Folkbildning
Betänkande 1991/92:KrU12
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU12
Folkbildning
Innehåll
1991/92 KrU12
Sammanfattning
Frågor om bidrag till folkbildningen bereds fr.o.m. innevarande riksmöte av kulturutskottet.
Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet samt motioner som väckts i anslutning härtill.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 338,1 milj.kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen.
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att -- efter pris- och löneomräkning -- göra en besparing om 300 milj.kr. på anslaget Bidrag till folkbildningen nästa budgetår.
Utskottet föreslår att riksdagen under nämnda anslag skall anvisa 100 milj.kr. utöver regeringens förslag eller totalt 1942344000 kr. De extra medlen skall fördelas av Folkbildningsrådet till de utbildningsanordnare inom folkbildningen som anordnar arbetsmarknadsanpassad utbildning under läsåret 1992/93. Folkbildningens möjligheter och förmåga att snabbt och flexibelt anordna utbildning av skiftande utformning och innehåll kan på detta sätt utnyttjas för att -- i den svåra arbetsmarknadssituation som råder -- erbjuda utbildning för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att folkbildningens, särskilt studieförbundens, bredd, flexibilitet och tidigare erfarenhet från studie- och informationskampanjer bör tas till vara vid kommande information inför en folkomröstning om svensk anslutning till EG.
Motionsyrkanden, i vilka begärs att riksdagen skall göra särskilda uttalanden om folkhögskolans eller studieförbundens särskilda betydelse, om konstnärernas inkomstmöjligheter inom folkbildningen, om folkbildningens betydelse för handikappades möjligheter till studier samt om förläggning av högskoleutbildning i anslutning till viss folkhögskoleutbildning m.m., avstyrks av utskottet.
Regeringens förslag att under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen anvisa 44991000 kr. och att under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning anvisa 7594000 kr. tillstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats tre reservationer (s), vilka avser dels förslag att endast 113,1 milj.kr. av utbildningsavgiftsmedlen skall användas för att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen, dels en uppräkning av anslaget Bidrag till folkbildningen med 250 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag, dels ock ett uttalande om folkbildningens betydelse för konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter.
Ett särskilt yttrande (s) om folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder har avgivits.
I en meningsyttring (v) uttalas att riksdagen bör anvisa 306,3 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit under anslaget Bidrag till folkbildningen.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 9 (utbildningsdepartementet) under C Folkbildning
dels under punkt C 1 (s. 69--72) föreslagit riksdagen att
2. godkänna att 338100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen,
3. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett anslag på 1842344000 kr.
dels under punkt C 2 (s. 72--74) föreslagit riksdagen att
4. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett anslag på 44991000 kr.
dels under punkt C 3 (s. 74--75) föreslagit riksdagen att
5. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 7594000kr.
Motionerna
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningens betydelse för konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter.
1991/92:Kr274 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningen,
3. att riksdagen till Folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisar 306300000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 2148644000 kr.
1991/92:Kr403 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidragen till folkbildningen.
1991/92:Kr404 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning vid Tidaholms Grafiska verkstad.
1991/92:Kr405 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisar 250000000kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 2092344000 kr.
1991/92:Kr407 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge ökade medel till folkbildningen.
1991/92:Kr410 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av folkhögskoleverksamheten för att få bättre resursutnyttjande.
1991/92:Kr411 av Bo Nilsson och Gunnar Nilsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för att rädda folkbildningen i Skåne, 2. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen anvisar 250 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller 2092344000 kr.
1991/92:Kr412 av Lisbeth Staaf-Igelström och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskoleverksamheten.
1991/92:Kr413 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att förbättra rekryteringen till teckenspråks/dövblindtolkutbildningen.
1991/92:Kr414 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för utbildning av teckenspråkstolkar vid Fellingsbro folkhögskola.
1991/92:Kr417 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för att garantera tolkkostnaderna vid studier vid studieförbund och folkhögskolor.
1991/92:Kr419 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslaget i budgetpropositionen om bidraget till folkbildningen.
1991/92:Kr420 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att besparingen på 300 milj.kr. inte skall omfatta folkhögskolornas verksamhet.
1991/92:Kr421 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det år 1991 fattade beslutet om folkhögskolorna ligger fast.
1991/92:Kr422 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkhögskolorna bör ges sådana villkor att de grundläggande intentionerna i 1991 års riksdagsbeslut i allt väsentligt kan fullföljas.
1991/92:Kr428 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till folkbildningen.
1991/92:Kr429 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisar 250000000kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 2092344000 kr.
1991/92:Kr430 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studieförbundens stora betydelse för demokrati, livslångt lärande, medmänsklig gemenskap och kultur.
1991/92:Kr431 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskolornas betydelse i utbildningens tjänst.
1991/92:Sf504 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen godkänner att 113100000 kr. av de medel som tillfaller staten genom utbildningsavgiften används för att delvis finansiera anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen.
1991/92:So224 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder.
1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar öka anslaget till folkbildning i enlighet med vad i motionen framförts.
Utskottet
Bidrag till folkbildningen
Vid riksmötet 1990/91 beslöt riksdagen att det statliga bidraget till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor från och med budgetåret 1991/92 skall utgå från ett nytt samlat anslag benämnt Bidrag till folkbildningen (prop. 1991/92:82, bet. UbU18, rskr. 358). Bidraget utbetalas till den ideella föreningen Folkbildningsrådet som bildats av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet. Folkbildningsrådet har givits ansvaret för fördelningen av statsbidraget mellan studieförbund och folkhögskolor, dvs. både fördelningen mellan dessa båda kategorier och fördelningen mellan olika studieförbund och folkhögskolor. Denna ordning innebär en markant förändrad ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen.
Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att målet för statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara att stödja sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och till att skapa engagemang hos dem att delta i samhällsutvecklingen. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftorna och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras.
I enlighet med förslag av utbildningsutskottet beslöt riksdagen att en treårig budgetram skulle införas för folkbildningen och att bidraget skulle justeras under mellanåren med hänsyn till löne- och prisutvecklingen i samhället.
I årets budgetproposition (bil. 9 s. 5, 14, 20, 69--72) anförs att det av statsfinansiella skäl är nödvändigt att budgetåret 1992/93 göra ett avsteg från den av riksdagen beslutade principen om en årlig justering av bidraget till folkbildningen. Utgångspunkten i budgetarbetet har varit att, under kärva statsfinansiella omständigheter, ge ungdomsutbildning, högre utbildning och forskning företräde framför andra utbildningsinsatser. Regeringen föreslår att -- efter pris- och löneomräkning -- en besparing på 300 milj.kr. skall göras på anslaget Bidrag till folkbildningen. Vidare skall anslaget tillföras 338,1 milj.kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften. Anslaget föreslås föras upp med 1842344000 kr.
I motion Sf504 (s) yrkande 7 hemställs att endast 113100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften skall tillföras anslaget Bidrag till folkbildningen. Motionärerna anser att samtliga avgiftsmedel på sikt bör användas till vuxenstudiestöd i enlighet med de ursprungliga intentionerna med avgiften.
Utskottet har inget att erinra mot att 338,1 milj.kr. av utbildningsavgiftsmedlen används till att delvis finansiera folkbildningsanslaget. Med avstyrkande av motionsyrkandet tillstyrker utskottet således regeringens förslag.
Regeringens besparingsförslag tas upp i ett stort antal motioner.
Någon besparing på bidraget till folkbildningen bör enligt motion Kr274 (v) yrkandena 2 och 3 inte göras. Riksdagen bör därför anvisa 306,6 milj.kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att en nedskärning av bidraget till folkbildningen bl.a. skulle innebära ett avsteg från de kulturpolitiska mål som riksdagen antog år 1974. Om anslaget minskas försvåras folkhögskolans möjligheter att erbjuda sådan utbildning som är speciellt utformad med tanke på korttidsutbildade, handikappade, invandrare och dem som söker sig till estetisk utbildning -- utbildning som inte erbjuds av andra utbildningsanordnare. En minskning av anslaget skulle enligt motionärernas mening även medföra att studieförbundens verksamhet -- som för många utgör den enda möjligheten att aktivt delta i kulturlivet -- i större utsträckning skulle komma att utnyttjas av dem som har råd att betala högre avgifter.
Enligt motionerna Kr405, Kr411 och Kr429 (samtliga s) bör riksdagen anvisa 250 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Detta innebär att motionärerna godtar en besparing med 50 milj.kr. I dessa motioner -- liksom i den tidigare nämnda motion Kr274 (v) -- betonas folkbildningens stora betydelse för de korttidsutbildade, för dem som avbrutit sina gymnasiestudier, för kvinnor som varit borta från arbetsmarknaden för att vårda barn, för handikappade och för invandrare. De framhåller också folkbildningens betydelse för demokratin då den ger människor möjlighet att förbättra sin förmåga att självständigt ta ställning till olika samhällsfrågor. Med hänvisning till likartade motiveringar föreslås i motionerna Kr403, Kr407, Kr419, Kr428 och Ub806 yrkande 2 (samtliga s) att riksdagen skall uttala att någon besparing på folkbildningsanslaget inte bör göras. I motionerna begärs dock inte någon ökning av anslagsbeloppet. Anslaget till folkbildningen bör enligt motion So224 (s) yrkande 5 hållas på en hög nivå med tanke på folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder.
I motion Kr420 (m) godtas den av regeringen föreslagna besparingen. Motionären vill dock att riksdagen skall uttala att hela besparingen om 300 milj.kr. skall avse studieförbundsverksamheten och att folkhögskolan inte skall drabbas av någon bidragsminskning.
Någon besparing bör enligt motionerna Kr412 (s), Kr421 (s), Kr422 (fp, m, c) och Kr431 (c) inte göras på bidraget till folkhögskolan.
I motion Kr410 (nyd) framhålls folkhögskolans stora betydelse. Motionärerna anser att de svårigheter en minskning av bidraget kan medföra bör kunna motverkas genom ett bättre resursutnyttjande. De föreslår därför att en översyn med detta syfte görs av folkhögskoleverksamheten.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna om folkbildningens stora betydelse för möjligheten att utjämna utbildningsklyftor och allmänt höja utbildningsnivån i samhället. Det senare är inte minst viktigt för att kunna bibehålla och utveckla konkurrenskraften inom näringslivet.
Genom deltagande i olika former av folkbildning förbättras människors möjlighet och förmåga att påverka sin livssituation. Folkbildningen är också ett viktigt instrument i strävandena att aktivera dem som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta till att delta i studier och kulturverksamhet.
Utskottet vill särskilt uppmärksamma folkbildningens möjligheter och förmåga att snabbt och flexibelt anordna utbildning av skiftande utformning och innehåll. De resurser som sålunda finns bör -- i den svåra arbetsmarknadssituation som råder -- kunna utnyttjas för att erbjuda utbildning för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa i syfte att förbättra deras situation på arbetsmarknaden. Utskottet anser det vara motiverat att för angivna ändamål för budgetåret 1992/93 tillföra anslaget till folkbildningen 100 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Dessa ytterligare medel bör beräknas under en särskild anslagspost och utbetalas till Folkbildningsrådet för fördelning till de utbildningsanordnare inom folkbildningen som anordnar arbetsmarknadsanpassad utbildning under läsåret 1992/93.
Utskottet vill anföra följande beträffande de motionsyrkanden som innebär att riksdagen i fråga om fördelningen av anvisade medel skall uttala sig till förmån för studieförbunden eller folkhögskolorna. Ett bifall till sådana motionsyrkanden skulle innebära att riksdagen frångår de principer som fastlades så sent som vid föregående riksmöte. Utskottet anser att dessa principer bör gälla även fortsättningsvis. Folkbildningsrådet har således ansvaret för fördelningen av medel mellan studieförbund och folkhögskolor. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr412, Kr420, Kr421, Kr422 och Kr431.
Riksdagen bör således med anledning av regeringens förslag och här aktuella motionsyrkanden till folkbildningen anvisa ett anslag på totalt 1942344000 kr. Det får ankomma på arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån den särskilda medelsanvisningen till arbetsmarknadsanpassad utbildning inom folkbildningen bör påverka storleken av medelsanvisningen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottet erinrar om att riksdagens beslut förra året om statsbidrag till folkbildningen innebar att det nya systemet och dess effekter skall följas upp och utvärderas. Någon särskild översyn av folkhögskolorna i syfte att förbättra resursutnyttjandet torde inte vara erforderlig, varför motion Kr410 avstyrks.
Det råder enighet om att det behövs en omfattande information före en folkomröstning om svensk anslutning till EG. Inför beredningen av frågan om medel till denna information vill kulturutskottet särskilt framhålla vikten av att den bredd, flexibilitet och tidigare erfarenhet från liknande studie- och informationskampanjer som finns inom folkbildningen, speciellt studieförbunden, tas till vara. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion Kr271 (s) yrkande 5 begärs ett uttalande från riksdagen om folkbildningens betydelse för konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen att folkbildningen har betydelse för konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter. Utskottet finner det emellertid inte erforderligt med något uttalande härom från riksdagens sida, varför motionsyrkandet avstyrks.
Med tanke på studieförbundens stora betydelse för demokrati, livslångt lärande, medmänsklig gemenskap och kultur bör riksdagen enligt motion Kr430 (fp) uttala sig för ett ökat bidrag under nästföljande budgetår.
Utskottet har i det föregående behandlat frågan om medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 och frågan om Folkbildningsrådets ansvar för fördelningen av medel mellan studieförbund och folkhögskolor. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör göra något uttalande om storleken på anslaget till folkbildningen under nästföljande budgetår. Denna fråga får prövas i det kommande budgetarbetet. Riksdagen bör avslå motion Kr430.
I motion Kr417 (s) yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att det behövs särskilda åtgärder för att garantera täckning av kostnader för tolkar för döva studerande vid studieförbund och folkhögskolor. Enligt motionen skulle ett särskilt förslagsanslag för täckande av sådana kostnader vara en lösning. Motionärerna anser att det blir särskilt svårt för studieförbunden och folkhögskolorna att täcka merkostnaderna för tolkar om anslaget till folkbildningen minskas.
Som utskottet inledningsvis redovisat anvisas medel till folkbildningen från och med innevarande budgetår under ett samlat anslag, som fördelas av Folkbildningsrådet mellan studieförbund och folkhögskolor. Utskottet erinrar om att enligt målen för statsbidraget till folkbildningen skall verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper prioriteras. Handikappade utgör därvid en viktig målgrupp. Detta är således en av grunderna för den fördelning av bidraget till folkbildningen som skall göras av Folkbildningsrådet. Med hänvisning till de förutsättningar för bidragsgivningen som sålunda gäller och till att utskottet i det föregående föreslagit en ökning av anslaget i förhållande till regeringens förslag föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 1 i motion Kr417.
I motion Kr404 beskrivs den verksamhet som Hellidens folkhögskola tillsammans med Tidaholms kommun, Skaraborgs läns landsting och Grafiska verkstadsföreningen driver vid Tidaholms grafiska verkstad. Motionärerna redogör för verkstadens utrustning och redovisar att t.ex. arbetssymposier för grafiker och utbildning av olika längd anordnas vid verkstaden. Den kompetens och utrustning som finns vid verkstaden bör enligt motionärernas mening utnyttjas även för konstnärlig högskoleutbildning.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på huvudmannen för Tidaholms grafiska verkstad att besluta om hur verkstaden skall utnyttjas. I den mån folkhögskolekurser förläggs dit är det den anordnande folkhögskolan som beslutar att så skall ske, och om en högskola väljer att -- inom sina ekonomiska ramar -- förlägga konstnärlig högskoleutbildning, t.ex. i form av lokala linjer eller fristående kurser, till verkstaden är det de ansvariga vid högskolan som beslutar i dessa frågor. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
I samband med riksdagens beslut om ett samlat anslag till folkbildningen gjordes även vissa förändringar i fråga om det statliga bidraget till handikappåtgärder inom folkbildningen.
Från och med innevarande budgetår anvisas medel under ett nytt anslag benämnt Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. Drygt 27,5 milj.kr. av medlen under anslaget disponeras av nämnden för vårdartjänst för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskola för personer med funktionshinder. Medlen används bl.a. till anpassning av lokaler och internat, ökad lärartäthet, assistans, lärarfortbildning, korta anpassningskurser för vuxna med funktionshinder (synskadade, vuxendöva och personer med medicinska handikapp), aktiveringskurser för dövblinda samt teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. Omkring 1,5 milj.kr. går till förvaltningskostnader i samband med utbildningsverksamheten och 0,5 milj.kr. till forsknings- och utvecklingsarbete. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet disponerar omkring 13,5 milj.kr. för utbildning av tolkar för tolkning åt döva, dövblinda och vuxendöva och för utbildning av teckenspråkslärare samt för förvaltningskostnader.
I budgetpropositionen föreslås, utöver pris- och löneomräkning, en ökning av anslaget med 1,3 milj.kr. som kompensation för de kraftigt ökade kostnaderna för aktiveringskurser för dövblinda. Totalt förelås anslaget föras upp med 44991000 kr. nästa budgetår.
För att de handikappade skall ha möjlighet till delaktighet och jämlikhet inom folkbildningen är det väsentligt att särskilda åtgärder vidtas som underlättar deras studier. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till uppräkning av anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.
I delbetänkandet (SOU 1991:97), En väg till delaktighet och inflytande, från 1989 års handikapputredning lämnas förslag om tolkverksamhet för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade. Däri ingår bl.a. förslag om utbildningsinsatser för att öka tillgången på tolkar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Rekryteringen till teckenspråksutbildningen och dövblindtolkutbildningen bör enligt motion Kr413 (s) förbättras. De förslag som lämnas i motionen överensstämmer med vissa delar av handikapputredningens förslag. Utredningen har beräknat merkostnaderna för dessa delar av sitt förslag till 3,8 milj.kr.
Enligt motion Kr414 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna behovet av medel för utbildning av 16 teckenspråkstolkar vid en tvåårig utbildning vid Fellingsbro folkhögskola.
En bedömning av behovet av teckenspråkstolkar har i enlighet med det sagda nyligen gjorts av 1989 års handikapputredning. Med denna bedömning som grund har utredningen lämnat detaljerade förslag om utbildning för olika slag av tolkar och tolkutbildare. Utskottet, som förutsätter att utredningsförslagen kommer att resultera i förslag om förbättringar på tolkområdet för de döva och hörselskadade, anser att riksdagen inte bör föregripa remissbehandlingen av betänkandet och den fortsatta beredningen i övrigt av förslagen i detta. Motionerna Kr413 och Kr414 avstyrks därför av utskottet.
Bidrag till kontakttolkutbildning
Kontakttolkutbildning anordnas på många olika språk inom huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. Anslaget disponeras från och med innevarande budgetår av universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet vid universitetet fördelar statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor som anordnar kontakttolkutbildning. Vid fördelningen av statsbidraget skall institutet särskilt sträva efter att kontakttolkutbildningen lokaliseras till de regioner och inriktas på de språk där behovet av kontakttolkar är störst. Institutet utövar tillsyn över utbildningen och ansvarar för att kvaliteten upprätthålls. Det är också institutet som skall ställa upp de övergripande målen för utbildningen. Efter pris- och löneomräkning föreslås anslaget föras upp med 7594000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande användningen av medel från utbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Sf504 yrkande 7 godkänner att 338100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen,
res. 1 (s)
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1991/92:So224 yrkande 5, 1991/92:Kr274 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr405, 1991/92:Kr407, 1991/92:Kr411, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428, 1991/92:Kr429 och 1991/92:Ub806 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420, 1991/92:Kr421, 1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1942344000 kr.,
res. 2 (s) men. (v)
3. beträffande information inför en folkomröstning om svensk anslutning till EG
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om folkbildningens, särskilt studieförbundens, medverkan vid information inför en folkomröstning om svensk anslutning till EG,
4. beträffande konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 5,
res. 3 (s)
5. beträffande medelsanvisningen till folkbildningen budgetåren efter 1992/93
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr430,
6. beträffande tolkkostnader vid studier inom studieförbund och vid folkhögskolor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr417 yrkande 1,
7. beträffande viss högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr404,
8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 44991000 kr.,
9. beträffande utbildning av teckenspråkstolkar m.fl.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr413 och 1991/92:Kr414,
10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till kontakttolkutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7594000 kr.
Stockholm den 10 mars 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Användningen av medel från utbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att utbildningsmedlen på sikt bör användas endast till att finansiera anslag till vuxenstudiestöd. Som ett led i denna strävan bör endast 113,1 milj.kr. av avgiftsmedlen användas för att nästa budgetår delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen. Riksdagen bör således med ändring av regeringens förslag bifalla motion Sf504 yrkande 7.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande användningen av medel från utbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf504 yrkande 7 och med anledning av regeringens förslag godkänner att 113100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen,
2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "läsåret 1992/93" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs bl.a. i motion Kr405 om folkbildningens betydelse för de stora grupper i samhället som har behov av återkommande utbildning i vuxen ålder. För många korttidsutbildade är deltagande i en folkhögskolekurs eller i en studiecirkel det första steget till vidare utbildning. Inom folkbildningen finns möjligheter och förmåga att flexibelt anordna utbildning som är särskilt anpassad för olika grupper, t.ex. arbetslös ungdom, handikappade och invandrare. Utbildning inom folkbildningen har stor betydelse för t.ex. dem som avbrutit sin utbildning i ungdomsskolan och för kvinnor som varit hemma och vårdat barn och som vill tillbaka till arbetslivet. Folkbildningen har också en betydelsefull roll för demokratin i landet då många genom studier inom folkbildningen kan skaffa sig bättre kunskaper och förmåga att bedöma information och därigenom lättare kan ta del i samhällsdebatten. Andra viktiga områden för folkbildningsverksamheten är den kulturella verksamheten, däribland amatörkulturen, samt språkutbildningen för breda grupper i samhället.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Riksdagen bör" och slutar med "arbetsmarknadspolitiska åtgärder" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört om folkbildningens stora betydelse för de enskilda individerna och för samhället som helhet kan utskottet inte acceptera den stora minskning av anslaget som regeringen föreslår. Riksdagen bör därför till bidrag till folkbildningen anvisa 250 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Kr405, 1991/92:Kr411 yrkande 2 och 1991/92:Kr429, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:So224 yrkande 5, 1991/92:Kr274 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr407, 1991/92:Kr411 yrkande 1, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428 och 1991/92:Ub806 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420, 1991/92:Kr421, 1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2092344000 kr.,
3. Konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter (mom. 4)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
En minskning av folkbildningsanslaget i enlighet med regeringens förslag skulle medföra en dramatisk försämring av arbetsmarknaden för konstnärer. Studieförbundens kulturarrangemang ger många arbetstillfällen för konstnärerna. De har dessutom möjlighet att som cirkelledare m.m. få extrainkomster vid sidan av sin konstnärliga verksamhet. Folkbildningens stora betydelse för konstnärernas möjlighet att utöva sitt yrke och att få arbetsinkomster bör vägas in vid bedömningen av storleken på det statliga bidraget till folkbildningen. Riksdagen bör med bifall till motion Kr271 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, Särskilt yttrande
Folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder, m.m. (mom. 2 och 6)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anför:
Det är enligt vår mening av största betydelse för människor med funktionshinder att -- såsom anförs i motion So224 (s) -- anslagen till folkbildningen hålls på en hög nivå. Den studieform som folkhögskolor och studieförbund erbjuder är mycket väl lämpad för personer med funktionshinder, både när det gäller kompletterande utbildning och sådan utbildning som de behöver för att lära sig leva med sitt funktionshinder. Det är också betydelsefullt att förtroendevalda inom handikapprörelsen kan erbjudas studier inom folkbildningen, i all synnerhet som allt fler beslut som berör de handikappade och handikappförbunden fattas lokalt och regionalt. Mot denna bakgrund är det oacceptabelt att göra sådana besparingar på anslaget till folkbildningen som regeringen föreslagit.
Vi vill också -- liksom motionärerna i motion Kr417 -- framhålla att en sådan minskning av anslaget till folkbildningen som regeringen föreslagit gör det svårt att bekosta den tolkhjälp som hörselskadade behöver för att kunna studera vid folkhögskolor och i studiecirklar.
I reservation 2 till detta betänkande har vi föreslagit att anslaget till folkbildningen skall ökas med 250 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Mot denna bakgrund har vi avstått från att begära sådana uttalanden från riksdagens sida som begärs i motionerna So224 och Kr417 om behovet av en hög anslagsnivå och behovet av särskilda medel till tolkkostnader.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Utbildning och deltagande i kulturella aktiviteter skapar självtillit. Med tillit till den egna förmågan kan människan påverka sin tillvaro och lita till sina möjligheter att utveckla sitt liv, sitt arbete och samhället. Denna insikt och kultursyn är en av grundvalarna för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Den överensstämmer också med de kulturpolitiska mål som riksdagen antog år 1974. Den speciella pedagogik och anda som är cirkelstudiernas och folkhögskolekursernas särmärke har skapat ett undervisningsklimat som ger mycket goda resultat och som vunnit respekt i omvärlden. Folkbildningen överbryggar de stora utbildningsklyftor som fortfarande finns och som tenderar att öka.
Riksdagens beslut vid föregående riksmöte om en treårsbudget för folkbildningen med årliga pris- och löneomräkningar får inte raseras genom den av regeringen föreslagna nedskärningen. Besparingarna på 100 milj.kr. innevarande budgetår är tillräckliga. Folkhögskolorna måste även i framtiden ha möjligheter att tillgodose det utbildningsbehov som inte går att tillgodose i andra skolformer och som korttidsutbildade, handikappade, invandrare och människor som söker sig till estetisk utbildning har. Studieförbundens verksamheter, viktiga för vår demokratiska fostran, är för många människor den enda möjligheten till aktivt kulturutövande. De behöver utvecklas, inte begränsas eller fördyras för deltagarna. Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr274 yrkandena 2 och 3 anvisa 2148644000 kr. för bidrag till folkbildning nästa budgetår, eller 306300000 kr. mer än vad regeringen föreslagit.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 2 borde ha hemställt:
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr274 yrkandena 2 och 3, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:So224 yrkande 5, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr405, 1991/92:Kr407, 1991/92:Kr411, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428, 1991/92:Kr429 och 1991/92:Ub806 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420, 1991/92:Kr421, 1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2148644000 kr.,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Motionerna2 Utskottet5 Bidrag till folkbildningen5 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen9 Bidrag till kontakttolkutbildning10 Hemställan10 Reservationer12 1. Användningen av medel från utbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen (s)12 2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (s)12 3. Konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter (s)13 Särskilt yttrande14 Folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder, m.m. (s)14 Meningsyttring av suppleant (v)14