Finansutskottets betänkande med anledning av framställningen 1974:22 från fullmäktige i riksbanken med förslag om riksbankens organisation m. m. (Betänkande 1974:FiU40 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande nr 40 år 1974

FiU 1974:40

Nr 40

Finansutskottets betänkande med anledning av framställningen
1974:22 från fullmäktige i riksbanken med förslag om riksbankens
organisation m. m.

Framställningen

I framställningen 1974:22 hemställer fullmäktige i riksbanken att riksdagen
måtte

dels antaga i framställningen föreslagna ändringar i bankoreglementet,

dels fastställa i framställningen föreslagen personalplan från den 1 januari
1976 med rätt för riksbanken att redan dessförinnan besätta i planen upptagna
tjänster,

dels medge riksbanken att kontraktsanställa tjänstemän och uppdra åt
riksdagens förvaltningskontor att fastställa formerna härför.

Det framlagda förslaget till ändringar i bankoreglementet har följande
lydelse:

1 Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 40

FiU 1974:40

Förslag till ändringar i reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning
(Bankoreglementet)

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Inledande bestämmelse

1§

2 mom. Riksbanken är skyldig att,
när sd påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund som
Konung och riksdag fastställt.

3 mom. Fullmäktige lär medge inlösen
av bristfälliga och förslitna sedlar
samt ersättning för helt förstörda
sedlar.

1§

Lagen om Sveriges riksbank upptar
regler i kap. Ill om sedelutgivningen, i
kap. IV om bankrörelsen samt i kap.
VI om riksbankens styrelse och förvaltning.
/ detta reglemente ges under
motsvarande rubriker kompletterande
föreskrifter till lagens regler.

2 §

2 mom. Fullmäktige får medge inlösen
av bristfälliga och förslitna sedlar
samt ersättning för helt förstörda
sedlar.

4 §

Diskontering, lån eller kredit
checkräkning får ej utan fullmäktiges
medgivande beviljas annan än den som
är mantalsskriven eller driver stadigvarande
rörelse inom det lånedistrikt som
fullmäktige bestämt för varje kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen
får dock mot realsäkerhet beviljas lån
utan avbetalningsrätt och kredit i
checkräkning.

Dessutom får bankinrättningar anlita
huvudkontoret i samtliga lönegrenar,
även om de icke tillhör dess distrikt.

FiU 1974:40

(Gällande lydelse)

5 §

4 mom. BostadsanskafFningslån
för utlämnas till anställningshavare
hos riksdagen och dess verk under
förutsättningar och på villkor motsvarande
dem som i 2 § kungörelsen
den 30 juni 1960 (nr 522) angående
bostadsanskaffningslån med statlig
garanti till anställningshavare i statens
tjänst m. m. anges för beviljande av
däri avsedda lån.

6 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet
gäller följande särskilda bestämmelser.

Diskontering, lån eller kredit i
checkräkning för ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, utom
såvitt gäller lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av statens, allmänna
hypoteksbankens eller Konungariket
Sveriges stadshypotekskassas
obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, utom
såvitt gäller dels vid huvudkontoret
avbetalningslån enligt 7 $ dels vid
huvudkontoret eller det avdelningskontor,
där han tjänstgör, lån och
kredit i checkräkning mot säkerhet
av obligationer som utfärdats av staten,
allmänna hypoteksbanken, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
eller kommun eller som av
fullmäktige i belåningshänseende
likställs med sådana obligationer.

Till styrelseledamot vid avdelningskontor
för vid huvudkontoret
utlämnas avbetalningslån enligt 7§.

I övrigt för lån eller kredit i checkräkning
beviljas sådan styrelseledamot
endast mot pant som prövas i

1 * Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 40

(Föreslagen lydelse)

5 §

4 mom. Bostadsanskaffningslån
för utlämnas till anställningshavare
hos riksdagen och dess verk under
förutsättningar och på villkor motsvarande
dem som i 3 och 4 §§
kungörelsen den 25 maj 1973 (nr499)
om bostadsanskaffningslån med
statlig garanti till statsanställd m. m.
anges för beviljande av däri avsedda
lån.

6 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet
gäller följande särskilda bestämmelser.

Diskontering, lån eller kredit i
checkräkning för ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, utom
såvitt gäller lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av statens, allmänna
hypoteksbankens eller Konungariket
Sveriges stadshypotekskassas
obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, utom
såvitt gäller dels vid huvudkontoret
avbetalningslån enligt 5§ dels vid
huvudkontoret eller det avdelningskontor,
där han tjänstgör, lån och
kredit i checkräkning mot säkerhet
av obligationer som utfärdats av staten,
allmänna hypoteksbanken, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
eller kommun eller som av
fullmäktige i belåningshänseende
likställs med sådana obligationer.

Till styrelseledamot vid avdelningskontor
för vid huvudkontoret
utlämnas avbetalningslån enligt 5 §.

I övrigt för lån eller kredit i checkräkning
beviljas sådan styrelseledamot
endast mot pant som prövas i

FiU 1974:40

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

och för sig innebära fullgod säkerhet, och för sig innebära fullgod säkerhet.

Växel, på vilken annan styrelseleda- Växel, på vilken annan styrelseledamot
än direktör är acceptant, tras- mot än direktör är acceptant, trassent
eller endossent, får diskonteras sent eller endossent, får diskonteras

i riksbanken endast om växeln är i riksbanken endast om växeln är

grundad på verklig handelsaffär eller grundad på verklig handelsaffär eller

siste endossenten är av Kungl. Maj:t siste endossenten är av Kungl. Maj:t

oktrojerad bankinrättning eller full- oktrojerad bankinrättning eller fullmäktige
lämnat tillstånd till diskon- mäktige lämnat tillstånd till diskonteringen.
teringen.

Lån eller kredit diskonteras i riksbanken.

Vad i denna stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller om sådan person.

7 §

Fullmäktig i riksbanken, suppleant
för fullmäktig, ledamot av styrelse vid
avdelningskontor samt tjänsteman i
riksbanken får icke såsom kommissionär
taga befattning med växeldiskontering
eller med anskaffande av lån eller
annan kredit i riksbanken.

12 § 10 §

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges
ordförande inkallas den av Konungen
förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig
inkallas, med iakttagande av 70 §
5 mom. riksdagsordningen, av riksdagen
utsedd suppleant, om fullmäktige
eljest ej är beslutföra.

Suppleant får inkallas

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges
ordförande inkallas den av regeringen
förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig
inkallas, med iakttagande av 8 kap.
6 § andra stycket riksdagsordningen,
av riksdagen utsedd suppleant.

— av vikt förekommer.

7 mom. Fullmäktige äger att för
resa, som han för fullgörande av fullmäktigeuppdraget
eller eljest för riksbankens
räkning företager från hemorten
eller ort, där han vistasför fullgörande
av offentligt uppdrag, åtnjuta
resekostnadsersättning och, med det
undantag som i andra stycket sägs,

7 mom. För fullmäktig gäller allmänna
resereglementet och utlandsresereglementet,
dock att såsom tjänstgöringsort
får anses varje ort inom landet
där fullmäktig befinner sig vid anträdande
av tjänsteresa. Fullmäktig
hänförs därvid till reseklass A.

FiU 1974:40

(Gällande lydelse)

traktamente samt ersättning i övrigt
enligt bestämmelserna i allmänna resereglemente!
eller, när fråga är om
utrikes resa, utlandsresereglementet.
Fullmäktig hänförs därvid till reseklass
A.

13 §

I mom. Riksbankens direktion
skall enligt fullmäktiges bestämmande
förbereda ärenden som skall
handläggas av fullmäktige, tillse att
fullmäktiges beslut verkställs, utöva
tillsyn över göromålen inom banken,
besluta om köp och försäljning av utländska
valutor, pröva utlåningsärenden
samt handha den löpande förvaltningen
i övrigt.

Direktionen består av riksbankschefen,
vice riksbankschefen, deputeraden,
en annan av de av riksdagen
valda fullmäktige (jourhavande
fullmäktig) samt den bankdirektör
till vars verksamhetsområde föreliggande
ärende hör. Fullmäktige får
föreskriva att även annan bankdirektör
skall deltaga vid behandlingen av
visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Turordning för alternerande
tjänstgöring som jourhavande fullmäktig
fastställs av fullmäktige.

Riksbankschefen, eller vid förfall
för honom vice riksbankschefen, är
ordförande i direktionen. Direktionen
är beslutför, när minst tre ledamöter,
bland dem deputeraden eller
jourhavande fullmäktigen, är närvarande.
Vid lika röstetal gäller den
mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande
ärende skall hänskjutas

(Föreslagen lydelse)

11 9

1 morn. Riksbankens direktion
skall enligt fullmäktiges bestämmande
förbereda ärenden som skall
handläggas av fullmäktige, tillse att
fullmäktiges beslut verkställs, utöva
tillsyn över göromålen inom banken,
samt handha den löpande förvaltningen
i övrigt.

2 mom. Direktionen består av
riksbankschefen, vice riksbankschefen,
deputeraden, en annan av de av
riksdagen valda fullmäktige (jourhavande
fullmäktig), den riksbanksdirektör
till vars verksamhetsområde
föreliggande ärende hör samt, vid
handläggning av fråga, som ej har avseende
på det slag av verksamhet riksbanken
skall bedriva, två personalföreträdare.

Fullmäktige får föreskriva att
även annan riksbanksdirektör och biträdande
riksbanksdirektör skall deltaga
vid behandlingen av visst ärende
eller viss grupp av ärenden.

Turordning för alternerande
tjänstgöring som jourhavande fullmäktig
fastställs av fullmäktige.

FiU 1974:40

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till fullmäktige, om någon av de när- bland dem deputeraden eller jourha varande

ledamöterna yrkar det. vande fullmäktigen, är närvarande

och, vid handläggning av övriga frågor,
när därutöver minst en personalföreträdare
är närvarande. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden
biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande
ärende skall hänskjutas
till fullmäktige, om någon av de närvarande
ledamöterna yrkar det.

4 mom. Personalföreträdare, som
skall vara anställd vid riksbankens huvudkontor,
utses av fullmäktige påförslag
av arbetstagarorganisation för en
tid av högst tre år. Personalföreträdare
skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation
sorn föreslagit personalföreträdaren
begär det. Beträffande
jäv för personalföreträdare gäller
vad härom stadgas i kungörelsen
(1974:224) om personalföreträdare i
statlig myndighets styrelse m. m.

12 5

Riksbankens lånedelegation skall
enligt fullmäktiges bestämmande pröva
ärenden rörande utlåning till allmänheten.

Lånedelegationen består av deputeraden,
jourhavande fullmäktig, den
riksbanksdirektör som leder handläggningen
av de arbetsuppgifter som åvilar
bankavdelningen och chefen för denna
avdelning. För de två sistnämnda ledamöterna
skall fullmäktige utse suppleanter.

Deputeraden eller vid förfallför honom
jourhavande fullmäktigen är ordförande
i lånedelegationen. Beslutförhet
kräver närvaro av tre i delegatio -

FiU 1974:40

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nen ingående ledamöter eller suppleanter.

15 8

Uppkommer i riksbankens verksamhet
anledning att väcka fråga om författningsändring
eller annan åtgärd
från statens sida, äger fullmäktige göra
framställning i ämnet till riksdagen.

25§

Endast den som är svensk medborgarefår
inneha uppdrag som fullmäktig
eller ledamot av valutastyrelsen eller
som ställföreträdare för dessa. Detsamma
gäller tjänst i riksbanken om
fullmäktige ej medger annat.

25 8

1 mom. Fullmäktige får fördela förefintliga
ordinarie tjänster mellan
kontoren på sätt fullmäktige med hänsyn
till göromålens omfattning finner
lämpligt.

2 mom. Prövar fullmäktige ledigbliven
tjänst kunna umbäras, får fullmäktige
låta anstå med tillsättning
därav.

26 8

1 mom. Ordinarie tjänst i riksbanken
får innehas endast av svensk medborgare.

2 mom. 1 den mån så prövas erforderligt
får fullmäktige uppställa särskilda
kompetensvillkor för erhållande
av viss tjänst i riksbanken.

26 8

Ordinarie tjänst inrättas av riksdagen
och icke-ordinarie tjänst av fullmäktige,
dock att fråga om inrättande
av sådan tjänst i vissa fallskall underställas
prövning av riksdagens förvaltningskontor.

27 8

Tjänst i lägst lönegrad F19 tillsätts
av fullmäktige och övriga tjänster av
direktionen. Tjänst med beteckningen
Fp tillsätts med förordnande för högst
tre år.

1 * * Riksdagen 1974. 5 sami. Nr 40

FiU 1974:40

(Gällande lydelse)

27 §

Ordinarie tjänster tillsätts av fullmäktige,
tjänster med lönegradsbeteckningen
Bp eller Cp genom förordnande
för högst tre dr i sänder.

28 §

Extra ordinarie tjänstemän antages
av fullmäktige eller, efter fullmäktiges
bemyndigande, av direktionen. Andra
icke-ordinarie tjänstemän anställs av
direktionen.

(Föreslagen lydelse)

29 §

Atal mot vice riksbankschefen eller
riksbanksdirektör för annat brott i
tjänsten än sådant som begåtts i utövning
av riksbankens beslutanderätt enligt
valutalagen får beslutas endast av
finansutskottet elter av fullmäktige.
Detsamma gäller ställföreträdare för
riksbanksdirektör och personalföreträdare,
då sådan inträtt i direktionen eller
då ställföreträdare eljest trätt i direktörens
ställe.

Dessa ändringar i bankoreglementet
träder i kraft den 1 januari 1975.

FiU 1974:40

Utskottet

Huvuddelen av bankofullmäktiges framställning till riksdagen behandlar
- som också framgår av rubriken - frågor som rör riksbankens organisation.
Dessutom tas i framställningen upp vissa ändringar i bankoreglementet som
är föranledda av grundlagsreformen samt av önskemålet att ge de anställda
i riksbanken säte och stämma i bankens beslutande organ.

Organisationsfrågor

Den 22 november 1973 beslöt riksbanksfullmäktige att låta utföra en allmän
översyn av riksbankens organisation. Översynen planerades och leddes
av vice riksbankschefen Hans Lundström. Fyra projektgrupper utredde var
sin del av riksbankens organisation. Resultatet redovisades i en rapport till
fullmäktige den 26 augusti 1974 (se bilaga till framställningen 1974:22).
Fullmäktige har sedan tagit ställning till de delar av rapporten där det enligt
deras mening förelegat behov av beslut av riksdagen.

I rapporten konstateras (s. 53) att riksbanken har till uppgift att bereda,
besluta och verkställa kredit- och valutapolitiska åtgärder. Det grundläggande
syftet är att påverka utvecklingen i enlighet med de allmänna mål
som statsmakterna fastställt. Både kreditpolitiken och valutapolitiken måste
baseras på ingående studier av utvecklingen i Sverige och utlandet vad gäller
såväl valutamarknaden och kreditmarknaden som den reala ekonomin. Kraven
härpå kommer sannolikt att ytterligare skärpas i framtiden. Det gäller
såväl i fråga om den inhemska kreditpolitikens beslutsunderlag som i fråga
om den analys och information som erfordras för riksbankens insatser i
samband med internationellt utrednings- och förhandlingsarbete i internationella
valutafonden (IMF), OECD och internationella regleringsbanken
i Basel (BIS).

Organisationsutredningen föreslog mot denna bakgrund - efter att bl. a.
ha jämfört riksbankens nuvarande resurser på detta område med andra centralbankers
- en relativt betydande förstärkning av i första hand de ekonomisk-politiska
avdelningarna i banken. Utredningens förslag till resursförstärkningar
har tre syften. De ökade resurserna bör för det första medge
att den nuvarande höga volymen av övertidsarbete reduceras. För det andra
bör ett bredare beslutsunderlag kunna framställas för riksbankens ekonomisk-politiska
åtgärder. För det tredje anser utredningen att kvaliteten på
det material som redan nu utarbetas inom banken bör kunna höjas.

Utredningen har i sammanhanget föreslagit vissa ändringar i riksbankens
organisation på avdelningar. Motivet härför är att man velat skapa avdelningar
med relativt ensartade arbetsområden och med tillräcklig storlek för
att kunna naturligt fungera som administrativa enheter. En ny avdelning,
benämnd ekonomiska avdelningen, har föreslagits inrättad och tre avdelningar
har föreslagits avskaffade i samband med att deras arbetsuppgifter
överförs på andra avdelningar. Det gäller fondavdelningen, kontorscentralen

FiU 1974:40

och juridiska avdelningen. Totalantalet avdelningar skulle därmed bli 8 i
stället för som för närvarande 10. (Jfr. Bilaga B och C till fullmäktiges
framställning.)

Utskottet ansluter sig i likhet med bankofullmäktige till organisationsöversynens
förslag till förändringar i riksbankens avdelningsorganisation.
Utskottet har heller intet att erinra mot att uppgiften att pröva ärenden
som gäller utlåning till allmänheten överförs från direktionen till en särskild
lånedelegation. Direktionen avlastas härigenom ett stort antal ärenden av
övervägande rutinmässig natur. Detta bör ge direktionen mer utrymme för
dess arbete med mera väsentliga frågor.

Även när det gäller personalförstärkningar accepterar fullmäktige i väsentliga
delar organisationsöversynens förslag. Sålunda följer fullmäktige
i sitt förslag till personalförteckning för ordinarie tjänstemän till alla delar
översynen. Detta innebär att fullmäktige föreslår att 3 ordinarie tjänster
med förordnande på viss tid inrättas för biträdande bankdirektörer tillika
avdelningschefer. Därutöver föreslås att ordinarie tjänster med förordnande
på viss tid inrättas för cheferna för 5 avdelningar och för nuvarande chefen
för fondavdelningen (på övergångsstat). Då det för närvarande finns 10 ordinarie
tjänster som chef för avdelning, innebär detta på sikt en reduktion
av antalet avdelningschefstjänster till 8, vilket överensstämmer med förslaget
till ny avdelningsorganisation.

Utskottet biträder i dessa stycken fullmäktiges förslag och tillstyrker att
riksdagen fastställer den i bilaga 1 till detta betänkande föreslagna personalförteckningen.
Denna bör träda i kraft den 1 januari 1976 med rätt för
riksbanken att dessförinnan besätta i planen upptagna tjänster.

I fråga om personalförstärkningar i form av icke ordinarie tjänster har
fullmäktige ej varit beredda att nu ta ställning till sådana personalökningar
som skulle komma att aktualiseras 1976 eller senare. De föreslår därför
att det på de ekonomiska, kreditpolitiska och internationella avdelningarna
endast inrättas 12 nya tjänster i stället för de av översynen föreslagna 16.
Däremot godtar fullmäktige den föreslagna utbyggnaden av ett nytt organisationskontor
med 9 nya befattningar, som skall svara för bl. a. administrativ
utveckling och underhåll och drift av ADB-system.

Utskottet är starkt medvetet om att en modern centralbank har ett stort
behov av ett adekvat beslutsunderlag för utformning av kredit- och valutapolitiken.
Det har därför intet att erinra mot den av fullmäktige förordade
personalförstärkningen på de ekonomiska, kreditpolitiska och internationella
avdelningarna. När det gäller den föreslagna uppbyggnaden av ett nytt organisationskontor
med 9 nya befattningar, har utskottet däremot känt en
viss tveksamhet. Erfarenheten visar att personalbehovet i samband med
administrativa ADB-installationer i de flesta fall är betydligt större under
systemens uppbyggnad och inkörning än vid senare rutinmässig drift. Det
kan också tänkas att det skulle löna sig för riksbanken att förlägga delar
av den planerade ADB-verksamheten till en utanför banken befintlig dataanläggning,
t. ex. Datamaskincentralen för administrativ databehandling

FiU 1974:40

(DAFA) eller någon lämplig servicebyrå. Även när det gäller den administrativa
utvecklingen kan det vara befogat att anlita utomstående konsulter.
Utskottet föreslår att dessa vägar prövas ytterligare innan fullmäktige
slutgiltigt tar ställning till antalet tjänster på organisationskontoret.

Vad slutligen angår förslaget att riksbanken skall medges möjlighet att
i vissa speciella fall kontraktsanställa tjänstemän tillstyrker utskottet detsamma.
Det torde kunna överlämnas åt riksbanken att i samråd med riksdagens
förvaltningsstyrelse överväga de lämpliga formerna härför. Därvid
bör enligt utskottets mening beaktas att det är angeläget att man på riksdagsområdet
så långt möjligt tillämpar samma regler för kontraktsanställning
som inom den statliga verksamheten.

Ändringar i bankoreglementet

Fullmäktige framhåller att gällande reglemente - som byggts upp successivt
under en mycket lång tidsperiod - i åtskilliga avseenden har en
ålderdomlig prägel, varför flera skäl kan tala för en mer fullständig överarbetning
av detsamma. Att fullmäktige likväl nu ej framlägger ett sådant
förslag sammanhänger med att vissa regelkomplex i reglementet är föremål
för utredning.

De förslag till nya eller reviderade bestämmelser i bankoreglementet som
fullmäktige föreslår är därför i huvudsak begränsade till sådana ändringar
som direkt föranleds av grundlagsreformen med följdförfattningar, en utvidgad
förvaltningsdemokrati inom riksbanken och de organisationsförslag
som utskottet behandlat i föregående avsnitt. Dock har därjämte vissa felaktigheter
rättats till och vissa ej längre tillämpliga stadganden utrensats
eller anpassats till nuvarande förhållanden.

Utskottet kan i allt väsentligt biträda riksbanksfullmäktiges förslag till
ändringar i bankoreglementet. När det är fråga om de ändringar som sammanhänger
med den ändrade organisationen är detta en konsekvens av
utskottets tidigare redovisade positiva ställningstagande till fullmäktiges förslag
i dessa hänseenden.

Utskottet hälsar också med tillfredsställelse att riksbankspersonalen bereds
tillfälle medverka inom ledningen av bankens verksamhet. Den lösning
som fullmäktige stannat för - att riksbankens direktion kompletteras med
två personalföreträdare vid handläggning av frågor ”sorn ej har avseende
på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva” - är enligt utskottets
bedömning lämpligt utformad och ligger väl i linje med motsvarande bestämmelser
för statliga myndigheter. Utskottet tillstyrker därför de i detta
sammanhang erforderliga ändringarna av bankoreglementet.

De förslag till följdändringar i bankoreglementet med anledning av grundlagsreformen
som fullmäktige lagt fram bör enligt utskottets mening modifieras
på två punkter.

Den första punkten gäller stadgandet om fullmäktiges förslagsrätt i 15 §.

FiU 1974:40

Utskottet förordar att detta stadgande ges samma utformning som motsvarande
bestämmelser i instruktionerna för riksdagens ombudsmän och
riksdagens revisorer och i riksgäldsfullmäktiges förslag till ändring av reglementet
för riksgäldskontoret. I samtliga dessa tre fall fastslås i anslutning
till tilläggsbestämmelsen 3.8.3 i den nya RO att dessa riksdagens verk har
rätt att rikta framställning till riksdagen eller regeringen. Även när det gäller
riksbanken, som enligt nya RF 9 kap. 12 § första stycket är myndighet
under riksdagen, bör denna dubbla förslagsrätt komma till klart uttryck.
1 förslaget till bankoreglemente i bilaga 2 har därför i 15 § ordet ”riksdagen”
ersatts med ”riksdagen eller regeringen”.

Den andra punkten gäller frågan om utlännings tillträde till tjänst hos
riksbanken.

Av bestämmelserna i 11 kap. 9§ tredje stycket nya RF framgår att utlänning
i princip är likställd med svensk medborgare i fråga om möjligheterna
att erhålla tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun. Redan i RF görs
emellertid ett antal undantag från denna grundsats beträffande särskilt betydelsefulla
tjänster och uppdrag. RF gör det vidare möjligt att i lag eller
enligt förutsättningar som anges i lag förbehålla även andra offentliga tjänster
och uppdrag än de i RF uppräknade åt svenska medborgare.

I den tidigare omnämnda 9 § RF slås också fast att tjänst eller uppdrag
såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller såsom
ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse är förbehållen svensk medborgare.
Vidare föreskrivs i 9 kap. 2 § nya RO att huvudsekreterare hos
riksdagsutskott skall vara svensk medborgare.

Frågan om utlännings tillträde till offentlig tjänst tas upp i Kungl. Maj:ts
prop. 1974:174 med förslag till lag om ändring i statstjänstemannalagen.
Föredragande departementschefen framhåller där på s. 78 att tjänsterna i
regeringskansliet i betydande utsträckning bör reserveras för svenska medborgare
och att han med anledning härav föreslår att regeringen skall
få en generell behörighet att besluta om detta. Han framhåller vidare att
det torde vara lika angeläget att också de tjänster som finns inrättade i
riksdagen i huvudsak förbehålls svenska medborgare. Det kan emellertid
självfallet inte ankomma på regeringen att besluta om dessa tjänster, liksom
inte heller om tjänsterna i riksdagens verk. 1 den mån riksdagen inte vill
reglera frågan om tillträde till dessa tjänster genom generella föreskrifter
i lagform kan en lämplig lösning vara att riksdagen genom en särskild lagbestämmelse
överlämnar åt riksdagens förvaltningskontor att genom generella
föreskrifter eller i särskilda fall ställa upp krav på svenskt medborgarskap
för innehav eller utövande av tjänst vid riksdagen eller dess
verk.

När det gäller riksbanken och riksgäldskontoret, vilka såväl genom sin
storlek som sina speciella arbetsuppgifter intar en särställning i detta sammanhang,
bör dessa frågor som konstitutionsutskottet framhåller (KU
1974:65) lämpligen regleras genom en föreskrift i resp. verks reglemente.

FiU 1974:40

Härvid bör likformighet med de föreslagna bestämmelserna i statstjänstemannalagens
4 § rörande regeringskansliet eftersträvas.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts bör enligt utskottets uppfattning
i 25 § i förslaget till bankoreglemente i bilaga 2 stadgas att fullmäktige
äger föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk
medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksbanken. Bestämmelsen
om krav på svenskt medborgarskap för medlemmar av fullmäktige och
valutastyrelsen, som fullmäktige tagit upp i sitt ursprungliga förslag till 25 §,
täcks av stadgandena i nya RF 11 kap. 9§ tredje stycket. Bestämmelsen
kan därför utgå ur reglementsförslaget.

I övrigt har utskottet endast vidtagit vissa redaktionella justeringar i fullmäktiges
förslag till ändringar i bankoreglementet. Sålunda har bl. a. i 10 §
7 mom. sista stycket orden ”då riksdagen håller session” bytts ut mot ”då
riksmöte pågår”. Vidare har i 29 § ”brott i tjänsten” i förtydligande syfte
ersatts med ”brott i utövningen av tjänsten”.

I anslutning till riksdagens beslut om lag om ändring i lagen (1934:437)
för Sveriges riksbank (prop. 1974:35, KU 21, rskr 160) har reglementet
fr. o. m. den 1 januari 1975 givits lagform.

Utskottet föreslår slutligen i detta sammanhang också vissa ändringar

1 bestämmelserna om arvode till bankofullmäktige jämte suppleanter. Med
hänsyn till att arvodena till dessa varit oförändrade sedan den 1 januari
1967 anser utskottet en uppjustering motiverad. Denna bör, i överensstämmelse
med vad som samtidigt föreslås av konstitutionsutskottet (KU
1974:65) för ett antal andra riksdagsorgan, ske i form av införande av ett
särskilt sammanträdesarvode på 100 kronor. Därutöver bör enligt finansutskottets
mening ske en viss höjning av suppleanternas årsarvoden - från

2 400 till 4 000 kronor. Denna justering motiveras främst av att fullmäktiges
suppleanter under senare år måst öka sina arbetsinsatser för att hålla sig
å jour med utvecklingen på det penning- och valutapolitiska området så
att de med kort varsel kunnat rycka in vid förfall av ordinarie fullmäktig.
Det bör anmärkas att sammanträdesarvode ej föreslås för deputeraden, vilken
enligt fullmäktiges bestämmande liksom tidigare kan tillerkännas visst särskilt
arvode. Nämnda förslag har inarbetats i 10 § 5 och 6 mom. i förslaget
till bankoreglemente i bilaga 2. Samtidigt föreslås att även ledamot i valutastyrelsen
förutom nuvarande årsarvode får sammanträdesarvode med
100 kronor. Detta förslag har föranlett ändring i 13 § bankoreglementet.

Bestämmelser om särskilt arvode till fullmäktiges ordförande bör enligt
utskottets mening i fortsättningen endast ingå i samma författning som
övriga arvodesbestämmelser, dvs. i bankoreglementet. Stadgandet om sådant
arvode i 29 § lagen (1937:437) för Sveriges riksbank bör därför upphävas
på sätt som framgår av bilaga 3.

FiU 1974:40

Hemställan

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av framställningen 1974:22 från fullmäktige
i riksbanken

1. fastställer den i bilaga 1 intagna personalförteckningen att gälla
från den 1 januari 1976 med rätt för riksbanken att dessförinnan
tillsätta i planen upptagna tjänster,

2. medger riksbanken att kontraktsanställa tjänstemän och i samråd
med riksdagens förvaltningsstyrelse fastställa formerna härför,

3. antar det i bilaga 2 intagna förslaget till Lag med reglemente
för riksbanken (Bankoreglementet),

4. antar det i bilaga 3 intagna förslaget till Lag om ändring i lagen
(1934:437) för Sveriges riksbank,

5. som sin mening ger fullmäktige i riksbanken till känna vad
utskottet i övrigt anfört.

Stockholm den 3 december 1974

På finansutskottets vägnar

NILS G. ÅSLING

Närvarande vid beslutet: herrar Åsling (c), Ekström (s), Kristiansson (c), Löfgren
(fp), Larsson i Karlskoga (s), Jansson (s), Söderström (m), Pettersson
i Malmö (s), fru Söder (c), herrar Hermansson (vpk), Gadd (s), af Ugglas
(m). Bergman i Nyköping (s), Elmstedt (c) och Ångström (fp).

FiU 1974:40

Bilaga 1

Personalförteckning

Tjänstemän på ordinarie stat

(Gällande)

(Föreslagen)

1 Riksbankschef Fp 31 1 Riksbankschef

I Vice riksbankschef Fp 30 1 Vice riksbankschef

4 Bankdirektörer Fp 28 4 Riksbanksdirektörer

Fp 31
Fp 30
Fp 28

6 Bankokommissarier Fp 25

(varav 5 stf för

1 Bankokommissarie Fp 24

3 Bankokommissarier Fp 21

bankdir.)

3 Bitr. riksbanksdirektörer Fp 26‘
6 Bankokommissarier1

‘I förhandlingsöverenskommelse den 14 oktober 1974 mellan riksdagens förvaltningskontor
samt berörda personalorganisationer har - under förutsättning av tjänsternas
inrättande samt under förbehåll om godkännande av riksdagens förvaltningsstyrelse
och riksdagens lönedelegation - tjänsterna som biträdande riksbanksdirektör placerats

i Fp 26.

!I antalet ingår, så länge nuvarande befattningshavare innehar sin befattning, tjänsten
som bankokommissarie och chef för nuvarande fondavdelningen.

FiU 1974:40

Bilaga 2

Lag

ined reglemente för riksbanken (Bankoreglemente!)

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelse

1 §

Lagen om Sveriges riksbank upptar regler i kap. III om sedelutgivningen,

1 kap. IV om bankrörelsen samt i kap. VI om riksbankens styrelse och
förvaltning. I detta reglemente ges under motsvarande rubriker kompletterande
föreskrifter till lagens regler.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen

2 §

1 morn. På de sedlar, som riksbanken utger, anbringas genom tryck
namnteckningar av fullmäktig eller tjänsteman, två i förening.

2 mom. Fullmäktige får medge inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar
samt ersättning för helt förstörda sedlar.

3 §

Riksbanken skall ha avdelningskontor i Göteborg och Malmö samt Falun,
Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad,
Kristianstad, Linköping, Luleå, Nyköping, Skövde, Umeå, Uppsala, Visby,
Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund.

4 §

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar som är äldre än lagen om
rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart
mynt.

5 §

1 mom. Från riksbankens avbetalningslånefond får riksbanken utlämna
lån antingen mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld eller pant av
värdepapper eller mot statlig kreditgaranti eller såsom bostadsanskaffningslån
till anställningshavare hos riksdagen och dess verk.

FiU 1974:40

2 mom. Lån mot säkerhet av borgen eller pant av värdepapper utlämnas
med eller utan amorteringsskyldighet enligt följande grunder.

Ränta erläggs var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skall återbetalas
genom att minst en sextondedel av det ursprungliga lånebeloppet erläggs
var sjätte månad.

På avbetalningslån får, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden
icke överskrider åtta år, medges frihet från amortering under högst fyra
år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Låntagare får icke häfta i skuld för högre belopp än 25 000 kronor.

3 mom. Lån med statlig kreditgaranti får utlämnas enligt vad därom särskilt
stadgas.

4 mom. Bostadsanskaffningslån får utlämnas till anställningshavare hos
riksdagen och dess verk under förutsättningar och på villkor motsvarande
dem som i 3 och 4 §§ kungörelsen den 25 maj 1973 (nr 499) om bostadsanskaffningslån
med statlig garanti till statsanställd m. m. anges för beviljande
av däri avsedda lån.

6 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet gäller följande särskilda bestämmelser.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning får ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, utom såvitt gäller lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, utom såvitt gäller dels vid huvudkontoret
avbetalningslån enligt 5 § dels vid huvudkontoret eller det avdelningskontor,
där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av obligationer
som utfärdats av staten, allmänna hypoteksbanken, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa eller kommun eller som av fullmäktige i belåningshänseende
likställs med sådana obligationer.

Till styrelseledamot vid avdelningskontor får vid huvudkontoret utlämnas
avbetalningslån enligt 5 §. I övrigt får lån eller kredit i checkräkning beviljas
sådan styrelseledamot endast mot pant som prövas i och för sig innebära
fullgod säkerhet. Växel, på vilken annan styrelseledamot än direktör är acceptant,
trassent eller endossent, får diskonteras i riksbanken endast om
växeln är grundad på verklig handelsaffär eller siste endossenten är av regeringen
oktrojerad bankinrättning eller fullmäktige lämnat tillstånd till diskonteringen.

Lån eller kredit i checkräkning får ej beviljas med borgen av fullmäktig,
styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot säkerhet
av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot vid avdelningskontor
och tjänsteman får dock teckna borgen för avbetalningslån

FiU 1974:40

som utlämnas vid huvudkontoret. Växel, på vilken fullmäktig eller tjänsteman
är acceptant, trassent eller endossent, får ej diskonteras i riksbanken.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även suppleant för
fullmäktig samt direktionsledamot som ej är fullmäktig. För suppleant för
styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller förening, vari person som omtalas i denna paragraf
äger ett väsentligt ekonomiskt intresse såsom delägare eller medlem, gäller
vad som stadgas om sådan person.

7 §

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall
den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

8 §

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar
fastställs av fullmäktige med beaktande av såväl penningställningen som
utlåningstiden och de säkerheter som erbjuds. Fullmäktige äger också bestämma
avgiften för kredit i checkräkning och medge befrielse från sådan
avgift.

9 §

Avgiften för den förvaring av värdepapper och av gods under försegling
som omtalas i 24 § lagen för Sveriges riksbank bestäms av fullmäktige.
Befrielse från sådan avgift får medges.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

Fullmäktige m. m.

10 §

/ mom. Fullmäktige utser inom sig riksbankschef samt inom eller utom
sig en suppleant som med fullmäktigs rätt och ansvar träder i hans ställe
vid förfall (vice riksbankschef).

Därjämte utser fullmäktige inom sig en deputerad för tiden intill nästa
fullmäktigeval. Är deputeraden under längre tid förhindrad att tjänstgöra,
får fullmäktige utse annan fullmäktig att under tiden vara deputerad.
Instruktion för deputeraden fastställs av fullmäktige.

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av regeringen
förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av 8 kap. 6 §

FiU 1974:40

andra stycket riksdagsordningen, av riksdagen utsedd suppleant.

Suppleant får inkallas även i annat fall, om ärende av vikt förekommer.

3 mom. Om vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är förhindrad
att träda i hans ställe får fullmäktige förordna annan av riksdagen
vald fullmäktig eller riksbanksdirektör att uppehålla befattningen såsom riksbankschef.
Till sådan vikarie utgår ersättning med belopp som fullmäktige
bestämmer.

4 mom. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ lagen
för Sveriges riksbank icke får utöva sin befattning, skall han genast frånträda
den och suppleant inkallas att inträda i hans ställe.

5 mom. Varje fullmäktig erhåller arvode med 15 000 kronor för år. Varje
fullmäktig utom deputeraden erhåller dessutom 100 kronor för varje bevistat
sammanträde.

Därjämte utgår särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 2 700
kronor för år och till deputeraden efter fullmäktiges bestämmande med
högst 14 400 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva sin befattning av annan anledning
än uppdrag för riksbankens räkning och inkallas till följd därav suppleant,
skall fullmäktigen avstå det arvode som belöper på ledigheten. Fullmäktiges
ordförande och deputeraden får dock med bibehållet arvode åtnjuta semester
eller annan ledighet under en tid av 45 dagar årligen. Är deputeraden av
sjukdom förhindrad att tjänstgöra, får han efter fullmäktiges bestämmande
under en tid av högst ett år uppbära halva fullmäktigarvodet och två tredjedelar
av arvodet som deputerad.

6 mom. Varje suppleant erhåller arvode med 4 000 kronor för år samt
med 100 kronor för vaije bevistat sammanträde.

Under tid då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig äger han i stället åtnjuta
arvode efter samma grunder som fullmäktig.

7 mom. För fullmäktig gäller allmänna resereglementet och utlandsresereglementet,
dock att såsom tjänsteställe får anses varje ort inom landet
där fullmäktig befinner sig vid anträdande av tjänsteresa. Fullmäktig hänförs
därvid till reseklass A.

För bevistande av sammanträde eller annan förrättning i Stockholm för
riksbankens räkning utgår traktamente icke till deputeraden och under tid,
då riksmöte pågår, icke heller till annan fullmäktig eller suppleant som är
ledamot av riksdagen.

11 §

1 mom. Riksbankens direktion skall enligt fullmäktiges bestämmande
förbereda ärenden som skall handläggas av fullmäktige, tillse att fullmäktiges
beslut verkställs, utöva tillsyn över göromålen inom banken, samt handha
den löpande förvaltningen i övrigt.

Fil) 1974:40

ärende hör samt, vid handläggning av fråga, som ej har avseende på det
slag av verksamhet riksbanken skall bedriva, två personalföreträdare.

Fullmäktige får föreskriva att även annan riksbanksdirektör och biträdande
riksbanksdirektör skall deltaga vid behandlingen av visst ärende eller
viss grupp av ärenden.

Turordning för alternerande tjänstgöring som jourhavande fullmäktig fastställs
av fullmäktige.

3 mom. Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen,
är ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, vid handläggning
av fråga som har avseende på det slag av verksamhet riksbanken skall bedriva,
när minst tre ledamöter, bland dem deputeraden eller jourhavande
fullmäktigen, är närvarande och, vid handläggning av övriga frågor, när
därutöver minst en personalföreträdare är närvarande. Vid lika röstetal gäller
den mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till
fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna yrkar det.

4 mom. Personalföreträdare, som skall vara anställd vid riksbankens huvudkontor,
utses av fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation för
en tid av högst tre år. Personalföreträdare skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation
som föreslagit personalföreträdaren begär det. Beträffande
jäv för personalföreträdare gäller vad härom stadgas i kungörelsen
(1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

12 §

Riksbankens lånedelegation skall enligt fullmäktiges bestämmande pröva
ärenden rörande utlåning till allmänheten.

Lånedelegationen består av deputeraden, jourhavande fullmäktig, den
riksbanksdirektör som leder handläggningen av de arbetsuppgifter som åvilar
bankavdelningen och chefen för denna avdelning. För de två sistnämnda
ledamöterna skall fullmäktige utse suppleanter.

Deputeraden eller vid förfall för honom jourhavande fullmäktigen är ordförande
i lånedelegationen. Beslutförhet kräver närvaro av tre i delegationen
ingående ledamöter eller suppleanter.

13 §*

Till ledamöter i den i 6a § valutalagen nämnda valutastyrelsen skall fullmäktige
utse dels från riksbanken vice riksbankschefen, en fullmäktig eller
suppleant för fullmäktig och en bankdirektör, dels utanför banken tre ledamöter,
av vilka en skall representera bankväsendet och två näringslivet
i övrigt. För tjänstgöring i ärenden rörande direkta investeringar utomlands
skall fullmäktige därjämte utse två ledamöter, som skall representera arbetstagarna.
Fullmäktige skall därjämte utse suppleanter för dessa ledamöter.

* FiU 1974:23, rskr 274

FiU 1974:40

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar
en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice
ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför i ärenden rörande direkta investeringar utomlands,
när minst tre av de för prövning av sådana ärenden särskilt utsedda
ledamöterna och minst tre av övriga ledamöter är närvarande, samt i
övriga ärenden, när minst tre ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden biträder.

Fullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser för valutastyrelsens verksamhet.
Därvid lår föreskrivas att ärenden som är av löpande eller expeditionell
natur eller eljest innebär tillämpning av fastställda riktlinjer får
avgöras på styrelsens vägnar av ordföranden och bankdirektören i förening.

Har på sätt föreskrives i 6 a § tredje stycket valutalagen yrkande framställts
om att av valutastyrelsen meddelat beslut skall underställas fullmäktiges
prövning, skall sökanden i ärendet underrättas därom snarast möjligt och
senast i samband med att han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens
beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäktiges handläggning
av ärende varmed han tagit befattning i valutastyrelsen.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår
arvode, till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta investeringar
utomlands, med 4 000 kronor för år och, till annan ledamot, med
6 000 kronor för år samt till suppleant med 100 kronor för sammanträdesdag.
Vid resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot eller suppleant åtnjuta
resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som gäller för bankdirektör.

14 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder fullmäktige
en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna
gång fordrar det. Därvid skall minst fem fullmäktige vara tillstädes;
ärenden som bör handläggas skyndsamt får dock avgöras av fyra fullmäktige,
därest tre av dem är ense om beslutet.

Framställs under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skall alla
närvarande fullmäktige avge sina röster till protokollet. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden biträder. Fullmäktig, som varit hindrad
att övervara något fullmäktiges beslut, får ej på denna grund undandraga
sig att deltaga i de överläggningar som beslutet kan föranleda. Sluten omröstning
får ske endast vid val till befattning, vartill någon bland fullmäktige
kan utses, och skall äga rum i sådant fall när yrkande därom framställs.

Vid fullmäktiges sammanträden bör vice riksbankschefen och övriga direktionsledamöter
närvara. I ärende, vari direktionsledamot är föredragande,
är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna icke
överensstämmer med fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn får utgå endast till följd av beslut som

FiU 1974:40

fattats vid sammankomst med fullmäktige.

2 mom. Fullmäktig, direktionsledamot eller tjänsteman som har att meddela
beslut på riksbankens vägnar får ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller får han deltaga i behandling
av fråga om avtal mellan riksbanken och tredje man, om han i frågan äger
ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda
är stadgat angående avtal skall äga motsvarande tillämpning beträffande
rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

3 mom. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skall, för att beslut skall kunna fattas, minst fem
av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes. Omröstning skall därvid
verkställas per capita.

15 §

Uppkommer i riksbankens verksamhet anledning att väcka fråga om författningsändring
eller annan åtgärd från statens sida, äger fullmäktige göra
framställning i ämnet till riksdagen eller regeringen.

16 §

I skrivelse som fullmäktige avger till riksdagen eller regeringen skall anges
närvarande ledamöter samt skiljaktiga meningar.

17 §

Fullmäktige skall varje år före utgången av januari till riksdagen överlämna
förslag om disposition av riksbankens vinstmedel.

18 §

Fullmäktige åligger att låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens
kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri
och pappersbruk ävensom att låta utföra erforderliga besiktningar av riksbankens
fastigheter och inventarier.

Varje avdelningskontor skall minst en gång årligen inspekteras av fullmäktig,
direktionsledamot eller annan som fullmäktige utser därtill.

19 §

1 mom. Efter noggrann prövning av omständigheterna i varje särskilt
fall får fullmäktige bevilja riksbankens gäldenärer ackord eller eftergift på
deras skuld eller biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning av gäld.

Fullmäktige får bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning av
skuld till riksbanken och får också uppdraga åt direktionen och styrelserna
vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

2 mom. Fullmäktige får bestämma, att såsom osäkra ansedda fordringar
skall föras inom linjen i räkenskaperna.

FiU 1974:40

20 §

Det ankommer på fullmäktige att ombesörja beredskapsplanläggning på
bank- och betalningsväsendets område. Fullmäktige skall i erforderlig utsträckning
samråda med överstyrelsen för ekonomiskt försvar samt hålla
denna myndighet underrättad om beredskapsplanläggningen.

21 §

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret skall fullmäktige i riksbanken
för uppsikt och kontroll över Göta kanals vidmakthållande utse
dels en person att såsom ledamot på riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen över kanalen, dels ett ombud att på de båda
verkens vägnar deltaga i revisionen av kanalens räkenskaper. Val av ledamot
i direktionen skall företagas varje år och val av ombud i revisionen före
dess början.

A vdelningskontorens styrelser
22 §

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå av direktören vid kontoret
och ytterligare tre eller fyra ledamöter.

Ordförande och övriga styrelseledamöter samt suppleanter för dem, i den
mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år. Fullmäktige
får entlediga styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Direktören vid kontoret får icke utses till ordförande eller vice ordförande.

2 mom. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäls förhållandet skyndsamt
hos direktionen. I avvaktan på beslut av direktionen förordnar styrelsen
om hur göromålen skall uppehållas.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära
dels årsarvode och dels särskilt arvode för dag, då han deltar i sammanträde
med styrelsen, enligt följande grunder, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande årsarvode med
1 800 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 60 kronor; annan
styrelseledamot årsarvode med 1 500 kronor samt ersättning per sammanträdesdag
med 50 kronor;

vid övriga kontor: styrelsens ordförande årsarvode med 1 500 kronor och
ersättning per sammanträdesdag med 50 kronor; annan styrelseledamot årsarvode
med 1 200 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 40 kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör som ordförande, äger uppbära för ordförande
angiven dagersättning.

Suppleant, som inkallas att närvara vid sammanträde, äger uppbära er -

FiU 1974:40

sättning med 75 kronor per sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes förrättning, vari styrelseledamot eller suppleant
deltar.

4 mom. Styrelseledamot eller suppleant äger att för resa, som han för
fullgörande av sitt uppdrag eller eljest för riksbankens räkning företager
från hemorten, åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet. Han hänförs därvid till reseklass
A.

23 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar det, dock minst
en gång i veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter är tillstädes.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Vid lika röstetal gäller den mening
ordföranden biträder. För bifall till låneansökan fordras att minst tre ledamöter
är ense om beslutet.

2 mom. Styrelseledamot får ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och riksbanken. Han får ej heller deltaga i fråga om avtal
mellan riksbanken och tredje man, om han i frågan äger ett väsentligt intresse
som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat skall äga
motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.

24 §

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhas av direktören. Det åligger denne att
enligt meddelade föreskrifter ha inseende över den vid kontoret anställda
personalen, att ordna göromålens handläggning inom kontoret, att utöva
erforderlig kontroll samt att föredraga låne- och andra ärenden.

Tjänstemännen

25 §

Fullmäktige äger föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den
som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksbanken.

FiU 1974:40

26 §

Ordinarie tjänst inrättas av riksdagen och icke-ordinarie tjänst av fullmäktige,
dock att fråga om inrättande av sådan tjänst i vissa fall skall underställas
prövning av riksdagens förvaltningsstyrelse.

27 §

Tjänst i lägst lönegrad F 19 tillsätts av fullmäktige och övriga tjänster
av direktionen. Tjänst med beteckningen Fp tillsätts med förordnande för
högst tre år.

28 §

Göromålen vid riksbankens kontor skall handläggas i överensstämmelse
med av fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar
samt med iakttagande av de föreskrifter i övrigt, som meddelats
av fullmäktige eller direktionen.

29 §

Åtal mot vice riksbankschefen eller riksbanksdirektör för annat brott i
utövningen av tjänsten än sådant som begåtts i utövning av riksbankens
beslutanderätt enligt valutalagen får beslutas endast av finansutskottet eller
av fullmäktige. Detsamma gäller ställföreträdare för riksbanksdirektör och
personalföreträdare, då sådan inträtt i direktionen eller då ställföreträdare
eljest trätt i direktörens ställe.

30 §

Om besvär över vissa beslut inom riksbanken föreskrivs i besvärsstadgan
för riksdagen och dess verk.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1975, då bankoreglementet
den 15 december 1970 upphör att gälla.

FiU 1974:40

Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom förordnas att 29 §' lagen (1934:437) för Sveriges riksbank skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1974.

'Senaste lydelse 1962:192.