Finansiering av tilläggsavgift för mjölkkvoter, m.m.
Betänkande 1995/96:JoU7
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU07
Finansiering av tilläggsavgift för mjölkkvoter, m.m.
Innehåll
1995/96 JoU7
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1995/96:76 Finansiering av tilläggsavgift för mjölkkvoter, m.m. samt fyra motioner som väckts med anledning av propositionen. Regeringen föreslår i propositionen att riksda- gen godkänner den överenskommelse som föreligger mellan regeringen och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) om finansiering av den eventuella tilläggsavgift som kan bli följden av att mjölkproduktionen under kvotåret 1995/96 överstiger den landskvot som Sverige tilldelats. Vidare föreslås att regeringen ges bemyndigande att utarbeta ett förslag till svenskt program för skogliga åtgärder inom jordbruket i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2080/92. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga mo- tioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats tre reservationer.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:76 att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelsen med Lantbru- karnas riksförbund om åtgärder under mjölkkvotåret 1995/96,
2. godkänner att eventuella tilläggsavgifter som kan bli följden av att Sveriges landskvot för mjölkproduktion överskrids under kvotåret 1995/96 får betalas från nionde huvudtitelns anslag Miljöersättningar inom jordbruket intill ett belopp av högst 80 miljoner kronor,
3. bemyndigar regeringen att utarbeta ett förslag till svenskt program enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om inrättande av ett EG- stödprogram för skogliga åtgärder inom jordbruket,
4. godkänner att medel för de skogliga åtgärderna disponeras från nionde huvudtitelns anslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Medlemskapet i EU innebär att Sverige omfattas av EG:s kvotsystem för mjölk. En överenskommelse mellan staten och Lantbrukarnas riksförbund har träffats som innebär att parterna åtar sig att intill ett belopp om 160 miljoner kronor betala hälften vardera av den eventuella tilläggsavgift som kan bli följden av att mjölkproduktionen under kvotåret 1995/96 överskri- der den landskvot som Sverige har tilldelats. Statens ansvar är således begränsat till högst 80 miljoner kronor. Avgift som därutöver kan bli ak- tuell betalas av LRF.
Som medlem i EU skall Sverige införa ett stödprogram för plantering av skog på åkermark.
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de beskrivna åtgärderna och godkänner att medel disponeras för åtgärderna.
Motionerna
1995/96:Jo4 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri handel med mjölkkvoter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av medel från anslaget B 11 Miljöersättningar inom jordbruket.
1995/96:Jo5 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningen om ett skogsplanteringsprogram även ges i uppdrag att ge förslag till ett fortsatt anläggningsstöd för energiskog (salix).
1995/96:Jo6 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin me- ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en framtida fi- nansiering av anläggningsstöd för energiskog.
1995/96:Jo7 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag att eventuella tilläggsavgifter får betalas från nionde huvudtitelns anslag Miljöersätt- ningar inom jordbruket begär ett nytt förslag till finansiering av eventuella tilläggsavgifter när det finns bättre underlag för att bedöma utgiftens stor- lek,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag för tillämpning och administration av mjölkkvotsreglerna.
Uppvaktning
Utskottet har uppvaktats av representanter för Lantbrukarnas riksförbund och Agrobränsle AB, som informerat om situationen vad beträffar odling av energiskog på åkermark.
Utskottet
Finansieringen av en eventuell tilläggsavgift
Propositionen
En överenskommelse föreligger som innebär att staten och Lantbrukarnas riksförbund åtar sig att gemensamt - intill ett belopp av högst 160 miljoner kronor - betala hälften vardera av den eventuella tilläggsavgift som kan bli följden av att mjölkproduktionen under kvotåret 1995/96 överskrider den landskvot som Sverige har tilldelats. Riksdagen bör dels bemyndiga rege- ringen att godkänna överenskommelsen, dels godkänna att regeringen för detta ändamål får disponera medel från anslaget B 11 Miljöersättningar inom jordbruket.
Bakgrunden till förslaget är att den slutliga fördelningen av mjölkkvoter har blivit kraftigt försenad, bl.a. beroende på att över hälften av mjölkpro- ducenterna ansökt om särskild beräkning av kvottilldelning. Förseningen har lett till konsekvenser för den svenska mjölkproduktionen och i för- längningen även för mejeriindustrin. Flertalet mjölkproducenter har, av rädsla att drabbas av den höga tilläggsavgiften, kraftigt dragit ned sin produktion. Deras oro för att producera för mycket mjölk skulle kunna leda till att Sverige inte fyller den nationella kvoten under innevarande kvotår vilket skulle ge ogynnsamma effekter på arbetsmarknad, lönsamhet och exportförutsättningar.
I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige möjlighet att låta fördelningen av kvoter till producenterna anstå till kvotåret 1996/97. Detta medför emellertid inte att skyldigheten att erlägga tilläggsavgift om mjölk- produktionen överstiger landskvoten bortfaller. Regeringen anser det önskvärt att de svenska jordbrukarna får en så smidig övergång till det nya kvotsystemet som möjligt. För att åstadkomma detta bör Sverige utnyttja friårets möjlighet att avstå från att fördela den nationella kvoten på de enskilda producenterna. Åtgärden innebär att den enskilda producenten inte blir betalningsansvarig för en överproduktion vid det egna företaget under kvotåret 1995/96. Kostnaden för den tilläggsavgift som eventuellt kan bli aktuell skall fördelas mellan staten och Lantbrukarnas riksförbund i enlighet med ovan nämnda avtal.
Motionerna
Två motioner innehåller yrkanden rörande finansieringen av en eventuell tilläggsavgift. I motion Jo4 (m) yrkande 2 anförs att beslutet att disponera medel från miljöanslaget för detta ändamål skall vara en engångsföreteel- se. Enligt motion Jo7 (fp) yrkande 1 bör förslaget om finansiering av tilläggsavgiften avslås och regeringen återkomma med ett nytt förslag till finansiering när det finns ett bättre underlag för att bedöma utgiftens stor- lek.
Ovan nämnda motioner tar också upp frågan om hantering av mjölkkvo- terna. Enligt motion Jo4 yrkande 1 bör fri handel med kvoter införas i Sverige. I motion Jo7 yrkande 2 anförs att regeringen bör ta fram ett bättre system för administration av mjölkkvoterna.
Utskottets överväganden
Regeringens förslag om finansieringen av en eventuell tilläggsavgift för mjölkkvoter tillstyrks, vilket innebär att staten och LRF betalar hälften vardera av avgiften upp till ett totalbelopp av 160 miljoner kronor. Avgift som därutöver kan bli aktuell betalas helt av LRF.
Utskottet har tidigare uttalat att införandet av mjölkkvoter enligt EG:s regler innebär ett stort ingrepp i den svenska mjölkregleringen och att fördelningen av kvoter på enskilda producenter innebär ett tidsödande detaljarbete (1994/95:JoU2y). Praktiska skäl talade enligt utskottets upp- fattning för att tidpunkten för tillämpningen borde senareläggas något, till den 1 april 1995. Utskottet delar den principiella åsikt som framförs i motionerna Jo4 och Jo7 att medel anvisade för miljöåtgärder inom jord- bruket inte bör användas för andra ändamål. Den situation som uppstått till följd av den försenade fördelningen av mjölkkvoter, och som redogörs för i propositionen, är emellertid sådan att staten bör ikläda sig ett visst an- svar. Enligt nuvarande uppskattningar av mjölkproduktionens storlek under kvotåret 1995/96 kommer troligen ingen eller en begränsad tilläggs- avgift att behöva betalas. Motion Jo7 yrkande 1 avstyrks med det anförda.
Den respit som Sverige fått med att fördela mjölkkvoterna på enskilda producenter är begränsad till att gälla innevarande kvotår (1995/96), och de enskilda producenterna blir enligt anslutningsavtalet ovillkorligen själ- va ansvariga för eventuell produktion utöver tilldelad kvot under kvotåret 1996/97. Att disponera medel från andra anslag till detta ändamål bör därmed bli en engångsföreteelse. Det bör tilläggas att varje beslut om disposition av anslag för andra ändamål än de avsedda kräver riksdagens godkännande. Mot bakgrund av det anförda påkallar motion Jo4 yrkande 2 inget uttalande från riksdagens sida.
Vad gäller fri handel med mjölkkvoter har utskottet tidigare anfört att en fri prisbildning på mjölkkvoter kan leda till en snabb kapitalisering som vore olycklig. Kvoterna bör därför hanteras inom ett system med administ- rativt fastställda priser (1994/95:JoU2y). Utskottet finner inte nu anledning att förorda något ytterligare riksdagsuttalande i frågan. Motion Jo4 yrkande 1 avstyrks med det anförda.
Utskottet anser inte att det skulle gynna stabiliteten inom mjölkpro- duktionen att i detta läge förorda en ny utredning om hanteringen av mjölkkvotsreglerna och avstyrker motion Jo7 yrkande 2.
Ett svenskt program för skogliga åtgärder inom jordbruket
Propositionen
Medlemskapet i EU innebär att Sverige måste utforma ett nationellt pro- gram för skogliga åtgärder inom jordbruket inom ramen för rådets förord- ning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket. Enligt förordningen skall medlemsstaterna genomföra en stödordning med hjälp av fleråriga pro- gram. Bidrag kan lämnas för skogsplantering på åker, för underhållskost- nader och inkomstbortfall till följd av skogsplantering samt för vissa för- bättringar av befintlig skogsmark. EG:s medfinansiering av stödet är 50 %. Medlemsländerna skall själva föreslå inriktning på och tillämpning av det program som man avser att införa.
Vid utformning av regler för stödet bör stor tonvikt läggas på natur- och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet. Stöd får inte beviljas till åtgärder som innebär att värdefulla natur- och kulturmiljövärden förstörs. En ökad skogsplantering i slättbygderna, särskilt i helåkersbygder, kan om den utformas på ett riktigt sätt bidra till att öka den biologiska mångfalden och i vissa fall återställa eller förtydliga kulturmiljövärdena i odlingslandska- pet. Även odlingslandskapets betydelse för rekreation och friluftsliv kan förbättras, särskilt i tätortsnära områden. Exempel på lämpliga åtgärder är skiktade bryn i övergångszonen mellan skog och åker. Sådana övergångs- zoner gynnar viltet och den biologiska mångfalden i form av en ökad artri- kedom.
Stödet är således avsett att bidra till att uppfylla miljömålen inom jord- brukspolitiken och skall riktas till sådana områden i södra och mellersta Sveriges slättbygder där skogsplantering är önskvärd ur miljösynpunkt. Det är därvid viktigt att stödet samverkar med det redan beslutade mil- jöprogrammet i jordbruket, så att optimal miljönytta kan uppnås vid varje åtgärd.
Regeringen föreslår, mot bakgrund av det anförda, att riksdagen beslutar ge regeringen bemyndigande att utarbeta ett förslag till svenskt program enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om inrättande av ett EG- stödprogram för skogliga åtgärder inom jordbruket. Medel för de skogliga åtgärderna skall disponeras från nionde huvudtitelns anslag Omställnings- åtgärder i jordbruket m.m. Programmet får kosta högst 160 miljoner kro- nor för en fyraårsperiod, varav EG finansierar hälften.
Motionerna
Enligt motion Jo5 (c) bör regeringen vid utformandet av skogsplanterings- programmet även ge förslag till ett fortsatt anläggningsstöd för energiskog. I motion Jo6 (kds) betonas vikten av att finansieringen av det föreslagna stödprogrammet inte får som konsekvens att det framtida stödet till ener- giskog minskas eller tas bort.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag i fråga om det svenska programmet för skogliga åtgärder.
Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande. Under perioden 1991/92-1994/95 utbetalades anläggnings- stöd motsvarande 10 000 kr per hektar för plantering av energiskog på åkermark. Stödformen infördes som en del av den livsmedelspolitiska reformen (1989/90:JoU25). Enligt uppgift uppgår den nuvarande odlingen av energiskog, Salix, till ca 14 000 hektar, vilket motsvarar 60 GWh. Näringen uppskattar att odlingen kring sekelskiftet kommer att motsva- ra ca 400 GWh. I dag erhåller odlingen av energiskog stöd genom att det är tillåtet att odla energiskog på mark som är uttagen i träda och samtidigt erhålla full trädesersättning för denna areal inom EG:s system för arealersättning. Detta stöd uppgår till mellan 2 101 och 3 337 kr per hektar beroende på avkastningsnivå i området. Utskottet finner inte skäl att nu ta initiativ till ytterligare stöd till energiskogsodlingen och av- styrker motionerna Jo5 och Jo6.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärder under mjölkkvotåret 1995/96
att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelsen med Lantbrukarnas riksförbund om åtgärder under mjölkkvotåret 1995/96,
2. beträffande finansiering av en eventuell tilläggsavgift
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på mo- tion 1995/96:Jo7 yrkande 1 godkänner att eventuella tilläggsavgifter, som kan bli följden av att Sveriges landskvot för mjölkproduktion överskrids under kvotåret 1995/96, får betalas från nionde huvudtitelns anslag Miljöersättningar inom jordbruket intill ett belopp av högst 80 000 000 kr,
res. 1 (fp)
3. beträffande ett svenskt program för skogliga åtgärder
att riksdagen bemyndigar regeringen att utarbeta ett förslag till svenskt program enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om inrättande av ett EG-stödprogram för skogliga åtgärder inom jordbruket,
4. beträffande finansiering av de skogliga åtgärderna
att riksdagen godkänner att medel för de skogliga åtgärderna dispone- ras från nionde huvudtitelns anslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.,
5. beträffande uttalande om användningen av medel från miljö- anslaget
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo4 yrkande 2,
6. beträffande fri handel med mjölkkvoter
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo4 yrkande 1,
res. 2 (m)
7. beträffande nytt förslag till tillämpning av mjölkkvotsregler- na
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo7 yrkande 2,
res. 3 (fp)
8. beträffande stöd till energiskogsodling
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Jo5 och 1995/96:Jo6.
Stockholm den 23 november 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriks- son (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Bru- nander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. Finansiering av en eventuell tilläggsavgift (mom. 2)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Systemet med mjölkkvoter illustrerar med önskvärd tydlighet behovet av en genomgripande reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Tyvärr är kvotsystemet ett nödvändigt inslag i dagens produktionsdrivande system som utan hänsyn till livsmedelskonsumenternas efterfrågan garanterar mjölkbönderna ett givet pris. Trots att en särskild enhet som sysselsätter ca 20 personer inrättats vid Jordbruksverket har kvotfördelningen och arbetet med omprövningar blivit kraftigt försenat. Mjölkbönderna har, trots att de själva ägnat åtskillig tid åt att lämna uppgifter och ansökningar om mjölk- kvot, inte fått klara besked om tilldelad kvot. Oron att då producera för mycket mjölk och drabbas av höga straffavgifter har lett till att många dragit ned sin produktion. Konsekvenserna kunde, förutom de enskilda lantbrukarnas oro och ängslan, bli minskad lönsamhet i jordbruksnäringen och störningar på arbets- och livsmedelsmarknaderna.
Den överenskommelse som regeringen träffat med Lantbrukarnas riksför- bund för att undvika ovan nämnda problem har ingåtts utan föregående kontakter med utskottet och förstärker de korporativa inslagen i jordbruks- politiken. Utskottet är trots detta inte berett att avslå regeringens förslag såvitt avser överenskommelsen med LRF, eftersom detta skulle innebära att mjölkproducenterna oförskyllt blir lidande. Däremot avstyrker utskottet förslaget att använda medel från miljöanslaget till detta ändamål. När det finns bättre underlag för att bedöma den eventuella utgiftens storlek bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om vilken anslagspost som skall belastas med avgiften. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo7 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande finansiering av en eventuell tilläggsavgift
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning av motion 1995/96:Jo7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Fri handel med mjölkkvoter (mom. 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Vad gäller" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
När den slutgiltiga fördelningen av mjölkkvoter så småningom blir färdig, samt i avvaktan på att mjölkkvotsystemet inom EU avvecklas, bör fri han- del med kvoter införas i Sverige. På detta sätt undviks en del av de negati- va effekter som kvoterna medför. Genom fri handel med kvoter kommer möjligheter att öppnas för en typ av lokal handel med kvoter som inte är möjlig med nuvarande centralstyrda system. Mjölkproducenter kan överta kvoter från varandra inom ramen för bygemenskapen på landsbygden, och överlåtandet kan ske till det pris de själva bestämmer. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo4 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande fri handel med mjölkkvoter
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo4 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Nytt förslag till tillämpning av mjölkkvotsreglerna (mom. 7)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Den tid som återstår innan den nationella mjölkkvoten ovillkorligen måste fördelas på producentnivå bör användas till att ta fram ett bättre system för mjölkkvotsadministration. Enligt utskottets uppfattning bör det, med ut- gångspunkt i det förslag som lades i proposition 1994/95:19, vara möjligt att finna regler som är bättre för mjölkföretagens utveckling, som öppnar för handel med kvoter och som skapar möjligheter för en optimal använd- ning av den nationella kvoten. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till tillämpning av mjölkkvotsregleringen. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo7 yrkande 2 bör riks- dagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande nytt förslag till tillämpning av mjölkkvotsreglerna
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Gotab, Stockholm 1995