Folkbildning
Betänkande 1992/93:KrU13
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU13
Folkbildning
Innehåll
1992/93 KrU13
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i anslutning härtill.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Bidrag till folkbildningen för nästa budgetår anvisa 1917543000 kr. Vidare tillstyrker utskottet att utbetalningen av statsbidraget fr.o.m. nästa budgetår sker kvartalsvis i stället för som hittills halvårsvis.
Motionsyrkanden om ökade resurser i förhållande till regeringens förslag avstyrks av utskottet. Utskottet avstyrker också ett motionsförslag som syftar till att särskilda medel skall anvisas för studieförbundens kurser på högskolenivå. Mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden om betydelsen av folkbildningens utbildning för arbetslösa avstyrks motionsyrkanden om ett nytt uttalande av samma innebörd. Slutligen anser utskottet att det -- med hänsyn till de kontakter Folkbildningsrådet under senare tid haft med utbildningsanordnarna -- inte är erforderligt med ett särskilt uppdrag till rådet att inventera möjligheterna till utökad utbildning för arbetslösa, varför ett motionsyrkande i frågan avstyrks.
Regeringens förslag att under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen anvisa 45117000 kr och att under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning anvisa 7974000 kr tillstyrks av utskottet.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden i vilka begärs uttalanden från riksdagen om behovet av studiematerial för vissa grupper av handikappade och om en utredning av studiematerialsfrågan. Utskottet hänvisar bl.a. till att Nämnden för vårdartjänst har möjlighet att själv ta initiativ till en sådan utredning, att handikappfrågor inom folkbildningen avses tas upp i Folkbildningsrådets anslagsframställning för perioden 1994/95--1996/97 och att Statens institut för handikappade i skolan skall behandla läromedelsfrågor i sin anslagsframställning för samma period.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 9 (Utbildningsdepartementet) under C Folkbildning
dels under punkt C 1 (s. 77--80) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen förordats om utbetalningsperioder av statsbidraget till folkbildningen,
2. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 1917543 000 kr.
dels under punkt C 2 (s. 80--83) föreslagit riksdagen att
3. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 45117000 kr.
dels under punkt C 3 (s. 83--84) föreslagit riksdagen att
4. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 7974000 kr.
Motionerna
1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisar 200000000 kr utöver regeringens förslag,
1992/93:Kr405 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till folkbildningen.
1992/93:Kr408 av Lisbet Calner och Gunnar Thollander (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av folkbildningens insatser för utbildning av arbetslösa,
2. att riksdagen beslutar att för 1993--94 anslå medel inom ramen för anslaget till folkbildningen för utbildningar som riktar sig till de som är eller riskerar att bli arbetslösa och som syftar till att öka deltagarnas kompetens och förbättra deras situation på arbetsmarknaden.
1992/93:Kr409 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt anslag till folkhögskolor och studieförbund.
1992/93:Kr410 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för produktion av studiematerial för deltagare i folkbildningen med utvecklingsstörning eller afasi.
1992/93:Kr412 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av folkbildningens insatser för utbildning och kulturverksamhet för arbetslösa,
2. att riksdagen beslutar att till C 1. Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa 200000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:Kr413 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisar 100000000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
1992/93:Kr414 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra åt Folkbildningsrådet att inventera vilka insatser folkhögskolor och studieförbund är beredda att göra för arbetslösa och vilken förberedelsetid respektive anordnare behöver innan eventuell verksamhet kan påbörjas.
1992/93:Kr415 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de otillräckliga resurserna för anpassning av studiematerial till utvecklingsstörda och afatiker.
1992/93:Kr419 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för produktion av studiematerial för utvecklingsstörda och afatiker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om produktion av studiematerial för olika grupper med funktionshinder.
1992/93:Kr421 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studieförbunden tillförs medel för att kunna genomföra kurser på högskolenivå.
1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till folkbildning.
1992/93:Ub905 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar att till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa 200000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till folkbildningen.
Utskottet
Bidrag till folkbildningen (C 1)
Vid riksmötet 1990/91 beslöt riksdagen att det statliga bidraget till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor från och med budgetåret 1991/92 skulle utgå från ett nytt samlat anslag benämnt Bidrag till folkbildningen (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Bidraget utbetalas till den ideella föreningen Folkbildningsrådet som bildats av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet. Folkbildningsrådet har givits ansvaret för fördelningen av statsbidraget mellan studieförbund och folkhögskolor, dvs. både fördelningen mellan dessa båda kategorier och fördelningen mellan olika studieförbund och folkhögskolor.
Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att målet för statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara att stödja sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och till att skapa engagemang hos dem att delta i samhällsutvecklingen. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftorna och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras.
Vid föregående riksmöte föreslog regeringen med hänvisning till det kärva ekonomiska läget att -- efter pris- och löneomräkning -- en besparing om 300 miljoner kronor skulle göras på folkbildningsanslaget, vilket därefter beräknades till 1842344000 kr (prop. 1991/92:100 bil. 9 punkt C 1.). På kulturutskottets förslag räknades emellertid anslaget upp med 100 miljoner kronor till totalt 1942344000 kr (bet. 1991/92:KrU12, rskr. 189). Uppräkningen med 100 miljoner kronor avsåg särskilt bidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom folkbildningen.
Under hösten 1992 föreslog regeringen att 106 miljoner kronor skulle anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för bidrag under budgetåret 1992/93 till folkhögskolor som anordnar kurser för arbetslösa (prop. 1992/93:50). Riksdagen anvisade de föreslagna medlen och beslöt att Folkbildningsrådet skulle fördela medlen till folkhögskolorna (yttr. 1992/93:KrU5y, yttr. 1992/93:AU2y och bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134).
I årets budgetproposition utgår beräkningen av anslaget till folkbildningen från det ursprungliga förslaget i 1992 års budgetproposition om ett anslag för budgetåret 1992/93 på 1842344000 kr. Efter pris- och löneomräkning föreslås riksdagen anvisa 1917543000 kr för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:100 bil. 9 punkt C 1.). Några medel för särskilt bidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning beräknas således inte. Vidare föreslås riksdagen godkänna att utbetalningen av statsbidraget fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall ske kvartalsvis och inte som innevarande budgetår halvårsvis. Den ändrade utbetalningsordningen beräknas medföra en besparing för statsverket på 24 miljoner kronor.
Riksdagen föreslås i motionerna Kr335 (s) yrkande 7, Kr412 (s) yrkande 2 och Ub905 (s) yrkande 13 anvisa 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen skall användas för utbildning vid folkhögskolor och inom studieförbund för arbetslösa och beräknas räcka till 5000 heltidsstuderande. Motionärerna anför att arbetslöshetssituationen inte har förbättrats och att folkbildningen visat sina möjligheter och sin förmåga att snabbt och flexibelt anordna utbildning för dem som drabbas av arbetslöshet.
I motion Kr413 (v) erinras om att riksdagen tidigare beslutat om en treårig plan för tiden fr.o.m. budgetåret 1991/92 för utveckling av folkbildningsanslaget. Från denna plan gjordes avsteg föregående år då en besparing gjordes på anslaget för budgetåret 1992/93. Motionärerna anser att folkhögskolorna och studieförbunden bör beredas möjligheter att arbeta utifrån en mera långsiktig planering och utveckling. De föreslår mot denna bakgrund en ökning av anslaget för budgetåret 1993/94 med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Riksdagen bör således anvisa 2017543000 kr.
I motionerna Kr405 (s), Kr408 (s) yrkande 2, Kr409 (s), Ub903 (s) yrkande 1 och N317 (s) yrkande 8 hemställs att riksdagen skall göra uttalanden om behovet av ökade resurser för utbildning inom folkbildningen för arbetslösa. I motionerna Kr408 (s) yrkande 1 och Kr412 (s) yrkande 1 föreslås att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionerna om värdet av folkbildningens insatser för utbildning och kulturverksamhet för arbetslösa. I motionerna framhålls studieförbundens och folkhögskolornas kapacitet och erfarenhet på området. Vidare erinras om folkbildningens uppgift att ge kompletterande utbildning för korttidsutbildade och om den speciella pedagogik som tillämpas. Motionärerna anför också folkbildningens spridning och tillgänglighet i landet som en särskilt betydelsefull faktor, då det gäller att nå dem som behöver kompletterande utbildning i en svår arbetsmarknadssituation.
Utskottet har inledningsvis erinrat om målen för statsbidragsgivningen till folkbildningen, vilka bland annat innebär att verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor skall prioriteras och att personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade särskilt skall prioriteras. Riksdagen har under det senaste året i samband med medelsanvisning till folkbildningen markerat betydelsen av de insatser som folkbildningen kan göra för arbetslösa. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är erforderligt att riksdagen därutöver gör något sådant uttalande som yrkas i motionerna Kr408 yrkande 1 och Kr412 yrkande 1. Yrkandena avstyrks således.
Utskottet anser att riksdagen bör godta regeringens beräkning av anslaget, vilken inkluderar pris- och löneomräkning. Riksdagen bör således med avslag på motionerna Kr335 yrkande 7, Kr412 yrkande 2, Kr413 och Ub905 yrkande 13 anvisa de begärda medlen om 1917543000 kr. Utskottet utgår från att regeringen -- med utgångspunkt i en samlad arbetsmarknadspolitisk bedömning -- senast i kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med de förslag som regeringen bedömer nödvändiga av sysselsättningsskäl bl.a. beträffande utbildning inom folkbildningen för arbetslösa. Något uttalande från riksdagens sida i frågan anser utskottet inte påkallat, varför de motioner avstyrks i vilka begärs uttalanden om behovet av ökade anslag, nämligen Kr405, Kr408 yrkande 2, Kr409, Ub903 yrkande 1 och N317 yrkande 8.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om utbetalningsperioder för statsbidraget till folkbildningen.
Folkbildningsrådet bör enligt motion Kr414 (fp) få i uppdrag att göra en inventering av vilka insatser folkhögskolor och studieförbund är beredda att göra för arbetslösa och vilken förberedelsetid de skulle behöva innan de kan starta ytterligare sådan verksamhet om riksdagen av arbetsmarknadsskäl senare skulle anvisa ökade resurser för ändamålet.
Folkbildningen har under det gångna året visat sin förmåga att snabbt och flexibelt anordna utbildning speciellt avsedd för arbetslösa. Folkbildningsrådet har efter kontakter med utbildningsanordnarna givit bidrag till utbildning som kunnat påbörjas med kort varsel. Utskottet vill dock påpeka att det varit svårt att starta och fullfölja vissa kurser på grund av hittills icke lösta problem med studiefinansieringen, t.ex. oklarheter beträffande studerandes möjligheter att kombinera studier med arbetslöshetsersättning. Frågor av detta slag bereds för närvarande inom arbetsmarknadsutskottet. Under senare delen av år 1992 har Folkbildningsrådet haft många kontakter med utbildningsanordnarna beträffande kurser för arbetslösa. Det finns därför kunskap om vid vilka folkhögskolor och studieförbund ytterligare utbildning för arbetslösa skulle kunna påbörjas snabbt, om nya medel senare anvisas av riksdagen. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att den i motion Kr414 önskade beredskapen finns. Något särskilt uppdrag åt Folkbildningsrådet att inventera möjligheterna till utvidgad utbildning för arbetslösa torde inte vara nödvändigt. Motion Kr414 får anses besvarad med det anförda.
Studieförbunden bör enligt motion Kr421 (s) yrkande 1 tillföras medel för att kunna genomföra kurser på högskolenivå. Motionärerna poängterar betydelsen av folkbildningens spridning i hela landet. De anser att det skulle vara mycket effektivt ur kostnadssynvinkel om folkbildningen kunde erbjuda arbetslösa större möjligheter att få utbildning på högskolenivå.
Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att studieförbunden fr.o.m. innevarande läsår får använda statsbidraget till folkbildning till sådan kompetensinriktad utbildning som till form och arbetssätt motsvarar den som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan (prop. 1991/92:157, bet. 1991/92:KrU31, rskr. 1991/92:331). Sådan utbildning kan således numera ingå som en del i studieförbundens reguljära, statsbidragsberättigade verksamhet. Utskottet anser att denna del av studieförbundens verksamhet är betydelsefull för möjligheten att sprida utbildning på högskolenivå i landet. Utskottet betonade dock i sitt betänkande 1991/92:KrU31 att den kompetensinriktade utbildningen inom studieförbunden inte får vara av sådan omfattning att det går ut över studieförbundens folkbildande verksamhet. Folkbildningsrådet fördelar statsbidragsmedlen utifrån de riktlinjer som riksdagen godkänt. Det ankommer därefter på studieförbunden att inom givna ekonomiska ramar avgöra vilka olika slag av statsbidragsberättigad verksamhet de skall ägna sig åt. Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om anvisande av särskilda medel för kurser på högskolenivå. Motion Kr421 yrkande 1 avstyrks således.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (C 2)
I samband med riksdagens beslut om ett samlat anslag till folkbildningen fr.o.m. budgetåret 1991/92 gjordes även vissa förändringar i fråga om det statliga bidraget till handikappåtgärder inom folkbildningen.
Från det nya anslaget benämnt Bidrag till folkbildningen fördelar Folkbildningsrådet bidrag till folkhögskolorna i form av allmänt statsbidrag, förstärkningsbidrag för insatser för handikappade, förstärkningsbidrag till musikundervisning samt särskilda bidrag, nämligen för nordiska kursdeltagare och till enskilda skolor. Förstärkningsbidraget till insatser för handikappade vid folkhögskolor används bl.a. till att uppnå ökad lärartäthet. Vidare fördelar Folkbildningsrådet bidrag till studieförbunden -- i enlighet med studieförbundens önskemål -- i form av ett samlat allmänt bidrag. Medel från detta allmänna bidrag är avsett att användas av studieförbunden även för insatser för handikappades deltagande i studieförbundens verksamhet.
Från och med budgetåret 1991/92 anvisas vidare medel under det nya anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. Innevarande budgetår disponeras drygt 30 miljoner kronor av medlen under detta anslag av Nämnden för vårdartjänst för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskola för personer med funktionshinder. Medlen används bl.a. till anpassning av lokaler och internat, ökad lärartäthet, assistans, lärarfortbildning, korta anpassningskurser för vuxna med funktionshinder (synskadade, vuxendöva och personer med medicinska handikapp), aktiveringskurser för dövblinda samt för bidrag till Synskadades riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. Omkring 1,5 miljoner kronor går till förvaltningskostnader i samband med utbildningsverksamheten och 0,5 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsarbete. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet disponerar omkring 13,5 miljoner kronor av medel som anvisas under anslaget för utbildning av tolkar för tolkning åt döva, dövblinda och vuxendöva och för utbildning av teckenspråkslärare samt för förvaltningskostnader.
Nämnden för vårdartjänst har i sin anslagsframställning bl.a. begärt ökade medel för att kunna lämna bidrag till produktion av studiematerial för även andra grupper än synskadade och dövblinda.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen skall anvisa 45117000 kr, varvid endast en pris- och löneomräkning med 2149000 kr gjorts. Medel för personlig assistans i studiesituationen och för forsknings- och utvecklingsarbete, vilka hittills beräknats under detta anslag, har förts över till anslag på socialhuvudtiteln för att uppnå samordnings- och effektivitetsvinster.
I motionerna Kr410 (v), Kr415 (kds) och Kr419 (c) yrkande 1 hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att behovet av medel för produktion och anpassning av studiematerial för utvecklingsstörda och afatiker bör tillgodoses. Motionärerna, som hänvisar till att Nämnden för vårdartjänst i sin anslagsframställning begärt utökade medel för produktion av studiematerial för funktionshindrade, anser att medelsberäkningen i budgetpropositionen innebär att de i motionerna nämnda gruppernas behov av studiematerial inte blir tillgodosedda. Enligt motion Kr419 yrkande 2 bör riksdagen vidare uttala att frågan om produktion av studiematerial för olika grupper av handikappade skall utredas i enlighet med vad som framförts i Nämndens för vårdartjänst anslagsframställning.
Utskottet erinrar om att statligt bidrag till utveckling och produktion av läromedel, studiematerial, litteratur m.m. för skilda grupper av handikappade i olika åldrar och med olika behov av utbildning utgår från flera olika anslag, bl.a. från de nu aktuella anslagen till folkbildning och från anslaget Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, vilket till vissa delar disponeras av Statens institut för handikappfrågor i skolan. Det är enligt utskottets mening viktigt att samråd sker och att möjligheterna till samverkan prövas av dem som får statligt produktionsbidrag. Det är väsentligt att de handikappade, även de som hör till små grupper, får möjlighet till delaktighet och jämlikhet inom t.ex. folkbildningen och att särskilda åtgärder vidtas som underlättar deras studier. Därför bör tillgängliga medel utnyttjas så effektivt som möjligt.
Utskottet anser att det inte är möjligt att -- på grundval av vad som anförs i motionerna -- bedöma behovet av medel för produktion av studiematerial för de i motionerna nämnda grupperna ställt i förhållande till behoven hos de andra grupper som finns. Utskottet anser att det bör ankomma på dem som ansvarar för studiematerialsproduktion och har överblicken över området att inom givna ekonomiska ramar prioritera mellan de olika gruppernas behov och att påvisa i vad mån vissa grupper är särskilt eftersatta. Det är också deras och utbildningsanordnarnas ansvar att undersöka om det är möjligt att utnyttja material och läromedel som tagits fram av andra producenter och för andra studiesituationer. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är motiverat att föreslå riksdagen att göra ett sådant uttalande om användningen av medlen under anslaget som begärs i motionerna Kr410, Kr415 och Kr419 yrkande 1. Motionerna får anses besvarade med det anförda.
Utskottet anser att riksdagen bör godta regeringens förslag till medelsberäkning i budgetpropositionen och i enlighet härmed anvisa 45117000 kr under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.
Utskottet kommer i annat sammanhang att ta upp till behandling regeringens nyligen avgivna förslag om ökade resurser fr.o.m. den 1 januari 1994 till teckenspråksutbildning, tolkutbildning m.m. (prop. 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade, bilaga 2).
Som nämns i motion Kr419 har Nämnden för vårdartjänst i sin anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 föreslagit att frågan om produktion av studiematerial för olika grupper av funktionshindrade skall utredas. Nämnden, som således bedömt en utredning nödvändig, bör enligt utskottets mening vara oförhindrad att själv genomföra den inom ramen för sin reguljära verksamhet, varför något särskilt uttalande i frågan från riksdagens sida inte är påkallat. I den mån nämnden bedömer att en sådan utredning bör genomföras på annat sätt, förutsätter utskottet att nämnden återkommer till regeringen med förslag därom exempelvis i samband med kommande anslagsframställning. Utskottet förutsätter också att nämnden -- om den själv gör en sådan utredning -- genomför den i kontakt med andra som ansvarar för utveckling och produktion av studiematerial, läromedel m.m. för handikappade. Det kan här nämnas att Statens institut för handikappfrågor i skolan i enlighet med regeringens direktiv skall redovisa frågeställningar om läromedelsproduktionen i sin anslagsframställning för perioden 1994/95--1996/97. Utskottet har inhämtat att Folkbildningsrådet i förberedelserna inför anslagsframställningen för perioden 1994/95--1996/97 avser att tillsätta en särskild arbetsgrupp för handikappfrågor och att rådet även samråder med Nämnden för vårdartjänst i frågan. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkande 2 i motion Kr419.
Bidrag till kontakttolkutbildning (C 3)
Kontakttolkutbildning anordnas på många olika språk inom huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. Anslaget disponeras av universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet vid universitetet fördelar statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor som anordnar kontakttolkutbildning. Vid fördelningen av statsbidraget skall institutet särskilt sträva efter att kontakttolkutbildningen lokaliseras till de regioner och inriktas på de språk där behovet av kontakttolkar är störst. Institutet utövar tillsyn över utbildningen och ansvarar för att kvaliteten upprätthålls. Det är också institutet som skall ställa upp de övergripande målen för utbildningen. Efter pris- och löneomräkning föreslås anslaget föras upp med 7974000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uttalande om värdet av folkbildningens insatser för arbetslösa
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr408 yrkande 1 och 1992/93:Kr412 yrkande 1,
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Kr335 yrkande 7, 1992/93:Kr405, 1992/93:Kr408 yrkande 2, 1992/93:Kr409, 1992/93:Kr412 yrkande 2, 1992/93:Kr413, 1992/93:Ub903 yrkande 1, 1992/93Ub905 yrkande 13 och 1992/93:N317 yrkande 8 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1917543000 kr, res. (s) men. (v) - delvis
3. beträffande utbetalningsperioder för statsbidraget till folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats i propositionen,
4. beträffande inventering av folkbildningens möjligheter att anordna ytterligare utbildning för arbetslösa
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr414,
5. beträffande uttalande om beräknande av särskilda medel till utbildning på högskolenivå inom studieförbunden
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr421 yrkande 1,
6. beträffande uttalande om studiematerial för vissa grupper av handikappade
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr410, 1992/93:Kr415 och 1992/93:Kr419 yrkande 1, men. (v) - delvis
7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 45117000 kr,
8. beträffande utredning om studiematerial m.m. för olika grupper av handikappade
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr419 yrkande 2,
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till kontakttolkutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7974000 kr.
Stockholm den 25 februari 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att folkbildningen har en mycket viktig uppgift att fylla när det gäller insatser för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa. Bland dessa grupper finns många med kort grundutbildning och bristfälliga kunskaper. Insatser bör göras för att höja utbildningsnivån och förbättra människors möjligheter att behålla sina arbeten och att hävda sig på arbetsmarknaden. Folkhögskolorna och studieförbunden har under innevarande budgetår visat sin förmåga att snabbt och flexibelt anordna särskild utbildning för arbetslösa. Behovet av sådan utbildning är stor även inför budgetåret 1993/94. Riksdagen bör därför bifalla motionerna Kr412 yrkande 12, Kr335 yrkande 7 och Ub905 yrkande 13 genom att under anslaget Bidrag till folkbildningen anvisa 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller totalt 2117543000 kr. Genom denna ökade medelsanvisning blir de motionsyrkanden tillgodosedda i vilka begärs uttalanden av riksdagen om ökade medel till folkbildningen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Kr335 yrkande 7, 1992/93:Kr412 yrkande 2 och 1992/93:Ub905 yrkande 13, med anledning av proposition 1992/93:100 och motionerna 1992/93:Kr405, 1992/93:Kr408 yrkande 2, 1992/93:Kr409, 1992/93:Kr413, 1992/93:Ub903 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 8 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2117543000 kr,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)
Den nedskärning som skett budgetåren 1991/92 och 1992/93 av anslaget till folkbildning slår hårt mot korttidsutbildade, arbetslösa, handikappade och invandrare, dvs. grupper som redan före lågkonjunkturen var missgynnade och utsatta. Svängningarna i medelsanvisningen till folkbildningen försvårar framför allt folkhögskolornas planering beträffande läraranställningar och kurser. Vidare försvåras effektivt resursutnyttjande och konstruktivt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av vad jag här har anfört anser jag att anslaget till folkbildningen för nästa budgetår bör ökas med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
2. Uttalande om studiematerial för vissa grupper av handikappade (mom. 6)
Målet för statsbidragsgivningen till folkbildningen är bl.a. att stödja sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras. Insatser för funktionshindrade är resurskrävande eftersom studiemetodiken måste anpassas till de handikappades behov och förutsättningar och studiematerialet ofta produceras i små upplagor. Resurser måste därför ställas till förfogande för att göra det möjligt för funktionshindrade att delta i folkbildningsverksamheten. Som framhålls i bl.a. motion Kr410 bör utvecklingsstörda och afatiker ges samma möjligheter till studier och personlig utveckling som andra grupper av handikappade. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att lösa problemen med brist på studiematerial för dessa båda grupper.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under 2 och 6 borde ha hemställt:
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr413 samt med anledning av proposition 1992/93:100 och motionerna 1992/93:Kr335 yrkande 7, 1992/93:Kr405, 1992/93:Kr408 yrkande 2, 1992/93:Kr409, 1992/93:Kr412 yrkande 2, 1992/93:Ub903 yrkande 1, 1992/93:Ub905 yrkande 13 och 1992/93:N317 yrkande 8 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2017543000 kr,
6. beträffande uttalande om studiematerial för vissa grupper av handikappade
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr410 och med anledning av motionerna 1992/93:Kr415 och 1992/93:Kr419 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,