Finansutskottets betänkande i anledning av motioner om slopande av femkronemyntet
Betänkande 1973:FiU36
Finansutskottets betänkande nr 36 år 1973
FiU 1973:36
Nr 36
Finansutskottets betänkande i anledning av motioner om slopande av
femkronemyntet.
Motionerna
I motionen 1973:123 av herr Eriksson i Arvika (fp) hemställs att
riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att präglingen av femkronorsmynt
skall upphöra.
I motionen 1973:377 av herr Gustavsson i Ängelholm m. fl. (s)
hemställs att riksdagen beslutar
1. att femkronorsmyntet slopas
2. att om detta inte går att genomföra, femkronorsmyntet ges ett
annat format eller en annan färgsättning som på ett mera markant sätt
avviker från enkronorsmyntet.
I motionen 1973:381 av herr Åkerlind (m) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att tillverkningen av femkronorsmynt upphör.
I motionerna anförs bl. a. att den år 1970 beslutade präglingen av ett
nytt femkronorsmynt inte rönt någon större uppskattning hos allmänheten.
Efter nu något mer än ett års användning av femkronorsmyntet
visar erfarenheten att det finns ett missnöje med detta mynt. Orsaken är
att det alltför litet avviker från enkronorsmyntet och därför ofta
förväxlas.
Efterfrågan på det nya myntet har enligt tidningsuttalanden från
myntverkets sida varit mycket mindre än man räknat med — under 1972
har utlämnats tolv miljoner mynt, alltså ett och ett halvt mynt per
invånare i genomsnitt.
Remissyttranden
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från fullmäktige i
riksbanken samt mynt- och justeringsverket.
Svenska numismatiska föreningen har tillskrivit utskottet i ärendet.
Fullmäktige i riksbanken härjämte eget yttrande överlämnat inhämtade
yttranden över motionerna från poststyrelsens driftbyrå och kassacheferna
vid vissa banker i Stockholm (Skandinaviska enskilda banken,
Svenska handelsbanken, Götabanken, Sveriges kreditbank, Sparbankernas
bank, Stockholms sparbank).
De inkomna yttrandena från bankerna redovisar genomgående
en mycket negativ inställning till 5-kronemyntet. Myntet utlämnas blott
1 Riksdagen 1973. 5 sami. Nr 36
FiU 1973:36
2
till snabbköp och liknande affärer utrustade med myntåtergivare för
5-kronemynt. Allmänheten sägs lämna ifrån sig myntet så snart som
möjligt.
Från poststyrel sens driftbyrå upplyses att postverkets
kassörer inte gärna vill ta emot femkronemyntet med hänsyn till risken
för förväxling och att kunden till och med vägrar ta emot myntet. Det är
vanligt att de femkronemynt som erhålles som likvid i postkassorna inte
används för utbetalningar utan levereras som överskottsmedel. Driftbyrån
beklagar i yttrandet att myntet inte fått den spridning som avsetts,
eftersom det i dag utan tvivel finns behov av ett lätthanterligt mynt i
högre valör än en krona för automatbruk. I sammanhanget nämns att
postverket beställt 100 frimärksautomater avsedda för femkronemynt
och att dessa kommer att sättas upp på prov i oktober 1973. Slår
försöket inte väl ut finns det möjlighet att justera automaterna till att i
stället ta emot enkronemynt. För att få femkronemyntet allmänt
accepterat förefaller det motiverat, anför poststyrelsens driftbyrå, att ge
femkronemyntet ett utseende som får det att klart avvika från en- och
tvåkronemynten. Någon ändring av formatet synes inte nödvändig.
Chefen för riksbankens bankexpeditionsavdeln
i n g har i en i riksbankens yttrande åberopad promemoria anfört att
kritiken mot myntet förefaller ha varit något överdimensionerad och torde
avsevärt mildras efter hand som allmänheten mer och mer vänjer sig vid
myntet. En lätt åtstramning vid utlämnande av S-kronesedlar samt viss
reklam för det nya myntet skulle ej oväsentligt kunna bidra till ett mera
positivt mottagande hos allmänheten. Ökad automathandel och storhandel
i varuhusen tillsammans med en ständigt stigande prisnivå nödvändiggör
tillhandahållande av ett 5-kronemynt på marknaden. Det är enligt
avdelningschefen betydelsefullt att vikten och storleken på myntet är så
liten som möjligt.
Fullmäktige i riksbanken anför för egen del att den ökade automatiseringen
av handeln genom varuautomater och myntåtergivare gör det
önskvärt att ett verkligt cirkulerande femkronemynt finns. Det bör
därför ej komma i fråga att utesluta femkronevalören ur gällande
myntserie. Samtidigt är det tydligt att det nuvarande femkronemyntet
har svårt att vinna en mer omfattande cirkulation. Fullmäktige är ej
beredda vidtaga en åtstramning vid utlämnande av femkronesedlar.
Fullmäktige anser det inte nödvändigt med ett helt nytt mynt utan
förordar att myntets nuvarande format bibehålls men att dess prägling
ändras radikalt.
Myntverket har som underlag för sitt yttrande inhämtat synpunkter
rörande ändamålsenligheten med ett cirkulerande mynt i valören 5
kronor från ett stort antal andra myndigheter, organisationer och företag,
särskilt företag i automatbranschen. Synpunkter har inkommit från SJ
centralförvaltning, televerket, Stockholms gatukontor, De blindas förening,
Kooperativa förbundet, Leverantörföreningen Kontors- och dataut
-
FiU 1973:36
3
rustning, Svenska lokaltrafikföreningen, Sveriges köpmannaförbund,
Automatfirma B-E Ekström K/B, Autotank AB, Canteen AB, AB Nils
Adamsson, Omfors fabriker AB, Pan-Nordic, Sterners specialfabriker, AB
Svenska pressbyrån, Svenska Wittenborg AB och National Rejectors Inc.
Bland de sålunda anförda synpunkterna kan nämnas att statens
järnvägar vid en intervjuundersökning hos kassapersonalen vid de
större järnvägsstationerna funnit ett påtagligt missnöje med det nya
5-kronemyntet. 90 % av de tillfrågade ansåg att myntet bör dras in.
Televerket redovisar från kassaverksamheten att kunderna, särskilt
de äldre, helst inte mottar 5-kronemynt. Viss uppmärksamhet krävs av
kassapersonalen för att man inte skall riskera förväxling, men det är
ytterst ovanligt att förväxling verkligen sker. Mot bakgrund av att
automatisk uppkoppling av samtal vid telefonautomater numera kan ske
till även andra länder, varav en del dit samtalsavgiften från Sverige är av
storleksordningen 5 kr. per minut, anser televerket det vara önskvärt att ett
mynt av högre valör än 1-kronan finns. Valören 5 kronor torde härvid
vara den mest ändamålsenliga. Arbete pågår i syfte att utarbeta en ny typ
av samtalsautomat som successivt kan förväntas ersätta nuvarande
automater. För denna typ har förutsatts att den skall kunna arbeta med
myntvalörerna 25 öre, 1 krona och 5 kronor. Om någon ändring
beträffande nuvarande 5-kronemynt skall göras, är det för televerkets del
synnerligen önskvärt, att beslut härom kommer så snabbt som möjligt.
Verket anför sammanfattningsvis att ett mynt av denna valör fyller ett
behov, varför det är önskvärt med åtgärder, som kunde minska risken av
förväxling med andra mynt och därmed stimulera myntets användning.
För bruk i parkeringsautomater finns för närvarande inte behov av ett
5-kronemynt, anför Stockholms gatukontor. Svenska
lokal trafikföreningen konstaterar att meningarna om 5-kronan
inom föreningens verksamhetsområde är synnerligen delade. Huvudintrycket
är att kunder liksom personal är rädda att förväxla 5-kronan
med mynt av lägre valörer. Den personal som är utrustad med
myntapparater med särskilt rör för 5-kronor framhåller å andra sidan att
expedieringen i det fallet går lättare än att ta fram 5-kronesedel ur
plånboken. Föreningen, som förutser en framtida ökning av automathanteringen
och automatförsäljningen av färdbevis, uttalar det önskemålet
att 5-kronemyntet bibehålls och att det förslagsvis förses med en
hålslagning för att lättare kunna skiljas från 1-kronan.
Kooperativa förbundet (KF) erinrar om att förbundet redan
i sitt remissvar över förslaget till nya mynt 1969 ansåg 5-kronemyntets
diameter vara för liten. En förändring nu av myntets storlek skulle orsaka
nya kostnader för ombyggnad av myntåtergivarna, en kostnad som för
konsumentföreningarna kan uppskattas till 150 000 — 200 000 kronor.
Ett klart identifierbart 5- kronemynt är i någon mån att föredra framför
5-kronesedel ur arbets- och förslitningssynpunkt, anför KF, men pekar på
svårigheterna att med bibehållen diameter förändra myntet så att
förväxlingsrisken elimineras. KF föreslår därför att 5-kronemyntet slopas.
1* Riksdagen 1973. 5 sami. Nr 36
FiU 1973:36
4
Sveriges köpmannaförbund har funnit att konsumenterna
intar en sval inställning till 5-kronan. I en del fall har även uppstått
förväxlingsproblem, vilka förbundet dock vill hänföra till den korta tid
som myntet varit ute i handeln. Förbundet har emellertid svårt att finna
praktiska motiv för att behålla 5-kronemyntet och ställer sig inte
avvisande till förslagen att myntet slopas. Svenska pressbyrån
meddelar att den inte äger och inte tänker inköpa automater för detta
mynt. Byrån har inget behov av 5-kronemyntet.
De blindas förening har frågat ett mindre antal synskadade
om deras åsikt om 5-kronemyntet. Meningarna var delade, flera hade
aldrig haft ett sådant mynt i sin hand och någon var inte medveten om
att 5-kronemyntets kant ej är räfflad. De som uttalade sig för
5-kronemyntet ansåg att dess storlek, tyngd och frånvaron av kanträffling
gjorde det mycket lätt att skilja från 1-kronan. Samtliga tillfrågade
framhöll svårigheten att skilja en 5-kronesedel från en 10-kronesedel. De
blindas förenings hjälpmedelsutskott förordar att 5-kronemyntet bibehålls
och uttrycker den förhoppningen att mer information lämnas
allmänheten om 5-kronemyntet och dess utformning i det fall myntet
bibehålls.
De företag som tillverkar eller säljer automater
är genomgående angelägna om att 5-kronan behålls. De vill i första
hand hänföra problemen med 5-kronan till den ringa tid 5-kronan varit i
bruk. På en rad nuvarande och framtida distributionsområden är det
naturligt att tänka sig automater, varvid ett mynt större än 1-kronan
erfordras. Användbarheten är emellertid beroende av hur pass allmän
5-kronan kommer att vara i bruk. I fråga om de åtgärder som kan tänkas
främja ett mer allmänt bruk av 5-kronan och begränsa nuvarande
svårigheter pekas i automatföretagens yttranden på bl. a. ändrad myntlegering
för att åstadkomma annan färg på 5-kronan, information om det
nya myntet till äldre personer samt indragning av 5-kronesedeln.
Myntverket anser i sitt sammanfattande yttrande att myntvalören 5
kronor inte endast har ett berättigande utan är angelägen. 5-kronemyntet
tillkom efter ett relativt omfattande utredningsarbete och efter beslut av
riksdagen och Kungl. Majit. Vilken som bör vara den högsta myntvalören
beror enligt verket både på myntenhetens köpkraft och på möjligheterna
att maskinellt hantera penningmedlen. Mynt kan lätt hanteras maskinellt
i såväl växlingsautomater som i mynträknare och myntförpackningsmaskiner.
Sedelmanövrerade automater är jämfört med myntautomater
dyra i anskaffning och torde över huvud taget inte komma i fråga för
försäljning av varor och tjänster i prisklasser under tio kronor. För varor
och tjänster i prisklassen fem kronor måste man räkna med betydande
försäljningssvårigheter om 1-kronan blir högsta myntvalör. Myntverket
finner sålunda att de starka önskemål om ett 5-kronemynt som
framfördes vid förarbetena till lagstiftningen alltjämt är mycket beaktansvärda.
Dröjsmålet med att i större utsträckning anskaffa automater för
5-kronemynt vill verket efter överläggningar med representanter för
FiU 1973:36
5
automathandeln hänföra till de minskade möjligheterna till nyinvesteringar
under konjunktursvackan samt till att man avvaktar riksdagens
ställningstagande till motionerna.
Myntverket framhåller att mynt i valörer motsvarande fem kronor
numera används i ett stort antal länder. I Danmark och Norge är sedan
flera år 5-kronemynt i allmän användning. I Frankrike används 5 francs, i
Västtyskland 5 DM, i Schweiz 5 francs. Storbritannien införde vid sin
myntreform för några år sedan ett mynt i valören 50 new pence. I
Förenta staterna har man börjat prägla ett dollarmynt (utan silver) avsett
för allmänt bruk. Myntvalören 5 kronor är sålunda inte på något sätt
märkligt hög. Som regel är man utomlands dock mer konsekvent och
använder inte såväl sedlar som mynt för samma valör, anför myntverket.
Myntverket anser sålunda att ett mynt i valören 5 kronor bör finnas i den
svenska myntserien och att motionerna om myntets indragning bör
avslås. Med en fortgående penningvärdeförändring måste man räkna med
att det blott är en tidsfråga innan valören 5 kronor naturligen utgörs av
ett mynt i stället för en sedel. Om 5-kronemyntet nu skulle avskaffas blir
det därför fråga om att inom inte alltför avlägsen tid på nytt införa
detsamma.
I fråga om de förslag och synpunkter beträffande 5-kronans utformning
som framförts anför myntverket följande. Att ändra 5-kronemyntets
färg är möjligt men mindre tilltalande. Att ändra myntets format anser
verket som helt uteslutet med hänsyn till såväl svårigheterna att finna ett
nytt lämpligt format som kostnaderna för att på nytt förändra nyligen
ombyggd teknisk apparatur såsom växelåtergivare och mynträknare.
Myntverket förordar i stället att myntbilden radikalt ändras. Förslag om
sådan ändrad myntbild har utarbetats och tillställts Kungl. Maj:t
(1973—08—22). I myntverkets förslag finns på framsidan kungens
namnchiffer och valspråk samt på frånsidan en stor 5:a. Vid bifall till
denna skrivelse kommer förväxlingsrisken med 1-kronan att minskas,
anför myntverket. Om inte finansutskottet delar myntverkets uppfattning
beträffande motionerna bör, menar verket, en ytterligare noggrann
undersökning av behovet av 5-kronemyntet och orsakerna till motståndet
mot detsamma föregå riksdagens beslut.
Svenska numismatiska föreningen vill i en till utskottet riktad
skrivelse behålla 5-kronan men anser det nödvändigt att 5-kronesedeln
dras in. All erfarenhet världen över visar, att allmänheten har en tendens
att begagna pappersmynt i stället för metallmynt i samma valör.
Numismatiska föreningen erinrar vidare om att under århundraden
praktiskt taget alla svenska mynt i högre valörer burit regentens porträtt
och finner det ytterst beklagligt om denna tradition skulle brytas på sätt
som föreslagits i myntverkets framställning till Kungl. Maj:t rörande ny
prägling av femkronan. ”Det föreslagna utförandet för vad beträffar
åtsidan tanken till en uniformsknapp från Kungl. Hovstallet, vad
beträffar frånsidan till en danspolett från Gröna Lund”, heter det i
föreningens skrivelse. En ändring av den sedan 1952 oförändrade
1-kronan hade varit mera berättigad, anför föreningen.
Fil) 1973:36
6
Gällande bestämmelser m. m.
Nu gällande myntserie är fastställd i Lagen (1970:1028) om rikets
mynt, som trädde i kraft den 1 januari 1972.1 3 § stadgas att mynt skall
finnas i följande namnvärden, nämligen fem kronor, en krona, femtio
öre, tjugofem öre, tio öre och fem öre. Dessutom får mynt med ett
namnvärde av tio kronor finnas.
Enligt lagen 4 § ankommer det på Kungl. Maj:t att förordna om
sammansättningen av mynt, i vilka icke ingår guld eller silver, samt om
sådana mynts vikt och utförande. Enligt k. kungörelse (1971:105) om
metallinnehåll och storlek beträffande rikets mynt skall dessa tillverkas
enligt följande.
valör metallinnehåll vikt (g) diameter
(mm)
fem kronor | pläterat material i tre skikt, | 9,50 | 28,5 |
en krona | pläterat material i tre skikt, | 7,00 | 25,0 |
femtio öre | legering av 75 % koppar | 4,50 | 22,0 |
tjugofem öre | legering av 75 % koppar | 2,18 | 17,0 |
tio öre | legering av 75 % koppar | 1,35 | 15,0 |
fem öre | legering av 95 % koppar, 4 | 2,68 | 18,0 |
Det kan i sammanhanget nämnas att det 2-kronemynt som präglades
t. o. m. år 1971 hade diametern 31 mm (vikt 14 el. 13,3 g) och att det
5-kronemynt som präglades i den gamla myntserien hade diametern 34
mm (vikt 18 g). Övriga mynt i den nya myntserien är oförändrade i
förhållande till föregående myntserie i fråga om storlek och vikt, dock
med undantag av 5-öresmyntet. Närmare bestämmelse om myntens
utseende finns utfärdade i k. kungörelse (1971:106) om prägel på rikets
mynt.
FiU 1973:36
7
Utskottet
Beslut om att införa nu gällande myntserie fattades av riksdagen år
1970 (prop. 1970:190, BaU 79, rskr 473). De nya mynten introducerades
år 1972.
Statsmakternas beslut hade föregåtts av ett omfattande utredningsarbete
under 1960-talet (SOU 1966:4 och SOU 1969:17). Allmän enighet
synes därvid ha rått om att ett reguljärt mynt i valören 5 kronor bör
finnas. Vid den remissbehandling som föregick statsmakternas beslut
tycks endast en remissinstans (KF) ha befarat att förväxling kunde
riskeras mellan enkronan och den nya femkronan. I sammanhanget bör
nämnas att femkronemyntet sedermera kom att få diametern 28,5 mm
mot i den senare utredningen föreslagna 28,0, varigenom skillnaden i
diameter jämfört med enkronemyntet kom att ökas från 3,0 till 3,5 mm.
Motionärerna åberopar missnöje hos allmänheten med det nya
femkronemyntet till följd av risk för förväxlingar. De önskar därför
antingen att tillverkningen upphör eller att myntet slopas, dvs. inte längre
skall ingå i gällande myntserie. Enligt myntlagen skall mynt i valören fem
kronor finnas, vilket innebär att de också skall finnas tillgängliga. Också
krav om upphörd tillverkning innebär därmed krav att lagen måste ändras
och femkronemyntet utgå ur gällande myntserie. I den ena motionen, nr
377, hemställs alternativt att myntet ges ett annat format eller annan
färgsättning, varigenom det mer märkbart skulle komma att avvika från
enkronemyntet.
Motionerna har varit föremål för en omfattande remissbehandling. I
yttrandena bestyrks motionärernas uppfattning att allmänheten intar en
sval för att inte säga negativ attityd till det nya femkronemyntet. Många
människor tar helst inte emot myntet för att inte riskera att det förväxlas
med enkronan, när man själv betalar. Inom automathandeln har det nya
myntet ännu inte kommit till mer betydande användning. I flera
yttranden tillstyrks att femkronemyntet slopas.
I de yttranden som avstyrker motionsyrkandena om att femkronemyntet
slopas vill man hänföra allmänhetens inställning till myntet till
att detta är nytt och i jämförelse med enkronan också relativt ovanligt.
Allmänheten är därför ännu ovan att hantera femkronan och myntets
kännetecken uppmärksammas inte, vilket särskilt påpekas i yttrandet
från De blindas förening. Emellertid gäller de motiv som anfördes för att
introducera myntet med samma styrka i dag, påpekas det i remissbehandlingen.
Femkronans köpvärde är sådant att det är lämpligt vid de flesta
förekommande köp och penningtransaktioner. Vid en väntad kraftigt
ökande automathandel och vid exempelvis införande av nya telefonautomater
är femkronemyntet av stor betydelse. Internationellt är mynt av
motsvarande värde som femkronemyntet numera vanliga. Som regel har
emellertid sedlar av samma valör då dragits in. Det är en tidsfråga när
valören 5 kronor naturligen utgörs av ett mynt i stället för en sedel, heter
det i myntverkets yttrande. Inte heller den andra av de två centrala
remissinstanserna, fullmäktige i riksbanken, anser det kunna komma i
fråga att utesluta femkronevalören ur gällande myntserie.
FiU 1973:36
8
Utskottet finner vid en sammanvägning av de framförda synpunkterna
starka skäl tala för att behålla femkronemyntet i gällande myntserie. Att
introduktionen av ett nytt mynt medför vissa problem är i och för sig
inte ägnat att förvåna. På sikt förefaller det dock uppenbart att ett
femkronemynt kommer att vara ett naturligt inslag i vår penninghantering.
Från hanterings- och kostnadssynpunkt synes ett mynt vara att
föredra framför en sedel i samma valör. Det finns därför, som utskottet
ser saken, större anledning att dra in femkronesedeln än att dra in
femkronemyntet.
En förutsättning för att femkronan skall kunna bli det reguljära inslag
i vår penninghantering utskottet förväntar, är emellertid att allmänhetens
svårigheter att skilja femkronan från enkronan kan övervinnas. I
remissyttrandena framkommer skilda uppslag hur femkronan bör förändras
så att risken för förväxlingar upphör eller i vart fall kraftigt minskar.
Myntverket avvisar tanken på att ändra myntets format med hänsyn till
såväl svårigheterna att finna ett nytt lämpligt format som kostnaderna för
att på nytt förändra växelåtergivare, mynträknare m. m. Att ändra
femkronemyntets färg anser verket vara möjligt men mindre tilltalande.
Att slå hål i myntet kan knappast komma i fråga, bl. a. eftersom detta
förändrar myntets vikt. Den lösning myntverket förordar är att femkronemyntets
prägling radikalt ändras, och verket har i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställt härom samt utformat förslag till ny prägel. Senare har
tillkommit att myntens utseende måste förändras i anledning av Konung
Gustav VI Adolfs frånfälle. Denna översyn bör kunna ge tillfälle till
sådana modifikationer av enkrone- och femkronemynten att risken för
förväxlingar i hög grad minskas utan att berättigad hänsyn till myntens
estetiska utformning eftersätts. Det intresse som regelmässigt knyter sig
till introduktion av nya mynt bör enligt utskottets mening tas till vara i
form av grundlig information till allmänheten om de nya myntens
kännetecken.
Utskottet avstyrker med det anförda motionsyrkandena som går ut på
att femkronemyntet slopas och förordar i stället åtgärder som gör det
lättare att skilja femkronan från enkronan. Det ankommer på Kungl.
Maj:t att pröva hur detta bäst skall ske.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1973:123, 377 mom. 1 och
381,
2. att riksdagen i anledning av motionen 1973:377 mom. 2 som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
3. att riksdagen som sin mening ger fullmäktige i riksbanken till
känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 30 oktober 1973
På finansutskottets vägnar
SIGFRID LÖFGREN
FiU 1973:36
9
Närvarande vid beslutet: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i
Harplinge (c), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Larsson i
Karlskoga (s), Jansson (s), Möller (fp), Arne Pettersson i Malmö (s),
Fågelsbo (c), Brundin (m), Gadd (s), Nilsson i Visby (s) och Fridolfsson i
Stockholm (m).
\