FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 - UNCED
Betänkande 1992/93:JoU8
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JOU08
FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 -- UNCED
Innehåll
1992/93 JoU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse (1992/93:13) med redogörelse med anledning av FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 -- UNCED samt de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.
Till regeringens skrivelse är fogade översättning till svenska av de grundtexter som antogs vid konferensen, nämligen Riodeklarationen, Skogsprinciperna och Agenda21. Redogörelsen innefattar även de konventioner om klimatförändringar resp. om den biologiska mångfalden som förelåg för undertecknande vid konferensen. I motionerna lämnas omfattande kommentarer till dessa texter samt förslag till uppföljning av konferensens beslut. Utskottet finner att motionärernas synpunkter i många fall är beaktansvärda. Med hänsyn till att ett ambitiöst uppföljningsarbete redan påbörjats av regeringen bör motionerna dock icke föranleda några uttalanden av riksdagen.
Utrikesutskottet har avgett yttrande över motionsyrkanden som rör biståndspolitiken och vissa FN-frågor.
Till betänkandet har fogats två reservationer och en meningsyttring av suppleant.
Skrivelsen
Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) bereder genom skrivelsen (skr.1992/93:13) riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts med anledning av FN:s konferens om miljö och utveckling.
Motioner
1992/93:Jo1 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljningen av UNCED-konferensen.
1992/93:Jo2 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en nationell trafikplan för en uthållig trafikutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en nationell energiplan för omställning av energisektorn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en nationell plan för att bevara landets biologiska mångfald,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får i uppdrag att redovisa hur Sveriges miljöskuld skall minska,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av miljösamarbetet vid sidan av biståndsramarna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till finansiering av Agenda21 med exempelvis en global miljöskatt, avgifter på olja och kol och skatt på vapenhandel,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av klimatkonventionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkt kemikaliekontroll,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk medverkan för utveckling av biobränsleprojekt i Östeuropa,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöhänsyn i alla biståndsorgans och Exportkreditnämndens verksamhet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete mellan SIDA och Naturvårdsverket,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser från biståndsmyndigheterna för att stimulera framväxt av miljöanpassade transportsystem,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av energibiståndet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat bistånd till kvinnliga jordbrukare,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser av internationella avtal på handelsområdet,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrörelserepresentation, särskilt från u-länderna, i GEF, Världsbanksgruppen, IMF, GATT och UNCTAD,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet för en global ramkonvention på vattenområdet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskrivning av u-ländernas skulder alternativt utbyte av skulder mot miljöinsatser,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Miljö- och naturresursdepartementets medverkan vid utformningen av den svenska politiken i de internationella finansinstitutionerna.
1992/93:Jo3 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förbereda nästa steg i miljöpolitiken och tillsätta en kommission för hållbar långsiktig utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av en kraftfull svensk förhandlingsposition gällande miljöfrågorna inför medlemskapsförhandlingarna med EG,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN-studien om militären och miljön avseende nationella och internationella åtgärder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om konkreta uppföljningsåtgärder med anledning av Riokonferensen.
1992/93:Jo4 av Kenneth Lantz och Lars Svensk (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internalisering av miljökostnader i produkter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta planer för reducering av växthusgaser som syftar till att nå målet om hållbar utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att utveckla och introducera hållbara transportsystem och att stimulera utvecklingen av alternativa bränsleslag,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur man kan göra de kollektiva transportalternativen mer attraktiva genom att stimulera forskning som syftar till ett effektivt transportsystem från dörr till dörr,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att i större skala utveckla alternativa bränsleslag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkreta handlingsplaner för den biologiska mångfaldens bevarande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av effekterna på den biologiska mångfalden med anledning av den nya aviserade skogsvårdslagstiftningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att i olika internationella fora verka för att u-ländernas ekonomiska situation skall förbättras genom att påverka andra stater att leva upp till 0,7-procentsmålet.
1992/93:Jo5 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av pådrivande arbete från Sveriges sida för det internationella arbetet med naturresursräkenskaper och sociala indikatorer,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fortsatt utveckling av naturresursräkenskaper baserat på Miljöräkenskapsutredningens betänkande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska initiativ i förhållande till transnationella företag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt aktivt engagemang i arbetet för omställning av militära resurser till miljöskydd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt perspektiv på de globala miljö- och utvecklingsproblemen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för skärpning av klimatkonventionen,
7. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av uppföljningen av Rioprocessen med tonvikt på globala och sociala perspektiv,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett fortsatt aktivt arbete för att förverkliga 0,7-procentsmålet,
9. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av de prioriteringar regeringen ämnar göra i uppföljningsarbetet,
10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av situationen i kommunerna när det gäller miljötillsyn och övriga miljöåtgärder,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt initiativ för att bättre ta till vara erfarenheterna från kvinnors konkreta miljöarbete,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samordnat uppföljningsarbete via folkrörelserna,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett svenskt initiativ för att förändra USA:s inställning till konventionen om biologisk mångfald.
Utskottet
Vid beredningen av ärendet har utrikesutskottet avgett yttrande (1992/93:UU2y). Yttrandet är fogat som bilaga till betänkandet.
Inledning
Skrivelsen
Regeringen redogör i skrivelsen för FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. Konferensen behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Konferensen var i vissa hänseenden en uppföljning av Stockholmskonferensen år 1972. Av skrivelsens inledande avsnitt framgår bl.a. följande.
Riokonferensen utmärkte sig genom sitt breda ämnesområde men även genom att konferensbesluten kommer att påverka de långsiktiga levnadsvillkoren för människor i många länder på ett avgörande sätt när de omsätts i åtgärder och handlingar. En viktig del av bakgrunden till konferensen finns i Brundtlandkommissionens rapport år 1987 Vår gemensamma framtid. Rapporten visar tydligt att den globala utvecklingen med tilltagande miljöförstöring och ökande fattigdom måste vändas. Ett ökat samarbete mellan världens folk är nödvändigt för att åstadkomma förändringar. Kommissionen pekar på möjligheten av en världskonferens för miljö och utveckling.
Beslutet om UNCED fattades av FN:s generalförsamling år 1989. U-ländernas problem och behov understryks särskilt i beslutet. Ett av generalförsamlingen tillsatt sekretariat, UNCED-sekretariatet, och en förberedande kommitté har förhandlat fram förslag till konferensbeslut. Parallellt med detta förberedelsearbete har särskilda förhandlingskommittéer haft i uppgift att utarbeta texter till konventioner om dels att motverka risker för klimatförändringar, dels att bevara biologisk mångfald, dvs. artrikedomen i djur- och växtliv. I Sverige samordnades förberedelserna inför konferensen av en nationalkommitté (ME1990:01) och ett sekretariat -- FN92-sekretariatet.
Vid Riokonferensen antogs tre grundläggande texter, nämligen Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda21 samt Skogsprinciperna. En konvention om klimatförändringar och en konvention om biologisk mångfald var tillgänglig för underskrift vid konferensen. Konventionerna undertecknades av företrädare för mer än 150 länder och EG.
Riodeklarationen
Miljöministern lämnar i skrivelsen följande sammanfattning av Riodeklarationens innehåll.
Riodeklarationen innehåller grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbetet. I deklarationen anges bl.a. att
staterna har en suverän rätt att utnyttja sina naturtillgångar i enlighet med sin miljö- och utvecklingspolitik men att de också har ett ansvar att inte skada andra staters miljö eller skada områden som ligger utanför statlig kontroll;
ett ovillkorligt krav för att nå en hållbar utveckling är att alla stater och folk samarbetar för att utplåna fattigdom så att ojämlikheten i levnadsförhållandena kan minska;
staterna skall samarbeta för att främja en öppen internationell ekonomisk ordning, som leder till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i alla länder, vilket ger bättre möjligheter att hantera miljöförstöringen;
kvinnornas deltagande är av yttersta vikt för att nå en hållbar utveckling;
staterna skall reducera och eliminera icke hållbara produktions- och konsumtionsmönster samt främja lämpliga demografiska program;
den som förorenar skall, i princip, bära kostnaderna för föroreningarna (Polluter Pays Principle -- PPP);
staterna skall motverka eller hindra omlokalisering och överföring till andra stater av verksamheter och ämnen som hotar människors hälsa eller miljön;
brist på vetenskapligt säkerställda bevis skall inte utgöra skäl för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att hindra miljöförstöring (försiktighetsprincipen);
krigföring motverkar i grunden en hållbar utveckling.
Riodeklarationen bygger vidare på den deklaration som antogs av 1972 års Stockholmskonferens och betonar bl.a. den ökade insikten om utvecklingsfrågornas betydelse och sambanden mellan miljö och utveckling i ett globalt perspektiv.
Agenda 21
Handlingsprogrammet Agenda 21 ger riktlinjer för nationellt och internationellt handlande under återstoden av 1900-talet och även in i nästa sekel, det 21:a århundradet. Agenda21 innehåller rekommendationer och är således inte juridiskt bindande, men handlingsprogrammet är enligt regeringens mening politiskt och moraliskt förpliktande, framhåller miljöministern. Agenda21 är ett uppdrag till alla grupper och individer i samhället att arbeta för att uppnå målet om en hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.
Agenda 21 innehåller 40 kapitel med handlingsprogram för nationella åtgärder och internationellt samarbete för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. I handlingsprogrammet betonas t.ex. att miljöfrågorna måste integreras socialt och ekonomiskt. Betydelsen av demokrati och medverkan i beslutsfattandet stryks under liksom individers och olika folkgruppers ansvar och medverkan i genomförandet.
Genomförandet på det internationella planet av Riokonferensens beslut skall enligt Agenda21 bl.a. ske genom att FN:s generalförsamling under hösten 1992 fattar beslut om att tillsätta en kommission för hållbar utveckling, Commission on Sustainable Development, CSD.
Skogsprinciperna
I det tredje dokumentet som behandlades vid Riokonferensen -- Skogsprinciperna -- ges grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. Skogens alla funktioner skall skyddas. Finansiella resurser och kunskaper skall ställas till förfogande för u-länder med stora skogstillgångar för att de skall kunna hindra skövling och övergå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Handelspolitiska åtgärder på skogsområdet måste vara förenliga med internationella avtal.
Konventionen om klimatförändringar
Konventionen om klimatförändringar har som mål att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på en nivå som tillåter en naturlig anpassning av ekosystemen. Konventionen innehåller åtaganden för industriländerna att anta program och vidta åtgärder för att begränsa utsläppen av alla växthusgaser. En rapporteringsskyldighet med sikte på stabilisering på 1990 års nivå vid sekelskiftet skall byggas upp.
Konventionen om den biologiska mångfalden
Konventionen lägger fast ett modernt naturvårdstänkande genom att fokusera på både traditionellt naturvårdsarbete och ett ökat sektorsansvar för den biologiska mångfalden. Nationella planer skall utarbetas för hur mångfalden skall skyddas och de biologiska resurserna användas på ett uthålligt sätt.
Svensk värdering av UNCED-besluten
Miljöministern anför i skrivelsen att Riokonferensen får betecknas som en framgång. Den innebär ett viktigt steg för att nationellt och internationellt lägga ökad vikt vid och ge ökade resurser för att lösa världens miljö- och utvecklingsproblem. Konferensens beslut skall ses som början på en långsiktig process mot en miljömässigt hållbar utveckling. Den fullständiga utvärderingen av Riokonferensen kommer att kunna göras först om ett antal år då man kan se hur konferensens rekommendationer har omsatts i praktisk handling och resultatorienterad politik.
Sverige eftersträvade en handlingsinriktad konferens, med konkreta åtaganden av och rekommendationer till regeringar och internationella organisationer. I skrivelsen konstaterar regeringen med tillfredsställelse att flertalet förhandlingsmål i den delen har blivit väl tillgodosedda, främst genom Agenda21. Dess avsnitt om fattigdom har fått en utformning som väl ansluter till svensk biståndspolitik medan agendans texter i energirelaterade frågor och transportfrågor enligt svensk uppfattning kunnat vara mera kraftfulla och tydliga. Sverige verkade aktivt för UNCED-beslut som innebär åtaganden från givarländer att öka det officiella biståndet enligt FN-målet om 0,7% av bruttonationalprodukten. Detta mål bekräftades vid Riokonferensen medan tidpunkten för målets uppfyllande lämnades öppen.
Vidare betraktar regeringen det som en framgång att konventionerna om klimat och biologisk mångfald kunde undertecknas i Rio de Janeiro, vilket för Sveriges del skedde den 8juni 1992. Konventionen om biologisk mångfald, som ej undertecknades av USA, uppfyller i huvudsak de svenska förhandlingsmålen. Klimatkonventionen borde enligt svensk uppfattning ha varit mer preciserad i fråga om tidsgränser för åtaganden om reduktion av utsläpp av växthusgaser. Av särskild vikt är dock de möjligheter till kostnadseffektiva åtgärder och samordnade miljöåtaganden mellan länder som konventionen innehåller. De båda konventionerna utgör enligt regeringens bedömning viktiga steg framåt i det internationella samarbetet på miljöområdet. De kännetecknas av ett integrerat miljö- och utvecklingstänkande. Skogsprinciperna utgör enligt skrivelsen en god grund för framtida förhandlingar med inriktning på ett mer bindande globalt skogsinstrument.
Riodeklarationen kan enligt regeringens mening väntas få stor betydelse i det fortsatta internationella samarbetet på miljö- och utvecklingsområdet. Bland deklarationens principer återfinns försiktighetsprincipen, principen om förorenarens kostnadsansvar, vikten av ökad handel och marknadsekonomi samt uttalanden om demokrati och medverkan. Dessa punkter har från svensk sida poängterats i förhandlingsarbetet, anför miljöministern. Slutligen nämns att Sverige drivit frågan om militära aktiviteter och miljön. Resultat nåddes bl.a. i Riodeklarationens principer 24 och25 samt i Agenda21 i avsnitten om miljöfarligt avfall resp. om finansiering.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens mening att Riokonferensen får betraktas som en framgång. Den utgör ett viktigt steg i strävan att lösa världens miljö- och utvecklingsproblem. Även om åtskilliga av de förhoppningar inte infriats som från svensk sida fästs vid konferensen bör man, som miljöministern framhåller, se konferensens beslut som början på en långsiktig process mot en miljömässigt hållbar utveckling. I vissa hänseenden var konferensen en uppföljning av 1972 års Stockholmskonferens. Stockholmskonferensen tillkom på svenskt initiativ, och även vid Riokonferensens tillkomst spelade Sverige en viktig roll. Förhandlingarna har drivits aktivt från svensk sida. Utskottet utgår från att regeringen även i fortsättningen driver på det internationella förhandlingsarbetet, såväl på det globala planet inom FN som inom den europeiska regionen.
Utskottet finner det positivt att regeringen omgående har publicerat konferensens grundtexter i svensk översättning. Därigenom förbättras förutsättningarna för att såväl Riodeklarationen och Skogsprinciperna som, framför allt, Agenda21 förs ut för vidare diskussion, analys och uppföljning inom Sverige. De kan därigenom bidra till att bredda den fortsatta debatt om inrikes och internationella miljöpolitiska frågor som bör utmynna i fortsatta åtgärder till försvar av och skydd för den globala miljön.
Utskottet noterar att en redogörelse för konferensen lämnas även av UD i serien Aktstycken utgivna av Utrikesdepartementet, Ny serie II:47. Där återges Riodeklarationen och Skogsprinciperna samt Agenda21:s inledning jämte programområdenas rubriker och mål även i engelsk originalversion. En kort sammanfattning av konferensarbetet lämnas i skriften Rio-konferensen (UD informerar 1992:5). Miljövårdsberedningen har i rapporten (SOU1992:104) Vår uppgift efter Rio. Svensk handlingsplan inför 2000-talet lagt fram underlag för uppföljningsarbetet i regeringskansliet.
Förverkligande av UNCED-besluten i Sverige -- Uppdragen från Rio de Janeiro
Skrivelsen
Genom Riodeklarationen har de deltagande länderna åtagit sig att långsiktigt sträva mot en hållbar utveckling. En utveckling som äger rum inom ramen för ekosystemens bärighet har därmed för första gången angetts som ett mellanstatligt erkänt långsiktigt mål för världssamfundet, anför miljöministern.
Riokonferensens handlingsplan Agenda 21 är en vägvisare till att förverkliga detta mål. Besluten i Rio de Janeiro präglas av insikten att övergången till en hållbar utveckling med nödvändighet måste ses i ett längre tidsperspektiv, in i nästa århundrade. Genomförandet av åtgärder inom ramen för Agenda21 måste i huvudsak äga rum i de enskilda länderna med tyngdpunkt i insatser på det lokala planet. En övergång till hållbar utveckling måste i framtiden genomsyra och prägla alla delar av samhällets verksamhet och vara vägledande vid utformningen av ländernas politik inom olika sektorer. Sektorsansvaret för en hållbar utveckling förstärks av UNCED-besluten.
Det är viktigt att man nu tar sig an utmaningen från Rio, framhåller miljöministern. En bred diskussion och analys bör inledas av hur handlingsprogrammet kan genomföras i Sverige. Arbetet måste omfatta alla samhällsgrupper och sektorer; andra grupper i samhället som ungdom, folkrörelser samt det vetenskapliga samfundet bör engagera sig.
Motionerna
I några motioner förs en allmän diskussion om sättet på vilket uppföljningsarbetet efter Riokonferensen bör bedrivas och vilka aspekter som särskilt bör betonas. Enligt motion Jo1 av Lennart Fremling(fp) är det värdefullt att regeringen så snart efter avslutandet av FN:s konferens kommit med sin redogörelse. Riksdagen bör ge regeringen ett kraftfullt stöd för arbetet med förverkligande av besluten och uppföljning. I uppföljningsarbetet bör särskilt stor vikt läggas vid ekonomiska styrmedel och möjligheten att i det sammanhanget pröva handel med utsläppsrätter. För att komma åt trafikens miljöproblem bör regeringen sträva efter att effektiva transportkonferenser hålls i alla världsdelar. Vidare betonas skolans roll i vårt långsiktiga miljöarbete. I det internationella uppföljningsarbetet bör regeringen särskilt verka för en god köns- och åldersfördelning så att ungdomar och kvinnor får inflytande, framhåller motionären.
Enligt gruppmotion Jo3 av Margareta Winberg m.fl.(s) är regeringens skrivelse en välkommen början på uppföljningsarbetet men räcker inte, vare sig för att vi skall nå internationell trovärdighet eller få den breda nationella uppslutning som krävs. Motionärerna yrkar därför att regeringen för att förbereda nästa steg i miljöpolitiken tillsätter en kommission för hållbar långsiktig utveckling (yrkande1). De erinrar om att de regionala miljöprojekt (inom Sverige) som avslutade sina arbeten för ett par tre år sedan hade till uppgift att både initiera och lämna förslag till åtgärder för att väsentligt minska miljöpåverkan inom resp. regioner inom en tioårsperiod. På motsvarande sätt bör en uppgift för den föreslagna kommissionen vara att identifiera de politiska beslut som behövs för att skapa förutsättningar för mer hållbara konsumtionsmönster. Därvid bör man söka samarbete med vetenskap, företagande och folkrörelser. Allt behöver inte heller ske inom kommissionens ram. Det viktiga är att framåtsyftande projekt kommer till stånd, framhåller motionärerna. I motionen framhålls även att uppföljningen kräver regional samordning (på det internationella planet), och att EG i dagsläget erbjuder en plattform för ett utökat samarbete. Mot bakgrund av gemenskapens samlade ekonomiska styrka och och stora folkmängd kan de miljökrav som sätts inom gemenskapen få en enorm slagkraft. Det är hur kraftfullt EG vågar agera som i stor utsträckning kommer att bestämma om vi kommmer att klara såväl globala som regionala miljöproblem, anser motionärerna. Kommissionen bör därför få i uppdrag att utarbeta en kraftfull svensk förhandlingsposition gällande miljöfrågorna inför medlemskapsförhandlingarna med EG (yrkande2).
I motion Jo5 av Annika Åhnberg (-) begärs redovisning av de prioriteringar regeringen ämnar göra i uppföljningsarbetet. Motionärens egen uppfattning är att frågan om en internationell koldioxidbeskattning eller avgift bör tillmätas högsta prioritet (yrkande9).
Utskottets överväganden
Utskottet delar den bedömning som görs i motion Jo1 om värdet i att regeringen så snart efter avslutandet av Riokonferensen kommit med sin redogörelse. Utskottet har heller ingen annan mening än motionären om betydelsen av de särskilda aspekter på uppföljningsarbetet som tas upp i motionen. Som framgår av den fortsatta framställningen anser utskottet att dessa aspekter blir tillgodosedda genom skrivelsen och utskottets uttalanden. Utskottet är icke berett att för närvarande förorda någon särskild prioritetsordning. Motionen påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Med hänvisning till det sist anförda avstyrks även motion Jo5 yrkande9.
Frågan om tillsättande av en särskild kommission med uppdrag att svara för uppföljningen av konferensen har aktualiserats tidigare och även varit föremål för en debatt i riksdagens kammare helt nyligen. Miljöministern framhöll då att han inte har någonting emot en kommission utan på den punkten är helt öppen, men att uppföljningsarbetet inte får koncentreras utan bör spridas till många involverade. Han ville därför avvakta en aning.
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om behovet av en ingående analys av de krav som bör ställas för att nå de mål som sätts i Agenda21. Analysen bör leda fram till ett kraftfullt åtgärdsprogram. Ett sådant bör omfatta såväl åtgärder inom landet som våra internationella åtaganden och vår strävan att påverka omvärlden. En bred diskussion och analys bör inledas av hur handlingsprogrammet kan genomföras i Sverige. Arbetet måste omfatta alla samhällsgrupper och sektorer; andra grupper i samhället som ungdom, folkrörelser samt det vetenskapliga samfundet bör engagera sig. Kvinnornas engagemang betonas särskilt i Agenda21. Ett första utkast till strukturering av arbetet föreligger redan i den handlingsplan som skisseras i Miljövårdsberedningens redan omnämnda utredning (SOU1992:104) Vår uppgift efter Rio. Enligt utskottets mening finns det mot den bakgrunden skäl att något avvakta innan ställning tas till frågan om tillsättande av en kommission. Utskottet delar således miljöministerns mening. Riksdagen bör inte för närvarande göra något uttalande med anledning av motion Jo3 yrkande1.
Utskottet delar motionärernas mening även i frågan om vår förhandlingsposition vid medlemskapsförhandlingarna med EG. Regeringen har i olika sammanhang redovisat att högsta tillämpade miljöpolitiska ambitionsnivå skall gälla i dessa förhandlingar. Utskottet har i sitt yttrande över regeringens förslag till godkännande av EES-avtalet (prop. 1991/92:170, 1992/93:JoU1y, EU1) framhållit att Sverige aktivt bör bidra till att den tillväxt som kommer att bli följden av EFTA-ländernas anknytning till den inre marknaden också leder till en miljömässigt hållbar utveckling. EES-utskottet och riksdagen har anslutit sig till detta yttrande och vidare förutsatt att en miljöstrategi redovisas för riksdagen snarast möjligt och senast under våren 1993. Med hänsyn till att full enighet således råder om vår förhandlingsposition påkallas ingen ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo3 yrkande2.
Miljö- och naturresurspolitik
Skrivelsen
Under rubriken Kretsloppsanpassning framhålls i skrivelsen att Agenda21 innehåller ett stort antal rekommendationer som är av betydelse för ett resurshushållande och därmed kretsloppsanpassat samhälle. Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i en särskild proposition om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling.
Av redogörelsen för Kemikaliekontroll framgår att Agenda21 har ett avsnitt med riktlinjer för kemikaliehanteringen vars struktur och innehåll i stora delar stämmer överens med den svenska kemikaliekontrollen. Därutöver innehåller programmet uppmaningar till i-länderna att på olika sätt bistå u-länderna med uppbyggnad av egen kapacitet och förmåga att hantera kemikalier.
Klimatkonventionen kommer enligt skrivelsen att närmare behandlas i en proposition om klimatfrågor som regeringen avser att lägga fram under år 1993. Den kommer att innehålla förslag om ratifikation av konventionen och riktlinjer för det fortsatta klimatarbetet nationellt. Naturvårdsverkets analys av åtgärder mot klimatförändringar kommer då att behandlas, och viktigt underlag hämtas från trafikverkens, NUTEK:s, Biobränslekommissionens och Skogspolitiska kommitténs betänkanden. Arbetet inom landet bör bedrivas utan att avvakta konventionens formella ikraftträdande. En första internationell partskonferens planeras till 1994, och fram till år 1995 förväntas en ny vetenskaplig utvärdering vara färdig.
Regeringen bereder även de frågor som aktualiseras vid en ratificering av konventionen om biologisk mångfald och siktar på en proposition redan under innevarande riksmöte. I propositionen kommer ratificeringen av konventionen om biologisk mångfald att tas upp. Vidare kommer frågor i anslutning till tillämpningen av konventionen att behandlas, såsom t.ex. genomförandet av en landstudie om biologisk mångfald. Landstudien är en statusrapport som skall utgöra underlag för utarbetande av en nationell strategi för bevarande och uthålligt nyttjande av biologisk mångfald. Vidare kommer att redovisas hur de under år 1991 införda förändringarna i naturvårdslagen (1964:822) rörande biotopskydd och biotoper för markavvattning skall tillämpas.
Konventionen kommer i enlighet med principen om sektorsansvar för miljön att föra med sig behov av ökade insatser från olika sektorer. I skrivelsen aviseras vidare en ökad inriktning mot forskning inom området biologisk mångfald.
Motionerna
Enligt motion Jo4 av Kenneth Lantz och Lars Svensk(kds) bör riksdagen göra ett uttalande om internalisering av miljökostnader i produkter (yrkande1). En internalisering av miljökostnader som innefattar principen om att förorenaren betalar och försiktighetsprincipen är en viktig åtgärd för att vrida samhället mot en hållbar utveckling, och det är endast inom sådana ramar en ekonomisk tillväxt kan tillåtas ske, anför motionärerna.
I motion Jo2 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas att riksdagen gör ett tillkännagivande om förstärkt kemikaliekontroll. Den globala kemikaliekontrollen och kemikaliekunskapen måste förstärkas, anför motionärerna, och vi måste förhindra att kemikalier som förbjudits hos oss sprids till Östeuropa och u-länderna (yrkande8).
I motion Jo2 yrkas vidare på en förstärkning av klimatkonventionen (yrkande7). Den svenska koldioxidskatten bör marknadsföras mer aktivt, och särskilt gentemot USA, Japan och EG, anför motionärerna. Enligt yrkande2 i motion Jo4 bör regeringen utarbeta planer för reducering av växthusgaser i syfte att nå målet om hållbar utveckling. I motion Jo5 yrkas på ett initiativ för skärpning av klimatkonventionen (yrkande6).
I motion Jo2 yrkande 3 betonas behovet av att en nationell plan antas för att bevara landets biologiska mångfald. Ett motsvarande yrkande återkommer i motion Jo4 (yrkande6). I sistnämnda motion yrkas vidare att en uppföljning sker av effekterna på den biologiska mångfalden med anledning av den nya aviserade skogsvårdslagstiftningen, i syfte att få kunskap om hur måluppfyllelsen på naturvårdsområdet nås (yrkande7).
I motion Jo5 yrkas på ett svenskt initiativ för att förändra USA:s inställning till konventionen om biologisk mångfald (yrkande13). Enligt motionären har den nye vicepresidenten Al Gore gjort sig känd som en engagerad miljöpolitiker, och det borde finnas förutsättningar för att USA med den nya regimen kan underteckna konventionen.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om det angelägna i att miljökostnader internaliseras i produktpriserna. Detta fastslås också i Riodeklarationens princip16. I Miljövårdsberedningens handlingsprogram hävdas att strävan att internalisera naturresurs- och miljökostnaderna är av högsta prioritet vad avser ekonomi och handel. Som framgår av referatet av regeringskrivelsen avser regeringen att återkomma till kretsloppsfrågorna i en särskild proposition om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Därmed får syftet med yrkande1 i motion Jo4 anses tillgodosett.
Som anförts i det föregående innehåller Agenda 21 ett avsnitt med riktlinjer för kemikaliehanteringen. I kapitel19 förordas ett omfattande nationellt och icke minst internationellt arbete för att komma till rätta med de problem som giftiga kemikalier utgör. Bl.a. behandlas utökad internationell riskvärdering, harmonisering av klassificering, informationsutbyte, riskreduktionsprogram och stärkande av nationell kapacitet. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet även beaktar de risker för spridning till andra länder av hos oss förbjudna kemikalier som påpekas i motion Jo2 yrkande8. Något särskilt riksdagsuttalande synes icke påkallat.
Med anledning av motionsförslagen om förstärkning av klimatkonventionen erinrar utskottet om vad som inledningsvis anförts om den svenska bedömningen av konventionen. Utskottet utgår från att regeringen inför den aviserade partskonferensen gör ytterligare ansträngningar för att nå överenskommelse om preciseringar i fråga om tidsgränser för åtaganden om utsläppsreduktioner. Därmed tillgodoses åtminstone delvis syftet med motionerna Jo2 yrkande7 och Jo5 yrkande6.
Utskottet finner även att förslagen i motion Jo4 yrkande2 om planer för reduktion av växthusgaser kan besvaras med vad i regeringsskrivelsen anförs om nationella riktlinjer för det fortsatta klimatarbetet, och som refererats i det föregående.
När det gäller motionerna om bevarande av den biologiska mångfalden i Sverige vill utskottet hänvisa till vad som anförts ovan i referatet av regeringens skrivelse. Som framgår av detta avser regeringen att genomföra en landsstudie som skall ligga till grund för en strategi för bevarande och uthålligt nyttjande av biologisk mångfald. Utskottet utgår från att regeringen på allt sätt anstränger sig för att, såsom förutskickas i skrivelsen, lägga fram en proposition om biologisk mångfald redan under innevarande riksmöte. Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt syftet med motionerna Jo2 yrkande3 och Jo4 yrkande6.
Skogspolitiska kommitténs betänkande (SOU 1992:76) Skogspolitiken inför 2000-talet bereds i regeringens kansli med sikte på en proposition under vårriksdagen. Med hänsyn till att ärendet bereds avstyrks motion Jo4 yrkande7 om uppföljning av den nya skogsvårdslagstiftningens effekter på den biologiska mångfalden.
Med anledning av förslaget i motion Jo5 om svenskt initiativ för att förändra USA:s inställning till konventionen får utskottet erinra om den inställning Sverige traditionellt intar i internationella miljövårdsfrågor. Alltsedan 1960-talet, inför FN:s första miljökonferens i Stockholm och framåt, har regeringen och våra utlandsrepresentanter verkat för ökad kunskap och respekt för miljöproblemen. Utskottet utgår från att de ansträngningar som gjorts från svensk sida för att nå uppslutning kring konventionen om biologisk mångfald inte upphör i och med att konferensen avslutats, utan att frågan om anslutning av ytterligare länder hålls vid liv och förs fram vid lämpligt tillfälle. Något särskilt initiativ från riksdagens sida synes alltså icke påkallat med anledning av yrkande13 i motionen.
Ekonomisk politik och näringsliv
Skrivelsen
I Agenda 21 läggs stor vikt vid ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljö- och utvecklingspolitik. I skrivelsen erinras om att regeringen i budgetpropositionen 1992 lagt fram principer för ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken samt förslag till åtgärder för att förbättra kunskap och information om bl.a. sambanden mellan miljö och ekonomi. Utredningar har tillsatts på avfalls-, HCFC- och fordonsklassningsområdena.
Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag att utveckla modeller för sambanden mellan miljö och ekonomi.
Agenda 21 har även rekommendationer till näringslivet, bl.a. transnationella företag, framhåller miljöministern. Ett särskilt Business Council for Sustainable Development har utarbetat riktlinjer för industrins miljöåtaganden. Dessa bör enligt skrivelsen omsättas i konkret handling.
Motionerna
I motion Jo3 hävdas att Sverige har en viktig roll i det internationella samarbetet för att utveckla miljöräkenskaper. Vi bör ge stöd åt FN:s arbete för att skapa ett internationellt system av satelliträkenskaper för natur- och miljöresurser, anför motionärerna (yrkande4 i denna del). Ett motsvarande yrkande återfinns i motion Jo5. Motionären förordar ett riksdagsuttalande om nödvändigheten av att Sverige driver på det internationella arbetet med naturresursräkenskaper och sociala indikatorer (yrkande1). Vidare bör riksdagen begära förslag om fortsatt utveckling av naturresursräkenskaper baserat på Miljöräkenskapsutredningens betänkande (yrkande2).
I motion Jo5 yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om svenska initiativ i förhållande till transnationella företag (TNC). Enligt motionen är TNC stora förbrukare av energi och resurser och dominerar de sex industrisektorer som bidrar mest till växthuseffekten. Det kunde vara Sveriges uppgift att driva på processer för att påverka TNC, anför motionären. Detta måste ske genom internationellt samarbete och innebära att TNC av det samlade internationella samfundet avkrävs konkreta åtgärder.
Utskottets överväganden
I kapitel 8 av Agenda 21 finns ett programområde med rubriken Att upprätta system som integrerar miljö och ekonomi i nationalräkenskaperna. Huvudmålet för programområdet är att utvidga de nuvarande systemen för nationalräkenskaperna för att integrera de miljömässiga och sociala dimensionerna inom ramarna för bokföringen. Enligt agendan bör som ett minimum gälla att parallella redovisningssystem tillämpas för naturresurser i alla medlemsstater. Åtgärder bör vidtas både för att stärka det internationella samarbetet -- där FN-sekretariatet ges ett huvudansvar -- och för att stärka de nationella räkenskapssystemen.
Miljöräkenskapsutredningen lämnade våren 1991 förslag till natur- och miljöräkenskaper i betänkandet (1991:37) Räkna med miljön. Som ovan anförts har Konjunkturinstitutet fått i uppdrag att utveckla modeller för sambanden mellan miljö och ekonomi. Institutet skall även ansvara för forskning och utveckling kring monetära miljöräkenskaper som komplement till nationalräkenskaperna. Regeringen har också utsett en särskild samrådsgrupp med uppgift att stödja och påverka arbetet.
Utskottet vill för egen del betona vikten av att arbetet på att införa miljöräkenskaper bedrivs aktivt. Detta arbete är, vilket också framhålls i Miljövårdsberedningens rapport, av hög prioritet, eftersom det nuvarande BNP-måttet är ett dåligt mått på förändringar i välfärd. Utskottet erinrar även om att miljöministern i riksdagens kammare betonat att detta är ett mycket ambitiöst arbete. Utskottet utgår vidare från att FN:s ansträngningar att sprida metoder för miljöräkenskaper stöds av regeringen. Det anförda innebär att syftet med motionerna Jo3 yrkande4 i denna del och Jo5 yrkandena1 och2 i allt väsentligt blir tillgodosett. Motionerna påkallar därför ingen särskild åtgärd från riksdagens sida i nu berört avseende.
När det gäller förslaget i yrkande 4 av motion Jo5 om att Sverige bör driva på processer för att påverka de transnationella företagen erinrar utskottet om att dessa företag särskilt utpekas som målgrupp i kapitel30 om näringslivets roll i Agenda21. Bl.a. understryks deras ansvar för att föra in globala företagsprinciper för en hållbar utveckling och att se till att miljöanpassad teknik utan extra kostnader görs tillgänglig för dotterföretag i u-länderna. För de svenskdominerade transnationella företagen bör uttalandena i handlingsprogrammet innebära en särskild utmaning. Utskottet utgår från att regeringen och de statliga organ som ger service i olika sammanhang till företagen bevakar och uppmuntrar de transnationella företagens miljösatsningar. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet synes inte påkallad.
Biståndspolitik
Skrivelsen
Miljö och uthållig utveckling är prioriterade områden i Sveriges biståndspolitik som därmed ligger väl i linje med UNCED-besluten. För att kunna konkretisera hur beslut och åtaganden från UNCED skall följas upp inom biståndet har Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) och Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (Swede Corp) anmodats att redovisa de åtgärder som planeras för att stödja tillämpningen av det handlingsprogram som antogs vid UNCED. Biståndsorganen utgör i detta arbete en väsentlig resurs, anför miljöministern. De frågor som är av särskilt stort intresse i ett UNCED-perspektiv för de fattiga länderna är framför allt hur markförstöring och dess konsekvenser kan motverkas, tillgång till färskvatten och sanitet, okontrollerad tätortstillväxt, överutnyttjandet av marina kustområden samt utbildning och kapacitetsuppbyggnad. Dessa är samtliga frågor som har hög prioritet för såväl SIDA som SAREC.
Motionerna
I motion Jo2 framställs flera yrkanden om Riokonferensens påverkan på vår biståndspolitik. Enligt motionen bör riksdagen göra tillkännagivanden om miljöhänsyn i biståndsorganens och Exportkreditnämndens verksamhet (yrkande10), om samarbete mellan SIDA och Naturvårdsverket (yrkande11), om insatser från biståndsmyndigheterna för att stimulera framväxt av miljöanpassade transportsystem (yrkande12), om inriktningen av energibiståndet (yrkande13), om ökat bistånd till kvinnliga jordbrukare (yrkande14), om folkrörelserepresentation, särskilt från u-länderna, i GEF, Världsbanksgruppen, IMF, GATT och UNCTAD (yrkande16), samt om avskrivning av u-ländernas skulder alternativt utbyte av skulder mot miljöinsatser (yrkande18). I motionerna Jo4 yrkande8 och Jo5 yrkande8 betonas vikten av att andra stater påverkas att leva upp till 0,7-procentsmålet.
Utskottets överväganden
Utrikesutskottet har i sitt yttrande bl.a. tagit upp yrkandena 10--14 och16 i motion Jo2 om hur miljöhänsynen på olika sätt skall stärkas inom det svenska biståndet.
Genom det s.k. femte biståndsmålet, miljömålet, har miljöaspekterna sedan flera år integrerats i den svenska biståndsverksamheten, anför utrikesutskottet. En svensk utgångspunkt vid förhandlingarna inför Riokonferensen har varit att också dessa skulle präglas av ett integrerat synsätt, dvs. ett synsätt där man inte ser miljön som en enskild sektor, oberoende av utvecklingen i övrigt. Det är utrikesutskottets uppfattning att en förståelse av sambanden mellan miljö och utveckling utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen av behovet av bistånd som för att biståndet -- liksom u-ländernas utvecklingspolitik -- ges en utformning som medverkar till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen. UNCED lyckades enligt utrikesutskottets uppfattning slå fast de nära sambanden mellan miljö och utveckling. De svenska biståndsorganens verksamhet har därmed, enligt utrikesutskottets mening, fått starkt stöd i de slutsatser som drogs i Rio.
SIDA har på regeringens uppdrag redovisat sin pågående och planerade uppföljning av UNCED. I denna redovisning noteras bl.a. att alla programområdena inom Agenda21 har relevans för u-länderna, men att en del är av större betydelse för SIDA:s biståndsverksamhet än andra. I redovisningen betonas behovet av långsiktighet och landkännedom. SIDA framhåller nödvändigheten av en fortsatt betoning av miljöaspekterna i programmen för de svenska programländerna. Ett av SIDA:s analysinstrument, de s.k. miljöprofilerna, kan här spela en betydelsefull roll.
SIDA redovisar vidare hur integreringstanken på olika sätt avses hållas i fokus i den kommande verksamhetsplaneringen, bl.a. inom infrastruktursektorn, när det gäller jämställdhetsfrågorna och kvinnoinriktat bistånd och på områdena vatten/sanitet och transporter. Mot bakgrund av Agenda21:s betoning på folkligt deltagande aviserar SIDA fortsatt engagemang på sådana områden inom vilka den folkliga förankringen sedan länge varit en ledstjärna, t.ex. undervisningssektorn, liksom på bl.a. naturresursområdet. SIDA framhåller att etablerandet av ett allmänt miljömedvetande är en förutsättning för att miljöproblemen skall kunna lösas på sikt. Utrikesutskottet konstaterar med tillfredsställelse att SIDA avser att fördjupa arbetet med att göra miljökonsekvensbedömningar av i princip alla insatser.
Utrikesutskottet delar vissa av motionärernas synpunkter beträffande t.ex. behovet av uppföljning av Agenda21 och betydelsen av att miljöhänsyn tas i alla typer av biståndsprojekt. Utskottet anser att SIDA:s aviserade fortsatta arbete med miljö- och utvecklingsfrågorna ligger väl i linje med vad motionärerna anför i dessa avseenden. Utskottet utgår från att även de andra statliga biståndsorganen i sin verksamhet kommer att följa upp UNCED-besluten och på lämpligt sätt redovisa detta arbete.
Med det anförda anser utrikesutskottet att de nu aktuella yrkandena i motion Jo2 bör besvaras.
Jordbruksutskottet ansluter sig till utrikesutskottets mening. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo2 yrkandena 10--14 och16 påkallas alltså inte.
Utrikesutskottet har även yttrat sig över de förslag som framställs i motionerna Jo4 yrkande8 och Jo5 yrkande8 om att FN:s biståndsmål om 0,7% av BNI uppfylls.
Utriksutskottet konstaterar att Sverige sedan länge uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7% av BNI och framhåller att utskottet i tidigare betänkanden framhållit att Sverige bör verka för att också andra OECD-länder uppfyller detta mål. Utrikesutskottet har även i sitt yttrande i anledning av regeringen föreslagna åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin (1992/93:UU4y) framhållit att en återgång till den svenska 1-procentsnivån, som också är en internationellt betydelsefull symbolfråga, bör ske så snart det akuta statsfinansiella läget tillåter.
Vad beträffar Riokonferensen och frågan om biståndet konstaterar utrikesutskottet att Sverige agerat aktivt för att UNCED skulle resultera i åtaganden från givarländerna att öka det officiella biståndet till FN:s 0,7-procentsmål. Denna målsättning bekräftades i Rio, även om ett beslut om tidsplaner inte kunde fattas.
Resursfrågan blev inte desto mindre central i Rio. I Agenda21 görs en grov uppskattning av kapitalbehovet för att genomföra de åtgärder som föreslås i dokumentet: U-länderna skulle behöva satsa sammanlagt över 600miljarder dollar per år under 1993--2000. Av denna summa skulle ca 125miljarder dollar per år behövas i form av bistånd. Den senare summan är mer än dubbelt så stor som den som i dag totalt ges i bistånd till u-länderna. Behovet av ökade resurser allmänt till miljö och utveckling, liksom behovet av ökat bistånd för dessa ändamål, slogs således tydligt fast av UNCED. Utrikesutskottet konstaterar att SIDA, efter samråd med Utrikesdepartementet, påbörjat en genomgång av internationella konventioner på miljöområdet för att få en bättre bild av vilka åtaganden Sverige har inom ramen för dessa när det gäller resursöverföringar till u-länderna. Utrikesutskottet utgår från att regeringen också i andra avseenden fortsätter det aktiva arbetet för att förverkliga de målsättningar som bekräftades av världssamfundet i Rio, inbegripet 0,7-procentsmålet. Därmed anser utskottet att yrkande8 i motion Jo4 samt yrkande8 i motion Jo5 bör besvaras.
Jordbruksutskottet ansluter till utrikesutskottets uppfattning. Motionerna Jo4 och Jo5 avstyrks i berörda delar.
Beträffande förslaget i motion Jo2 yrkande 18 om avskrivning av u-ländernas skulder, alternativt ett utbyte av skulder mot miljöinsatser, hänvisar utrikesutskottet till att utskottet i olika sammanhang understrukit vikten av att Sverige även fortsättningsvis strävar efter samlade och långsiktiga åtgärder på skuldområdet. De mest skuldsatta u-länderna bör enligt utrikesutskottets uppfattning uppmuntras att föra en målmedveten strukturanpassningspolitik inriktad på långsiktig tillväxt, med utgångspunkt från resp. länders speciella ekonomiska och sociala förutsättningar och problem. För de allra fattigaste och mest skuldtyngda länderna är det nödvändigt också med ytterligare insatser. I yttrandet understryks att i-länderna även har ett särskilt ansvar för att driva en ekonomisk politik som kan åstadkomma en hög och uthållig tillväxt i ett globalt perspektiv.
Riokonferensen erbjöd ett unikt tillfälle att diskutera framtida behov av resursöverföringar från i- till u-länder. Utrikesutskottet konstaterar att också skuldfrågorna getts ökad uppmärksamhet i och med UNCED. Som framhålls i regeringens skrivelse kommer formuleringarna om finansieringsfrågorna i Agenda21 att bidra till att göra resursöverföringarna till en fortsatt central punkt i relationerna mellan i- och u-länder. Mot denna bakgrund utgår utskottet från att regeringen, såväl bilateralt som i internationella fora, fortsätter att aktivt verka för att insatser i form av skuldlättnadsåtgärder görs för de fattigaste länderna samt för att ytterligare skuldreduktioner kan komma i fråga också för andra relevanta länder, t.ex. de som är föremål för uppmärksamhet inom Parisklubben. Därmed anser utrikesutskottet att yrkande18 i motion Jo2 bör besvaras.
Jordbruksutskottet ansluter sig även i denna del till vad utrikesutskottet anfört. Motionen bör alltså inte heller i denna del föranleda något särskilt riksdagsuttalande.
Försvarspolitik
Skrivelsen
Överbefälhavaren (ÖB) har i sin programplan för perioden 1993--1998, ÖB93, redovisat ett regeringsuppdrag om åtgärder för en förbättrad miljö. I planen lämnas förslag till övergripande riktlinjer och till utgivandet av en miljöbroschyr. Förslaget till riktlinjer innebär nya konkreta arbetsuppgifter och utredningsuppdrag för flera myndigheter, t.ex. att upprätta ett centralt övergripande register över försvarsmaktens miljöfarliga ämnen och verksamheter, egna föreskrifter m.m. samt att utarbeta en miljöplan för försvarsmakten. Förslagen bereds inom regeringskansliet.
Regeringen avser att ta till vara de möjligheter som UNCED-besluten erbjuder för att fortsatt ta upp frågor om sambandet mellan militär verksamhet och miljö i internationella fora som FN och ESK.
Motionerna
Enligt motion Jo3 är det angeläget att mot bakgrund av det internationella läget ta till vara resurser som nu används på den militära sidan för miljösatsningar. I motionen erinras om att en FN-studie inom området utarbetats under svenskt ordförandeskap. I studien föreslås att FN skall sätta upp en internationell miljöräddningstrupp, ordna en kunskapsbank för erfarenhetsutbyte m.m. Varje land bör undersöka vilka militära resurser som kan användas i miljöarbetet och göra upp en nationell aktionsplan. Riksdagen bör enligt motionen göra ett uttalande om FN-studien om militären och miljön avseende nationella och internationella åtgärder (yrkande3). Även i motion Jo5 hänvisas till FN-studien. De textavsnitt som regeringen i sin skrivelse hänvisar till motsvarar på intet sätt de ambitioner som kom till uttryck i arbetsgruppens rapport eller i det tidigare svenska engagemanget i denna fråga, anför motionären och yrkar att riksdagen gör ett uttalande om fortsatt aktivt engagemang i arbetet för omställning av militära resurser till miljöskydd (yrkande4).
Utskottets överväganden
Utskottet har inhämtat att den redovisning av åtgärder för förbättrad miljö som ÖB lämnat innefattar en inventering och sammanställning av miljöarbetet inom försvaret. Den mynnar ut i ett förslag till en försvarsmaktens miljöpolicy.
I redovisningen framhåller ÖB att försvarsmakten följer civila miljöregler när det gäller avloppsrening och avfallshantering. Militärt skrot hanteras genom avtal mellan Försvarets materielverk och Svensk skrothandel. Flygfält och skjutbanor miljöprövas enligt miljöskyddslagen. Hantering av oljor, drivmedel, asbest m.m. regleras genom föreskrifter som anpassats till gällande miljö- och kemikalielagstiftning. Nya metoder prövas för destruktion vid avveckling av materiel som innehåller komponenter med miljörisker. Ett särskilt kapitel ägnas åt behov och möjligheter till återställning efter militär verksamhet.
Alla soldater utbildas i markhänsyn. I redovisningen citeras en utredning av Naturvårdsverket enligt vilken de militära skjutfälten utgör en väsentlig tillgång i den svenska naturen som i allmänhet förvaltas med stor hängivenhet och hänsyn till väsentliga naturvärden. Fälten är utan tvekan generellt rikare på arter och i individantal både vad gäller faunan och floran än omgivande marker, heter det.
I ÖB:s förslag till miljöpolicy redovisas ett handlingsprogram. En viktig inriktning är därvid att skapa en genomarbetad plan att arbeta efter. Den höga miljökompetens som finns på skilda specialområden inom försvaret skall samlas i en Försvarets miljöberedning. Denna bör få i uppdrag att se över bestämmelser, att påskynda bullerutredningar och att byta ut miljöskadliga ämnen m.m. Försvarsmakten skall enligt planen ta största möjliga hänsyn till människor, natur, hav, växt- och djurliv vid planering av övningar och annan verksamhet samt verka för en minskning av buller, avfall och utsläpp av skadliga ämnen. Även i fortsättningen skall försvarsmakten biträda med att tidigt upptäcka och bekämpa miljökatastrofer, framhåller ÖB avslutningsvis.
ÖB:s förslag beräknas enligt vad utskottet erfarit komma att behandlas i budgetpropositionen 1993.
Utskottet ser positivt på det intensifierade miljöarbete som således kan förväntas inom den militära sektorn. Det återspeglar den strävan att utvidga miljöskyddsarbetet att även innefatta militär verksamhet som Sverige icke helt utan framgång verkat för i det internationella förhandlingsarbetet.
De motioner som behandlas i detta avsnitt och som främst går in på en FN-studie om överföring av olika militära resurser till miljöområdet kommenteras i utrikesutskottets yttrande. Utrikesutskottet erinrar om att det svenska aktiva förberedelsearbetet inför UNCED syftade till att rikta ökad uppmärksamhet på möjligheterna att använda militär teknik och kunskaper för miljöändamål samt på vikten av strikta miljönormer för militära aktiviteter i fredstid. Utrikesutskottet konstaterar att detta arbete tyvärr inte rönte större framgångar. Resultat nåddes dock bl.a. i Riodeklarationens principer 24 och25 samt i Agenda21 i avsnitten om miljöfarligt avfall resp. om finansiering. Utskottet utgår från att regeringen, trots dessa motgångar, fortsatt driver dessa frågor på sätt som den finner ändamålsenliga. Därmed anser utskottet att här berörda motionsyrkanden bör besvaras.
Jordbruksutskottet delar utrikesutskottets bedömning. Som framhålls i finansieringskapitlet av Agenda21 kan nedrustningen lösgöra resurser för miljö och utveckling. Utskottet utgår från att regeringen beaktar dessa möjligheter i den fortsatta beredningen. Något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionerna Jo3 yrkande3 och Jo5 yrkande4 synes icke påkallat.
Transportpolitik
Skrivelsen
Enligt skrivelsen har Sverige redan tagit initiativ för att få till stånd en konferens om trafik och miljö i ECE:s regi som rekommenderats av UNCED. Vidare har Sverige aktualiserat en hearing med världens bil- och bränsleindustri för att driva på utvecklingen mot nya miljöanpassade bil- och bränslealternativ. Tillsammans med EFTA har Sverige på expertnivå föreslagit ett införande av koldioxidkrav som leder till en minskning av bränsleförbrukningen.
Motionerna
De miljöskador som orsakas av trafiken tas upp i flera motioner. Enligt motion Jo2 bör en nationell trafikplan utarbetas för en uthållig trafikutveckling. Exempelvis skall skattebelastningen på olika drivmedel motsvara deras miljöbelastning enligt "polluter pays principle" (yrkande1). I motion Jo3 hävdas att kommande beslut för att begränsa trafikens miljöskador kommer att kräva nya styrmedel, och dessa måste vara förankrade bland människor (yrkande4 i denna del). Enligt motion Jo4 bör riksdagen göra ett uttalande om behovet av att utveckla och introducera hållbara transportsystem och att stimulera utvecklingen av alternativa bränsleslag (yrkande3). Vidare begärs en utredning om hur man kan göra de kollektiva transportalternativen mer attraktiva genom att stimulera forskning som syftar till ett effektivt transportsystem från dörr till dörr (yrkande4). Slutligen betonas behovet av att i större skala utveckla alternativa bränsleslag (yrkande5).
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om att kraven på en hållbar utveckling innebär att de miljöproblem som åtföljer trafiken måste nedbringas. Dessa problem innefattar såväl fara för människors hälsa och säkerhet på grund av luftföroreningar, stress och trafikolyckor som även, på sikt, risk för globala miljöstörningar genom växthuseffekten och utarmning av ändliga naturresurser. I Agenda21 behandlas trafikens miljöproblem under två rubriker, nämligen kapitel7 om utveckling av boende och bebyggelse samt kapitel9 om skyddet av atmosfären. I kapitel7 formuleras ett mål för främjandet av energi- och transportsystem i tätorter så, att tillgången till energieffektivare teknik och alternativa/förnybara energikällor bör öka samt att de negativa verkningar som energiproduktion och användning av energi har på miljön och på människors hälsa bör minska. Enligt kapitel9 bör kostnadseffektiva program utvecklas och främjas för att begränsa, reducera eller bemästra skadliga utsläpp i atmosfären. Regeringarna uppmanas att undersöka möjligheterna att sammankalla regionala konferenser om transporter och miljö.
Utskottet framhåller för egen del att det brådskar med sammankallandet av transportkonferenser både i Europa och andra världsdelar. Med hänvisning till vad som anförts i regeringsskrivelsen utgår utskottet från att regeringen aktivt verkar i den riktningen. Vid de kommande konferenserna bör bl.a. de frågor komma upp till behandling som tas upp i motionerna och som alla ligger i linje med Agenda21. Utskottet vill även understryka betydelsen av att ett utvecklingsarbete sker i vårt eget land för att få fordonsparken mer miljövänlig. Arbetet med att gynna introduktionen av alternativa bränslen liksom av vätgas- och el-drivna motorer bör intensifieras, bl.a. för att åstadkomma en minskning av koldioxidutsläppen. Det kan tilläggas att riksdagen nyligen (1992/93:JoU5) behandlat frågan om miljöanpassade drivmedel. Vad utskottet anfört är ägnat att tillgodose motionärernas syfte, och motionerna Jo2 yrkande1, Jo3 yrkande4 i denna del samt Jo4 yrkandena 3, 4 och5 påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Handelspolitik m.m.
Skrivelsen
Enligt skrivelsen har sambandet mellan miljö och handel utvecklats till ett viktigt ämne för det internationella handelspolitiska samarbetet. I OECD pågår ett arbete för att formulera icke-bindande riktlinjer för OECD-länderna, och en arbetsgrupp i GATT arbetar bl.a. med förhållandet mellan GATT och internationella miljökonventioner.
Ett viktigt mål för energipolitiken är att trygga tillgången på energi på konkurrenskraftiga villkor och på ett långsiktigt hållbart sätt, framhåller miljöministern. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära och energisystemet skall i största möjliga utsträckning bygga på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt en effektiv energihushållning.
Beträffande uppföljningen i kommunerna anförs i skrivelsen att utarbetandet av lokala handlingsprogram för att genomföra Agenda21 kan kopplas samman med den utveckling som sker i kommunerna, inte minst i de s.k. ekokommunerna. Många användbara system och praktiska lösningar har redan utarbetats. Regeringen välkomnar en utveckling där fler kommuner arbetar aktivt för ekologisk anpassning.
Ett särskilt kapitel ägnas i Agenda 21 åt Kvinnors medverkan i miljöarbetet. Enligt skrivelsen kommer Riodeklarationens princip om kvinnors deltagande i miljö- och utvecklingsarbete att utvecklas vid ett Europarådsseminarium i Sverige under våren 1994. FN:s kvinnokommission är förberedande organ för FN:s världskvinnokonferens i Beijing år 1995.
Enligt skrivelsen förbereder regeringen flera aktiviteter för att stimulera folkrörelsernas engagemang i förverkligandet av UNCED. Fortsatt informationsspridning kring kopplingarna mellan miljö och utveckling är därvid en viktig uppgift, anför miljöministern.
Motionerna
Enligt motion Jo2 leder världshandeln som betecknas som högst ofri till överexploatering av den odlingsbara jorden genom att råvaruprisraset driver staterna att med mer eller mindre brutala metoder lägga om jordar från mat- till exportgrödor. Motionärerna yrkar att miljökonsekvensanalyser görs av internationella avtal på handelsområdet (yrkande15). I motionen yrkas även på ett tillkännagivande om behovet av en nationell energiplan för omställning av energisektorn. En rapport från NUTEK visar enligt motionen att det dels behövs klara besked om skattelagstiftning, kärnkraftsavveckling m.m., dels också en samlande strategi för hur energisektorn skall kunna ingå i ett uthålligt samhälle (yrkande2).
I motion Jo2 erinras även om att över en miljard människor saknar tillgång till rent vatten. Den sinande tillgången på sötvatten håller på många håll på att leda till konfliker som det behövs internationella avtal för att kunna lösa. Sverige bör driva på arbetet för en global ramkonvention på vattenområdet (yrkande17).
I motion Jo5 yrkande 10 begärs en redovisning av situationen i kommunerna när det gäller miljötillsyn och övriga miljöåtgärder. Motionären hänvisar till att det pågår en bantning runt om i landet av kommunernas anslag till miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna och varnar för att detta kommer att resultera i försämrad miljötillsyn på olika områden. I yrkande11 av samma motion begärs ett svenskt initiativ för att bättre ta till vara erfarenheterna från kvinnors konkreta miljöarbete, och i yrkande12 hävdas att uppföljningsarbetet via folkrörelserna bör samordnas och att det gemensamma kansliet bör vara helt fristående från det politiska etablissemanget.
Utskottets överväganden
I Riodeklarationens princip 2 betonas staternas suveräna rätt att bestämma över sina egna naturtillgångar. Samtidigt har de ansvaret för att tillse att verksamheter inom deras område inte skadar miljön i andra länder. I de internationella handelsorganen GATT och OECD verkar Sverige, som framgår av referatet av regeringsskrivelsen, aktivt för att handelns miljöaspekter skall tillerkännas ökad betydelse. OECD:s arbetsgrupp för miljöpolitiska riktlinjer i handeln har enligt vad utskottet erfarit låtit utarbeta sektorsstudier för att om möjligt få underlag till miljökonsekvensbedömningar. Ett motsvarande arbete har påbörjats även av UNCTAD (FN:s handels- och utvecklingskonferens). OECD-gruppens studier omfattar sektorerna jordbruk, energi, transporter, utrotningshotade arter och skogsbruk. Enligt uppgift visar studierna att stora svårigheter är förenade med miljökonsekvensbedömningar men att åtminstone transportfrågorna anses kunna göras till föremål för sådana analyser. Arbetet pågår fortfarande och beräknas leda till resultat i form av riktlinjer under de närmaste åren.
Utskottet vill för egen del betona att olika aspekter av den internationella handelns miljöpåverkan närmare bör utforskas för att åtgärder skall kunna vidtas mot miljöstörningar som kan härledas till världshandeln. De enskilda staternas suveränitet över det egna territoriet måste givetvis respekteras. Samtidigt har varje nation ansvaret för att verksamheten inom landet inte negativt inverkar på grannländernas miljö och inte heller på den globala miljön. Vad utskottet anfört är ägnat att i viss mån tillgodose syftet med yrkande15 i motion Jo2. Motionsyrkandet påkallar således ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
Energifrågorna behandlades vid Riokonferensen som relaterade till utveckling och miljö. Energifrågorna utgör en del av atmosfärsavsnittet i 9kap. av Agenda21. Där framhålls att behovet av att begränsa emissionen av växthusgaser i ökande grad leder till behov av förbättrad effektivitet i energiproduktionen och -konsumtionen samt ökad användning särskilt av förnybara energikällor. Denna målsättning stämmer enligt utskottets mening väl överens med det mål som gäller för Sveriges energipolitik alltsedan energiöverenskommelsen från 1991 och som i sammanfattning återges i regeringsskrivelsen. Inom ramen för energipolitiken har sedan överenskommelsen träffats en fortsatt utveckling ägt rum. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att åtskilliga skatteändringar vidtagits i styrande syfte, att medel anvisats för främjande av biobränslen och att Biobränslekommissionen analyserat de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämnat förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Regeringen föreslår i proposition 1992/93:99 om åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen att medel anvisas för insatser för ny energiteknik. Den delen av propositionen bereds av näringsutskottet. Som framgår av det anförda pågår en ständig utveckling av energipolitiken i riktning mot ett fullföljande av de mål som sätts upp i Agenda21 och i 1991 års överenskommelse om energipolitiken. Därmed synes syftet med yrkande2 i motion Jo2 i viss mån tillgodosett, och yrkandet påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet delar den mening som framförs i yrkande17 av motion Jo2 om vikten av att frågan om tillgången till rent sötvatten görs till föremål för internationellt samarbete. I kapitel18 av Agenda21 görs en bred ansats beträffande vattenproblematiken. Där behandlas bl.a. integrerad utveckling och förvaltning av vattenresurser, värdering och skydd av vattenreservoarer, vattenkvalitet, tillgången till dricksvatten och sanitet samt klimatförändringarnas påverkan på vattenresurserna. Däremot har meningarna varit delade i frågan om en global ramkonvention skulle vara det mest effektiva sättet att föra ut frågan till de länder som berörs mest av konkurrensen om vattnet. Från svensk sida har man enligt vad utskottet erfarit snarare ansett att subregionala konferenser knutna till de gränsöverskridande flodernas (Zambesi, Mekong, Eufrat och Tigris, Jordan m.fl.) vattenområden skulle ha större möjligheter att verka för en rättvis fördelning och rening av vattnet. Utskottet är med hänvisning till det anförda inte berett tillstyrka motionen i denna del.
Som framhålls i motion Jo5 är arbetet i kommunerna av stor vikt för uppföljningen av Riokonferensen, liksom att kvinnornas erfarenheter av miljöarbete tas till vara och att folkrörelserna engageras. Utskottet har nyligen i ett betänkande om naturvården (bet.3) betonat vikten av att det naturvårdsinriktade arbetet på kommunal nivå utvärderas. Utskottet framhöll i det sammanhanget att det kan behövas särskilda insatser för att stödja och utveckla ekologisk kompetens hos kommunerna.
Regeringen avser enligt vad miljöministern meddelat att skicka Agenda21 på remiss till kommunerna för att senare inbjuda representanter för kommunerna till en överläggning om kommunernas del i genomförandet av Agenda21. Målet bör vara att alla kommuner tar fram en egen Agenda21 så att Sverige skall kunna tjäna som internationell förebild. Enligt handlingsplanen bör lokala planer vara upprättade till år 1996. Utskottet utgår även från att kvinno- och ungdomsorganisationer liksom andra folkrörelser skall få del av handlingsplanen och därigenom ges möjlighet att delta i arbetet på att inom landet bidra till genomförandet av planen. Den organisatoriska infrastruktur som finns i Sverige i bildningsförbund och ideella organisationer liksom på skolans område bör enligt utskottets mening utgöra en fruktbar grogrund för detta arbete. Vad utskottet anfört är ägnat att tillgodose syftet med yrkandena10, 11 och12 av motion Jo5. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av dessa motionsyrkanden påkallas alltså ej.
Internationell uppföljning, m.m.
Skrivelsen
Riokonferensen var ett led i en internationell förhandlingsprocess, framhåller miljöministern. Genom att lyfta upp miljö- ocn utvecklingsfrågorna på ett högt politiskt plan har förutsättningar skapats för mera effektiva multilaterala förhandlingar om dessa frågor. Det är nu angeläget att i berörda internationella organ utnyttja dessa nya möjligheter. Vid FN:s 47:e generalförsamling skall beslut fattas om att upprätta en kommission för hållbar utveckling (Commission on Sustainable Development CSD).
Mot bakgrund av skrivningarna i Agenda 21 om finansieringsfrågorna fortsätter resursöverföringarna att vara en central punkt i relationerna mellan i- och u-länder.
Motionerna
De finansieringsfrågor som är förknippade med uppföljningen av Riokonferensen är föremål för flera yrkanden i vänstermotionen Jo2. I yrkande4 begärs att Naturvårdsverket får i uppdrag att redovisa hur Sveriges miljöskuld skall minska. Motionärerna anser att kraftåtgärder måste sättas in för att snabbt minska det ekologiska budgetunderskottet. Regeringen har enligt deras mening inte presenterat några idéer eller visioner om hur miljöskulden skall hanteras, än mindre minskas. Enligt yrkande5 bör riksdagen göra ett uttalande om finansiering av det internationella miljösamarbetet vid sidan av biståndsramarna. I yrkande6 lämnas förslag till finansiering av Agenda21 med exempelvis en global miljöskatt, avgifter på olja och kol och skatt på vapenhandel. Motionärerna hävdar även att miljösamarbetet med Östersjöstaterna måste bli effektivare och få ökade resurser. Sverige bör medverka till att utveckla biobränsleprojekt i Östersjöregionen (yrkande9). Slutligen yrkas att Miljö- och naturresursdepartementet bör medverka vid utformningen av den svenska politiken i de internationella finansinstitutionerna (yrkande19).
Enligt motion Jo5 belyser skrivelsen den nuvarande regeringens ljumma intresse för de globala perspektiven och för de sociala aspekterna av dessa perspektiv. Riksdagen bör i ett uttalande kräva ett nytt perspektiv på de globala miljö- och utvecklingsproblemen (yrkande5) samt hos regeringen begära en redovisning av uppföljningen av Rioprocessen med tonvikt på globala och sociala perspektiv (yrkande7).
Utskottets överväganden
Av regeringens redovisningar för UNCED framgår att frågan om finansieringen av de åtgärder som bör vidtas av världssamhället för att nå målet om en långsiktigt hållbar utveckling vållat oenighet. Inget förslag till text förelåg vid konferensens början. Småningom nåddes överenskommelse om att genomförandet av Agenda21 i första hand bör finansieras av varje lands egna resurser. Vidare borde det offentliga biståndet öka. Flertalet industriländer (dock inte USA) bekräftade sina åtaganden att öka sina biståndsåtaganden för att nå 0,7-procentsmålet så snart som möjligt (bl.a. Frankrike år2000). Konferensen kunde även enas om principer för ändring av den globala miljöfond (GEF) som upprättats gemensamt av Världsbanken, UNDP och UNEP i syfte att ersätta u-länderna för de extra kostnader som uppstår när de tar hänsyn till globala miljöeffekter.
Som anförs i skrivelsen fortsätter resursöverföringarna att vara en central punkt i relationerna mellan i- och u-länder. Även inom i-världen kommer enligt utskottets mening finansieringen av en anpassning till ett ekologiskt uthålligt samhällssystem att kräva uppoffringar. Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo2 om att nya finansieringsformer kan komma att erfordras. Som miljöministern framhållit kan det vara möjligt att omvandla delar av de militära budgetarna till utvecklingspengar. Internationella miljöavgifter skulle kunna införas och medlen därifrån användas till internationella biståndsprojekt med miljöinriktning. Härigenom skulle kravet på konkurrensneutralitet mellan rika länder kunna tillgodoses. Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta miljöarbetet både inom och utom landet noga beaktar de möjligheter som erbjuds för att finna nya finansieringsformer.
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om det angelägna i att de baltiska länderna bör ges ett betydande bistånd. Utskottet behandlar för närvarande regeringsförslag om åtgärder i bl.a. Östersjöregionen (prop. 1992/93:99). I propositionen erinras om att en finansieringskonferens om återställandet av Östersjöns ekologiska balans kommer att äga rum våren 1993. I avvaktan på långsiktiga lösningar föreslår regeringen omedelbara insatser och begär bl.a. att riksdagen anvisar 45miljoner kronor för stöd till energieffektivisering och utveckling av miljöanpassad energiproduktion i de tre baltiska länderna.
Sveriges delegationer vid sammanträden och konferenser i olika internationella organ tillsätts av regeringen. Utskottet utgår från att Miljö- och naturresursdepartementet vid behov blir representerat i dessa sammanhang. Som exempel kan nämnas att departementet var representerat i den svenska delegationen vid det senaste UNCTAD-mötet i februari 1992.
Vad utskottet anfört i detta avsnitt är ägnat att i betydande utsträckning tillgodose syftet med motion Jo2 yrkandena5, 6, 9 och19. Motionen bör såvitt nu är i fråga icke föranleda något särskilt riksdagsuttalande.
Miljövårdsberedningen publicerade sommaren 1992 rapporten (SOU 1992:58) Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. I denna uppskattas Sveriges miljöskuld till omkring 260miljarder kronor. År 1980 beräknas motsvarande summa ha varit knappt hälften så stor i fast penningvärde. De tyngsta posterna finns inom områdena jordbruk, avfall och försurning. Utifrån de scenarier som redovisas i rapporten beräknas Sveriges miljöskuld öka med ytterligare nästan 7miljarder kronor per år. Rapporten bereds i regeringens kansli. Med hänvisning till att frågan alltså är under beredning avstyrker utskottet motion Jo2 yrkande4.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens redovisning av sitt arbete med FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Som framgår av detta betänkande har uppföljningsarbetet redan påbörjats. Utskottet utgår från att uppföljningen målmedvetet fortsätter och fullföljs. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo5 yrkandena5 och7. Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse nr13 till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sättet för uppföljningsarbetet att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo1,
2. beträffande redovisning av regeringens prioriteringar att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo5 yrkande 9, men. (v) -- delvis
3. beträffande kommission för långsiktigt hållbar utveckling att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo3 yrkande 1, res. 1 (s)
4. beträffande förhandlingar med EG att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo3 yrkande 2,
5. beträffande internalisering av miljökostnader att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo4 yrkande 1,
6. beträffande riktlinjer för kemikaliehanteringen att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo2 yrkande 8,
7. beträffande tidsram enligt klimatkonventionen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkande7 och 1992/93:Jo5 yrkande6, men. (v) -- delvis
8. beträffande planer för reduktion av växthusgaser att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo4 yrkande 2,
9. beträffande strategi för bevarande av den biologiska mångfalden att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkande 3 och 1992/93:Jo4 yrkande6, men. (v) -- delvis
10. beträffande skogspolitiken och den biologiska mångfalden att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo4 yrkande 7,
11. beträffande USA:s inställning till konventionen att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo5 yrkande 13,
12. beträffande miljöräkenskaper att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo3 yrkande 4 i denna del och 1992/93:Jo5 yrkandena1 och2,
13. beträffande transnationella företag att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo5 yrkande 3,
14. beträffande biståndspolitikens miljöaspekter att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkandena 10--14 och16, men. (v) -- delvis
15. beträffande 0,7-procentsmålet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo4 yrkande 8 och 1992/93:Jo5 yrkande8,
16. beträffande avskrivning av u-ländernas skulder att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo2 yrkande 18, men. (v) -- delvis
17. beträffande sambandet mellan militär verksamhet och miljö att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo3 yrkande 3 och 1992/93:Jo5 yrkande4, res. 2 (s)
18. beträffande transportpolitik att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkande 1, 1992/93:Jo3 yrkande4 i denna del samt 1992/93:Jo4 yrkandena3, 4 och5,
19. beträffande handel och energi m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo2 yrkandena 2, 15 och17,
20. beträffande kommunernas m.fl. engagemang att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo5 yrkandena 10--12,
21. beträffande internationell uppföljning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkandena5, 6, 9 och19,
22. beträffande miljöskulden att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo2 yrkande 4,
23. beträffande perspektiv på Rioprocessen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo5 yrkandena 5 och7.
24. beträffande skrivelsen att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Stockholm den 26 november 1992 På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m), Lennart Fremling (fp) och Björn Ericson(s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Kommission för långsiktigt hållbar utveckling (mom.3)
Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Björn Ericson (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande1" bort ha följande lydelse:
Utskottet har -- -- -- (= utskottet) -- -- -- efter Rio. Regeringens skrivelse innehåller emellertid bara en uppräkning i allmänna ordalag om vad man tänkt göra någon gång i framtiden. Ingenting är konkret. I dagens läge brådskar det med att ta fram ett konkret handlingsprogram för uppföljningen av Riokonferensen. Regeringen bör därför omgående tillsätta en kommission för hållbar utveckling med uppgift att identifiera de politiska beslut som behövs för att skapa förutsättningar för mer hållbara konsumtionsmönster. Kommissionen bör ges möjlighet att arbeta konstruktivt och samarbeta med vetenskap, företagande och folkrörelser. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande kommission för långsiktigt hållbar utveckling att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo3 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Sambandet mellan militär verksamhet och miljö (mom.17)
Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Björn Ericson (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21 börjar med "Jordbruksutskottet delar" och slutar med "icke påkallat" bort ha följande lydelse:
Jordbruksutskottet finner det i likhet med utrikesutskottet beklagligt att Sveriges ansträngningar vid konferensen inte rönte större framgångar när det gällde att vinna stöd för FN-studien. Utskottet delar motionärernas uppfattning att de insatser som regeringens företrädare gjorde vid konferensen inte heller var särskilt kraftfulla. Mot den bakgrunden bör riksdagen i ett särskilt uttalande begära att regeringen trots motgångarna vid Riokonferensen fortsätter arbetet på att vinna internationellt stöd för studiens förslag. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo3 yrkande3 och Jo5 yrkande4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande sambandet mellan militär verksamhet och miljö att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo3 yrkande3 och 1992/93:Jo5 yrkande4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Enligt min mening borde utskottets yttrande utmynna i ett antal klara ställningstaganden för uppföljningen av Riokonferensen på en rad områden. Regeringen skulle på så sätt få en anvisning om det fortsatta arbetet. Om så inte sker föreligger uppenbar risk för att uppföljningen kommer att inskränka sig till konstateranden att vi i dagens läge tyvärr inte har råd att vidta någon av alla de åtgärder som krävs för att Sverige, inom landet lika väl som på det internationella planet, skall leva upp till Riokonferensens utmaningar.
Utskottet bör därför föreslå att regeringen upprättar en prioritetsordning över de målsättningar som diskuteras i Agenda21. Jag biträder den mening som framförs i motion Jo5 att minskningen av koldioxidutsläppen bör ha högsta prioritet (Hemställan mom.2).
En kommission för långsiktigt hållbar utveckling bör tillsättas för uppföljningen av Riokonferensen. Jag ansluter mig således till reservation1.
Klimatkonventionen bygger på att världssamhällets utsläpp av koldioxid kan bringas ned. Som anförs i motion Jo2 bör den svenska koldioxidskatten marknadsföras mer aktivt internationellt. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande om detta (Hemställan mom.7).
Arbetet på implementering av konventionen om biologisk mångfald bör aktiveras. Riksdagen bör kräva av regeringen att den verkligen lägger fram den aviserade propositionen om godkännande av konventionen under våren 1993 och samtidigt presenterar en landplan eller strategi för bevarande av den biologiska mångfalden (Hemställan mom.9).
I motion Jo2 framläggs en rad yrkanden om biståndspolitiken. Som framhålls i Bertil Måbrinks särskilda yttrande till utrikesutskottets yttrande (UU2y) betydde Riokonferensen inledningen på ett globalt samarbete för en hållbar utveckling. I-länderna har ett stort ansvar för att bistå u-länderna vid genomförandet. Hela vårt samarbete med u-länderna måste präglas av ansvaret för den globala miljön. Det femte biståndsmålet -- miljömålet -- skall vägleda hela den svenska biståndspolitiken, inte enbart SIDA:s verksamhet. Särskilt viktigt är att Sverige driver detta i Världsbanken.
Om u-länderna, särskilt de minst utvecklade länderna, skall ha någon möjlighet att genomföra Agenda21, måste de få omfattande nya och additionella finansiella resurser. De länder som redan har uppnått biståndsmålet 0,7% av BNP skall, som det heter i Agenda21, uppmuntras att "bidra till de gemensamma ansträngningarna för att tillskjuta de betydande extraresurser som måste mobiliseras".
För Sverige som har uppnått 0,7-procentsmålet, betyder detta att miljöbistånd för genomförandet av Agenda21 skall finansieras utöver biståndsramarna. Dessutom bör Sverige i det fortsatta UNCED-arbetet verka för additionell finansiering utifrån de förslag som framkommit, exempelvis en global miljöskatt, avgifter på olja och kol, skatt på vapenhandel.
Riksdagen bör således bifalla motionen i de delar som rör biståndspolitiken (Hemställan mom.14 och16).
Riksdagen bör även ansluta sig till reservation2 om sambandet mellan militär verksamhet och miljö (Hemställan mom.17).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.2, 7, 9, 14 och16 borde ha hemställt:
2. beträffande redovisning av regeringens prioriteringar att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo5 yrkande9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
7. beträffande tidsram enligt klimatkonventionen att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo2 yrkande7 och 1992/93:Jo5 yrkande6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande strategi för bevarande av den biologiska mångfalden att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo2 yrkande3 och 1992/93:Jo4 yrkande6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
14. beträffande biståndspolitikens miljöaspekter att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo2 yrkandena 10--14 och16 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
16. beträffande avskrivning av u-ländernas skulder att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo2 yrkande18 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Utrikesutskottets yttrande
1992/93:UU2y
Bilaga
Regeringens skrivelse 1992/93:13 om FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 -- UNCED
Till jordbruksutskottet
Sammanfattning
I yttrandet behandlas regeringens skrivelse 1992/93:13 om FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 -- UNCED samt ett antal motioner väckta med anledning av nämnda skrivelse.
Bakgrund
Regeringen har med skrivelse 1992/93:13 lämnat riksdagen en redogörelse för FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED, som ägde rum i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. Konferensen behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor av stor betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Konferensen var i vissa hänseenden en uppföljning av Stockholmskonferensen år 1972. Jordbruksutskottet har med remiss 1992-11-03 berett utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över skrivelsen samt över motioner väckta med anledning av nämnda skrivelse. Utrikesutskottet begränsar sitt yttrande till skrivelsen och de motionsyrkanden som rör miljöfrågorna i biståndet, FN:s biståndsmål, u-ländernas skuldbörda samt frågan om militära resursers användande för miljöändamål.
Motionerna
I yttrandet behandlar utrikesutskottet följande motioner:
1992/93:Jo2 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöhänsyn i alla biståndsorgans och Exportkreditnämndens verksamhet, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete mellan SIDA och Naturvårdsverket, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser från biståndsmyndigheterna för att stimulera framväxt av miljöanpassade transportsystem, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på energibiståndet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat bistånd till kvinnliga jordbrukare, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrörelserepresentation, särskilt från u-länderna, i GEF, Världsbanksgruppen, IMF, GATT och UNCTAD, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskrivning av u-ländernas skulder alternativt utbyte av skulder mot miljöinsatser.
1992/93:Jo3 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande FN-studien om militären och miljön avseende nationella och internationella åtgärder.
1992/93:Jo4 av Kenneth Lantz och Lars Svensk (kds) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att i olika internationella fora verka för att u-ländernas ekonomiska situation kan förbättras genom att påverka andra stater att leva upp till 0,7-procentsmålet.
1992/93:Jo5 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt aktivt engagemang i arbetet för omställning av militära resurser till miljöskydd, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett fortsatt aktivt arbete för att förverkliga 0,7-procentsmålet.
Utskottet
Utskottet konstaterar att Riokonferensen i många avseenden var en stor framgång. Den innebar ett viktigt steg för att nationellt och internationellt lösa världens miljö- och utvecklingsproblem. De länder som deltog i konferensen har genom Riodeklarationen åtagit sig att långsiktigt sträva mot en hållbar utveckling. Därmed har världssamfundet för första gången bekräftat att utveckling, som äger rum inom ramen för ekosystemens bärighet, utgör en långsiktig mellanstatlig målsättning.
Utskottet konstaterar vidare att Sverige på olika sätt var pådrivande i det förhandlingsarbete som ägde rum inom den förberedande kommittén för Riokonferensen. I många viktiga frågor presenterade Sverige ensamt, eller tillsammans med övriga nordiska länder, förslag och initiativ. Det gäller bl.a. inom områden som finansiering av föreslagna åtgärder på miljöområdet, utvecklingen av det institutionella samarbetet, innehållet i Riodeklarationen, frågan om biologisk mångfald samt särskilda avsnitt om förhållandet mellan militära aktiviteter och miljön i handlingsprogrammet Agenda 21.
Utskottet konstaterar att de svenska förhandlingsmålen inför Riokonferensen, bl.a. att denna skulle resultera i konkreta åtaganden av och rekommendationer till regeringar och internationella organisationer, blivit väl tillgodosedda, särskilt genom beslutet om Agenda 21. Riodeklarationen kan enligt utskottets bedömning väntas få stor betydelse i det fortsatta internationella samarbetet på miljö- och utvecklingsområdet. Det får vidare anses som en framgång att konventionerna om klimat och biologisk mångfald kunde undertecknas i Rio och av en överväldigande majoritet av världens länder.
Samtidigt konstaterar utskottet med beklagande att de länder som samlades i Rio inte lyckades komma överens i vissa avseenden. Konventionen om biologisk mångfald, som i huvudsak uppfyller de svenska förhandlingsmålen, undertecknades t.ex. inte av Förenta staterna. Den av Sverige aktivt drivna frågan om militära aktiviteter och miljöansvar fick i Rio inte den genomslagskraft som motsvarar det svenska engagemanget. Klimatkonventionen borde enligt svensk uppfattning ha varit mer preciserad i fråga om bl.a. tidsgränser. Också texterna i Agenda 21 angående energirelaterade frågor kunde ha varit mer kraftfulla och tydliga.
Sverige, liksom de andra deltagarna i UNCED, står nu inför uppgiften att nationellt och internationellt följa upp de åtaganden som gjordes i Rio. Utskottet konstaterar att regeringens skrivelse, inbegripet översättningen av den omfattande Agenda 21, på ett föredömligt sätt ger uttryck för regeringens ambition att inleda en bred diskussion om och analys av hur Riobesluten skall förverkligas i Sverige och hur det internationella uppföljningsarbetet skall fortlöpa. Detta måste vara ett högprioriterat mål i den långsiktiga processen mot en globalt sett miljömässigt hållbar utveckling. Samtidigt utgår utskottet från att regeringen i det internationella arbetet fortsätter att aktivt driva de förhandlingsmål som inte helt kom att tillgodoses i Riokonferensens slutdokument.
Vänsterpartiets motion Jo2, yrkandena 10--14 och 16, behandlar frågan om hur miljöhänsynen på olika sätt skall stärkas inom det svenska biståndet. Utrikesutskottet vill i detta sammanhang anföra följande.
Genom det s.k. femte biståndsmålet, miljömålet, har miljöaspekterna sedan flera år integrerats i den svenska biståndsverksamheten. En svensk utgångspunkt vid förhandlingarna inför Riokonferensen har varit att också dessa skulle präglas av ett integrerat synsätt, dvs. ett synsätt där man inte ser miljön som en enskild sektor, oberoende av utvecklingen i övrigt. Det är utskottets uppfattning att en förståelse av sambanden mellan miljö och utveckling utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen av behovet av bistånd som för att biståndet -- liksom u-ländernas utvecklingspolitik -- ges en utformning som medverkar till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen. UNCED lyckades enligt utskottets uppfattning slå fast de nära sambanden mellan miljö och utveckling. De svenska biståndsorganens verksamhet har därmed, enligt utskottets mening, fått starkt stöd i de slutsatser som drogs i Rio.
SIDA har på regeringens uppdrag redovisat sin pågående och planerade uppföljning av UNCED. I denna redovisning noteras bl.a., att alla programområdena inom Agenda 21 har relevans för u-länderna, men att en del är av större betydelse för SIDA:s biståndsverksamhet än andra. I redovisningen betonas behovet av långsiktighet och landkännedom. SIDA framhåller nödvändigheten av en fortsatt betoning av miljöaspekterna i programmen för de svenska programländerna. Ett av SIDA:s analysinstrument, de s.k. miljöprofilerna, kan här spela en betydelsefull roll.
SIDA redovisar vidare hur integreringstanken på olika sätt avses hållas i fokus i det kommande verksamhetsplaneringen, bl.a. inom infrastruktursektorn, när det gäller jämställdhetsfrågorna och kvinnoinriktat bistånd och på områdena vatten/sanitet och transporter. Mot bakgrund av Agenda 21:s betoning på folkligt deltagande aviserar SIDA fortsatt engagemang på sådana områden inom vilka den folkliga förankringen sedan länge varit en ledstjärna, t.ex. undervisningssektorn, liksom på bl.a. naturresursområdet. SIDA framhåller att etablerandet av ett allmänt miljömedvetande är en förutsättning för att miljöproblemen skall kunna lösas på sikt. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att SIDA avser fördjupa arbetet med att göra miljökonsekvensbedömningar av i princip alla insatser.
Utskottet delar vissa av motionärernas synpunkter beträffande t.ex. behovet av uppföljning av Agenda 21 och betydelsen av att miljöhänsyn tas i alla typer av biståndsprojekt. Utskottet anser att SIDA:s aviserade fortsatta arbete med miljö- och utvecklingsfrågorna ligger väl i linje med vad motionärerna anför i dessa avseenden. Utskottet utgår från att även de andra statliga biståndsorganen i sin verksamhet kommer att följa upp UNCED-besluten och på lämpligt sätt redovisa detta arbete.
Med det anförda anser utrikesutskottet att de nu aktuella yrkandena i motion Jo2 (v) bör besvaras.
I motion Jo4 (kds), yrkande 8, samt i motion Jo5 (-), yrkande 8, föreslås att regeringen skall verka för att FN:s biståndsmål om 0,7 % av BNI uppfylls. I bl.a. motion Jo2 (v) uttrycks oro för att Sverige skulle ha svårare för att verka för ett uppfyllande av FN-målet som en följd av den tillfälliga nedskärningen av den svenska biståndsvolymen i enlighet med regeringens proposition 1992/93:50.
Utskottet konstaterar att Sverige sedan länge uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 % av BNI. I tidigare betänkanden (bl.a. 1991/92:UU15) har utskottet framhållit, att Sverige bör verka för att också andra OECD-länder uppfyller detta mål. Vad beträffar den svenska biståndsvolymen anges i utskottets yttrande i anledning av regeringens föreslagna åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin (1992/93:UU4y) bl.a. att en återgång till den svenska 1-procentnivån, som också är en internationellt betydelsefull symbolfråga, bör ske så snart det akuta statsfinansiella läget tillåter.
Vad beträffar Riokonferensen och frågan om biståndet konstaterar utskottet att Sverige agerat aktivt för att UNCED skulle resultera i åtaganden från givarländerna att öka det officiella biståndet till FN:s 0,7-procentmål. Denna målsättning bekräftades i Rio, även om ett beslut om tidsplaner inte kunde fattas.
Resursfrågan blev inte desto mindre central i Rio. I Agenda 21 görs en grov uppskattning av kapitalbehovet för att genomföra de åtgärder som föreslås i dokumentet: U-länderna skulle behöva satsa sammanlagt över 600 miljoner USD per år under 1993--2000. Av denna summa skulle ca 125 miljarder USD per år behövas i form av bistånd. Den senare summan är mer än dubbelt så stor som den som i dag totalt ges i bistånd till u-länderna. Behovet av ökade resurser allmänt till miljö och utveckling, liksom behovet av ökat bistånd för dessa ändamål, slogs således tydligt fast av UNCED. Utskottet konstaterar att SIDA, efter samråd med Utrikesdepartementet, påbörjat en genomgång av internationella konventioner på miljöområdet för att få en bättre bild av vilka åtaganden Sverige har inom ramen för dessa när det gäller resursöverföringar till u-länderna. Utskottet utgår från att regeringen också i andra avseenden fortsätter det aktiva arbetet för att förverkliga de målsättningar som bekräftades av världssamfundet i Rio, inbegripet 0,7-procentmålet.
Därmed anser utskottet att yrkande 8 i motion Jo4 (kds) samt yrkande 8 i motion Jo5 (-) bör besvaras.
I Vänsterpartiets motion Jo2, yrkande 18, föreslås en avskrivning av u-ländernas skulder, alternativt ett utbyte av skulder mot miljöinsatser.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan om u-ländernas skuldsituation, senast i utskottets betänkande 1991/92:UU15 om det internationella utvecklingssamarbetet. Däri underströks bl.a. vikten av att Sverige även fortsättningsvis strävar efter samlade och långsiktiga åtgärder på skuldområdet. Vidare framhölls att de mest skuldsatta u-länderna, enligt utskottets uppfattning bör uppmuntras att föra en målmedveten strukturanpassningspolitik inriktad på långsiktig tillväxt, med utgångspunkt från resp. lands speciella ekonomiska och sociala förutsättningar och problem. För de allra fattigaste och mest skuldtyngda länderna är det nödvändigt också med ytterligare insatser. Utskottet har tidigare konstaterat att i-länderna även har ett särskilt ansvar för att driva en ekonomisk politik som kan åstadkomma en hög och uthållig tillväxt i ett globalt perspektiv.
Riokonferensen erbjöd ett unikt tillfälle att diskutera framtida behov av resursöverföringar från i- till u-länder. Utskottet konstaterar att också skuldfrågorna getts ökad uppmärksamhet i och med UNCED. Som framhålls i regeringens skrivelse kommer formuleringarna om finansieringsfrågorna i Agenda 21 att bidra till att göra resursöverföringarna till en fortsatt central punkt i relationerna mellan i- och u-länder. Mot denna bakgrund utgår utskottet från att regeringen, såväl bilateralt som i internationella fora, fortsätter att aktivt verka för att insatser i form av skuldlättnadsåtgärder görs för de fattigaste länderna samt för att ytterligare skuldreduktioner kan komma i fråga också för andra relevanta länder, t.ex. de som är föremål för uppmärksamhet inom Parisklubben.
Därmed anser utskottet att yrkande 18 i motion Jo2 (v) bör besvaras.
Motion Jo3 (s), yrkande 3, samt motion Jo5 (-), yrkande 4, tar upp frågan om de militära resursernas användning för miljöändamål samt den FN-studie som utarbetats i ämnet.
Som nämns i regeringens skrivelse om UNCED har Sverige drivit frågan om militära aktiviteter och miljön. Utskottet har tidigare påpekat (i betänkande 1991/92:UU22 om internationella miljöfrågor) att den FN-studie, som utarbetats under svenskt ordförandeskap, borde kunna utgöra en grund för överföring av diverse militära resurser till miljöområdet. Det svenska aktiva förberedelsearbetet inför UNCED syftade till att rikta ökad uppmärksamhet på möjligheterna att använda militär teknik och militära kunskaper för miljöändamål samt på vikten av strikta miljönormer för militära aktiviteter i fredstid. Tyvärr får konstateras att detta arbete inte rönte större framgångar. Resultat nåddes dock bl.a. i Riodeklarationens principer 24 och 25 samt i Agenda 21 i avsnitten om miljöfarligt avfall resp. om finansiering. Utskottet utgår från att regeringen, trots dessa motgångar, fortsatt driver dessa frågor på sätt som den finner ändamålsenliga.
Därmed anser utskottet att yrkande 3 i Jo3 (s) samt yrkande 4 i Jo5 (-) bör besvaras.
Stockholm den 24 november 1992
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Lena Boström (s), Richard Ulfvengren (nyd) och Alf Eriksson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink anför:
Riokonferensen betydde inledningen på ett globalt samarbete för en hållbar utveckling. I-länderna har ett stort ansvar för att bistå u-länderna vid genomförandet. Hela vårt samarbete med u-länderna måste präglas av ansvaret för den globala miljön. Det femte biståndsmålet -- miljömålet -- skall vägleda hela den svenska biståndspolitiken, inte enbart SIDA:s verksamhet. Särskilt viktigt är att Sverige driver detta i Världsbanken.
Om u-länderna, särskilt de minst utvecklade länderna, skall ha någon möjlighet att genomföra Agenda 21, måste de få omfattande nya och additionella finansiella resurser. De länder som redan har uppnått biståndsmålet 0,7 % av BNP skall, som det heter i Agenda 21, uppmuntras att "bidra till de gemensamma ansträngningarna för att tillskjuta de betydande extraresurser som måste mobiliseras".
För Sverige, som har uppnått 0,7-procentsmålet, betyder detta att miljöbistånd för genomförandet av Agenda 21 skall finansieras utöver biståndsramarna. Dessutom bör Sverige i det fortsatta UNCED-arbetet verka för additionell finansiering utifrån de förslag som framkommit, exempelvis en global miljöskatt, avgifter på olja och kol, skatt på vapenhandel.
Mot bakgrund av det anförda yrkar jag bifall till motion 1992/93:Jo2.