Folkbildningen
Betänkande 1990/91:UbU18
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU18
Folkbildningen
Innehåll
1990/91 UbU18
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:178 (båda utbildningsdepartementet) jämte motioner.
Propositionerna
Proposition 1990/91:82
Regeringen har i proposition 1990/91:82 föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att fördelningen av statsbidrag till folkbildning överlämnas till ett av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Landstingsförbundet bildat folkbildningsråd (avsnitt 6),
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (avsnitt 5.1),
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag (avsnitten 2, 3, 4),
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att den statliga regleringen av tjänsterna som rektor och lärare vid folkhögskola skall upphöra (avsnitt 4.2),
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om särskilt statsbidrag till Samernas folkhögskola (avsnitt 5.3),
6. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag för viss utbildning som inriktas mot personer med funktionshinder (avsnitt 5.2),
7. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till kontakttolkutbildning (avsnitt 5.4),
8. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 7),
9. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2148644000 kr. (avsnitt 10),
10. att riksdagen godkänner att 70000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen (avsnitt 10),
11. att riksdagen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43569000 kr. (avsnitt 10),
12. att riksdagen till Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43352000 kr. (avsnitt 10),
13. att riksdagen godkänner att 43100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. (avsnitt 10),
14. att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7241000 kr. (avsnitt 10),
15. att riksdagen, med ändring av vad som föreslagits i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10), till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 27532000 kr. (avsnitt 10).
Proposition 1990/91:178
Regeringen har i proposition 1990/91:178 föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,
2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1990/91:82
1990/91:Ub91 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om friheten för landsting och kommuner att själva besluta om i vilken form folkhögskolor och andra utbildningsenheter skall ledas.
1990/91:Ub92 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskolornas möjligheter att även i fortsättningen anordna kurser för 16-åringar.
1990/91:Ub93 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritidsledarutbildning, fritidsforskning och fritidsvetenskaplig utbildning.
1990/91:Ub94 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildning och distansöverbryggande teknik.
1990/91:Ub95 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändrad anslagsfördelning mellan studieförbunden.
1990/91:Ub96 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att också framdeles ha en särskild kvotgrupp för folkhögskolesökande till högskolan.
1990/91:Ub97 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskolans frihet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avslå inrättande av ett folkbildningsråd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ifall ett folkbildningsråd ändå inrättas det inte får blockera nyetablering av studieförbund och folkhögskolor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur ett eventuellt folkbildningsråd skall regleras, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studieomdömen skall godtas vid antagning till bl.a. högskolan, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal styrelse, lärar- och kursråd, med budgetansvar, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriterier för utvärdering, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om treåriga anslag, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återföra 100 milj.kr. till folkbildningen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidragen till folkbildningen.
1990/91:Ub98 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om treåriga budgetperioder och folkbildningens framtida frihet.
1990/91:Ub99 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 30 veckors kurs som krav för erhållande av statsbidrag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att personal och elever garanteras ett inflytande över verksamheten på den egna skolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att i framtiden starta nya folkhögskolor, 4. att riksdagen beslutar om en uppdelning av folkbildningsanslaget enligt vad som anges i motionen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningsrådet, 6. att riksdagen beslutar att treårsbudgetering, i enlighet med folkhögskolekommitténs förslag, införs, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om medel för folkbildningsrådets verksamhet över särskilt anslag.
1990/91:Ub100 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärartätheten vid folkhögskolorna.
1990/91:Ub101 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att kulturverksamheten skall jämställas med cirkelverksamhet vad gäller motiv för statligt stöd till studieförbunden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och kompetensområde för studieförbunden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av verksamheten, 4. att riksdagen till Folkbildningsrådet för budgetåret 1991/92 anvisar 5000000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts, 5. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att folkbildningens anslagsperioder skall omfatta tre år, 6. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att anslaget till folkbildningen skall fördelas och utges i form av två anslag, ett till studieförbunden och ett till folkhögskolorna, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bidrag från kommuner och landsting.
1990/91:Ub102 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om treårig budgetperiod för folkbildningen.
1990/91:Ub103 av Karin Israelsson m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fritidsledarutbildningen i fortsättningen enbart skall vara förlagd till folkhögskolorna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fritidsledarutbildningen bör omfatta 80 poäng.
1990/91:Ub104 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för anslagstilldelning till folkbildningen.
1990/91:Ub105 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens motiv för statsbidrag till folkbildningen, 2. att riksdagen beslutar att målen för folkbildningen skall fastställas av folkbildningen i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen beslutar att studiecirkel- och kulturverksamhet skall jämställas i motiven för statligt stöd till folkbildningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fritidsledarutbildning vid folkhögskola skall värderas till 80 poäng vid vidareutbildning, 5. att riksdagen under anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet anslår 43352000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit och därmed avskaffar detta anslag.
1990/91:Ub106 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i denna del beslutar att kulturverksamheten skall jämställas med cirkelverksamheten när det gäller att motivera det statliga stödet till studieförbunden i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda och föreslå hur en förbättrad fortbildning av folkbildningens personal skall utformas i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen till Folkbildningsrådet för budgetåret 1991/92 anvisar 5000000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering, 5. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i denna del beslutar att folkbildningens anslagsperioder skall omfatta tre år i enlighet med vad i motionen anförts, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forsknings- och utvecklingsarbete, 7. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i denna del beslutar att studieförbunden skall tillåtas bedriva folkbildningsarbete även utomlands i enlighet med vad i motionen anförts, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning av folkrörelsernas personal, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till vuxenstuderande, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag från kommuner och landsting och om de politiska partiernas ansvar för den lokala folkbildningen.
1990/91:Ub107 av Jan Hyttring (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rektors och lärares behörighetskrav för folkhögskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på långa kurser för folkhögskolan, 3. att riksdagen beslutar att i den nya folkhögskoleförordningen skriva in att varje folkhögskola skall ha sin lokala styrelse.
1990/91:Ub108 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis fördelning av statsbidragen till studieförbunden.
1990/91:Ub109 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motiven för statliga bidrag till folkbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att inom folkbildningen bedriva utbildning som leder till formell kompetens, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fristående utvärdering av folkbildningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av folkhögskolans allmänna kurser, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskolornas korta kurser, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att antas som elev vid folkhögskola, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till annan huvudman, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje folkhögskola bör ha sin egen styrelse, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämförbar bedömning av kunskaper i folkhögskolan, 10. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att bilda ett folkbildningsråd, 11. att riksdagen beslutar att forskning rörande folkbildning kanaliseras via humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, 12. att riksdagen beslutar att anslaget till länsbildningsförbunden i stället anvisas över anslaget Bidrag till folkbildningen, 13. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Folkbildning anvisar ett förslagsanslag av 1910648000 kr., 14. att riksdagen godkänner att 325000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen, 15. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa 43352000 kr.
1990/91:Ub145 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om fortsatt undervisning vid Göteborgs folkhögskola i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Kr20 av Hans-Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klarare markering av och resursförstärkning till utvecklingsarbete, pedagogisk forskning och folkligt förankrad kultur.
Motion med anledning av proposition 1990/91:178
1990/91:Ub199 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att anförtro Folkbildningsförbundet uppgiften att fördela medel till folkbildningens organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub205 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att studieförbunden skall ges rätt att utfärda betyg i vissa delar av sin verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub231 av Björn Samuelson m.fl. (v, s, fp, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en ny folkhögskola.
1990/91:Ub263 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av vuxenpedagogikens ställning och utveckling.
1990/91:Ub281 av Birger Andersson och Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kampanj i miljökunskap.
1990/91:Ub695 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsbidrag till studiecirklar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A476.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att garantera resurser för folkhögskolan och att åldersgränsen för antagning sänks till 16 år.
1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar ge dispens från taket på elevveckorna på folkhögskolorna vad gäller de anhörigas teckenspråksutbildning.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 21. att riksdagen godkänner att 325000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m.m., 22. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa 43100000 kr., 23. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Folkbildning anvisar ett förslagsanslag av 1610473000 kr.
Utskottet
I proposition 1990/91:82 behandlas frågor som rör den statliga bidragsgivningen till studieförbund och folkhögskolor samt till viss central kursverksamhet, kontakttolkutbildning och Samernas folkhögskola.
De statliga regler som i dag gäller för statsbidrag till folkbildningen, dvs. den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor, föreslås upphöra i och med utgången av budgetåret 1990/91.
Förslag läggs fram om ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen, vilket enligt propositionen markant ändrar ansvarsfördelningen mellan staten och folkbildningen. Sålunda skall riksdag och regering fr.o.m. budgetåret 1991/92 fastställa övergripande mål och motiv som skall ligga till grund för bidragsgivningen. Statsbidraget skall utgå samlat i form av ett totalbelopp. Inom de gränser som riksdag och regering lägger fast skall folkbildningen själv ta ansvar för fördelningen av statsbidraget samt också för uppföljning och utvärdering av den statligt stödda verksamheten. Uppgifterna skall enligt propositionen alltså fullgöras av ett folkbildningens eget organ, ett folkbildningsråd.
För viss verksamhet föreslås statsbidrag utgå i annan ordning.
Avsikten är att de föreslagna reformerna skall träda i kraft den 1 juli 1991.
1. Ett folkbildningsråd
Skolöverstyrelsen (SÖ) är nu statens centrala tillsyns- och förvaltningsmyndighet för folkhögskolor och studieförbund. Statens kulturråd har motsvarande uppgifter gentemot studieförbunden i vad avser statsbidragsberättigad kulturverksamhet.
Riksdagen beslutade hösten 1990 att SÖ skall avvecklas och att ett nytt ämbetsverk, statens skolverk, skall inrättas för skolväsendet den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). I direktiven (1990:60) till den s.k. skolverksutredningen konstaterades att folkbildningsfrågorna knappast hör hemma i det nya skolverket, vars verksamhet skall inriktas mot det offentliga skolväsendet.
I propositionen anför föredragande statsrådet mot nämnda bakgrund att han anser det vara nödvändigt att ett nytt fristående centralt organ för folkbildningsfrågor bildas. Det nya statsbidragssystem, som nu föreslås, innebär att staten endast ställer upp vissa mål och villkor för bidragsgivningen, medan målen för verksamheten läggs fast av folkbildningens anordnare. I konsekvens med den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen bör det enligt statsrådet inte ankomma på en statlig myndighet utan på folkbildningens egna organisationer att administrera och fördela statsbidrag mellan de olika studieförbunden och folkhögskolorna.
Statsrådet noterar i proposition 1990/91:82 att Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet avser att bilda ett folkbildningsråd. Folkbildningsförbundet representerar samtliga statsunderstödda studieförbund och RIO samtliga rörelse- och stödföreningsägda folkhögskolor. Landstingsförbundet företräder de landstingsägda folkhögskolorna.
Ett sådant folkbildningsråd bör enligt regeringens förslag självt genom sina stadgar bestämma om organisationen av verksamheten och om bl.a. styrelsesammansättning, beredningsorgan och kansliresurser. Staten bör inte heller reglera ansvarsförhållandet och arbetsfördelningen mellan det nya rådet, huvudorganisationerna och enskilda förbund och skolor.
Två huvudgrupper av uppgifter föreslås åvila ett folkbildningsråd. Rådet skall ha till uppgift att fördela det gemensamma statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån sina egna bedömningar. Rådet skall vidare kontinuerligt följa upp att statsbidraget används i enlighet med de villkor som riksdag och regering fastställt.
Regeringens förslag i fråga om ett folkbildningsråd har föranlett flera motionsyrkanden.
I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 10 anförs att tanken att låta folkbildningen vara självstyrande är riktig. Men ett nytt folkbildningsråd innebär att regeringen skapar ytterligare en central organisation för folkbildningen. Enligt motionärerna är Folkbildningsförbundet väl etablerat och kan med små förändringar vara det forum som får förtroendet att handlägga de föreslagna uppgifterna. Riksdagen bör därför besluta att avslå förslaget i propositionen om att bilda ett folkbildningsråd. Även i motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 2 avvisas förslaget om ett folkbildningsråd. Medlen kan fördelas på liknande sätt som i dag och direkt till skolor och förbund. Om ett folkbildningsråd ändå kommer till stånd bör enligt sistnämnda motion yrkande 4 rådet vara sammansatt av lika många elever som övriga representanter.
Enligt motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 5 finns det risker för att folkbildningen, styrd av ett eget folkbildningsråd och inte av ett statligt reglerat organ, utsätts för en koncentrationsprocess som urholkar mångfald och pluralism. Riksdagen bör uttala att sådana eventuella problem noga bör följas och om det blir nödvändigt föranleda förändrad organisationsstruktur och beslutsordning. Med en likartad motivering begärs i motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 3 ett tillkännagivande om att ett folkbildningsråd inte får blockera nyetablering av studieförbund och folkhögskolor.
Utskottet ställer sig bakom grundtanken i propositionen, nämligen att en övergång från statlig regelstyrning till målstyrning av bidragsgivningen till studieförbund och folkhögskolor bör åtföljas av en ökad frihet och ett ökat ansvar för folkbildningen att själv administrera och organisera sin verksamhet.
De uppgifter i folkbildningsfrågor som SÖ nu har bör enligt utskottets mening efter utgången av juni månad 1991 övertas av annat organ än det nya skolverket. Fördelningen av statsbidrag kan med fördel överlämnas till ett folkbildningens eget organ, ett folkbildningsråd, som på angivet sätt allsidigt representerar folkbildningens olika verksamheter. Motionsförslaget att låta Folkbildningsförbundet, som företräder studieförbunden, vara ett sådant forum, skulle innebära att folkhögskolorna missgynnades i förhållande till studieförbunden genom bristen på representation.
Beträffande sammansättningen av ett folkbildningsråd anser utskottet, i likhet med regeringen, att rådet självt bör bestämma hur dess arbetsformer m.m. skall regleras.
När det slutligen gäller i motioner påtalade risker för att ett folkbildningsråd kan komma att blockera nyetablering inom folkbildningen, utgår utskottet från att det i folkbildningens ökade ansvarstagande finns en vilja till förnyelse. Utskottet förutsätter således att folkbildningsrådet kommer att se till dels att statsbidraget inte hanteras slentrianmässigt, dels att de demokratiska värden som ligger i mångfald och pluralism bevaras. Utskottet anser sammanfattningsvis att kommande utvärderingar får visa om så inte varit fallet och om det finns skäl att vidta åtgärder.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 2, 3 och 4, 1990/91:Ub99 yrkande 5 och 1990/91:Ub109 yrkande 10 och godkänner regeringens förslag om att fördelningen av statsbidrag till folkbildning överlämnas till ett folkbildningens eget organ, ett folkbildningsråd.
Överlämnandet till ett folkbildningsråd av uppgiften att fördela statsbidrag kräver lagstöd.
Sedan Folkbildningsrådet i en till utbildningsdepartementet den 22 april 1991 inkommen skrivelse meddelat att rådet bildats av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet har regeringen i en särskild proposition, 1990/91:178, lagt fram förslag till erforderliga lagändringar. Sålunda föreslås att i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde införs en bestämmelse, 7 b §, som anger att Folkbildningsrådet prövar frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund. Vidare föreslås vissa ändringar i sekretesslagen (1980:100) som innebär bl.a. att reglerna om handlingars offentlighet skall gälla för Folkbildningsrådet vid fördelningen av statsbidrag. De föreslagna lagändringarna bör enligt den särskilda propositionen träda i kraft den 1 juli 1991.
I motion 1990/91:Ub199 (m), väckt med anledning av proposition 1990/91:178, vidhåller motionärerna sitt yrkande att uppgiften att fördela medel till folkbildningens organisationer, inkl. till länsbildningsförbunden m.fl., från ett samlat folkbildningsanslag bör överlåtas åt Folkbildningsförbundet.
Utskottet har redan tillstyrkt att fördelningen av statsbidrag överlämnas till ett folkbildningsråd. De lagändringar, som behövs för att det nu bildade Folkbildningsrådet skall kunna fungera, bör därför göras. Utskottet föreslår alltså att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub199 antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
2. Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen
I förordningarna (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. och (1981:519) om statsbidrag till kulturverksamhet i studieförbunden m.m. samt (1977:551) om folkhögskolan anges de villkor som gäller för statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor.
Statsbidrag till folkbildningen utgår för närvarande främst från två anslag under åttonde huvudtiteln, nämligen C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. och C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m., båda anslagen förslagsvis betecknade. Som en följd av att statsbidraget i stor omfattning är detaljreglerat, är en rad anslagsposter för skilda ändamål upptagna under anslagen.
I proposition 1990/91:82 anför föredragande statsrådet att den hittillsvarande fokuseringen på hur man uppfyller de formella regler som styr statsbidraget måste ersättas av en kontinuerlig mål- och innehållsdiskussion, som grundas på en fortlöpande lokal och central uppföljning och utvärdering av folkbildningsarbetet. Detaljregleringen har i sig lett till att utvecklingen av nya arbetsformer inom folkbildningen försvårats. Nuvarande villkor för beräkning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor bör därför upphöra att gälla.
Regeringen föreslår således att statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor i fortsättningen skall utgå i form av ett gemensamt bidrag till folkbildningen, vilket fördelas av folkbildningsrådet på anordnarna utifrån vissa närmare angivna grunder.
En treårig budgetram för folkbildningen begärs i motionerna 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 8, 1990/91:Ub98 (s), 1990/91:Ub99 (v) yrkande 6, 1990/91:Ub101 (c) yrkande 5, 1990/91:Ub102 (s), 1990/91:Ub104 (c) och 1990/91:Ub106 (c) yrkande 5. I motion 1990/91:Ub99 yrkande 6 hänvisas därvid till att folkhögskolekommitténs förslag om treårsbudget inte följts upp i propositionen, samtidigt som treårsperioder präglar tänkandet när det gäller uppföljning och utvärdering. En av fördelarna med en treårig budgetram är att möjligheterna till omfördelning och nysatsningar framstår som mera realistiska i ett längre perspektiv. I motion 1990/91:Ub102 ges bl.a. den aspekten att ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv försvårar arbetet med att skaffa kunskaper och metoder för uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Enligt motionerna 1990/91:Ub106 yrkande 5 och 1990/91:Ub101 yrkande 5 är ett budgetperspektiv om ett år definitivt för kort med hänsyn till den genomgripande förändringen från regelstyrning till målstyrning. Därtill kommer att en ettårsbudget inte överensstämmer med de budgeteringsprinciper som allmänt börjar tillämpas inom statsförvaltningen och för andra statsfinansierade verksamheter.
Utskottet finner för sin del, på av motionärerna anförda skäl, att en treårig budgetram för folkbildningen bör införas. En årlig justering av bidraget med hänsyn till löne- och prisutvecklingen i samhället bör göras under mellanåren. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 8, 1990/91:Ub98, 1990/91:Ub99 yrkande 6, 1990/91:Ub101 yrkande 5, 1990/91:Ub102, 1990/91:Ub104 och 1990/91:Ub106 yrkande 5 samt med avslag på propositionen i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
Två motionsyrkanden går emot regeringens förslag om ett samlat statsbidrag till folkbildningen. Enligt såväl motion 1990/91:Ub101 (c) yrkande 6 som motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 4 bör riksdagen besluta att anslaget till folkbildningen skall uppdelas i två anslag, ett till studieförbunden och ett till folkhögskolorna. I båda motionerna hävdas att det med ett anslag för två olika verksamheter finns risk för motsättningar mellan parterna om fördelningen av anslaget.
Utskottet har redan uttalat sig för en ökad frihet och ett ökat ansvar för folkbildningen att själv administrera och organisera sin verksamhet. Den statsbidragskonstruktion som föreslås i propositionen ger folkbildningen möjlighet att, utifrån de villkor för bidrag staten ställer, bedöma inom vilka områden det är mest angeläget att stödja verksamhet. Utskottet utgår därvid från att fördelningen av statsbidraget mellan olika anordnare av folkbildning sker med kvalitetsbedömningar. Enligt utskottets mening bör riksdagen i övrigt godkänna regeringens förslag om ett nytt samlat statsbidragssystem för folkbildningen och således avslå motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6.
Utskottet avstyrker i detta sammanhang en under allmänna motionstiden väckt motion 1990/91:Ub695 (c) yrkande 2 om friare regler för tilläggsbidrag till studiecirklar, vilka regler upphör genom det nya statsbidragssystemet.
3. Grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag
I propositionen anför föredragande statsrådet att folkbildningens vitt förgrenade kontaktnät och dess förmåga att skapa engagemang och motivation i studiearbetet, liksom dess demokratiska arbetsform och bildningssyn, alltid kommer att vara en ovärderlig tillgång när det gäller att utjämna utbildningsklyftor och höja såväl utbildningsnivån som bildningsnivån i samhället. Behovet av insatser i dessa avseenden kan aldrig helt elimineras trots förbättringar av ungdomsutbildningen och den av samhället bedrivna vuxenutbildningen. Studieförbunden och folkhögskolorna har också i framtiden en viktig roll inom vuxenutbildningen.
Föredragande statsrådet anser att riksdag och regering skall markera att de resurser samhället ställer till förfogande för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet främst skall användas för att nå ut och aktivera grupper, som av olika skäl har begränsade möjligheter att delta i studier och kulturverksamhet. Bland särskilt viktiga målgrupper nämner statsrådet människor med funktionshinder, invandrare och dem som bor i glesbygdsområden. Det anmärks att det fortfarande finns en stor grupp korttidsutbildade för vilka studiecirkeln eller folkhögskolan är den självklara, och ibland den enda tänkbara, studievägen.
Enligt propositionen behöver bidragsgivaren, staten, veta att resursen för folkbildning används för den typ av aktiviteter som den är avsedd för och inte för uppgifter som till både form och innehåll är parallella till vad som utförs inom det offentliga skolväsendet. Resurserna skall inte heller användas för en verksamhet med kommersiellt syfte. Studier som ingår i personalutbildning och aktiviteter som är ett led i ett vårdprogram skall t.ex. inte finansieras med statliga bidrag.
Bidragsgivaren behöver också följa hur studieförbund och folkhögskolor profilerar sin verksamhet. Enligt statsrådets mening är det viktigt att varje studieförbund ger uttryck för en egen profil, som är präglad av t.ex. huvudmannens ideologiska eller politiska värderingar. För folkhögskolornas del bör profilering finnas i två avseenden; för det första bör skolorna som helhet skilja sig från det offentliga skolväsendet, t.ex. när det gäller arbetsform och uppläggning. För det andra bör skolorna sträva efter en tydligare profil. Denna kan ta sig ideologiska uttryck men kan lika väl vara av t.ex. innehållsmässig art. Statsrådet anför att det bl.a. är för att ge utrymme för en mer profilerad verksamhet som det är motiverat att öka friheten att disponera resurserna.
Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att närmare ange grunderna för statsbidragsgivningen. En utgångspunkt bör vara att reglerna skall vara enkla och begränsas till de mest väsentliga kriterierna.
Flera motioner behandlar frågor som rör fördelningen mellan redan etablerad och ny verksamhet bland såväl studieförbund som folkhögskolor.
Fördelningen av statsbidragen mellan studieförbunden tas upp i två motioner, nämligen 1990/91:Ub95 (s) och 1990/91:Ub108 (fp), med likartat syfte att trygga en fortsatt positiv utveckling av Svenska Idrottsrörelsens relativt nystartade studieförbund, SISU. Motionärerna föreslår att riksdagen uttalar att statsbidragen till studieförbunden bör fördelas rättvist i förhållande till omfattningen av aktuell verksamhet.
Utskottet vill erinra om att avsikten med reformen är att folkbildningen själv -- genom ett folkbildningsråd -- skall få förtroendet att besluta om statsbidrag till nya folkhögskolor och studieförbund samt i förekommande fall om utökning eller minskning av statligt verksamhetsstöd. Riksdagen bör därför inte göra något uttalande i den riktning som motionärerna föreslagit utan bör avslå motionerna 1990/91:Ub95 och 1990/91:Ub108.
Angående möjligheterna att i framtiden inrätta nya folkhögskolor begärs i motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 3 en markering att folkrörelser utan egen skola också i fortsättningen bör ha förtur vid inrättande av nya skolor. Motionärerna menar att folkbildningsrådet sannolikt kommer att domineras av de stora, etablerade rörelserna. Det finns då inga förordningar som garanterar att mindre rörelsers skolor och bildningsverksamhet kommer att erhålla statsbidrag. Enligt motion 1990/91:Ub231 (v, s, fp, c, mp) bör riksdagen ge regeringen till känna att den nyligen bildade Stiftelsen Alternativrörelsens folkhögskola skall få inrätta en ny folkhögskola den 1 juli 1991. Stiftelsens struktur och profilering på fredsfrågor, miljö och solidaritet stämmer enligt motionärerna överens med de behov av förnyelse inom folkhögskolan som bl.a. den parlamentariska folkhögskolekommittén yttrat sig om.
Utskottet har vid uppvaktningar från Folkbildningsförbundet och RIO erfarit att det finns ett intresse hos företrädarna för folkbildningen att såväl skapa nya folkhögskolor som utveckla etablerade. Utskottet förutsätter att folkbildningsrådet kommer att se till att folkhögskolor och studieförbund med växtkraft -- nya såväl som etablerade -- inte får stå tillbaka vid fördelningen av statsbidraget. Vidare noterar utskottet att resultat från fördjupade utvärderingar av folkbildningsverksamheten skall redovisas vart tredje år, i vilket sammanhang det finns möjligheter för riksdag och regering att vidta åtgärder. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 3 och 1990/91:Ub231 bör avslås av riksdagen.
Tre motionsyrkanden rör jämställande av kulturverksamhet med studiecirkelverksamhet. Enligt såväl motion 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 3 som motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 1 och motion 1990/91:Ub101 (c) yrkande 1 bör riksdagen besluta att kulturverksamhet skall jämställas med studiecirkelverksamhet i motiven för statligt stöd till folkbildningen.
Utskottet konstaterar att förslaget i propositionen innebär att nuvarande uppdelning i statsbidragshänseende på studiecirkel- och kulturverksamhet kommer att upphöra. Det bör därefter stå folkbildningen fritt att bestämma proportioner på olika verksamheter. Utskottet vill betona vikten av den kulturverksamhet som studieförbunden bedriver. I enlighet med uttalanden i propositionen ser utskottet det som angeläget att studieförbunden fortsätter att sträva efter att sprida kulturintresset till nya grupper, att stimulera människors eget skapande och att främja ett utvidgat deltagande i kulturlivet. Något riksdagens initiativ i frågan är mot bakgrund av vad som anförts inte nödvändigt, varför motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkande 3 och 1990/91:Ub106 yrkande 1 avstyrks av utskottet.
Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 7 bör riksdagen besluta att studieförbunden skall tillåtas bedriva folkbildningsarbete utomlands. Enligt motionärerna är det mot bakgrund av den ökade internationaliseringen anmärkningsvärt att studieförbundens verksamhet enligt regeringens förslag skall begränsas till enbart Sverige. Det hade i nuvarande läge varit naturligare att öppna möjligheterna till utbildningsinsatser utomlands och då särskilt i de baltiska staterna.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning då han utgår från att studiecirkelverksamhet liksom i dag endast skall anordnas i Sverige. Detta innebär inte att utskottet motsätter sig ett engagemang från studieförbundens sida att förmedla erfarenheter från svensk folkbildning till utlandet, om åtagandet kan finansieras med andra medel än statsbidraget till folkbildningen, t.ex. genom biståndsmedel. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7.
Frågan om personalutbildning inom folkbildningen tas upp i två motioner. I motion 1990/91:Ub101 (c) yrkande 2 begärs ett vidare utrymme för folkbildningsverksamhet än vad som skisseras i propositionen. Motionärerna anför att studiecirkeln kan vara en mycket lämplig studieform när det gäller att genomföra fortbildning för personal, t.ex. med anledning av reformen inom äldrevården. Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 8 bör folkhögskolorna även i fortsättningen ha rätt att fortbilda personal från dem närstående folkrörelser och studieförbund med användande av statsbidraget.
Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att personalutbildning inte skall vara statsbidragsberättigad. Däremot måste det anses ingå i folkbildningens uppgifter och ansvar att bedriva fortbildning av sin egen personal. Utskottet finner att yrkande 8 i motion 1990/91:Ub106 med det anförda i huvudsak är tillgodosett, varför det liksom motion 1990/91:Ub101 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.
I propositionen ställs upp förslag till vissa särskilda villkor för fördelningen av statsbidraget till folkhögskolorna. Sålunda föreslås att all undervisning som anordnas vid en folkhögskola med statsbidrag skall vara avgiftsfri. Allmänna kurser skall utgöra basen i folkhögskolornas verksamhet med en årlig omfattning vid en folkhögskola om minst 15% av verksamheten. Till allmän kurs får med vissa undantag antas den som fyller minst 18 år det kalenderår kursen börjar. Den allmänna kursen skall vara avsedd främst för dem som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. Vidare föreslås att varje folkhögskola skall ha en styrelse.
Yrkanden som rör längden på folkhögskolans allmänna kurser framställs i tre motioner. Det finns enligt motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 1 skäl att behålla det nuvarande minimikravet på en kurslängd om minst 30 veckor för en del av folkhögskolans kurser även i fortsättningen. Kurser kortare än 30 veckor fyller ett annat behov än de långa kurserna, som är omistliga möjligheter till vuxenutbildning för korttidsutbildade. I motion 1990/91:Ub107 (c) yrkande 2 anmärker motionären att skrivningen i propositionen ger utrymme för fria tolkningar beträffande de allmänna kursernas längd, vilken bör preciseras till två kurser à 15 veckor. Folkhögskolans allmänna kurs bör, enligt motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 4, preciseras till att gälla en utbildning som omfattar minst 30 veckor och 20 deltagare. Samtliga folkhögskolor bör uppfylla detta krav senast läsåret 1992/93, anser motionärerna.
Utskottet konstaterar att förslaget om en förändrad ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen får till följd bl.a. att vissa folkhögskolefrågor som tidigare reglerats i författning i fortsättningen skall avgöras av huvudmännen för folkhögskolorna. Även om det nu blir möjligt att anordna kortare allmänna kurser, får det dock enligt utskottets mening förutsättas att det ligger i huvudmännens intresse att längre allmänna kurser alltjämt skall vara kännetecknande för folkhögskolans verksamhet. Riksdagen bör enligt utskottets mening med godkännande av propositionen i denna del avslå motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 1, 1990/91:Ub107 yrkande 2 och 1990/91:Ub109 yrkande 4.
I skrivelse till utskottet har Nordens folkhögskola Biskops-Arnö anmält att förslaget om att en viss andel av folkhögskolas kursutbud skall utgöras av allmänna kurser främst till korttidsutbildade kommer att medföra problem för skolans fortsatta verksamhet och dess uppgifter att verka för det nordiska kultursamarbetet. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till folkhögskolekommitténs uttalande (SOU 1990:65, s.68) i vad gäller svårigheter att rekrytera korttidsutbildade. Kommittén ansåg att hänsyn också bör tas till skolans övriga verksamhet. Denna kan vara så värdefull av t.ex. kulturpolitiska skäl, att skolan bör vara bidragsberättigad även om den inte uppfyller kraven på allmän kurs. Utskottet utgår från att folkbildningens företrädare beaktar de särskilda förutsättningar som gäller för Nordens folkhögskola Biskops-Arnö.
En motion 1990/91:Ub100 (c) om att lärartätheten på folkhögskolans kurser bör vara minst 2,0 undervisningstimmar per deltagarvecka avstyrks av utskottet med motiveringen, att också frågor om lärartäthet i fortsättningen bör avgöras av folkbildningen själv.
Åldersgränsen för antagning som elev vid folkhögskola behandlas i tre motioner. I motion 1990/91:Ub92 (m) begärs att riksdagen uttalar att folkhögskolorna även i fortsättningen skall ha möjlighet att anordna kurser för 16-åringar, som av sociala skäl kan behöva en rehabilitering kombinerad med studier som leder till gymnasiebehörighet. Enligt motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 6 bör folkhögskolan ses som ett fullvärdigt utbildningsalternativ som skall stå öppet för alla som fyllt 16 år. Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 13 bör åldersgränsen sänkas till 16 år, eftersom studier vid folkhögskola i många fall lämpar sig för elever som kommer direkt från grundskolan.
Utskottet erinrar om regeringens förslag i proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen att kommunerna skall ha skyldighet att erbjuda utbildning för alla ungdomar som gått ut grundskolan eller motsvarande. Denna skyldighet gäller t.o.m. det första kalenderåret det år ungdomarna fyller 20 år. I förevarande proposition föreslås som huvudregel en åldersgräns om minst 18 år för att få delta i allmän kurs vid folkhögskola. Från denna regel undantas bl.a. elever som skall följa ett individuellt program i gymnasieskolan. Kommunen kan alltså uppfylla sina skyldigheter genom att erbjuda ungdomar sådan individuell utbildning på t.ex. folkhögskola. Utskottet vill dock betona att folkhögskolan främst har en viktig uppgift att fylla för korttidsutbildade vuxna. Med det anförda tillstyrker utskottet vad i denna del anförts i propositionen och avstyrker motionerna 1990/91:Ub92, 1990/91:Ub109 yrkande 6, 1990/91:Ub813 yrkande 13.
Regeringens förslag om styrelse m.m. för folkhögskola har föranlett yrkanden i flera motioner. I motion 1990/91:Ub91 (s) begärs att landsting och kommuner skall ges frihet att själva besluta om i vilken form folkhögskolor och andra utbildningsenheter skall ledas. Motionärerna anser att en styrelse t.ex. kan ansvara för alla enheter inom ett landsting. Enligt motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 6 bör riksdagen uttala sig för en lokal styrelse med budgetansvar och med medinflytande för lärare och kursdeltagare. Även i motion 1990/91:Ub107 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall slå fast att varje folkhögskola skall ha sin egen lokala styrelse nära verksamheten. I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 8 anför motionärerna i konsekvens med att de vill föra över landstingens folkhögskolor till annan huvudman att varje skola bör ha sin egen styrelse. Rätten till inflytande över verksamheten på den egna skolan för personal och elever måste garanteras, anförs i motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 2. I annat fall är risken stor att det blir mindre av självförvaltning på de enskilda skolorna jämfört med nuvarande situation.
Utskottet anser för sin del att frågan om styrelseform för folkhögskola inte bör detaljregleras med hänsyn till den fria ställning folkhögskolan i övrigt har att utforma sin egen verksamhet. Utskottet finner således att -- om under en och samma huvudman finns flera skolor -- det bör ankomma på huvudmannen att avgöra om styrelsen skall vara gemensam eller om varje skola skall ha en egen styrelse.
Inte heller har utskottet något att erinra mot vad i propositionen anförts om att det bör överlämnas till huvudmannen och styrelsen för folkhögskola att finna lämpliga former i fråga om medinflytande för skolans personal och elever. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub91, 1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub99 yrkande 2, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 och godkänna regeringens förslag i vad avser styrelse m.m. för folkhögskola.
Principiella synpunkter på grunderna för fördelningen av statsbidrag framförs i följande motioner.
I motion 1990/91:Ub109 (m) utvecklar motionärerna sin syn på motiven för statliga bidrag till folkbildningen (yrkande 1), bl.a. att som villkor skall ställas att den utbildning som ges inom studieförbunden leder till formell kompetens (yrkande 2). Studieförbunden står enligt motionärerna inför ett vägval. Antingen väljer man att verka för att även bedriva kompetensgivande utbildning eller också sätts andra mål i centrum. I det senare fallet måste analyseras huruvida det ligger ett offentligt intresse i att stödja studieförbundens verksamhet eller om denna i första hand är en angelägenhet för den enskilde och kan bedrivas utan stöd från det allmänna. Enligt motionen är folkhögskolans korta kurser i de flesta fall med avseende på innehåll och deltagare närmast att anse som en form av uppdragsutbildning, som genom organisationsformen ger grund för bidrag. Motionärerna anser (yrkande 5) att folkhögskolans kursverksamhet bör omprövas. I de delar som i realiteten är en form av uppdragsutbildning bör den finansieras via folkrörelsernas egna bidrag eller andra medel.
Enligt motion 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 1 bör riksdagen uttala att de grundläggande skäl att stödja folkbildningen som redovisas i propositionen är tillräckliga för att utge offentliga bidrag. Staten skall inte dessutom ange specificerade mål för statsbidrag till folkbildningen. Den utvärdering som verksamheten givetvis måste underkasta sig får visa om motiven för bidrag kvarstår. Motionärerna menar att folkbildningen har en viktig uppgift att genom allmän medborgerlig bildning värna om kultur och yttrandefrihet samt att ge människor en jämlik och rättvis tillgång till kunskap för att påverka och förändra både sin egen personliga situation och samhället i stort. Riksdagen bör enligt yrkande 2 i motionen besluta att formuleringen av en mer preciserad målbeskrivning skall överlåtas på folkbildningen själv.
En liknande uppfattning framförs i motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 1, nämligen att de krav som anges i propositionen på prioritering av målgrupper och ämnen samt på en verksamhet som helt skiljer sig från det offentliga skolväsendet i sig strider mot de principiella utgångspunkterna om en fri och frivillig folkbildning.
Riksdagen bör enligt motion 1990/91:Ub145 (m) hos regeringen begära förslag om fortsatt undervisning vid Göteborgs folkhögskola på det sätt som sker i dag. Vid skolan bedrivs kompetensgivande undervisning för vuxna lågutbildade elever som av olika anledningar inte ryms i den vanliga kommunala vuxenutbildningen.
Utskottet ställer sig bakom de mål och riktlinjer för statsbidragsgivningen som angetts i propositionen. Utskottet delar inte de synpunkter som förts fram i den förstnämnda motionen angående bl.a. studieförbundens verksamhet. Utskottet anser vidare att staten som bidragsgivare inte bör avstå från målstyrning. Det måste betraktas som både naturligt och nödvändigt att staten anger vad man främst vill uppnå med de statliga medel som anslås till folkbildningen.
Undervisningen vid Göteborgs folkhögskola ligger enligt utskottets uppfattning i linje med sådan folkbildning som enligt propositionen bör prioriteras.
Utskottet föreslår således att riksdagen i övrigt godkänner i propositionen föreslagna grunder för fördelningen av statsbidraget till folkbildningen samt avslår motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och 1990/91:Ub145.
4. Uppföljning och utvärdering av folkbildningen
Förslagen i propositionen innebär en övergång från en detaljerad regelstyrning till en mer utpräglad målstyrning inom folkbildningen. En uppföljning som beskriver vad studieförbund resp. folkhögskolor presterar och en utvärdering som belyser prestationernas effekter och kvalitet måste därför enligt föredragande statsrådet ske kontinuerligt. Behov av uppföljning och utvärdering finns både hos statsmakterna och inom folkbildningen. Ett viktigt gemensamt syfte är att skapa underlag för beslut om fortsatt bidragsgivning.
Folkbildningsrådet bör vart tredje budgetår redovisa resultat från en fördjupad utvärdering till regeringen. Under de mellanliggande budgetåren bör rådet inkomma med en förenklad anslagsframställning, vari ingår en samlad uppföljning av folkbildningsverksamheten med uppgifter av främst kvantitativ art.
I den fördjupade utvärdering som folkbildningsrådet föreslås göra vart tredje år bör ingå kvalitativa bedömningar och analyser av den verksamhet som genomförts samt uppgifter om följderna härav för den fortsatta verksamheten. Eftersom uppgiften att få fram kvalitativa data är resurskrävande, har särskilda medel beräknats för detta ändamål under det samlade statsbidraget till folkbildningen. Enligt propositionen finns det anledning att även göra utvärderingar som är helt fristående från folkbildningsrådets. Regeringen bör därför genom tidsbegränsade uppdrag t.ex. till en särskild utredare eller till en forskningsinstitution vart tredje år låta utföra en fördjupad utvärdering från statens sida av folkbildningsverksamheten.
I ett antal motioner tas olika aspekter på frågan om uppföljning och utvärdering upp.
I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 3 begärs, i linje med uppfattningen att myndighetsutövning och utvärdering bör vara klart åtskilda, att det för den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen skapas en liten fristående enhet för uppföljning och kontroll. Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 4 är det viktigt att markera att volymförändringar i fortsättningen inte automatiskt bör påverka statsbidragets storlek. Vidare måste ett utvärderingssystem utformas som innehåller kvalitetskriterier. Särskilda resurser bör avsättas för ett sådant högprioriterat utvecklingsprojekt. Enligt samma motion yrkande 6 är det ett närmast oavvisligt krav att insatser när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete betraktas som ett tungt meriterande kvalitetskriterium i utvärderingsarbetet. I motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 7 begärs att riksdagen skall uttala sig om vilka kriterier som skall ligga till grund för utvärdering. Motionärerna anser att kvalitet, antalet bidragsveckor och möjlighet att starta nya förbund och skolor borde vara några viktiga kriterier. Det måste enligt motion 1990/91:Ub101 (c) yrkande 3 ankomma på folkbildningsrådet att avgöra hur studieförbunden har lyckats uppnå de mål som de själva uppställt. Det är alltså enligt motionärernas uppfattning inte regeringen som skall utvärdera egna uppställda mål för folkbildningen.
Utskottet vill understryka betydelsen av uppföljning och utvärdering av folkbildningsverksamheten, om statsbidraget till folkbildningen från att ha varit statligt detaljreglerat nu skall målstyras och överlämnas åt folkbildningen själv att administrera. För staten är det viktigt att kunna värdera resultatet av verksamheten i relation till de mål som fastställts för statsbidragsgivningen. För folkbildningsrådet utgör uppföljning och utvärdering viktiga instrument vid fördelningen av statsbidraget på olika anordnare av folkbildning.
För sin del vill utskottet betona att avsikten med att slopa en detaljreglering som premierat en kvantitativ verksamhet är att ge folkbildningsanordnarna bättre möjligheter att satsa på kvalitet utan att för den skull riskera minskat statsbidrag. Utskottet instämmer alltså med uttalandet i propositionen att det med det föreslagna nya statsbidragssystemet inte längre automatiskt bör följa att volymökningar ökar statsbidragets storlek.
När det gäller olika kvalitetskriterier och former för utvärdering hänvisar utskottet till att i propositionen beräknats särskilda medel under det samlade statsbidraget till folkbildningen för mer djupgående kvalitativa studier inför den fördjupade utvärderingen samt för forsknings- och utvecklingsinsatser från folkbildningsrådets sida. Det är enligt utskottet av stor vikt att metoder för ett utvärderingsarbete som tar fram kvalitativa data får utvecklas under de första verksamhetsåren med ett nytt statsbidragssystem.
Utskottet anser vidare att förslaget i propositionen om att regeringen vart tredje år skall låta utvärdera folkbildningsverksamheten genom uppdrag till t.ex. en forskningsinstitution tillgodoser motionsyrkandet om en från folkbildningen åtskild utvärdering.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 7, 1990/91:Ub101 yrkande 3, 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt 1990/91:Ub109 yrkande 3. Riksdagen bör således godkänna regeringens förslag i fråga om riktlinjer för uppföljning och utvärdering.
5. Lärartjänster m.m. i folkhögskolan
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att den statliga regleringen av tjänster som rektor och lärare vid folkhögskola skall upphöra med utgången av budgetåret 1990/91. För innehavare av sådana tjänster gäller nu att de är anställda av huvudmannen för resp. folkhögskola, medan staten förhandlar och sluter avtal om deras avlöningsförmåner och övriga anställningsvillkor. Staten utfärdar också vissa föreskrifter om deras anställningar. För övriga anställda vid folkhögskolor svarar huvudmännen ensamma för förhandlingar om anställnings- och lönevillkor, m.m.
Som en betydande fördel med ett enhetligt personalansvar inom folkhögskolan framhålls att en samordning av lärartjänstgöring vid folkhögskola och i det fria bildningsarbetet då underlättas. Föredragande statsrådet uppger att RIO förbereder bildandet av en arbetsgivarkommitté, som tillsammans med Landstingsförbundet och Kommunförbundet kommer att förhandla med arbetstagarparterna om ett nytt avtal för folkhögskolans lärare och rektorer. Dessutom avses huvudmännen, i samråd med de avtalsslutande parterna, få avgöra behörighetsfrågor för lärare och rektorer vid folkhögskolorna.
I motion 1990/91:Ub107 (c) yrkande 1 påpekas att behörighetsvillkoren för rektorer och lärare vid folkhögskolorna bör vara enhetliga, vilket kanske inte blir fallet med den ordning regeringen anger.
Utskottet anser för sin del att det bör åvila huvudmannen för folkhögskola att utifrån skolans särskilda profil ansvara för att lärarkåren har den kompetens som behövs. Motion 1990/91:Ub107 yrkande 1 avstyrks därför. Riksdagen bör enligt utskottet godkänna regeringens förslag om att den statliga regleringen av folkhögskolans rektors- och lärartjänster skall upphöra.
Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 2 bör riksdagen hos regeringen begära att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå en förbättrad fortbildning av folkbildningens personal. Motionärerna hänvisar till den vikt som i propositionen läggs på samordningen av lärartjänstgöring vid folkhögskolan och inom folkbildningen.
Utskottet är inte berett att förorda en sådan statlig utredning som motionärerna begär. Utskottet bedömer att i det personalansvar som nu i sin helhet överlämnas till folkbildningen själv också måste ligga ett ansvar för den egna personalens kompetensutveckling, bl.a. i form av fortbildning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub106 yrkande 2.
6. Samernas folkhögskola
Samernas folkhögskola i Jokkmokk har under senare år haft svårigheter att rekrytera elever till allmän kurs. I propositionen understryks det angelägna i att den samiska kulturen i dess olika former och uttryckssätt ges reella möjligheter att föras vidare. För verksamheten vid Samernas folkhögskola bör därför statsbidrag utgå även fortsättningsvis och i särskild ordning. Bidraget bör utgå i form av ett totalbelopp, som får disponeras av skolans styrelse för sådan undervisning, som efter styrelsens bedömning bäst tjänar samernas sak.
Under innevarande budgetår utgår statsbidrag till Samernas folkhögskola ur anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. Det särskilda statsbidraget till Samernas folkhögskola bör enligt propositionen anvisas under anslaget B 12. Sameskolor med totalt 4 023 000 kr.
Riksdagen har tidigare beslutat (bet. 1990/91:UbU8, rskr. 223) att till Sameskolor för nästa budgetår anvisa 23 509 000 kr. Regeringens förslag innebär att ytterligare medel behöver anvisas under detta anslag.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om särskilt statsbidrag till Samernas folkhögskola och med ändring av sitt tidigare beslut till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på (23509000 kr. + 4023000 kr. =) 27532000 kr.
Samernas folkhögskola har i skrivelse till utskottet anmält behov av tilläggsmedel för att täcka det underskott i verksamheten som kommer att uppstå innevarande budgetår. Utskottet noterar att i propositionen under anslaget Bidrag till folkbildningen medel har beräknats för en engångsvis kompensation till studieförbund och folkhögskolor. Kompensationen avser slutreglering av statsbidrag för budgetåret 1990/91 inför övergången till ett nytt statsbidragssystem. Utskottet utgår från att det i detta sammanhang kommer att prövas i vilken mån Samernas folkhögskola är berättigad till ytterligare medel för budgetåret 1990/91. Det ankommer på styrelsen att i fortsättningen anpassa verksamheten till det anslagsbelopp som riksdagen anvisat.
7. Bidrag till folkbildningen
Föredragande statsrådet anför att han vid medelsberäkningen under anslaget till folkbildningen i första hand utgått ifrån de resurser som för innevarande budgetår totalt beräknats under studieförbunds- och folkhögskoleanslagen. Från detta totalbelopp har, i enlighet med olika förslag i propositionen, förts bort medel för vissa verksamheter som inte skall belasta det nya folkbildningsanslaget, nämligen viss kontakttolkutbildning, Samernas folkhögskola och Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève samt bidragen till föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar, till länsbildningsförbunden och till vissa handikappåtgärder.
Det nya anslaget till folkbildningen har bl.a. tillförts medel från det nuvarande reservationsanslaget B 7. Forskning inom skolväsendet (ca 1,7 milj.kr.) för vissa forskningsprojekt avseende folkbildning och från det nuvarande reservationsanslaget B 8. Fortbildning m.m.
Vidare föreslås i propositionen, i linje med regeringens strävan att begränsa de offentliga utgifterna, att även de samlade resurserna till folkbildningen skall minskas. En besparing på 100 milj.kr. bör därför enligt förslaget göras under anslaget.
Medel till bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. bör enligt motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 12 ingå i det samlade anslaget till folkbildningen och inte, som regeringen föreslår, i fortsättningen anvisas under anslaget G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., som disponeras av statens kulturråd.
Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen avslagit ett motsvarande motionsyrkande av samma motionärer (motion 1990/91:Kr19, bet. KrU20, rskr. 229) och under anslaget G 2 anvisat av regeringen begärda medel. Alltså bör riksdagen även avslå motion 1990/91:Ub109 yrkande 12.
Regeringens förslag att folkbildningen skall få egna medel för forskning rörande folkbildning avvisas i motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 11. Det aktuella beloppet, ca 1,7 milj.kr., bör i stället anvisas till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Utskottet har vid sin behandling av riktlinjer för uppföljning och utvärdering sett det som positivt att särskilda medel för forskning beräknats under det samlade folkbildningsanslaget. Utskottet vill ånyo framhålla att ett fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete är en förutsättning för att intentionerna bakom den föreslagna reformen skall kunna förverkligas. Självfallet kan inte bara intern utan även extern utvärdering av folkbildningsverksamheten komma i fråga, t.ex. av forskare vid universitetsinstitutioner, med utnyttjande av dessa medel. Riksdagen bör således med avslag på motion 1990/91:Ub109 yrkande 11 under anslaget beräkna medel för forskning i enlighet med vad som förordats i propositionen.
Särskilda medel till folkbildningsrådet yrkas i tre motioner, nämligen i motionerna 1990/91:Ub99 (v) yrkande 7, 1990/91:Ub101 (c) yrkande 4 och 1990/91:Ub106 (c) yrkande 3. Motionärerna anför att rådet skall överta tidigare statliga uppgifter. Det är därför enligt motionärernas uppfattning rimligt att staten tillskjuter särskilda medel för folkbildningsrådets administration av verksamheten. I den förstnämnda motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om medel för folkbildningsrådets verksamhet över särskilt anslag. I de båda senare motionsyrkandena preciseras att riksdagen bör till Folkbildningsrådet för budgetåret 1991/92 anvisa 5 milj.kr.
Utskottet anser att staten inte genom ett särskilt anslag bör styra storleken på folkbildningsrådets kanslifunktion. Rådet bör självt bestämma om sin egen administrativa uppbyggnad. I likhet med föredragande statsrådet utgår utskottet emellertid ifrån att folkbildningsrådet så långt det är möjligt kommer att begränsa sina förvaltningskostnader med hänsyn till att dessa belastar det samlade folkbildningsanslaget. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7, 1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3.
Av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 föreslås i propositionen 70 milj.kr. användas till att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen.
I motionerna 1990/91:Ub824 (m) yrkande 21 och 1990/91:Ub109 (m) yrkande 14 hemställs att ytterligare 255 milj.kr. av avgiftsmedlen skall tillföras detta anslag.
En ökad finansiering av bidraget till folkbildningen med medel från vuxenutbildningsavgiften skulle enligt utskottets mening få starkt negativa och omfattande följder för övriga verksamheter som finansieras genom avgiften. Riksdagen bör därför med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och 1990/91:Ub824 yrkande 21 godkänna regeringens förslag beträffande vuxenutbildningsavgiften.
Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under anslaget Bidrag till folkbildningen till totalt 2 148 644 000 kr. för nästa budgetår.
I motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 9 begärs att riksdagen skall återföra den av regeringen föreslagna besparingen om 100 milj.kr. till anslaget och därvid som sin mening ge regeringen till känna att de återförda medlen skall användas till att ge nya folkhögskolor och studieförbund möjlighet att starta folkbildningsverksamhet (yrkande 10).
Såväl i motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 23, väckt under allmänna motionstiden, som i motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 13 redovisar motionärerna hur de anser att bidragen till studieförbundens verksamhet kan beräknas i syfte att uppnå en besparing. Denna besparing anges i motion 1990/91:Ub109 med hänsyn till nu föreliggande uppgifter till 242 milj.kr. Sammantaget innebär motionärernas olika förslag till ändringar av medelsberäkningen under anslaget, att till Bidrag till folkbildningen för nästa budgetår enligt yrkande 13 i motion 1990/91:Ub109 bör anvisas 1 910 648 000 kr.
Utskottet kan inte biträda vare sig motionsyrkandet om att besparingen skall återföras till anslaget eller en så kraftig minskning av folkbildningsanslaget som det senare motionsyrkandet innebär. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10, 1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23 anvisar de av regeringen begärda medlen, 2148644000 kr., under anslaget.
8. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
I propositionen föreslås att nämnden för vårdartjänst fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall disponera de statsbidrag som nu utgår ur folkhögskoleanslaget för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser för personer med funktionshinder. Nämnden skall även disponera och till Synskadades riksförbund utbetala det särskilda statsbidrag som för närvarande utgår ur studieförbundsanslaget för bidrag till teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. De angivna statsbidragen förs fr.o.m. budgetåret 1991/92 samman i ett nytt anslag, C 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.
Vissa synpunkter på huvudmannaskapsfrågan har framförts till utskottet från Handikappförbundens centralkommitté, HCK, och Sveriges teckenspråkstolkars förening.
Mot bakgrund härav föreslår utskottet en ändring av regeringens förslag så till vida att de särskilda medel under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen som beräknas för teckentolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning i stället skall disponeras av universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) bör därvid enligt utskottet ha ett övergripande ansvar för dessa utbildningar i linje med vad som enligt propositionen bör gälla för kontakttolkutbildningen. I vad avser övriga medel under anslaget tillstyrker utskottet att de skall disponeras av nämnden för vårdartjänst. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion 1990/91:Ub822 (mp), väckt under allmänna motionstiden, begärs (yrkande 6) att den statsbidragsberättigade undervisningsvolymen för folkhögskolan skall ökas med ytterligare bidragsveckor för att folkhögskolornas teckenspråksundervisning för anhöriga till döva eller hörselskadade skall få tillräcklig omfattning.
Utskottet noterar att nuvarande detaljreglering av folkhögskolans undervisningsvolym upphör genom regeringens nu framlagda förslag. Medelsberäkningen under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub822 yrkande 6 för nästa budgetår anvisar ett anslag på 43569000 kr. i enlighet med förslaget i propositionen.
9. Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
Föredragande statsrådet föreslår att anslaget nästa budgetår förs upp med 43 352 000 kr. Statsrådet har därvid beräknat 252 000 kr. till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève, vars statsbidrag fr.o.m. budgetåret 1991/92 föreslås utgå under detta anslag. Liksom innevarande budgetår bör anslaget, förutom anslagsposten till Genèveskolan, finansieras av medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.
På grund av att skolöverstyrelsen med utgången av juni 1991 ersätts av statens skolverk med delvis andra uppgifter föreslås att medlen under anslaget fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall disponeras av centrala studiestödsnämnden.
I motionerna 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 5, 1990/91:Ub109 (m) yrkande 15 och 1990/91:Ub824 (m) yrkande 22 hemställs att anslaget skall upphöra.
Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden under en lång följd av år. Med hänvisning till vad som anfördes under 1987/88 års riksmöte (UbU 1987/88:18 s. 28, rskr. 242) föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22 anvisar det belopp som regeringen begärt under anslaget. Därmed bör riksdagen också godkänna att föreslagna medel från vuxenutbildningsavgiften används till att finansiera anslaget.
10. Bidrag till kontakttolkutbildning
Medlen under förevarande anslag disponeras innevarande budgetår av skolöverstyrelsen (SÖ), som med utgången av juni 1991 avvecklas och ersätts av statens skolverk. Uppgiften att fördela statsbidragen för kontakttolkutbildningen anses inte passa in i den nya myndighetens uppdrag. I propositionen föreslås därför att anslaget fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall disponeras av universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) skall därvid ha ett övergripande ansvar för utbildningen och fördela statsbidrag på olika anordnare av kontakttolkutbildning.
Som en följd av omorganisationen föreslås vidare att anslaget tillförs vissa medel som tidigare beräknats under folkhögskole- och studieförbundsanslagen och anslaget till skolöverstyrelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till kontakttolkutbildning samt under anslaget anvisar ett reservationsanslag på 7 241 000 kr. i enlighet med regeringens förslag.
11. Övriga frågor
I propositionen anges i fråga om fritidsledarutbildningen att grundutbildning för fritidsledare även i fortsättningen får bedrivas vid folkhögskolor. Föredragande statsrådet stryker under att det inte är fråga om ett folkhögskolans monopol på fritidsledarutbildning, utan snarare ett tillstånd att statsbidraget får användas för sådan utbildning. I likhet med vad som föreslås gälla för folkhögskolans övriga verksamhet, bör också i vad avser fritidsledarutbildningen skolorna själva ta ställning till hur undervisningen m.m. bör utformas.
Statsrådets uttalanden om fritidsledarutbildningen har gett anledning till några motionsyrkanden. I motion 1990/91:Ub103 (c, m, fp, v, mp) vill motionärerna (yrkande 1) att fritidsledarutbildningen enbart skall vara förlagd till folkhögskolorna. Enligt yrkande 2 i samma motion bör klarläggas att fritidsledarutbildningen bör omfatta 80 poäng. Även enligt motion 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 4 bör fritidsledarutbildning vid folkhögskola värderas till 80 poäng vid vidareutbildning. I motion 1990/91:Ub93 (s) ger motionärerna sin syn på fritidssektorns forskning och utbildning. Bl.a. påpekas att folkhögskolornas fritidsledarutbildningar måste ha stöd i en vetenskaplig forskning för att kunna föra in ny kunskap och nya perspektiv i utbildningen.
Utskottet vill först erinra om att folkhögskolekommittén (SOU 1990:65, s. 103) konstaterade att fritidsledarutbildningens poängangivelse bara anger utbildningens längd, dvs. 80 veckor, och inte utgör ett kvalitativt mått. Enligt utskottets uppfattning bör det stå folkhögskolorna fritt att, också i fråga om fritidsledarutbildningen, utveckla en egen profil när det gäller undervisningsformer m.m. utifrån olika avnämares behov. Att fritidsledarutbildningen enbart skall få vara förlagd till folkhögskola anser sig utskottet inte kunna förorda. I vad slutligen gäller behovet av resurser för forskning inom fritidssektorn bör enligt utskottets mening nästa forskningsproposition avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1990/91:Ub93, 1990/91:Ub103 och 1990/91:Ub105 yrkande 4.
Studieomdömet vid folkhögskolorna är ett urvalsinstrument för sökande till högskolan inom folkhögskolekvoten. Som normeringsinstrument för studieomdömet har sedan ett tiotal år använts en specialkonstruerad version av högskoleprovet, det s.k. folkhögskoleprovet. Folkhögskolekommittén konstaterade att det tidigare använda systemet har mist en stor del av sitt värde genom att mer än hälften av skolorna inte deltar i folkhögskoleprovet. Föredragande statsrådet anser i likhet med kommittén att det inte längre behövs ett särskilt normeringsprov för att studieomdömen skall kunna ges. Lärarkollektivets bedömningar skall enligt hans mening vara tillräckliga. Om erfarenheterna av de nya reglerna för tillträde till högskolan visar att det inte längre finns skäl att ha graderade studieomdömen och en särskild kvotgrupp för folkhögskolesökande, bör en förändring av urvalsreglerna till högskolan i detta avseende övervägas.
En jämförbar bedömning av kunskaper i folkhögskolan behövs, framhålls det i motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 9, så länge en särskild kvotgrupp för folkhögskoleelever vid urval till högre utbildning finns kvar. Motionärerna kan alltså inte acceptera att det s.k. folkhögskoleprovet nu avskaffas. I motion 1990/91:Ub205 (m) vill motionären att studieförbunden skall ges rätt att utfärda betyg i vissa delar av sin verksamhet. Därmed skulle studieförbunden på mera lika villkor kunna konkurrera med den kommunala vuxenutbildningen om eleverna. Motionären räknar med att det allmänna bör utöva en viss kontroll av verksamheten vid studieförbunden för att dessa skall kunna ges rätt att utfärda betyg. Det finns enligt motion 1990/91:Ub96 (fp) också framdeles ett behov av en särskild kvotgrupp för folkhögskoleelever då de söker till högskolan. Enligt motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 5 bör studieomdömen, efter lärarkollektivets bedömningar, godtas vid antagning till bl.a. högskolan.
Utskottet har inte något att erinra mot de bedömningar som gjorts i propositionen i fråga om studieomdöme vid folkhögskolorna och avstyrker således motionsyrkandet om bibehållande av normeringsprovet.
Det statliga stödet till studieförbunden motiveras bl.a. av att studiecirklar ger möjlighet till gemensamt kunskapssökande utan formella meriter som mål. Större likhet än nu mellan studier i kommunal vuxenutbildning och i studieförbund är enligt utskottets mening inte önskvärd. Motionsyrkandet att i studieförbundens verksamhet införs prov och kunskapstest kan utskottet således inte biträda.
Övriga motionsyrkanden innebär enligt utskottets mening inte någon ändring i nuvarande ordning. Utskottet föreslår, mot bakgrund av det anförda, att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 9 och 1990/91:Ub205.
Behovet av bidrag till folkbildningen från kommuner och landsting framhålls i motionerna 1990/91:Ub106 (c) yrkande 10 och 1990/91:Ub101 (c) yrkande 7. Motionärerna anser att kommuner och landsting även i fortsättningen måste ta sin del i ansvaret för att en väl fungerande folkbildning skall kunna bedrivas i hela landet. Det är också enligt motionärerna viktigt att markera de politiska partiernas ansvar att lokalt verka för att kommuner och landsting tar detta ekonomiska ansvar.
Utskottet finner att motionärerna har samma uppfattning som regeringen (prop. s. 16 f.) i fråga om kommunernas och landstingens ansvar för finansieringen av folkbildningen. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något särskilt uttalande i frågan, utan avslå motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 7 och 1990/91:Ub106 yrkande 10.
En överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till annan huvudman bör enligt motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 7 eftersträvas. Landstingens huvuduppgift bör renodlas till att gälla frågor rörande vård.
Utskottet vill framhålla att det ankommer på landstingen själva att avgöra om de vill driva folkhögskolor eller inte. Motionsyrkandet avstyrks således av utskottet.
Ett yrkande som rör folkbildningen och distansöverbryggande teknik framställs i motion 1990/91:Ub94 (s). Motionären anser att ett kompetenscenter för sådan teknik bör förläggas till en folkhögskola i Jämtlands län och finansieras av folkbildningsrådet.
Enligt utskottet är grundtanken bakom den föreslagna reformen att folkbildningen bör ges frihet att själv ansvara bl.a. för sitt eget utvecklingsarbete, varför motion 1990/91:Ub94 bör avslås av riksdagen.
Frågan om ekonomiskt stöd till vuxenstuderande tas upp i motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 9. Motionärerna understryker att om korttidsutbildade skall kunna rekryteras till folkhögskolan måste möjligheterna att erhålla vuxenstudiestöd förbättras.
Utskottet vill påminna om att utredningen om vuxnas möjligheter att finansiera studier, Finvux (dir. 1990:2), beräknas lägga fram sitt förslag den 1 juli 1991. Det kan också nämnas att folkhögskolekommittén i en skrivelse till Finvux närmare beskrivit de folkhögskolestuderandes studiefinansieringsproblem. Utskottet anser att utredningens förslag bör avvaktas och avstyrker därför motion 1990/91:Ub106 yrkande 9.
I två motioner behandlas frågor som bl.a. rör utvecklingsarbete och pedagogisk forskning inom folkbildningsområdet. Enligt motion 1990/91:Kr20 (s) bör riksdagen uttala sig för resursförstärkningar till utvecklingsarbete, pedagogisk forskning och folkligt förankrad kultur. Bl.a. anförs i motionen att det utvecklingsarbete som äger rum i folkbildningens egen regi mer än nu behöver stödjas och stimuleras genom samarbete med pedagogiska institutioner och forskningsorgan. En alltför liten del av forskningen rör vuxenpedagogiken. Även i motion 1990/91:Ub263 (s) begärs en förstärkning av vuxenpedagogisk forskning och utveckling. Motionärerna förordar bl.a. en samverkan mellan forskning, utveckling och praktiskt fältarbete inom t.ex. folkbildningen.
Utskottet vill hänvisa till att medel för forskning inom folkbildningen har beräknats under folkbildningsanslaget. I övrigt är utskottet inte nu berett att ta ställning till förslag om resurser för forskning. Sådana får bedömas samlat i samband med att regeringen lägger fram nästa forskningsproposition. Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub263 och 1990/91:Kr20.
En riksomfattande, statligt stödd kampanj i miljökunskap bör enligt motion 1990/91:Ub281 (c) yrkande 2 planeras och genomföras i samarbete mellan statliga organ, studieförbund, folkhögskolor m.fl. intressenter.
Folkbildningen har enligt utskottets mening en viktig uppgift när det gäller att ta upp aktuella samhällsproblem, såsom miljöfrågorna, till diskussion. Utskottet anser dock inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande om en kampanj i miljökunskap. Motion 1990/91:Ub281 yrkande 2 avstyrks därför av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
Ett folkbildningsråd 1. beträffande överlämnande till ett folkbildningsråd att fördela statsbidrag till folkbildningen att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 2, 3 och 4, 1990/91:Ub99 yrkande 5 och 1990/91:Ub109 yrkande 10 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82, res. 1 (m) - delvis
2. beträffande lagstöd för överlämnande av uppgift att fördela statsbidrag m.m. att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub199 antar det i proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), res. 1 (m) - delvis
Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen 3. beträffande treårig budgetram för folkbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 8, 1990/91:Ub98, 1990/91:Ub99 yrkande 6, 1990/91:Ub101 yrkande 5, 1990/91:Ub102, 1990/91:Ub104 och 1990/91:Ub106 yrkande 5 och med avslag på proposition 1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 4, 1990/91:Ub101 yrkande 6 och 1990/91:Ub695 yrkande 2 godkänner vad som i övrigt förordats i proposition 1990/91:82, res. 2 (v)
Grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag 5. beträffande fördelning av statsbidragen mellan studieförbunden att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub95 och 1990/91:Ub108,
6. beträffande möjlighet att inrätta nya folkhögskolor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 3 och 1990/91:Ub231,
7. beträffande jämställande av kulturverksamhet med studiecirkelverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkande 3 och 1990/91:Ub106 yrkande 1,
8. beträffande folkbildningsarbete utomlands att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub106 yrkande 7, res. 3 (c, mp)
9. beträffande personalutbildning inom folkbildningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 2 och 1990/91:Ub106 yrkande 8,
10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 1, 1990/91:Ub107 yrkande 2 och 1990/91:Ub109 yrkande 4 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82, res. 4 (m) res. 5 (v)
11. beträffande lärartätheten på folkhögskolans kurser att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub100,
12. beträffande åldersgräns för antagning som elev vid folkhögskola att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub92, 1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82, res. 6 (m, mp)
13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub91, 1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub99 yrkande 2, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82, res. 7 (m, c, mp) res. 8 (v)
14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 samt 1990/91:Ub145 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82, res. 9 (m) res. 10 (fp, mp)
Uppföljning och utvärdering av folkbildningen 15. beträffande riktlinjer för uppföljning och utvärdering att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 7, 1990/91:Ub101 yrkande 3, 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 och 1990/91:Ub109 yrkande 3 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82, res. 11 (m)
Lärartjänster m.m. i folkhögskolan 16. beträffande lärartjänster m.m. i folkhögskolan att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub107 yrkande 1 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
17. beträffande utredning om fortbildning av folkbildningens personal att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub106 yrkande 2, res. 12 (c)
Samernas folkhögskola 18. beträffande särskilt statsbidrag till Samernas folkhögskola att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
19. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med ändring av riksdagens beslut (1990/91:UbU8, rskr. 223) till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 27532000 kr.,
Bidrag till folkbildningen 20. beträffande bidragen till länsbildningsförbunden m.fl. att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub109 yrkande 12 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
21. beträffande medel för forskning rörande folkbildning att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub109 yrkande 11 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82, res. 13 (m)
22. beträffande särskilda medel till folkbildningsrådet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7, 1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3, res. 14 (c, v)
23. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och 1990/91:Ub824 yrkande 21 godkänner att 70 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används till att delvis finansiera anslaget, res. 15 (m)
24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10, 1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 148 644 000 kr., res. 16 (m) res. 17 (mp)
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 25. beträffande statsbidrag för viss utbildning som inriktas mot personer med funktionshinder att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med avslag på motion 1990/91:Ub822 yrkande 6 till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 569 000 kr.,
Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. 27. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, samtliga delvis, godkänner att 43 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används till att finansiera anslaget, res. 18 (m, fp) - delvis
28. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, samtliga delvis, till Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 352 000 kr., res. 18 (m, fp) - delvis
Bidrag till kontakttolkutbildning 29. beträffande statsbidrag till kontakttolkutbildning att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
30. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kontakttolkutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7 241 000 kr.,
Övriga frågor 31. beträffande fritidsledarutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub93, 1990/91:Ub103 och 1990/91:Ub105 yrkande 4, res. 19 (fp)
32. beträffande studieomdömet i folkhögskolan m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 9 och 1990/91:Ub205, res. 20 (m)
33. beträffande bidrag till folkbildningen från kommuner och landsting att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 7 och 1990/91:Ub106 yrkande 10,
34. beträffande överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till annan huvudman att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub109 yrkande 7, res. 21 (m)
35. beträffande folkbildningen och distansöverbryggande teknik att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub94,
36. beträffande ekonomiskt stöd till vuxenstuderande att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub106 yrkande 9,
37. beträffande utvecklingsarbete och pedagogisk forskning inom folkbildningsområdet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub263 och 1990/91:Kr20,
38. beträffande kampanj i miljökunskap att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub281 yrkande 2.
Stockholm den 21 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Ylva Johansson (v) och Olavi Viitanen (s).
Reservationer
1. Överlämnande till ett folkbildningsråd att fördela statsbidrag till folkbildningen samt lagstöd för överlämnande av uppgift att fördela statsbidrag m.m. (mom.1 och 2)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "De uppgifter" och på s. 10 slutar med "ett folkbildningsråd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fördelningen av statsbidraget med fördel kan överlämnas till ett folkbildningens eget organ. Utskottet kan dock inte biträda regeringens förslag om ett folkbildningsråd som innebär att ytterligare en central organisation skapas för folkbildningen. Utskottet vill för sin del förorda att föreslagna uppgifter läggs på det redan väl etablerade Folkbildningsförbundet, som med små förändringar och med representation av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet är rätt forum att handlägga dessa frågor.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 10, med anledning av proposition 1990/91:82 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 2, 3 och 4 och 1990/91:Ub99 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och slutar med "(1980:100)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i konsekvens med sitt tidigare ställningstagande att regeringens förslag till lagtexter bör ändras till att Folkbildningsförbundet och inte ett nytt folkbildningsråd prövar frågor om fördelningen av statsbidrag till folkbildningens organisationer. I denna medelsfördelning bör enligt utskottets mening även inkluderas medlen till länsbildningsförbunden m.fl. vilka organisatoriskt bör höra samman med den övriga folkbildningen. Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub199 antar det i proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att lagarna erhåller i bilaga 2 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande överlämnande till ett folkbildningsråd att fördela statsbidrag till folkbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 10, med anledning av proposition 1990/91:82 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 2, 3 och 4 och 1990/91:Ub99 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande lagstöd för överlämnande av uppgift att fördela statsbidrag m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub199 antar det i proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att lagarna erhåller i bilaga 2 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
2. Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (mom.4)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner för sin del, på av motionärerna anförda skäl, att statsbidraget till folkbildningen också i fortsättningen bör utgå under två anslag, ett för studieförbunden och ett för folkhögskolorna. En sådan anslagsuppdelning ger bättre utgångspunkter för samordning och samarbete mellan de två olika verksamheterna. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6 och med anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om särskilda anslag för studieförbund resp. folkhögskolor.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6, med anledning av proposition 1990/91:82 och med avslag på motion 1990/91:Ub695 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Folkbildningsarbete utomlands (mom.8)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att studieförbunden bör ges möjlighet att bedriva folkbildningsverksamhet utomlands. Många angelägna samhällsproblem, som t.ex. miljöfrågorna, kräver ett internationellt engagemang från folkbildningens sida. Enligt utskottets mening finns det nu anledning att, både i EG-sammanhang och när det gäller öststaterna och u-länderna, konkret överväga på vad sätt kunskaper och erfarenheter från svensk folkbildning inom studieförbunden kan förmedlas till utlandet. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande folkbildningsarbete utomlands att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Folkhögskolans allmänna kurser (mom.10)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att det i propositionen föreslagna villkoret för statsbidrag till folkhögskolorna, att de allmänna kurserna skall uppgå till minst 15 % av verksamheten, innebär en alltför låg ambitionsnivå. Om inte den allmänna kursens längd preciseras, kan även kortare utbildningar komma att rubriceras som allmänna kurser. Den allmänna kursen bör enligt utskottets uppfattning bestämmas till att omfatta minst 30 veckor och 20 deltagare, vilket villkor bör uppfyllas av folkhögskolorna senast läsåret 1992/93. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 4, med anledning av motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 1 och 1990/91:Ub107 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1990/91:82 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 4, med anledning av motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 1 och 1990/91:Ub107 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Folkhögskolans allmänna kurser (mom.10)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att det även i fortsättningen bör som villkor för statsbidrag ställas ett minimikrav på viss kurslängd för en del av folkhögskolans kurser. Enligt utskottets uppfattning utgör de långa kurserna omistliga möjligheter till vuxenutbildning för korttidsutbildade. Utskottet föreslår därför att den allmänna kursens längd bör vara minst 30 veckor. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 1, med anledning av motionerna 1990/91:Ub107 yrkande 2 och 1990/91:Ub109 yrkande 4 och med avslag på proposition 1990/91:82 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 1, med anledning av motionerna 1990/91:Ub107 yrkande 2 och 1990/91:Ub109 yrkande 4 samt med avslag på proposition 1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Åldersgräns för antagning som elev vid folkhögskola (mom.12)
Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan utbildning vid folkhögskola vara en bra lösning för den elev som söker en alternativ utbildning eller den speciella arbetsform som folkhögskolan kan erbjuda. Utskottet instämmer därför i motionsyrkandena om att folkhögskolan skall stå öppen för alla som fyllt 16 år. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub92, 1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 samt med anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande åldersgräns för antagning som elev vid folkhögskola att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub92, 1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 samt med anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Styrelse m.m. för folkhögskola (mom.13)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "för folkhögskola" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att varje folkhögskola har en egen styrelse som arbetar nära verksamheten. Utskottet kan alltså inte tillstyrka regeringens förslag att för flera skolor under en huvudman skall kunna finnas en gemensam styrelse. Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8, med anledning av motion 1990/91:Ub99 yrkande 2 och med avslag på proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8, med anledning av motion 1990/91:Ub99 yrkande 2 och med avslag på proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Styrelse m.m. för folkhögskola (mom.13)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Inte heller" och slutar med "för folkhögskola" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att personal och elever vid folkhögskolan garanteras ett inflytande över verksamheten på den egna skolan, dels av demokratiska skäl, dels för att undervisningen skall ge ett gott resultat. Enligt utskottets mening bör rätten till inflytande regleras i förordning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 2, med anledning av motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 samt med avslag på proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 2, med anledning av motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 samt med avslag på proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag (mom.14)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "1990/91:Ub145" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom åsikten att statsbidragsgivningen när det gäller viss verksamhet inom folkbildningen kan behöva omprövas. Studieförbunden har hittills i sin strävan att behålla marknadsandelar och helst även expandera verksamheten valt att söka sig till områden som knappast kan anses behöva stöd i form av statliga eller kommunala bidrag. Så länge huvudmännen för folkbildningen inte tillåts bedriva formellt kompetensgivande utbildning kommer enligt utskottets mening nuvarande ordning att bestå. Utskottet vill framhålla att det är möjligt att bättre utnyttja och utveckla studieförbundens potential att bidra till en kvalificerad utbildnings- och bildningsverksamhet. Vidare anser utskottet att det bör omprövas om folkhögskolans korta kurser generellt skall berättiga till statsbidrag. Utskottet delar därvid uppfattningen att i de fall de korta kurserna i realiteten är en form av uppdragsutbildning bör de inte finansieras via folkbildningsanslaget.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub145 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub145 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag (mom.14)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "1990/91:Ub145" bort ha följande lydelse:
Folkbildningen skall vara fri och frivillig och styra sig själv. Det är en tes, som följt folkbildningen från dess begynnelse. Utskottet ställer sig bakom de principiella utgångspunkter som regeringen anger som motiv för statligt stöd till folkbildningen.
Propositionen stadfäster folkbildningens frihet att själv fastställa mål och inriktning liksom att de offentliga bidragen återspeglar ett grundläggande förtroende för folkbildningens organisationer. Slutsatsen att detaljregleringen av folkbildningen bör upphöra är följaktligen både riktig och motiverad liksom förslaget att folkbildningen själv bör administrera bidragsgivningen.
Utskottet menar att dessa motiv är tillräcklig grund för offentliga bidrag utan att staten dessutom skall ange specificerade mål för statsbidrag till folkbildningen. Utifrån dessa utgångspunkter måste folkbildningen ges frihet att själv formulera sina mål. Den utvärdering, som verksamheten givetvis måste underkasta sig, får visa, om motiven för bidrag kvarstår.
Regeringens krav på prioritering av målgrupper och undervisningsämnen står i strid med de principiella utgångspunkterna. Utskottet menar att regeringen genom att ange mål för folkbildningen endast ger de principiella utgångspunkterna en andraplansroll. Regeringens förslag innehåller också en motsägelse. Den anger krav på prioritering av utbildningsmässigt missgynnade grupper -- t.o.m ämnesmässigt preciserat till svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Samtidigt kräver regeringen att folkbildningen skall bedriva en verksamhet, som helt skall skilja sig från det offentliga skolväsendet.
Sammanfattningsvis menar utskottet att folkbildningen har en viktig uppgift att genom allmän medborgerlig bildning värna om kultur och yttrandefrihet samt att ge människor en jämlik och rättvis tillgång till kunskap för att påverka och förändra både sin egen personliga situation och samhället i stort. Formuleringen av en mer preciserad målbeskrivning skall överlåtas på folkbildningen själv.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1 och 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och 1990/91:Ub145 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1 och 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och 1990/91:Ub145 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Riktlinjer för uppföljning och utvärdering (mom.15)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och utvärdering" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att myndighetsutövning och utvärdering hålls klart åtskilda. Myndighetsuppgiften att fördela statsbidrag föreslås nu överlämnad åt folkbildningen själv. Enligt utskottets mening bör därför en liten fristående enhet för uppföljning, kontroll och utvärdering av folkbildningsverksamheten tillskapas. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 3, med anledning av proposition 1990/91:82 och motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 7 och 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt med avslag på motion 1990/91:Ub101 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande riktlinjer för uppföljning och utvärdering att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 3, med anledning av proposition 1990/91:82 och motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 7 och 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt med avslag på motion 1990/91:Ub101 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Utredning om fortbildning av folkbildningens personal (mom.17)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, i likhet med motionärerna, understryka den betydelse för utvecklingen av folkbildningen som en kvalificerad fortbildning av personalen har. Frågan är enligt utskottets mening av den digniteten, att en särskild utredning bör tillsättas med uppdrag att föreslå på vad sätt fortbildningen av de anställda inom folkbildningens olika delar kan förbättras. Riksdagen bör med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört om ett utredningsuppdrag.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande utredning om fortbildning av folkbildningens personal att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Medel för forskning rörande folkbildning (mom.21)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet har" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de forskningsmedel som enligt regeringens förslag skall anvisas under folkbildningsanslaget i stället bör anvisas det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Motion 1990/91:Ub109 yrkande 11 tillstyrks således av utskottet.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande medel för forskning rörande folkbildning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 11 och med avslag på proposition 1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Särskilda medel till folkbildningsrådet (mom.22)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, på av motionärerna anförda skäl, att staten vid ett överlämnande till folkbildningsrådet av statliga uppgifter även bör tillskjuta medel för folkbildningsrådets administration av verksamheten. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7, 1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3 över särskilt anslag till Folkbildningsrådet för nästa budgetår anvisar 5 milj.kr.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande särskilda medel till folkbildningsrådet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7, 1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3 till Folkbildningsrådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 5000000kr.,
15. Användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen (mom.23)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "En ökad" och slutar med "beträffande vuxenutbildningsavgiften" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att ytterligare 255000000kr. av de medel som tillfaller staten genom vuxenutbildningsavgiften bör tillföras anslaget Bidrag till folkbildningen. Detta ytterligare tillskott bör enligt utskottets mening tas från de avgiftsmedel som tillförs anslaget Vuxenstudiestöd m.m. Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och 1990/91:Ub824 yrkande 21 och med anledning av proposition 1990/91:82 godkänna vad utskottet anfört om vuxenutbildningsavgiften.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och 1990/91:Ub824 yrkande 21 och med anledning av proposition 1990/91:82 godkänner vad utskottet anfört om att 325000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används till att delvis finansiera anslaget,
16. Anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen (mom.24)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "under anslaget" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att besparingar måste göras även på bidragen till folkbildningen. De bör göras på sådant sätt att bidragen inte styrs till viss verksamhet eller vissa studieförbund. Anslaget bör enligt utskottets mening minskas med 242 milj.kr. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 13, med anledning av proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub824 yrkande 23 samt med avslag på motion 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1910648000 kr.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 13, med anledning av proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub824 yrkande 23 samt med avslag på motion 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1910648000kr.,
17. Anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen (mom.24)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "under anslaget" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka en så kraftig besparing på folkbildningsanslaget som regeringen föreslår. Utskottet anser i likhet med motionärerna att riksdagen bör besluta återföra beloppet på 100 milj.kr. till folkbildningen och därvid uttala att de återförda medlen bör användas till bidrag till nya folkhögskolor och studieförbund. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23 till Bidrag till folkbildningen för nästa budgetår anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 100 milj.kr. förhöjt anslag.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2248644000kr.,
18. Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. (mom.27 och 28)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet har" och slutar med "finansiera anslaget" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget bör upphöra. Riksdagen bör således bifalla motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, när det gäller avskaffande av anslaget. Ett nytt anslag benämnt Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève skall föras upp på riksstaten fr.o.m. budgetåret 1991/92.
dels att momenten 27 och 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27--28. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften samt anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22 samt med avslag på proposition 1990/91:82 beslutar att anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet skall avskaffas samt att ett nytt anslag, benämnt Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève, förs upp på riksstaten för budgetåret 1991/92 med 252000kr.,
19. Fritidsledarutbildningen (mom.31)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att folkhögskolan även i fortsättningen skall kunna anordna grundutbildning för fritidsledare. Med anledning av motionsyrkanden om utbildningens status bör enligt utskottets mening fastslås att fritidsledarutbildningen vid folkhögskola skall värderas till 80 poäng vid vidareutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub105 yrkande 4, med anledning av motion 1990/91:Ub103 och med avslag på motion 1990/91:Ub93 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande fritidsledarutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub105 yrkande 4, med anledning av motion 1990/91:Ub103 och med avslag på motion 1990/91:Ub93 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Studieomdömet i folkhögskolan m.m. (mom.32)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet har" och slutar med "1990/91:Ub205" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det s.k. folkhögskoleprovet inte nu bör avskaffas. Så länge den särskilda kvotgruppen för folkhögskolesökande till högskolan finns kvar, är det enligt utskottet viktigt att det genom provet finns möjligheter till jämförelser inom gruppen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
Det statliga -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte biträda.
Övriga motionsyrkanden innebär enligt utskottets mening inte någon ändring i nuvarande ordning. Utskottet föreslår, mot bakgrund av det anförda, att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande 5 och 1990/91:Ub205.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande studieomdömet i folkhögskolan m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande 5 och 1990/91:Ub205 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till annan huvudman (mom.34)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att landstingens huvuduppgift bör renodlas till att gälla vård och att övriga uppgifter bör avvecklas. Det bör därför eftersträvas att överföra de landstingsägda folkhögskolorna till annan huvudman. Utskottet tillstyrker alltså motion 1990/91:Ub109 yrkande 7.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till annan huvudman att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Treårig budgetram för folkbildningen (mom.3)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anför:
Vi har inte motsatt oss utskottsmajoritetens förslag om treåriga planeringsramar för folkbildningsområdet. Vi har i andra sammanhang stött principen att statlig verksamhet -- och därmed indirekt sådan som i huvudsak är finansierad genom statsbidrag -- i högre grad skall planeras i treårsperioder. Vi delar alltså uppfattningen att anslaget till folkbildningen, liksom andra utgifter i statsbudgeten, bör komma in i de treårscykler som skall gälla i det nya budgetsystemet.
Vi vill emellertid påpeka, att propositionen om folkbildningen inte innehöll det beslutsunderlag som hade varit önskvärt som grund för en treårsplanering. Motivet för regeringen att inte föreslå treårsramar var sannolikt att det under propositionsarbetet inte var möjligt att få fram ett sådant underlag. Det nu aktuella riksdagsbeslutet kan därför inte jämföras med det som fattades förra året på forskningsområdet. Vi förutsätter att regeringen återkommer med ett bättre beslutsunderlag för de två senare åren i planeringsperioden. Därmed får det av utskottet nu förordade beslutet om treårsramar i första hand en principiell karaktär.
2. Bidragen till länsbildningsförbunden m.fl. (mom. 20)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi hänvisar till reservation 30 i betänkandet 1990/91:KrU20, där moderata samlingspartiets företrädare tagit ställning för att medel till länsbildningsförbunden m.fl. bör anvisas under anslaget till folkbildning och inte under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
Bilaga 1
Bilaga 2
1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde såvitt avser 7 b §
Reservanternas förslag:
Folkbildningsförbundet prövar frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund.
2 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser i bilagan omnämnda Folkbildningsrådet
Reservanternas förslag:
Organ Verksamhet
Folkbildningsförbundet
fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976:1046)