Folk- och bostadsräkning år 1990 (prop. 1988/89:91 och 1988/89:121)

Betänkande 1988/89:FiU24

Finansutskottets betänkande
1988/89:FiU24

Folk- och bostadsräkning år 1990
(prop. 1988/89:91 och 1988/89:121) FiU24

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet att en folk- och bostadsräkning (FoB)
genomförs år 1990. Utskottet ställer sig också bakom förslaget vad gäller de
uppgifter som skall samlas in och det sätt på vilket det skall ske.

I en gemensam reservation från moderata samlingspartiet och folkpartiet
yrkas att någon folk- och bostadsräkning inte skall göras år 1990. Miljöpartiet
anser att en sådan undersökning skall göras endast om den sker i avidentifierad
form.

Centerpartiet, som tillstyrker att FoB 90 genomförs, anser i en reservation
att uppgifter om utbildning och arbetad tid inte behöver samlas in i detta

sammanhang.

Utskottet gör i betänkandet två tillkännagivanden till regeringen, dels
beträffande FoB-registrets arkivering, dels beträffande intervallen mellan
framtida folk- och bostadsräkningar.

Till betänkandet har fogats tio reservationer och två särskilda yttranden.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1988/89:91 om medel för en folk- och bostadsräkning år
1990, m.m. samt de med anledning av propositionen väckta motionerna

Fi38-Fi42,

dels proposition 1988/89:121 om lag om en folk- och bostadsräkning år 1990
samt de med anledning av propositionen väckta motionerna Fi49-Fi53.

Propositionerna

I proposition 91 har regeringen (civildepartementet) - efter föredragning av
statsrådet Margot Wallström -

1. föreslagit riksdagen att till anslaget B 11. Folk- och bostadsräkningar
under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
på 28 400 000 kr. (avsnitt 2.8),

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
under avsnitten 2.1-2.7.

1 Riksdagen 1988189.5 sami. Nr 24

I proposition 121 har regeringen (civildepartementet) - efter föredragning av
statsrådet Bengt K Å Johansson -

1. föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagt förslag till lag om
en folk- och bostadsräkning år 1990,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
säkerhet, integritet och sekretess (avsnitt 2.3).

Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionerna

Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1990

1988/89:Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:91.

1988/89:Fi40 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:91.

1988/89:Fi51 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1988/89:121.

Lagreglering av FoB 90

1988/89:Fi41 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

2. a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
aviserade FoB 90-lagen utformas som en registerlag,

4. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag angående
kommuns rätt att begära att kommunen och dess innevånare inte skall delta i
FoB 90 för det fall FoB-data inte längre skall användas för att kontrollera
folkbokföringen.

1988/89:Fi49 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag och antar motionens förslag till
lag om en folk- och bostadsräkning år 1990.

Uppgifter i FoB 90

1988/89:Fi39 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vilka uppgifter som skall ingå i FoB 90,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppgifter ur befintliga register.

1988/89:Fi49 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samma
tekniska dataregistreringsmetod bör användas i FoB 90 som i FoB 85 och att
fastighetskoordinater inte bör registreras i personregister, i berörd del.

1988/89:FiU24

Specificering av uppgifter i FoB 90

1988/89:Fi41 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

2. b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att till FoB
90-lagen bör fogas en bilaga, vari normativt beskrivs individens dataposts
uppbyggnad i FoB 90-registret.

1988/89:Fi49 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

Säkerhet, sekretess och integritet i FoB 90

1988/89:Fi39 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkerhet, sekretess och integritet i FoB 90.

1988/89:Fi41 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

2. d) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen bör
utformas så, att de uppgiftslämnare som inte önskar få sina individdata
använda för annat än tryckt offentlig statistik kan anmäla att en särskild
vidarelämningsspärr som gäller alla individdata om denna person införs.

1988/89:Fi42 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslag till den
föreslagna FoB-undersökningen kan beviljas under förutsättning att fullständig
avidentifiering av insamlade data kan säkerställas enligt modell, som har
föreslagits i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
parlamentariska kommissionens första arbetsuppgift bör vara att utreda hur
avidentifieringen kan genomföras på ett säkert sätt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sättet för
avidentifiering bör tas med i den kommande lagen om FoB-undersökningen
1990,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att registerundersökningar
får sättas i gång först efter principbeslut av Sveriges riksdag
förutsatt att integritetsfrågorna löses.

1988/89:Fi52 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anta förslaget till lagom FoB 90-undersökningen
under förutsättning att fullständig avidentifiering av insamlade data kan
säkerställas och att undersökningen utförs på sätt som, eller på sätt som
liknar det som, har beskrivits i motion 1988/89:Fi42 om medel till FoB 90.

1988/89:Fi53 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om avidentifiering och arkivering av FoB 90 i
enlighet med det anförda.

1988/89:FiU24

1 * Riksdagen 1988189.5 sami. Nr 24

Parlamentarisk kommission för FoB-undersökningar

1988/89: FiU24

1988/89: Fi42 av Carl Frick (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den av
regeringen föreslagna parlamentariska kommissionen för FoB-undersökningen
bör tillsättas.

Kontroll av folkbokföringen

1988/89:Fi41 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag angående
alternativa möjligheter till FoB att kontrollera datakvaliteten i folkbokföringsregistren,
eller, om sådana inte ges, att FoB 90-data används till detta.

1988/89:Fi49 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag angående
alternativa möjligheter till FoB att kontrollera datakvaliteten i folkbokföringsregistren.

Sanktion mot uppgiftsvägrare

1988/89:Fi41 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

2. c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att denna lag
utformas utan straffsanktion mot vägrare.

1988/89:Fi52 av Carl Frick (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar anta förslaget till lag om FoB 90-undersökningen
på villkor att det inte skall vara möjligt att straffa de personer som inte är
villiga att fylla i de begärda uppgifterna.

Uppgifter i framtida folk- och bostadsräkningar

1988/89:Fi50 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om språkfrågan i
kommande folk- och bostadsräkningar.

Utformning av framtida folk- och bostadsräkningar

1988/89:Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om enkätbaserade folk- och bostadsräkningar.

1988/89:Fi39 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om framtida folk- och bostadsräkningar.

Intervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar

1988/89:Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att folk- och
bostadsräkningar inte bör genomföras oftare än vart tionde år.

1988/89:Fi40 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om eventuella framtida folk- och bostadsräkningar.

1988/89:Fi42 av Carl Frick (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet
FoB-undersökningar bör minskas genom att dessa undersökningar görs med
tioåriga intervall.

1988/89:Fi53 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidsintervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar.

SCB :s investeringar i datasystem

1988/89:Fi41 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen inför riksdagen redovisar de senaste
årens investeringar i datasystem i SCB och vilka kostnader och rationaliseringsvinster
dessa medfört.

Översyn av datalagen

1988/89:Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om översyn av datalagen.

Datapolitikens inriktning

1988/89:Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförs
i motionen om datapolitikens inriktning.

Utskottet

Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1990

I Sverige har folk- och bostadsräkningar (FoB) sedan lång tid tillbaka
genomförts vart femte år. Den senaste folk- och bostadsräkningen gjordes år
1985 (FoB 85).

I proposition 1988/89:91 föreslår regeringen att en folk- och bostadsräkning
(FoB 90) skall genomföras år 1990 och begär medel för en sådan. I en
särskild proposition 1988/89:121 föreslås att reglerna för FoB 90 skall
regleras i en särskild lag som framgår av propositionen.

Utskottet behandlar båda propositionerna och de med anledning därav
väckta motionerna i ett sammanhang i detta betänkande.

I propositionerna anförs att information av det slag som erhålls genom en
FoB utgör ett väsentligt underlag för samhällsplanering, forskning och
allmän information och därpå grundade ställningstaganden inom såväl den
offentliga som den privata sektorn.

1988/89:FiU24

FoB-informationen kompletterar sådant underlag som kan erhållas genom
annan löpande samhällsstatistik, särskilda utredningar, mer eller mindre
regelbundna urvalsundersökningar m.m.

I ett par väsentliga avseenden intar FoB-informationen en särställning,
anförs det i propositionerna. Den ger en regelbundet återkommande
information om vissa samhällsförhållanden som är gemensamma för hela
landet. Genom denna kan man göra jämförelser mellan skilda delar av landet
och jämförelser mellan olika tider. Detta är viktigt för bl.a. samhällsplaneringen
och forskningen. Den ger också information om förhållanden i fråga
om hushåll, bostäder och yrken som man för närvarande inte kan få på något
annat sätt.

Det är enligt propositionerna angeläget att få fram ett enhetligt underlag
för den regionala och lokala samhällsplaneringen. Det ligger i medborgarnas
intresse att de regionala och lokala organen kan fullgöra sina åligganden på
ett rationellt sätt. Detta förutsätter tillgång till uppgifter om befolkningen
avseende förutom ålder, kön och civilstånd även sysselsättning, arbetspendling,
hushållssammansättning, bostäder, utbildning och yrke.

För forskningsändamål används FoB-informationen främst inom medicinsk
- och då huvudsakligen yrkes-, arbetsmiljö- och socialmedicinsk -forskning samt inom samhällsvetenskaplig forskning. För att kunna klarlägga
förändringar och utvecklingstendenser är det av betydande värde för
forskningen att på grundval av upprepade folk- och bostadsräkningar få
uppgifter i långa tidsserier.

Förslaget att genomföra en folk- och bostadsräkning år 1990 avslås i tre
motioner. I en fjärde motion avslås regeringens förslag till lag om FoB 90 och
i stället föreslås en folk- och bostadsräkning som är frivillig i vissa avseenden
bl.a. vad gäller enskilda kommuners deltagande och individernas uppgiftslämnande.

I detta sammanhang kan också nämnas att företrädare för miljöpartiet i två
motioner har ställt krav på fullständig avidentifiering av det insamlade
materialet på ett tidigt skede i insamlingsprocessen. Ett tillmötesgående vad
gäller dessa krav skulle innebära att ett genomförande i enlighet med
propositionernas förslag inte skulle bli möjligt. Det gäller exempelvis
möjligheten att komplettera de insamlade uppgifterna med uppgifter från
andra register inom SCB. Utskottet återkommer senare i avsnittet Säkerhet,
sekretess och integritet till frågan om avidentifiering av FoB-materialet.

I motion Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) till vilken också hänvisas i
motion Fi51 av Anne Wibble m.fl. (fp) redovisas en mycket restriktiv syn på
nya dataregister, samkörningar och uppgiftsinsamlande. Detta synsätt
grundas framför allt på integritetsskäl. Motionärerna avvisar av dessa skäl att
folk- och bostadsräkningar görs som baseras på centrala register. När sådana
måste göras av samhällsplaneringsskäl bör det i stället ske med hjälp av
enkäter. Då vet medborgarna vilka uppgifter de lämnar och i vilket
sammanhang de används. Propositionens förslag, som innebär en kombination
av både frågeblankett till allmänheten och registerundersökning, avvisas
därför av motionärerna. I motionen påpekas också att frågan om avidentifiering
av FoB-registret inte är slutgiltigt löst ännu. Motionärerna anser
också att Sverige bör nöja sig med att genomföra enkätbaserade folk- och

1988/89:FiU24

bostadsräkningar vart tionde år. Av dessa skäl bör FoB 90 inte genomföras.

I motion Fi40 av Gunnar Hökmark (m) avslås förslaget om en folk- och
bostadsräkning år 1990 utifrån principiella utgångspunkter. Motionären
anför att synen på offentlig statistik givetvis hänger samman med synen på
den offentliga maktens kontroll över människornas välfärd. Söker man en
samhällsutveckling där medborgarnas välfärd till omfattning och form avgörs
av den offentliga makten finns det givetvis ett omfattande behov av statistik
och kunskaper om människorna. Har man i stället som utgångspunkt att
marknadslösningar och decentraliserat beslutsfattande kan hantera den
mänskliga tillvarons komplexitet på ett sätt som bäst tillmötesgår den
enskildes värderingar och preferenser, blir önskemålen om offentliga
register och offentlig statistik mer begränsade.

Enligt motionären har regeringen en övertro på planering. Kommunernas
behov av planeringsunderlag kan tillgodoses på bättre sätt, genom t.ex.
urvalsundersökningar för speciella behov. Forskningens krav på uppgifter är
svåra att ange. Om våra internationella åtaganden inte kan fullföljas med
befintlig statistik eller om det finns ett allmänt behov för andra ändamål bör
dessa behov bedömas inom ramen för tioåriga intervall, anser motionären.

Utskottet återkommer till frågorna om formerna för uppgiftsinsamlande,
genom en frågeblankett till allmänheten eller från vissa befintliga register,
och om intervall mellan framtida räkningar.

Utskottet vill med anledning av motionerna i övrigt anföra följande.

Folk- och bostadsräkningarnas främsta syfte är att få fram statistik som
belyser skilda förhållanden i samhället och hur de utvecklas. Statistiken utgör
underlag för planering och beslut på såväl central som regional och lokal
nivå. Genom att dessa räkningar är totalundersökningar som avser en
bestämd tidpunkt kan nedbrytning ske på små geografiska delområden eller
populationer. Genom dessa undersökningar kan förhållanden belysas som
inte på ett enkelt sätt kan mätas på annat sätt.

Kommunerna har ålagts ett stort ansvar för den regionala planeringen och
för olika samhällspolitiska åtgärder. Det finns därför ett stort behov av
tillförlitligt statistiskt material på regional nivå. Folk- och bostadsräkningarna
är den enda undersökning av detta slag som omfattar hela befolkningen.
Genom denna totalundersökning erhålls en avstämning av förhållandena
med jämna mellanrum.

Om inte dessa uppgifter skulle samlas in i denna form av totalundersökning
skulle sannolikt ett stort antal likartade undersökningar och statistiska
bearbetningar behöva göras på regional och kommunal nivå. Detta skulle
kunna leda till dubbelarbete. Det finns också en risk att det skulle försämra
möjligheterna att jämföra uppgifter från olika områden eftersom de samlats
in vid olika tidpunkter och på olika sätt. Totalt sett skulle detta leda till ökade
samhällsekonomiska kostnader och/eller mindre användbarhet.

Att alla medborgare har tillgång till en allsidig och objektiv information är
en förutsättning för en fri åsiktsbildning och demokratiskt beslutsfattande.
Det är också grundläggande för en fri forskning. Att utifrån konstaterade
fakta ta ställning till t.ex. behovet av barnomsorg, kollektiv trafik, vårdplatser
etc. är däremot ett politiskt ställningstagande.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att folk- och bostadsräkningar

1988/89 :FiU24

görs med jämna mellanrum. Förenta nationerna har sedan 1950 rekommenderat
alla länder att företa folkräkningar något av åren omkring varje
decennieskifte. Mot bakgrund av vad utskottet anfört bör därför en sådan
undersökning företas år 1990 i Sverige. Utskottet avstyrker således motionerna
Fi38 yrkande 1, Fi40 yrkande 1 och Fi51.

Lagreglering av FoB 90

I proposition 121 föreslås att folk- och bostadsräkningen år 1990 skall
regleras i en särskild lag. Arbetet med FoB 90 skall ledas av statistiska
centralbyrån (SCB) under medverkan av kommunerna. Utskottet anser att
folk- och bostadsräkningen år 1990, i likhet med den för år 1985, bör regleras
i en särskild lag. Därmed är kravet i motion Fi41 av Göthe Knutson (m) om
att en särskild registerlag utformas för FoB 90 tillgodosett. Något tillkännagivande
till regeringen härom är därför obehövligt. Motion 41 yrkande 2 a
avstyrks således av utskottet.

I motion Fi49 av samme motionär redovisas ett alternativt förslag till lag
om en folk- och bostadsräkning år 1990. Förslaget bygger bl.a. på att
kommunernas medverkan i FoB 90 görs frivillig, dvs. kommunerna skall
själva kunna besluta att inte delta, vilket innebär att några uppgifter inte
kommer att samlas in från invånare i dessa kommuner.

Utskottet konstaterar att en sådan ordning skulle innebära att undersökningen
inte blev rikstäckande. Möjligheterna att göra regionala och lokala
uppdelningar skulle därmed spolieras. Detta skulle drabba inte bara de
kommuner som beslutat avstå utan även de deltagande kommunerna,
eftersom möjligheten till jämförelser med andra kommuner och att ange
relationstal till större enheter som län och region minskar. Utskottet anser
inte att enskilda kommuner skall få besluta om deltagande. Utskottet
avstyrker därmed motionerna Fi49 yrkande 1 och Fi41 yrkande 4.

Uppgifter i FoB 90

I propositionerna 91 och 121 föreslås att uppgifter om hushåll, lägenheter,
färdsätt till arbetet, yrke, arbetad tid och utbildning samlas in genom en
frågeblankett till allmänheten. Andra uppgifter, som specificeras i lag,
inhämtas från befintliga register.

I motion Fi42 av Carl Frick (mp) sägs att det är positivt att en kartläggning
görs av arbetsresor och arbetad tid.

I motion Fi39 av Gunnar Björk m.fl. (c) påpekas att kvaliteten på
uppgifterna om utbildning i det nuvarande utbildningsregistret är bristfällig.
Det motiverar emellertid inte, enligt motionärerna, att dessa uppgifter
samlas in i samband med FoB. I stället bör det särskilda utbildningsregistret
förbättras bl.a. avseende de lågutbildade.

I motionen anförs vidare att uppgifterna om arbetad tid inte har en så viktig
roll i samhällsplaneringen att en insamling kan motiveras.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att utbildningsregistrets kvalitet
kan behöva förbättras i viktiga avseenden. Innehållet i registret, som
inrättades i samband med FoB 85, bygger på uppgifter som inhämtades från
FoB 70. Det har därefter kompletterats med uppgifter om genomgången

1988/89:FiU24

utbildning från olika skolformer som löpande lämnas till SCB. För vissa
utbildningar och för invandrare har sådana kompletteringsmöjligheter
saknats.

Det har övervägts att göra särskilda undersökningar för att förbättra
kvaliteten i dessa avseenden. Det är emellertid svårt att nå dessa grupper och
få tillgång till dessa uppgifter på annat sätt än genom folk- och bostadsundersökningarna.
Utskottet tillstyrker därför att dessa uppgifter insamlas i
samband med FoB 90 och avstyrker motion Fi39 yrkande 1 i denna del.

Uppgifter om arbetad tid är av värde för att analysera sysselsättningens
omfattning och fördelning men de har också betydelse för barnomsorgsplaneringen
och för studier av pendlingsresor. För uppgifter om sysselsättningen
på regional och lokal nivå är uppgifter i folk- och bostadsräkningarna särskilt
värdefulla. De alternativa sätt som finns för att få motsvarande information
ger alltför oprecisa resultat eller så erhålls uppgifter som är omöjliga att bryta
ned på kommunal nivå. Utskottet tillstyrker därför att uppgifter om arbetad
tid insamlas i FoB 90. Motion Fi39 yrkande 1 i denna del avstyrks därför.

I motion Fi49 yrkas att fastighetskoordinater inte bör registreras i
personregister. Utskottet kan konstatera att uppgifterna om fastighetskoordinater
redan finns i fastighetsregistret. De skall användas för att
redovisa FoB-materialet efter flexibla geografiska indelningar. Utskottet har
inte något att erinra mot att dessa uppgifter används i FoB-registret och
avstyrker därför motion Fi49 yrkande 3 i denna del.

I motion Fi39 betonas att stor omsorg måste ägnas åt att på ett tydligt sätt
informera om vilka uppgifter som skall inhämtas från befintliga register.

Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 91 särskilt uppmärksammat
frågan om information i dessa avseenden till uppgiftslämnarna. I
proposition 121 anges i lagen om FoB 90 uttryckligt vilka register och
uppgifter som kommer att användas. SCB har i lagen (5 §) ålagts att
informera de uppgiftsskyldiga i dessa hänseenden. Utskottet ser därför inte
skäl att göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av motion
Fi39 yrkande 2.

Specificering av uppgifter

I motionerna Fi41 och Fi49 begärs att riksdagsbeslutet om en folk- och
bostadsräkning år 1990 också skall innefatta en specifikation av dataposterna
i registret motsvarande den variabelkatalog på 27 sidor som redovisas i
motionen. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen eller
den myndighet regeringen utser att ange den typen av detaljeringsgrad för de
insamlade posterna. Motionerna Fi41 yrkande 2 b och Fi49 yrkande 3 i denna
del avstyrks därför av utskottet.

Säkerhet, sekretess och integritet i FoB 90

I proposition 121 framhålls att riskerna för otillbörliga integritetsintrång är
små när det gäller statistik av det slag som FoB- informationen representerar.
Detta hindrar inte att eventuella risker för integritetsintrång måste undanröjas
så långt det är möjligt. Det gäller också oron för sådana intrång.

1988/89 :FiU24

En väsentlig källa till oro för integritetsintrång är, sägs det i propositionen,
det förhållandet att en mängd uppgifter om en person samlas på ett ställe.
Detta talar mot ett sammanhållet FoB-register med mer eller mindre
identifierbara personuppgifter. FoB-kommissionen föreslår också att det vid
folk- och bostadsräkningar upprättade personregistret avidentifieras, medan
de använda källregistren behålls hos SCB i identifierbar form för att
möjliggöra återskapandet av FoB-registrets information för forskningsändamål.

Datainspektionen menar i sitt remissvar att kommissionens förslag inte
innebär någon avidentifiering, eftersom de olika delregistren kommer att
bilda ett logiskt personregister enligt datalagen även om registret förs som
delregister.

Även om en del skäl talar för att man med hänsyn till den framtida
forskningen måste behålla ett FoB-register i identifierbar form, anser
föredraganden att frågan bör övervägas ytterligare, innan ett ställningstagande
görs.

I proposition 91 föreslås att en kommission med parlamentarisk förankring
tillsätts för att följa arbetet med FoB 90 och därvid särskilt uppmärksamma
sekretess- och integritetsfrågorna. En sådan kommission bör inledningsvis
överväga frågan om FoB-registret skall avidentifieras eller bevaras i identifierbar
form. Detta bör kunna ske i god tid, sägs det i propositionen, innan
FoB 90 genomförs, så att de uppgiftsskyldiga hinner informeras om vad som
skall gälla i det avseendet innan de lämnar sina uppgifter.

I motionerna Fi42 och Fi52 av Carl Frick (mp) begärs att FoB-undersökningar
skall genomföras i en avidentifierad form, dvs. personnummer skall
inte användas och namn får endast finnas på blanketten så länge den hanteras
av kommunen, men inte när den skickas vidare till SCB.

Förslaget i motionerna skulle förvisso om det genomfördes lösa avidentifieringsproblemet
och därmed minska eventuella risker för otillbörliga
integritetsintrång. Utskottet tvingas emellertid också konstatera att möjligheterna
till att utnyttja befintliga register inom SCB helt spolieras om
uppgifterna avidentifieras på så tidigt stadium. Det innebär att FoB-registret
inte kommer att innehålla tillräckligt intressant information för att motivera
att undersökningen genomförs. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi42
yrkandena 1, 3, 4 och 6 samt Fi52 yrkande 1.

I motion Fi41 av Göthe Knutson (m) föreslås att de uppgiftslämnare som
inte önskar få sina individdata utnyttjade för annat än tryckt offentlig statistik
skall kunna anmäla en särskild vidarelämningsspärr.

Utskottet kan inte finna annat än att motionären missuppfattat möjligheterna
för SCB att lämna ut individdata. Uppgifterna i FoB 90 skyddas enligt 9
kap. 4 § sekretesslagen - den s.k. statistiksekretessen. Den gäller för
uppgifter som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
och som kan hänföras till den enskilde. Enligt huvudregeln är sekretessen
absolut. Det innebär att uppgifterna skall hållas hemliga, även om någon
påvisbar skada av ett utlämnande inte skulle uppkomma.

Från regeln om absolut sekretess finns fem undantag, av vilka några kan ha
ett visst intresse i detta sammanhang. Undantagen avser uppgifter i
företagsregister, uppgifter som rör avliden, uppgifter som behövs för

1988/89:FiU24

forskningsändamål, uppgifter som avser personal- och lönestatistik samt
uppgifter som inte genom namn m.m. är direkt hänförliga till den enskilde. I
dessa fem fall får uppgifterna visserligen lämnas ut, men bara om det står
klart att det kan ske utan att den som uppgiften rör eller någon honom
närstående lider skada eller men. Sekretess råder således i allmänhet också i
dessa undantagsfall.

Vidare omfattas inte sekretesskyddade statistikuppgifter av den s.k.
generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen. Det innebär att sådana
uppgifter inte efter en intresseavvägning kan lämnas ut från en myndighet till
en annan.

I sekretesslagen finns också vissa allmänna bestämmelser som är tillämpliga
även på frågor om statistik. Som exempel kan nämnas att sekretessbelagd
uppgift som en myndighet erhåller i sin forskningsverksamhet också skall
vara sekretessbelagd hos den mottagande myndigheten.

Som utskottet ser det är sekretesskyddet för statistikuppgifter tillfredsställande.
Det finns därför inte något behov av en vidarelämningsspärr av det
slag som motionären föreslår. Motion Fi41 yrkande 2 d bör därför avslås av
riksdagen.

I motionerna Fi39 och Fi53 av Gunnar Björk m.fl. (c) begärs att
FoB 90-registret i enlighet med FoB-kommissionens förslag skall avidentifieras
så snart statistikbearbetningarna avslutats men att delregistren skall
arkiveras i identifierbart skick. Säkerhets-, integritets- och sekretessfrågorna
är av avgörande betydelse för att ge en samlad bild av folk- och bostadsräkningen
år 1990. Motionärerna anser därför att frågan om registrets framtida
hantering bör beslutas utan dröjsmål.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om avidentifiering
bör lösas så snart som möjligt. Det är en viktig förutsättning för att kunna
skapa förtroende kring folk- och bostadsräkningarna. FoB-kommissionens
förslag, som i princip förordas i motionerna Fi39 och Fi53, att avidentifiering
skall ske av det upprättade personregistret men att de använda källregistren
skall behållas hos SCB i identifierbar form, innebär emellertid enligt
datainspektionen inte någon avidentifiering. Som nämnts skulle de olika
delregistren likväl komma att bilda ett logiskt personregister enligt datalagen
även om registret förs som delregister. Utskottet anser därför att en annan
lösning bör övervägas. Samtidigt måste uppmärksammas att flera remissinstanser
hävdat att ett avidentifierat FoB-register skulle medföra att bl.a.
viktig medicinsk forskning som kräver identifierbara uppgifter försvåras och i
många fall helt omöjliggörs av kostnadsskäl.

SCB har tillämpat en mycket restriktiv praxis när det gäller att utlämna
identifierbara individuppgifter för forskningsändamål med stöd av 9 kap. 4 §
sekretesslagen. Det har sålunda inneburit att identifierbara uppgifter från
FoB 85 inte utlämnats i något fall. Efter det att utskottet tagit del av de fåtal
fall då identifierbara uppgifter från tidigare äldre folk- och bostadsräkningar
utlämnats för forskningsändamål kan utskottet konstatera att, möjligen med
något undantag, uppgifterna har använts för mycket angelägna och för
samhället och medborgarna mycket värdefulla forskningsändamål. Detta
leder utskottet till slutsatsen att det samlade FoB-registret inte bör avidentifieras
utan bör kunna finnas tillgängligt för framtida forskningsändamål. För

1988/89:FiU24

1 * * Riksdagen 1988/89.5 sami. Nr 24

att tillgodose berättigade krav på säkerhet och sekretess vid bearbetning och
arkivering av dessa uppgifter bör därför registret, när de statistiska bearbetningarna
av FoB-statistiken genomförts, överlämnas till riksarkivet för
arkivering.

Det innebär att det ankommer på datainspektionen att i enlighet med
datalagen ge tillstånd för framtida bearbetningar på medium för automatisk
databehandling av uppgifterna för forskningsändamål. Denna ordning
överensstämmer med vad datainspektionen och riksarkivet föreslagit i sina
remissvar till FoB-kommissionen. Det stämmer även med vad datainspektionen
bestämt skall gälla för det vid FoB 85 upprättade registret och för alla
tidigare registerbaserade folk- och bostadsräkningar.

Vad utskottet anfört om arkivering av FoB-registret med anledning av
propositionerna 91 och 121 samt motionerna Fi39 yrkande 3 och Fi53
yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Parlamentarisk kommission för FoB-undersökningar

Utskottet har inte något att erinra mot att regeringen tillsätter en parlamentarisk
kommission för FoB-undersökningar för att följa arbetet med FoB 90
men anser inte att ett tillkännagivande om detta till regeringen, som föreslås i
motion Fi42, skulle tjäna något reellt syfte. Motion Fi42 yrkande 2 avstyrks
därför.

Kontroll av folkbokföringen

I motionerna Fi41 och Fi49 av Göthe Knutson (m) begärs att man utreder
alternativa möjligheter att kontrollera datakvaliteten i folkbokföringsregistren.

Det ankommer inte på finansutskottet att bedöma behovet av att
kontrollera kvaliteten i folkbokföringen, men det är uppenbarligen så att den
förvirring och sammanblandning som skett i den allmänna debatten mellan
statistiska och administrativa register kan ha förstärkts av att tidigare folkoch
bostadsräkningar också använts för att kontrollera folkbokföringen. Det
är därför bra att uppgifterna i 1990 års undersökning inte skall användas för
folkbokföringen. Detta kan som utskottet ser det bidra till att öka förtroendet
för FoB 90. Utskottet är därför från sina utgångspunkter inte berett att
tillstyrka motionerna Fi41 yrkande 1 och Fi49 yrkande 2.

Sanktion mot uppgiftsvägrare

I proposition 121 föreslås att den som vägrar lämna uppgift för folk- och
bostadsräkningen år 1990 skall kunna föreläggas ett vite om lägst 100 kr. och
högst 1 000 kr.

I motion Fi41 begärs att lagen om FoB 90 skall utformas utan straffsanktion
mot vägrare. Inte heller i motion Fi52 vill man att det skall vara möjligt
att straffa personer som inte är villiga att lämna de begärda uppgifterna.

Det ligger i sakens natur att om kvaliteten på materialet skall bli god måste
svarsfrekvensen vara hög. Som en yttersta åtgärd för att förmå uppgiftslämnarna
att fullgöra sin uppgiftsskyldighet används därför vitesföreläggande.

1988/89:FiU24

Andelen uppgiftsskyldiga som lämnade uppgifter vid senaste folk- och
bostadsräkningen år 1985 var 99,1 %. Endast 863 personer erhöll vitesföreläggande.
Det är således ett mycket litet antal personer som berörs av detta.
Men med hänsyn till behovet av att få ned bortfallsfrekvensen anser utskottet
att vitesföreläggande bör kunna användas som påtryckningsmedel. Utskottet
ställer sig därmed bakom propositionens förslag och avstyrker motionerna
Fi41 yrkande 2 c och Fi52 yrkande 2.

Uppgifter i framtida folk- och bostadsräkningar

I motion Fi50 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) begärs att man inför framtida
folk- och bostadsräkningar skall överväga om uppgifter om språklig tillhörighet
bör ingå i dessa. De urvalsundersökningar som nu görs för att belysa detta
kan inte redovisa en fördelning av invandrare från enskilda länder. Den nya
flyktingmottagningen som införts i Sverige gör att det vore önskvärt att
redovisa uppgifter om språktillhörighet kommunvis.

Det finns som utskottet ser det inte anledning att nu binda sig för vilka
variabler som bör ingå i eventuella framtida folk- och bostadsräkningar. Den
föreslagna parlamentariska kommissionen bör vara fri att pröva om dessa
variabler liksom andra variabler bör ingå i framtida undersökningar. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Fi50.

Utformning av framtida folk- och bostadsräkningar

I proposition 91 anförs att frågan om i vad mån framtida folk- och
bostadsräkningar skall vara helt registerbaserade bör övervägas ytterligare.
Vidare sägs att en övergång till tioårsintervall bör övervägas och att varje
folk- och bostadsräkning bör regleras i en särskild lag.

I motion Fi39 av Gunnar Björk m.fl. (c) sägs med anledning härav att
administrativa register bör utnyttjas för sammanställning av statistik, men att
statistiska motiv aldrig kan anföras för att införa administrativa register.

Detta står inte i strid med vad som anförs i propositionen. Utskottet
konstaterar att propositionen på ett tydligt sätt skiljer på register för
administrativa ändamål och register för statistik. För att inte minska tilltron
till statistiska undersökningar kommer inte heller framtida folk- och bostadsräkningar
att användas för kontroll av folkbokföringen eller andra administrativa
register. Motion Fi39 yrkande 4 är således tillgodosedd och kan
därför avslås.

I motion Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) avvisas tanken på att folk- och
bostadsräkningar skall baseras på centrala register. Dessa undersökningar
bör i stället ske med hjälp av enkäter. Därigenom vet uppgiftslämnaren vilka
uppgifter han har lämnat och i vilket sammanhang de skall användas.

Utskottet vill med anledning härav anföra att genom att utnyttja befintliga
register underlättas uppgiftsbördan väsentligt för allmänheten. Det framstår
som omotiverat att fråga om uppgifter som redan finns i SCB:s register.
Dessutom blir sannolikt uppgifterna i många fall mera tillförlitliga om de
hämtas från befintliga register. Alla uppgiftslämnare har t.ex. inte tillgång till
granskade deklarationsuppgifter, arbetsplatsens arbetsställenummer, näringsgrenskod,
koordinater för fastighet etc. Att genomföra folk- och

1988/89:FiU24

bostadsräkningar med enbart frågeblanketter till allmänheten förefaller
mycket orationellt, betungande för uppgiftslämnarna och ger sannolikt
otillförlitliga uppgifter. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion
Fi38 yrkande 5.

Intervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar

I motionerna Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp), Fi40 av Gunnar Hökmark
(m), Fi42 av Carl Frick (mp) och Fi53 av Gunnar Björk m.fl. (c) förordas att
framtida folk- och bostadsräkningar inte bör göras oftare än vart tionde år.

FoB-kommissionen föreslog att framtida folk- och bostadsräkningar om
möjligt skall vara helt registerbaserade och genomföras vart femte år.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att frekvensen av
framtida folk- och bostadsräkningar under vissa förhållanden inte behöver
vara lika tät som i dag. Utskottet har därför inte något att erinra mot att den
föreslagna parlamentariska kommissionen får i uppdrag att utreda förutsättningarna
för en övergång till ett tioårsintervall efter FoB 90. En strävan bör
vara att allmänheten inte skall behöva engageras som uppgiftslämnare mer
än vart tionde år.

Vad utskottet anfört med anledning av förslaget i proposition 91 och
motionerna Fi38 yrkande 4, Fi40 yrkande 2, Fi42 yrkande 5 samt Fi53
yrkande 2 om framtida folk- och bostadsräkningar bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Anslag till FoB 90

Totalkostnaderna för FoB 90 beräknas till omkring 180 milj. kr. varav
omkring 76 milj. kr. avser kommunernas kostnader. För budgetåret 1989/90
beräknas medelsbehovet till 28,4 milj. kr.

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 91 att ett belopp om 28,4 milj.
kr. anvisas för folk- och bostadsräkningen budgetåret 1989/90.

Övriga frågor

I motion Fi41 av Göthe Knutson (m) begärs att regeringen skall redovisa
kostnaderna för SCB:s investeringar i datasystem och vilka rationaliseringsvinster
som dessa givit.

Enligt vad utskottet erfarit avser SCB att i sin nästa treårsbudget redovisa
sitt investeringsbehov och kostnaderna för detta. SCB har också de senaste
åren utvecklat metoder för att mäta produktiviteten i verksamheten. Även
detta kommer att redovisas i treårsplanen. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Fi41 yrkande 3.

I motion Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) begärs en översyn av datalagen.
Möjligheterna till sambearbetningar av dataregister måste begränsas för att
stärka integritetsskyddet, anför motionärerna. Uppgifter insamlade för ett
ändamål skall i princip inte användas för andra ändamål.

Utskottet har i det föregående berört dessa frågor. Det kan också nämnas
att, enligt vad utskottet erfarit, regeringen inom kort kommer att tillsätta en
utredning om översyn av datalagen. Frågor om användande av personnum -

1988/89:FiU24

mer och myndigheters försäljning av personuppgifter från databaserade
register har behandlats av data- och offentlighetskommittén (DOK) i olika
betänkanden. Dessa har remissbehandlats och är under beredning i regeringskansliet.
Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning för riksdagen
att ta något initiativ. Motion Fi38 yrkande 2 avstyrks därför av utskottet.

I samma motion tas också datapolitikens allmänna inriktning upp. Utskottet
har i betänkandena FiU 1987/88:25 och 1988/89:FiU17 behandlat frågor
med anknytning härtill och vill hänvisa till dessa. Det finns inte anledning för
riksdagen att i detta sammanhang ta upp dessa frågor på nytt. Motion Fi38
yrkande 3 bör därför avslås av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande genomförande av en folk- och bostadsräkning år
1990

a) att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi38 yrkande 1, 1988/
89:Fi40 yrkande 1 och 1988/89:Fi51,

b) att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1988/89:91 mom. 2,

2. beträffande lagreglering av FoB 90

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Fi41 yrkandena 2 a
och 4 samt 1988/89:Fi49 yrkande 1 antar i proposition 1988/89:121
mom. 1 framlagt förslag till lag om en folk- och bostadsräkning år 1990
utom i vad avser 3, 7, 19-22, 23 och 24 §§,

3. beträffande uppgifter i FoB 90

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Fi39 yrkande 1 och
1988/89:Fi49 yrkande 3 i berörd del antar det i proposition 1988/89:121
mom. 1 framlagda förslaget till lydelse av 3,7,23 och 24 §§ i lagen om
en folk- och bostadsräkning år 1990,

4. beträffande information om utnyttjande av befintliga register
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi39 yrkande 2,

5. beträffande specificering av uppgifter

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi41 yrkande 2 b och 1988/
89:Fi49 yrkande 3 i berörd del,

6. beträffande säkerhet, sekretess och integritet i FoB 90

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Fi41 yrkande 2 d,
1988/89:Fi42 yrkandena 1,3,4 och 6 samt 1988/89:Fi52 yrkande 1 och
med anledning av vad som anförs i proposition 1988/89:121 mom. 2
och motionerna 1988/89:Fi39 yrkande 3 och 1988/89:Fi53 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
arkivering av FoB-registret,

7. beträffande parlamentarisk kommission för FoB-undersökningar att

riksdagen avslår motion 1988/89:Fi42 yrkande 2,

8. beträffande kontroll av folkbokföringen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi41 yrkande 1 och 1988/
89:Fi49 yrkande 2,

1988/89:FiU24

9. beträffande sanktion mot uppgiftsvägrare

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Fi41 yrkande 2 c och
1988/89:Fi52 yrkande 2 antar det i proposition 1988/89:121 mom. 1
framlagda förslaget till lydelse av 19-22 §§ i lagen om en folk- och
bostadsräkning år 1990,

10. beträffande uppgifter i framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi50,

11. beträffande utformning av framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi38 yrkande 5 och 1988/
89:Fi39 yrkande 4,

12. beträffande intervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi38 yrkande 4,
1988/89:Fi40 yrkande 2, 1988/89:Fi42 yrkande 5 och 1988/89:Fi53
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. beträffande anslag för budgetåret 1989190

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:91 mom. 1 till Folkoch
bostadsräkningar under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 28 400 000 kr.,

14. beträffande SCB.s investeringar i datasystem
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi41 yrkande 3,

15. beträffande översyn av datalagen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi38 yrkande 2,

16. beträffande datapolitikens inriktning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi38 yrkande 3.

Stockholm den 25 april 1989
På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Arne Andersson i Gamleby (s),
Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson
(s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars
De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp),
Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Ingela Mårtensson (fp) och
Anders Andersson (m).

1988/89:FiU24

Reservationer

1988/89:FiU24

Reservationer

1. Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1990
(mom. 1 a)

Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ingela
Mårtensson (fp) och Anders Andersson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
återkommer” och på s. 8 slutar med ”och Fi51” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Forskningens och samhällsplaneringens legitima krav på uppgifter och
statistik måste vägas mot de risker och hot mot den enskilda medborgarens
integritet som insamlandet av individuppgifter till centrala dataregister
innebär. Utbyggnaden av olika personregister har enligt utskottets mening
varit alltför omfattande - sannolikt mer omfattande i Sverige än i något annat
land. De tekniska möjligheterna att samköra olika register är stora och
används mer och mer. Datoriseringen har betydande fördelar i tekniskt
hänseende, men den innebär också risker. Dels ökar den samhällets
sårbarhet, dels ger den oanade möjligheter att ställa samman uppgifter om
enskilda individer. Möjligheterna till samkörningar av olika dataregister kan
innebära att en rad uppgifter som var för sig kan verka harmlösa, när de ställs
samman för en enskild individ kan vara integritetshotande. Det måste vara
ett grundläggande krav att i dessa sammanhang större hänsyn tas till den
enskildes rätt till en privat och skyddad sektor. Samkörningar bör därför
medges med största försiktighet.

Utskottet anser att uppgifter från folk- och bostadsräkningar har betydelse
för kommunernas planering och för den fria forskningen. Det finns också
internationella rekommendationer om att folkräkningar bör genomföras
med vissa mellanrum.

Kostnaderna för dessa undersökningar är emellertid mycket höga, närmare
200 milj. kr., uppgiftslämnarnas arbete oräknat. Det finns därför
anledning att ifrågasätta om folk- och bostadsräkningar behöver genomföras
så ofta som vart femte år.

Dessutom innebär varje sådan undersökning, vilket utvecklas utförligt i
motion Fi40, ett intrång i den enskildes privata förhållanden. Sådana ingrepp
måste alltid motiveras. Uppgiftsinsamlandet måste ha ett klart och tydligt
syfte. Enligt utskottets mening finns inte detta tillräckligt tydligt angivet i
propositionen.

Utskottet anser därför att denna typ av undersökningar inte bör genomföras
oftare än vart tionde år. Den senaste folk- och bostadsräkningen gjordes
år 1985. Det finns därför som utskottet ser det inte anledning att genomföra
någon folk- och bostadsräkning år 1990. Propositionerna 91 och 121 bör
därför avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

1. beträffande genomförande av en folk- och bostadsräkning är
1990

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Fi38 yrkande 1,
1988/89:Fi40 yrkande 1 och 1988/89:Fi51 avslår propositionerna om en
folk- och bostadsräkning år 1990,

2. Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1990
(mom. 1 a)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
återkommer” och på s. 8 slutar med ”och Fi51” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är värdefullt att kartlägga medborgarnas arbetsresor
samt hur mycket de arbetar. Uppgiften om arbetsresor har ett mycket
stort värde som underlag för att bygga ut miljövänlig kollektivtrafik.
Undersökningen om arbetad tid har stor betydelse för att vi i framtiden skall
kunna anpassa arbetstiderna efter människornas behov.

Utskottet anser emellertid att folk- och bostadsräkningen bör genomföras
på ett annat sätt än som föreslås i propositionen. Genom att med hjälp av
personnummer samköra en mängd olika register finns det en uppenbar risk
att uppgifter sammanställs på ett sätt och i sammanhang som klart avviker
från de ursprungliga registrens innehåll och syften. Detta kan enligt
utskottets mening innebära och upplevas som integritetskränkande, i
synnerhet som medborgarna när de lämnat de ursprungliga uppgifterna inte
haft kännedom om hur dessa kommer att sammanställas och användas.

Utskottet anser därför att samkörningar med andra register inte bör ske.
Uppgifter bör insamlas endast med hjälp av enkäter, och dessa skall
avidentifieras så snart de lämnats in.

Om inte detta sker finns det en uppenbar risk för att dessa undersökningar
kommer i vanrykte på grund av den sunda oro för kontroll som vi nu har
beroende på datasamhällets utveckling. Enligt utskottets mening får aldrig
forskningens krav på identifiering väga så tungt att den personliga integriteten
kan bli hotad.

Utskottet anser mot denna bakgrund att propositionens förslag till folkoch
bostadsräkning bör avslås av riksdagen och att i stället en helt
avidentifierad folk- och bostadsräkning bör genomföras.

dels att utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

1. beträffande genomförande av en folk-och bostadsräkning år 1990
a) att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Fi38 yrkande 1,
1988/89:Fi40 yrkande 1 och 1988/89:Fi51 avslår propositionerna om en
folk- och bostadsräkning år 1990,

3. Uppgifter i FoB 90 (mom. 3)

Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Det har” och
slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att uppgiftslämnandet så långt möjligt bör underlättas.
Det innebär att uppgifter som kan inhämtas på annat sätt inte bör ingå i folkoch
bostadsräkningar. Utskottet delar därför uppfattningen i motion Fi39 att
uppgifter om utbildning inte bör inhämtas via folk- och bostadsräkningar.
Inför 1990 års folk- och bostadsräkning konstaterade utskottet att erfaren -

1988/89 :FiU24

Reservationer

heterna från 1960 och 1970 års räkningar, då utbildningsuppgifterna ingick,
var att det är mycket svårt att få utbildningsuppgifter av god kvalitet från en
enkät. I den då föreliggande propositionen gjordes bedömningen att
utbildningsregistren var relativt väl utbyggda och det därför inte var
motiverat att i framtiden genomföra kartläggningar av utbildningen i
samband med folk- och bostadsräkningar. Utskottet gör samma bedömning i
dag och tillstyrker motion Fi39 yrkande 1 i denna del.

I utskottets betänkande (FiU 1983/84:35) om FoB 85 anförde utskottet
också att det borde vara möjligt att utifrån inkomststatistiken skatta
omfattningen av sysselsättningsgraden. Därigenom skulle dels företag och
enskilda uppgiftslämnare avlastas, dels skulle en årsvis statistik kunna
erhållas. Även om svårigheterna att utnyttja denna statistik visat sig vara
större än man då trodde bör denna teknik utvecklas vidare. Utskottet
tillstyrker med hänsyn härtill motion Fi39 yrkande 1 även i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uppgifter i FoB 90
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi39 yrkande 1 och med
avslag på motion 1988/89:Fi49 yrkande 3 i berörd del antar det i
proposition 1988/89:121 mom. 1 framlagda förslaget till lydelse av 3,7,
23 och 24 §§ i lagen om en folk- och bostadsräkning år 1990 med den
ändringen att uppgifter om utbildning och arbetad tid utgår ur 7 §,

4. Säkerhet, sekretess och integritet i FoB 90 (mom. 6) och
parlamentarisk kommission om FoB-undersökningar
(mom. 7)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Förslaget i”
och på s. 12 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar starka skäl för, såsom anges i motionerna
Fi42 och Fi52, att personnummer inte bör användas i folk- och bostadsräkningarna.
Utskottet anser att uppgifter insamlade för ett ändamål inte skall
kunna användas för andra ändamål. Medborgarna måste när de lämnar
uppgifter till SCB eller andra myndigheter veta i vilket sammanhang och på
vilket sätt uppgifterna skall användas. I annat fall kommer misstron mot
myndigheter och denna typ av undersökningar att öka ytterligare. Utskottet
anser därför att några samkörningar med andra register inte bör ske, utan att
de uppgifter som behövs i dessa sammanhang bör insamlas direkt via
enkäter. För att underlätta uppgiftslämnandet bör, såsom föreslås i motion
Fi42, enkla kryssningsalternativ användas i så stor utsträckning som möjligt.
Uppgiftslämnarens namn bör vidare avskiljas innan uppgifterna lämnas
vidare till SCB.

Det är självfallet bra om uppgifter från folk- och bostadsräkningarna kan
användas även i forskningssammanhang, men det måste i så fall vara
avidentifierade uppgifter. Forskningens krav på identifiering får aldrig väga
så tungt att den personliga integriteten kan bli hotad.

1988/89 :FiU24

Reservationer

Den i propositionen föreslagna parlamentariska kommissionen bör ges i
uppdrag att utreda dessa frågor och överlämna ett förslag till regeringen om
hur en avidentifierad undersökning bör gå till. Riksdagen måste få ta
ställning till ett lagförslag om en sådan undersökning innan den kan
genomföras.

Vad utskottet nu föreslagit innebär att yrkandena om en vidarelämningsspärr
och om avidentifiering av utnyttjade register i motionerna Fi41 resp.
Fi39 och Fi53 är tillgodosedda.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi42 och Fi52 om
avidentifiering av uppgifter och om den parlamentariska kommissionens
uppgifter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. beträffande säkerhet, sekretess och integritet i FoB 90

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Fi42 yrkandena 1,3,4
och 6 samt 1988/89:Fi52 yrkande 1 och med anledning av vad som
anförs i proposition 1988/89:121 mom. 2 och motionerna 1988/89:Fi39
yrkande 3, 1988/89:Fi41 yrkande 2 d och 1988/89:Fi53 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avidentifiering
av uppgifter,

7. beträffande parlamentarisk kommission för FoB-undersökningar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi42 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Sanktion mot uppgiftsvägrare (mom. 9)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Det ligger”
och på s. 13 slutar med ”Fi52 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Fi52 anser utskottet att lagen om folkoch
bostadsräkningar inte bör innehålla någon sanktion mot de personer som
vägrar fylla i de begärda uppgifterna. Paragraferna 19-22 i lag om en folkoch
bostadsräkning år 1990 bör därför utgå.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande sanktion mot uppgiftsvägrare
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Fi41 yrkande 2 c och
1988/89:Fi52 yrkande 2 beslutar att det i proposition 1988/89:121
mom. 1 framlagda förslaget till 19-22 §§ i lagen om en folk- och
bostadsräkning år 1990 skall utgå,

1988/89 :FiU24

Reservationer

6. Utformning av framtida folk- och bostadsräkningar
(mom. 11)

Lars De Geer och Ingela Mårtensson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 14 slutar med ”Fi38 yrkande 5” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en vägledande princip vid utformning av framtida folkoch
bostadsräkningar bör vara att uppgifter insamlade och registrerade för
detta ändamål inte skall användas för andra ändamål. Riksdagen bör därför, i
enlighet med vad som föreslås i motion Fi38, uttala att framtida folk- och
bostadsräkningar när de måste göras av samhällsplaneringsskäl bör utgå från
enkäter. Då vet medborgarna vilka uppgifter de lämnat och är införstådda
med i vilket sammanhang de skall användas.

Vad utskottet nu anfört om utformningen av framtida folk- och bostadsräkningar
bör riksdagen med bifall till motion Fi38 yrkande 5 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utformning av framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi38 yrkande 5 och med
avslag på motion 1988/89:Fi39 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Intervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar
(mom. 12)

Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer
(fp), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp), Ingela Mårtensson (fp) och Anders
Andersson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Förenta nationerna har rekommenderat alla länder att företa folkräkningar
åren omkring 1950,1960,1970,1980 och 1990. Den senaste rekommendationen
innebär att en räkning skall företas någon gång under perioden
1985-1994. Ungefär 200 av 248 länder kommer att företa en räkning under
denna period. Endast ett tjugotal länder planerar två räkningar under
perioden. Sverige skulle således följa flertalet länder inom FN-familjen om
man övergick till att genomföra en folk- och bostadsräkning vart tionde år.

De direkta kostnaderna för en undersökning skulle uppgå till ca 180 milj.
kr. varav kommunerna skulle drabbas av 75 milj. kr. Därtill kommer
kostnaderna för uppgiftslämnarna. Det är således betydande belopp som
skulle bortfalla om undersökningarna gjordes vart tionde år i stället för vart
femte år.

I Sverige är dessutom folkbokföringen så väl utbyggd att något direkt
behov av detta skäl inte föreligger. Utskottet anser inte att tillräckligt starka
skäl har anförts i propositionen för att genomföra folk- och bostadsräkningar
vart femte år. Riksdagen bör därför med anledning av motionerna Fi38

1988/89:FiU24

Reservationer

yrkande 4, Fi40 yrkande 2, Fi42 yrkande 5 och Fi53 yrkande 2 uttala att folk- 1988/89:FiU24
och bostadsräkningar inte bör genomföras oftare än vart tionde år. Reservationer

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande intervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Fi38 yrkande 4,
1988/89:Fi40 yrkande 2, 1988/89:Fi42 yrkande 5 och 1988/89:Fi53
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Anslag för budgetåret 1989/90 (mom. 13)

Rune Rydén (m). Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Carl Frick (mp),
Ingela Mårtensson (fp) och Anders Andersson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”budgetåret 1989/90” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att någon folk- och bostadsräkning bör göras år 1990.
Det innebär att några medel inte behöver anvisas för ändamålet. Utskottet
avstyrker därför propositionens förslag till medelsanvisning.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anslag för budgetåret 1989190

att riksdagen avslår förslaget i proposition 1988/89:91 mom. 1 om
medel till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1989/90,

9. Översyn av datalagen (mom. 15)

Lars De Geer och Ingela Mårtensson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och Då s. 15 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fördelarna med datoriseringen är betydande. Detta får
dock inte innebära att vi förlorar individperspektivet. Även om nya
informationsdatabaser, kommunikationer och sammanställningar öppnar
fascinerande möjligheter får detta inte leda till att den enskilde medborgarens
integritet hotas. Utbyggnaden av olika personregister har varit alltför
omfattande - sannolikt mer omfattande i Sverige än i något annat land. De
tekniska möjligheterna att samköra olika dataregister är stora och används
mer och mer. Detta kan innebära ett hot mot den personliga integriteten.

Begreppet personlig integritet kan ha olika innebörd, men inom datapolitiken
omfattar det främst individens rätt att bli lämnad i fred, dvs. skydd
gentemot intrång från offentliga myndigheter, företag, massmedia eller
enskilda personer. Samtidigt har det moderna samhället behov av information
om den enskilde för planering och service samt för att förhindra
antisocialt beteende.

Då samhällets krav kolliderar med den personliga integriteten uppstår
svåra awägningsproblem. I sådana situationer brukar den enskildes intressen
oftast komma till korta. Enligt utskottet måste det tas större hänsyn till
den enskildes krav på en privat och skyddad sektor.

Regeringens proposition om en ny folk- och bostadsräkning aktualiserar
enligt utskottets mening ett krav på att hela datalagen måste ses över.
Utgångspunkter för en översyn av datalagen bör vara:

- Möjligheterna till samköming av och sambearbetningar i dataregister
måste kraftigt begränsas för att stärka integritetsskyddet.

- Det måste i framtiden bli självklart att en myndighet endast samlar in och
registrerar de personuppgifter, som är absolut nödvändiga för verksamhetens
genomförande. I dag förekommer enligt vår uppfattning i alltför
hög grad insamling av uppgifter av tradition och slentrian eller ”sorn kan
vara bra att ha”.

- Uppgifter insamlade och registrerade för ett ändamål skall i princip inte
användas för andra ändamål.

- Regler om sekretess, rättelse och gallringsfunktioner måste utformas till
stöd för den enskilde.

Vad utskottet anfört om översyn av datalagen bör riksdagen med bifall till
motion Fi38 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande översyn av datalagen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi38 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Datapolitikens inriktning (morn. 16)

Lars De Geer och Ingela Mårtensson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1 samma” och
slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

I samma motion tas också datapolitikens allmänna inriktning upp.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Användningen av
datorer inom den offentliga sektorn har blivit allt mer omfattande under
senare år. Personnumret har t.ex. banat väg för en ökad personregistrering
med hjälp av ADB. Inom många verksamheter är kravet på säker identifiering
av klienter, patienter och kunder av största betydelse. Personnummer
är onekligen ett mycket säkert sätt att identifiera en individ. Personnumret är
emellertid endast undantagsvis sekretesskyddat. Det har gjort att personnumret
kommit att brukas i vitt skilda sammanhang, vilket har skapat
irritation hos allmänheten. Personnummeranvändningen är så utbredd i
samhället att det är nödvändigt med en rejäl begränsning för att förstärka
skyddet av den enskildes integritet. Utskottet instämmer därför i förslaget i
motion Fi38 att detta bör regleras i en särskild personnummerlag.

Samköming mellan register med personuppgifter kan skapa kunskap om
de berörda individerna som är utomordentligt detaljerad. Det kan vara
integritetshotande. Samkörningar bör därför medges med största försiktig -

1988/89 :FiU24

Reservationer

het. I princip skall, som framhålls i motion Fi38, en uppgift som är insamlad 1988/89:FiU24
för ett ändamål inte användas för ett annat ändamål. Reservationer

Offentlighetsprincipen ger varje människa som så önskar rätt att ta del av
statliga, landstingskommunala och kommunala handlingar. Denna grundlagsfästa
rätt är ett omistligt inslag i vår demokrati. Utskottet anser att
medborgarnas rätt till insyn enligt offentlighetsprincipen inte får begränsas
eller försvåras av den nya tekniken. Det ankommer på varje myndighet att
underlätta för den enskilde.

I dag finns en omfattande verksamhet med försäljning av personuppgifter
från flera myndigheter. Det har hittills varit oklart vilka lagar och regler som
gäller för utlämnandet av i och för sig offentliga uppgifter ur myndigheternas
olika register.

Den av utskottet förordade principen om att uppgifter som insamlats
endast skall användas för sitt ändamål kommer att förhindra försäljning.

Eventuella undantag skall regleras i särskilda registerlagar.

Redan nu bör, enligt utskottets mening, beslut fattas om att lägga ned
SPAR-registret. Det tillhandahåller i huvudsak kommersiell försäljning av
person- och adressuppgifter. Det finns inga skäl för staten att syssla med den
här typen av verksamhet. Statens person- och adressregisternämnd, som är
huvudman för SPAR-registret, bör upphöra.

Vad utskottet här anfört om datapolitikens allmänna inriktning bör
riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande datapolitikens inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi38 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Lagreglering av FoB 90

Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ingela
Mårtensson (fp) och Anders Andersson (m) anför:

Mot bakgrund av att vi yrkat att någon folk- och bostadsräkning inte bör
genomföras år 1990 anser vi oss inte ha anledning att ta ställning till
detaljerna för FoB 90 eller till innehållet i de enskilda paragraferna i
lagförslaget.

2. Information om utnyttjande av befintliga register (mom. 4)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anför:

I vår motion med anledning av den första propositionen 1988/89:91 om medel
för en folk- och bostadsräkning år 1990 m.m. framhöll vi att det är mycket
angeläget att SCB i samband med att FoB 90 genomförs på ett tydligt sätt
informerar allmänheten om vilka befintliga register och uppgifter därur som
SCB avser att använda i FoB 90.1 det lagförslag som senare har redovisats i
proposition 1988/89:121 finns en sådan specifikation och SCB har i en
särskild paragraf ålagts informationsskyldighet om bl.a. uppgifterna i
registren. Därmed är vårt krav i motion Fi39 yrkande 2 tillgodosett.

1988/89:FiU24

Reservationer

1988/89:FiU24

Bilaga

Propositionens

lagförslag

Inledande bestämmelser

1 § En allmän folk- och bostadsräkning skall företas år 1990 (FoB 90) för
att framställa statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information.

De genom den allmänna folk- och bostadsräkningen insamlade uppgifterna
får inte användas för andra ändamål än det som anges i första stycket.

2 § 1 denna lag finns föreskrifter om

— genomförandet (3 och 4 §§),

— information (5 §),

— personuppgifter (6 och 7 §§),

— bostadsuppgifter (8 och 9 §§),

— fastighetsuppgifter (10 och 11 §§),

— insamlingsförfarandet (12— 18 §§),

— anmaningar (19 §),

— vitén m. m. (20—22 §§),

— registeruppgifter (23 och 24 §§),

— ett register för kvalitetskontroll (25 §),

— användning av andra uppgifter (26 §),

— hänsyn till de uppgiftsskyldiga (27 §).

Genomförandet

3 § Statistiska centralbyrån genomför folk- och bostadsräkningen med
hjälp av automatisk databehandling.

Person-, bostads- och fastighetsuppgifter skall lämnas för folk- och bostadsräkningen
enligt 6— 18 §§.

Registeruppgifter får inhämtas enligt 23 och 24 §§.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer
när uppgifterna enligt 3 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt
eller tid som de skall avse.

Information

5 § Statistiska centralbyrån skall se till att de uppgiftsskyldiga får information
om folk- och bostadsräkningen. Informationen skall omfatta ändamålet
med folk- och bostadsräkningen och innehållet i det register som
upprättas vid denna.

Informationen skall vidare innehålla upplysningar om de sekretess- och

Propositionens lagförslag
Förslag till

Lag om en folk- och bostadsräkning år 1990

Härigenom föreskrivs följande.

1988/89:FiU24
Bilaga

Propositionens
lagförslag

Personuppgifter

6§ Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1974 eller
tidigare och som är bosatta i Sverige eller annars skall vara kyrkobokförda
här vid den tidpunkt som uppgifterna avser.

7 § Den som är skyldig att lämna personuppgifter skall ange

— namn och personnummer,

— utbildning,

— yrke,

— arbetad tid,

— bostadsfastighetens beteckning,

— församling där bostadsfastigheten är belägen.

— utdelnings- och ortsadress,

— innehavare av bostaden,

— färdsätt till arbete.

Bostadsuppgifter

8 § Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvarande
bebor en bostadslägenhet i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna

avser.

9 § Den som är skyldig att lämna bostadsuppgifter skall ange

— namn. personnummer och hushållsställning (gifta eller samboende,
barn, övriga boende) för de boende som är födda år 1974 eller tidigare,

— antal rum,

— upplåtelseform,

— förekomsten av kök eller kokvrå,

— tillgång till hiss,

— förekomsten av en eller flera bostadslägenheter i huset.

Fastighetsuppgifter

10 § Fastighetsuppgifter skall lämnas av dem som vid den tidpunkt som
uppgifterna avser äger ett eller flera bostadshus i Sverige.

Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera bostadslägenheter.

Om samma person äger flera bostadshus på samma fastighet, lämnas en
enda fastighetsuppgift för husen gemensamt.

För sådana bostadshus som ingår i arrendeupplåtelser skall fastighetsuppgifter
lämnas av arrendatorn i stället för av husägaren.

säkerhetsbestämmelser som gäller och om rätten att få registerutdrag och
rättelse till stånd enligt datalagen (1973:289).

Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).

11 § Den sorn är skyldig att lämna fastighetsuppgifter skall ange följande
uppgifter om den fastighet där bostadshuset är beläget, om bostadshuset
och om bostadslägenheten, nämligen

1. om fastigheten:

— län, kommun och församling där fastigheten är belägen

— fastighetens beteckning

— fastighetstyp (jordbruksfastighet, annan fastighet)

— antal bostadshus på registerfastigheten

— ägarens namn och adress

— ägarkategori (staten, kommun, allmännyttigt bostadsföretag, bostadsrättsförening,
enskild person, annan ägare)

2. om huset:

— byggnadsnummer

— hustyp (enbostadshus, tvåbostadshus, flerbostadshus, annat bostadshus) —

antal bostadslägenheter i huset

— antal våningsplan

— byggnads- och ombyggnadsår

— värmesystem och använda bränsleslag

3. om lägenheten:

— antal rum

— förekomsten av kök eller kokvrå

— lägenhetsinnehavare

— lägenhetsnummer

— om lägenheten inte är upplåten, orsaken till det

I nsamlingsförfarandet

12 § Person- och bostadsuppgifterna skall lämnas på en personblankett,
som skall ges in till granskningsorganet i den kommun där den uppgiftsskyldige
är bosatt eller annars skall vara kyrkobokförd.

Fastighetsuppgifterna skall lämnas på en fastighetsblankett, som skall
ges intill granskningsorganet i den kommun där fastigheten är belägen. Den
som äger och stadigvarande bebor ett enbostadshus får dock lämna
fastighetsuppgifterna på personblanketten.

Föreskrifter om granskningsorganet finns i 16 §.

13 § Person- och fastighetsblanketterna fastställs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Staten tillhandahåller såväl blanketter som portofria svarskuvert utan
kostnad för de uppgiftsskyldiga.

14 § Om en bostadslägenhet innehas och bebos av två eller flera personer
tillsammans, får de lämna bostadsuppgifterna gemensamt på samma personblankett.

Den som är skyldig att lämna person-, bostads- eller fastighetsuppgifter
skriver under uppgifterna och svarar för deras riktighet.

1988/89:FiU24

Bilaga

Propositionens

lagförslag

1988/89:FiU24

Bilaga

Propositionens

lagförslag

16 § Varje kommun skall uppdra åt ett särskilt granskningsorgan att
svara för de uppgifter som anges i 15 §.

Granskningsorganet skall bestå av en granskningsledare och en ställföreträdare
för denne samt i övrigt av den personal som behövs för uppgifterna.

Granskningsledaren beslutar på organets vägnar.

17 § Granskningsledaren och dennes ställföreträdare utses av kommunen.

Kommunen skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina
arbetsuppgifter.

18 § Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid
lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten
enligt 6—11 §§.

Granskningsledaren får delegera denna befogenhet till någon annan
inom granskningsorganet.

15 § Kommunerna skall

— biträda vid spridningen av informationen om folk- och bostadsräkningen,

— biträda vid distributionen av blanketterna och vid upprättandet och
insamlingen av uppgifterna,

— svara för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick
lämnas över till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning.

Anmaningar

19 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får statistiska
centralbyrån eller granskningsledaren anmana den uppgiftsskyldige att
fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller, om den uppgiftsskyldige underlåter
att lämna upplysningar som har begärts enligt 18 §.

Innan en anmaning utfördas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske
utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna
föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Vitén m. m.

20 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 19 §, får på
begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren den uppgiftsskyldige
föreläggas att göra detta vid vite. Ett sådant föreläggande utfördas
av länsstyrelsen i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.

21 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.

22 § Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska
centralbyrån eller granskningsledaren prövas av länsrätten i det län där
uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Registeruppgifter

1988/89:FiU24

23 § Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för folk- och
bostadsräkningen inhämta följande uppgifter:

1. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen

— namn

— personnummer

— kyrkobokföringsort

— kyrkobokföringsfastighet

— utdelnings- och ortsadress

— samhörighetsbeteckning

— civilstånd

— medborgarskap

— födelseland och senaste invandringsår

2. statistiska centralbyråns sysselsättningsregister

— sysselsättning

— yrkesställning

— arbetsställenummer

3. statistiska centralbyråns centrala företags- och arbetsställeregister

— företags namn och form

— antal arbetsställen

— arbetsställenas namn, nummer, storlek, sektortillhörighet, belägenhet
och näringsgrenskod

4. statistiska centralbyråns inkomst- ochförmögenhetsregister

— inkomst

5. statistiska centralbyråns ulbildningsregister

— utbildning

6. statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden

— fastigheters områdestillhörighet

7. statistiska centralbyråns fastighetstaxeringsregister

— fastigheters tätortstillhörighet

8. registret vid centralnämnden för fastighetsdata

— koordinater för fastigheter

9. statistiska centralbyråns register från 1985 års folk- och bostadsräkning

— bostad

— yrke

24 § Uppgifter som avses i 23 § 9 får bara användas för att i förväg trycka
uppgifter på blanketterna till de uppgiftsskyldiga.

Ett register för kvalitetskontroll

25 § För att kunna kontrollera om uppgifterna i folk- och bostadsräkningen
är tillförlitliga får statistiska centralbyrån med stöd av automatisk
databehandling föra ett särskilt register för framställning av statistik.

Närmare föreskrifter för att förebygga risk för otillbörligt intrång i den
personliga integriteten med anledning av registret meddelas av datainspektionen
enligt datalagen (1973:289).

Bilaga

Propositionens

lagförslag

Användning av andra uppgifter

26 § Om statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling
tillsammans med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall
använda andra uppgifter för det ändamål som anges i 1 § första stycket, får
det ske bara enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen
(1973:289).

Hänsyn till de uppgiftsskyldiga

27 § Statistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan skall
vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas
onödigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:FiU24

Bilaga

Propositionens

lagförslag

Innehåll

1988/89 :FiU24

Sammanfattning 1

Inledning 1

Propositionerna 1

Motionerna 2

Utskottet 5

Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1990 5

Lagreglering av FoB 90 8

Uppgifter i FoB 90 8

Uppgifter om utbildning 8

Uppgifter om arbetad tid 8

Fastighetskoordinater 9

Information om utnyttjande av befintliga register 9

Specificering av uppgifter 9

Säkerhet, sekretess och integritet i FoB 90 9

Parlamentarisk kommission för FoB-undersökningar 12

Kontroll av folkbokföringen 12

Sanktion mot uppgiftsvägrare 12

Uppgifter i framtida folk- och bostadsräkningar 13

Utformning av framtida folk- och bostadsräkningar 13

Intervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar 14

Anslag till FoB 90 14

Övriga frågor 14

Investeringar i datasystem 14

Översyn av datalagen 14

Datapolitikens allmänna inriktning 15

Hemställan 15

Reservationer

1. Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1990 (mom. 1 a)

(m, fp) 17

2. Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1990 (mom. 1 a)

(mp) 18

3. Uppgifter i FoB 90 (mom. 3) (c) 18

4. Säkerhet, sekretess och integritet i FoB 90 (mom. 6) och parlamentarisk
kommission om FoB-undersökningar (mom. 7)(mp) 19

5. Sanktion mot uppgiftsvägrare (mom. 9) (mp) 20

6. Utformning av framtida folk-och bostadsräkningar (mom. 11) (fp) 21

7. Intervall mellan framtida folk- och bostadsräkningar (mom. 12)

(m, fp, c, mp) 21

8. Anslag för budgetåret 1989/90 (mom. 13)(m, fp, mp) 22

9. Översyn av datalagen (mom. 15) (fp) 22

10. Datapolitikens inriktning (mom. 16) (fp) 23

Särskilda yttranden 1988/89:FiU24

1. Lagreglering av Fob 90 (m, fp) 24

2. Information om utnyttjande av befintliga register (mom. 4) (c).... 25

Bilaga

Propositionens lagförslag 26

88488. Stockholm 1989