Finansutskottets betänkande 1996/97:FIU26

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m. (prop. 1996/97:114)

Innehåll

Sammanfattning
Utskottet
Hemställan
Innehållsförteckning

1996/97
FiU26

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1996/97:114 föreslagna
ändringarna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag m.fl. lagar. I
propositionen föreslår regeringen bl.a. att tillståndspliktig
finansieringsverksamhet skall få bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget
innebär att lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag - som i dag föreskriver
att sådan verksamhet endast får bedrivas av aktiebolag - görs tillämplig även
på ekonomiska föreningar. Lagen föreslås ändra namn till lagen om
finansieringsverksamhet. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag
föreslås skyldiga att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. Vidare
föreslås en rad följdändringar av i huvudsak teknisk natur, bl.a. i
redovisningsreglerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Av samordningsskäl flyttas behandlingen av lagförslaget om ändring i
kreditupplysningslagen till beredningen av proposition 1996/97:65 som kommer
att äga rum senare i vår (bet. 1996/97:FiU23).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt.

Propositionens förslag
I proposition 1996/97:114 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag
till
1. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag,
3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
6. lag om ändring i föräldrabalken,
7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
8. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
9. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
10. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
11. lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,
12. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
13. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
14. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
15. lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för
kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall,
16. lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar,
17. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
18. lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank,
19. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),
20. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet. Såvitt avser
förslaget till (1) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
har utskottet rättat ett skrivfel på så sätt att ordet bolaget ändrats till
företaget i 5 kap. 15 § femte stycket. Beträffande förslaget till (17) lag om
ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter har
utskottet rättat ett skrivfel på så sätt att hänvisningen till 32 b § rättats
till 3 kap. 32 b §. Vad avser förslaget till (20) lag om ändring i lagen
(1996:764) om företagsrekonstruktion har utskottet rättat ett skrivfel på så
sätt att hänvisningen till 3 § rättats till 1 kap. 3 §.
Propositionens förslag till (7) lag om ändring i kreditupplysningslagen
(1973:1173) behandlas i utskottets betänkande 1996/97:FiU23 (prop.
1996/97:65).

Utskottet

I propositionen behandlas finansieringsverksamhet i ekonomisk förening och
vissa redovisningsfrågor.

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening
Finansiell verksamhet i föreningsform har en lång tradition här i landet.
Föreningarna har varierat i fråga om såväl verksamhetsinriktning som
medlemssammansättning. De senaste årtiondena har bank- eller annan
finansieringsverksamhet i föreningsform bedrivits i huvudsak av
föreningsbanksrörelsen och av de tre hypoteksorganisationerna Stadshypotek,
Landshypotek och Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits
föreningar av varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom att de
har riktat sig endast till sina medlemmar inte har underkastats
auktorisationskrav och tillsyn. De tre hypoteksinstituten har var för sig
varit föremål för särskild lagstiftning beträffande såväl verksamhets- som
organisationsform. Genom lagändringar 1992 och 1994 beslutade riksdagen att
Stadshypotek respektive Landshypotek skulle ombildas. Stadshypotek och
Landshypotek bedriver numera sin verksamhet huvudsakligen i aktiebolagsform.
Även föreningsbanksrörelsen är numera ombildad till bankaktiebolag.
Bankerna är sedan gammalt de enda företag som har haft rätt att från
allmänheten ta emot nominellt bestämd inlåning på konto om behållningen är
tillgänglig med kort varsel. För att få rätt att bedriva denna typ av
inlåningsverksamhet krävs ett särskilt tillstånd - s.k. bankoktroj. Med
bankoktrojen följer också rätt att bedriva en rad andra finansiella
verksamheter. Ett företag som vill bedriva tillståndspliktig
finansieringsverksamhet utan att samtidigt bedriva bankinlåningsverksamhet
behöver inte bankoktroj. Ett sådant företag måste i stället ha tillstånd
enligt lagen om kreditmarknadsbolag vars bestämmelser inte är lika begränsande
som bankrörelselagens. Enligt lagen om kreditmarknadsbolag kan endast
aktiebolag komma i fråga för tillståndspliktig finansieringsverksamhet.
Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens ställning i
förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet uttryckte sin positiva
syn på den kooperativa företagsformen (bet. 1993/94:NU15). Näringsutskottet
uttalade att det är helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning av
regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en
styrning bort från denna företagsform. Näringsutskottet hemställde att
riksdagen genom ett uttalande till regeringen skulle klarlägga att de
kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen
biföll näringsutskottets hemställan (rskr. 1993/94:222).
Bankverksamhet får fr.o.m. den 1 januari 1996 bedrivas i ekonomisk förening
(prop. 1995/96:74, bet. NU9, rskr. 112, 113). I motiven till lagstiftningen
uttalade regeringen bl.a. följande. Utgångspunkten vid bedömningen av om en
viss associationsform skall accepteras som grund för bankverksamhet är att
kravet på finansiell stabilitet inte får efterges. De krav som ansetts rimliga
att ställa på finansiell verksamhet har manifesterats genom bl.a. regler om
startkapital, rörelsens bedrivande och särskilda regler om avsättning till
reservfond eller motsvarande. Dessa krav kan ställas på föreningar i lika hög
grad som på aktiebolag.
Av propositionen framgår att regeringen anser att de skäl som talar för att
bankverksamhet skall få drivas i den ekonomiska föreningens form gör sig i
lika hög grad gällande beträffande finansieringsverksamhet som kräver
tillstånd enligt den nuvarande lagen om kreditmarknadsbolag. Frågan om
möjligheten att bedriva just finansieringsverksamhet i ekonomisk förening har
även behandlats av riksdagen i samband med beslutet om ombildning av
Landshypoteksinstitutionen. Riksdagen beslutade då att Landshypoteks rörelse
skall bedrivas i aktiebolag, men att om Landshypotek så önskar och vissa
kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får Landshypotek efter den 1 januari 1998
driva verksamheten i ekonomisk förening (prop. 1993/94:216, bet. NU27, rskr.
446).
Mot den nu angivna bakgrunden anser regeringen att möjligheten att bedriva
tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse bör
öppnas även för ekonomiska föreningar. Detta görs lämpligen genom att lagen om
kreditmarknadsbolag görs tillämplig även på ekonomiska föreningar, dvs. sådana
föreningar som avses i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Med
anledning av det utvidgade tillämpningsområdet bör lagen om
kreditmarknadsbolag ändra namn till det associationsneutrala lagen om
finansieringsverksamhet. På samma sätt som aktiebolagslagen (1975:1385) och
vad som gäller för aktiebolag i allmänhet reglerar de nuvarande
kreditmarknadsbolagen om annat inte har föreskrivits i lagen om
kreditmarknadsbolag, skall vad som gäller för ekonomiska föreningar i
allmänhet - särskilt lagen om ekonomiska föreningar - reglera de ekonomiska
föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Det är
sålunda lagen om ekonomiska föreningar som bildar den associationsrättsliga
basen för de föreslagna kreditmarknadsföreningarna.
Regeringen föreslår vidare att även kreditmarknadsföreningarna skall
omfattas av ägarprövningsregler och regler om förstärkt tillsyn som gäller för
kreditmarknadsbolagen. Ägarprövningsreglerna innebär att förvärvare av
kvalificerat innehav i kreditinstitut skall underrätta behörig myndighet om
förvärvet. Myndigheten har rätt att motsätta sig förvärvet med hänvisning till
att förvärvaren inte motsvarar kravet på en sund och ansvarsfull ledning av
kreditinstitutet. Ägarprövningsregler har införts i såväl bankrörelselagen som
i lagen om kreditmarknadsbolag. Ägarprövningsreglerna har även gjorts
tillämpliga på medlemsbanker. Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)
gäller sekretess i ärende hos statlig myndighet om innehav av aktier i bl.a.
bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag. Med hänsyn till att andelar i
medlemsbanker och ekonomiska föreningar skall kunna bli föremål för ägar-
prövning föreslås i propositionen att sekretessbestämmelsen utvidgas till att
omfatta även ärenden om innehav av andelar i sådana företag.
I propositionen föreslås också att en insats i en kreditmarknadsförening
alltid skall fullgöras med pengar. Även en förlagsinsats i en medlemsbank
måste fullgöras i pengar. Överinsatser får återbetalas bara om det kan ske med
hänsyn till reglerna om kapitaltäckning. En kreditmarknadsförenings styrelse
måste upprätta kontrollbalansräkning om det kan antas att föreningen inte
uppfyller kraven på kapitaltäckning. Om antagandet är riktigt skall styrelsen
underrätta Finansinspektionen.
En kreditmarknadsförening skall vidare enligt propositionen avsätta minst 10
% av nettovinsten till reservfonden. Om reservfonden uppgår till 10 % av
föreningens utlåning behöver reservfondsavsättning inte ske.

Vissa redovisningsfrågor
Kreditmarknadsföreningar skall enligt propositionen omfattas av lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL).
Regeringen föreslår att större kreditmarknadsföreningar och
kreditmarknadsföreningar som är moderbolag i större koncerner skall upprätta
en finansieringsanalys.
I ÅRKL finns särskilda regler för medlemsbanker om indelning av eget
kapital. Dessa regler är anpassade till föreningsformen. I ÅRKL föreskrivs
också att medlemsbanker skall lämna vissa särskilda upplysningar om
medlemsantal och insatsbelopp i förvaltningsberättelsen. De särregler som
föreskrivs i ÅRKL för medlemsbanker bör enligt regeringens mening göras
tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar.
Kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag omfattas av offentlighetsreglerna
i 8 kap. i årsredovisningslagen (1995:1554). Bestämmelserna innebär bl.a. att
års- och koncernredovisningar samt revisionsberättelserna skall offentliggöras
genom att inom en månad efter fastställelsebeslutet ges in till Patent- och
registreringsverket för att kungöras i en tidning. Banker och hypoteksinstitut
skall offentliggöra redovisningshandlingarna genom att så snart det kan ske
efter fastställelsebeslutet ge in dessa till Finansinspektionen för
motsvarande kungörande. Reglerna i lagen om ekonomiska föreningar innebär att
redovisningshandlingarna offentliggörs genom att hållas tillgängliga hos
föreningen för alla som är intresserade. Kreditmarknadsföreningar kan bedömas
komma att vara av större externt intresse än flertalet av de föreningar som
lagen om ekonomiska föreningar i dag är tillämplig på. Den form för
offentliggörande som föreskrivs i den nya redovisningslagstiftningen är
dessutom föreskriven i EG:s redovisningsdirektiv. Regeringen föreslår därför
att kreditmarknadsföreningarna bör omfattas av offentlighetsreglerna i 8 kap.
årsredovisningslagen.
För kreditmarknadsbolag gäller enligt 8 kap. årsredovisningslagen vissa
sanktionsregler som blir tillämpliga om bolaget dröjer med att sända in
redovisningshandlingarna. Regeringen föreslår att kreditmarknadsföreningarna
bör lyda under samma sanktionsregler som motsvarande bolag. När det gäller
ekonomiska föreningar saknas associationsrättsliga regler om indelning i
publika och privata företag. En sådan gränsdragning föreskrivs för
kreditmarknadsbolag. Gränsdragningen har betydelse för storleken av de
avgifter som ett företag kan få betala om företaget försummar att ge in
redovisningshandlingarna inom föreskriven tid. Regeringen föreslår att
samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag bör behandlas som publika
företag vid tillämpningen av bestämmelserna i 8 kap. årsredovisningslagen om
förseningsavgifter.
Regeringen föreslår också att samtliga kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag skall åläggas att avge minst en delårsrapport under
räkenskapsåret

Utskottets bedömning
De ändringar som regeringen föreslår i kreditupplysningslagen förutsätter att
de i proposition 1996/97:65 Ändringar i Kreditupplysningslagen föreslagna
ändringarna genomförs. Behandlingen av de i den nu aktuella propositionen
föreslagna ändringarna i kreditupplysningslagen bör därför flyttas till
utskottets behandling av proposition 1996/97:65 senare i vår (bet.
1996/97:FiU23).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:114, i denna del, antar
de av regeringen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag,
3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
6. lag om ändring i föräldrabalken,
7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
8. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
9. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
10. lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,
11. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
12. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
13. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
14. lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för
kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall,
15. lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar,
16. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
17. lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank,
18. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),
19. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

Stockholm den 17 april 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner
(s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth
(v), Kristina Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd), Per Bill
(m) och Ronny Korsberg (mp).
Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
5. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
6. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
7. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
8. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
9. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
10. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
11. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot
penningtvätt
12. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och
stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag
13. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
14. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande
15. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för
kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall
16. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar
17. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 32 b § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter1, övergångsbesstämmelserna till lagen (1994: 2012) om
ändring i nämnda lag samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1995:576) om ändring i nämnda lag, ordet ?kreditmarknadsbolag? skall bytas ut
mot ?finansieringsverksamhet?.

18. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna
hypoteksbank
19. Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)
20. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 § lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion ordet ?kreditmarknadsbolag? skall bytas ut mot
?kreditmarknads- företag?.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionens förslag................................1
Utskottet.............................................2
Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening 2
Vissa redovisningsfrågor 4
Utskottets bedömning 5
Hemställan 5
Propositionens lagförslag.............................7
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag 7
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag
18
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
23
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 24
5. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar 25
6. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 31
7. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) 32
8. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 34
9. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse 36
10. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m. 37
11. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot
penningtvätt 38
12. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag
39
13. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 42
14. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande
43
15. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt
för kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall
44
16. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar
45
17. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter
46
18. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna
hypoteksbank
47
19. Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) 48
20. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion 49