Folkbildning
Betänkande 1993/94:KrU13
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU13
Folkbildning
Innehåll
1993/94 KrU13
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i anslutning härtill.
Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till folkbildningen skall anvisa 1 865 328 000 kronor i enlighet med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om en besparing på anslaget med 100 miljoner kronor. Motioner om ökade resurser i förhållande till regeringens förslag avstyrks.
Utskottet föreslår vidare med anledning av motioner att utbetalningsrutinerna beträffande folkbildningsanslaget inte bör ändras nästa budgetår. Regeringen hade i budgetpropositionen aviserat en ändring från kvartalsutbetalningar i förskott till månadsutbetalningar i efterskott.
Utskottet tillstyrker att riksdagen under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen skall anvisa 63 959 000 kronor i enlighet med regeringens förslag.
Med anledning av motioner föreslår kulturutskottet att riksdagen dels under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning skall anvisa 4 miljoner kronor för nästa budgetår, dels som sin mening skall ge regeringen till känna att regeringen bör klarlägga effekterna av ett indraget bidrag och möjligheterna till en alternativ finansiering av kontakttolkutbildningen. Regeringen hade med hänvisning till statsfinansiella skäl föreslagit att anslaget, som innevarande budgetår uppgår till närmare 8 miljoner kronor, skulle upphöra nästa budgetår.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden i vilka begärs uttalanden från riksdagen om inriktningen av utvärderingen av folkbildningen, om inrättande av viss linje och om behovet av studiematerial för vissa grupper av handikappade.
Reservationer har avlämnats till förmån för högre bidrag till folkbildningen och kontakttolkutbildningen samt till förmån för ändring av rutinerna för utbetalning av folkbildningsbidraget.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 9 (Utbildningsdepartementet) under B Folkbildning
dels under punkt B 1 föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på 1 865 328 000 kr,
dels under punkt B 2 föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på 63 959 000 kr.
Motionerna
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
46. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa 100 000 000 kr utöver regeringens förslag,
51. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till folkbildningen, till särskilda insatser för att motverka rasism och främlingsfientlighet, för budgetåret 1994/95 anvisa 3 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1993/94:Kr401 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för produktion av studiematerial för personer med utvecklingsstörning eller afasi.
1993/94:Kr402 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av bidraget till folkbildningen.
1993/94:Kr403 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om afasilinjer på folkhögskolor.
1993/94:Kr404 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av kontakttolkar.
1993/94:Kr405 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lösning på finansieringen av kontakttolkutbildningen.
1993/94:Kr407 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa 100 000 000 kr utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om periodiseringen av utbetalningen av statsbidraget till folkbildningen.
1993/94:Kr409 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:100 bilaga 9 med förslag om en minskning av folkbildningsanslaget på 100 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslaget om ändrade utbetalningsrutiner för statsbidragen till folkbildningen.
1993/94:Kr410 av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen, i enlighet med tidigare principer, för budgetåret 1994/95 anvisar 8 miljoner kronor för kontakttolkutbildning i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Kr411 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagstilldelningen till folkbildningen,
3. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisar 650 000 000 kr utöver regeringens förslag på 1 865 328 000 kr, dvs. 2 515 328 000 kr,
4. att riksdagen för bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar 8 474 000 kr.
1993/94:Kr412 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oförändrade rutiner för utbetalningen av statsbidraget till folkbildningen.
1993/94:Kr413 av Marianne Jönsson och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avvisa förslaget om ändrade utbetalningsrutiner för statsbidragen till folkbildningen.
1993/94:Kr414 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte utöka antalet utbetalningstillfällen för statsbidraget.
1993/94:Kr415 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbetalning av statsbidrag till folkbildningen även i fortsättningen skall ske kvartalsvis i förskott.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om en reduktion av anslaget B 1 Bidrag till folkbildning för budgetåret 1994/95 med 100 miljoner kronor.
Utskottet
Bidrag till folkbildningen (B 1)
Medelsanvisningen
Bidrag till folkbildning utgår sedan budgetåret 1991/92 från ett samlat anslag som fördelas till studieförbund och folkhögskolor av Folkbildningsrådet (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Budgetåren 1991/92 och 1992/93 gjordes besparingar på anslaget med 100 respektive 300 miljoner kronor. För det senare av dessa budgetår anvisades emellertid -- utöver det ordinarie anslaget -- 100 miljoner kronor för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom folkbildningen och 106 miljoner kronor för kurser vid folkhögskolor för arbetslösa. Mot bakgrund av situationen på arbetsmarknaden anvisades medel utöver det ordinarie anslaget även för budgetåret 1993/94, nämligen 100 miljoner kronor för särskilda kurser inom folkbildningen för arbetslösa och närmare 439 miljoner kronor för extra platser inom folkhögskolan. I årets budgetproposition redovisas vad dessa extra medel inneburit när det gäller antal extra platser inom folkhögskolan och antal deltagare i kurser. Totalt disponerar folkbildningen för budgetåret 1993/94 statligt bidrag om drygt 2 456 000 000 kronor.
Folkbildningsrådet har i sin fördjupade anslagsframställning inför nästa treåriga budgetperiod föreslagit att det ordinarie anslaget skall beräknas med hänsyn tagen till behoven av arbetsmarknadsanpassad utbildning och till behoven av utökade insatser för människor med funktionshinder samt sociala och språkliga handikapp. Vidare har Folkbildningsrådet föreslagit att utgångspunkten för beräkningen av anslaget för budgetåret 1994/95 skall vara det sammanlagda statliga bidraget för budgetåret 1993/94 om närmare 2,5 miljarder kronor.
En mera omfattande utvärdering av de statsbidragsstödda verksamheterna har inte kunnat göras för den treårsperiod som avslutas i och med utgången av innevarande budgetår. Regeringen har dock funnit att den redovisning för verksamheten, som Folkbildningsrådet gjort i sin fördjupade anslagsframställning, visar att den statligt stödda verksamheten inom folkbildningen stämmer väl överens med de av statsmakterna uppställda syftena med statsbidragsgivningen. Regeringen konstaterar -- liksom utskottet gjort vid tidigare tillfällen -- att folkbildningen även har kunnat göra betydande insatser med hjälp av de särskilda medel som anvisats av arbetsmarknadspolitiska skäl. Regeringen anför att nuvarande syften med statsbidraget till folkbildningen skall vara oförändrade under treårsperioden 1994/95--1996/97 och att Folkbildningsrådet skall fördela det statsbidrag som anslås för folkbildningen.
Regeringen har vid anslagsberäkningen för budgetåret 1994/95 fört bort de extra medel om närmare 539 miljoner kronor som riksdagen anvisade med anledning av förslag i kompletteringspropositionen våren 1993 (prop. 1992/93:150, yttr. 1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). Anslagsberäkningen utgår således från det anslag för budgetåret 1993/94 som riksdagen anvisade i enlighet med förslaget i 1993 års budgetproposition, dvs. drygt 1,9 miljarder kronor (prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU13, rskr. 1992/93:192). Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att en besparing om 100 miljoner kronor skall göras. Efter pris- och löneomräkning föreslås anslaget föras upp med 1 865 328 000 kr.
Regeringen aviserar att riksdagen kommer att föreläggas förslag i 1994 års kompletteringsproposition om att anvisa arbetsmarknadspolitiska medel för insatser inom folkbildningen även för budgetåret 1994/95. I budgetpropositionen (bil. 9 s. 15--16) anges att det kommande förslaget skall avse medel för 8 900 platser i folkhögskolan och därutöver uppskattningsvis 3 000 platser inom folkbildningen, dvs. inom studieförbunden och folkhögskolan.
I fem motioner yrkas att riksdagen skall öka anslaget till folkbildningen i förhållande till regeringens förslag. Med utgångspunkt i det totala statsbidraget för innevarande budgetår yrkas i motion 1993/94:Kr411 (v) att riksdagen skall anvisa 650 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. sammanlagt 2 515 328 000 kronor (yrkande 3). I motionen betonas vikten av att anslagstilldelningen till folkbildningen sker under det ordinarie anslaget och att folkbildningen får en jämn anslagstilldelning för att underlätta långsiktig planering och ett effektivt resursutnyttjande (yrkande 1). I motionerna 1993/94:Kr307 (s) yrkande 46, 1993/94:Kr407 (s) yrkande 1, 1993/94:Kr409 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub906 (s) yrkande 21 hemställs att riksdagen skall anvisa 100 miljoner kronor utöver förslaget i budgetpropositionen. I motionerna anförs att anslaget inte bör minskas då folkbildningen är ett värdefullt komplement till den allmänna vuxenutbildningen och når människor som har kort utbildning och behov av ökade kunskaper. Vidare framhålls folkbildningens stora betydelse för kulturlivet och för arbetet att nå en större kulturell jämlikhet och ett vidgat deltagande i kulturlivet. I motion 1993/94:Kr307 (s) hemställs även om en höjning av anslaget med 3 miljoner kronor till särskilda insatser inom folkbildningen för att motverka rasism och främlingsfientlighet (yrkande 51).
Utskottet anser i likhet med regeringen att målen för statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara oförändrade under treårsperioden 1994/95--1996/97. Till dessa mål hör bl.a. att statsbidragsgivningen skall stödja en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Vidare skall verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en annan viktig målgrupp.
I det rådande statsfinansiella läget anser utskottet att riksdagen bör följa regeringens förslag att 100 miljoner kronor skall sparas på folkbildningsanslaget. Utskottet noterar därvid att den kapacitet som för närvarande finns inom folkbildningen med all sannolikhet kommer att utnyttjas även nästa budgetår genom de särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser som kommer att föreslås i kompletteringspropositionen. Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen underlättar folkbildningens planering genom att dessa extra insatser aviseras redan nu.
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1993/94:Kr307 om folkbildningens möjligheter att bidra till att främlingsfientlighet och rasism motverkas. Utskottet anser emellertid att några särskilt anvisade medel inte bör beräknas under anslaget för detta ändamål. Ett av syftena med statsbidragsreformen för tre år sedan var att minska statsbidragets roll som styrinstrument och att låta folkbildningen själv få bestämma inriktningen på sin verksamhet inom ramen för uppställda riktlinjer. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i årets budgetproposition aviserar tillskapandet av en särskild kommission mot främlingsfientlighet och rasism och att väsentligt utökade medel föreslås ställas till regeringens disposition för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism (prop. 1993/94:100 bil. 12 punkt D 11).
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar 1 865 328 000 kronor. I enlighet härmed bör riksdagen avslå de motioner i vilka högre belopp yrkas, nämligen motionerna 1993/94:Kr307 yrkandena 46 och 51, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1, 1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21.
Utbetalningsrutinerna
I budgetpropositionen aviserar regeringen att utbetalningen av statsbidraget till folkbildningen, som i dag sker kvartalsvis i förskott, skall ändras till att ske månadsvis i efterskott.
Utbetalningen av anslaget bör även fortsättningsvis ske kvartalsvis i förskott enligt motionerna 1993/94:Kr407 (s) yrkande 2, 1993/94:Kr409 (s) yrkande 2, 1993/94:Kr412 (kds), 1993/94:Kr413 (c), 1993/94:Kr414 (fp) och 1993/94:Kr415 (fp). I motionerna anförs dels att en ändrad utbetalningsrutin kommer att medföra en reell besparing på statsbidraget till folkbildningen om sammanlagt 25 miljoner kronor, dels att en månadsvis utbetalning kommer att medföra administrativt merarbete för studieförbunden och folkhögskolorna.
Utskottet vill först erinra om att ett av syftena med statsbidragsreformen år 1991 var att underlätta för studieförbund och folkhögskolor att kunna minska sin administration. En övergång till månadsvisa utbetalningar av statsbidraget torde -- särskilt på det lokala planet -- medföra en viss ökning av administrationen. Vidare vill utskottet erinra om att utbetalningsrutinerna ändrades så sent som den 1 juli 1993. Mot denna bakgrund och med tanke på att ändrade utbetalningsrutiner reellt sett kommer att innebära en minskning av folkbildningens resurser för budgetåret 1994/95 med 25 miljoner kronor anser utskottet att ändringen inte bör genomföras. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr407 yrkande 2, 1993/94:Kr409 yrkande 2, 1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413, 1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415 som sin mening ge regeringen till känna.
Utvärdering
När riksdagen beslöt om ett nytt anslagssystem för folkbildningen och om mål för statsbidragsgivningen godkändes även riktlinjer för uppföljning och utvärdering (prop. 1990/91:82 s. 40--43). I propositionen anfördes bl.a. följande.
En samlad uppföljning och utvärdering är en nödvändig del i den statliga budgetprocessen. Den uppföljning och utvärdering som är av intresse för riksdag och regering skall alltså relateras till den statliga bidragsgivningen. Folkbildningsrådet gör uppföljning av den verksamhet som bedrivs med statsbidrag samt utvärderar denna. Staten tar dels del av rådets utvärdering men gör även en egen bedömning av materialet. Den bedömning som staten därvid gör bör vara en viktig utgångspunkt för beslut om framtida resurstilldelning. Den kan även föranleda en revidering av de mål som staten fastställt för sin bidragsgivning.
-- -- --
Enligt min mening finns det anledning att även bedriva ett utvärderingsarbete som är helt frikopplat från det som folkbildningen själv skall svara för. Ett sådant arbete kan ske genom att regeringen lägger ut tidsbegränsade uppdrag t.ex. till en särskild utredare eller till en forskningsinstitution. Statens fördjupade utvärdering av folkbildningsverksamheten bör göras vart tredje år. Genom ett sådant förfarande tillgodoses även önskemål om att utvärderingen bör göras åtskild från dem som är ansvariga för verksamhetens genomförande.
På regeringens uppdrag har en särskild utredare föreslagit principer för utvärdering av folkbildningen (SOU 1993:64). Förslaget har remissbehandlats. I budgetpropositionen aviserar regeringen att en utredning inom kort skall tillsättas med uppgift att planera och låta genomföra en kvalitativ utvärdering av folkbildningen.
I motion 1993/94:Kr402 (c) hemställs att utvärderingen skall innefatta en analys av vilka effekter besparingarna på folkbildningsanslaget har fått. Analysen bör även avse vilka effekter som uppstått genom att principen om ett enda samlat bidrag som folkbildningen själv fritt disponerar över har övergivits i och med de särskilt anvisade, arbetsmarknadspolitiskt betingade medlen. Utvärderingen bör vara klar i sådan tid att resultaten kan ligga till grund för kommande års budgetarbete.
Den kommande utvärderingen av statsbidragsgivningen till folkbildningen skall enligt uppgift i första hand ställa verksamheten i relation till de från början uppställda målen för statsbidragsgivningen. Utskottet utgår från att viss hänsyn även kommer att tas till de delvis förändrade förutsättningar för verksamheten som besparingarna och anvisandet av särskilda, arbetsmarknadspolitiska medel har inneburit. Utskottet anser att något initiativ från riksdagens sida i denna fråga inte är nödvändigt. Motion 1993/94:Kr402 avstyrks.
Inrättande av viss folkhögskolelinje
Regeringen bör enligt motion 1993/94:Kr403 (fp) rekommendera kommun- och landstingsförbunden att verka för att afasilinjer inrättas på folkhögskolor i samtliga län. Motionärerna redovisar vilken stor betydelse särskilda folkhögskolekurser har för att afatiker skall kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.
När det nya statsbidragssystemet infördes uttalades att handikappade skall vara en viktig målgrupp för folkbildningen. I Folkbildningsrådets fördjupade anslagsframställning konstateras att folkbildningen vänder sig till alla grupper med funktionshinder och att den kan utformas så att de varierande utbildningsbehoven tillgodoses. Folkbildningen kan enligt Folkbildningsrådet ge nya livschanser genom att erbjuda anpassad utbildning till dem som på grund av handikapp fått en bristfällig utbildning eller behöver nya kunskaper. Folkbildningen kan också vara ett led på vägen mot ett arbete. Folkbildningsrådet anser vidare att folkbildningen har visat sig ha både viljan att undanröja studiehinder och goda förutsättningar för att anpassa verksamheten till de stora utbildningsbehov som personer med funktionshinder har.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om folkbildningens betydelse för att människor med olika handikapp skall få möjlighet att utvecklas och skaffa sig kunskaper. Det nya statsbidragssystemet har tillskapats bl.a. med syfte att ge folkbildningen möjlighet att själv utforma sin verksamhet, vilket är ett uttryck för tilltron till folkbildningens förmåga och vilja att inom sina ekonomiska ramar sträva efter att tillgodose behoven hos olika grupper av handikappade. Det har -- som anges i motionen -- också inrättats utbildning inom folkhögskolan som är av stort värde för afatikers möjlighet att återgå till ett normalt liv. Mot bakgrund av det anförda bör det enligt utskottets mening inte göras något uttalande om inrättande av särskilda linjer m.m. inom folkhögskolan. Utskottet föreslår därför att motion 1993/94:Kr403 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (B 2)
Medelsanvisningen
Under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen anvisas medel som disponeras av Nämnden för vårdartjänst (NV) för handikappåtgärder, forsknings- och utvecklingsarbete samt förvaltningskostnader. Vidare anvisas medel till Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet för tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva, för teckenspråkslärarutbildning samt för förvaltningskostnader vid TÖI. Regeringen föreslår en uppräkning av anslaget med 10 092 000 kronor till totalt 63 959 000 kronor, vilket bl.a. har sin grund i riksdagens beslut vid föregående riksmöte om en förstärkning av medlen till stöd och service åt handikappade (prop. 1992/93:159, yttr. 1992/93:KrU11y, bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321).
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet.
Produktion av studiematerial
I motion 1993/94:Kr401 (v) hemställs om ett uttalande från riksdagen om behovet av medel för produktion av studiematerial att användas vid utbildning inom folkbildningen för personer med utvecklingsstörning eller afasi. Verksamhet för dessa grupper kräver stora extrainsatser, och produktionen av studiematerial görs ofta i små upplagor. De nämnda gruppernas behov av studiematerial blir enligt motionen inte tillgodosedda i budgetpropositionen.
Utskottet behandlade vid föregående riksmöte motioner med motsvarande innehåll (bet. 1993/94:KrU13). Utskottet redovisade att när det nuvarande statsbidragssystemet för folkbildningen infördes inräknades medel avseende insatser för handikappade i det nya anslaget. Dessa medel ingår således i de bidrag som Folkbildningsrådet fördelar till studieförbunden och folkhögskolorna. Därutöver utgår medel från det nu aktuella anslaget för vissa merkostnader för handikappades utbildning vid folkhögskola. Utskottet konstaterade vid föregående riksmöte att medel till produktion av studiematerial för handikappade inom olika utbildningsformer utgår från flera anslag och att det finns flera ansvariga inom området. Utskottet uttalade att det är viktigt att samråd sker och att möjligheterna till samverkan tas till vara. Utskottet uttalade också att tillgängliga medel bör utnyttjas så effektivt som möjligt för att de handikappade -- även inom små grupper -- skall få möjlighet till delaktighet och jämlikhet inom bl.a. folkbildningen. Det ankommer på de ansvariga inom området att prioritera mellan olika handikappgruppers behov och att påtala de brister som kan finnas.
Utskottet har inhämtat att Nämnden för vårdartjänst påbörjat en kartläggning av produktionen av studiematerial för att kunna belysa bl.a. vilka aktörer som finns på området, vilken omfattning produktionen för olika grupper har och vilka behov av samordning det finns. Folkbildningsrådet har i sin fördjupade anslagsframställning anfört att man avser att belysa huruvida olika handikappgrupper får sina behov tillgodosedda genom det nya statsbidragssystemet och på vilket sätt behoven tillgodoses. Folkbildningsrådets kommande utvärdering skall även avse frågan hur de olika stödformer som finns samverkar. Utvärderings- och metodarbete skall genomföras tillsammans med Nämnden för vårdartjänst. Utskottet erinrar slutligen om att en statlig utvärdering av folkbildningen påbörjas inom kort.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör göra ett sådant uttalande om medelsanvändningen under anslaget som yrkas i motion 1993/94:Kr401. Yrkandet avstyrks således.
Bidrag till kontakttolkutbildning
Försöksverksamhet med kontakttolkutbildning påbörjades under 1960-talets senare del. Från och med budgetåret 1974/75 överfördes administrationen av utbildningen från Statens invandrarverk till Skolöverstyrelsen (SÖ). Från och med budgetåret 1977/78 ansvarade studieförbunden och folkhögskolorna för kontakttolkutbildningen, varvid SÖ ansvarade för kontrollen av utbildningens kvalitet och för fördelningen av statsbidraget. Medel till utbildningen beräknades under tre anslag, nämligen under folkhögskoleanslaget, under studiecirkelanslaget och -- beträffande vissa merkostnader för utbildningen -- under ett särskilt anslag till kontakttolkutbildning. När det nya anslagssystemet för folkbildningen infördes från och med budgetåret 1991/92 överfördes samtliga medel avseende kontakttolkutbildningen till det särskilda anslaget till utbildningen. Dit fördes också de medel för administration av kontakttolkutbildningen som dittills beräknats under anslaget till SÖ.
Från och med budgetåret 1991/92 disponeras det särskilda anslaget till kontakttolkutbildning av tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, som redan tidigare haft visst ansvar för samordning och kvalitet i utbildningen. TÖI fördelar bidrag till studieförbund och folkhögskolor. TÖI ställer också upp de övergripande målen för utbildningen och svarar för utvecklingsarbete och information.
Kontakttolkutbildning anordnas inom områdena socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. Bidrag utgår för undervisningskostnad och kursadministration. Vid utbildning på folkhögskola lämnas även bidrag till inackorderingsstöd, resekostnader och stipendier. Innevarande budgetår uppgår anslaget till 7 974 000 kronor.
Av statsfinansiella skäl föreslår regeringen att anslaget till kontakttolkutbildning bör upphöra med utgången av innevarande budgetår.
I fyra motioner, nämligen 1993/94:Kr404 (fp), 1993/94:Kr405 (c), 1993/94:Kr410 (s) yrkande 1 och 1993/94:Kr411 (v) yrkande 4, erinras om att riksdagen beslutat om skyldighet för myndigheter att vid behov anlita tolk. Motionärerna betonar vikten av att det finns tillgång till tolk för att trygga invandrares och flyktingars rättssäkerhet och för att underlätta anpassningen till det svenska samhället. Motionärerna anför att kontakttolkutbildningen inom folkbildningen är ett flexibelt komplement till den mindre omfattande tolkutbildning som sker inom högskolan. De framhåller också att behovet av tolkservice för närvarande är stort och att, om en brist på tolkar uppstår, detta kan leda till rättsosäkerhet och ökade samhällskostnader. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det är olyckligt om all grundläggande tolkutbildning vid folkhögskolor och studieförbund läggs ned från och med nästa budgetår. I motionerna 1993/94:Kr410 och 1993/94:Kr411 hemställs att riksdagen skall anvisa medel till kontakttolkutbildning även för nästa budgetår. I den förstnämnda yrkas ett anslag på 8 000 000 kronor och i den sistnämnda ett anslag på 8 474 000 kronor. Enligt motion 1993/94:Kr404 bör riksdagen noga överväga frågan om fortsatt anslag till kontakttolkutbildningen. Kostnaden för utbildningen är enligt motionärens mening försumbar i jämförelse med kostnaden för flyktingmottagningen. Motionären anför att kostnaden för kontakttolkutbildningen skulle kunna belasta anslaget D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. under elfte huvudtiteln. I motion 1993/94:Kr405 slutligen framhålls att staten inte bör avhända sig det ekonomiska ansvaret för kontakttolkutbildningen förrän det klarlagts om utbildningen kan tryggas genom annan finansiering. Regeringen bör därför få i uppdrag att tillsammans med användarna av tolktjänster skapa en ny finansiering. I avvaktan på en sådan lösning bör den föreslagna besparingen skjutas upp.
Utskottet har vid beredningen av ärendet inhämtat synpunkter från Statens invandrarverk (SIV). SIV anför att relativt höga krav ställs på tolkarna för att garantera rättssäkerheten, i synnerhet när det gäller asylprövningen. Förekomsten av kontakttolkutbildning är enligt SIV en grundförutsättning för att sådana kvalitetskrav skall kunna ställas. SIV erinrar om att tolkbehovet förändras relativt snabbt både i fråga om volym och språk. Varje gång ett nytt språk blivit aktuellt har det krävts snabba utbildningsinsatser för att säkra tillgången på tolkar. Den statsbidragsfinansierade kontakttolkutbildningen har enligt SIV visat sig vara en flexibel och väl fungerande yrkesutbildning. Om anslaget till kontakttolkutbildningen slopas utplånas så gott som all grundläggande tolkutbildning i invandrarspråk med undantag av universitetskurserna som har begränsad omfattning och inte avser så många språk som kontakttolkutbildningen. TÖI:s behovsbevakning och systematiska planering uteblir också. Utebliven eller begränsad tolkutbildning försämrar enligt SIV:s uppfattning rättssäkerheten och motverkar invandrarnas jämlikhet. En tänkbar, alternativ modell för finansiering av kontakttolkutbildningen skulle enligt SIV kunna vara att de stora tolkanvändarna ges resurser till att upphandla den tolkutbildning som de bedömer att det finns behov av.
I sammanhanget bör nämnas att synpunkter på kontakttolkutbildningen också har inkommit till utskottet i ett antal skrivelser.
Utskottet anser att det inte råder någon tvekan om att en väl fungerande och rättssäker flyktingmottagning och en jämlik situation för flyktingar och invandrare i deras förhållande till myndigheter och samhället i övrigt kräver tillgång på tolkar med god kvalitet.
Enligt utskottets mening bör det klarläggas vilka effekter ett indraget statsbidrag till kontakttolkutbildningen kan få, vilken volym den framtida kontakttolkutbildningen behöver ha, vilken beredskap det behövs för att snabbt kunna tillgodose nya behov av tolkutbildning och, om det är möjligt, vilka alternativa finansieringsformer för kontakttolkutbildningen det kan finnas. Några exempel på alternativa finansieringsvägar har nämnts i det föregående. En alternativ finansiering bör självfallet vara enkel att administrera. Den får inte heller medföra att större insatser för samordning, information, kvalitetskontroll m.m. krävs. Staten bör eftersträva den lösning som ger det mest effektiva utfallet i förhållande till kostnaderna. Riksdagen bör med anledning av motionerna 1993/94:Kr404, 1993/94:Kr405, 1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om kontakttolkutbildningen.
Utskottet anser att -- i avvaktan på att regeringen klarlägger de nu behandlade frågorna om kontakttolkutbildningen -- statsbidrag i sin nuvarande form bör utgå. Utskottet, som har förståelse för regeringens strävan att begränsa utgifterna inom olika samhällsområden, föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen med anledning av motionerna under reservationsanslaget Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar 4 000 000 kronor. Anslaget bör liksom under innevarande budgetår disponeras av TÖI.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beräknande av medel för bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 46, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1, 1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i denna del, vid medelsberäkningen beslutar att för angivna ändamål vid mom. 3 skall beräknas 1 865 328 000 kr, res. 1 (s)
2. beträffande beräknande av särskilda medel för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 51 i denna del, res. 2 (s)
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkandena 46 och 51, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1, 1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i denna del, till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 865 328 000 kr, res. 3 (s) -- villk. 1 och 2
4. beträffande ändrade utbetalningsrutiner
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr407 yrkande 2, 1993/94:Kr409 yrkande 2, 1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413, 1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 4 (m)
5. beträffande utvärderingen av statsbidragsgivningen till folkbildning
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr402,
6. beträffande uttalande om viss folkhögskolelinje
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr403,
7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 63 959 000 kr,
8. beträffande uttalande om studiematerial för vissa grupper av handikappade
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr401,
9. beträffande kontakttolkutbildningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Kr404, 1993/94:Kr405, 1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande 4, samtliga motioner i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till kontakttolkutbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Kr404, 1993/94:Kr405, 1993/94:Kr410 yrkande 1 och 1993/94:Kr411 yrkande 4, samtliga motioner i denna del, till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr. res. 5 (s)
Stockholm den 1 mars 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Sylvia Lindgren (s).
Reservationer
1. Beräknande av medel för bidrag till folkbildningen (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "I det rådande" och slutar med "redan nu" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att folkbildningen har en viktig uppgift att fylla när det gäller att nå människor som har kort utbildning och behov av ökade kunskaper. Folkbildningen har -- inte minst under tider med stor arbetslöshet -- betydelse för människors möjlighet att höja sin utbildningsnivå och att därigenom stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Folkbildningen är också en viktig del av kulturpolitiken. Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen inte bör bifalla regeringens förslag om en besparing på folkbildningsanslaget med 100 miljoner kronor. Riksdagen bör därför bifalla motionerna Kr307 yrkande 46, Kr407 yrkande 1, Kr409 yrkande 1 och Ub906 yrkande 21 och under anslaget Bidrag till folkbildningen beräkna 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande beräknande av medel för bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 46, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1 och 1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i denna del, samt med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3, båda yrkandena i denna del, vid medelsberäkningen beslutar att för angivna ändamål vid mom. 3 skall beräknas 1 965 328 000 kr,
2. Beräknande av särskilda medel för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism (mom. 2)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet instämmer" och på s. 6 slutar med "D 11)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion Kr307 om folkbildningens möjligheter att bidra till att främlingsfientlighet och rasism motverkas. Med syfte att ge ökat utrymme för folkbildningens insatser inom detta område föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med motionens yrkande 51 anvisar 3 miljoner kronor för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande beräknande av särskilda medel för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 51 i denna del vid medelsberäkningen beslutar att för angivna ändamål vid mom. 3 skall beräknas 3 000 000 kr,
3. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Med det" och slutar med "yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att den av regeringen föreslagna besparingen om 100 miljoner kronor inte skall göras (reservation 1). Vidare har utskottet föreslagit att särskilda medel om 3 miljoner kronor skall anvisas för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism (reservation 2). Sammanlagt bör således riksdagen under folkbildningsanslaget anvisa (1 865 328 000 + 100 000 000 + 3 000 000 =) 1 968 328 000 kronor.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307 yrkandena 46 och 51, 1993/94:Kr407 yrkande 1, 1993/94:Kr409 yrkande 1 samt 1993/94:Ub906 yrkande 21, samtliga motioner i denna del, samt med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr411 yrkandena 1 och 3 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 968 328 000 kr,
4. Ändrade utbetalningsrutiner (mom. 4)
Elisabeth Fleetwood, Hugo Hegeland och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först erinra om att ett av syftena med statsbidragsreformen år 1991 var att underlätta för studieförbund och folkhögskolor att minska sin administration. Det framstår för utskottet som mindre troligt att administrationen skulle öka i omfång genom en övergång från kvartalsvisa till månadsvisa utbetalningar av statsbidraget. Studieförbunden och folkhögskolorna torde redan i dag ha rutiner för månadsvis medelshantering, bl.a. beträffande löner. Utskottet har mot denna bakgrund inget att erinra mot att regeringen -- som aviseras i budgetpropositionen -- övergår från kvartalsvis utbetalning i förskott av bidraget till folkbildningen till månadsvis utbetalning i efterskott. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad som anfördes i föregående års finansplan (prop. 1992/93:100 bil. 1 s. 96 f.), nämligen att förmedlingen av de statliga betalningarna bör ske på ett utifrån statens synvinkel kostnadseffektivt sätt. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår de nu aktuella motionsyrkandena om bibehållen kvartalsvis utbetalning i förskott av bidraget till folkbildningen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ändrade utbetalningsrutiner
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr407 yrkande 2, 1993/94:Kr409 yrkande 2, 1993/94:Kr412, 1993/94:Kr413, 1993/94:Kr414 och 1993/94:Kr415,
5. Medelsanvisningen till Bidrag till kontakttolkutbildning (mom. 10)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling, Monica Widnemark och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser att --" och slutar med "av TÖI" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att -- i avvaktan på att regeringen klarlägger de nu behandlade frågorna om kontakttolkutbildningen -- statsbidrag i dess nuvarande form bör utgå. Anslaget bör i enlighet med vad som föreslås i motion Kr410 yrkande 1 föras upp med 8 miljoner kronor för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till kontakttolkutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr410 yrkande 1 i denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Kr404, 1993/94:Kr405 och 1993/94:Kr411 yrkande 4, samtliga motioner i denna del, till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1994/95 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 8 000 000 kr.