Folkhälsofrågor
Betänkande 1994/95:SoU6
Socialutskottets betänkande
1994/95:SOU06
Folkhälsofrågor
Innehåll
1994/95
SoU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas den förra regeringens skrivelse 1993/94:247 Investera i hälsa -- Prioritera för hälsa, fem motionsyrkanden med anledning av skrivelsen och tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.
Utskottet anser att skrivelsen inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen och avstyrker motionsyrkandena.
Regeringens skrivelse
I skrivelsen lämnar den förra regeringen en redogörelse för de senaste årens hälsoutveckling, med utgångspunkt i Socialstyrelsens folkhälsorapport 1994. I skrivelsen redovisas också utvecklingen av några hälsoproblem samt görs en bedömning av de konsekvenser för folkhälsoarbetet som de senaste årens samhällsutveckling har fört med sig. Regeringen presenterar också delar av det internationella folkhälsoarbetet. Skrivelsen avslutas med en redovisning av vilka åtgärder eller insatser den förra regeringen hade för avsikt att vidta på folkhälsoområdet.
Motioner
Motioner väckta med anledning av skrivelsen
1993/94:So67 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att utvärdera det lokala folkhälsoarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av pengar till alkoholforskningen.
1993/94:So68 av Bo Holmberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att beakta behovet av åtgärder för tidig upptäckt av diabetes typ II,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förebyggande åtgärder och informationsinsatser för att på sikt minska förekomsten av diabetes,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av vårdens styrsystem utifrån den kommunala demokratins grundläggande principer.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994
1993/94:So415 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förebyggande vård för diabetiker.
1993/94:So423 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om friskvårdsstrategi.
1993/94:So496 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en decentraliserad effektiv förebyggande vård av diabetiker.
Utskottet
Skrivelsen i huvuddrag
I skrivelsen anförs att en god hälsa är av stor vikt både för oss som enskilda individer och för det samhälle vi tillhör. En god hälsa ger förutsättningar för ett aktivt liv med fullt deltagande i samhällsgemenskapen, medan en dålig hälsa medför begränsningar och svårigheter att utnyttja den fulla livspotentialen. En god hälsa har således ett stort värde i sig. Ur samhällets perspektiv är medborgarnas hälsa en angelägen fråga. En huvuduppgift för det allmänna bör därför enligt skrivelsen vara att skapa sådana förutsättningar att varje enskild individ skall kunna uppnå en god hälsa samt att sjukdom och för tidig död undviks.
Insatser för att skapa förutsättningar för en god hälsa måste enligt skrivelsen ses i ett långsiktigt perspektiv. Många av de beslut som fattas i dag -- som rör exempelvis bostäder, arbetsmiljöer, kommunikationer och avfallshantering -- påverkar såväl vår som kommande generationers hälsa. Hälsoeffekter av beslut inom en rad olika samhällssektorer bör därför enligt skrivelsen i ökad utsträckning tydliggöras genom hälsokonsekvensbeskrivningar. Att skapa goda livsmiljöer och positiva attityder till sådant som främjar en god hälsa är centralt, inte minst vad gäller barn och ungdom.
Insatser för att främja en god hälsa kan, heter det, med detta synsätt ses som en investering vilken ger utdelning i form av en mera välmående befolkning.
I skrivelsen framhålls att samtidigt som det internationella hälsoläget totalt sett förbättrats vidgas på många håll klyftorna mellan befolkningsgrupper, både mellan länder och inom respektive land. I Sverige har hälsoutvecklingen förbättrats under de senare åren, men skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper har i vissa fall ökat under 1980-talet. Folkhälsobegreppet har i detta sammanhang kommit att bli centralt. I motsats till det till individen knutna hälsobegreppet tar folkhälsobegreppet också hänsyn till hälsans fördelning i en befolkning. En central princip för det svenska folkhälsoarbetet är att minska skillnaderna mellan olika befolkningsgruppers hälsa genom att hälsan bland de sämst ställda i första hand skall förbättras.
I skrivelsen redovisas utvecklingen av några allvarliga folkhälsoproblem. Det är hjärt-kärlsjukdomar, cancer, psykisk ohälsa, självmord, olycksfallsskador, allergier, rörelseorganens sjukdomar och sexuellt överförbara sjukdomar (STD).
Ur ett folkhälsoperspektiv är hälso- och sjukvården endast en av flera förutsättningar för befolkningens hälsa. Levnadsvanor och sociala villkor har enligt skrivelsen utan tvekan spelat större roll för folkhälsoutvecklingen än sjukvårdens insatser.Den viktigaste förklaringen till hälsans stadiga förbättring i Sverige under lång tid har varit befolkningens alltmer förbättrade ekonomiska villkor, heter det.
Statens roll i folkhälsoarbetet är enligt skrivelsen att garantera långsiktighet genom att bedriva en strategisk hälsopolitik som syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen. Staten har också som uppgift att bidra till kvalitetsutvecklingen med beslutsunderlag och arbetsmetoder. I skrivelsen framhålls att genom att inrätta ett särskilt Folkhälsoinstitut markerades betydelsen av att det praktiska och åtgärdsinriktade folkhälsoarbetet skall ha en egen plattform för att öka möjligheterna till sektorsövergripande samarbete. Vidare skildes utvecklingsarbetet och genomförandet av folkhälsoarbetet från tillsyn och lagtillämpning. Socialstyrelsen har en tydligare markerad tillsynsroll över huvudmännens folkhälsoarbete. Vid styrelsen finns också Epidemiologiskt Centrum med ansvar för folkhälsorapporteringar och drift av befolkningsbaserade sjukdoms- och dödsorsaksregister. Styrelsen har till uppgift att utveckla och genomföra återkommande och kontinuerlig uppföljning och utvärdering av folkhälsoarbetet på den regionala och lokala nivån utifrån styrelsens ansvarsområde. I skrivelsen anger den förra regeringen att rollfördelningen mellan Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har renodlat uppgifterna på folkhälsoområdet.
Landstingens verksamhet utgör navet i det praktiska folkhälsoarbetet och är dessutom en viktig förutsättning för att sprida och utveckla det förebyggande hälsoarbetet inom andra sektorer. Kommunala verksamheter som t.ex. barnomsorg, äldreomsorg, skola, miljö- och hälsoskyddsarbete, kultur- och fritidsverksamhet, socialtjänst och övergripande samhällsplanering skapar villkor för folkhälsan. Även andra aktörer som t.ex. folkrörelser, frivilliga organisationer och företag kan bidra till folkhälsoutvecklingen.
Av den förra regeringen planerade åtgärder
Inledning
I skrivelsen anförs att trots att den allmänna trenden i hälsoutvecklingen är positiv finns det kvarvarande hälsoproblem vilka emellertid i princip kan förebyggas. En varningssignal är att utvecklingen för vissa grupper är ogynnsam. Folkhälsoarbetet måste ges en hög prioritet även i fortsättningen, enligt skrivelsen. Speciellt viktigt är det att effektivisera den påverkan som sker genom normbildning, kunskapsutveckling och ekonomiska incitament.
Utveckling av hälsomål
I skrivelsen anges att den förra regeringen hade för avsikt att tillsätta en kommitté i syfte att utarbeta underlag för nationella hälsomål. Bakgrunden till behovet av hälsomål i Sverige är enligt skrivelsen dels att målstyrning blivit ett allt viktigare instrument för samhället att påverka olika verksamheters inriktning och effektivitet, dels att det finns en stark internationell men i Sverige eftersatt tradition på området. Kommittén borde, enligt skrivelsen, ha tillgång till den samlade svenska expertisen inom berörda myndigheter, framför allt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, och forskningen. Kommittén borde vidare beakta internationella erfarenheter samt, med stöd av epidemiologiska och andra metoder, beskriva och analysera den svenska utvecklingen samt skapa en dialog med viktiga intressenter. Målen skall, enligt skrivelsen, kunna tjäna som vägledning för såväl hälso- och sjukvården som för andra sektorer där förebyggande insatser behövs.
Förbättrad information, kunskap och kompetens
Den förra regeringen ansåg att folkhälsovetenskap borde vara ett prioriterat område även fortsättningsvis. I skrivelsen sägs att Sverige i flera avseenden har mycket goda förutsättningar för att kartlägga sjukdomsorsaker med epidemiologiska metoder. Därför har Sverige ur globalt perspektiv ett ansvar för att genomföra sådana studier. Den förra regeringen avsåg vidare att uppdra åt Folkhälsoinstitutet att före utgången av maj 1995 till regeringen inkomma med en rapport som skall visa hur arbetet fortskrider med att utveckla metoder och modeller för att i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet nå de mest utsatta grupperna. Vidare borde Socialstyrelsen fortsätta det påbörjade arbetet med att utveckla modeller för kvalitetsuppföljning av folkhälsoarbetet liksom uppföljningen av landstingens folkhälsoansvar. Uppföljningsarbetet borde omfatta samtliga huvudmän, enligt skrivelsen.
Utveckling av metoder och modeller
Vidare anförs i skrivelsen att det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet behöver säkerställas i samband med en övergång till nya organisations- och styrformer inom hälso- och sjukvården. I skrivelsen anför den förra regeringen att Folkhälsoinstitutet borde få i uppdrag att i samarbete med Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet utveckla metoder och modeller för att stödja sjukvårdshuvudmännens folkhälsoarbete i samband med övergång till beställare -- utförarmodeller.
Internationellt
Slutligen anförs i skrivelsen att Sveriges starka engagemang vad gäller hälsofrågor i det internationella samarbetet bör fortsätta.
Ny regeringsförklaring
I regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 har den nya regeringen anfört att det är oroande att skillnaderna i hälsa och livsvillkor nu ökar mellan olika grupper. Folkhälsoarbetet kommer därför att intensifieras.
Motioner
Utvärdering av vårdens styrsystem
I motion So68 av Bo Holmberg (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av vårdens styrsystem utifrån den kommunala demokratins grundläggande principer (yrkande 3). Motionären anför att man i kommuner och landsting vid införande av bl.a. köp-sälj-system och checksystem bortsett från att kommunen är ett folkvalt demokratiskt organ. Medborgarna reduceras därmed till köpande konsumenter i stället för aktivt deltagande medborgare i samhällsutvecklingen.
Utvärdering av det lokala folkhälsoarbetet
I motion So67 av Eva Zetterberg m.fl. (v) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att utvärdera det lokala folkhälsoarbetet (yrkande 1). Motionärerna efterlyser bl.a. en översyn av primärvårdens förebyggande arbete samt förslag till åtgärder så att det lokala folkhälsoarbetet får en högre prioritet.
Diabetes
I motion So68 (s) hemställs vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att beakta behovet av åtgärder för tidig upptäckt av diabetes typ II (yrkande 1) samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förebyggande åtgärder och informationsinsatser för att på sikt minska förekomsten av diabetes (yrkande 2). Motionären anknyter till skrivelsens påpekande om de sämre villkor som gäller för särskilt äldre ur folkhälsosynpunkt. Diabetes är enligt motionären en sjukdom som i hög grad kräver kunskap hos de enskilda för att behandling och vård skall kunna förhindra komplikationer för patienten. Motionären anser att en ökad satsning på information och utbildning för förebyggande av typ II-diabetes borde utgöra en del i det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet som regeringens föreslagna kommitté syftar till.
I två motioner från den allmänna motionstiden 1994 tas också frågor om förebyggande diabetesvård upp.
I motion 1993/94:So415 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om förebyggande vård för diabetiker. Motionärerna anför att samhällsekonomiska vinster kan påvisas när det gäller att förebygga svårläkta sår och gangrän hos diabetiker. Studier visar att med bra förebyggande fotvård för diabetiker kan antalet amputationer sänkas med ca 80 %. Förutom de samhällsekonomiska vinsterna förhindrar förebyggande insatser stora mänskliga lidanden och bidrar till en högre livskvalitet för de människor som berörs. I motion 1993/94:So496 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en decentraliserad effektiv förebyggande vård för diabetiker. Motionärerna vill aktualisera de organisationsförändringar som pågår beträffande den förebyggande diabetesvården. De anser att den centralisering som pågår och innebär att fler specialistmottagningar för diabetiker inrättas är positiv, men den för med sig att det fysiska avståndet mellan patient och mottagning ökar väsentligt.
Alkoholforskning
I motion So67 (v) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av pengar till alkoholforskningen (yrkande 2). Motionärerna vill "öronmärka" pengar för alkoholforskningen. De anför att hög alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk är orsaken till många hälsoproblem, sjukdomar, sociala och psykiska problem som kostar samhället mycket pengar. Trots detta har anslagen till alkoholforskning från forskningsråden minskat under senare år, enligt motionären.
Friskvårdsstrategi
I motion 1993/94:So423 av Lennart Brunander (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående friskvårdsstrategi. Motionären föreslår att vi i Sverige skaffar oss en friskvårdsstrategi med utgångspunkt från de synpunkter som tas upp i motionen. Motionären anför att det utan tvekan är lönsamt för samhället att förebygga och att planera samhället så att människor inte tar skada. Det är viktigt att skapa förutsättningar för gemenskap så att människor kan känna sig hemmastadda. För att nå sådana mål krävs det förändringar både hos människor och i samhällets sätt att fungera.
Tidigare behandling m.m.
I betänkandet 1993/94:SoU20 i våras behandlade utskottet senast motionsyrkanden, (s), med olika folkhälsoaspekter (s. 36). Utskottet delade den dåvarande regeringens uppfattning att en betydelsefull förbättring av folkhälsan totalt sett kan uppnås, om de mest utsatta gruppernas hälsa förbättras. Flera faktorer såsom uppväxtförhållanden, social miljö, arbetsmiljö, fysisk miljö, men även ärftliga faktorer, påverkar hälsan. Hälsoläget har successivt förbättrats i takt med att den allmänna levnadsstandarden har höjts. Utskottet uttalade vidare att det fortfarande var stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan könen, mellan sociala grupper och mellan regioner samt att utvecklingen av olika riskfaktorer för ohälsa fordrar uppmärksamhet. Utskottet erinrade slutligen om att Folkhälsorapporten skulle presenteras senare under våren av Socialstyrelsen och att den dåvarande regeringen därefter skulle redovisa sin bedömning av befolkningens hälsoläge m.m. och sina förslag för att åstadkomma förbättringar. Motionsyrkandena avstyrktes.
I betänkandet 1993/94:SoU7 behandlade utskottet en motion liknande So423 samt andra under rubriken Primärvårdsfrågor m.m. (s. 18 f.). Utskottet ansåg bl.a. att det husläkarsystem som infördes årsskiftet 1993/94 i huvudsak tillgodosåg de syften som framfördes i motionerna.
Inom ramen för Socialstyrelsens programområde Aktiv uppföljning har en arbetsgrupp utfört omfattande kartläggning (1991--1994) av diabetesvårdens organisation och kvalitet i sju län, nämligen Norrbotten, Västerbotten, Örebro, Västmanland, Uppsala, Gotland och Stockholm. I arbetsgruppen ingår representanter från Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi, Svenska Endokrinologföreningen, Svensk förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård och Socialstyrelsen. I separata rapporter har de sex första länens diabetesvård diskuterats. Enligt uppgift från arbetsgruppen är helhetsintrycket bra men det föreligger vissa brister. Som exempel nämns dels att fotvården är åsidosatt i flera avseenden, dels undersöks tidiga tecken på njurskador i otillräcklig omfattning. Arbetsgruppens erfarenheter kommer att sammanställas och publiceras i en läkartidningsartikel inom kort. En konferens om diabetesvården inom Stockholms län, med hänsyn tagen till "Stockholms-modellen" och husläkarsystemet, äger rum i slutet av september.
Utskottets bedömning
Utskottet har inga principiella invändningar mot den redovisning och de bedömningar som den förra regeringen gjort i skrivelsen. I regeringsförklaringen har den nya regeringen anfört att det är oroande att skillnaderna i hälsa och livsvillkor nu ökar mellan olika grupper. Folkhälsoarbetet kommer därför att intensifieras. Enligt regeringsförklaringen skall en delegation tillsättas för att vidareutveckla politiken för jämställdhet. Delegationen skall särskilt uppmärksamma bl.a. frågor om kvinnors hälsa.
Regeringens skrivelse bör enligt utskottet inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Frågan om en utvärdering av vårdens styrsystem ligger enligt utskottet inom ramen för Hälso- och sjukvårdsutredningens och Prioriteringsutredningens uppdrag. Motion So68 (s) yrkande 3 avstyrks därför.
Vad gäller olika insatser mot diabetes vidhåller utskottet sin tidigare inställning att inte ställa sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på vissa sjukdomar eller att vården av dessa bör organiseras på visst sätt. Att bedöma behovet av resurser för olika sjukdomar är i första hand en fråga för sjukvårdshuvudmännen. Inom ramen för sin uppföljnings- och tillsynsverksamhet arbetar Socialstyrelsen med frågor om diabetesvårdens organisation och kvalitet. Motionerna So68 (s) yrkandena 1 och 2, So415 (s) och So496 (c) avstyrks därför.
Motion So423 (c) om en allmän friskvårdsstrategi anser utskottet i huvudsak vara tillgodosedd genom det folkhälsoarbete som aviseras i regeringsförklaringen. Motionen avstyrks.
I skrivelsen lämnas redogörelser för det lokala folkhälsoarbetet och rollfördelningen mellan olika nivåer i samhället. Utskottet anser inte att det finns skäl att nu göra en utvärdering av det lokala folkhälsoarbetet. Motion So67 (v) yrkande 1 avstyrks. Inte heller anser utskottet att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av yrkande 2 i samma motion. Yrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande skrivelsen att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:247 till handlingarna, 2. beträffande utvärdering av vårdens styrsystem att riksdagen avslår motion 1993/94:So68 yrkande 3, 3. beträffande insatser mot diabetes att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So68 yrkandena 1 och 2, 1993/94:So415 och 1993/94:So496, 4. beträffande friskvårdsstrategi att riksdagen avslår motion 1993/94:So423, 5. beträffande det lokala folkhälsoarbetet att riksdagen avslår motion 1993/94:So67. res. (v)
Stockholm den 17 november 1994 På socialutskottets vägnar Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Jan Andersson (s), Göte Jonsson (m), Hans Karlsson (s), Roland Larsson (c), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Stig Sandström (v), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds), Conny Öhman (s) och Mariann Ytterberg (s).
Reservation
Det lokala folkhälsoarbetet (mom. 5)
Stig Sandström (v) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 8 som börjar med "I skrivelsen lämnas" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion So67 (v) att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att kartlägga det lokala folkhälsoarbetet och komma med förslag till åtgärder för att det lokala folkhälsoarbetet skall få en högre prioritet. Utskottet anser också att pengar bör "öronmärkas" för alkoholforskningen, eftersom hög alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk är orsaken till många hälsoproblem, sjukdomar, sociala och psykiska problem som kostar samhället mycket pengar. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motion So67 (v).
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa: 5. beträffande det lokala folkhälsoarbetet att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So67 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.