Folkbildning
Betänkande 1994/95:KrU9
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU09
Folkbildning
Innehåll
1994/95 KrU9
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i anslutning härtill.
Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till folkbildningen skall anvisa 3 472 357 000 kronor i enlighet med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed att anslaget för nästa budgetår skall förstärkas med 40,5 miljoner kronor. Således undantas detta anslag från besparingskravet på statsbudgeten. I anslagsbeloppet ingår medel för tiden den 1 juli 1995--den 30 juni 1996 till 10 000 extra platser inom folkhögskolan, nämligen 439 miljoner kronor, och medel till särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och folkhögskolor, nämligen 100 miljoner kronor. Motioner om ett lägre anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit avstyrks.
Motioner om folkbildningens framtid och om prioritering av invandrare inom folkbildningen avstyrks med hänvisning bl.a. till de fastlagda målen för statsbidragsgivningen till folkbildningen, till pågående utvärdering av folkbildningen och till arbetet inom den kulturpolitiska utredningen. En motion om distansundervisning avstyrks då den anses tillgodosedd genom regeringens förslag om försöksverksamhet inom området.
En motion om reducering av anslaget med ett belopp som skulle motsvara bidraget till studiecirklar "av hobbykaraktär" avstyrks. I motionen preciseras inte begreppet, men det exemplifieras genom hänvisning till bl.a. cirklar med inslag av rollspel. Utskottet erinrar om att riksdag och regering beslutat om ett nytt anslagssystem fr.o.m. budgetåret 1991/92. Detta system innebär att folkbildningen fått förtroendet att genom Folkbildningsrådet själv fördela det statliga bidraget och att folkbildningen därmed har fått ansvaret för att användningen och fördelningen sker i enlighet med av riksdag och regering uppsatta mål för statsbidragsgivningen. Folkbildningen har fått regeringens uppdrag att utvärdera denna målstyrda verksamhet. Vidare låter regeringen göra en egen utvärdering genom en särskilt tillkallad utredare. Utskottet redovisar de principer för fördelningen av statsbidraget till studieförbunden som Folkbildningsrådet fastställde år 1994. Utskottet konstaterar att Folkbildningsrådet uppmärksammar frågan och tydligt betonar att det åligger studieförbunden att svara för en självsanering av verksamheten.
Utskottet tillstyrker att riksdagen i enlighet med regeringens förslag under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen skall anvisa 102 140 000 kronor och under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning skall anvisa 10 806 000 kronor.
En reservation har avlämnats till förmån för lägre bidrag till folkbildningen.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 9 (Utbildningsdepartementet) under B Folkbildning
dels under punkt B 1 (s. 72--74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 3 472 357 000 kr,
dels under punkt B 2 (s. 74--76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 102 140 000 kr,
dels under punkt B 3 (s. 76--77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 10 806 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1995/96 under anslaget B 1 Bidrag till folkbildningen anvisar 40 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
1994/95:Kr501 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidraget till Folkbildningsrådet reduceras med det belopp som motsvarar stödet till den typ av kurser som angivits i motionen.
1994/95:Kr502 av Jan Backman och Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att tillåta distanscirklar inom folkbildningen.
1994/95:Kr503 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningens framtid.
1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studieförbundens sysselsättningsåtgärder och invandrare.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
18. att riksdagen beslutar om en besparing på anslaget till folkbildningen motsvarande det generella besparingskravet på 11 %.
1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att under littera B Folkbildning anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 100 000 000 kr avseende studiecirklar för arbetslösa, med 40 500 000 kr avseende föreslagen bidragsökning, med 300 000 000 kr avseende minskat bidrag till folkbildningen riktat till studieförbunden, samt 439 000 000 kr avseende medel motsvarande 10 000 extra platser i folkhögskolor då medel för köp av utbildningsplatser för arbetslösa finns i Arbetsmarknadsdepartementets ram.
Utskottet
Bidrag till folkbildningen (B 1)
Medelsanvisningen
Bidrag till folkbildning utgår sedan budgetåret 1991/92 från ett samlat anslag som fördelas till studieförbund och folkhögskolor av Folkbildningsrådet (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358).
Besparingar på det ordinarie anslaget har gjorts med 100 miljoner kronor för budgetåret 1991/92 (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358), med 300 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92:KrU12, rskr. 1991/92:189) och med 100 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:KrU13, rskr. 1993/94:177).
Under senare år har utöver det ordinarie anslaget medel anvisats av arbetsmarknadsskäl för extra insatser inom folkbildningen. För budgetåret 1992/93 anvisades dels -- efter förslag av kulturutskottet -- 100 miljoner kronor till arbetsmarknadsanpassad utbildning (bet. 1991/92:KrU12, rskr. 1991/92:189), dels -- i enlighet med regeringens förslag hösten 1992 -- 106 miljoner kronor till kurser vid folkhögskolor för arbetslösa (prop. 1992/93:50, yttr. 1992/93:KrU5y, bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134). För budgetåret 1993/94 anvisades -- i enlighet med regeringens förslag i kompletteringspropositionen våren 1993 -- 438,92 miljoner kronor till 10 000 extra platser inom folkhögskolan och 100 miljoner kronor till särskilda kurser vid folkhögskola och inom studieförbund för arbetslösa (prop. 1992/93:150, yttr. 1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). I enlighet med regeringens förslag i kompletteringspropositionen våren 1994 har för budgetåret 1994/95 anvisats 390,71 miljoner kronor till 8 900 extra platser inom folkhögskolan och 100 miljoner kronor till särskilda kurser för arbetslösa anordnade av studieförbund eller folkhögskolor (prop. 1993/94:150, yttr. 1993/94:KrU10y, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:458).
Regeringen anför i årets budgetproposition att folkbildningen är ett viktigt komplement till den allmänna vuxenutbildningen i arbetet med att höja utbildningskompetensen i samhället. Folkbildningens arbetsformer och tillgänglighet ger unika förutsättningar för att nå de grupper som är i störst behov av ytterligare utbildning. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att studieförbund och folkhögskolor skall undantas från besparingar nästa budgetår. Ett reformtillskott om 40,5 miljoner kronor (27 miljoner kronor räknat på 12 månader) föreslås. Regeringen föreslår vidare att riksdagen för 12-månadersperioden den 1 juli 1995--den 30 juni 1996 skall anvisa 439 miljoner kronor till 10 000 extra platser inom folkhögskolan och 100 miljoner kronor till särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och folkhögskolor. Anslaget föreslås föras upp med totalt 3 472 357 000 kronor.
I motion Ub906 (m) avvisas regeringens förslag att öka folkbildningsanslaget med 40,5 miljoner kronor och att anvisa sammanlagt 539 miljoner kronor till extra utbildningsinsatser inom folkbildningen. Motionärerna föreslår att en besparing om 300 miljoner kronor skall göras på anslaget. Besparingen skall avse den del av bidraget som Folkbildningsrådet fördelar till studieförbunden. Motionärerna anför att det finns medel inom Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel som kan användas till köp från folkbildningen av utbildning för arbetslösa. Totalt föreslås ett anslag som är 879,5 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit (yrkande 5).
I likhet med regeringen anser motionärerna bakom motion Kr279 (c) att folkbildningen skall undantas från besparingar. Mot bakgrund av det svåra statsfinansiella läget hemställs emellertid att riksdagen skall avslå regeringens förslag om ett reformtillskott på 40,5 miljoner kronor (yrkande 1).
Det generella besparingskrav om 11 % som regeringen föreslår skall läggas på högre utbildning och forskning bör enligt motion Ub624 (fp) läggas även på folkbildningen (yrkande 18).
En reducering av folkbildningsanslaget föreslås i motion Kr501 (m). Enligt motionärens mening bör statligt stöd inte utgå till vad som i motionen betecknas som kurser av hobbykaraktär. Motionären preciserar inte vilka kategorier av kurser som avses eller med vilken summa anslaget bör reduceras men lämnar några exempel på kurser som inte skall ha statsbidrag, såsom kurser avseende knyppling, korgmålning, näverslöjd och att sy mjuka dockor samt kurser med inslag av rollspel.
Utskottet vill först erinra om de mål för statsbidragsgivningen som sattes upp när det nya statsbidragssystemet infördes den 1 juli 1991 och när folkbildningen själv fick ta ansvaret för fördelningen av statsbidraget och även fick ett ansvar för uppföljning och utvärdering av hur anslagsmedlen används (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Det betonades att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten, medan riksdag och regering lägger fast målen för bidragsgivningen. Statsbidraget till folkbildningen skall stödja verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en annan viktig målgrupp. Resurserna från staten får inte användas till verksamhet med kommersiellt syfte. Det främsta kulturpolitiska motivet för det statliga stödet är att folkbildningen skall bidra till att bredda kulturintresset i samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. Folkbildningens ansvar för utvecklingen av den folkliga kulturen betonas därvid. Vikten av en höjning av kvaliteten i den amatörkulturella verksamheten framhålls. Folkbildningens ansvar för barns och ungdomars deltagande i kulturlivet stryks under.
Riksdag och regering har således givit folkbildningen förtroendet att själv fördela statsbidraget. Ansvaret för att användningen och fördelningen sker i enlighet med uppsatta mål för statsbidragsgivningen har överlämnats till folkbildningen. För att både statsmakterna och folkbildningen skall kunna bedöma hur målen uppnås har folkbildningen ålagts att följa upp och utvärdera verksamheten. Vidare har en särskild utredare fått i uppdrag att göra en statlig utvärdering av folkbildningen vilken skall vara klar den 1 september 1996.
Enligt utskottets mening kan en sådan återgång till detaljreglering som föreslås i motion Kr501 inte göras utan att det nuvarande statsbidragssystemet ändras i grunden. Utskottet anser att det inte finns skäl att överväga en sådan förändring. Det bör således även fortsättningsvis åvila folkbildningen att se till att studiecirklar anordnas i enlighet med de riktlinjer för statsbidragsgivningen som riksdagen godkände år 1991.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att Folkbildningsrådet år 1994 fastställde principer för fördelningen av statsbidraget till studieförbunden. Principerna har redovisats i en skrift: Bidrag till studieförbunden, Motiv, definitioner, kriterier. I skriften redovisas ingående hur statsbidragssystemet utgår från målstyrning och utvärdering. Bl.a. tas upp frågor om olika kvalitetskriterier och frågor om avgränsningar av studiecirkelverksamheten. Folkbildningsrådet erinrar om att statsmakterna uttalat en bestämd förväntan på studieförbund och folkhögskolor att de skall sortera ut verksamhet som inte skall ha statsbidrag. Det sägs vidare att en förutsättning för detta är att det ständigt pågår en debatt om etiken i folkbildningsarbetet. Man tar också upp till diskussion frågan om gränser mot "oönskad verksamhet" och betonar att ansvaret för avgränsningsfrågorna ligger hos studieförbunden själva och att detta gäller alla led inom förbunden. "Oönskad verksamhet" är enligt Folkbildningsrådet sådan verksamhet som inte uppfyller vare sig folkbildningsbegreppets krav eller syftena med statsbidraget. Ett sätt att svara på frågan om gränser mot "oönskad verksamhet" kan enligt Folkbildningsrådet vara att studieförbunden själva beskriver vilken syn de har på de områden som tidigare inte ansågs bidragsberättigade, nämligen "hobby, sport och fritidsaktiviteter" samt "stödkurser och verksamhet som erhåller samhällets stöd i annan ordning".
Utskottet kan således konstatera att Folkbildningsrådet uppmärksammar frågan och tydligt betonar att det åligger studieförbunden att svara för en självsanering av verksamheten.
Mot bakgrund av vad som anförts i budgetpropositionen om folkbildningens betydelse anser utskottet det väl motiverat att undanta folkbildningen från besparingar nästa budgetår och att anvisa medel som innebär att folkbildningen får ett reformtillskott i enlighet med regeringens förslag. Utskottet, som redan tidigare år uppmärksammat folkbildningens förmåga att snabbt nå ut till utbildningsmässigt eftersatta grupper i hela landet, tillstyrker även regeringens förslag om bidrag till arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser. Utskottet anser att riksdagen med avslag på de aktuella motionsyrkandena, nämligen Kr279 yrkande 1, Kr501, Ub624 yrkande 18 och Ub906 yrkande 5, bör anvisa medel till folkbildningen i enlighet med regeringens förslag.
Enligt motion Sf635 (fp) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att medlen till arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder i stor utsträckning bör fördelas till de studieförbund vilkas verksamhet särskilt riktas till invandrare. Invandrarna bör nämligen erbjudas en god introduktion i det svenska samhället och få del av effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studiecirklar är en bra utbildningsform för de invandrare som är studieovana.
Utskottet delar motionärens uppfattning att studieförbunden har en viktig uppgift när det gäller insatser för invandrare. Utskottet har i det föregående erinrat om målen för statsbidragsgivningen till folkbildningen. Ett av målen är att invandrare skall uppmärksammas särskilt inom folkbildningen. Utskottet anser sig kunna utgå från att Folkbildningsrådet och studieförbunden driver sin verksamhet med hänsynstagande till detta mål. Utskottet anser att det inte är nödvändigt med ett sådant uttalande från riksdagen som yrkas i motionen. Riksdagen bör avslå motion Sf635 yrkande 5.
Distansundervisning
Informationsteknologins utveckling och spridning gör det enligt motion Kr502 (m) nu möjligt att utveckla nya former för studiecirkelverksamheten. Med hjälp av den nya teknologin skulle studieförbunden kunna erbjuda distanscirklar och därmed nå nya grupper av deltagare. Sådana grupper skulle dels kunna träffas regelbundet, dels via datanät utbyta idéer och tankar mellan de reguljära sammankomsterna. De skulle också kunna hämta information i databaser och kommunicera med experter via datanät. Motionärerna hemställer att riksdagen skall ge regeringen till känna att reglerna för studiecirkelverksamheten bör ändras om de förhindrar distanscirklar av det angivna slaget.
Utskottet erinrar om att regeringen i budgetpropositionen angivit att av de föreslagna medlen till extra platser inom folkhögskolan skall 30 miljoner kronor användas för kommande försöksverksamhet med distansutbildning vid folkhögskolor eller studieförbund enligt bestämmelser som regeringen avser att meddela senare. Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål om prövning av nya former för studiecirklar på distans därmed kan tillgodoses. Utskottet erinrar också om att regeringen i budgetpropositionen (bil. 9 s. 5) aviserar en utredning om förutsättningarna för en samlad utveckling av den mediaburna utbildningen, varvid högskolan, vuxenutbildningen, folkbildningen och arbetsmarknadsutbildningen nämns. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte behövs ett uttalande av riksdagen av det slag som motionärerna önskar. Motion Kr502 avstyrks således.
Folkbildningens framtid
Folkbildningens framtid behandlas i motion Kr503 (m). Motionärerna anför att folkbildningen under de senaste åren har spelat en stor roll i kampen mot arbetslösheten, men att det är ett problem att insatserna varit kortsiktiga. De anser att det är viktigt att studieförbund och folkhögskolor inte stelnar i de strukturer och arbetsförhållanden som byggts upp under många år. Med nya arbetsformer och angreppssätt bör folkbildningen medverka i en kontinuerlig kompetensutveckling för alla vuxna. De cirka 1,5 miljoner vuxna som i dag saknar gymnasiekompetens bör så snart det är möjligt erbjudas möjlighet att nå upp till en nivå motsvarande gymnasieskolans kärnämnen. Studieförbundens erfarenheter är en ovärderlig tillgång i ett sådant utvecklingsarbete. Studieförbundens kulturutbud är det enda som tränger ut till alla delar av samhället. Även denna verksamhet kan enligt motionärernas mening utvecklas, förändras till formerna och påverkas av nya idéer och strömningar.
Utskottet har i det föregående redovisat att en av utgångspunkterna för det nya statsbidragssystem som infördes den 1 juli 1991 är att målen för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet skall läggas fast av folkbildningens anordnare. Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet bör präglas av integritet och självständighet. Det ankommer på de olika studieförbunden och folkhögskolorna att själva utveckla sina arbetsformer och att finna nya vägar för sin verksamhet. Statsmakterna har fastställt målen för användningen av statsbidraget. Som tidigare redovisats pågår för närvarande uppföljning och utvärdering både i folkbildningens egen regi och inom en statlig utredning. Utskottet förutsätter att resultaten från detta arbete kommer att användas vid fortsatta diskussioner om formerna för folkbildningens verksamhet och vid ett kontinuerligt arbete med att utveckla folkbildningen till gagn såväl för de enskilda som för samhället. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att det i direktiven (dir. 1993/94:24) för den kulturpolitiska utredningen sägs att folkbildningsorganisationerna spelar en viktig roll för att föra ut kultur till olika miljöer. Kulturutredningen skall enligt direktiven bl.a. beakta att folkbildningen lever i växelspel med den professionella kulturen och att det breda skapandet stimuleras av de yrkesverksamma kulturutövarna. Kulturutredningens arbete skall avslutas före utgången av maj 1995. Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att besluta om sådana kompletterande riktlinjer för statsbidragsgivningen till folkbildningen som skisseras i motion Kr503. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motionen.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (B 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1995/96 skall anvisa 102 140 000 kronor.
Bidrag till kontakttolkutbildning (B 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96 skall anvisa 10 806 000 kronor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Kr279 yrkande 1, 1994/95:Kr501, 1994/95:Ub624 yrkande 18 och 1994/95:Ub906 yrkande 5 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 3 472 357 000 kr,
res. (m)
2. beträffande insatser för invandrare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 5,
3. beträffande distansundervisning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr502,
4. beträffande folkbildningens framtid
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr503,
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 102 140 000 kr,
6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till kontakttolkutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 806 000 kr.
Stockholm den 23 februari 1995
På kulturutskottets vägnar
Elisabeth Fleetwood
I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservation
Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan Backman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det i det kärva ekonomiska läge som råder inte är möjligt att undanta folkbildningen från besparingar. Utskottet anser därför att riksdagen i enlighet med förslagen i motion Ub906 bör avslå regeringens förslag att dels öka anslaget med 40,5 miljoner kronor, dels anvisa totalt 539 miljoner kronor till arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser inom folkbildningen. Utskottet anser att sådana arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser bör kunna köpas hos folkbildningen av Arbetsmarknadsverket. Inom arbetsmarknadsområdet behövs mera långsiktiga insatser än de särskilda punktinsatser inom folkbildningen som gjorts de senaste budgetåren. Arbetsmarknadsverket bör ha ett helhetsansvar för sådana insatser som motiveras av arbetsmarknadspolitiska skäl. Vidare anser utskottet att en besparing med 300 miljoner kronor bör göras på folkbildningsanslaget för budgetåret 1995/96. Folkbildningsrådet fördelar medlen till folkbildningen. Utskottet anser att neddragningen om 300 miljoner kronor i huvudsak bör avse den del av bidraget som Folkbildningsrådet fördelar till studieförbunden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub906 yrkande 5, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Kr279 yrkande 1 och 1994/95:Ub624 yrkande 18 samt med avslag på motion 1994/95:Kr501 dels till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 592 857 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om besparing på bidraget till studieförbunden,