerna innebära att ungdomar som deltar i ett utbytesprogram garanteras vissa rättigheter både i hemlandet och i det land de reser till.
Ungdomsministern anger i propositionen (s. 15) att Europarådet föreslagit ett stort projekt som bl.a. skall leda fram till ett legalt bindande dokument om ungdomsutbyte, ett s.k. ungdomsutbytescertifikat. Sverige är ett av de länder, som i samband med den europeiska ungdomsministerkonferensen i Lissabon hösten 1990 antog ett slutdokument. I detta rekommenderas de länder som undertecknat den europeiska kulturkonventionen att bl.a. vidta lämpliga administrativa steg för att eliminera de juridiska, administrativa och ekonomiska hinder som ungdomar möter såväl i hemlandet som utomlands -- dock utan att kompromettera lagstiftningens allmänna syfte -- och som i dag skapar sådana barriärer, samt att granska förutsättningarna att förse ungdomar som deltar i utbytesprojekt med ett lämpligt persondokument som skulle undanröja dessa hinder.
Det anförda ger utskottet anledning att utgå från att regeringen för närvarande överväger möjligheterna att införa ett ungdomsutbytescertifikat. Utskottet avstyrker därför motion Kr10 yrkande 7.
I motion L712 (s) behandlas frågan om villkoren för arrangörer av studerandeutbyte mellan Sverige och andra länder. Motionärerna framhåller bl.a. att utlandsvistelsen för en del ungdomar kan bli en katastrof. Ofta är boendet i värdlandet en orsak härtill, något som arrangörsorganisationerna i Sverige har mindre inflytande över. I motionen föreslås att konsumentverket bl.a. skall få i uppdrag att ingå en överenskommelse med de organisationer som arrangerar internationellt ungdomsutbyte. Överenskommelsen skall resultera i ökad insyn i organisationernas verksamhet samt ge ökade möjligheter till ekonomisk gottgörelse till de ungdomar som drabbas av oacceptabla boende- och studievillkor. Konsumentverket bör även få i uppdrag att överväga någon lämplig form av legitimering av arrangörsorganisationer som bedriver studerandeutbytesverksamhet.
Utskottet vill erinra om att ungdomsministern i propositionen (s. 19) framhåller att nästan alla arrangörer i en överenskommelse med konsumentverket förbundit sig att följa vissa regler vid anordnandet av ettårsvistelser utomlands. Bestämmelserna innebär bl.a. att arrangören noggrant skall pröva sökandens och värdfamiljernas lämplighet och motivation för vistelsen. Ett förberedelse- och uppföljningsprogram skall finnas för eleven. En kontaktperson skall finnas på lämpligt avstånd från värdfamiljen m.m. Konsumentverkets överenskommelser ger en god vägledning om vilka krav som kan ställas på arrangemangen. Det är emellertid -- enligt ungdomsministern -- svårt att kontrollera att överenskommelserna följs samtidigt som sanktionsmöjligheterna mot den arrangör som bryter mot överenskommelsen är få.
Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen noga följer de frågor som motionärerna tar upp om arrangörernas ansvar för studerandeutbyte med utlandet. Ytterligare erfarenhet av sådant utbyte bör avvaktas. Utskottet är därför inte berett att förorda att riksdagen framställer krav på att sådana åtgärder som anges i motionen skall vidtas. Utskottet anser att motion L712 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet anser att vad som i övrigt anförs i propositionen om åtgärder för att främja internationellt ungdomsutbyte inte bör föranleda någon erinran från riksdagens sida.
Lotterinämnden (H 5)
Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att riksdagen skall godkänna att lotterinämndens verksamhet för den kommande treårsperioden i huvudsak inriktas på att utbilda och vidareutbilda myndigheternas handläggare och kontrollanter, kartlägga roulett- och kortspelsverksamheten samt utvärdera de ändringar av lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989 (avsnittet Förslag i propositionen).
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen till Lotterinämnden för nästa budgetår skall anvisa ett ramanslag på 2074000 kr.
Utskottet behandlar i ett följande avsnitt vissa frågor om lotterier och spel som inte har ett omedelbart samband med förslagen under förevarande anslag.
Bidrag till folkrörelserna (H 7)
Ungdomsministern anför i propositionen inledningsvis följande (bil. l5, s. ll6).
Skattereformens effekter för folkrörelserna har följts upp särskilt inom regeringskansliet. Resultatet av detta arbete visar att särskilda icke avsedda effekter kan drabba de ideella folkrörelserna. Framför allt får folkrörelserna ökade kostnader på grund av breddningen av mervärdeskatten samtidigt som man inte har möjlighet att dra av dessa kostnader i sin verksamhet.
En av de bärande tankarna i skattereformen har varit att den enskilde genom en högre disponibel inkomst själv skall kunna avgöra hur han eller hon skall prioritera sina utgifter. Detta bör enligt min mening även kunna medföra ökade intäkter för föreningslivet. Emellertid anser jag att särskilt barn- och ungdomsverksamheten kan drabbas av negativa effekter.
Folkrörelserna har pekat på att skattereformen medför administrativt merarbete och ökade kostnader. Min mening är att regeringens samlade åtgärder för att kompensera folkrörelserna begränsar dessa problem.
I anslutning till det sagda hänvisas i propositionen till följande åtgärder som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Utskottet redovisar i anslutning därtill bl.a. i vilka sammanhang frågorna behandlas i riksdagen.
Vissa åtgärder specifika för idrottsrörelsen föreslås eller redovisas i budgetpropositionen (se främst redovisningen i bil. l3, s. 99--100). Förslag som avser en höjning av det lokala aktivitetsstödet inom idrottsområdet behandlas i kulturutskottets betänkande KrU17 om idrott. Det bör dock påpekas att förslag till medelsanvisning som medger höjningen behandlas i detta betänkande. Riksdagen har efter förslag i proposition 76 genom ändring av bl.a. lagen (1962:381) om allmän försäkring medgett att idrottslig verksamhet även framdeles skall vara befriad från uttag av socialavgifter på ersättningar upp till ett halvt basbelopp. En mindre ändring i propositionsförslaget gjordes av riksdagen efter förslag av socialförsäkringsutskottet som behandlat ärendet i sitt betänkande SfUl0. Då det gäller kompensationen till idrotten för effekterna av skattereformen bör här också -- utöver vad som redovisas i det följande och som avser även andra folkrörelser -- nämnas att regeringen under finanshuvudtiteln föreslagit att AB Tipstjänst tills vidare skall vara oförhindrat att upp till en ram på 50 milj.kr. årligen använda medel för stöd till idrotten för ändamål som kritiserats av riksdagens revisorer (bil. 9, s. 105--106). Förslaget behandlas av finansutskottet i betänkandet FiU19. Beträffande frågor som prövas av riksskatteverket och är av betydelse för idrottsrörelsen hänvisar utskottet till redovisningen i budgetpropositionen (bil. 13, s. 100) och till behandlingen i skatteutskottet av motioner som väckts under allmänna motionstiden (se bet. SkU17).
Frågor om kompensation till handikapprörelsen behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU12 efter förslag i budgetpropositionen (bil. 7, främst s. 159--161).
Likaledes efter förslag i budgetpropositionen (bil. 15, s. 95--96) och efter beredning i kulturutskottet (bet. KrUl4) har riksdagen beslutat att trossamfunden skall få vissa ökade resurser. Denna uppräkning av resurserna har dock varit motiverad av att riksdagen förra året efter förslag av utskottet begärde en sådan uppräkning. Med hänsyn till vad som anförs i budgetpropositionen vill utskottet därför påpeka att de i propositionen åsyftade ökade resurserna till trossamfunden inte kan tas till intäkt för påståendet att dessa därigenom fått en kompensation för skattereformens effekter. Detta framgår av utskottets betänkande KrU14. Utskottet återkommer i det följande -- med anledning av regeringens förslag till ett särskilt bidrag till folkrörelserna - till en i det angivna betänkandet förd diskussion om i vad mån det är motiverat att riksdagen ger trossamfunden och andra folkrörelser särskild kompensation för skattereformens effekter.
Utskottet vill här också erinra om att utskottet i följande avsnitt behandlar frågor om åtgärder för att ge folkrörelserna ett ökat utrymme för att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel.
Regeringen föreslår i propositionen ett särskilt bidrag till folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet av olika slag för att kompensera deras ökade kostnader för denna del av verksamheten. Ett reservationsanslag på l00 milj.kr. föreslås för ändamålet (H 7).
Under anslaget H 2 anges i propositionen (s. 109--110) att av angivna belopp under H 7 skall 14 milj.kr. avsättas för ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.
Under anslaget E 1. Stöd till idrotten (bil. 13, s. 100) anges att som kompensation för idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet avsätts inom ramen för medelsanvisningen om 100 milj.kr. ett belopp om 65 milj.kr. för idrottens lokala aktivitetsstöd. Beloppet avses senare överföras till anslaget E 1.
Av det sagda följer att -- om riksdagen godtar regeringens förslag till medelsanvisning till Bidrag till folkrörelserna -- ett belopp om 21 milj.kr. (l00 - 14 - 65 ) kan disponeras för riktade insatser till folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.
I motion Kr406 (c) yrkas att anslaget skall höjas med 64,4 milj.kr. till 164,4 milj.kr. Motionärerna hänvisar till att i centerpartiets idrottsmotion (Kr522) föreslagits en uppräkning av det lokala aktivitetsstödet från nuvarande l7 kr. till 35 kr. per sammankomst. De anser att motsvarande uppräkning bör göras för de övriga organisationer som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Det framgår inte av motionen hur medelsberäkningen gjorts.
I sitt ovan angivna betänkande KrU14 om stöd till trossamfund m.m. underströk utskottet enhälligt att det inte hade något mot att den av regeringen föreslagna kompensationen till folkrörelserna för skatteomläggningens effekter fått en stark inriktning mot ett ökat stöd till barn- och ungdomsverksamhet. I betänkandet hänvisades också till att bl.a. trossamfund och nykterhetsorganisationer för den barn- och ungdomsverksamhet de bedriver i betydande del får bidrag av medel som statens ungdomsråd fördelar (anslaget H 2). En hänvisning gjordes även till att riksdagen efter förslag av kulturutskottet uttalat sig för att en översyn av lotterilagen skall göras. Huvudsyftet med översynen skall vara att lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den i förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme -- för de folkrörelser som så önskar -- att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel. Utskottet avstyrkte i betänkandet enhälligt motioner om riksdagsuttalanden syftande till kompensation för skatteomläggningen för de fria trossamfunden och i några av motionerna även för andra folkrörelser. Vid betänkandet fogades särskilda yttranden om effekterna av skatteomläggningen för de fria trossamfunden m.fl. Riksdagen har bifallit vad utskottet hemställt i betänkandet.
Vad utskottet sålunda för kort tid sedan anfört om kompensation till folkrörelserna för effekterna av skattereformen är fortfarande giltigt. I konsekvens med utskottets tidigare ställningstagande är det motiverat att medel anvisas under ett nytt anslag för bidrag till folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Med beaktande av de övriga insatser som redovisats ovan och som utskottet i ett avseende återkommer till i följande avsnitt är utskottet inte berett att under anslaget förorda en medelsanvisning som är högre än den av regeringen föreslagna. Utskottet avstyrker således motion Kr406 i här aktuell del (yrkande 2). Utskottet har inte något att erinra mot en sådan överföring av viss del av medlen, bl.a. 65 milj.kr. till idrottsanslaget, som angetts i det föregående.
Lotterier och spel
Genom ändringar i lotterilagen år 1988 tilläts penningvinster i bingospel. Utnyttjandet av denna möjlighet har gett folkrörelserna ökade intäkter av spelet. Liksom då utskottet under hösten 1990 behandlade samma fråga avstyrker utskottet att möjligheten till penningvinster tas bort. Motion Kr327 (c) yrkande 1 bör därför avslås.
I budgetpropositionen (bil. 15, s. 102) erinrar ungdomsministern om att det i dag -- dvs. vid tidpunkten för beslutet om innehållet i budgetpropositionen -- ges möjlighet till vinster upp till ett värde motsvarande ett halvt basbelopp för bingovinster. Ungdomsministern anför vidare att hon, för att ge folkrörelserna möjligheter att ytterligare öka sina intäkter av bingospel, föreslår att vinsternas storlek höjs från ett halvt basbelopp till ett helt basbelopp.
Idrottsministern hänvisar i avsnittet i budgetpropositionen om stöd till idrotten (bil. l3, s. 101) till att ungdomsministern kommer att lägga fram förslag i angivna hänseende.
Trots de angivna uttalandena innehåller budgetpropositionen inte något förslag till riksdagen om en höjning av maximibeloppet för vinst i bingospel.
Lotterinämnden har den 14 februari 1991 utfärdat föreskrifter och allmänna råd för tillståndsgivning enligt 11 § lotterilagen i fråga om bingospel och annat spel i samband därmed från och med den l mars l991 (KFS 1991:2, LN:1). Det föreskrivs däri att värde av vinst ej får överstiga ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Oavsett hur det må förhålla sig med lotterinämndens rätt att utan lagändring höja maximibeloppet för bingovinst (se bl.a. bet. KrU 1987/88:22, s.l2--13), är det uppenbart att regeringen inte haft för avsikt att få sitt förslag genomfört genom ett anförande i budgetpropositionen av ungdomsministern -- eller idrottsministern.
Utskottet anser att i den uppkomna situationen frågan om hur hög en bingovinst får vara uttryckligen bör regleras i lotterilagen i likhet med vad som redan nu gäller i fråga om vinster i egentliga lotterier.
Utskottet delar uppfattningen att maximivinsten i bingospel bör vara ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.
Utskottet föreslår att det i 12 § tredje stycket lotterilagen görs ett tillägg så att stycket får följande innehåll.
I bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får vinsterna inte utgöras av värdepapper. I sådant spel får värdet av vinst inte överstiga ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Lagändringen bör träda i kraft den l juli i år.
Efter ett i denna del enhälligt förslag av kulturutskottet i betänkandet KrU8 om lotterifrågor gav riksdagen i slutet av förra året som sin mening regeringen till känna att en parlamentarisk utredning borde tillsättas för att göra en översyn av lotterilagen. Huvudsyftet med översynen bör vara att lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den i förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme för de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel. Utskottet preciserade i fem punkter vad utredningsuppdraget bör omfatta.
Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer att ta ställning till direktiv för en sådan översyn som riksdagen begärt.
I två motioner, Kr513 (m) och Kr526 (fp), framställs yrkanden som innebär att den av utskottet begärda lotteriutredningen skall få i uppdrag att lägga fram förslag som har till syfte att ge folkrörelserna möjlighet att öka sin andel av den totala spelmarknaden.
Utskottet anser det inte motiverat att -- redan innan utredningen tillsatts -- förorda att utredningsuppdraget skall ges ett annat innehåll än vad utskottet för kort tid sedan enhälligt förordat. Motion Kr5l3 yrkande 2 och motion Kr526 yrkande 3 avstyrks därför.
Utskottet förordade tillsättandet av en lotteriutredning bl.a. med anledning av ett motionsyrkande (motion 1989/90:509 yrkande 8) om ideella organisationers rätt att utveckla nya spelformer. Som följer av vad som anförts i det föregående -- och då det i yrkandet framställda kravet av utskottet togs upp som en särskild utredningspunkt -- erfordrar ett nu framställt yrkande med samma innehåll av samme huvudmotionär inte något riksdagens initiativ. Motion Kr513 (m) yrkande 8 avstyrks därför.
Vissa andra -- i samma motion, Kr513 (m), framställda -- yrkanden om ändringar i lotterilagstiftningen påkallar inte någon riksdagens åtgärd. Liksom då utskottet enhälligt avstyrkte yrkanden med samma innehåll i sitt ovan angivna betänkande KrU8 hänvisar utskottet i fråga om de nu aktuella yrkandena till den av utskottet förordade utredningen (yrkandena 3,4 och 5).
Även yrkande 7 i motion Kr513 (m) avstyrks. Motionärerna vill att ideella organisationer skall få anordna lotterier av samma typ som Trisslotteriet. Utskottet hänvisar även i fråga om detta yrkande till den av utskottet förordade lotteriutredningen, som kan beräknas bli tillsatt inom en nära framtid.
I 19 § lotterilagen stadgas bl.a. att det inte är tillåtet att främja deltagande i ett utom landet anordnat lotteri.
Motionären bakom motion Kr405 (fp) anser att Tipstjänsts och Trav och Galopps monopol på att hantera allt spel om pengar på idrottstävlingar samt trav- och galopptävlingar skall upphävas. Han hänvisar till att många svenskar börjat spela hos bookmakers i London och anser att bookmakers borde få verka i vårt land under socialt acceptabla former. Härigenom skulle bl.a. illegalt spel kunna motverkas.
Utskottet anser att den av motionären väckta frågan ligger inom ramen för den av utskottet begärda utredningen. Motionen avstyrks därför.
En kartläggning av roulettspelets omfattning bör göras enligt motion Kr327 (c) yrkande 2.
Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning i första hand till att, som angetts i det föregående, lotterinämnden under den kommande perioden i huvudsak skall inrikta sin verksamhet på att bl.a. kartlägga roulett- och kortspelsverksamheten.
I fyra motioner framställs krav som sammanfattningsvis kan sägas syfta till att i avvaktan på resultatet av lotteriutredningens arbete Svenska penninglotteriet skall ordna fyra extra omgångar av Trisslotteriet och att nettoöverskottet av dessa lotterier -- uppskattningsvis 160--170 milj.kr. -- skall tillfalla olika folkrörelseändamål. Beträffande det närmare innehållet i motionerna, nämligen Kr353 (mp), Kr406 (c) yrkande 1, Kr521 (v) yrkande 3 och Kr525 (mp) yrkande 7, hänvisar utskottet till dessa.
I den mån motionsyrkandena syftar till att kompensation för skatteomläggningen skall lämnas vill utskottet framhålla att utskottet i det föregående gjort en övergripande bedömning av kompensationsbehovet och kompensationsmöjligheterna och därvid tillstyrkt förslag av regeringen i fråga om särskild medelsanvisning till ideella organisationer med barn- och ungdomsverksamhet. Utskottet har också föreslagit en lagändring som reglerar rätten att ordna bingo med relativt höga vinstbelopp, något som torde ha stor betydelse särskilt för idrottsrörelsen. Vidare har lämnats en redovisning för andra åtgärder som föreslagits eller beslutats och som förbättrar eller är ägnade att förbättra folkrörelsernas ekonomi.
Utskottet vill också framhålla att om ett statligt spelbolag skulle ordna extra omgångar av Trisslotteriet eller annat eget lotteri till förmån för visst icke-statligt ändamål, detta självfallet i motsvarande mån begränsar bolagets egna möjligheter att bedriva sin verksamhet och att inom ramen för av staten fastställda regler nå ett så gott resultat som möjligt. Bolagens vinst skall i princip inlevereras till staten för att användas till ändamål som beslutas under politiskt ansvar. Detta synsätt är bakgrunden till utskottets restriktiva syn i fråga om Tipstjänsts stöd till idrotten (se utskottets yttrande 1988/89:KrU5y). Utskottet har den uppfattningen att inte bara storleken av direkt statligt stöd till folkrörelserna utan även stöd som reellt sätt är att jämställa med sådant statligt stöd i princip skall beslutas av riksdagen. Stödet bör således prövas utifrån en bedömning av vilket faktiskt stöd som föreligger och inte göras beroende av hur framgångsrikt visst statligt lotteri är. Tilläggas bör att det sagda självfallet inte står i motsättning till att folkrörelserna i samarbete med de statliga spelbolagen utnyttjar de senares administrativa kompetens och resurser för att anordna egna lotterier.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Utskottet behandlar härefter motion Kr504 (mp) yrkande 2. Motionärerna vill att medel skall överföras från de statliga lotterierna till stöd åt föreningar inom ungdomsidrotten i deras arbete att få med de "glömda" ungdomarna i sin verksamhet.
Utskottet erinrar om att utskottet i betänkandet KrUl7 behandlar det statliga idrottsstödet och där förordar en väsentlig uppräkning av stödet. I enlighet med vad som anförts i det föregående och med hänvisning till vad utskottet i olika sammanhang tidigare anfört bör det inte göras en sådan direktöverföring -- i realiteten en specialdestinering -- som motionärerna förordar. Utskottet hänvisar också till finansutskottets betänkande FiU19, i vilket likartade yrkanden i dagarna avstyrkts.
Utskottet tar härefter upp frågor om tillåtande av automatspel och kasinon av internationell typ.
Med hänvisning till vad utskottet anförde i sitt betänkande KrU8 -- bl.a. den påtalade risken för sociala skadeverkningar -- avstyrker utskottet motion Kr513 (m) yrkande 6 om tillåtande av spel på utbetalningsautomater.
I likhet med vad som anfördes i angivna betänkande, KrU8, bör den prövning som sker hos regeringen av en framställning om tillåtande av kasinon av internationell typ i Sverige inte föregripas. Motion Kr401 (m) och motion Kr404 (m) -- som med vissa inbördes variationer syftar till att sådana kasinon skall bli tillåtna, i vart fall i viss utsträckning -- avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds verksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med avslag på motion 1990/91:Kr408 yrkande 1 godkänner vad i propositionen anförts om den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds verksamhet, res. 1 (m, fp)
2. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med avslag på motion 1990/91:Kr408 yrkandena 2 och 3 till Statens ungdomsråd för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5596000 kr., res. 1 (m, fp)
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 98373000 kr.,
4. beträffande frågan om ett anslag till projekt av typ Fryshuset
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr407, res. 2 (v)
5. beträffande beräknande av medel till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 och med avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 8 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 7 skall beräknas 1350000 kr., res. 3 (v)
6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 samt med avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 1, yrkande 2 i motsvarande del och yrkande 6 samt motion 1990/91:Kr11 yrkande 1 och yrkande 2 i motsvarande del och yrkande 3 beslutar att för medel till angivna stiftelse under anslaget vid mom. 7 skall beräknas 2700000 kr., res. 4 (m) res. 5 (v)
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 samt med avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2 och 8, båda yrkandena i motsvarande del, samt motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i motsvarande del till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4050000 kr., res. 6 (m)--villk. 4 res. 7 (v)--villk. 3 och 5
8. beträffande uppgifterna för Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr12,
9. beträffande ungdomsutbyte med programländerna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 3, res. 8 (v)
10. beträffande avskaffande av visumtvånget
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 4, res. 9 (v)
11. beträffande vissa ekonomiska garantier
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 5, res. 10 (v)
12. beträffande ungdomsutbytescertifikat
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 7, res. 11 (v)
13. beträffande villkoren för arrangörer av studerandeutbyte
att riksdagen avslår motion 1990/91:L712,
14. beträffande behovet av åtgärder för att främja internationellt ungdomsutbyte och om den inriktning dessa åtgärder bör få
att riksdagen i den mån frågorna inte behandlats i tidigare moment lämnar utan erinran vad som anförts i proposition 1990/91:78,
15. beträffande den huvudsakliga inriktningen av lotterinämndens verksamhet
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om den huvudsakliga inriktningen av lotterinämndens verksamhet,
16. beträffande medelsanvisningen till Lotterinämnden
att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2074000 kr.,
l7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkrörelserna
att riksdagen med bifall till proposition l990/91:l00 och med avslag på motion 1990/91:Kr406 yrkande 2 till Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr., res. 12 (c)
18. beträffande avskaffande av penningvinster i bingospel
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr327 yrkande 1,
l9. beträffande storleken av bingovinster
att riksdagen med anledning av proposition l990/91:100 antar det vid betänkandet som bilaga fogade förslaget till lag om ändring i lotterilagen (1982:1011),
20. beträffande uppdraget till den av riksdagen förordade lotteriutredningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr513 yrkande 2 och 1990/91:Kr526 yrkande 3,
21. beträffande ideella organisationers rätt att utveckla nya spelformer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 8,
22. beträffande vissa ändringar i lotterilagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkandena 3, 4 och 5,
23. beträffande rätt för ideella organisationer att anordna lotterier av samma typ som Trisslotteriet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 7,
24. beträffande rätt för bookmakers att verka i vårt land
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr405,
25. beträffande en kartläggning av roulettspelets omfattning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr327 yrkande 2,
26. beträffande extra omgångar av Trisslotteriet för folkrörelseändamål
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr353, 1990/91:Kr406 yrkande 1, 1990/91:Kr521 yrkande 3 och 1990/91:Kr525 yrkande 7, res. 13 (c, v, mp)
27. beträffande överföring av medel från de statliga lotterierna till stöd åt viss föreningsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr504 yrkande 2, res. 14 (mp)
28. beträffande tillåtande av spel på utbetalningsautomater
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 6, res. 15 (m)
29. beträffande kasinon
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr401 och 1990/91:Kr404. res. 16 (m)
Stockholm den 21 mars 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c).
Reservationer
1. Den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds verksamhet m.m. samt medelsanvisningen till Statens ungdomsråd, m.m. (mom. 1 och 2)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "2 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas kritiska syn på ungdomsrådets verksamhet. Inte heller utskottet anser att den utrednings- och samordningsverksamhet som ungdomsrådet bedriver är av den angelägenhetsgraden att den motiverar fortsatt statligt stöd. Statens ungdomsråd bör därför avvecklas och uppgiften att fördela bidragen till ungdomsorganisationerna bör i fortsättningen åläggas regeringen (civildepartementet).
Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Kr408 yrkandena 1, 2 och 3. Som en följd av utskottets ställningstagande är det inte aktuellt att fastställa riktlinjer för rådets verksamhet. Inte heller bör medel till rådets verksamhet anvisas. Under anslaget Civildepartementet bör -- för fördelning av bidrag till ungdomsorganisationerna -- beräknas 1 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds verksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr408 yrkande 1 samt med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om avveckling av statens ungdomsråd,
2. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr408 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på proposition 1990/91:100
dels beslutar att medel inte skall anvisas under anslaget Statens ungdomsråd,
dels utöver tidigare förslag (prop. 1990/91:100 bil. 15, FiU14) till Civildepartementet m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000000 kr.,
2. Frågan om ett anslag till projekt av typ Fryshuset (mom. 4)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att den verksamhet som bedrivs i Stiftelsen KFUM Söders Fritidsgård, det s.k. Fryshuset i Stockholm, är synnerligen värdefull. Utskottet anser det därför motiverat att ett särskilt anslag utgår för projekt av det slag som bl.a. Fryshuset ägnar sig åt. Utskottet tillstyrker därför motion Kr407. Riksdagen bör således anvisa 5 milj.kr. för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande frågan om ett anslag till projekt av typ Fryshuset
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr407 under ett nytt anslag benämnt Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 5000000 kr.,
3. Beräknande av medel till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (mom. 5)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer spelar en viktig roll när det gäller att hjälpa svenska ungdomsorganisationer med kontakter till organisationer i andra länder, inte minst gäller det de nya organisationer som efter hand bildas i Östeuropa. Landsrådet har också omfattande arbete med inriktning mot tredje världen. Utskottet anser det därför motiverat att det bidrag som utgår till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer höjs med 40000 kr. utöver regeringens förslag. Sammanlagt bör därför 1390000 kr. beräknas för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. Utskottet tillstyrker således motion Kr10 yrkande 8.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande beräknande av medel till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 8 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:78 beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 7 skall beräknas 1390000 kr.,
4. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, m.m. (mom. 6)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "bör föregripas" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas förslag att de elever som bedriver gymnasiestudier utomlands skall få behålla sina studiebidrag och inackorderingstillägg. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I enlighet med vad som anförts i motionen bör 1 milj.kr. överföras från anslaget Stöd till internationellt ungdomssamarbete under trettonde huvudtiteln till anslaget Studiehjälp m.m. under åttonde huvudtiteln.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet vill med" och slutar med "3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att -- som tidigare angetts -- frågan om breddning av ungdomsutbytet uppmärksammats i propositionen. Av denna (s. 5) framgår det att Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte kommer att tillföras 2,3 milj.kr. från anslaget Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m., medel som nu disponeras av regeringen för aktiviteter inom ungdomsområdet. Enligt vad utskottet erfarit kommer medel som sålunda tillförts stiftelsen att användas bl.a. för att ungdomsorganisationerna skall kunna nå de ungdomsgrupper som motionärerna avser, nämligen ungdomar i socialt utsatta miljöer, handikappade m.fl. Mot bl.a. här angiven bakgrund avstyrker utskottet att särskilda medel beräknas för det ändamål som avses i motion Kr10 i här aktuell del.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående tillstyrks motionerna Kr10 yrkande 6 och Kr11 yrkandena 1, 2 och 3 samt avstyrks motion Kr10 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr10 yrkande 6 och 1990/91:Kr11 yrkande 1, yrkande 2 i motsvarande del och yrkande 3 samt med anledning av proposition 1990/91:78 samt med avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 1 och yrkande 2 i motsvarande del
dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om studiebidrag och inackorderingstillägg för vissa gymnasiestuderande,
dels beslutar att för medel till angivna stiftelse under anslaget vid mom. 7 skall beräknas 1700000 kr.,
dels utöver tidigare föreslaget belopp (prop. 1990/91:100 bil. 10) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000000 kr. för nämnda ändamål,
5. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, m.m. (mom. 6)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
För att underlätta studerandeutbytet anser utskottet det vara angeläget att de elever som bedriver gymnasiestudier utomlands får behålla sina studiebidrag. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga. Utskottet tillstyrker således motionerna Kr10 yrkande 6 (v) och Kr11 yrkande 1 (m). Utskottet avstyrker däremot förslagen i motion Kr11 yrkandena 2 och 3 om att minska anslaget Stöd till internationellt ungdomssamarbete med 1 milj.kr., medel som motionärerna anser i stället bör riktas till ungdomar som bedriver gymnasiestudier utomlands.
I motion Kr10 (v) tas också upp en annan fråga som avser storleken av medelsberäkningen till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte. Motionärerna föreslår att ett särskilt stimulansbidrag skall inrättas för att bredda ungdomsutbytet och öka deltagandet bland de ungdomar som i dag inte alls eller i liten utsträckning deltar i sådant utbyte (yrkande 1). Bidraget bör enligt motionärerna utgå till kommunerna. Riksdagen bör för detta ändamål beräkna 10 milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande 2).
Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller en breddning av deltagandet i internationellt ungdomsutbyte. Utskottet anser det därför motiverat att en försöksverksamhet initieras för att möjliggöra för ungdomar på fritidsgårdar, ungdomar i utsatta stadsdelar, ungdomar i glesbygd, handikappade ungdomar samt skolor eller skolklasser att delta i ungdomsutbytet. Ett belopp om 10 milj.kr. bör avsättas för detta ändamål. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet således motion Kr10 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr10 yrkande 1, yrkande 2 i motsvarande del och yrkande 6 och 1990/91:Kr11 yrkande 1 samt med anledning av proposition 1990/91:78 samt med avslag på motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i motsvarande del och yrkande 3
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om studiebidrag och inackorderingstillägg,
dels beslutar att för medel till angivna stiftelse under anslaget vid mom. 7 skall beräknas 12700000 kr.,
6. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete, m.m. (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i motsvarande del, samt med anledning av proposition 1990/91:78 samt med avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2 och 8, båda yrkandena i motsvarande del, till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3050000 kr.,
7. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete, m.m. (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 5
Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2 och 8, båda yrkandena i motsvarande del, samt med anledning av proposition 1990/91:78 samt med avslag på motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i motsvarande del, till Stöd till internationellt ungdomssamarbete under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 14090000 kr.,
8. Ungdomsutbyte med programländerna (mom. 9)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att utbytet med tredje världen bör stimuleras och att möjligheterna bör tas till vara i Sveriges kontakter med samarbetsländerna inom biståndet. Utskottet anser det också önskvärt att avtalen mellan Sverige och de s.k. programländerna i möjligaste mån innehåller en paragraf som gäller ungdomssamarbete länderna emellan. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr10 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande ungdomsutbyte med programländerna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Avskaffande av visumtvånget (mom. 10)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Även denna" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet, som instämmer i motionärernas uppfattning, anser att det är angeläget att de svenska viseringsreglerna snarast ses över i syfte att underlätta ungdomsutbytet. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr10 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande avskaffande av visumtvånget
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Vissa ekonomiska garantier (mom. 11)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att de krav på ekonomiska garantier som föreskrivs enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 § utlänningsförordningen (1989:547) gäller högskolestuderande. För utländska gymnasiestuderande som kommer till Sverige är det -- enligt vad utskottet inhämtat -- till fyllest att en utbytesorganisation antagit en studerande till sitt utbytesprogram. För dessa behövs således ingen ekonomisk garanti. Utskottet instämmer i motionärernas syn på att kravet på att inresande skall lämna ekonomiska garantier bör avskaffas när det gäller högskolestuderande. Utskottet anser därför att reglerna i utlänningsförordningen i detta avseende bör ses över. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr10 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande vissa ekonomiska garantier
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr10 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Ungdomsutbytescertifikat (mom. 12)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Det anförda" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Det anförda ger utskottet anledning utgå från att regeringen för närvarande överväger möjligheterna att införa ett ungdomscertifikat. Utskottet vill emellertid understryka vikten av att ett ungdomsutbytescertifikat införs snarast. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr10 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande ungdomsutbytescertifikat
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr10 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
l2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkrörelserna (mom. l7)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Vad utskottet" och slutar med "det föregående" bort ha följande lydelse:
Som framgår av den tidigare framställningen framhöll ett enhälligt utskott för kort tid sedan (bet. 1990/91:KrUl4) att det inte hade något emot att den av regeringen föreslagna kompensationen till folkrörelserna för skatteomläggningens effekter fått en stark inriktning mot ett ökat stöd till barn- och ungdomsverksamhet. Det är i enlighet härmed motiverat och påkallat att särskilda medel anvisas för bidrag till folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för ändamålet -- 100milj.kr., varav 65 milj.kr. för idrottens lokala aktivitetsstöd -- är emellertid inte tillräcklig för att ge organisationerna ett rimligt stöd för denna viktiga verksamhet. I reservation 4 till utskottets betänkande 1990/91:KrUl7 om idrott har föreslagits en medelsberäkning som medger att det lokala aktivitetsstödet på idrottsområdet höjs till en nivå som motsvarar 35 kr. per bidragsberättigad aktivitet. Regeringsförslaget motsvarar en höjning med ll kr. från l7 kr. till ca 28 kr. Utskottet anser att beloppet 35 milj.kr. -- dvs. vad som återstår av det av regeringen föreslagna beloppet l00 milj.kr. sedan 65 milj.kr. överförts till idrottsanslaget -- bör höjas i samma utsträckning som föreslås i den angivna reservationen i idrottsbetänkandet. I enlighet härmed bör med anledning av motion Kr406 yrkande 2 ett belopp om l23 milj.kr. anvisas under anslaget H 7 till Bidrag till folkrörelserna. Det finns skäl tillägga att orsaken till att det i motionen angetts ett betydligt högre belopp är att det under förevarande anslag i propositionen inte finns den minsta antydan om att den föreslagna medelsanvisningen om 100 milj. kr. var avsett att användas även för höjning av idrottens lokala aktivitetsstöd, ett stöd till vilket i övrigt medel beräknas under en annan huvudtitel i budgetpropositionen.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
l7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkrörelserna
att riksdagen med anledning av proposition l990/91:l00 och motion l990/91:Kr406 yrkande 2 till Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 123000000 kr.,
l3. Extra omgångar av Trisslotteriet för folkrörelseändamål (mom. 26)
Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "I den" och på s. 18 slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid åtskilliga tillfällen framhållit den viktiga roll folkrörelserna spelar i vårt samhälle. Folkrörelserna har fått en allt svårare ekonomisk situation, något som i icke obetydlig utsträckning sammanhänger med 1989 och 1990 års skattebeslut. Riksdagen har på hemställan av kulturutskottet (bet. 1990/91:KrU8) uttalat sig för att en lotteriutredning med parlamentarisk sammansättning tillsätts. Även om det är självklart att en sådan utredning bör arbeta med snabbhet, är det uppenbart att det kommer att förflyta en icke obetydlig tid innan resultatet av utredningens arbete leder till lagstiftning och andra insatser som kan förbättra folkrörelsernas ekonomi. I avvaktan härpå bör i enlighet med vad som föreslås i motionerna -- till förmån för folkrörelserna -- Svenska penninglotteriet ordna fyra extra omgångar av Trisslotteriet. Dessa omgångar kan beräknas ge ett nettoöverskott på l60--l70 milj.kr., som således bör fördelas mellan folkrörelserna.
Vid fördelningen bör beaktas de synpunkter som anförs i motionerna. Detta innebär bl.a. att de lokala idrottsföreningarnas behov av stöd, särskilt till ungdomsidrotten, bör uppmärksammas.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande extra omgångar av Trisslotteriet för folkrörelseändamål
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr353, l990/91:Kr406 yrkande 1, 1990/91:Kr521 yrkande 3 och 1990/91:Kr525 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Överföring av medel från de statliga lotterierna till stöd åt viss föreningsverksamhet (mom. 27)
Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "dagarna avstyrkts" bort ha följande lydelse:
I motionsmotiveringen (mot. So226) framhålls att det även inom idrotten kan bli så att tidtagaruret, måttbandet eller antalet målprestationer avgör om man får vara med i laget och gemenskapen. De som inte platsar i laget måste också komma med i en breddad verksamhet och få vara med i gemenskapen. Många ledare ställer upp gratis med tid och entusiasm. De satsar t.o.m. av egna pengar. Samhället borde, anför motionärerna, visa sin uppskattning och ge föreningarna ytterligare ekonomiskt stöd för att dessa skall kunna ta ansvaret för de "glömda ungdomarna" och få med dem i gemenskapen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning i angivna hänseende liksom att medel bör tas från de statliga lotterierna till sådant stöd. Riksdagen bör med anledning av motionsyrkandet (Kr504 yrkande 2) som sin mening ge regeringen till känna att regeringen bör förelägga riksdagen förslag härom.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande överföring av medel från de statliga lotterierna till stöd åt viss föreningsverksamhet
att riksdagen med anledning av motion l990/91:Kr504 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (mom. 28)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den mening som på s. 18 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "på utbetalningsautomater" bort ha följande lydelse:
1987 års lotteriutredning föreslog att regeringen skulle kunna ge tillstånd till sådant automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Förslaget tillstyrktes av flertalet remissinstanser. Utskottet delar motionärernas uppfattning att automatspel bör tillåtas i enlighet med vad som föreslogs av nämnda utredning. Den av utskottet förordade nya lotteriutredningen bör få i uppdrag att lägga fram förslag om erforderliga ändringar i lotterilagen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr513 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande tillåtande av spel på utbetalningsautomater att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr513 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Kasinon (mom. 29)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "I likhet" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Frågan om tillåtande av kasinon av internationell typ i Sverige har vid en rad tillfällen behandlats av regering och riksdag. Hitintills har önskemål om tillåtande av sådan kasinoverksamhet avvisats. Inom regeringskansliet övervägs för närvarande en skrivelse vari frågan ånyo aktualiserats, nämligen en skrivelse från de personer som tilldelats utrednings-/förhandlingsuppdrag om möjligheter att utveckla turismen på Gotland resp. i Norrbotten.
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i den i det föregående redovisade framställningen till regeringen om en utredning med uppgift att belysa förutsättningarna för kasinoverksamhet i Sverige. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr401 och Kr404 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande kasinon att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr40l och 1990/91:Kr404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Storleken av bingovinster (mom. 19)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anför:
Utskottets förslag om storleken av bingovinster innebär en viss förbättring då det gäller att göra bingospel attraktiva, något som är av betydelse både för idrottsföreningar och andra folkrörelser. Den föreslagna höjningen är dock klart otillräcklig. Eftersom den av utskottet förordade lotteriutredningen kommer att tillsättas inom kort, har vi ansett oss böra acceptera att den högsta vinst som tills vidare får utgå får ha ett värde av högst ett basbelopp.
2. Arbetsuppgifterna för den av riksdagen förordade lotteriutredningen (mom. 20--23)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anför:
Vi har av följande skäl ansett oss böra avstå från att reservera oss mot ett antal yrkanden som väckts av företrädare för moderata samlingspartiet i motion Kr513.
Enligt vad som upplysts kommer den på förslag av kulturutskottet förordade utredningen att tillsättas inom kort. Det synsätt på folkrörelsernas lotterier som företrädare för samtliga riksdagspartier i olika sammanhang gett uttryck åt ger befogad anledning utgå från att utredningen kommer att arbeta snabbt. Eftersom det är viktigt att de frågor som skall prövas av utredningen i vart fall inledningsvis blir föremål för en övergripande, samlad bedömning bör riksdagen inte nu ta ställning till enskildheter i uppdraget eller föregripa utredningsarbetet på viss punkt.
Enligt vår mening finns det skäl att genomföra sådana lagändringar att folkrörelserna ges möjlighet att öka sin andel av den totala spelmarknaden. Denna inställning innebär bl.a. att med en ökad marknad för folkrörelselotterierna minskar behovet av att framställa krav på överföring av medel från de statliga lotterierna till folkrörelserna.
Vi förutsätter att, om det skulle bli nödvändigt med ett mera långvarigt utredningsarbete i vissa frågor, de mest angelägna och för folkrörelserna betydelsefulla frågorna prövas med förtur. Därvid, förutsätter vi, kommer folkrörelsernas rätt att prövas att själva -- eventuellt i samarbete med Svenska penninglotteriet -- få ordna lotterier av den karaktär som Trisslotteriet utgör.
Också de övriga förslag som framställts i den ovan angivna motionen bör självfallet ingående prövas av utredningen.
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011) 1990/91:KrU18 Bilaga
Härigenom föreskrivs att 12 § lotterilagen (1982:1011) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
12 §1
I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 § får 1. vinsterna inte utgöras av värdepapper, 2. vinsterna inte utgöras av pengar om lotteriet skall bedrivas i flera län, 3. vinst som utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor. Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndigheten dock medge att vinster utgörs av värdepapper.
I bingospel som får I bingospel som får
anordnas med stöd av 11 anordnas med stöd av 11
§ får vinsterna inte § får vinsterna inte
utgöras av värdepapper. utgöras av värdepapper.
I sådant spel får
värdet av vinst inte
överstiga ett basbelopp
enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn tas till vilket behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för sin verksamhet samt till det utrymme för lotterier som kan antas finnas på marknaden. Vid bedömningen av behovet av inkomster från bingospel skall hänsyn främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om det inte finns särskilda skäl till annat, får tillstånd meddelas endast när det kan antas att lotteriet kommer att lämna sammanslutningen skälig avkastning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. 1 Senaste lydelse 1988:839.
Innehållsförteckning Sammanfattning1 Propositionerna2 Motionerna3 Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 19913 Motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:785 Utskottet6 Statens ungdomsråd (H 1)6 Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (H 2)7 Stöd till internationellt ungdomsutbyte7 Lotterinämnden (H 5)12 Bidrag till folkrörelserna (H 7)13 Lotterier och spel15 Hemställan19 Reservationer22 1. Den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds verksamhet m.m. samt medelsanvisningen till Statens ungdomsråd, m.m. (m, fp)22 2. Frågan om ett anslag till projekt av typ Fryshuset (v)22 3. Beräknande av medel till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (v)23 4. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, m.m. (m)23 5. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, m.m. (v)24 6. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete, m.m. (m)25 7. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete, m.m. (v)26 8. Ungdomsutbyte med programländerna (v)26 9. Avskaffande av visumtvånget (v)26 10. Vissa ekonomiska garantier (v)27 11. Ungdomsutbytescertifikat (v)27 12. Medelsanvisningen till Bidrag till folkrörelserna (c)28 13. Extra omgångar av Trisslotteriet för folkrörelseändamål (c, v, mp)28 14. Överföring av medel från de statliga lotterierna till stöd åt viss föreningsverksamhet (mp)29 15. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (m)30 16. Kasinon (m)30 Särskilda yttranden31 1. Storleken av bingovinster (m)31 2. Arbetsuppgifterna för den av riksdagen förordade lotteriutredningen (m)31 Bilaga: Av utskottet framlagt lagförslag Förslag till Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)32