Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen, m.m.
Betänkande 1994/95:SkU28
Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU28
Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen, m.m.
Innehåll
- Sammanfattning
- Proposition 1994/95:203
- Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Bilaga 1
- Innehållsförteckning
1994/95 SkU28
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1994/95:203 om finansiering av medlemskapet i EU och avstyrker de med anledning av propositionen väckta motionerna. De förslag som tillstyrks avser en begränsning av avdragsrätten för privata pensioner, en fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter och höjningar av koldioxidskatten, skatten på el, produktionsskatterna på vattenkraftverk och kärnkraftverk, bilaccisen och bränsleskatten för arbetsfordon. En mindre avvikelse från regeringens förslag görs när det gäller vissa fordon inom gruvindustrin. I betänkandet behandlar utskottet också ett antal motioner från den allmänna motionstiden beträffande bostadsbeskattningen och de indirekta skatterna. De frågor som behandlas avser fastighetsskatten, energibeskattningen, trafikområdet samt ett antal punktskatter som reklamskatt, avfallsskatt, skatt på naturgrus, båtskatt, hundskatt, etc. Utskottet föreslår tillkännagivanden till regeringen i frågan om en eventuell båtskatt och i frågan om slopad hundskatt. Vid betänkandet har fogats 73 reservationer och ett särskilt yttrande.
Proposition 1994/95:203
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:203 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft,
3. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
4. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
I propositionen föreslås åtgärder som skall finansiera vårt medlemskap i Europeiska unionen. Åtgärderna innebär höjd energiskatt på bränsle som förbrukas i jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Vidare föreslås att vattenkraftsskatten, kärnkraftsskatten, koldioxidskatten för samtliga bränslen och energiskatten på elkraft höjs. Härutöver föreslås höjning och indexering av försäljningsskatten på motorfordon. Den nu gällande tidsbegränsningen av indexeringen av energiskatten, alkoholskatten och tobaksskatten föreslås slopad. Underlaget för fastighetsskatt föreslås breddat till att omfatta även kommersiella lokaler och industrifastigheter. Slutligen föreslås att avdragsrätten för privata pensionsförsäkringspremier begränsas.
Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1996 dock föreslås att höjningen av energiskatten på bränsle som förbrukas i arbetsfordon i princip skall träda i kraft den 1 juli 1995. Såvitt gäller pensionsförsäkringspremier föreslås att avdragsbegränsningen skall gälla fr.o.m. den 8 april 1995.
Lagförslagen har följande lydelse.
Proposition 1994/95:213 i viss del
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:213 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, såvitt avser 2 kap 9 §.
Lagförslaget har beaktats vid utformningen av det förslag till lag om ändring i lagen om skatt på energi som läggs fram i proposition 1994/95:203.
Regeringens skrivelse 1994/95:198
Regeringen (Finansdepartementet) har den 7 april 1995 i en skrivelse till riksdagen överlämnat ett meddelande om kommande förslag om begränsning av avdragsrätten för pensionsförsäkringar.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Sk304 av Michael Stjernström (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatt på tomträttsmark.
1994/95:Sk306 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av nuvarande regler för fastighetstaxering av jordbruksfastigheter.
1994/95:Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt utreda möjligheterna att ge bostadsrättsinnehavare rätt att dra av sin andel av föreningens räntor i inkomstslaget kapital.
1994/95:Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna av att införa en lägesavgift enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Sk316 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att inte utsätta skogsmark för någon särbeskattning av den modell som regeringen antyder i finansplanen för 1995/96.
1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om fastighetsskatt för fastighetsägare som för sin utkomst är beroende av att bo vid hav eller sjö i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk321 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att markvärdet begränsas till 100 000 kr vid beräkning av fastighetsskatt för småhus.
1994/95:Sk323 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att införa fastighetsskatt på skogsbruksvärdet.
1994/95:Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben" inom bygg- och underhållssektorn.
1994/95:Sk325 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dra tillbaka förslaget om fastighetsskatt på skogsmark.
1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
16. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 procentenheter från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ej genomföra en breddning av fastighetsskatten till industribyggnader, kommersiella lokaler samt jord- och skogsbruk,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad fastighetsskatt och schablonintäktsbeskattning för småhus och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spelbeskattningen,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljörelaterad beskattning.
1994/95:Sk336 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till finansiering av EU-avgiften.
1994/95:Sk337 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillbakavisande av förslaget om fastighetsskatt på skogsmark.
1994/95:Sk338 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den föreslagna särskilda fastighetsskatten på skogsbruksvärde ej bör införas.
1994/95:Sk339 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatt på kommersiella lokaler i bostadsrättsfastigheter.
1994/95:Sk340 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om taxeringen av skärgårdsfastigheter.
1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 11 om den internationella miljöbeskattningen och miljöbeskattningen inom EU,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 11.1 om en miljörelaterad skatteväxling,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 11.1 om utredning angående en ökad miljörelatering av skattesystemet och skatteväxling,
33. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett visst återställande av industrins energibeskattning enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.2,
34. att riksdagen beslutar att höja skatteinsatserna för skatten på el enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,
35. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt på koldioxid enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,
36. att riksdagen beslutar att höja skatten på dieselolja enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 11.3 om en särskild skatt på avfall,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 11.4 om en regionalt differentierad höjning av skatten på bensin,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 11.4 om prisnivån för fossila bränslen,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 11.4 om skatteåtgärder för att förnya fordonsparken,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 11.4 om en differentiering av fordonsskatten efter en miljöklassning av fordonet.
1994/95:Sk346 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetstaxering av skärgårdsfastigheter.
1994/95:Sk347 av Jan-Olof Franzén och Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte påföra markägarna någon fastighetsskatt baserad på skogsbruksvärdet.
1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lägre skatt på tjänster,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skatteväxling för miljön,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en nettodeponiskatt,
15. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den höjda fastighetsskatten på jord- och skogsbruk.
1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen avslår förslag om framtida breddning av fastighetsskattehöjning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk603 av Gudrun Lindvall och Ronny Korsberg (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar fastställa skattesatsen för alkylatbensin avsedd för tvåtaktsmotorer till 0 kr per liter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om lägre skatteklass, klass MK 1, för övrig alkylatbensin.
1994/95:Sk606 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lagen om hundskatt bör upphävas.
1994/95:Sk607 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra skattesatsen på oljeblandad tvåtaktsbensin så att smörjoljan i blandningen inte beskattas.
1994/95:Sk608 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att skattebefria tvåtaktsbränsle som uppfyller bestämda miljökrav.
1994/95:Sk613 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av hundskatten.
1994/95:Sk614 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för höjda avgiftsnivåer i Sverige för flygplans avgasutsläpp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i EU verka för införandet av avgifter för flygplans avgasutsläpp.
1994/95:Sk615 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lagen om hundskatt bör upphävas.
1994/95:Sk616 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av reklamskatt i radio och TV.
1994/95:Sk618 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera lagstiftningen gällande energi- och koldioxidskatt, så att innehavare av fartygstillstånd för yrkesfiske kan använda den skattefria grönfärgade dieseloljan.
1994/95:Sk619 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att även de yrkesfiskare som har fartygstillstånd för båtar får använda den skattebefriade gröna dieseloljan.
1994/95:Sk621 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksperiod med momsbefrielse på förnyelsebara energislag som t.ex. raps och etanol.
1994/95:Sk622 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jordbrukstraktorer som används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina egna kostnader gentemot samhället.
1994/95:Sk625 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgift på nyårssmällare.
1994/95:Sk626 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om registreringen av skorstensfejares arbetsfordon med vikt under 3,5 ton.
1994/95:Sk632 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om införande av båtskatt.
1994/95:Sk643 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av lagen om hundskatt.
1994/95:Sk645 av Kjell Ericsson och Sigge Godin (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av miljöbonus för småskalig, förnyelsebar elproduktion.
1994/95:Sk646 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänna riktlinjer för specifika förslag rörande utredningsarbetet med skatteväxling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningsarbetet med skatteväxling skall bedrivas skyndsamt så att förslag kan behandlas i budgetarbetet under år 1996.
1994/95:Sk654 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar höja koldioxidskatten till 50 öre/kg koldioxid från den 1 juli 1995,
2. att riksdagen beslutar införa en miljöskatt på kärnkraft motsvarande 10 öre/kWh från den 1 juli 1995,
3. att riksdagen beslutar införa en vattenkraftsskatt på 7 öre/kWh från den 1 juli 1995,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nedsättningsregler för energiintensiv industri i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även på elproduktion från den 1 juli 1995,
6. att riksdagen beslutar att nedsättning i energi- och koldioxidskatt endast skall gälla energiintensiv industri i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om villkorad nedsättning av energi- och koldioxidskatt för viss industri i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk655 av Göran Magnusson och Paavo Vallius (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att begränsa energiskatten för växthusodlingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbörden av energiskatt.
1994/95:Sk656 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den ser över tillämpningen av företags och branschers inplacering i SNI-koden.
1994/95:Sk657 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för färgad dieselolja.
1994/95:Sk659 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en båtskatt för fritidsbåtar i syfte att utveckla båtlivet i Sverige.
1994/95:Sk668 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av utredningen om skatteväxling och ett mer miljörelaterat skattesystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk förankring i utredningen om skatteväxling.
1994/95:Sk669 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjandet av miljöanpassad olja.
1994/95:Sk670 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trädgårdsnäringens situation efter EU-inträdet.
1994/95:Sk671 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen beslutar att energiskatten för växthusodlingen maximeras till 0,6 % av saluvärdet,
2. att riksdagen beslutar att nuvarande system för uppbörd av växthusodlingens energiskattemedel, skatteavdrag vid leverans, bibehålls,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att växthusodlingen belastas med skattehöjningar i syfte att finansiera EU-medlemskapet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjda fastighetsskatter.
1994/95:Sk672 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedsatt elskatt i Kramfors kommun,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av systemet med nedsättning av elskatt.
1994/95:Sk673 av Rose-Marie Frebran och Ingrid Näslund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en särskild avgift på försålda lotter för att skapa resurser för forskning om och behandling av spelberoende,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om behovet av ytterligare åtgärder som kan minska riskerna för att människor utvecklar ett tvångsmässigt beroende av spel.
1994/95:Sk683 av Marie Wilén m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av motoralkoholer och vegetabiliska bränslen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av vissa blandbränslen.
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall samverka inom EU för att skapa gynnsamma förutsättningar för fler tjänstejobb, bl.a. genom en samordnad skatteväxling.
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana höjningar av miljöskatter m.m. som redovisats i motionen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
10. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall höjas med 15 öre/kg till 50 öre/kg från den 1 juli 1995,
11. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall gälla med skattesatsen 50 öre/kg för alla utsläpp som innebär nettotillskott av koldioxidhalten i atmosfären på det sätt som föreslås i motionen,
12. att riksdagen beslutar att nedsättning av koldioxidskatt för viss energiintensiv industri skall villkoras enligt de principer som anges i motionen,
13. att riksdagen beslutar att uranskatt motsvarande 10 öre/kWh el från kärnkraft skall införas från den 1 juli 1995,
14. att riksdagen beslutar att vattenkraftsskatt motsvarande 7 öre/kWh skall införas från den 1 juli 1995,
15. att riksdagen beslutar att dieselskatten skall höjas med 150 öre/liter bränsle från den 1 juli 1995,
16. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar att bensinskattens energiskattedel höjs med 17 öre/liter bränsle från den 1 juli 1995,
17. att riksdagen, under förutsättning att närmast föregående yrkande bifalls, beslutar att ett särskilt glesbygdsavdrag om 2 000 kr per glesbygdsbo mellan 18 och 65 år och 1 000 kr per glesbygdsbo som är yngre eller äldre än föregående kategori införs i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att en avfallsskatt införs från den 1 juli 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att skatt på naturgas införs från den 1 juli 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,
28. att riksdagen beslutar avskaffa fastighetsskatt för skog,
35. att riksdagen beslutar höja reklamskatten från nuvarande 11 % till 14 % i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi407 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till internationellt införande av skatt på bl.a. koldioxidutsläpp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljödifferentierad skatt på bensin och andra fordonsbränslen.
1994/95:U502 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommissionens idéer om skatteväxling leder till konkreta resultat,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommisionens förslag om koldioxidbeskattning genomförs.
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling för miljön.
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en reklamskatt på radio och television bör införas,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja skatten på veckopress, annonspelare, fackpress m.m. till 14 % i stället för besparingar på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av reklamskatten.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bensinskatten,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av accisuttaget för amatörbyggda fordon.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen beslutar om att införa kortsträcksskatt på inrikesflyget fr.o.m. 1996.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om harmoniserade miljöavgifter inom flygsektorn.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biobränslen helt skall skattebefrias även vid låginblandning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målsättningen att minst hälften av alla bilar år 2010 bör drivas med andra bränslen än fossila drivmedel, samt att en strategi för detta utarbetas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en svensk plan för hur den rena bilen skall bli en verklighet och i detta sammanhang undersöka förutsättningarna för att införa höjd bensinskatt kombinerat med ett system med s.k. ekobonus,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling inom trafiksektorn.
1994/95:T616 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om båtavgift och båtskatt.
1994/95:T629 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samma miljöklassning och därtill hörande bränslebeskattning som gäller för vägtrafiken bör antas för sjöfarten,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den utformar en svavelavgift för sjöfarten.
1994/95:T636 av Monica Widnemark och Agneta Ringman (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en snabbutredning bör göras om den totala samhällskostnaden för fritidsbåtsverksamheten och om den miljöförstöring som blir följden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av båtskatt,
1994/95:Jo202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatter på jord- och skogsbruk,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en miljöavgift införs på petroleumbaserade smörjoljor och introduktion av vegetabiliska oljor.
1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatter på jordbruksfastigheter.
1994/95:Jo262 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatt på jord- och skogsbruk.
1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatter på jord- och skogsbruk.
1994/95:Jo305 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen avslår förslaget om skatt på skogsbruksfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår förslaget om en naturvårdsavgift på skogsbruksfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för samtliga fiskefartyg att använda lågbeskattade fartygsbränslen.
1994/95:Jo405 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis beskattning av fartygsbränslen, så att risken för utfiskning minskar och biologisk mångfald gynnas.
1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämbördiga villkor för fiskebåtar som används yrkesmässigt så att alla båtar, även de under 12 meter, ges rätt att använda grön diesel.
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett framtida skattesystem,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en nettodeponiskatt att träda i kraft fr.o.m. 1 juli 1995, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av konsekvenser av en skatteväxling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om kommunal skatteväxling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det är en prioriterad uppgift för Sverige i EU-samarbetet att verka för en koldioxidskatt och skatteväxling,
23. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om avfallsskatt,
24. att riksdagen hos regeringen begär att beskattning av råvaruanvändning och färskvattenanvändning utreds.
1994/95:Jo661 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa miljöavgift på metylenklorid, trikloretylen och perkloretylen och att storleken på denna miljöavgift bör vara 150 kr/kg.
1994/95:Jo662 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt på industriutsläpp av tungmetaller,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt på kväveutsläpp till vatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunerna, om miljöskatt införs på kväveutsläppen från reningsverk, får möjlighet att reducera skatten också genom att anlägga våtmarker.
1994/95:Jo663 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen beslutar om en avfallsskatt på ca 50 kr/ton avfall som kan beräknas ge en statlig intäkt på ca 500 000 000 kr,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med ett detaljerat förslag om utformningen av avfallsskatten utifrån förslagen i SOU 1994:14,
7. att riksdagen beslutar att avfallsskatten på industriavfall skall differentieras utifrån avfallets miljöpåverkan.
1994/95:Jo685 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EU skall verka för att miljöskatter ges ett ökat användningsutrymme, i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt på HCFC,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående miljöavgifter på träskyddsmedel i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Jo688 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat användande av miljöavgifter och miljöskatter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avfallsskatt,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatt på förpackningar som kan införas den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen beslutar momsbefria fordon med tre eller flera hjul som huvudsakligen drivs medelst el.
1994/95:N237 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon skall placeras i miljöklass 1, med åtföljande accisrabatt,
4. att riksdagen beslutar att vätgas skall placeras i bränslets miljöklass 1, med åtföljande skattereducering.
1994/95:N271 av Birger Schlaug och Peter Eriksson (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktiva initiativ för införande av internationella koldioxidskatter.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling genom sänkt skatt på arbete och företag mot höjd skatt på miljöskadlig verksamhet.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skatteväxling för nya jobb.
1994/95:N403 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en dynamisk energiskatt,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att beskattningen av el, motorbränslen och övriga fossila bränslen harmoniseras,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av höjd koldioxidskatt inom ramen för en skatteväxling,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör medverka till att en gemensam koldioxidskatt införs.
1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en europeisk, miljörelaterad beskattning.
1994/95:N430 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energiskatt och avgifter bör införas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att betala skatt för hela energiinnehållet i uran,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uranskatt.
1994/95:N433 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK:s roll för att utveckla och stimulera användningen av bioenergi.
1994/95:N451 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidskatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kartläggning av olika energiskatters effekter för en uthållig miljöpolitik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avgift på kärnkraftsel för att bidra till täckande av kostnader i samband med en olycka.
1994/95:A274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den strategiska vikten av skatteväxling för att komma till rätta med både miljö och sysselsättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av långsiktighet när det gäller skatteväxling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsrelationen arbete--energi,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av skatteväxling som medel att nå teknisk utveckling på miljö- och energiområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av höjda koldioxid- och uranskatter och sänkta arbetsgivaravgifter som det första steget i en skatteväxlingsstrategi.
1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastighetstaxeringen anpassas till förmån för permanentboende.
1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av fastighetsbeskattningen som gör att de orimliga effekter som i dag kan uppstå i skärgårdsområden undanröjs.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förändringar av fastighetstaxeringen i skärgården.
1994/95:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas,
12. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 % av taxeringsvärdet från den 1 januari 1996,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad fastighetsskatt och införande av en schablonintäktsbeskattning för småhus och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:203
1994/95:Sk57 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:203 om begränsad avdragsrätt för privata pensionsförsäkringspremier.
1994/95:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten på bostadsfastigheter till 1,5 % i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk59 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om avdragsbegränsning för privata pensionsförsäkringar och insättningar på pensionssparkonton.
1994/95:Sk60 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i EU.
1994/95:Sk61 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd koldioxidskatt,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att undanta växthusodlingen från ytterligare höjd koldioxid- och energibeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk62 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att avslå regeringens proposition vad avser förslaget att upphäva den skilda bränslebeskattningen mellan bl.a. jordbrukstraktorer och övriga fordon i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk63 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad skatt på energi motsvarande en skatt på koldioxid om 50 öre/kg koldioxid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrat system för nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiv industri,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koldioxidskatten utvidgas till att även omfatta fossila bränslen för elproduktion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vattenkraftsskatten ökas till 7 öre/kWh,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nedsättningen av skatten på vattenkraft för nyare kraftverk slopas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vattenkraftsskatten utvidgas till att omfatta kraftverk med en effekt överstigande 500 kWh,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av regeringens förslag om höjd försäljningsskatt på motorfordon till att gälla differentierad skatt utifrån miljöklassning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av den särskilda skatten för elektrisk kraft från kärnkraftverk till 10 öre/kWh,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skatten på viss elektrisk kraft och den särskilda skatten för elektrisk kraft från kärnkraftverk indexeras.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150
1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till energi- och miljöskatter enligt vad i motionen anförts,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabbutredning om reklamskatten,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till båtskatt enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Fi35 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till avdragsbegränsningar för pensionsförsäkringspremier och individuellt pensionssparande.
1994/95:Fi44 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad koldioxidbeskattning enligt vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen avslår förslaget att införa fastighetsskatt på industrifastigheter.
Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:161
1994/95:A38 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om regionalt differentierad bensinskatt i enlighet med vad i motionen anförts.
Yttrande
Lagrådet har yttrat sig över förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), se bilaga 1.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet, se bilaga 2.
Utskottet
Inledning
Avgiften för Sveriges medlemskap i EU beräknas långsiktigt öka de offentliga utgifterna med 20 miljarder kronor. Riksdagen har under hösten 1994 fattat beslut om en allmän löneavgift på 1,5 %, förändringar av mervärdesskatten och vissa punktskatter samt om en höjning av skatterna på gödsel och bekämpningsmedel. Sammantaget ger dessa beslut år 1998 en inkomstförstärkning för den offentliga sektorn på ca 7,5 miljarder kronor.
I proposition 203 lägger regeringen fram de ytterligare förslag om skattehöjningar m.m. som krävs för att regeringens mål om en inkomstförstärkning på 14 miljarder kronor skall kunna uppfyllas. De föreslagna inkomstförstärkningarna uppgår till 6,5 miljarder kronor.
Utöver de motioner som väckts i anslutning till förslagen om finansiering av EU-avgiften behandlar utskottet i detta sammanhang ett antal motioner från den allmänna motionstiden angående bostadsbeskattningen och indirekta skatter.
Privat pensionssparande
I proposition 203 föreslår regeringen att det allmänna avdragsutrymmet för privata pensionsförsäkringspremier och insättningar på pensionssparkonton begränsas till ett halvt basbelopp och att avdragsutrymmet för den som har pensionsrätt i anställning minskas från 10 % till 5 % av den del av inkomsten som ligger mellan 10 och 20 basbelopp. Regeringen har den 7 april 1995 överlämnat en skrivelse till riksdagen med meddelande om det kommande förslaget och om att det avses gälla inbetalningar som görs efter den 7 april (skr. 1994/95:198). Förslaget har utformats i enlighet härmed. Det beräknas ge en förstärkning på 900 miljoner kronor år 1998.
I motioner från Moderaterna, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna framställs avslagsyrkanden. Enligt motionärerna är det angeläget med ett privat sparande på en hög nivå för att säkra tillgången till kapital för de investeringar som är nödvändiga för att klara sysselsättning och välfärd. Förslaget leder också till en osäkerhet om de framtida villkoren för pensionssparande som kan få till följd att många i fortsättningen väljer utländska kapitalförsäkringar i stället för pensionsförsäkringar. Vidare framhålls att partiuppgörelsen rörande den allmänna pensioneringen vilar på förutsättningen att de enskilda skall ha möjlighet att genom eget sparande täcka en del av inkomstbortfallet vid sjukdom och pension. Dessa yrkanden framställs i motionerna Sk57 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk59 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp), Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl. (kds) och Fi35 yrkande 3 av Alf Svensson m.fl. (kds).
Moderaterna har vidare i sin motion ifrågasatt om det finns tillräckliga skäl att låta reglerna gälla redan från dagen för regeringens meddelande om det kommande förslaget. De hänvisar till att regeringen avstått från denna möjlighet när reavinstskatten på aktier höjdes trots att höjningen föranledde omfattande skattebetingade transaktioner. Enligt motionärerna kan det snabba ikraftträdandet leda till inbetalning av belopp som överstiger avdragsgränsen.
Lagrådet har på begäran av skatteutskottet yttrat sig över förslaget om en begränsning av avdragsutrymmet för privat pensionssparande och har härvid ansett att retroaktiviteten kan godtas eftersom mycket talar för att ett annat förfarande skulle medföra omfattande åtgärder som betingas av skatteskäl och som till stor del skulle motverka syftet med lagändringen, se bilaga 2.
Utskottet delar regeringens bedömning att en begränsning av avdragsutrymmet för privat pensionssparande bör genomföras som ett led i finansieringen av EU-medlemskapet. Som regeringen anför är det med hänsyn till de numera väl utbyggda systemen för allmän pension och tjänstepensionering rimligt att avdragsutrymmet trappas ner till en mer välavvägd nivå. Eftersom pensionssparandet ger höginkomsttagare en större skattefördel än andra har nedtrappningen också fördelningspolitiska fördelar. När det gäller motionärernas farhågor för kapitalflykt och problem i samband med ikraftträdandet vill utskottet erinra om att 90 % av pensionsspararna inte berörs av förslaget. Ett snabbt ikraftträdande är enligt utskottets mening motiverat för att undvika omfattande skattemotiverade inbetalningar under riksdagsbehandlingen. Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker motionerna Sk57, Sk59, Sk60 i denna del och Fi33 yrkande 3.
Fastighetsbeskattning
Fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter
I propositionen föreslår regeringen att fastighetsskatten breddas till kommersiella lokaler och industrifastigheter. Enligt regeringen finns det ur fiskal synpunkt flera skäl som talar för att välja ett ökat fastighetsskatteuttag framför andra skattehöjningar. Basen för fastighetsskatten är orörlig och ger därför upphov till begränsade ekonomiska snedvridningar. Den är förhållandevis enkel att administrera, och utrymmet för skattefusk är mycket begränsat. Nackdelen är att skattebelastningen är oberoende av den faktiska avkastningen, och detta gör att nivån enligt regeringens mening generellt sett bör vara låg. Detta gäller särskilt fastigheter i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens. En ytterligare synpunkt är att fastighetsskatten innebär en något mindre belastning i näringsverksamhet eftersom kostnaden för skatten är avdragsgill. Regeringen bedömer att en lämplig nivå för fastighetsskatten är 0,5 % av taxeringsvärdet för industrifastigheter och 1 % av taxeringsvärdet för kommersiella lokaler. De nya reglerna skall tillämpas vid taxering för beskattningsår som påbörjas den 1 juli 1995 eller senare. Förslaget beräknas ge en förstärkning på 2,9 miljarder kronor, varav 2,1 miljarder kronor avser kommersiella lokaler.
Moderaterna yrkar att förslaget avslås. EU-medlemskapet bör enligt deras mening finansieras genom omprioriteringar och besparingar i stället för genom skattehöjningar. Förslaget om en skatt på fastigheter i näringsverksamhet har en snedvridande effekt och skärper lönsamhetskravet, vilket drabbar små och nystartade verksamheter särskilt hårt. Den nya belastningen på dessa fastigheter leder också till en sänkning av fastighetspriserna, vilket enligt motionärerna är olyckligt med hänsyn till det svåra läget för bl.a. kommersiella fastigheter. Motionärerna hemställer i motion Sk58 yrkande 7 av Bo Lundgren m.fl. (m) att förslaget avslås. I motionerna Sk328 yrkande 17 av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk350 yrkande 4 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) framställs yrkanden med samma inriktning. Folkpartiet liberalerna avvisar förslaget om fastighetsskatt på industrifastigheter. Enligt vad som anförs i motion Fi44 yrkande 12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) är en skatt på fastigheter i näringsverksamhet närmast att betrakta som en skatt på arbetande kapital som drabbar små och medelstora företag särskilt hårt.
Kristdemokraterna anför i motion Sk60 av Mats Odell m.fl. (kds) att verksamheter som drabbas av de föreslagna skattehöjningarna kommer att känna att de får bära kostnaden för EU-avgiften, trots att hela Sverige vinner på medlemskapet. De motsätter sig förslaget om en enligt deras mening specialdestinerad breddning av fastighetsskatten. Finansieringen bör i stället ske via det ordinarie budgetarbetet.
Bostadsutskottet har prövat förslaget om breddad fastighetsskatt ur bostadspolitisk synpunkt och har inte funnit någon anledning till invändning.
Enligt skatteutskottets uppfattning innebär de principer för finansieringen av Sveriges medlemskap i EU som godkänts av riksdagen under hösten (prop. 1994/95:40, FiU5) att de ökade utgiftskraven till följd av medlemskapet inte får leda till ökad upplåning utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar. Förslagen på skatteområdet bör så långt möjligt koncentreras till områden som är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten och till de delar av ekonomin som i andra avseenden kan anses ha fördel av ett medlemskap. Skattehöjningarna bör utformas på ett sådant sätt att risken för välfärdsförluster och snedvridande effekter på produktion och konsumtion begränsas i så stor utsträckning som möjligt. I valet mellan olika skattehöjningar bör i första hand sådana skatter höjas där skattesubjektet utgörs av företag. Den sociala sektorn bör inte drabbas.
Invändningarna om att de redovisade principerna skulle innebära någon form av specialdestinering är enligt skatteutskottets mening inte bärande. Med specialdestinering avses att inkomsterna redovisningsmässigt knyts till vissa utgifter på ett sådan sätt att inkomsterna anpassas till utgifterna eller tvärtom. Det är således inte frågan om specialdestinering i detta fall, vilket också konstaterats av finansutskottet i anslutning till att de redovisade principerna slogs fast.
När det gäller invändningarna om att fastighetsskatten särskilt drabbar små och nystartade företag vill utskottet erinra om att 2 miljarder kronor avsatts i budgeten för åtgärder inom företagsskatteområdet. Avsikten är att en stor del av dessa medel skall komma de mindre och medelstora företagen till del. Av kompletteringspropositionen framgår att regeringen avser att som en första åtgärd lägga fram ett förslag om ett s.k. temporärt riskkapitalavdrag. Detta skall följas av mer permanenta åtgärder i syfte att förbättra tillgången på riskkapital. Vidare kommer regeringen att föreslå en kvittningsrätt för underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet mot tjänsteinkomster fr.o.m. inkomståret 1996.
Skatteutskottet anser att förslaget om en breddning av fastighetsskatten uppfyller de krav som lagts fast när det gäller finansieringen av Sveriges medlemskap i EU och tillstyrker därför propositionen och avstyrker motionerna Sk58 yrkande 7, Sk60 i denna del, Sk328 yrkande 17 i denna del, Sk350 yrkande 4 i denna del och Fi44 yrkande 12.
I två motioner som väckts under den allmänna motionstiden -- Sk339 av Wiggo Komstedt (m) och Sk336 av andre vice talman Görel Thurdin (c) -- begär motionärerna tillkännagivanden om att lokaler i bostadsrättshus bör undantas eftersom skatten i dessa fall kommer att belasta bostadsrättsinnehavarna och inte lokalhyresgästen.
Bostadsutskottet avstyrker motionerna och framhåller härvid att hyreskontrakt för lokaler i de allra flesta fall är utformade på ett sådant sätt att hyresgästen utöver den vanliga hyran skall betala sin del av påförd fastighetsskatt.
Enligt skatteutskottets mening skulle ett särskilt undantag för lokaler som ägs av bostadsrättsföreningar medföra en opåkallad konkurrenssnedvridning. Utskottet avstyrker därför även motionerna Sk336 och Sk339.
I motion Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) anförs att en lägesavgift för kontor och lokaler med bra lägen bör införas. Avgiften bör uppgå till minst 1 000 kr/m2.
Bostadsutskottet har avstyrkt motionen.
Enligt skatteutskottets mening kan syftet med detta yrkande i viss utsträckning anses tillgodosett genom den breddning av fastighetsskatten till kommersiella lokaler som utskottet tillstyrkt i det föregående. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet motion Sk314.
Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk
I ett stort antal motioner framställs yrkanden om att den i budgetpropositionen aviserade fastighetsskatten på jordbruk och skogsmark inte bör genomföras. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk316 av Eskil Erlandsson (c), Sk323 av Ulf Melin (m), Sk325 av Eva Björne (m), Sk337 av Sivert Carlsson (c), Sk338 av Carl-Johan Wilson (fp), Sk347 av Jan-Olof Franzén och Anders G Högmark (m), Sk349 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl. (kds), Sk350 yrkande 4 i denna del av Göte Jonsson och Ulf Melin (m), Fi212 yrkande 28 av Birger Schlaug m.fl. (mp), Jo202 yrkande 5 av Olof Johansson m.fl. (c), Jo260 yrkande 2 av Kerstin Warnerbring (c), Jo262 yrkande 4 av Birgitta Carlsson (c), Jo263 yrkande 13 av Alf Svensson m.fl. (kds), Jo305 yrkande 4 av Göte Jonsson m.fl. (m), Sk328 yrkande 17 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk671 yrkande 4 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c).
Enligt skatteutskottets mening är behovet av inkomstförstärkningar för att finansiera Sveriges medlemskap i Europeiska unionen tillgodosett med de förslag som regeringen nu lägger fram och utskottet utgår därför ifrån att något förslag om fastighetsskatt på jordbruk och skogsmark inte längre är aktuellt. Utskottet ser emellertid inte någon anledning till tillkännagivanden till regeringen i frågan och avstyrker därför motionsyrkandena.
I motion Jo305 yrkande 5 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs att riksdagen avslår ett eventuellt förslag om en naturvårdsavgift för att finansiera reservatsbildningar.
I budgetpropositionen bil. 15 har regeringen tagit upp frågan om en naturvårdsavgift som skall bekosta förvärv av skogsmark för nationalparker och naturreservat. Regeringen har enligt vad som anförs där för avsikt att analysera denna fråga.
Utskottet anser inte att det finns någon anledning att föregripa resultatet av de överväganden som pågår inom regeringskansliet i denna fråga och avstyrker därför motionsyrkandet.
Fastighetsskatt på småhus och hyreshus
Riksdagen har beslutat höja fastighetsskatten för småhus och hyreshus från 1,5 % till 1,7 % med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:25, FiU1). I ett flertal motioner hemställs att fastighetsskatten skall återställas till 1,5 %. Yrkanden med denna inriktning framställs i motionerna Sk328 yrkande 16 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk58 yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. (m), Bo411 yrkande 12 av Knut Billing m.fl. (m) och Sk349 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kds).
Bostadsutskottet anser att beslutet bör ligga fast.
Enligt skatteutskottets mening har beslutet om höjd fastighetsskatt gjort det möjligt att undvika den extra höjning av den garanterade räntan för vissa bostäder som annars skulle ha genomförts under åren 1995 och 1996. Utskottet ser inte något skäl att tillstyrka en ändring av detta beslut och erinrar om att ett tillmötesgående av motionärernas förslag skulle innebära en försvagning av statsbudgeten med i storleksordningen 2 miljarder kronor. Skatteutskottet avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sk321 av Sten Svensson (m) föreslås att markvärdet vid beräkning av fastighetsskatt för småhus skall begränsas till 100 000 kronor för att på det sättet sänka fastighetsskatten och utjämna de regionala skillnaderna. Bostadsutskottet har avstyrkt förslaget med hänvisning till det statsfinansiella läget.
Enligt skatteutskottets mening skulle även detta förslag medföra en kraftig minskning av statens inkomster från fastighetsskatten, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) har i betänkandena Schablonintäkt eller fastighetsskatt? (SOU 1993:57) och Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. (SOU 1994:57) föreslagit att fastighetsskatten för egnahem, bostadsrätter och andelshus skall ersättas med en schablonintäktsbeskattning i inkomstslaget kapital. En grundläggande tanke i utredningen är att beskattningen av bostäder skall vara neutral i förhållande till andra kapitalplaceringar.
I motionerna Sk328 yrkande 18 av Carl Bildt m.fl. (m) och Bo411 yrkande 11 av Knut Billing m.fl. (m) föreslås en övergång till schablonbeskattning.
Bostadsutskottet anser att det för närvarande inte finns tillräcklig anledning att överväga att ersätta fastighetsskatten med en schablonintäktsbeskattning som är förbunden med en avdragsrätt bl.a. därför att skattebortfallet skulle bli betydande. Dessutom bör enligt bostadsutskottets mening resultatet av den nyligen tillsatta bostadspolitiska utredningen (dir. 1995:20) avvaktas innan ställning tas till förändringar av beskattningen.
Enligt skatteutskottets mening finns det möjligheter att bestämma schablonintäkten på ett sådant sätt att den statsfinansiella effekten blir neutral. En sådan beskattning skiljer sig emellertid inte på något mer avsevärt sett från den nuvarande fastighetsskatten och det är därför enligt utskottets mening inte nu aktuellt med en övergång till schablonintäktsbeskattning. Utskottet avstyrker motionerna.
I motion Bo411 yrkande 13 av Knut Billing m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att fastighetsskatten på sikt bör slopas.
Bostadsutskottet har avstyrkt yrkandet.
Enligt skatteutskottets mening har fastighetsskatten fördelar vid en jämförelse med många andra finansieringsalternativ, och det finns därför inte någon anledning att gå in på överväganden om ett framtida slopande av denna skatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
I skattelagarna jämställs i allmänhet tomträttsinnehavare med ägare. Fastighetsskatten på innehavet av en tomträtt motsvaras av en rätt att göra avdrag under kapital för tomträttsavgälden.
I motion Sk304 av Michael Stjernström (kds) hemställs att skyldigheten att erlägga fastighetsskatt skall åligga ägaren till marken och inte tomträttsinnehavaren.
Bostadsutskottet har anfört att tomträttsinstitutet är avsett att för den enskilde fungera i huvudsak på samma sätt som en äganderätt och att detta tillämpas i flera olika sammanhang såsom inom familjerätten och konkurslagstiftningen. Inom beskattningen har fastigheter som innehas med tomträtt behandlats på samma sätt som andra fastigheter med undantag för förmögenhetsskatten och arvs- och gåvobeskattningen. Det finns enligt bostadsutskottet anledning att anta att den förändring motionären föreslår skulle leda till sådana ändrade förutsättningar för regleringen av tomträttsupplåtelser att en vidare översyn skulle bli nödvändig, och utskottet ifrågasätter också om tomträttsinnehavarna skulle ha något att vinna på en ändrad ordning eftersom skatten med all sannolikhet skulle komma att övervältras på tomträttsinnehavarna. Bostadsutskottet avstyrker motionen.
Skatteutskottet anser att valet av metod är en närmast praktisk fråga och instämmer i bostadsutskottets bedömning. Utskottet avstyrker därför motionen.
I motion Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) föreslår motionären att bostadsrättsinnehavare skall ha rätt till avdrag för sin del av föreningens räntor.
Fastighetsbeskattningsutredningen har i betänkandet Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. (SOU 1994:57) föreslagit att bostadsrättsföreningars underskott, som normalt hänför sig till räntor, skall ge rätt till skatteåterbetalning. Utredningen beräknade att en sådan skatteåterbetalning skulle kosta staten ca 2,5 miljarder kronor vid en kapitalskattesats på 25 %. Riksdagen har härefter beslutat höja kapitalskattesatsen till 30 %.
Bostadsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till det statsfinansiella läget.
Det är i det nuvarande statsfinansiella läget inte aktuellt med förändringar som innebär en minskning av statens inkomster. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) anförs att en avdragsrätt för reparationer och underhåll av privata bostäder skulle skapa nya arbeten inom byggsektorn och minska "svartjobben".
Bostadsutskottet har avstyrkt motionen.
Enligt utskottets mening är en avdragsrätt för reparation och underhåll av egna hem och andra privata bostäder inte förenlig med principerna för fastighetsbeskattningen. I viss utsträckning fyller emellertid de bidrag som för närvarande utgår för olika former av arbeten på fastighet ett motsvarande syfte. Utskottet avstyrker motionen.
Attraktiva områden
I ett flertal motioner begärs utredningar eller åtgärder som tar sikte på de problem fastighetsskatten innebär för den bofasta befolkningen i skärgården och andra liknande områden. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk319 yrkande 3 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m), Sk346 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c), A404 yrkande 4 av Rigmor Ahlstedt (c), A471 yrkande 3 av Dan Ericsson (kds), A472 yrkande 3 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) och Sk340 av Christina Pettersson m.fl. (s). I motion Sk306 av Inger René m.fl. (m) tar motionärerna upp de höga taxeringsvärdena på jordbruksfastigheter i närheten av många städer.
Frågor om fastighetsskatten för den bofasta befolkningen i skärgården och liknande områden har under senare år behandlats av flera utredningar. Fastighetsskatteutredningen har i sitt betänkande Fastighetsskatten (SOU 1992:11) fört resonemang om möjligheterna till olika former av differentiering, regionalt och mellan olika användarformer. Regional differentiering ansågs dock kunna leda till oönskade kapitaliseringseffekter genom att prisnivån stiger ytterligare i de attraktiva områdena. Härigenom motverkas den eftersträvade effekten. En differentiering mellan permanent- och fritidsbebyggelse skulle, för att fungera, med nödvändighet behöva innehålla geografiska avgränsningar med skenskrivningar och ett nytt kontrollbehov som följd. Utredningen diskuterar också möjligheten att ge lättnader vid den löpande beskattningen för de permanentboende. En sådan lättnad borde emellertid enligt utredningen vara förenad med en högre reavinstbeskattning eftersom fördelarna med ett högt marknadsvärde då kommer fram. Också Fastighetsbeskattningsutredningen har behandlat dessa frågor. I betänkandet Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. (SOU 1994:57) anför utredningen att en avvikelse från marknadsvärdet som grund för beskattningen i storstadsområden och andra regioner med höga fastighetspriser skulle innebära en omotiverad subventionering av storstadsboendet i dessa områden. När det gäller t.ex. skärgården och äldre innehav framstår inte denna subventionering som lika klar. Behovet att upprätthålla neutraliteten vid beskattningen föreligger dock även här, och rent praktiskt framstår det vidare enligt utredningen som svårt att ha olika värden som grund för beskattningen av permanent- och fritidsboende. Även Skärgårdsutredningen (Jo 1993:02) finner i sitt betänkande En levande skärgård (SOU 1994:93) att förändringar i fastighetsbeskattningen enbart för skärgårdarnas fastighetsägare skapar svårigheter och därför inte är någon lämplig metod att komma till rätta med de bofastas problem. Den lösning som återstår är därför att prisnivån på fastigheter sänks. En förutsättning för att detta skall vara möjligt är enligt utredningen att fastigheter som är lämpliga för permanentboende och näringsverksamhet på ett tydligt sätt skiljs ut så att de inte kan säljas dyrt till fritidsboende. Efter en genomgång av möjligheterna att reservera sådana fastigheter med stöd av jordförvärvslagen och förköpslagen konstaterar utredningen att detta skulle kosta samhället miljonbelopp och att det knappast finns utrymme för sådana insatser.
Bostadsutskottet anför att det s.k. skärgårdsproblemet och de likartade problem som finns på andra håll förtjänar uppmärksamhet, inte minst ur bostadspolitiskt perspektiv. Innan ställning tas till det lämpliga eller möjliga i att använda fastighetsskatten som instrument för att komma till rätta med de i motionerna upptagna frågorna eller till andra åtgärder bör enligt utskottet resultatet av den nyligen tillsatta bostadspolitiska utredningen avvaktas. Enligt bostadsutskottet har frågorna ett sådant samband med de överväganden utredningen skall göra att det kan förutsättas att utredningen kommer att belysa flera av dem. Bostadsutskottet avstyrker motionsyrkandena.
Enligt skatteutskottets mening rådet det en bred enighet om de principer som ligger bakom fastighetsbeskattningen och som innebär att bostadsvärdet av neutralitetsskäl skall vara inkomstbeskattat. Avvikelser från denna princip måste betraktas som en subventionering och kräver mycket tungt vägande skäl.
De problem som tas upp i motionerna har under senare år behandlats av flera utredningar som konstaterat att möjligheterna att finna lösningar inom fastighetsbeskattningen är små och att de önskemål som framförs om sänkningar av skatten riskerar att leda till en ännu högre prisnivå. Fastighetsskatteutredningen har funnit att prisnivån i sig utgör ett väl så stort problem för den fasta befolkningen som fastighetsskatten eftersom det försvårar generationsbyten. Som framgått är problemen med höga fastighetsvärden inte heller begränsade till skärgården utan liknande situationer kan förekomma längs med hela kusten, vid insjöarna och i fjällen. Även jordbruksfastigheter i storstadsregionerna påverkas på detta sätt.
Enligt skatteutskottets mening är de effekter som uppkommer när fastighetspriserna inom vissa områden stiger utan att detta beror på en ökad ekonomisk bärkraft hos ägarna ett allmänt problem som är svårt att lösa via skattereglerna. I första hand bör enligt utskottets mening andra metoder prövas.
Utskottet anser att situationen för de fastboende i skärgården är särskilt bekymmersam och förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och då särskilt fastighetsbeskattningens effekter för de fastboende i detta område samt vid behov vidtar åtgärder. Något behov av ett särskilt tillkännagivande i saken föreligger enligt utskottets mening inte. Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.
Energibeskattning
Koldioxidskatt och elskatt
I propositionen föreslås att koldioxidskatten på bränslen höjs till 36 öre per kg koldioxid. Vidare höjs skatten på elkraft med 0,5 öre/kWh för att bibehålla kostnadsrelationen mellan oljeuppvärmning och eluppvärmning i bostadssektorn. De nya skattebeloppen skall efter indexuppräkning börja tillämpas den 1 januari 1996. Inkomstförstärkningen 1998 beräknas till 600 miljoner kronor.
Från Moderaterna och Kristdemokraterna framställs avslagsyrkanden i motionerna Sk58 yrkande 1 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl. (kds). Också i motion Sk61 yrkande 1 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) framställs ett avslagsyrkande med hänvisning till de effekter som förslaget har på växthusnäringens konkurrensmöjligheter.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi44 yrkande 4 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) föreslås att koldioxidskatten skall höjas med 1 miljard kronor utöver regeringens förslag för att finansiera en sänkning av arbetsgivaravgifterna inom den privata tjänstesektorn med 6 miljarder kronor under vart och ett av åren 1996 och 1997. Höjningen skall genomföras i två steg.
Vänsterpartiet föreslår en höjning med 10 %, vilket ger ca 38 öre per kg koldioxid. Yrkandet återfinns i motionerna Fi33 yrkande 10 i denna del och Sk341 yrkande 35 av Gudrun Schyman m.fl. (v).
Från Miljöpartiets sida begärs en höjning till 50 öre per kg koldioxid och en beskattning av de bränslen som används vid elproduktion. Yrkandena är Sk63 yrkandena 1 och 3 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (mp), Sk654 yrkandena 1 och 5 av Roy Ottosson m.fl. (mp) och Fi212 yrkande 10 av Birger Schlaug m.fl. (mp).
I motion N451 yrkande 1 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att Energikommissionen under sitt arbete med effekterna av en avreglerad energimarknad bör pröva möjligheten att införa en koldioxidskatt på elproduktion.
Enligt utskottets mening är koldioxidskatten en viktig del av miljöhänsynen inom skattesystemet, och en höjning av den allmänna nivån för denna skatt ger därför inte bara ett ekonomiskt tillskott utan bidrar också till en skärpning av miljöprofilen. Som regeringen anfört bör även energiskatten på elkraft höjas för att balansen mellan kostnaden för uppvärmning med el och olja skall bibehållas.
Yrkandena om koldioxidbeskattning av elproduktion har visst fog. De bränslen som används för produktion av elkraft belastas i dag inte av någon bränsleskatt eftersom elkraften beskattas vid leverans till konsument. Möjligheten att styra mot användning av biobränslen via skatten går härigenom förlorad och andra styrmedel används därför för detta ändamål. Även om en bränsleskatt vid produktion av elkraft således är den teoretiskt sett riktiga lösningen måste emellertid hänsyn tas till möjligheterna att genomföra en sådan beskattning utan att det inverkar negativt på boendekostnaderna och industrins konkurrensmöjligheter. Det är problem som dessa som har lett fram till de nu gällande riktlinjerna för energipolitiken som antogs av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40). Riktlinjerna grundar sig på en överenskommelse -- den s.k. energiöverenskommelsen -- mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Enligt överenskommelsen är målet för energipolitiken att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är konkurrenskraftiga med dem som råder i omvärlden. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv energihushållning. I energiöverenskommelsen ingick olika typer av stöd till omställningen och utvecklingen av energisystemet.
På förslag av näringsutskottet har riksdagen våren 1994 givit regeringen till känna att en kommission med parlamentarisk sammansättning borde tillkallas för att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Kommissionen borde också lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställningen av energisystemet. En utgångspunkt för kommissionens arbete skulle vara att omställningen och utvecklingen av energisystemet -- i enlighet med 1991 års energipolitiska beslut -- kan grundas på långsiktigt hållbara politiska beslut (bet. 1993/94:NU17).
I enlighet med riksdagens beslut tillkallades sommaren 1994 efter beslut av regeringen en kommission -- Energikommissionen (N 1994:04) -- med uppdrag att bl.a. lägga förslag om program med tidsangivelser för omställningen av energisystemet (dir. 1994:67 och dir. 1994:120). Kommissionen skall avlämna sin slutrapport senast den 1 december 1995.
Enligt utskottets mening är det inte påkallat för riksdagen att nu ta ställning till yrkanden som är inriktade på en allmän omställning av energisystemet utan i denna del bör Energikommissionens slutsatser avvaktas.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt och avstyrker motionerna Sk58 yrkande 1 i denna del, Sk60 i denna del, Sk61 yrkande 1, Sk63 yrkandena 1 och 3, Sk341 yrkande 35, Sk654 yrkandena 1 och 5, Fi33 yrkande 10 i denna del, Fi44 yrkande 4, Fi212 yrkande 10 och N451 yrkande 1.
Industrins energiskatter
I propositionen anförs att en höjning av koldioxidskatten för industrin från en fjärdedel till hälften av den allmänna nivån ingår i finansieringen av EU-medlemskapet. En sådan höjning kräver dock ett samtidigt införande av utökade nedsättningsmöjligheter för energiintensiva företag om inte motsvarande beskattning införs samtidigt i våra konkurrentländer. Sådana regler kan emellertid komma i konflikt med gemensamhetsreglerna och kräver därför djupare analyser. Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin utreds därför vidare. Också detta arbete skall utföras på ett sådant sätt att förändringarna i beskattningen skall kunna träda i kraft den 1 januari 1996. Inom ramen för detta arbete skall den energiintensiva industrins förmåga att bära en höjd koldioxidbeskattning analyseras. Frågan om att växla fastighetsskatten för industrin, inkl. elproduktionsenheter, mot ytterligare höjd koldioxidbeskattning skall likaså prövas.
I motion Fi33 yrkande 10 i denna del och Sk341 yrkande 33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att en återställning av industrins energiskatt till halva den allmänna nivån också bör gälla elskatten och begärs ett förslag av denna innebörd.
I motion Sk63 yrkande 2 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (mp) anför motionärerna att industribeskattningen övergångsvis bör ersättas med ett tak för energiintensiv industri vid 2 % av produktionskostnaden och att en förutsättning för tillämpning av taket bör vara att företaget upprättar en plan för minskad energikonsumtion. Ett förslag av denna innebörd bör begäras hos regeringen. Också i motionerna Sk654 yrkandena 4, 6 och 7 av Roy Ottosson m.fl. (mp) och Fi212 yrkandena 11 och 12 av Birger Schlaug m.fl. (mp) framställs yrkanden med denna inriktning.
Enligt utskottets mening framgår det av propositionen att överväganden beträffande industrins beskattning nu pågår inom regeringskansliet och att avsikten är att ett förslag skall läggas fram i sådan tid att det kan träda i kraft den 1 januari 1996. Inriktningen är att industrins koldioxidskatt skall höjas från en fjärdedel till hälften av den allmänna nivån och att särskilda regler för energiintensiv industri skall införas. Härigenom är motionsyrkandena enligt utskottets mening i viss utsträckning redan tillgodosedda.
Med anledning av propositionen har inkommit bl.a. skrivelser från Svenska Grönfodertorkföreningen (S.G.F.). Av skrivelsen framgår att grönfodertorkarna redan på grund av höstens beslut om en begränsning av den särskilda nedsättningsregelns tillämpningsområde drabbats av höjda energikostnader, som medför en försämring av konkurrenssituationen, och att man från näringen bedömer situationen som mycket allvarlig. Enligt utskottets mening bör regeringen noga följa utvecklingen för denna och andra branscher som befinner sig i ett på motsvarande sätt utsatt läge och vid behov vidta åtgärder. Självfallet måste branscher som dessa bli föremål för en ingående analys vid utformningen av de nedsättningsregler som nu övervägs i regeringskansliet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk63 yrkande 2, Sk341 yrkande 33, Sk654 yrkandena 4, 6 och 7, Fi33 yrkande 10 i denna del och Fi212 yrkandena 11 och 12.
I propositionen föreslås vissa ändringar i industrins beskattning. Den s.k. 1,2-procentsregeln slopas när det gäller oljeprodukter som omfattas av EU:s mineraloljedirektiv. Ändringen gäller inte kol och naturgas. Enligt vad som anförs i propositionen har det satts i fråga att regeln är förenlig med EU:s regler. Då det är mindre lämpligt att föra frågan till gemenskapsinstitutionerna innan den fördjupade analysen av industrins nedsättningsregler genomförts bör regeln tills vidare slopas. Av motsvarande skäl föreslås vidare att en minimiskattesats på 350 kr per ton införs när det gäller industrins användning av gasol i stationära motorer. Vidare föreslås att trafikbeskattningen av arbetsfordon skall gälla även för fordon som används i industriell tillverkning. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 1995.
Moderaternas och Kristdemokraternas avslagsyrkanden i motionerna Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk60 av Mats Odell m.fl. (kds) omfattar också dessa förslag.
Utskottet har erfarit att det i vissa gruvor förekommer att malmen uppfordras med motordrivna fordon som är specialbyggda för ändamålet. Enligt utskottets mening bör dessa specialfordon också fortsättningsvis omfattas av industrinedsättningen. Utskottet föreslår därför att ett nytt andra stycke införs i 7 kap. 4 § lagen om skatt på energi på det sätt som framgår av hemställan.
Utskottet delar i övrigt regeringens uppfattning i dessa frågor och tillstyrker därför propositionen med angiven justering. Utskottet avstyrker motionerna Sk58 yrkandena 1 i denna del, 4 i denna del, 5 och 6 samt Sk60 i denna del.
Riksdagen har våren 1994 beslutat skjuta växthusnäringens industribeskattning ett år framåt till den 1 januari 1996 (1993/94:SkU34 s. 12 f.).
I motion Sk61 yrkande 2 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) anförs att växthusnäringen har fått en försämrad konkurrenssituation till följd av EU-inträdet och att näringen därför måste undantas från övervägandena om ytterligare höjd industribeskattning. Samma motionärer har i Sk670 begärt ett tillkännagivande om att aviserade och genomförda skatte- och avgiftshöjningar m.m. ger växthusnäringen en kostnadsökning och intäktsminskning efter EU-inträdet som motsvarar 25 % av dagens omsättning.
I motion Sk671 yrkandena 1--3 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c) yrkar motionärerna att ett energiskattetak på 0,6 % av saluvärdet införs och att metoden med skattenedsättning redan vid leverans av bränsle behålls också efter den 1 januari 1996. Enligt motionärerna bör växthusnäringen inte belastas med EU-finansieringen, och de begär ett tillkännagivande härom.
I motion Sk655 yrkandena 1 och 2 av Göran Magnusson och Paavo Vallius (s) anförs att växthusodlingen kommer att utsättas för en kraftig intäktsminskning och ökade kostnader som en följd av EU-medlemskapet, och att ett energiskattetak på 0,6 % av saluvärdet bör införas och metoden med skattenedsättning vid leverans behållas. De begär tillkännagivanden med detta innehåll.
Enligt tidigare beslut av riksdagen kommer växthusnäringen fr.o.m. den 1 januari 1996 att omfattas av industribeskattningen. De överväganden som pågår inom regeringskansliet beträffande utformningen av industrins skatteregler omfattar således även växthusnäringen. Som utskottet redan framhållit när det gäller andra branscher som nu är föremål för dessa överväganden är det viktigt att regeringen beaktar de problem som de konkurrensutsatta företagen har och utformar de kommande nedsättningsreglerna på ett sådan sätt att de svenska företagen inte får svårt att hävda sig i den internationella konkurrensen. Utskottet ser inte någon anledning att nu förlänga de särregler som gäller för växthusnäringen utan anser att regeringens överväganden nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk61 yrkande 2, Sk655 yrkandena 1 och 2, Sk670 och Sk671 yrkandena 1--3.
I motion Sk656 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) anförs att tvätterier är exempel på en industri som bör ha industribeskattning men som i dag inte har det. En utredning bör genomföras i syfte att se över gränsdragningen.
Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att de överväganden som genomförs inom regeringskansliet beträffande industrins energibeskattning kan komma att beröra gränsdragningen kring de branscher som har industribeskattning. Även i denna del bör därför regeringens överväganden beträffande industrins energiskatter nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.
Produktionsskatterna på el
I proposition 203 föreslås att produktionsskatten för vattenkraftverk som tagits i drift före 1973 höjs från 2 öre/kWh till 4 öre/kWh. För vattenkraftverk som tagits i drift 1973--1977 höjs skatten från 1 öre/kWh till 2 öre/kWh. Vidare föreslås att produktionsskatten för kärnkraftverk höjs från 0,2 öre/kWh till 1,2 öre/kWh. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1996.
I propositionen anförs att det under beredningen av detta förslag förts fram önskemål om att vattenkraftsskatten i sin helhet skall ersättas med en fastighetsskatt i enlighet med ett tidigare presenterat utredningsförslag (SOU 1991:8). Det är enligt regeringen angeläget att detta förslag prövas på nytt och en prövning kommer därför att verkställas inom regeringskansliet med sikte på att, om det anses önskvärt, förslag om en fastighetsskatt skall kunna läggas fram för riksdagen i sådan tid att den nya skatten träder i kraft den 1 januari 1996.
Moderaterna och Kristdemokraterna hemställer om avslag i motion Sk58 yrkandena 2 och 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl. (kds).
Vänsterpartiet har i motionerna Fi33 yrkande 10 i denna del och Sk341 yrkande 34 av Gudrun Schyman m.fl. begärt en höjning med 0,6 öre/kWh för vattenkraftverk och kärnkraftverk.
Miljöpartiet har i motion Sk63 yrkandena 4--6, 8 och 9 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson begärt tillkännagivanden om att skatten skall indexeras och höjas till 7 öre/kWh för vattenkraft och 10 öre/kWh för kärnkraft, att även nya vattenkraftverk skall beskattas och att effektgränsen för dessa skall sänkas från 1 500 kW till 500 kW. Yrkanden om en höjning till 7 öre resp. 10 öre framställs också i motionerna Fi212 yrkandena 13 och 14 av Birger Schlaug m.fl. (mp) och Sk654 yrkandena 2 och 3 av Roy Ottosson m.fl. (mp).
Enligt utskottets mening bör även skatten på äldre vattenkraftverk och på kärnkraftverk höjas som ett led i den budgetförstärkning som måste genomföras för att möta de kostnader som uppkommer till följd av medlemskapet i EU. När det gäller önskemålet om en beskattning också av nyare vattenkraftverk och sänkt effektgräns vill utskottet hänvisa till de pågående övervägandena om en växling till fastighetsskatt. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka en indexering av dessa skatter. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.
Riksdagen beslutade våren 1994 införa en miljöbonus för vindkraftverk (1993/94:SkU34). Miljöbonusen motsvarar elskatten på leveranser till hushåll i allmänhet.
I motion Sk645 av Kjell Ericsson (c) och Sigge Godin (fp) begärs ett tillkännagivande om att också små vattenkraftverk bör få en miljöbonus. De föreslår att miljöbonusen begränsas till kraftverk under 500 kW och differentieras efter ålder.
Enligt utskottets mening är vattenkraften en sedan länge etablerad produktionsform och behöver inte på samma sätt som t.ex. vindkraften särskilda stimulanser. Den höjning av produktionsskatten på vattenkraft som utskottet tillstyrkt begränsar sig till verk med en effekt som överstiger 1 500 kW. Den av motionären eftersträvade fördelen för små och nya kraftverk förstärks härigenom. Som utskottet antytt i det föregående påverkas emellertid dessa frågor av de överväganden om en växling till fastighetsskatt som pågår i regeringskansliet. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Nätförluster
Den vilande elmarknadsreformen bygger på att kraftnäten sköts av särskilda nätverksföretag. I det förslag till lag om skatt på energi som riksdagen antog hösten 1994 genomfördes en anpassning av skattereglerna som syftade till att det nätverksföretag som handhar storkraftnätet skall kunna verka på samma villkor som de företag som i dag distribuerar el till konsumenter. Det har i efterhand visat sig att flera företag och kommuner förberett sig för elmarknadsreformen genom att överföra nätverksamheten till särskilda nätföretag, och det finns därför ett behov av att låta den genomförda lagändringen omfatta även sådana nätverksföretag. Utskottet föreslår därför den ändring i 11 kap. 9 § lagen (1974:1776) om skatt på energi som framgår av hemställan. Något hinder för att låta ändringen gälla fr.o.m. den 1 januari 1995 föreligger inte.
Skatterna och miljön
I motionerna Sk328 yrkande 22 och Jo609 yrkande 5 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att det finns starka skäl som talar för en successiv övergång till en mer miljörelaterad beskattning. Problemen med minskad internationell konkurrenskraft och instabila skattebaser gör emellertid att arbetet bör inriktas på att ge de skatter som drabbar företagen en skarpare miljöprofil. Enligt motionärerna kan skatteintäkterna ökas med 2 miljarder kronor under mandatperioden.
I motionerna Sk668 yrkandena 1 och 2 och N300 yrkande 2 av Olof Johansson m.fl. (c) anförs att en skatteväxling på 25 miljarder kronor bör genomföras under 90-talet och att ett första steg bör vara en sänkning av arbetsgivaravgiften med 5 miljarder kronor som riktar sig till småföretagare och egenföretagare. Sänkningen skall enligt motionärerna finansieras med höjd koldioxidskatt och en uranskatt. Vidare är det enligt motionärerna viktigt att Skatteväxlingsutredningen får en parlamentarisk förankring.
I motionerna Jo628 yrkandena 3 och 4 och Fi211 yrkande 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att konsekvenserna av en mer omfattande skatteväxling på 2,5 miljarder kronor från arbetsgivaravgifter till koldioxidskatt bör utredas, liksom möjligheterna att genomföra en växling av skatter mot avgifter på kommunal nivå. Miljöskärpningen kan enligt motionärerna uppnås genom höjd koldioxidskatt, miljöanpassad tjänstebilsbeskattning, höjd fordonsskatt för bilar utan katalysator och en avfallsskatt.
I motion Sk341 yrkandena 31 och 32 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att det är nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på energi och konsumtion som påverkar miljön negativt. Detta innebär enligt motionärerna ökade skatter på koldioxid, kväve och svavel och avgifter på klorerade lösningsmedel, arsenik, krom, förpackningar och avfall. Intäkterna bör användas för riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna eller reducerad moms på tjänster. I motion Sk646 yrkandena 1 och 2 av Lars Bäckström m.fl. (v) anförs att Skatteväxlingsutredningen särskilt bör belysa förutsättningarna för en sänkning av de sociala avgifterna genom höjda miljörelaterade skatter samt för en kommunal skatteväxling. Utredningen bör enligt motionärerna också beakta fördelningseffekter. I båda motionerna understryks vikten av att arbetet bedrivs skyndsamt så att ett förslag kan behandlas av riksdagen under hösten 1996.
I motion A274 yrkandena 2--6 av Birger Schlaug m.fl. (mp) understryks att skatteväxlingen är en viktig strategi för att komma till rätta med både arbetslöshet och miljöskuld och att det är viktigt med en långsiktig skatteväxlingsstrategi. Skatteväxlingen bör enligt motionärerna genomföras under en tioårsperiod och innebära en förändring i kostnadsrelationen arbete--energi på 10 % av BNP. Arbetsgivar- och egenavgifterna bör sänkas med 100 miljarder kronor och miljöskatterna höjas med 60 miljarder kronor. Skatteväxling gör att industriella kretslopp blir mer lönsamma. För hushållen blir det mer lönsamt att investera i energieffektivitet. Under budgetåret 1995/96 bör arbetsgivaravgifterna sänkas, skatten på koldioxid höjas och en uranskatt tas ut. I motion Jo688 yrkande 1 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp) begärs ett tillkännagivande om att miljöskatter och -avgifter gör miljöeffekten synlig, tvingar förorenaren att betala och ger sundare inkomster för staten än skatter på arbete.
I motion Sk349 yrkandena 6 och 8, Jo604 yrkande 1, N301 yrkande 13 och N403 yrkandena 12 och 13 av Alf Svensson m.fl. (kds) anförs att en sänkning av arbetsgivaravgifterna och en höjning av skatterna på miljöfarliga utsläpp, avfall och energi skulle underlätta tillkomsten av arbetstillfällen inom tjänstesektorn. Detsamma gäller en sänkning av momsen på tjänster. Detta skulle bidra till utveckling av miljö- och energiteknik i Sverige och därmed skapa internationellt konkurrenskraftiga jobb. Motionärerna uppskattar utrymmet för en skatteväxling till 20--30 miljarder kronor, vilket motsvarar en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 4--5 % eller slopad tjänstemoms. Enligt motionärerna bör arbetsgivaravgifterna sänkas med 1,5 % 1995/96 och en avfallsskatt införas. För att hålla en balans mellan olika sektorer är det viktigt att beskattningen av motorbränslen, el och övriga fossila bränslen harmoniseras. Inom ramen för en skatteväxling bör koldioxidskatten höjas stegvis. I motion T239 yrkande 5 av Mats Odell m.fl. (kds) framhålls att Skatteväxlingsutredningen bör ta upp skatteväxlingsmöjligheterna också på trafikens område.
I motion N451 yrkande 2 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att en kartläggning av olika miljöskatters effekter för en uthållig miljöpolitik bör genomföras. Regeringen har i en skrivelse 1994/95:120 Miljön -- vårt gemensamma ansvar presenterat inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Det är enligt regeringen angeläget att öka användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att bl.a. skapa en korrekt prissättning på miljöförstöringen och på uttaget av naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och -avgifter kan öka lönsamheten för investeringar i miljöskyddande och resursbesparande teknik, vilket ofta i sin tur leder till teknisk utveckling.
Ett annat mål med ekonomiska styrmedel är att internalisera de externa miljökostnader som uppstår under en produkts hela livscykel, från källa, via produktion, distribution och användning till slutligt omhändertagande, så att inte mer miljövänliga produkter får en konkurrensmässig nackdel jämfört med miljömässigt sämre produkter. Därmed kan man uppnå det internationellt vedertagna målet om att förorenaren bör betala för de miljökostnader som han orsakar och därmed på ett effektivt sätt styra över till mindre miljöbelastande verksamheter. Det är också viktigt att betona samspelet mellan olika styrmedel, t.ex. miljömärkning, ekonomiska styrmedel och individuell prövning av industriutsläpp. Miljöanpassningen av det svenska energisystemet fortsätter, bl.a. för att minska riskerna för globala klimatförändringar. Beskattning inom energisektorn är ett viktigt instrument i miljöpolitiken som bör utvecklas ytterligare. En effektivare energianvändning, biobränslen och andra förnybara energikällor bör främjas. Inom transportsektorn skall de ekonomiska styrmedlen utvecklas ytterligare för att tillsammans med andra åtgärder bidra till förverkligandet av ett hållbart transportsystem.
Skatteväxlingsutredningen (Fi 1994:04) har enligt sina direktiv i uppdrag att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av denna analys undersöka förutsättningarna för ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet, bl.a. genom en analys av relevanta förslag på området (dir. 1994:11).
Enligt utskottets mening är avsikten att flertalet av de frågor som motionärerna tar upp skall bli föremål för en ingående behandling i Skatteväxlingsutredningen, som nyligen påbörjat sitt arbete. Utredningen har fått parlamentariska inslag och har en stor frihet när det gäller inriktningen av dess arbete. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte påkallat med några tillkännagivanden om inriktningen av utredningens arbete. Utskottet föreslår att utredningens arbete nu avvaktas och avstyrker därför motionerna Sk328 yrkande 22, Sk341 yrkandena 31 och 32, Sk349 yrkandena 6 och 8, Sk646 yrkandena 1 och 2, Sk668 yrkandena 1 och 2, Fi211 yrkande 17, T239 yrkande 5, Jo604 yrkande 1, Jo609 yrkande 5, Jo628 yrkandena 3 och 4, Jo688 yrkande 1, N300 yrkande 2, N301 yrkande 13, N403 yrkandena 12 och 13, N451 yrkande 2 och A274 yrkandena 2--6.
Internationella miljöskatter
Regeringen har i skrivelse 1994/95:167 om det svenska miljöarbetet i EU presenterat sin syn på inriktningen av det svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall bedrivas. Bl.a. anförs att Sverige bör verka för en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och att Sverige bör verka aktivt för skatteväxling.
I motion N407 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m) anförs att Sverige i EU:s miljösamarbete bör prioritera klimatvårdsarbetet och verka för en miljörelaterad energibeskattning som tar sikte på energiframställningens miljöpåverkan i stället för energin.
I motion Fi407 yrkande 2 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter (fp) framhålls att den internationella handeln ger upphov till transporter som bör bära sina miljökostnader och att en internationell koldioxidskatt därför bör införas och vara differentierad efter bränslenas skadeverkningar. I motion Jo628 yrkande 5 och U503 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att det bör vara en prioriterad uppgift att verka för koldioxidskatt och skatteväxling inom EU.
I motion Sk341 yrkande 30 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att Sverige internationellt bör verka för minimiskattesatser och höjda miljöskatter på t.ex. koldioxid.
I motion N271 yrkande 1 av Birger Schlaug och Peter Eriksson (mp) anförs att den internationella handeln leder till ökade transporter och därmed till ökad energiåtgång. Sverige bör aktivt verka för internationella koldioxidskatter som ett medel att låta marknaden ta ett större ansvar. I motion Jo685 yrkande 12 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att Sverige med kraft måste verka för att EU:s ställningstagande mot konkurrenssnedvridande skatter ändras så att det inte blockerar miljömässigt motiverade skatter. I motion U502 yrkandena 4 och 6 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anförs att Sverige bör verka för att den s.k. vitbokens idéer om skatteväxling och arbetstidsförkortning leder till konkreta resultat och att kommissionens förslag om en koldioxidskatt genomförs.
I motionerna K224 yrkande 9 och N403 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kds) anförs att Sverige bör verka för bättre förutsättningar för tjänstejobb bl.a. genom skatteväxling och driva på införandet av en koldioxidskatt.
Regeringen har i skrivelse 1994/95:167 presenterat sin syn på inriktningen av det svenska miljöpolitiska arbetet i EU. Huvuduppgiften är enligt skrivelsen att medverka till en långsiktigt hållbar utveckling i Europa i linje med slutsatserna från Riokonferensen. Fyra sakområden prioriteras: kampen mot försurning och klimatförändringar, arbetet för kretsloppsanpassning, bevarande av biologisk mångfald och en höjd ambitionsnivå när det gäller bekämpningsmedel och kemikalier. Sverige skall vara pådrivande i omställningen av sådan produktion och konsumtion som utgör ett hot mot miljön. I första hand gäller detta tre områden, nämligen transporter, energiförsörjning och livsmedel. Regeringen har för avsikt att lyfta fram miljöfrågorna i samband med översynen av de grundläggande fördragstexterna för EU vid den regeringskonferens som äger rum 1996. Sverige bör enligt regeringens mening även i fortsättningen på ett samlat sätt driva frågan om en gemensam koldioxid- och energibeskattning på miniminivå inom EU. Sverige bör också delta aktivt i EU:s arbete med skatteväxling. Det ankommer på medlemsländerna själva att ta initiativ på skatteväxlingsområdet. Från svensk synpunkt är det enligt regeringens mening viktigt att medlemsländerna på egen hand kan introducera skatter på miljöområdet. Inom EU förs också en diskussion om hur de ekonomiska utvecklingsmodeller som nu tillämpas i industriländerna skall kunna förenas med de ekologiska grundvillkoren. Europa måste enligt vad som anförs i regeringens skrivelse bli en internationell föregångare när det gäller att åstadkomma en tillväxt som förenar sunda ekonomiska villkor med de ekologiska villkoren, och Sverige bör enligt regeringens mening stödja den analys som redovisas i EU:s vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utgångspunkten är att ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling kan gå hand i hand om tillräckliga styrmedel finns.
Jordbruksutskottet behandlar regeringens skrivelse i betänkandet 1994/95:JoU23 Det svenska miljöarbetet i EU -- inriktning och genomförande.
Enligt skatteutskottets mening överensstämmer de yrkanden som framställs i motionerna i stor utsträckning med den inriktning som regeringen redovisar. Enligt skatteutskottets mening finns det med hänsyn härtill inte anledning till några tillkännagivanden i saken och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Den framtida beskattningen av kärnkraft
Energikommissionen (N 1994:04) har i uppgift att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet och att analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder (dir. 1994:67 och dir. 1994:120). Bl.a. skall kommissionen analysera de samhällsekonomiska, miljö- och energipolitiska konsekvenserna av en avställning av en eller flera kärnkraftsreaktorer.
I motion N430 yrkandena 3--5 av Eva Goës m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att uran bör beläggas med energi- och miljöskatter som motsvarar skatten på kol och att skatt bör tas ut efter hela energiinnehållet.
I motion N451 yrkande 5 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att Energikommissionen bör ta fram en avgift på el från äldre kärnkraftverk. Avgiften skall finansiera kostnader i samband med olyckor.
I motion N403 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om att elskatten bör sättas så högt att distributörernas marginalkostnad blir lika med kostnaden för ny elproduktion. Syftet är att på detta sätt förbereda för en avveckling av kärnkraften.
Enligt utskottets mening bör Energikommissionens arbete med de frågor som har samband med kärnkraftens avveckling nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionerna.
Elskatten i norra Sverige
Gränsen för den lägre elskatten i norra Sverige drogs 1981 och i underlaget ingick bl.a. mätningar av årsmedeltemperaturen under normalperioden 1931--1960.
I motion Sk672 yrkandena 1 och 2 av andre vice talman Görel Thurdin (c) anförs att det är orimligt att elskatten i Kramfors är 2,5 gånger så hög som i grannkommunen med liknande klimat. Enligt motionären föreligger det nu mätvärden från en ny normalperiod, och det finns därför anledning att genomföra en översyn.
Enligt utskottets mening kan skillnader mellan närliggande kommuner knappast undvikas om den nuvarande differentieringen av elskatten skall behållas. När det gäller gränsdragningen är utskottet inte berett att tillstyrka ändringar i denna. Utskottet avstyrker motionen.
Svavel i eldningsolja
I motion Sk669 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) anförs att miljöklassningen av eldningsolja bör återinföras så att den svavelfattiga oljan i miljöklass 1 åter kan användas av konsumenterna.
Enligt utskottets mening utgör den miljöklassade oljan ett avancerat och miljövänligt motorbränsle med egenskaper som är helt anpassade till förbränningsmiljön i en motor. Att använda en sådan olja för eldningsändamål är mindre lämpligt.
När det gäller eldningsolja upprätthålls kravet på en låg svavelhalt genom den särskilda svavelskatten. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Trafikområdet
Försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
I proposition 203 föreslås att försäljningsskatten på personbilar samt lätta bussar och lastbilar höjs med 20 % den 1 januari 1996. I propositionen anförs att skatteuttaget för lätta fordon och motorcyklar i princip har varit oförändrat sedan 1987. Försäljningsskatten indexeras och indexeringen görs permanent i de lagar där den finns.
I motionerna Sk58 yrkande 4 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl. (kds) hemställs om avslag på propositionen.
I motion Sk341 yrkandena 40 och 41 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs tillkännagivanden om att förnyelsen av fordonsparken kan påskyndas genom höjd skatt på äldre fordon och att en stimulans för miljövänliga fordon kan erhållas genom en differentiering av fordonsskatten efter miljöklass.
I motion Sk63 yrkande 7 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (mp) begärs ett tillkännagivande om att i stället fordonsskatten bör höjas och differentieras.
Enligt utskottets mening finns det skäl att höja försäljningsskatten i enlighet med regeringens förslag. När det gäller förslagen om olika former av förbättringar av miljöstyrningen inom trafiksektorn vill utskottet hänvisa till det arbete med dessa frågor som pågår.
Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) har i uppdrag att lämna ett förslag till åtgärder för att reducera utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från alla trafikslag och planerar avlämna sitt slutbetänkande i juni 1995. Utredningen har i ett principbetänkande Trafiken och koldioxiden (SOU 1994:91) föreslagit att koldioxidskatten höjs och att försäljningsskatten för lätta fordon differentieras efter bränsleförbrukning. I delbetänkandet Miljözoner för trafik i tätorter (SOU 1994:92) har utredningen föreslagit en utökad möjlighet för kommuner att införa miljözoner. Huvudansvaret för vidareutvecklingen av miljöklassningen av fordon med tillhörande ekonomiska styrmedel har emellertid Miljöklassutredningen (M 1993:08). Utredningen har i mars 1995 avlämnat delbetänkandet Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU (1995:31). Utredningen slår fast att medlemskapet i EU innebär att Sverige är bundet av de bestämmelser som gäller inom EU när det gäller bl.a. möjligheten att differentiera försäljningsskatten. Enligt EU:s regler får en differentiering av denna endast gälla till förmån för fordon som är ett steg bättre än de grundläggande kraven. Någon motsvarande begränsning av möjligheterna till en differentiering efter avgasutsläpp finns inte när det gäller fordonsskatten. En konsekvens av detta förhållande har också blivit att skatterabatten för miljöklass 1 måst flyttats över till fordonsskatten fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:55, SkU5). Enligt Miljöklassutredningen bör Sverige verka för rätten att använda försäljningsskatten som styrmedel också för sådana frivilliga miljöklasser som ett land vill införa.
Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av det arbete som pågår med dessa frågor inte någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna Sk58 yrkande 4 i denna del, Sk60 i denna del, Sk63 yrkande 7 och Sk341 yrkandena 40 och 41.
Beskattningen av bränsle i arbetsfordon
I proposition 203 föreslås att skyldigheten att använda högbeskattad, miljöklassad dieselolja utvidgas till jordbrukstraktorer, terminaltraktorer, motorredskap och terrängfordon. De nya reglerna träder i kraft den 1 oktober 1995 utom när det gäller arbetsfordon som används i industriell tillverkning. För denna kategori börjar reglerna tillämpas redan den 1 juli 1995. För de tillkommande fordonstyperna bestäms den särskilda avgiften vid användning av märkt, lågbeskattad olja till 20 000 kr. För jordbrukstraktorer och tunga terrängvagnar gäller dock samma system som för lastbilar, bussar och trafiktraktorer, dvs. avgiften beror av skattevikten och uppgår till 10 000--50 000 kr. En motsvarande utvidgning till samtliga motorfordon genomförs när det gäller skyldigheten att använda högbeskattad gasol, metan och naturgas. Denna ändring träder i kraft den 1 juli 1995.
I motion Sk62 av Ingvar Eriksson (m) anför motionären att den lägre skattenivån för bränsle i jordbrukstraktorer och andra arbetsfordon har sin grund i att dessa fordon inte utnyttjar det allmänna vägnätet i samma utsträckning som andra fordon. Någon anledning att frångå denna princip finns det enligt motionären inte, och motionären yrkar därför att förslaget avslås. Också i motion Sk58 yrkande 1 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m) framställs ett avslagsyrkande. I motion Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl. (kds) anför motionärerna att förslag om höjningar av olika energi- och miljöskatter kan godtas endast om medlen oavkortat går till sänkt moms inom tjänstesektorn och de hemställer om avslag på propositionen.
Enligt utskottets mening medför de ökade miljökraven på motorfordon att det blir allt viktigare att inte vissa kategorier lämnas utanför ansträngningarna. Arbetsfordonen har av olika skäl som redovisas i propositionen inte kommit att omfattas av kravet på användning av miljöklassat drivmedel och detta har också föranlett att tillfälliga lösningar måst tillgripas för att komma till rätta med detta förhållande. Möjligheten att använda de särskilda kompensationsregler som tillskapades i syfte bl.a. att upprätthålla miljöstyrningen när det gäller arbetsfordon löper ut den 1 juli 1995, och det är därför lämpligt att i anslutning härtill låta arbetsfordonen omfattas av kravet på användning av miljöklassat bränsle. Den av riksdagen beslutade målsättningen om en miljöstyrning också beträffande arbetsfordon uppfylls härigenom (1993/94:SkU25). Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna Sk58 yrkande 1 i denna del, Sk60 i denna del och Sk62.
Beskattningen av drivmedel
I motion T210 yrkande 2 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att bensinskatten bör sänkas när statsfinanserna medger det.
I motion Sk683 yrkandena 1 och 2 av Marie Wilén m.fl. (c) anförs att beskattningen av drivmedel skall spegla dess miljöpåverkan. Det är vidare angeläget att omställningen till biobränslen nu påbörjas och att styrmedlen används konsekvent och långsiktigt. I motion N433 yrkande 3 av Sivert Carlsson (c) anförs att skattelagstiftningen bör gynna den rena, inhemska och förnybara energin i konkurrensen med fossila bränslen.
I motion Sk341 yrkandena 36, 38 och 39 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs en höjning av skatten på diesel med 25 öre/l och en utredning om en regionalt differentierad skatt på bensin. Det är enligt motionärerna viktigt att priset på fossila bränslen hela tiden stiger så att miljövänliga bränslen kan vinna marknadsandelar. Också i motion A38 yrkande 8 av Hans Andersson m.fl. (v) begärs en utredning om en regionalt differentierad bensinskatt.
Även i motion Fi212 yrkandena 15--17 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs höjning av energiskatten på diesel med 1 kr och 25 öre/l och energiskatten på bensin med 17 öre/l den 1 juli 1995. Samtidigt införs ett avdrag om 2 000 kr per glesbygdsbo mellan 18 och 65 och ett avdrag om 1 000 kr för övriga.
I motion T239 yrkandena 3 och 4 av Mats Odell m.fl. (kds) föreslås att ett system med höjd bensinskatt i kombination med en ekobonus för dem som kör mindre än genomsnittet bör utredas av Trafik- och klimatkommittén. Enligt motionärerna bör minst hälften av alla bilar år 2010 drivas med annat än fossila bränslen. I motion Sk621 av Tuve Skånberg (kds) hemställs om en försöksperiod med momsbefrielse på förnyelsebara energislag som raps och etanol.
Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) har i uppgift att föreslå hur utsläppen av växthusgaser från transportsektorn skall kunna minskas (dir. 1993:40 och 1994:18). I SOU 1994:91 Trafiken och koldioxiden tar kommittén upp principerna för hur man skall kunna åstadkomma detta. Enligt kommittén bör t.ex. koldioxidskatten höjas årligen så att bensinpriset år 2000 blir minst 9,50 kr i 1994 års penningvärde. Biobränslen bör enligt kommittén vara konsekvent undantagna från beskattning. Kommittén avser att återkomma med ett samlat förslag för alla trafikslag och beräknas avge sitt slutbetänkande i juni 1995.
I skrivelse 1994/95:120 anför regeringen att det svenska arbetet med att öka miljöanpassningen av transportsystemet kommer att intensifieras. Under den kommande fyraårsperioden avser regeringen att pröva flera åtgärder inom fordonsområdet.
Enligt utskottets mening bör Trafik- och klimatkommitténs slutbetänkande och den fortsatta beredningen av detta nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk341 yrkandena 36, 38 och 39, Sk621, Sk683 yrkandena 1 och 2, Fi212 yrkandena 15--17, T210 yrkande 2, T239 yrkandena 3 och 4, N433 yrkande 3 och A38 yrkande 8.
I motionerna Sk608 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c) och Sk603 yrkandena 1 och 2 av Gudrun Lindvall och Ronny Korsberg (mp) framhålls att alkylatbensin har särskilt goda egenskaper ur miljö- och hälsosynpunkt vid användning av motorsågar och andra arbetsredskap och att det därför är motiverat med en skattebefrielse för denna bensin när den används som tvåtaktsbränsle. Övrig alkylatbensin bör enligt motionärerna bakom Sk603 hänföras till miljöklass 1.
Frågan om särskilda fördelar för alkylatbensinen har utretts av Miljöklassutredningen som i betänkandet Alkylat och Miljöklassning av bensin (SOU 1995:30) föreslår att alkylatbensinen skall få samma skattemässiga behandling som bensin i miljöklass 2, som för närvarande är den bästa miljöklassen. Utredningen diskuterar också andra vägar för att öka användningen av alkylatbensinen. Alkylatbensinen kan hänföras till en kommande miljöklass 1, skattebefrias vid användning som tvåtaktsbränsle eller vid försäljning i små förpackningar, medges en skatterabatt som motsvarar den ökade produktionskostnaden, etc. Utredningen avser att återkomma till dessa frågor i ett betänkande som planeras till hösten 1995.
Av regeringens skrivelse 1994/95:120 Miljön -- vårt gemensamma ansvar framgår det att regeringen har för avsikt att verka för att införa en miljöklass 1 för bensin samt att överväga åtgärder för att öka användningen av alkylatbensin. I det arbete som pågår med denna fråga ingår bl.a. de förslag som motionärerna tar upp.
Enligt utskottets mening bör regeringens beslut i dessa frågor nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
I motion Sk607 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c) hemställer motionärerna att motorolja som blandas i tvåtaktsbensin inte skall beskattas som bensin eftersom oljan har en annan funktion än bränslet. EU:s regler innebär bl.a. att alla produkter som säljs eller används som motorbränsle skall beskattas som motsvarande mineraloljebränsle. Eventuella tillsatser till bensin, som t.ex. motorolja, beskattas därför som bensin.
Enligt utskottets mening bör ansträngningarna att söka få till stånd ändringar och förbättringar av EU:s regelverk inriktas på andra frågor än den gränsdragningsfråga som motionärerna tar upp. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk683 yrkande 3 av Marie Wilén m.fl. (c) hemställs om ändringar i beskattningen av blandbränslen som etanol/diesel och av tillsatsen ETBE som delvis tillverkas av etanol. Enligt motionären bör principen om skattefrihet eller i vart fall etanolbeskattning tillämpas i dessa fall, och för dieselinblandningen bör gälla att den beskattas i miljöklass 1. I motion T239 yrkande 2 av Mats Odell m.fl. (kds) anförs att etanol bör vara helt skattefri också när andelen understiger 30 %.
Som framgått under föregående rubrik innebär EU:s regler att alla produkter som används som motorbränsle skall beskattas som motsvarande mineraloljebränsle. Regeringen har dock möjlighet att medge nedsättning eller befrielse i försöksverksamhet som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Det ankommer på regeringen att fatta beslut i dessa frågor.
Inom gemenskapen diskuteras sedan 1992 ett direktiv om begränsning av skatten på vegetabiliska bränslen. Olika förslag om hur direktivet skall vara utformat har lagts fram och diskuterats. I mars 1995 har under det franska ordförandeskapet presenterats ett nytt förslag som bereds för närvarande.
Miljöklassutredningen har i delbetänkandet (SOU 1994:64) Med raps i tankarna behandlat frågor om blandbränslen. Av betänkandet framgår att de blandbränslen som utredningen har undersökt har visat sig ha fördelar men också många nackdelar. Utredningen konstaterar att miljöpåverkan vid inblandning av RME (rapsmetylester) är dåligt känd och att mät- och kontrollmetoder måste tas fram. För att undvika otillbörliga bränslen både vad gäller hälsa och miljö och med hänsyn till tillverkaransvar och hållbarhetskrav kan det enligt utredningen bli nödvändigt med bestämmelser om dessa bränslen. Miljöklassutredningen fortsätter sitt arbete och har uttalat att frågan om ett särskilt system för miljöklassning av alternativa drivmedel därvid kommer att behandlas.
Miljöklassutredningens fortsatta behandling av frågan om de biobaserade blandbränslenas miljöklassning kräver enligt vad som framgår av utredningens senaste betänkande (SOU 1995:31) Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU ytterligare underlag, och frågan har därför måst förläggas till ett senare skede av utredningsarbetet.
Trafik- och klimatkommittén har i sitt principbetänkande (SOU 1994:91) Trafiken och koldioxiden föreslagit att koldioxidskatt inte skall tas ut på etanoldelen i ETBE och MTBE, om etanolen är biobaserad. Kommitténs slutbetänkande med konkreta förslag skall enligt planerna avlämnas i juni 1995.
Enligt utskottets mening bör det pågående utredningsarbetet avvaktas innan ställning tas till de frågor som motionärerna tar upp. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Vätgasdrivna fordon
I motion N237 yrkandena 3 och 4 av Eva Goës m.fl. (mp) hemställs att vätgas undantas från drivmedelsbeskattning och att vätgasdrivna fordon hänförs till miljöklass 1.
Som framgått skulle ett slopande av den högre skatten på vätgas för motorfordon stå i strid med EU:s direktiv på området. Undantag kan dock medges inom ramen för pilotprojekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Det ankommer på regeringen att fatta beslut om sådana projekt.
Bilavgaslagens krav för placering i miljöklass 2 är att fordonet vid en jämförelse med lagens grundläggande krav skall ha väsentligt lägre utsläpp eller uppfylla högre krav vad gäller avgasreningssystemets hållbarhet. Miljöklass 1 omfattar fordon som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande hållbarhet eller som till följd av sina låga avgasutsläpp eller låga bulleremissioner är särskilt lämpade för användning i tätortstrafik. Dessa krav har preciserats i avgasförordningen.
Utskottet kan inte finna att det skulle föreligga några egentliga problem med att få en vätgasbil placerad i miljöklass 1 redan med dagens regler, åtminstone vad gäller utsläppskraven.
Utskottet erinrar om att visst stöd till grundforskning om vätgas utgår från energiforskningsprogrammet, och att Sverige medverkar aktivt i internationella samarbetsprojekt på vätgasområdet.
Med det anförda avstyrker utskottet den aktuella motionen.
Eldrivna fordon
I motion N236 yrkande 6 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) hemställs om momsfrihet för eldrivna fordon.
Enligt utskottets mening finns det andra och bättre styrmedel än mervärdesskatten när det gäller att gynna t.ex. elfordon. Frågan om sänkt moms för elfordonen har diskuterats i betänkandet (SOU 1994:111) Bilars miljöklassning och EG men utredningen har i stället föreslagit en befrielse från försäljningsskatt. Försäljningsskatten har härefter slopats för el- och hybridfordon under perioden 1995--1997 (prop. 1994/95:55, SkU5). Bestämmelsen om att avdrag skall göras för batterierna när vikten beräknas finns kvar. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Amatörbyggda fordon
Ett förslag om befrielse från försäljningsskatt för amatörbyggda fordon har lagts fram i en rapport från Kommunikationsdepartementet (Ds 1993:19) Regler för hobbyfordon.
I motion T210 yrkande 16 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att försäljningsskatten på amatörbyggda fordon bör avskaffas.
Enligt utskottets mening är det inte motiverat med en befrielse från försäljningsskatten för amatörbyggda fordon. Utskottet avstyrker motionen.
Yrkessjöfarten
I motion T629 yrkandena 2 och 3 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att yrkessjöfarten bör drivmedelsbeskattas med miljöklasser etc. på samma sätt som motorfordon och fritidsbåtar och om att en särskild svavelavgift bör införas.
Enligt utskottets mening framgår det av regeringens skrivelse 1994/95:120 om inriktningen av miljöarbetet att avsikten är att det på sikt skall gälla likartade krav för sjö- och lufttransporter som för landbaserade källor vad beträffar buller samt utsläpp till luft och vatten. Arbetet med sjö- och luftfartens miljöfrågor måste dock i stor utsträckning lösas inom ramen för det internationella samarbetet inom FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO) och EU. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att söka utarbeta förslag till bilaterala överenskommelser om minskning av sjöfartens svavel- och kväveoxidutsläpp. Kontakter har tagits med Tyskland, Danmark, Finland och Norge. Det finns således inte någon anledning till tillkännagivanden till regeringen i saken, och utskottet avstyrker därför motionen.
De mindre fiskefartygens skattebefrielse
Fartyg som används yrkesmässigt är befriade från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. När drivmedelsbeskattningen den 1 januari 1995 utvidgades till fritidsbåtar bedömdes det som nödvändigt att låta de mindre yrkesfartygen övergå till ett restitutionsförfarande (prop. 1994/95:54, SkU4). Till följd av vissa övergångsproblem när det gäller drivmedelsbeskattningen av fritidsbåtar har ikraftträdandet härefter skjutits till den 1 september 1995 (prop. 1994/95:213, SkU29).
I flera motioner anförs att restitutionsförfarandet innebär en belastning för de mindre yrkesfartygen och att t.ex. fiskelicensen bör kunna användas som grund för att låta mindre fiskefartyg få tanka på samma villkor som större. Yrkanden med denna inriktning framställs i motionerna Sk619 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m), Jo402 yrkande 2 av Göte Jonsson m.fl. (m), Jo405 yrkande 3 av Per Lager m.fl. (mp), Sk618 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp), Jo415 yrkande 4 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) och Sk657 av Lisbet Calner m.fl. (s).
Enligt utskottets mening är anledningen till den ordning som nu gäller att skatteskillnaderna mellan bränsle för fritidsbåtar och yrkesbåtar kommer att öka kraftigt när drivmedelsbeskattningen träder i kraft. Förslag om andra lösningar än det kritiserade restitutionsförfarandet har lagts fram i olika sammanhang och innebär i allmänhet att någon form av legitimering skall användas.
Utskottet har förståelse för den kritik som riktas mot restitutionssystemet men vill understryka att den ökade skillnaden i skattenivå för dessa bränslen medför ett ökat kontrollbehov. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att ta ställning för en ändring av reglerna men utgår ifrån att regeringen noga följer utvecklingen på området och prövar möjligheterna till alternativa lösningar, som minskar olägenheterna med nuvarande bestämmelser. Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Flygtrafik
Sedan den 1 mars 1989 utgår en miljöskatt på vissa avgasutsläpp förorsakade av den inrikes flygtrafiken. Skatten tas ut för varje flygning och beräknas i första hand schablonmässigt med ledning av Luftfartsverkets uppgifter om utsläpp av koldioxid, kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.
I motion T238 yrkande 15 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) anförs att flygets miljöavgifter bör harmoniseras internationellt så att lika konkurrensvillkor gäller.
I motion Sk614 yrkandena 1 och 2 av Tuve Skånberg (kds) begärs tillkännagivanden om att regeringen bör verka för höjda avgifter för flygplans avgasutsläpp och en avgiftsbeläggning inom EU av flygplans avgasutsläpp. I motion T225 yrkande 8 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) hemställs att riksdagen inför en särskild skatt på inrikesflyget.
På samma sätt som gäller för sjötransporter bör inriktningen när det gäller flygtrafik vara att den skall uppfylla samma krav som de landbaserade transporterna när det gäller buller och utsläpp. Ett problem i sammanhanget är dock möjligheten att förlägga tankning till andra länder. Arbetet med luftfartens miljöfrågor måste därför i stor utsträckning lösas inom ramen för det internationella samarbetet inom IMO, ICAO och EU.
Det framgår av regeringens skrivelse om inriktningen av miljöarbetet att regeringen har för avsikt att driva de frågor som motionärerna tar upp, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Smörjoljor
Bioråvaruutredningen har i betänkandet SOU 1994:113 gjort en inventering av de biobaserade råvarorna. Bl.a. kan vegetabiliska smörjmedel ersätta vissa av de produkter som i dag används som smörjmedel. Utredningen föreslår en avgift på 5 kr/l för petroleumbaserade smörjmedel men anser att frågan om hur medlen skall kunna restitueras vid insamling av förorenade smörjmedel bör utredas vidare.
I motion Jo202 yrkande 15 av Olof Johansson m.fl. (c) anförs att en särskild avgift bör införas på petroleumbaserade smörjoljor.
Även i denna fråga bör den fortsatta beredningen av det aktuella utredningsbetänkandet avvaktas. Utskottet avstyrker motionen.
Traktortåg
Fordonsskatten för jordbrukstraktorer uppgår till 225 kr. För lastbilar kan fordonsskatten uppgå till 10 000--20 000 kr. Under betkampanjen används jordbrukstraktorer med flera släpvagnar för att dra stora laster på allmän väg.
I motion Sk622 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) begärs ett tillkännagivande om att jordbrukstraktorer som utför ett med lastbilar jämförbart transportarbete bör bära en motsvarande del av samhällets kostnader.
Enligt utskottets mening har den lägre beskattningen av jordbrukstraktorer sin grund i att dessa inte framförs på allmän väg annat än vid transporter av produkter från jordbruk. En ändring av denna gränsdragning skulle enligt utskottets mening riskera att medföra en ökning av antalet transporter, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka en sådan åtgärd. Utskottet avstyrker motionen.
Sotares arbetsfordon
I motion Sk626 av Carl-Johan Wilson (fp) anförs att skorstensfejares arbetsfordon knappast kan användas för privat bruk och att ett särskilt undantag därför bör göras så att de kan registreras som lastbil i stället för som personbil.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att göra ett undantag för skorstensfejares arbetsfordon vid registreringen. Utskottet avstyrker motionen.
Övriga punktskatter
Naturgrus
I propositionen aviseras en skatt på naturgrus som beräknas ge 100 miljoner kronor. Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att senast den 30 juni 1995 redovisa ett förslag (dir. 1994:133).
I motion Fi212 yrkande 19 av Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställs att riksdagen beslutar om en skatt på 5 % av råvarupriset för naturgrus den 1 juli 1995.
Enligt utskottets mening bör regeringens förslag avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.
En avfallsskatt
Avfallsskatteutredningen (M 1993:09) har i betänkandet En avfallsfri framtid (SOU 1994:114) redovisat olika tänkbara typer av skatter och avgifter på avfall; en grön avfallsskatt, en grön avfallsavgift, en deponiskatt och en nettodeponiskatt.
I flera motioner framställs yrkanden som tar sikte på ett snabbt genomförande av något av de förslag som Avfallsskatteutredningen diskuterat. Sådana yrkanden framställs i motionerna Jo628 yrkande 23 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk341 yrkande 37 av Gudrun Schyman m.fl. (v), Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 av Hanna Zetterberg m.fl. (v), Jo688 yrkande 11 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp), Fi212 yrkande 18 av Birger Schlaug m.fl. (mp), Jo604 yrkande 3 och Sk349 yrkande 10 av Alf Svensson m.fl. (kds).
Sedan de nu aktuella motionerna väckts har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdrag att lägga fram ett konkret förslag till en avfallsskatt. Avsikten är att skatten skall börja gälla den 1 januari 1997 (dir. 1995:37). Enligt utskottets mening bör utredarens förslag nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.
Förpackningar
Det åligger enligt renhållningslagen producenten av en vara eller förpackning att se till att avfallet omhändertas på ett ur miljösynpunkt riktigt sätt. Kraven på återvinning varierar med förpackningstyp.
I motion Jo688 yrkande 21 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp) hemställer motionärerna om att regeringen får återkomma med ett förslag till skatt på förpackningar fr.o.m. den 1 juli 1997.
Enligt utskottets mening upprätthålls kravet på återvinning av förpackningar genom det s.k. förlängda producentansvaret. Härvid kan en skatt på avfall underlätta och stimulera till ökad återvinning. Enligt utskottets mening är det inte nu aktuellt med en skatt på förpackningar och utskottet avstyrker därför motionen.
Hundskatten
Enligt lagen (1923:116) om hundskatt skall den som innehar en hund årligen erlägga hundskatt. Den skattskyldige skall anmäla sitt hundinnehav till kommunen, som skall föra in uppgifterna i ett hundskatteregister. Kommunen bestämmer hundskattens storlek och kan enligt ett avgörande i Regeringsrätten den 13 januari 1994 (mål nr 4099--1990) fastställa hundskatten till 0 kr. Böter stadgas för den som underlåter att anmäla innehav av en skattepliktig hund, som lämnar oriktiga uppgifter för att undandra sig skattskyldighet eller som inte anbringar skattemärket på hunden. Allmänt åtal för brott mot hundskattelagen får väckas endast efter medgivande av kommunen.
I motionerna Sk606 av Sigrid Bolkéus (s), Sk643 av Patrik Norinder (m), Sk615 av Anders Svärd (c) och Sk613 av Lennart Fremling (fp) hemställer motionärerna att hundskatten och registerskyldigheten avskaffas.
Skatteutskottet har vid sin behandling av motsvarande yrkanden våren 1994 anfört att frågan om hundskattens framtida utformning bör prövas i ljuset av det rättsläge som uppkommit efter Regeringsrättens avgörande, och utskottet utgick från att önskemål från olika håll om en möjlighet för kommunerna att själva få bestämma om registreringen och skatten därvid skulle tas upp till behandling (1993/94:SkU34).
Härefter har riksdagen på förslag av justitieutskottet under hösten 1994 givit regeringen till känna att det nu är dags att utmönstra straffstadgandena för brott mot hundskattelagen ur strafflagstiftningen och att regeringen, om hundskatten skall finnas kvar, bör överväga frågan i lämpligt sammanhang och återkomma med ett förslag till riksdagen (1994/95:JuU2).
Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för att överväga ett avskaffande av hundskatten och registreringsskyldigheten. Skatten har en begränsad finansiell betydelse, och det kontrollbehov som motiverade att lagen infördes föreligger inte längre. Regeringens överväganden beträffande hundskatten bör därför enligt utskottets mening inriktas på att lagen (1923:116) om hundskatt upphävs. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom tillgodoses de aktuella motionerna.
Båtskatt I flera motioner framställs yrkanden som tar sikte på att en båtskatt skall införas. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk632 av Anita Persson m.fl. (s), Fi33 yrkande 12 av Gudrun Schyman m.fl. (v), Sk659 av Karl-Erik Persson m.fl. (v), T616 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) och T636 yrkandena 2 och 3 av Monica Widnemark och Agneta Ringman (s).
Under den allmänna motionstiden har även framställts yrkanden om återinförande av båtregistret och om en obligatorisk ansvarsförsäkring för båtägare. Dessa motioner har remitterats till trafikutskottet resp. lagutskottet. Lagutskottet beräknas vänta med sitt ställningstagande i försäkringsfrågan till hösten.
Trafikutskottet har behandlat yrkandena om ett båtregister i sitt av riksdagen godkända betänkande om sjöfart (1994/95:TU12). Utskottet har härvid anfört bl.a. följande.
Trafikutskottet anser -- från de synpunkter det har att företräda -- att ett fritidsbåtsregister innebär stora fördelar främst från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt. Dessa fördelar kan tillvaratas inom ramen för ett frivilligt register -- under förutsättning att ett sådant register når samma anslutning som ett statligt, enligt lagregler därom. För närvarande synes alltför många av de båtar som var införda i det statliga registret stå utanför det privata. Utskottet kan vidare konstatera att fritidsbåtstrafiken är förenad med kostnader, främst för sjöräddning, till vars bestridande riksdagen årligen anvisar medel.
Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att regeringen bör överväga om de fördelar som ett fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar att det statliga fritidsbåtsregistret återinförs. I det sammanhanget bör regeringen även överväga hur samhällets kostnader för fritidsbåtstrafiken skall betalas. Självfallet bör regeringen vid sina överväganden beakta riksdagens beslut med anledning av motionsyrkandena om en båtskatt och om en obligatorisk ansvarsförsäkring för bl.a. ägare av fritidsbåtar. Resultatet av regeringens överväganden bör redovisas för riksdagen. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt skatteutskottets mening bör regeringen i samband med de överväganden som skall göras beträffande ett fritidsbåtsregister också pröva frågan om en båtskatt. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt syftet med de nu aktuella motionsyrkandena.
Skatt på spel
I motion Sk328 yrkande 21 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att en översyn av spelbeskattningen bör kunna ge successivt ökade intäkter.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att genom ett särskilt tillkännagivande till regeringen peka på de inkomstmöjligheter som spelbeskattningen erbjuder. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
I motion Sk673 yrkandena 1 och 2 av Rose-Marie Frebran och Ingrid Näslund (kds) begärs tillkännagivanden om att en avgift för forskning om spelberoende bör införas och att en utredning bör tillsättas om behovet av ytterligare åtgärder mot spelberoende.
Specialdestinering av skatter till vissa ändamål bör enligt utskottets mening undvikas eftersom det förhindrar en rationell prövning av utgiften i budgetsammanhang.
Enligt utskottets mening ingår det i Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets uppgifter att följa utvecklingen när det gäller problemen med spelberoende och vidta lämpliga åtgärder. Vidare ger Socialvetenskapliga forskningsrådet stöd till forskningsprojekt som rör bl.a. spelberoende. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Reklamskatten
Reklamskatt betalas för annons som är avsedd att offentliggöras inom landet. Med annons menas ett särskilt utrymme i en trycksak för återgivning av text eller bild. Reklamskatt betalas också för reklam som är avsedd att spridas i annan form än annons. Med reklam avses ett meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättning av vara, fastighet eller tjänst. Skattesatsen är 4 % för annons i allmän nyhetstidning och i alla övriga fall 11 %. Reklamskatt tas inte ut för reklam i radio eller TV. Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av reklamskatten i betänkandet Reklamskatt (SOU 1988:17). Presstödsutredningen har nyligen i betänkandet Vårt dagliga blad (SOU 1995:37) föreslagit vissa ändringar när det gäller tidningsutdelad direktreklam.
I motion Kr414 yrkande 12 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) begärs ett tillkännagivande om att reklamskatten har snedvridande effekter som drabbar idrottsföreningarnas försäljning av programblad, arenareklam m.m. och om att skatten bör slopas vid utgången av år 1995.
I flera motioner hemställs att skatten på reklam utvidgas till reklam i radio och TV. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk616 av Berit Löfstedt m.fl. (s), Fi33 yrkande 11 av Gudrun Schyman m.fl. (v) och Kr205 yrkandena 20 och 21 av Birger Schlaug m.fl. (mp). I motion Fi212 yrkande 35 av Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställs om en höjning av skatten till 14 % på reklam i veckopress, fackpress, annonspelare och annat, dock ej annonser i dagspress. En sådan höjning kan enligt motionärerna bakom Kr205 ersätta de besparingar som föreslås för Sveriges Radio m.m. Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag om en besparing för Sveriges Radio m.m. på 11 % (prop. 1994/95:100 bil. 12, KrU:26).
När det gäller reklamskattens utformning föreligger det enligt utskottets mening ett omfattande reformbehov som har samband med utvecklingen på mediaområdet och den ökade internationella rörligheten. Bl.a. måste det faktum att reklam i radio och TV är undantagen från skatten numera ses som ett problem som måste ägnas särskild uppmärksamhet. Vidare innebär medlemskapet i EU vissa problem när det gäller beskattningen av reklamtrycksaker. Enligt vad utskottet inhämtat har Riksskatteverket den 8 maj 1995 inkommit till regeringen med en hemställan om att skatten på reklamtrycksaker skall slopas. Anledningen är att problemen med beskattning av trycksaker accentuerats efter inträdet i EU.
Enligt utskottets mening bör de överväganden som pågår inom regeringskansliet när det gäller behovet av förändringar på detta område avvaktas, och utskottet avstyrker därför de aktuella motionerna.
Klorerade lösningsmedel
Enligt förordningen (1991:1289) om vissa klorerade lösningsmedel får kemiska produkter som består av metylenklorid eller trikloretylen inte saluhållas för yrkesmässigt bruk efter den 1 januari 1996. Om det finns särskilda skäl får Kemikalieinspektionen medge undantag från förbudet.
I motion Jo661 yrkande 2 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att en miljöavgift på 150 kr/kg bör införas på metylenklorid, trikloretylen och perkloretylen för att påskynda avvecklingen och visa att förbudet står fast.
Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av beslutet om avveckling av metylenklorid och trikloretylen och den reglering som i övrigt omger hanteringen av dessa ämnen inte skäl att nu överväga en skatt på dessa lösningsmedel. Utskottet avstyrker motionen.
Freoner
I motion Jo687 yrkande 27 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) hemställs om en miljöskatt på HCFC för att ytterligare påskynda avvecklingen.
I proposition 1994/95:119 om vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar redovisar regeringen bl.a. åtgärder för en slutlig avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Installation av nya kyl-, värme- och klimatanläggningar med HCFC bör upphöra den 1 januari 1998 och påfyllningen av HCFC i befintliga anläggningar bör upphöra den 1 januari 2002. Även om avvecklingstiden är förhållandevis lång blir det enligt vad som anförs en utmaning för forskning och industri att under övergångstiden söka finna fungerande miljöanpassade ersättningar. Jordbruksutskottet behandlar propositionen i betänkandet 1994/95:JoU22.
Enligt utskottets mening är kontrollen över dessa ämnen god, och inriktningen är att de skall avvecklas. Förbud och avvecklingsplaner har successivt utarbetats och utvidgats på både nationell och internationell nivå. HCFC har använts som övergångskemikalie på områden där aggressivare ozonnedbrytande ämnen tidigare använts. HCFC har en klart lägre ozonnedbrytande potential än de ämnen den ersatt men är ändå skadligt. De åtgärder som regeringen aviserat i proposition 119 utgör ett viktigt steg på vägen mot fullständig avveckling av även detta ämne. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte motiverat att införa en särskild skatt på HCFC. Utskottet avstyrker motionen.
Kväveutsläpp
I motion Jo662 yrkandena 3 och 4 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anförs att en miljöskatt bör införas på de kommunala reningsverkens utsläpp av kväve i vatten och att kommuner som anlägger våtmarker bör få en skattereduktion som motsvarar reningseffekten.
Regeringen redovisar i skr. 1994/95:120 Miljön -- vårt gemensamma ansvar inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. Där framhålls att målet om en halvering av kväveutsläppet 1985--1995 inte kommer att nås och att åtgärder behöver vidtas. Ett viktigt led i detta arbete är den förändring av avgiften för kväve i handelsgödsel som riksdagen fattat beslut om under hösten (prop. 1994/95:75, JoU7). Likaså bör det ske en fortsatt utbyggnad av kvävereduktion vid kommunala reningsverk. Regeringen har i proposition 1994/95:25 föreslagit att bidrag skall lämnas till åtgärder inom va-sektorn. Andra åtgärder kan enligt vad som anförs i skrivelsen vara att återskapa våtmarker som naturliga avrinningsområden för avloppsvatten. Skrivelsen behandlas i JoU16.
Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att söka styra de kommunala reningsverkens utsläpp av kväve genom en särskild skatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Färskvatten
I motion Jo628 yrkande 24 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att en skatt skall införas på färskvattenanvändning för att gynna resurssnål avloppsteknik och minska utsläppen av näringsämnen.
Enligt skatteutskottets mening finns det inte skäl att nu överväga en skatt på färskvatten. Utskottet avstyrker motionen.
Träskyddsmedel
I motion Jo687 yrkande 28 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att en särskild avgift bör införas på träskyddsmedlen arsenik, krom, kreosot, koppar och tenn.
I motion Jo662 yrkande 2 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs förslag om en miljöskatt på industrins utsläpp av tungmetaller i vatten.
Av regeringens skrivelse 1994/95:120 framgår att utsläppen av kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink, krom och arsenik kommer att halveras 1985--1995. Tungmetallutsläppen till vatten har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, men utsläppen från de forna öststaterna är fortfarande mycket stora. Vid den löpande omprövningen av tillstånd enligt miljöskyddslagen kommer bl.a. skogsindustrin, järn- och stålverk samt gruvor att prioriteras.
Enligt utskottets mening är de områden som motionärerna föreslår för beskattning bättre lämpade för andra styrmedel som administrativa regleringar, förbud och internationella överenskommelser. Utskottet avstyrker motionerna.
Fyrverkerier
I motion Sk625 av Wiggo Komstedt (m) begärs ett tillkännagivande om att en avgift på nyårssmällare bör införas och uppgå till 50 %. En sådan avgift skulle enligt motionären öka statens inkomster med 1 miljard kronor.
Enligt utskottets mening är det inte aktuellt med en skatt på fyrverkerier, och utskottet avstyrker därför motionen.
19 § kommunalskattelagen, m.m.
Riksdagen beslutade under hösten om en ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter som innebar att punkterna i 3 kap. 23 § numrerades om (prop. 1994/95:25, FiU1). Härigenom har en hänvisning i 19 § kommunalskattelagen (1928:370) till två av punkterna blivit felaktig och behöver rättas. Utskottet föreslår att rättelsen genomförs på det sätt som framgår av hemställan.
Av samordningsskäl behandlar utskottet i detta sammanhang ett förslag till ändring i 2 kap. 9 § lagen 1994:1776 om skatt på energi som lagts fram i proposition 1994/95:213 och som utskottet tillstyrkt i betänkandet 1994/95:SkU29.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande privat pensionssparande att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk57, 1994/95:Sk59, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Fi35 yrkande 3 godtar regeringens förslag om begränsning av avdragsutrymmet för privata pensioner och lägger regeringens skrivelse 1994/95:198 till handlingarna, res. 1 (m, fp, kds) - delvis
2. beträffande fastighetsskatt på lokaler att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 7 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del och 1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del godtar regeringens förslag om fastighetsskatt på lokaler, res. 2 (m) - delvis
3. beträffande fastighetsskatt på industrifastigheter att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 7 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del och 1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del godtar regeringens förslag om fastighetsskatt på industrifastigheter, res. 3 (m, fp) - delvis
4. beträffande lokaler i bostadsrättshus att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk336 och 1994/95:Sk339,
5. beträffande en lägesavgift för lokaler och kontor att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk314,
6. beträffande fastighetsskatt på jord- och skogsbruk att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk316, 1994/95:Sk323, 1994/95:Sk325, 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del, 1994/95:Sk337, 1994/95:Sk338, 1994/95:Sk347, 1994/95:Sk349 yrkande 16, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sk671 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 28, 1994/95:Jo202 yrkande 5, 1994/95:Jo260 yrkande 2, 1994/95:Jo262 yrkande 4, 1994/95:Jo263 yrkande 13 och 1994/95:Jo305 yrkande 4, res. 4 (m, fp, kds)
7. beträffande naturvårdsavgift att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo305 yrkande 5, res. 5 (m, c)
8. beträffande fastighetsskatt på småhus och hyreshus att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 8, 1994/95:Sk328 yrkande 16, 1994/95:Sk349 yrkande 15 och 1994/95:Bo411 yrkande 12, res. 6 (m, kds)
9. beträffande markvärdet vid beräkning av fastighetsskatt att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk321, res. 7 (m) - delvis
10. beträffande schablonintäktsbeskattning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 18 och 1994/95:Bo411 yrkande 13, res. 7 (m) - delvis
11. beträffande slopad fastighetsskatt att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo411 yrkande 11,
12. beträffande tomträttsinnehavares fastighetsskatt att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk304, res. 8 (m, kds)
13. beträffande bostadsrättsinnehavares ränteavdrag att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk312, res. 9 (m, kds)
14. beträffande reparationsavdrag att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk324, res. 10 (m)
15. beträffande attraktiva områden att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk319 yrkande 3, 1994/95:Sk340, 1994/95:Sk346, 1994/95:A404 yrkande 4, 1994/95:A471 yrkande 3 och 1994/95:A472 yrkande 3, res. 11 (m, fp, v, kds)
16. beträffande taxering av jordbruk att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk306, res. 12 (m)
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk61 yrkande 1, 1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk341 yrkande 35, 1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, 1994/95:Fi44 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 10 och 1994/95:N451 yrkande 1 godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt, res. 13 (m) res. 14 (fp) res. 15 (v) res. 16 (mp)
18. beträffande industrins energiskatter att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 2, 1994/95:Sk341 yrkande 33, 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212 yrkandena 11 och 12, res. 17 (m) res. 18 (v) res. 19 (mp)
19. beträffande vissa ändringar i industrins beskattning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 1 i denna del, 4 i denna del, 5 och 6 och 1994/95:Sk60 i denna del godtar regeringens förslag om slopande av den särskilda nedsättningsregeln, m.m., res. 20 (m)
20. beträffande växthusnäringen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk61 yrkande 2, 1994/95:Sk655 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk670 och 1994/95:Sk671 yrkandena 1--3, res. 21 (m)
21. beträffande tvätterier att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk656, res. 22 (m, kds)
22. beträffande produktionsskatterna på el att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk63 yrkandena 4--6, 8 och 9, 1994/95:Sk341 yrkande 34, 1994/95:Sk654 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212 yrkandena 13 och 14 godtar regeringens förslag om en höjning av produktionsskatterna för vattenkraftverk och kärnkraftverk, res. 23 (m) - delvis res. 24 (mp)
23. beträffande små vattenkraftverk att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk645,
24. beträffande nätförluster att riksdagen beslutar utvidga bestämmelserna om nätförluster till samtliga nätverksföretag,
25. beträffande skatterna och miljön att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5, 1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6, res. 25 (m) res. 26 (c) res. 27 (fp) res. 28 (v) res. 29 (mp) res. 30 (kds)
26. beträffande internationella miljöskatter att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30, 1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503 yrkande 2, 1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1, 1994/95:N403 yrkande 14 och 1994/95:N407 yrkande 6, res. 31 (m) res. 32 (fp) res. 33 (v) res. 34 (kds)
27. beträffande den framtida beskattningen av kärnkraftverk att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 4, 1994/95:N430 yrkandena 3--5 och 1994/95:N451 yrkande 5, res. 35 (v) res. 36 (mp) res. 37 (kds)
28. beträffande elskatten i norra Sverige att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk672 yrkandena 1 och 2, res. 38 (v)
29. beträffande svavel i eldningsolja att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk669,
30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk63 yrkande 7 och 1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 godtar regeringens förslag om höjd försäljningsskatt och indexering, res. 39 (m) - delvis res. 40 (v) res. 41 (mp)
31. beträffande bränsle i arbetsfordon att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk62 godtar regeringens förslag om trafikbeskattning av bränsle i arbetsfordon, res. 42 (m)
32. beträffande beskattningen av drivmedel att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2, 1994/95:T239 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8, res. 43 (m) res. 44 (c) res. 45 (v) res. 46 (mp) res. 47 (kds)
33. beträffande alkylatbensin att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk603 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Sk608, res. 48 (c, v, mp)
34. beträffande motorolja att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk607,
35. beträffande blandbränslen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk683 yrkande 3 och 1994/95:T239 yrkande 2, res. 49 (c, kds)
36. beträffande vätgasdrivna fordon att riksdagen avslår motion 1994/95:N237 yrkandena 3 och 4, res. 50 (mp)
37. beträffande eldrivna fordon att riksdagen avslår motion 1994/95:N236 yrkande 6, res. 51 (mp)
38. beträffande amatörbyggda fordon att riksdagen avslår motion 1994/95:T210 yrkande 16, res. 52 (m, kds)
39. beträffande yrkessjöfarten att riksdagen avslår motion 1994/95:T629 yrkandena 2 och 3, res. 53 (mp)
40. beträffande de mindre fiskefartygens skattebefrielse att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk618, 1994/95:Sk619, 1994/95:Sk657, 1994/95:Jo402 yrkande 2, 1994/95:Jo405 yrkande 3 och 1994/95:Jo415 yrkande 4, res. 54 (m, fp, v, mp, kds)
41. beträffande flygtrafik att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk614 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T225 yrkande 8 och 1994/95:T238 yrkande 15, res. 55 (m, fp) res. 56 (v, kds)
42. beträffande smörjoljor att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo202 yrkande 15, res. 57 (v)
43. beträffande traktortåg att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk622,
44. beträffande sotares arbetsfordon att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk626,
45. beträffande naturgrus att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi212 yrkande 19, res. 58 (mp)
46. beträffande en avfallsskatt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 37, 1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23, 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 och 1994/95:Jo688 yrkande 11, res. 59 (fp) res. 60 (v) res. 61 (mp) res. 62 (kds)
47. beträffande förpackningar att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo688 yrkande 21, res. 63 (mp)
48. beträffande hundskatt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk606, 1994/95:Sk613, 1994/95:Sk615 och 1994/95:Sk643 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om hundskatt,
49. beträffande båtskatt att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk632, 1994/95:Sk659, 1994/95:Fi33 yrkande 12, 1994/95:T616 yrkande 2 och 1994/95:T636 yrkandena 2 och 3 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om båtskatt, res. 64 (m, c, fp, kds)
50. beträffande skatt på spel att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk328 yrkande 21, res. 65 (m)
51. beträffande åtgärder mot spelberoende att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk673 yrkandena 1 och 2, res. 66 (kds)
52. beträffande reklamskatt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk616, 1994/95:Fi33 yrkande 11, 1994/95:Fi212 yrkande 35, 1994/95:Kr205 yrkandena 20 och 21 och 1994/95:Kr414 yrkande 12, res. 67 (m) res. 68 (v) res. 69 (mp)
53. beträffande klorerade lösningsmedel att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo661 yrkande 2, res. 70 (mp) - delvis
54. beträffande freoner att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo687 yrkande 27, res. 70 (mp) - delvis
55. beträffande kväveutsläpp att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkandena 3 och 4, res. 71 (fp)
56. beträffande färskvatten att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkande 24, res. 72 (fp)
57. beträffande träskyddsmedel att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo687 yrkande 28, res. 70 (mp) - delvis
58. beträffande tungmetaller i vatten att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkande 2, res. 70 (mp) - delvis
59. beträffande fyrverkerier att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk625,
60. beträffande 19 § kommunalskattelagen att riksdagen beslutar rätta 19 § kommunalskattelagen i enlighet med vad utskottet anfört,
61. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning proposition 1994/95:203 och proposition 1994/95:213 i denna del och till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
dels antar de i proposition 1994/95:203 framlagda förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med dels den ändringen att 7 kap. 4 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse,
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 kap.
4 §
Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt 1--3 §§,
göras även för energiskatten samt för tre fjärdedelar av
koldioxidskatten på bränsle som förbrukats för annat ändamål än
drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning vid
yrkesmässig växthusodling.
Bestämmelserna i första
stycket gäller även
sådan oljeprodukt som avses
i 2 kap. 1 § första
stycket 3 b och som
förbrukats vid
tillverkningsprocessen i
gruvindustriell verksamhet
för drift av andra
motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar och
bussar.
I fråga om gasol som förbrukats av stationära motorer får dock
avdrag för koldioxidskatt endast göras för den del av skatten
som överstiger 350 kronor per 1 000 kilogram.
dels den ändringen att 11 kap. 9 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse,
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
11 kap.
9 §
I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft får
avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som
1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat
spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning
i omedelbart samband med sådan förbrukning,
2. förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än
motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart
samband med sådan förbrukning,
3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid framställning av
produkter som avses i 7 kap. 2 § andra stycket 3,
4. framställts i en kraftvärmeanläggning och förbrukats för
el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna
verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 2 §
andra stycket 4,
5. förbrukats eller 5. förbrukats eller
sålts för förbrukning sålts för förbrukning
vid sådan överföring vid sådan överföring
av elektrisk kraft på av elektrisk kraft på det
storkraftnätet som elektriska nätet som
utförs av den som ansvarar utförs av den som ansvarar
för förvaltningen av för förvaltningen av
nätet i syfte att nätet i syfte att
upprätthålla nätets upprätthålla nätets
funktion. funktion.
dels den ändringen att
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse,
Regeringens förslag Utskottets förslag
Övergångsbestämmelserna
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 10 § och 11 kap. 3 § den 1 januari 1996 och i övrigt den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2. De gamla skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall dock tillämpas till utgången av år 1995.
3. De nya skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket och 11 kap. 3 § skall innan de tillämpas den 1 januari 1996 omräknas på sätt som anges i 2 kap. 10 §.
4. bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas i fråga om andra
motordrivna fordon än personbilar, lastbilar, bussar och
trafiktraktorer först från och med den 1 oktober 1995, utom
beträffande fordon som används vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet.
5. bestämmelserna i 11 kap.
9 § i dess nya lydelse
tillämpas dock för tid
från och med den 1 januari
1995.
2. lag om ändring i lagen
(1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft,
3. lag om ändring i lagen
(1983:1104) om särskild
skatt för elektrisk kraft
från kärnkraftverk, 4.
lag om ändring i lagen
(1978:69) om
försäljningsskatt på
motorfordon, 5. lag om
ändring i lagen (1994:1563)
om tobaksskatt, 6. lag om
ändring i lagen (1994:1564)
om alkoholskatt, 7. lag om
ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt, 8.
lag om ändring i
kommunalskattelagen
(1928:370),
dels antar följande Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
19 §
Till skattepliktig inkomst -- -- -- 15 § mervärdesskattelagen
(1994:200);
ränta som enligt ränta som enligt
bestämmelserna i 3 kap. 23 bestämmelserna i 3 kap. 23
§ 4 och 5 lagen (1990:325) § 3 och 4 lagen (1990:325)
om självdeklaration och om självdeklaration och
kontrolluppgifter inte kontrolluppgifter inte
redovisas i kontrolluppgift om redovisas i kontrolluppgift om
sådan ränta för den sådan ränta för den
skattskyldige under ett skattskyldige under ett
beskattningsår sammanlagt beskattningsår sammanlagt
inte uppgår till 500 inte uppgår till 500
kronor; kronor;
vad som utgör -- -- -- anvisningarna till 22 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
res. 1 (m, fp, kds) - delvis res. 2 (m) - delvis res. 3 (m, fp) - delvis res. 23 (m) - delvis res. 39 (m) - delvis res. 73 (m) - villk.
Stockholm den 30 maj 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s) och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s).
Reservationer
1. Privat pensionssparande (mom. 1 och mom. 61 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Vi avvisar förslaget om en halvering av utrymmet för privata pensioner och har även invändningar mot att förslaget skall gälla redan från den dag då förslaget blev känt.
Den ekonomiska krisen har gjort att många människor är osäkra på om de offentliga pensionsåtagandena verkligen kommer att hålla, och intresset för kompletterande privata pensioner har därför ökat. Vi anser att det är viktigt att man i denna situation har en positiv syn på de privata pensionerna som ett alternativ och en komplettering av den allmänna pensionen och tjänstepensionerna.
Pensionsreformen innebär bl.a. att den s.k. livsinkomstprincipen införs som den väsentligaste grunden för intjänande av pensionsrätt. Givet att många människor önskar en pension i viss relation till lönen åren närmast före pensioneringen kommer behovet av frivilligt pensionssparande att öka. Detta var de fem partier som deltog i överenskommelsen medvetna om. Det är därför märkligt att två av dessa partier nu står bakom ett förslag om en begränsning av utrymmet för det frivilliga pensionssparandet.
Från principiella utgångspunkter finns det inte några invändningar mot det privata pensionssparandet. Skattereglerna har alltid givit ett visst utrymme för att spara arbetsinkomster till pensioneringen. Detta uppnås genom att sparandet är avdragsgillt och den utfallande pensionen skattepliktig. Avdragsrätten utgör således inte någon skatteförmån utan endast en metod för att spara arbetsinkomster. Samma princip gäller för övrigt inom den allmänna pensioneringen.
Regeringens negativa syn på privat pensionssparande och den hast med vilken förslaget genomförts påverkar även dem som inte direkt berörs av förslaget. Man kan utgå ifrån att många inte bara överväger att minska sitt sparande i traditionella svenska former och övergå till annat svenskt sparande utan i stället väljer utländska försäkringar, främst kapitalförsäkringar.
Regeringen menar att det är en fördel om förslaget leder till en minskning av det totala sparandet. Detta är en felsyn. Ett stort sparande är angeläget för att säkerställa tillgången till kapital för att motsvara de investeringar som är nödvändiga för att klara förnyelsekraven inom näringslivet och för att i ett längre perspektiv klara sysselsättning och välfärd.
Slutligen kan det ifrågasättas om grundlagens krav på särskilda skäl för retroaktivitet är uppfyllt i detta fall. Regeringen har t.ex. inte ansett det nödvändigt att använda sig av denna möjlighet när reavinstskatten återställdes vid årsskiftet, och vid en jämförelse ter sig skälen för retroaktivitet svagare i detta fall. Lagrådet anförde i sitt yttrande att man kan "hysa viss tveksamhet om undantaget från retroaktivitetsförbudet omfattar även denna situation". Man godtog dock att särskilda skäl föreligger. Den tveksamhet som uttrycktes borde ha lett till att ikraftträdandet inte utformas så att det får retroaktiva verkningar.
Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag om en begränsning av avdragsrätten för privata pensioner.
dels vid moment 1 och moment 61 i motsvarande del hemställt
1. beträffande privat pensionssparande
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk57, 1994/95:Sk59, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Fi35 yrkande 3 avslår proposition 1994/95:203 i denna del och lägger regeringens skrivelse 1994/95:198 till handlingarna,
61. beträffande lagförslagen såvitt avser privat pensionssparande
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. Fastighetsskatt på lokaler (mom. 2 och mom. 61 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Fastighetsbeskattningsutredningen, som hade i uppgift att analysera och beskriva de principiella utgångspunkterna för beskattning av fastigheter, har bl.a. anfört att fastighetsskatten medför att skattemässig neutralitet inte uppnås mellan näringsfastigheter och annan näringsverksamhet och att fastighetsskatt därför inte får utgå på näringsfastighet (SOU 1994:57).
Den föreslagna fastighetsskatten på industribyggnader kommer att drabba mindre företag med svag lönsamhet särskilt hårt. Det kommer inte minst att gälla nystartade företag. Fastighetsskatt på kommersiella lokaler leder till högre lokalkostnader men kommer också att kapitaliseras i lägre fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn. Det är beklagligt att man på detta sätt inför skatt på arbetande kapital.
En referensgrupp inom ramen för SNS-projektet "Den svenska fastighetskrisen", bestående av personer verksamma inom fastighetssektorn och inom den finansiella sektorn, har uttalat att det är just för de kommersiella fastigheterna som överproduktionen varit som störst och att det kommer att ta lång tid för marknaden att återhämta sig. Det är därför enligt gruppen viktigt att inte ytterligare fördröja återhämtningen genom införandet av en fastighetsskatt. En sådan åtgärd skulle enligt dem få betydande negativa effekter för sysselsättningen i den redan hårt drabbade byggbranschen och ökar dessutom riskerna för nya kreditförluster. Gruppen framhåller också behovet av en långsiktigt trovärdig politik som en förutsättning för att på sikt kunna få ner ränteläget och därigenom påverka den absolut viktigaste kostnadsposten för fastighetsmarknaden.
Det är enligt vår mening anmärkningsvärt att regeringen samtidigt som man höjer och breddar fastighetsskatten föreslår särskilda åtgärder som syftar till att stimulera byggsektorn genom bidrag. Engångsåtgärder på några miljarder kronor som inte ger önskade effekter ställs emot varaktiga skattehöjningar på ungefär 4 miljarder kronor årligen. En stabilisering och uppgång i byggsektorn förutsätter i stället en stabil och trovärdig politik som skulle ha givit förutsättningar för långsiktiga investeringar i byggnader såväl inom näringslivet som vad gäller bostäder. Regeringens förslag verkar i rakt motsatt riktning.
Vi har finansierat EU-avgiften fullt i våra budgetförslag och avvisar därför förslaget om en fastighetsskatt på lokaler. I följande reservation avvisar vi även förslaget om en fastighetsskatt på industrifastigheter.
dels vid moment 2 och moment 61 i motsvarande del hemställt
2. beträffande fastighetsskatt på lokaler
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 7 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del och 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del avslår proposition 1994/95:203 i denna del, 61. beträffande lagförslagen såvitt avser fastighetsskatt på lokaler
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt såvitt avser 3 § första stycket c),
3. Fastighetsskatt på industrifastigheter (mom. 3 och mom. 61 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) har
dels anfört följande:
En särskild skatt på industrifastigheter är att betrakta som en skatt på arbetande kapital och drabbar särskilt mindre och medelstora företag.
Förslaget om en fastighetsskatt på industrifastigheter har flera gånger framförts av Vänsterpartiet men avvisats av Socialdemokraterna med argumentet att särskilt mindre och medelstora industriföretag skulle drabbas negativt.
Vi beklagar att regeringen nu fallit till föga och avvisar för vår del förslaget.
dels vid moment 3 och moment 61 i motsvarande del hemställt
3. beträffande fastighetsskatt på industrifastigheter
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 7 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del och 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del avslår proposition 1994/95:203 i denna del, 61. beträffande lagförslagen såvitt avser fastighetsskatt på industrifastigheter
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt såvitt avser 1 § och 3 § första stycket d),
4. Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
En eventuell fastighetsskatt på jord- och skogsbruk skulle innebära att en snedvridning drabbar även dessa näringar. Genom att skatten riktas mot företagets tillgångar och inte mot dess löpande inkomster i form av vinst höjs ribban för mindre och medelstora företag med svag lönsamhet. Inom jord- och skogsbruk finns många små företag. Det är därför viktigt att jord- och skogsbruk inte beläggs med fastighetsskatt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande fastighetsskatt på jord- och skogsbruk
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk316, 1994/95:Sk323, 1994/95:Sk325, 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del, 1994/95:Sk337, 1994/95:Sk338, 1994/95:Sk347, 1994/95:Sk349 yrkande 16, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sk671 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 28, 1994/95:Jo202 yrkande 5, 1994/95:Jo260 yrkande 2, 1994/95:Jo262 yrkande 4, 1994/95:Jo263 yrkande 13 och 1994/95:Jo305 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Naturvårdsavgift (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) har
dels anfört följande:
Tankarna på en naturvårdsavgift för att finansiera nya reservatsbildningar måste avvisas. Statliga markköp är inte något som det ankommer på de enskilda markägarna att finansiera. Sektorsansvaret urholkas om det används för att motivera skatter som egentligen har sin grund i statens ekonomiska problem.
De frivilliga satsningar som i dag görs inom skogsbruket riskerar att tillintetgöras om sådana skatter införs. Det skulle skada naturvårdsintresset eftersom de frivilliga åtagandena utgör grundförutsättningarna för en totalt sett god naturvårdshänsyn inom skogsbruket.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande naturvårdsavgift
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo305 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Fastighetsskatt på småhus och hyreshus (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Hösten 1994 genomdrev den nya regeringen en höjning av fastighetsskatten för bostäder från 1,5 % till 1,7 % fr.o.m. den 1 januari 1996. Som skäl härför angavs att den överenskommelse som träffades 1992 om en nedtrappning av bostadssubventionerna med 3 miljarder kronor inte skulle genomföras och att en motsvarande budgetförstärkning i stället borde tas ut genom höjd fastighetsskatt. Regeringen väljer således att öka de offentliga utgifterna och finansiera detta genom en skattehöjning som drabbar allt boende.
Vi anser att 1994 års beslut att höja fastighetsskatten bör rivas upp och att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som behövs.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande fastighetsskatt på småhus och hyreshus
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 8, 1994/95:Sk328 yrkande 16, 1994/95:Sk349 yrkande 15 och 1994/95:Bo411 yrkande 12 hos regeringen begär ett förslag som innebär att fastighetsskatten för småhus är 1,5 % också efter den 1 januari 1996,
7. Schablonintäktsbeskattning, m.m. (mom. 9 och mom. 10)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
En utgångspunkt för beskattningen av fastigheter bör vara att den skall grunda sig på den löpande avkastningen och att neutralitet skall råda mellan olika upplåtelseformer. Fastighetsskatten för bostäder bör därför snarast ersättas med en schablonintäkt som tas till beskattning i inkomstslaget kapital. Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag av denna innebörd.
För att utjämna de regionala skillnaderna och mildra skatten ytterligare bör markvärdet t.ex. kunna begränsas till 100 000 kr vid taxeringen av småhus. En motsvarande ändring bör göras vid beskattningen av andra bostäder. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 9 och moment 10 hemställt
9. beträffande markvärdet vid beräkning av fastighetsskatt
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk321 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. beträffande schablonintäktsbeskattning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 18 och 1994/95:Bo411 yrkande 13 hos regeringen begär ett förslag som innebär att fastighetsskatten på bostäder ersätts med en schablonintäkt,
8. Tomträttsinnehavares fastighetsskatt (mom. 12)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Det är orimligt att en tomträttsinnehavare skall betala fastighetsskatt för mark som han inte äger utan endast innehar med nyttjanderätt. Den grundläggande principen vad gäller fastighetsskatt är att skatten tas ut av ägaren. I enlighet med detta bör naturligtvis tomträttsinnehavaren betala skatt för den byggnad som han äger men inte för marken. Regeringen bör lämna riksdagen förslag om de regelförändringar som behövs för att tomträttsinnehavarna inte skall behöva betala fastighetsskatt för tomtmarken. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande tomträttsinnehavares fastighetsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk304 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. Bostadsrättsinnehavares ränteavdrag (mom. 13)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Såväl i det nya som i det gamla räntebidragssystemet har bostadsrättsföreningar kompenserats för de sämre ränteavdragsmöjligheterna med ett högre räntebidrag. Den dag räntebidrag inte längre utgår erhåller dock bostadsrättsföreningen ingen kostnadslindring alls på den skuld som ligger i föreningen, medan egnahemsägaren fortfarande får avdrag för kapitalkostnader i inkomstslaget kapital.
För att dessa skillnader på längre sikt skall utjämnas bör regeringen skyndsamt utreda möjligheterna att medge bostadsrättsinnehavare avdrag för sin andel i bostadsrättsföreningens räntekostnader. En sådan förändring skulle eliminera behovet av större räntebidrag för bostadsrätter än för egnahem, och bidragen skulle kunna göras oberoende av faktiska lån även för bostadsrätter, vilket skulle göra det lönsamt med större egna insatser i bostadsrätter. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande bostadsrättsinnehavares ränteavdrag
att riksdagen med bifall till motion Sk312 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. Reparationsavdrag (mom. 14)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Problemen med svartjobb och åtföljande ekonomisk brottslighet skulle motverkas genom ett avdrag för reparation och underhåll av egnahem vid inkomsttaxeringen. Ett sådant avdrag skulle också kunna öka statens skatteinkomster genom att svartjobben minskar. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt
14. beträffande reparationsavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk324 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
11. Attraktiva områden (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I skärgården och andra områden som berörs av kraftiga höjningar av fastighetsvärdena kan den höjda fastighetsskatt som följer av detta förhållande utgöra ett problem. Problemet har under senare år berörts inom ramen för flera olika utredningar, men någon lösning har inte presenterats.
Enligt vår mening bör riksdagen nu prioritera arbetet med att finna en lösning på de problem som fastighetsskatten kan föra med sig i vissa attraktiva lägen.
Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att göra en förutsättningslös genomgång av fastighetsbeskattningens effekter på bl.a. skärgårdsbefolkningen och ange möjliga lösningar.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande attraktiva områden
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk319 yrkande 3, 1994/95:Sk340, 1994/95:Sk346, 1994/95:A404 yrkande 4, 1994/95:A471 yrkande 3 och 1994/95:A472 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
12. Taxering av jordbruk (mom. 16)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Fastighetstaxeringen har medfört särskilda problem i fråga om jordbruk som ligger i närheten av tätorter. Problemet sammanhänger med att avstyckningar för andra ändamål än jordbruk i vanlig bemärkelse säljs till höga priser och drar med sig värdena för vanliga granngårdar till en alltför hög nivå. Som framhålls i motion Sk306 kan detta innebära en betydande extra ekonomisk börda som gör det svårt för många jordbrukare att fortsätta och verka på sina gårdar. Detta kan i förlängningen innebära att landsbygden utarmas.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att nuvarande regler för fastighetstaxeringen bör ses över så att problem av detta slag kan undvikas.
dels vid moment 16 hemställt
16. beträffande taxering av jordbruk
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk306 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
13. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag om höjd skatt på koldioxid och el drabbar hushållen i form av ytterligare prisökningar på bensin, eldningsolja m.m. Vi har anvisat en annan finansiering och avvisar därför förslaget.
Det är inte uteslutet att den miljörelaterade beskattningen skall skärpas. En sådan skärpning bör i så fall kombineras med skattesänkningar på andra områden. Beslut om detta bör emellertid inte tas förrän ett tillfredsställande underlag har redovisats från Skatteväxlingsutredningen (Fi 1994:04).
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk61 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk341 yrkande 35, 1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, 1994/95:Fi44 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 10 och 1994/95:N451 yrkande 1 och med avslag på proposition 1994/95:203 i denna del inte godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt,
14. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet liberalerna har en skärpning av vissa miljöskatter -- koldioxid och tobak -- som en delfinansiering av en omfattande sänkning av arbetsgivaravgifterna för den privata tjänstesektorn. Vi skulle föredra att sänka mervärdesskatten på tjänster men detta är för närvarande inte möjligt av hänsyn till EU-bestämmelser. Vi anser det emellertid nödvändigt och angeläget att Sverige driver på för att göra en sådan differentiering av mervärdesskatten möjlig inom ramen för EU- samarbetet. Sverige har emellertid inte råd att vänta med hänsyn till det allvarliga läget på arbetsmarknaden. Därför har Folkpartiet liberalerna föreslagit att arbetsgivaravgifterna sänks för den privata tjänstesektorn. Det första steget omfattar drygt 6 miljarder kronor år 1996 och därefter tas ett lika stort steg år 1997 med ytterligare drygt 6 miljarder kronor. Eftersom den privata tjänstesektorn svarar för ca 40 % av arbetstillfällena i Sverige skulle detta innebära att arbetsgivaravgifterna sänks med ca 3,5 procentenheter vid respektive tillfälle, eller sammantaget med ca 7 procentenheter. Som en delfinansiering av denna stora skattesänkning föreslår vi att skatten på koldioxid höjs med ca 1 miljard kronor utöver regeringens förslag. I steg två bör koldioxidskatten höjas med ytterligare 1 miljard kronor. Av hänsyn till företagandets internationella rörlighet bedömer vi att en större skattebelastning för närvarande inte är möjlig. Regeringen bör få återkomma med ett förslag.
dels vid moment 17 hemställt 17. beträffande koldioxidskatt och elskatt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi44 yrkande 4, med anledning av motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 1, 1994/95:Sk341 yrkande 35, 1994/95:Sk654 yrkande 1, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk61 yrkande 1, 1994/95:Sk63 yrkande 3, 1994/95:Sk654 yrkande 5, 1994/95:N451 yrkande 1 dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt, dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att koldioxidskatten höjs med ytterligare 1 miljard kronor i två steg för att finansiera en sänkning av arbetsgivaravgifterna,
15. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
I Vänsterpartiets motioner läggs en rad förslag i avsikt att skärpa den gröna profilen i Sveriges skattesystem. Förslagen är avpassade så att en miljömedveten riksdag nu skall kunna samla sig till en positiv majoritet. Vänsterpartiet ser det som nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på energi och sådan konsumtion som påverkar miljön i negativ riktning. Koldioxidskatten bör enligt vad som föreslås i dessa motioner höjas med 10 %, vilket motsvarar ca 38 öre per kg koldioxid. Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag som innebär att koldioxidskatten höjs med 10 % den 1 januari 1996. I avvaktan på ett sådant förslag kan det aktuella förslaget godtas.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 35 och 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, med anledning av motionerna 1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi44 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 10 och 1994/95:N451 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk61 yrkande 1
dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att koldioxidskatten höjs ytterligare den 1 januari 1996,
16. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I motionerna från Miljöpartiet de gröna anförs att energiskatten i första hand bör vara en råvarurelaterad skatt. De fossila bränslena härrör från naturresurser som förekommer i begränsad utsträckning. En hög energiskatt stimulerar till effektivare hushållning med dessa begränsade resurser. Beskattningen av en viss energiråvara bör vara densamma oaktat var den används för att undgå snedvridningar av konkurrensen mellan företag och andra brister i ekonomin.
Enligt Miljöpartiet de gröna är koldioxidskatten en utsläppsskatt som bör träffa alla utsläpp av koldioxid som adderar till koldioxidhalten i atmosfären med lika kraft. En hög koldioxidskatt stimulerar till snabbare övergång till biobränslen eller annan icke fossilbränslebaserad energianvändning. Koldioxidskatten bör även utvidgas till att gälla elproduktion med fossila bränslen och skattesatsen skall vara lika oavsett vilken slags kraftproduktion eller industri det är fråga om.
Miljöpartiet de gröna föreslår att koldioxidskatten höjs till 50 öre/kg koldioxid och utvidgas till elproduktion.
Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag om de ändringar som redovisats.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande koldioxidskatt och elskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5 och 1994/95:Fi212 yrkande 10, med anledning av motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 35, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, 1994/95:Fi44 yrkande 4 och 1994/95:N451 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk61 yrkande 1
dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt,
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som innebär att koldioxidskatten höjs till 50 öre och utgår på elproduktion,
17. Industrins energiskatter (mom. 18)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens olika förslag i proposition 203 om höjda skatter och ändrade regler riktar sig i stor utsträckning mot industrin och medför i vissa delar kraftiga kostnadsökningar. Den höjda koldioxidskatten, produktionsskatterna på el, drivmedelsbeskattningen av arbetsfordon inom industrin och det delvisa slopandet av den särskilda nedsättningsregeln (den s.k. 1,2-procentsregeln) för energiintensiv industri, m.m. utgör enligt vår mening exempel på skattehöjningar som slår mot Sveriges konkurrensförmåga och möjligheten att utveckla en slagkraftig industrisektor.
Vid sidan av de förslag som läggs fram i propositionen aviseras dessutom en fördubbling av industrins energiskatter. Denna fördubbling sägs ingå i finansieringen av EU-avgiften trots att denna numera är fullt finansierad med skattehöjningar på 14 miljarder kronor. Enligt vår mening skulle ytterligare kraftiga höjningar av industrins energiskatter kunna få svåra konsekvenser för Sveriges ekonomi. Någon höjning bör därför inte genomföras. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 2, Sk341 yrkande 33, 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och och 1994/95:Fi212 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
18. Industrins energiskatter (mom. 18)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Miljöskäl och resurshushållningsskäl talar för att industrins skatter bör höjas från den låga nivå som regeringen Bildt drev igenom våren 1992 ock som alltjämt tillämpas. En uthållig industripolitik kan inte bygga på att industrin skall stimuleras med låga priser på el eller andra energikällor. Det är visserligen riktigt att de svenska energiskatterna var höga, men detta kompenseras av att de svenska elpriserna är mycket låga vid en internationell jämförelse.
Vänsterpartiet anser att industrins koldioxidskatt bör höjas till hälften av den allmänna nivån och har också ingått en överenskommelse med Socialdemokraterna om en sådan höjning. Som redovisas i propositionen pågår nu överväganden inom regeringskansliet med denna inriktning.
Vi menar att en motsvarande höjning bör genomföras när det gäller industrins elkraft och anser att det är rimligt att tillverkningsindustrins energiskatt på elkraft höjs till en nivå som motsvarar hälften av den skatt som hushållen betalar. Även denna förändring bör genomföras den 1 januari 1996. Regeringen bör återkomma med ett förslag av denna innebörd.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 33 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 2, 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212 yrkandena 11 och 12 hos regeringen begär ett förslag som innebär att industrin skall erlägga halv energiskatt för elkraft,
19. Industrins energiskatter (mom. 18)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Bestämmelserna om nedsättning av koldioxidskatten och befrielse från energiskatten på bränslen och elkraft omfattar i dag hela tillverkningsindustrin. Ett stort antal företag med relativt låga energikostnader får härigenom ett onödigt svagt incitament till energisparande, och nedsättningssystemet blir på detta sätt onödigt dyrt för staten. Samtidigt står det klart att en kraftig höjning av koldioxidskatten måste genomföras om Sverige skall kunna klara sina förpliktelser enligt klimatkonventionen.
Miljöpartiet de gröna anser att ett nedsättningssystem för industrin endast bör omfatta de mest energiintensiva och konkurrensutsatta branscherna som gruvor och stål-, papper- och stenindustri. Härigenom uppnås inte bara ökade inkomster för staten utan också ett starkare incitament att spara energi inom textilindustrin, verkstadsindustrin och andra icke energiintensiva branscher. En särskilt kostnadseffektiv metod skulle vara att låta den mest energiintensiva industrin få en kraftig nedsättning av skatten på koldioxid endast om åtgärder vidtas för att effektivisera energianvändningen. Miljöpartiet de grönas förslag är att den del av energikostnaden som överstiger 2 % av försäljningsvärdet skall vara undantaget från energi- och koldioxidskatt under en övergångsperiod.
Regeringen bör få återkomma med ett förslag.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkande 2, med anledning av motionerna 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7 och 1994/95:Fi212 yrkandena 11 och 12 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 33 och 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att nedsättningsreglerna för industrin ersätts med ett tak för energiintensiv industri vid 2 % av produktionskostnaden under villkor att en plan för minskad energikonsumtion upprättas,
20. Vissa ändringar i industrins beskattning (mom. 19)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens olika förslag om höjd koldioxidskatt, höjning av produktionsskatterna på el, införande av en drivmedelsbeskattning av arbetsfordon inom industrin och det delvisa slopandet av den särskilda nedsättningsregeln (den s.k. 1,2-procentsregeln) för energiintensiv industri, m.m. utgör enligt vår mening exempel på skattehöjningar som slår mot Sveriges konkurrensförmåga och möjligheten att utveckla en slagkraftig industrisektor.
Vi har i vårt budgetalternativ finansierat de ökade utgifterna genom besparingar och avvisar därför förslagen.
dels vid moment 19 hemställt
19. beträffande vissa ändringar i industrins beskattning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 1 i denna del, 4 i denna del, 5 och 6 och 1994/95:Sk60 i denna del och med avslag på proposition 1994/95:203 i denna del inte godtar regeringens förslag om slopande av den särskilda nedsättningsregeln, m.m.,
21. Växthusnäringen (mom. 20)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Med de förslag om höjd koldioxidbeskattning som regeringen aviserat för industrin kommer växthusodlingens energiskattekostnader att mer än tredubblas från den 1 januari 1996. Sett i perspektivet av ett förlorat tullskydd och andra ökade skatter blir en sådan förändrad beskattning ett dråpslag mot växthusodlingen och odlingen av tomat, gurka, sallad, krukväxter och snittblommor med flera viktiga svenska växthusprodukter. För ett växthusföretag med t.ex. odling av gurka eller tomat är energikostnaden 20--25 % av nettoomsättningen. Skattens andel av nettoomsättningen kan därvid vara ända upp till 6 % beroende på nyttjat energislag. Med olja som energislag blir skattekostnaden 3--4 % av nettoomsättningen. En energikostnad av denna storlek är i dagsläget dubbelt så stor som i Danmark och Holland vars export utgör den främsta marknadskonkurrensen för svenska produkter.
Vi anser att växthusnäringen som en följd av det anförda bör undantas från övervägandena om ytterligare höjd energiskatt.
dels vid moment 20 hemställt
20. beträffande växthusnäringen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk61 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk655 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk670 och 1994/95:Sk671 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
22. Tvätterier (mom. 21)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Tvättindustrin konkurrerar med tillverkare som producerar engångsmaterial som används för att ersätta textilier. Denna typ av produktion betraktas som industriell och är befriad från energiskatt. Tvättindustrin är mycket energikrävande. I tvätterierna produceras rentvätt, varav en stor del utgörs av rena arbetskläder och textiltjänster till anställda inom svensk industri. Dessutom produceras tvätt och textiltjänster till försvar och vård samt till servicenäringar som hotell och restauranger. S.k. hushållstvätt, dvs. tvätt till enskilda konsumenter, förekommer över huvud taget inte vid de industriella tvätterierna. Företagen är mycket priskänsliga och den konkurrens som nu etableras från bl.a. Danmark, Polen och de baltiska staterna håller på att bli ett allvarligt hot. En naturlig utveckling av Sveriges inträde i EU är också att konkurrensen över gränserna ökar.
Av anförda förhållanden beträffande tvätterierna framgår att det finns ett behov av att genomföra en översyn av gränsdragningen kring industrins energibeskattning. Vi anser att en sådan översyn bör genomföras i anslutning till de överväganden beträffande industrins energibeskattning som aviseras i propositionen. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 21 hemställt
21. beträffande tvätterier
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk656 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
23. Produktionsskatterna på el (mom. 22 och mom. 61 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Som vi anfört i tidigare reservationer anser vi att finansieringen skall ske genom besparingar och inte genom skattehöjningar som drabbar industrin och hushållen.
Vi avvisar förslagen.
dels vid moment 22 och moment 61 i motsvarande del hemställt
22. beträffande produktionsskatterna på el
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:Sk60 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkandena 4--6, 8 och 9, 1994/95:Sk341 yrkande 34, 1994/95:Sk654 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212 yrkandena 13 och 14 avslår proposition 1994/95:203 i denna del,
61. beträffande lagförslagen såvitt avser produktionsskatterna på el
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår de i proposition 1994/95:203 framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft och lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elekrisk kraft från kärnkraftverk,
24. Produktionsskatterna på el (mom. 22)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Beskattningen av vattenkraft är motiverad eftersom vattenkraften bör betala sina miljökostnader i form av förstörda ekosystem i älvarna, landskapsvård etc. En sådan skatt skulle kunna vara ett styrmedel för att minska trycket på utbyggnad av vattenkraft. Ett problem är emellertid att skatten på vattenkraft inte omfattar nyare vattenkraftverk. Detta bör ändras för att skatten skall kunna få en seriöst miljöstyrande effekt.
Det är också rimligt att låta skatten omfatta kraftverk som är mindre än 1 500 kW. Så kallade minikraftverk har ofta en mycket stor påverkan på det lokala ekosystemet. Gränsen för beskattning bör därför sänkas till 500 kW.
Regeringens förslag om en höjning av skatten på vattenkraftverk är positivt eftersom det innebär att äldre vattenkraftverk i fortsättningen får betala en litet större del av sina retroaktiva miljökostnader. Elpriserna kommer antagligen att stiga något. Även detta är positivt eftersom incitamentet att spara blir starkare.
Den av regeringen föreslagna nivån på 4 öre per kWh är emellertid inte tillräcklig för att tillgodose principen om att den som åsamkar miljöskador skall stå för kostnaderna. Även nya kraftverk måste betala sina kostnader. Vattenkraftsskatten bör därför höjas till 7 öre per kWh och även indexeras.
Samma förhållanden gäller för kärnkraften. Regeringens förslag om en höjning till 1,2 öre per kWh innebär att kärnkraften får betala ytterligare en liten del av sina miljökostnader. Detta är bra men inte tillräckligt. Kärnkraftsskatten bör höjas till 10 öre per kWh och indexeras.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 22 hemställt
22. beträffande produktionsskatterna på el
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkandena 4--6, 8 och 9, med anledning av motion 1994/95:Sk654 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk341 yrkande 34, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, 1994/95:Fi212 yrkandena 13 och 14
dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört om en höjning och indexering av produktionsskatterna, om sänkt effektgräns och om beskattning av nyare vattenkraftverk,
25. Skatterna och miljön (mom. 25)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Det finns skäl som talar för en successiv övergång till en mera miljörelaterad beskattning. Mot den bakgrunden utarbetade den förra regeringen direktiv till och avsåg tillsätta en utredning som skulle bedöma på vilka områden en starkare miljörelatering av skatteregler skulle kunna genomföras och vilka samhällsekonomiska och företagsekonomiska konsekvenser detta skulle komma att få.
En självklar utgångspunkt för diskussionen om ökad miljörelatering av skattesystemet måste vara att det totala skatteuttaget inte ökar. Tvärtom måste det totala skatteuttaget successivt sänkas. Det innebär att eventuella skatteintäkter skall användas för att sänka andra skatter. Det förs sedan några år en diskussion om vad som brukar kallas skatteväxling -- höjd skatt på miljöpåverkande verksamhet och lägre skatt på arbete. Det är emellertid orimligt att isolera debatten om miljörelaterad beskattning till att gälla begreppet skatteväxling. Dagens (och inom överskådlig framtid möjliga) skattebaser för uttag av miljörelaterade skatter är betydligt mindre än de baser som är grunden för uttag av skatt på arbete av olika slag. Det innebär att problemet med det alltför höga skatteuttaget på arbete inte kan lösas genom i sig motiverade åtgärder inom ramen för en ökad miljörelatering av skattesystemet. Diskussionen om nödvändigheten av och tekniken för sänkt skatt på arbete är oberoende av och måste föras oavsett i vilken takt miljöbeskattningsinslagen ökar. På samma sätt står debatten om miljörelatering av beskattningen på egna ben. Här finns vissa restriktioner. Den ena avser de totala miljöeffekterna. Införande eller höjning av en miljörelaterad skatt i Sverige som leder till så försämrat konkurrensläge att etableringar eller investeringar i svensk industri förläggs till andra länder med lägre miljökrav ger en totalt sett sämre miljöeffekt. Den andra viktiga restriktionen är att en ökning av den miljörelaterade beskattningen inte får försämra bland annat de ekonomiska förutsättningarna för utveckling och introduktion av ny teknik i syfte att förbättra miljösituationen.
Sammantaget bedömer vi att det är möjligt att öka miljörelateringen av skattesystemet under mandatperioden så att skatteintäkterna ökar med ca 2 miljarder kronor.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22 och 1994/95:Jo609 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
26. Skatterna och miljön (mom. 25)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Sverige har, sett i ett internationellt perspektiv, ett högt skattetryck. Det bör vara en långsiktig strävan att minska skattetrycket. Samtidigt finns i dag ett stort underskott i statens finanser, vilket talar mot en sänkning av det totala skattetrycket inom den närmaste framtiden. Begränsade möjligheter att förändra det totala skattetrycket, det nuvarande skattesystemets dåliga miljöstyrning och låga resurseffektivitet samt den höga arbetslösheten och de höga arbetskraftskostnaderna ligger till grund för Centerns förslag till skatteväxling. Vi föreslår att arbetskraftskostnaderna sänks, samtidigt som miljöstörande verksamhet och uttag av ändliga resurser beskattas hårdare.
Skatteväxling kommer att bli ett viktigt incitament för investeringar och förnyelse i näringslivet. Miljövänlig och resurseffektiv teknik blir lönsam, liksom en effektivare organisation av produktionen. Det är i detta sammanhang väsentligt att näringslivet ges så stabila och förutsägbara villkor som möjligt. Det betyder att skatteväxlingen bör ske långsiktigt och stegvis. En internationellt samordnad skatteväxling är naturligtvis eftersträvansvärd. Eftersom en skatteförändring i denna riktning ger välfärdsvinster och en bättre fungerande marknadsekonomi är det både möjligt och önskvärt att Sverige tar de första stegen.
Den internationaliserade ekonomin sätter dock gränser för hur långt ett enskilt land kan avvika i fråga om skattesystemets utformning utan att oacceptabla förluster skall uppträda. Samtidigt som Sverige genomför skatteväxling på nationell nivå bör vi utveckla en målmedveten internationell strategi för att påverka andra länder att göra detsamma. Det kan ske dels genom bilaterala överläggningar, dels genom olika internationella fora på nordisk, europeisk och global nivå.
I dag uppgår de samlade inkomsterna till staten från miljörelaterade skatter till ca 45 miljarder kronor. Centerpartiet föreslår att dessa skatter under de närmaste åren ökas med ca 10 % per år samtidigt som skatten på arbete i motsvarande mån minskar -- vilket skulle innebära en skatteväxling på drygt 25 miljarder innan sekelskiftet. De totala skatteintäkterna från miljörelaterade skatter skulle då uppgå till drygt 70 miljarder kronor 1999, vilket motsvarar knappt 5 % av 1999 års förväntade BNP.
Energiskatt bör helst tas ut som skatt på bränsle i relation till miljöeffekt. Den nuvarande differentieringen mellan olika sektorer, där industrin betalar en avsevärt lägre koldioxidskatt, är olycklig eftersom den motverkar ett optimalt resursutnyttjande och snedvrider energimarknaden. Stora skattedifferenser inbjuder dessutom till fusk eller skatteplanering. I ett första skede bör koldioxidskatt tas ut även på fossilbaserad elproduktion och koldioxidskatten för industrin höjas. Inriktningen under femårsperioden bör vara en enhetlig koldioxidskatt på 50 öre/kg koldioxid för att uppnå målet om stabiliserade koldioxidutsläpp som därefter minskar.
Centern har länge arbetat för införandet av uranskatt. Till vår tillfredsställelse noterar vi att EU-kommissionens förslag till energi- och koldioxidskatt innefattar också ett förslag om kärnbränsleskatt. Kärnkraften lever i dag på stora subventioner genom att övervältra sina externa kostnader på staten, medborgarna och kommande generationer. Uranskatt på 3 öre/kWh bör införas.
Även andra typer av ändliga resurser än fossila bränslen bör i nästa steg bli föremål för värdering och eventuell beskattning. Fosfor och naturgrus är exempel som ligger nära till hands. En avfallsskatt bör övervägas. Centerpartiet har föreslagit att fordonsskatten på alla bilar utan katalysator skall höjas med 300 kr per år. Det motsvarar knappt den årliga kapitalkostnaden för en katalysator. Staten skall rimligen inte subventionera bilar med sämre avgasrening, vilket sker med dagens beskattningssystem.
Ovan nämnda åtgärder kan genomföras relativt snabbt och skulle ge intäkter på 20--25 miljarder kronor. Ytterligare områden kan omfattas i en utvidgad skatteväxlingsreform. Skatten på arbete kan sänkas på olika sätt. Sänkta arbetsgivaravgifter är en enkel och effektiv metod och därför att föredra. På så vis får reformen mera direkt genomslag i form av nya jobb.
Centerpartiet anser att en skatteväxling måste ske med sänkt skatt på arbete och företag respektive en högre skatt på koldioxidutsläpp och miljöförstörande råvaruanvändning och verksamhet. Under 90-talet bör en skatteväxling i storleksordningen 25 miljarder kronor genomföras. Som ett första steg föreslås en sänkning av arbetsgivaravgiften med 5 miljarder kronor, främst riktad till småföretag och egenföretagare. Denna sänkning av arbetsgivaravgiften finansieras genom höjd CO2-skatt och införande av uranskatt. Långsiktigt ger en sådan åtgärd förutsättningar för minskad miljöskuld, sänkt skattetryck och nya jobb. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:N300 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5, 1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
27. Skatterna och miljön (mom. 25)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Skatter som är önskvärda från miljösynpunkt kan vara svåra att införa på grund av ett redan högt skattetryck eftersom ytterligare pålagor kan få negativa effekter i samhället. En växling mellan skatter som innebär att vissa höjs och andra sänks är därför nödvändig. Men skattesänkningen bör genomföras så att alla får del av både höjningar och sänkningar.
Det anförs dock även invändningar mot en skatteväxling. En är att företagens internationella konkurrenskraft kan påverkas -- dock finns möjligheten att företag i miljöns frontlinje också har fördelar av det, en annan att riktigt effektiva miljöskatter urholkar själva skattebasen eftersom utsläppen m.m. minskar. Därför bör frågan om skatteväxling utredas innan mer omfattande åtgärder vidtas. Redan nu är det dock möjligt att genomföra en skatteväxling av mindre omfattning. I Folkpartiet liberalernas ekonomisk-politiska motion föreslås att 2 500 miljoner kronor växlas mellan höjd koldioxidskatt och sänkt arbetsgivaravgift.
Även på kommunal nivå bör ett slags skatteväxling vara möjlig. En höjning av avgifterna i teknisk verksamhet med 25 % skulle motsvara ungefär 1 kr på kommunalskatten. En sådan växling kräver en ändring i kommunallagen om undantag från självkostnadsprincipen. Förslagsvis skulle undantaget gälla avgifter för verksamhet som belastar miljön. Frågan om kommunal skatteväxling bör utredas.
I EU-samarbetet bör den svenska regeringen se som en prioriterad uppgift att verka för en skatteväxling och aktivt arbeta för införande av minimiregler för en koldioxidskatt i EU.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4 och 1994/95:Fi211 yrkande 17 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5, 1994/95:Jo688 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
28. Skatterna och miljön (mom. 25)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
En uthållig utveckling kräver att produktion och konsumtion styrs i banor som gynnar hushållning med energi och naturresurser. Vänsterpartiet förespråkar ett aktivt användande av skatt på energi och miljöavgifter för att skapa ett samhälle i ekologisk balans. Vänsterpartiet ser det som nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på energi och sådan konsumtion som påverkar miljön i negativ riktning. Detta innebär bl.a. ökade skatter på t.ex. koldioxid, kväve och svavel, liksom andra åtgärder som t.ex. avgifter på klorerade organiska ämnen, på arsenik och krom, förpackningar och sådant avfall som bränns eller deponeras.
Dessa höjningar måste dock ses i ett samhällsekonomiskt sammanhang som tar hänsyn till sysselsättnings- och fördelningspolitiska effekter. Detta krav kan tillgodoses genom att intäkterna från de miljörelaterade skattehöjningarna används för att sänka skatten på arbete t.ex. genom riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna eller reducerad mervärdesskatt på tjänsteproduktion. Vänsterpartiet anser därför att en miljöinriktad skatteväxling bör utredas och genomföras under 90-talet.
Skatteväxling skall ses som ett sätt att nå miljöpolitiska mål samtidigt som sysselsättningen stimuleras. Att en skatteväxling ökar sysselsättningen är klart; osäkerheten gäller hur mycket. Den största sysselsättningseffekten får man troligen om skatteväxlingen gäller sociala avgifter. Om miljöskatterna i Sverige fördubblas -- från dagens 40 miljarder kronor -- kan de obligatoriska socialavgifterna sänkas med nästan 7 procentenheter. Det bör öka efterfrågan på arbetskraft betydligt.
Skatteväxling är också näringspolitik. Den driver på utvecklingen mot framtida produkter och marknader. Ett problem vid en skatteväxling är att skattebasen urholkas i samma utsträckning som verksamheter negativa för miljön minskar. Dock kan vi under en övergångstid på kanske 50 år räkna med att såväl utsläpp av koldioxid som användning av energi kommer att fortsätta att vara grunden för stora och ganska stabila skatteintäkter. Samtidigt stärks en annnan skattebas genom att sysselsättningen ökar.
Direktiven till Skatteväxlingsutredningen tar inte upp fördelningseffekter trots att skatter slår olika fördelningspolitiskt. Undersökningar från flera västeuropeiska länder pekar på att fördelningseffekterna kan vara såväl positiva som negativa. Det beror på vilka miljöskatter som införs. Vänsterpartiet ser det därför som mycket viktigt att denna fråga belyses i kommande utredningsarbete.
Övergångsproblem vid en skatteväxling minskar om förändringar sker gradvis och med lång framförhållning. Det är vidare en fördel om Sverige går före övriga Västeuropa genom att införa en mer omfattande miljöbeskattning. Strukturförändringar stimuleras, liksom nya tillverkningsprocesser för framtidens marknader.
Vänsterpartiet har för kommande budgetår föreslagit miljörelaterade skatteskärpningar på 3,6 miljarder kronor. Av denna inkomstförstärkning anvisar Vänsterpartiet en ram på 3 miljarder kronor för närings- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter för försök med kortare arbetsdag. Dessa förslag kan ses som ett första steg i riktning mot en miljöinriktad skatteväxling.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts angående behovet av skatteväxling och ett ökat skatteuttag på miljöskadlig produktion och konsumtion.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32 och 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5, 1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
29. Skatterna och miljön (mom. 25)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
När arbetsgivaravgifter och inkomstskatt successivt ökat har staten valt att på ett mycket slagkraftigt sätt styra marknaden. Avgifterna och skatterna har lagts på arbetstid, vilket har styrt företagen att finna strategier för att rationalisera bort arbete. Statens syfte har varit att dels finansiera den offentliga sektorn, dels driva fram teknisk utveckling och rationalisera bort dåliga arbeten. På många sätt har man lyckats. Strategin har varit riktig för att bygga upp ett modernt, materiellt utvecklat, industrisamhälle.
Nu har vi kommit dit. Med två stora bördor i kappsäcken: hög arbetslöshet och stigande miljöskuld. Genom att nu styra om marknaden kan staten -- i detta fall den demokratiskt valda riksdagen -- åter en gång ta initiativ till önskvärd utveckling. Inte genom att styra mer utan genom att styra i annan riktning. Det optimala vore att ge incitament för marknaden att rationalisera bort miljöförstöring samtidigt som fler jobb stimulerades fram.
Miljöpartiet de gröna föreslår en långsiktig strategi för skatteväxling. Syftet är att näringslivet skall få långsiktiga spelregler för att kunna investera i rätt tid. Totalt, under en dryg tioårsperiod, bör skatteväxlingen vara av den storleken att kostnadsrelationen arbete--energi förändras med närmare 10 % av den totala BNP, dvs. ca 200 miljarder kronor. Det innebär att arbetsgivaravgifter och obligatoriska egenavgifter bör sänkas med ca 100 miljarder (från dagens 250 miljarder till 150 miljarder, dvs. med 40 %) och de totala miljöskatterna drygt fördubblas (från dagens ca 40 miljarder till 100 miljarder, dvs. med 150 %). För det närmaste budgetåret föreslår Miljöpartiet att reformen inriktas på sänkta arbetsgivaravgifter och höjda koldioxid- och uranskatter.
Genom åtgärden kommer incitament för fler arbeten att skapas. I industrin blir industriella kretslopp (dvs. återvinning av material) mer lönsamt eftersom återvinning kräver mer arbete och mindre energi; efterfrågan på arbete kommer att öka. För hushållen blir det mer lönsamt att reparera, underhålla och investera i energieffektivitet; efterfrågan på arbete kommer att öka. För kommunerna kommer kostnaderna att minska för arbetskraftsintensiva verksamheter som vård, omsorg och utbildning; efterfrågan på arbete kommer att öka. Inom jordbruket kommer ekologiska, mer arbetskraftskrävande, grenar att gynnas konkurrensmässigt; efterfrågan på arbete kommer att öka.
Vi räknar således med att under en tioårsperiod förändra kostnadsrelationen med ca 10 % av BNP. Detta skulle resultera i en naturlig, icke konjunkturberoende, ökning av antalet arbetstillfällen med ca 6--8 %, dvs. en ökning med 0,6--0,8 % årligen. Under budgetåret kommer ca 45 000 nya jobb att växa fram, under förutsättning att riksdagen tar beslut om långsiktig skatteväxling.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo688 yrkande 1 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5, 1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13 och 1994/95:N451 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
30. Skatterna och miljön (mom. 25)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Miljön förorenas utan att den som orsakar det får stå för de verkliga kostnaderna. Miljöproblemen har alltmer övergått från punktutsläpp till diffus miljöpåverkan förorsakad av konsumtions- och livsstilsmönster samt utsläpp till luft, mark och vatten genom ett stort antal små källor. En förändring kan inte ske utan medverkan från många enskilda människor. Det förutsätter att incitament skapas som påverkar enskildas beteende.
Ekonomiska styrmedel är ett sådant verksamt medel. Även om Sverige internationellt sett har en relativt sträng miljölagstiftning finns det fortfarande mycket kvar att göra på miljöområdet. En effektiv miljöpolitik kan förvisso innebära problem på kort sikt för vissa branscher, men kan samtidigt medföra att nya marknader öppnas och sysselsättning skapas inom andra branscher.
Beskattningen bör omfördelas inom ramen för nuvarande skattetryck, från arbetskraft till miljöbelastande utsläpp, begränsade naturresurser och energi. Det är dags för en ny skattereform med en omfattande skatteväxling med sänkta skatter på arbete, exempelvis arbetsgivaravgifter, och samtidigt höjda skatter på t.ex. koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid, avfall m.m. Detta skulle skapa motiv och incitament för en miljövänligare produktion och konsumtion.
Utrymmet för en skatteväxling kan mot bakgrund av internationella studier uppskattas till minst 20--30 miljarder kronor. Det motsvarar en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 4--5 procentenheter eller slopande av tjänstemomsen. De nya jobben måste skapas främst i den privata tjänstesektorn och i andra framtidssektorer. En sådan sektor är miljön. Här finns möjligheter till en mångfald olika arbeten. Arbetstillfällen kopplade till kretsloppssamhället kan växa fram, som t.ex. återvinningsindustri, ny och småskalig energiteknik med inhemska och förnybara energikällor. Den internationella marknaden för olika former av miljöteknik växer också snabbt.
Erfarenheter från så gott som samtliga övriga marknader visar att det är mycket sällan företag blir framgångsrika internationellt med produkter som inte först producerats för hemmamarknaden. En skatteväxling -- och i övrigt effektiv miljöpolitik -- skulle bidra till en utveckling av miljö- och energiteknik i Sverige som skulle skapa förutsättningar för att svenska företag skall kunna nå internationella framgångar inom miljöområdet, och därmed skapa nya arbetstillfällen i Sverige.
Trafiken bär i dag inte sina fulla samhällsekonomiska kostnader, inräknat olyckor, buller och miljöförstöring. Genom en skatteväxling, där skatten på miljöförstöring och energiförbrukning höjs och skatten på arbete sänks kan detta åstadkommas.
En reform i denna storleksordning kräver en bred parlamentarisk uppslutning. Det är nödvändigt för att skapa den långsiktighet och förutsägbarhet som såväl företag som privatpersoner har rätt att kräva för att få tid för anpassning. Särskilda regler och övergångsperioder kan vara nödvändiga bl.a. för svensk basindustri.
Under budgetåret 1995/96 inleds enligt Kristdemokraternas förslag en skatteväxling. Arbetsgivaravgifterna minskar med 1,5 procent fr.o.m. den 1 januari 1996 och en nettodeponiskatt (avfallsskatt) införs fr.o.m. 1 juli 1995, med den skattesats som Avfallsutredningen föreslagit.
Sverige bör i olika internationella organ -- EU, OECD, FN etc. -- verka för att skattesystemen får en miljöprofil genom exempelvis skatteväxling från arbete till miljöbelastning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande skatterna och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 13 och 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:Jo609 yrkande 5, 1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N451 yrkande 2 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
31. Internationella miljöskatter (mom. 26)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Inträdet i Europeiska unionen (EU) öppnar nya möjligheter för Sveriges internationella engagemang på miljöområdet. Inte minst föroreningar av luft och vatten är till sin natur gränsöverskridande problem. De löses bäst på europeisk nivå, i synnerhet som EU genom sitt rättssystem har en unik möjlighet att verka för efterlevnad och kontroll av fattade beslut.
I unionens miljösamarbete bör Sverige prioritera klimatvårdsarbetet. Ett led i en framgångsrik klimatvårdsstrategi måste utgöras av en miljörelaterad energibeskattning. Det är inte energin utan energiframställningens miljöpåverkan som bör beskattas. När Sverige 1992 av konkurrensskäl sänkte koldioxidskatten för industrin var detta ett tydligt uttryck för ett enskilt lands svårigheter att på egen hand etablera en starkt miljörelaterad beskattning. Inom ramen för EU har Sverige möjligheten att driva en ökad harmonisering av energi- och miljöbeskattningen. Härigenom kan klimatvårdsarbetet stöttas, utan risker för utflyttning av produktionen till andra europeiska länder.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 26 hemställt
26. beträffande internationella miljöskatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N407 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30, 1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503 yrkande 2, 1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1 och 1994/95:N403 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
32. Internationella miljöskatter (mom. 26)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
I Riodokumenten pekas särskilt på vikten av fri handel för att främja en global utveckling. Miljöregler får aldrig användas för protektionistiska syften, utan inskränkningar i den fria handeln skall endast göras då det uppenbart behövs för att skydda miljön och när andra åtgärder inte är verkningsfulla.
Då internationell handel ger upphov till stora mängder gods- och persontransporter måste dessa ske med hänsyn till de olika transportmedlens belastning på miljön. Både vägtrafik, luftfart och sjöfart orsakar betydande miljöskador. För att transporterna skall bära sina kostnader måste bl.a. en koldioxidskatt införas. Det sker lämpligast i samverkan med andra länder, och Sverige bör därför ta initiativ till detta i olika internationella organ. Skatterna på fordonsbränslen bör differentieras för att stimulera användandet av de minst skadliga typerna.
I EU-samarbetet bör den svenska regeringen se som en prioriterad uppgift att verka för en skatteväxling och aktivt arbeta för införande av minimiregler för en koldioxidskatt i EU.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 26 hemställt
26. beträffande internationella miljöskatter att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3, 1994/95:U503 yrkande 2 och 1994/95:Jo628 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30, 1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1, 1994/95:N403 yrkande 14 och 1994/95:N407 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
33. Internationella miljöskatter (mom. 26)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Det är viktigt att Sverige skärper skattebelastningen på sådan produktion och konsumtion som påverkar miljön negativt. Sverige bör dessutom internationellt t.ex. inom FN och EU verka för minimiskattesatser och höjda miljöskatter, bl.a. på koldioxid. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels vid moment 26 hemställt
26. beträffande internationella miljöskatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 30 och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503 yrkande 2, 1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1, 1994/95:N403 yrkande 14 och 1994/95:N407 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
34. Internationella miljöskatter (mom. 26)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Det är en såväl nationell som europeisk angelägenhet att nya jobb kan skapas inom tjänstesektorn. Kraftfulla åtgärder för att sänka kostnadsläget ger snabba resultat på arbetsmarknaden. De skatteintäkter som faller bort från lägre skatter på arbete måste dock kompenseras med andra intäkter, Kristdemokraterna har därför föreslagit en skatteväxling för miljön.
Nackdelen är att höjda skatter på energi, råvaror och utsläpp i industrin skapar konkurrensnackdelar mot omvärlden. Skatteväxlingen måste därför ovillkorligen även ske inom våra huvudmarknader som ligger inom EU. Att verka för skatteväxling utan att samtidigt stödja och påverka de krafter inom EU som vill samma sak leder bara till utslagning av svensk industri.
Det är också viktigt att Sverige inom EU driver på för införandet av en koldioxidskatt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 26 hemställt
26. beträffande internationella miljöskatter
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K224 yrkande 9 och 1994/95:N403 yrkande 14 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30, 1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503 yrkande 2, 1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1 och 1994/95:N407 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
35. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Beskattningen av kärnkraftverk bör successivt höjas för att på det sättet bidra till en omställning av energisystemen och en avveckling av kärnkraften i enlighet med folkomröstningen och riksdagens beslut härom.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 27 hemställt
27. beträffande den framtida beskattningen av kärnkraftverk
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N403 yrkande 4, N430 yrkandena 3--5 och 1994/95:N451 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
36. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Kärnenergin är baserad på fission av uran. Grundprincipen är densamma i kärnbomber och kärnreaktorer. Även om de energimängder som kan utvinnas ur ett kilo anrikad uranoxid är oerhörda, krävs det en storskalig gruvdrift för att få fram uranet eftersom halterna i malmen ligger omkring en promille (ett kilo per ton). Världens kända brytvärda urantillgångar svarar mot ca 100 års förbrukning vid nuvarande nivå. När det gäller energitillförsel så svarar uranet för ca 5 % av världens energitillförsel.
När det gäller energistatistik är det något speciellt med uranet. När det gäller andra energiråvaror som kol, olja, fossilgas och biobränslen redovisar man alltid det totala energiinnehållet i bränslet. När det gäller uran redovisas däremot oftast bara den ''nyttiga'' energi som avges från kärnkraftverken, vilken bara är ungefär en tredjedel av den i reaktorn frigjorda värmen. Processen i ett kärnkraftverk har sålunda en usel verkningsgrad. Vi anser att även den outnyttjade energin, som släpps ut som värmeenergi, skall beskattas, inte enbart den ''nyttiga''.
FN har utvecklat en energistatistik, en standard, där man räknar med uranets totala värmeinnehåll. Enligt FN:s metod motsvarar det totala energiinnehållet i uranet i svenska kärnkraftverk ca 200 TWh. Ur vetenskaplig synpunkt måste FN-metoden anses vara den mer korrekta eftersom den likställer alla energiråvaror. Med andra ord bör skatt tas ut på denna basis.
Normen för uranskatt skall motsvara det sämsta fossila bränslet: kol. Det vill säga att tillförd uranenergi beskattas lika högt per kWh som summan av energiskatt och koldioxidskatt för kol. Detta ger ett mycket högt elpris på el från kärnkraftverk, varför vi föreslår att denna skatt införs stegvis under en treårsperiod.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 27 hemställt
27. beträffande den framtida beskattningen av kärnkraftverk
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N430 yrkandena 3--5 och med avslag på motionerna 1994/95:N403 yrkande 4 och 1994/95:N451 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
37. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Kärnkraften bör avvecklas genom effektivare energianvändning och utveckling av förnyelsebar elproduktion. För att detta skall kunna ske krävs att den alternativa energiproduktionen redan i dag får draghjälp av det elpris som blir resultatet av kärnkraftens avveckling.
En tänkbar lösning är att införa en dynamisk energiskatt på el och ev. på industrins koldioxidutsläpp. En sådan skatt bör utgå från ett sparbeting där skatten minskar om sparandet överstiger sparbetinget, respektive ökar vid ett lägre sparande. Den dynamiska energiskatten bör utformas så att distributörens marginalkostnad (priset för en extra eller inbesparad kWh) blir lika med den framtida kostnaden att ersätta kärnkraften med ny elproduktion. Priset mellan producent och distributör för elleveransen bör dock bestämmas på en fri elmarknad. Som grund för den dynamiska energiskatten bör branschen ges ett sparbeting på 3 % per år räknat på 1990 års förbrukning, med början 1996. Den elintensiva industrin bör emellertid ges ett sparbeting på 1 % per år.
Distributörer och storförbrukare bör själva utveckla en marknad för besparingsresultaten, som jämnar ut skillnaden mellan distributörer. Den som sparat mindre än genomsnittet får betala till den som sparat mer. Effekten blir att marginalkostnaden blir hög och lika för alla distributörer och storförbrukare. Om kärnkraften till slut måste ersättas med en del nya kraftverk får kunderna gradvis vänja sig vid ett högre elpris, eftersom skatten i så fall långsamt höjs. Om hela kärnkraften kan sparas bort blir elpriset lägre eftersom vi då även efter kärnkraftens avveckling har kvar ett elöverskott.
Effekten av en dynamisk elskatt blir att eldistributörer och elintensiv industri upplever ett högt marginalpris, kombinerat med ett lågt genomsnittligt pris. Det höga marginalpriset gör det lönsamt att spara. De lokala elverken får finna de effektivaste sätten att uppnå besparingarna. Det kan vara information, konsultstöd eller att bidra till finansieringen av investeringar.
Det låga baspriset gör att kärnkraften snabbare blir olönsam, när risk- och underhållskostnader ökar. Det blir alltså mindre lockande att i det längsta hålla i gång reaktorer som i praktiken har tjänat ut. De delar av industri och värmeverk som har en nedsatt koldioxidskatt bör få en motsvarande dynamisk skatt på denna, så att det lönar sig även för dem att spara energi eller övergå till förnyelsebara bränslen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 27 hemställt
27. beträffande den framtida beskattningen av kärnkraftverk
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N403 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1994/95:N430 yrkandena 3--5 och 1994/95:N451 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
38. Elskatten i norra Sverige (mom. 28)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Sedan den 1 juli 1981 är skatten på el lägre i vissa kommuner i norra Sverige. Skillnaden var ursprungligen 1 öre per kWh men sedan den 1 januari 1995 är skillnaden 5,3 öre per kWh. Vid avgränsningen av området för lägre skatt utgick man bl.a. från temperaturer under normalperioden 1931--1960.
Med tanke på klimatförändringar och annat och då det nu finns mätningar från en ny normalperiod bör en översyn av systemet med nedsatt elskatt och grunderna för detta göras. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 28 hemställt
28. beträffande elskatten i norra Sverige
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk672 yrkande 2 och med avslag på motion Sk672 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
39. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 och mom. 61 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens skäl för att föreslå höjd försäljningsskatt på motorfordon är att skatteuttaget i princip varit oförändrat sedan 1987. Enligt vår uppfattning bör inte en skattehöjning enbart kunna motiveras med att skatteuttaget varit oförändrat sedan ett antal år. Det svenska skatteuttaget är redan så högt att det i stället bör sänkas.
Förslaget om höjd försäljningsskatt på motorfordon är negativt ur miljösynpunkt. I Sverige sker för närvarande en mycket långsam omsättning av fordonsparken. Det leder till att äldre bilar med sämre miljöprestanda finns kvar i trafiken under längre tid med ökad miljöbelastning som följd. Den höjning av försäljningsskatten som nu föreslås kommer att öka kostnaden ytterligare för att ersätta gamla fordon med nya.
Vi avvisar förslaget om höjd och indexerad försäljningsskatt samt om permanentning av indexeringen i alkohol- och tobaksskattelagarna.
dels vid moment 30 och moment 61 i motsvarande del hemställt
30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del och 1994/95:Sk60 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 7 och 1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 avslår proposition 1994/95:203 i denna del,
61. beträffande lagförslagen såvitt avser försäljningsskatten på motorfordon
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår de i proposition 1994/95:203 framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
40. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
En annan metod att påskynda förnyelsen av fordonsparken är att stimulera skrotningen av de äldre, miljöbelastande fordonen. Detta kan göras med skatte- eller andra ekonomiska styrmedel t.ex. genom att höja skrotningspremien eller höja skatten på äldre fordon. Förslagsvis fordon som inte har katalysator. För att stimulera produktion och val av mer miljövänliga fordon bör fordonsskatten eller en ev. registreringsavgift differentieras efter en miljöklassning av fordonet.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 30 hemställt
30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41, med anledning av motion 1994/95:Sk63 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del och 1994/95:Sk60 i denna del
dels bifaller proposition 1994/95:203 i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
41. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Försäljningsskatten på motorfordon har en från miljösynpunkt oklar effekt. Flera analyser har visat att antalet fordon är den faktor som har störst betydelse för den totala bensinförbrukningen i samhället. Bensinpriset, bränsleförbrukningen per fordon och antalet körda mil per fordon har mindre betydelse för bensinförbrukningen. En hög försäljningsskatt kan verka dämpande på nybilsförsäljningen och på det sättet minska bensinförbrukningen.
Å andra sidan har nya bilar katalysatorer, något som har stor betydelse för utsläppen av kväveoxider etc. I den utsträckning gamla bilar ersätts av nya bromsar en hög försäljningsskatt detta. Av denna anledning är en försäljningsskatt skadlig från miljösynpunkt.
Det är positivt om skattesystemet ger ett incitament att undvika onödigt bilinnehav. Det bidrar till lägre bensinförbrukning. I stället för den föreslagna höjningen av försäljningsskatten föreslår vi inom Miljöpartiet att man höjer fordonsskatten och differentierar denna utifrån miljöklassning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 30 hemställt
30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkande 7, med anledning av motion 1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del och 1994/95:Sk60 i denna del
dels bifaller proposition 1994/95:203 i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
42. Bränsle i arbetsfordon (mom. 31)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Det finns enligt vår mening inte någon anledning att kraftigt höja bränsleskatten för jordbrukstraktorer och andra arbetsfordon för att finansiera EU-avgiften.
Vi har för vår del anvisat besparingar som täcker denna kostnadsökning och avvisar därför förslaget.
dels vid moment 31 hemställt
31. beträffande bränsle i arbetsfordon
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk62 och med avslag på proposition 1994/95:203 i denna del inte godtar regeringens förslag om trafikbeskattning av bränsle i arbetsfordon,
43. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Om man ser tillbaka på vilka åtgärder som drabbat bilisterna de senaste åren, kan listan göras lång. En av de mest uppmärksammade åtgärderna var den kraftiga höjningen av bränslebeskattningen i samband med att bensinen momsbelades. Den 1 mars 1990 höjdes bensinpriset med mer än 1 kr och 30 öre per liter. I den "krisuppgörelse" som träffades mellan regeringen och Socialdemokraterna kämpade Moderaterna länge för att bensinskatten inte skulle höjas främst av miljöskäl, vilket således gäller den blyfria bensinen.
Målsättningen bör enligt vår mening vara att bensinpriset skall ner i nivå med priserna i övriga Europa. Bensinskatten bör sänkas när det statsfinansiella läget medger detta.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T239 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
44. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Ett övergripande mål i kretsloppssamhället är ett minimalt beroende av ändliga resurser och en långt utvecklad teknik för användning av förnyelsebara resurser som bioenergi. Det enskilt viktigaste området där det finns en stor potential är drivmedelsområdet. För att stimulera användningen av biodrivmedel måste de regler och skattesatser som tillämpas vara tydliga och långsiktigt stabila för att aktörerna på marknaden, både producenter och konsumenter, skall kunna göra långsiktiga investeringsbeslut. Priset på fossila bränslen måste spegla deras skadliga effekter. Resultatet av en sådan ekonomisk miljöstyrning blir dels effektivare energianvändning, dels en övergång till biobränslen producerade inom ramen för ett uthålligt skogs- och jordbruk.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2, 1994/95:T239 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
45. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
För att främja utvecklingen av miljövänliga drivmedel och fordon som drar allt mindre mängder drivmedel är det viktigt att utnyttja alla möjligheter för en sådan utveckling. I detta arbete kan lagstiftning liksom förbud användas. En annan metod är en lagstiftning som reglerar användningen, t.ex. att ett fordon måste kunna köras på ett bränsle som innehåller en viss miniminivå av biobränslen. Ytterligare ett styrinstrument som bör utnyttjas är att skattebelasta eller avgiftsbelägga en vara eller ett visst beteende. Ekonomiska styrmedel är effektiva för att skapa ett miljöanpassat samhälle.
En rad forskningsresultat visar att vägtrafiken inte betalar de externa kostnader som den orsakar i form av trängseleffekter, olyckskostnader, slitage på infrastrukturen samt övriga miljökostnader.
Samhällets kostnader för vägtrafiken varierar. Att köra en mil med bil i rusningstrafik i Stockholm genererar mycket högre externa kostnader än att köra samma sträcka i glesbygd. Därför är det angeläget att precisera skattebelastningen på vägtrafiken så långt det går i tid och rum. Den moderna datatekniken ger också dessa möjligheter.
Vänsterpartiet föreslår att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå utformningen av en regionalt differentierad bensinskatt. I första hand bör denna differentiering utformas så att bensinskatten ökar i de tre storstadsregionerna.
Det är också viktigt att priset på fossila bränslen utvecklas i en sådan takt, att investeringar i andra miljövänligare bränslesystem kan vinna ett ökat marknadsutrymme. Principen om en indexering av de miljörelaterade skatterna, bl.a. koldioxidskatten och bensinskatten, är därför en riktig princip. På sikt finns det skäl att bruka skatteinstrumentet så att prisnivån för fossila bränslen ökar relativt andra bränslen/energislag.
Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt riktning och öka aktörernas möjlighet att arbeta med god framförhållning. Ett tydligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar år 2010 drivs med annat än fossila bränslen. En tydlig strategi för hur detta mål skall nås bör utarbetas.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36, 38 och 39 och 1994/95:A38 yrkande 8, med anledning av motion 1994/95:N433 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2 och 1994/95:T239 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
46. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Med hänsyn till de hälsoeffekter som orsakas av utsläppen från bilkörning bör enligt min mening kostnadsansvaret för personbilar ökas, och jag anser därför att energiskatten på bensin bör höjas med 17 öre per liter. Härtill kommer en höjning av koldioxidskatten med 15 öre per kg vilket för bensinen blir 34 öre per liter. Den sammantagna punktskattehöjningen bör därför uppgå till 51 öre per liter. Om man tar hänsyn till momseffekten blir det 65 öre per liter. Glesbygdsbor skall kompenseras genom ett särskilt skatteavdrag på 2 000 kr.
Landsvägstransporter av gods bör få betala en större del av de externa kostnader som följer. Energiskatten på diesel bör därför höjas med 1 kr och 50 öre per liter. En sådan höjning innebär att diesel i skattehänseende blir likställd med bensin.
Regeringen bör återkomma med ett förslag om dessa höjningar och om ett särskilt avdrag för glesbygdsbor.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi212 yrkandena 15--17 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T210 yrkande 2, 1994/95:T239 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med det anförda,
47. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Skatteväxling innebär att skatten på miljöfarlig verksamhet höjs medan skatten på miljövänligare alternativ sänks. Inom transportsektorn finns behov av att balansera om skatten så att momsen på kollektivtrafik sänks och på sikt avskaffas. Biobränslen bör skattebefrias även vid låginblandning. En skatteväxling på trafikens område bör vidare innebära en successiv höjning av koldioxidskatten på drivmedel.
Totalt sett måste styrmedlen på trafikens område leda till kraftigt förbättrad bränsleeffektivitet i hela fordonsparken, att alternativa bränsleslag gynnas och att kollektivtrafikens andelar av trafikarbetet ökar på bekostnad av privatbilism. Höjningarna av skatten på transporterna -- främst bränslet -- skall motsvaras av en sänkning av skatten på arbete.
Den parlamentariska utredning som skall lämna förslag till hur en skatteväxling för miljön kan utformas, bör få i uppgift att utreda skatteväxlingsmöjligheterna även på trafikens område. Ett förslag som framkommit i debatten vad gäller att minska trafikens miljöbelastning, är att genomföra en höjning av bensinskatten kombinerad med en form av bonussystem för dem som kört mindre än riksgenomsnittet. Enligt förslaget skall intäkterna av en större skattehöjning schablonmässigt delas i två delar. Den del som uppkommit genom näringslivets inköp av drivmedel återförs till företagen med lika tilldelning per anställd (eller genom sänkt arbetsgivaravgift). Den andra -- och väsentligt större delen -- återbetalas till hushållen med lika tilldelning till alla medborgare oberoende av ålder. Den som använder mer bensin får betala den fulla kostnaden för sin konsumtion utan att få högre återbäring än de övriga. Trafik- och klimatkommittén (TOK) bör i ett tilläggsdirektiv få i uppdrag att närmare undersöka förutsättningarna för en höjd bensinskatt kombinerad med ett system med ekobonus för dem som kört mindre än riksgenomsnittet.
Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt riktning och öka aktörernas möjlighet att arbeta med god framförhållning. Ett tydligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar år 2010 drivs med annat än fossila bränslen. En tydlig strategi för hur detta mål ska nås bör utarbetas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 32 hemställt
32. beträffande beskattningen av drivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T239 yrkandena 3 och 4 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
48. Alkylatbensin (mom. 33)
Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v) och Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Alkylatbensinen är utifrån både hälsoaspekt och miljöaspekt en av de bättre petroleumprodukterna på marknaden i dag. Den innehåller betydligt mindre bly, svavel och olika kolväten som aromater och alkylbensener än andra produkter. Detta är givetvis till gagn för miljön. Den är också så gott som fri från bensen. Alkylatbensin används i dag mest som tvåtaktsbränsle i arbetsredskap som motorsågar. Den kan användas i alla tvåtaktsmotorer som gräsklippare, båtmotorer, mopeder, skotrar m.m. Det är även fullt möjligt att använda den för fyrtaktsmotorer.
Ett arbetsmiljöproblem vid användning av redskap som motorsågar o.d. är avgaser. Dessa är ofta hälsovådliga och innehåller ämnen, som är både giftiga, cancerogena och mutagena. Ett av de farligaste ämnena är bensen. Eftersom alkylatbensinen är renare än annan bensin är avgaserna befriade från många av dessa ämnen eller också är halterna oerhört mycket lägre. Frånvaron av bensen är speciellt viktig. Det ämnet är i princip borttaget i arbetsmiljösammanhang, eftersom det orsakar leukemi. Det är också ett miljögift, som anrikas i levande organismer. Såväl miljö- som hälsoskäl talar alltså för att denna bensin borde ges skattefördelar framför annan bensin.
Med lägre skatt och därmed en ökande försäljning kan prisskillnaden i förhållande till annan bensin minska. Alkylatbensinen är 1 krona dyrare per liter att framställa. Bensinen är skattebefriad av miljö- och hälsoskäl i Norge.
Allt talar alltså för att alkylatbensinen borde hamna i en egen skatteklass med lägre skatt än dagens miljöklass 2-bensin, en miljöklass 1. För att hamna i den borde inte bara blyhalten vara lägre än i miljöklass 2, utan även mängden bensen och andra miljöfarliga kolväten som alkylbensener och aromater. Det finns också goda skäl att följa Norges exempel beträffande tvåtaktsvarianten av alkylatbensin och skattebefria denna. Arbetsmiljöskälen väger här tungt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 33 hemställt
33. beträffande alkylatbensin
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk603 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion 1994/95:Sk608 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
49. Blandbränslen (mom. 35)
Rolf Kenneryd (c) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
En introduktion av biobränslen bör ske både genom inblandning av några få procent i konventionella bränslen (s.k. låginblandning) och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren alkohol. Låginblandning av största möjliga halt som klaras utan modifieringar i befintliga motorer ger omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor skala. Då skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med ren alkoholdrift.
Motoralkohol är befriad från drivmedelsskatt, om inblandningen överstiger en viss nivå. Det innebär att låginblandning av etanol inte är fullt ut gynnad i skattesystemet.
Detta bör åtgärdas genom att biobränslen helt skattebefrias även vid låginblandning eller att de gynnas på annat sätt.
dels vid moment 35 hemställt
35. beträffande blandbränslen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T239 yrkande 2 och med anledning av motion 1994/95:Sk683 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
50. Vätgasdrivna fordon (mom. 36)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Vätgas är det renaste av alla brännbara bränslen och ett mycket attraktivt drivmedel för personbilar. Utsläppen består nästan uteslutande av ren vattenånga, med små mängder kväveoxider som begränsas genom låga förbränningstemperaturer och katalysatorer. Att övergå till vätgasdrift är relativt enkelt, eftersom befintlig motorteknik kan användas -- en stor fördel gentemot till exempel elbilen.
Vätgas är inte någon egentlig energiform, utan en energibärare. Det innebär att det måste tillföras energi för att producera vätgas, på samma sätt som energi måste tillföras för att producera elektricitet. Dess totala miljöeffekter beror därmed på tillverkningssättet.
Vätgas tillverkas genom spjälkning av vattenmolekyler, och tillverkningen kan med fördel drivas av solenergi. Det gör att alla u-världens kustländer med mycket sol kan producera vätgas, få exportinkomster och förse i-världen med ett rent drivmedel -- men i-världens länder kan också själva producera sin vätgas.
Svensk bilindustri kan på ett par år ta fram vätgasbilar för försäljning, medan det tar betydligt längre tid att införa den nödvändiga infrastrukturen för produktion och distribution. Därför bör staten redan nu aktivt verka för spridningen av vätgastekniken för personbilar och nyttofordon, genom att undanröja eventuella hinder inom beskattningen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 36 hemställt
36. beträffande vätgasdrivna fordon
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N237 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
51. Eldrivna fordon (mom. 37)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Elbilen har många fördelar framför den konventionellt drivna bilen. Utsläppen från elbilen är obefintliga, och med en ren elproduktion blir också de totala utsläppen mycket låga. Eftersom en mycket stor del av biltrafiken sker i innerstaden finns det dessutom ett särskilt värde i att minska utsläppen direkt från fordonet. Vidare är det naturligtvis lättare att rena en stor energianläggning än hundratusentals små förbränningsmotorer. Elbilen är mycket tyst, och därmed kan man komma till rätta med bilismens bullerproblem. Den är därtill billigare i underhåll och har längre livslängd än den bensin- eller dieseldrivna motsvarigheten, på grund av ett betydligt mindre antal rörliga delar. Slutligen är den rena driftskostnaden mindre än en tiondel av den konventionella bilens, då elbilen förbrukar ström för i genomsnitt 60 öre per mil.
Hittills har elbilen gynnats statligt endast genom att den befriats från accis, vilket i snitt innebär en mindre kostnad på 6 000 kr. Elbilen bör gynnas ytterligare, bland annat genom momsbefrielse. Det gynnar framför allt privatkonsumenten, men också företagarna.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 37 hemställt
37. beträffande eldrivna fordon
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N236 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
52. Amatörbyggda fordon (mom. 38)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Bilaccisreglerna uppfattas av många motorintresserade ungdomar och andra entusiaster som ett utslag av krångel och byråkrati som är helt onödigt och dessutom kostsamt för den enskilde. Det finns flera skäl för deras irritation.
Till att börja med kan det slås fast att bil- och motorhobby är en socialt värdefull verksamhet, inte minst bland ungdomar som ofta slår sig ihop flera stycken för att fullfölja det omfattande och tålamodsprövande arbetet med att omvandla ett gammalt bilvrak till en funktionsduglig bil. Under arbetets gång betalas mycket pengar i moms för delar, tillbehör och utrustning.
Bilaccisen är utformad som en beskattning efter vikt men för hobbyfordon finns knappast alls någon koppling mellan bilens vikt och bilens värde. Om bilen är värdefull beror det inte på vikten utan på bilens skick och om modellen är ovanlig och efterfrågad. Också själva namnet på pålagan "försäljningsskatt" visar hur inadekvat det är att tillämpa den i detta fall eftersom det inte rör sig om någon försäljning i egentlig mening. Vidare är det särskilt olyckligt att beskatta förvärvet just i fråga om hobbyfordon eftersom de normalt körs endast mycket korta sträckor på de allmänna vägarna. Accisbeskattningen leder också till försök att överföra fordons identiteter så att amatörbyggda fordon betraktas som ombyggda eller importerade fordon. Slutligen kan man med fog hävda att accis redan har betalts genom att de aktuella fordonen i allmänhet tillverkats av delar av andra fordon för vilka bilaccis en gång har betalats.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 38 hemställt
38. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
53. Yrkessjöfarten (mom. 39)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Sjöfarten kan med tämligen enkla medel bli ett alltigenom attraktivt transportslag ur miljösynpunkt. Den låga energiförbrukningen är i sig resursbevarande och leder till låga koldioxidutsläpp. Utsläppen av luftföroreningar som kolväten, svaveldioxid och kväveoxider är däremot ofta betydande; någon avgasrening förekommer knappast och bränslekvaliteterna är ofta dåliga.
Bränslets renhet och innehåll är till stor del avgörande för hur miljöförstörande fartygets utsläpp är, speciellt eftersom praktiskt taget alla fartyg saknar varje form av rening. Därför är det allvarligt att det inte finns någon högsta tillåtna svavelhalt för fartygsbränsle. Många rederier, främst med inriktning på passagerarfartyg, kör i dag sina fartyg på lågsvavlig diesel med 0,5 % svavel efter en frivillig överenskommelse, men den stora majoriteten av svenska fartyg drivs på mer högsvavligt bränsle. För att påskynda en utveckling mot drift på bränsle med lägre svavelhalt och högre renhet vill vi införa samma skatteklassindelning av diesel för fartyg som gäller för vägfordon, dvs. miljöklass 1, 2 och 3. En särskild avgift för svavelutsläpp bör också införas, för att stimulera till bättre rening.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 39 hemställt
39. beträffande yrkessjöfarten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T629 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
54. De mindre fiskefartygens skattebefrielse (mom. 40)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Restitutionssystemet för de mindre yrkesfartygen, som infördes av kontrollskäl, har ställt till stora problem för fiskebåtarna. Yrkesfiskarnas ekonomiska föreningar gör stora gemensamma inköp för att få låga dieseloljepriser, men denna olja är grönfärgad när den levereras och får således enbart användas till fiskeskeppen.
Fiskebåtarna, som måste tanka ofärgad diesel, drabbas därigenom av högre dieselpriser på mellan 1,50 och 2,00 kronor exklusive skatten som de måste ligga ute med. Prisskillnaden för inköp av dieselolja blir ohållbart stor när ett skepp kan köpa en liter dieselolja för ca 1,65 kronor inklusive moms och en båt måste betala ca 7 kronor litern.
En stor del av det mindre tonnaget riskerar därmed att slås ut genom en lagstiftning som egentligen var ämnad att befästa skattefrihet för fiskefartyg oavsett bränsle. Vidare krävs det en onödigt stor byråkrati för att hantera yrkesfiskarnas ansökan om skatterestitution.
Argumentationen om kontrollskäl är inte längre aktuell då det nu krävs särskilt fartygstillstånd för att bedriva yrkesmässigt fiske.
Lagen om skatt på fartygsbränsle bör därför omedelbart kompletteras med en möjlighet för innehavare av fartygstillstånd att använda den skattefria grönfärgade dieseln. Avsikten med lagstiftningen kan ju inte ha varit att gynna oljebolagen på bekostnad av yrkesfiskare med dieseldrivna båtar.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 40 hemställt
40. beträffande de mindre fiskefartygens skattebefrielse
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk618, 1994/95:Sk619, 1994/95:Sk657, 1994/95:Jo402 yrkande 2, 1994/95:Jo405 yrkande 3 och 1994/95:Jo415 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
55. Flygtrafik (mom. 41)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) har
dels anfört följande:
Flyget är det trafikslag som har störst negativ miljöpåverkan räknat per personkilometer. Miljöavgifter är rätt använda ett verksamt styrinstrument för att medverka till en utveckling av nya flygplanstyper och mer miljömedvetet kundbeteende. Miljöavgifter bör harmoniseras så att lika konkurrensförutsättningar erbjuds operatörerna.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 41 hemställt
41. beträffande flygtrafik att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T238 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk614 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:T225 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
56. Flygtrafik (mom. 41)
Lars Bäckström (v) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Utsläppen från flygplanen varierar med planens ålder, bränsleförbrukning, grad av effektiv förbränning och styrkan på motorerna. Ett verksamt sätt att minska flygplanens utsläpp har varit att Luftfartsverket har avgiftsbelagt buller och avgasutsläpp, vilket bl.a. lett till att Bromma flygplats nu trafikeras med nyare flygplansmodeller med starkare motorer som ger mindre utsläpp och buller.
För att ge ett kraftfullt incitament för utvecklingen av renare flygplansmotorer och forskning för att minimera avgasutsläppen bör regeringen verka både för höjda avgiftsnivåer i vårt land och för sådan avgiftsbeläggning inom EU. Eftersom luftföroreningarna inte känner några gränser bör särskild vikt läggas vid sådana internationella överenskommelser som kan få stort kvantitativt resultat.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 41 hemställt
41. beträffande flygtrafik
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk614 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1994/95:T225 yrkande 8 och 1994/95:T238 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
57. Smörjoljor (mom. 42)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror i Sverige har inventerats i betänkandet Växande råvaror (SOU 1994:113). Man föreslog miljöstandarder för önskade produkter och mätmetoder för att lättare kunna jämföra produkter baserade på traditionella resp. förnyelsebara råvaror. Utredningen har bl.a. föreslagit att en miljöavgift införs på petroleumbaserade smörjoljor för att öka intresset för de biobaserade alternativen.
Enligt min mening är det viktigt att ansträngningar verkligen görs för att växla till biobaserade råvaror när sådana finns tillgängliga. En avgift på petroleumbaserade smörjmedel bör därför införas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 42 hemställt
42. beträffande smörjoljor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo202 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
58. Naturgrus (mom. 45)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Som anförs i Miljöpartiets motion Fi212 bör en skatt på naturgrus införas och uppgå till 5 % av råvarupriset. Även om frågan nu utreds bör riksdagen klargöra att en sådan skatt skall införas och nivån för denna genom att hos regeringen begära ett förslag i enlighet med det anförda.
dels vid moment 45 hemställt
45. beträffande naturgrus
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi212 yrkande 19 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med det anförda,
59. En avfallsskatt (mom. 46)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Vid sidan av regelverket med återvinningskrav bör ekonomiska styrmedel införas som gör återvunnet material attraktivare.
En möjlighet som står till buds mer omedelbart är att införa en skatt på avfall. Då blir det i vart fall mer gynnsamt att återvinna varor än att lägga på deponi. Det finns i dag ett utredningsförslag som efter vissa kompletteringar och överväganden borde kunna föreläggas riksdagen som en proposition. Regeringen bör snarast återkomma i denna fråga.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande en avfallsskatt
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23, 1994/95:Jo688 yrkande 11, 1994/95:Sk341 yrkande 37 och 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
60. En avfallsskatt (mom. 46)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
För att stimulera återvinning, återanvändning och kretslopp av varor och material har Vänsterpartiet lagt förslag om att införa en särskild avfallsavgift.
För att få till stånd en gradvis övergång till en mer kretsloppsanpassad varu- och materialhantering föreslår vi att avgiften sätts till ca 50 kronor/ton. Avgiften miljödifferentieras dvs. sätts olika beroende på vad för slags typ av avfall det är, hur det slutbehandlas, etc. I kommande budget- och miljöarbete kan en höjning av avgiften bli aktuell. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande en avfallsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 37, med anledning av motion 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23 och 1994/95:Jo688 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
61. En avfallsskatt (mom. 46)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Utredningen Avfallsfri framtid (SOU 94:114) föreslår en indexreglerad skatt om 0,6 % av aktuellt basbelopp per ton avfall, vilket i dag betyder 211 kr. Skatt på avfall som går från avfallsförbränningsanläggning till deponering föreslås vara 2,4 % av aktuellt basbelopp per ton avfall. Utredningen undantar torrt gråberg och anrikningssand från gruvindustrin från lagförslaget. Utredningens förslag till avfallsskatt bör genomföras den 1 januari 1996.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande en avfallsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo688 yrkande 11 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 37, 1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23 och 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
62. En avfallsskatt (mom. 46)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
En statlig viktbaserad avfallsskatt i enlighet med Avfallsskatteutredningens förslag bör införas. Den modell som bör väljas är en s.k. nettodeponiskatt (enligt dansk modell). Den fungerar så att skatten baseras på de invägda avfallsmängderna som vägs in för deponering eller förbränning under en viss period, reducerat med de mängder som vägts ut under samma tidsperiod (gått ut på en kretsloppsmarknad). På detta sätt beskattas endast en deponis tillväxt.
Skatten bör omfatta alla deponier med en tillåten mottagningsplikt överstigande 50 ton per år. För att inte detta skall leda till en överflyttning av avfall till mindre deponier bör ett fribelopp om 50 ton införas för samtliga skattskyldiga deponier.
Skatten bör omfatta både s.k. konsumtionsavfall vilket definieras som hushållsavfall, park- och trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall, icke branschspecifikt avfall och slam samt produktionsavfall. Produktionsavfall är sådant avfall som är knutet till produktionsprocessen, dvs. branschspecifikt avfall.
Skatten bör vara 0,6 % av basbeloppet per ton avfall, och skattesatsen för avfall som går till förbränning 2,4 % av basbeloppet. Vid den nivån väntas skatten inbringa ca 2 miljarder.
Avfallsskatten är ett första steg i en skatteväxling där skatten oavkortat skall gå till miljöförbättrande åtgärder och till en sänkning av arbetsgivaravgiften.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande en avfallsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk349 yrkande 10 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 37, 1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23, 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 och 1994/95:Jo688 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
63. Förpackningar (mom. 47)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
En särskild förpackningsskatt bör utredas för att minska avfallsmängderna. I tyska Kassel har en särskild skatt på "onödiga engångsförpackningar" införts, vilket kan vara en framkomlig väg. Denna förpackningsskatt har med framgång kombinerats med producentansvaret i Grüne Punkt/Duale System, och på samma sätt kan det svenska producentansvaret kombineras med förpackningsavgifter.
Dagens producentansvar stimulerar inte till ett minskat användande av förpackningar vilket är ett huvudmål. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skatt på förpackningar som kan införas den 1 januari 1997.
dels vid moment 47 hemställt
47. beträffande förpackningar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo688 yrkande 21 hos regeringen begär ett förslag som innebär att en skatt på förpackningar införs den 1 januari 1997,
64. Båtskatt (mom. 49)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Med anledning av fem olika motioner om en båtskatt har utskottet utan någon som helst motivering förordat att regeringen bör pröva frågan i samband med övervägandena om ett fritidsbåtregister. Enligt vår mening saknas det skäl för att ta upp denna tanke till särskild prövning. Fritidsaktiviteter av olika slag subventioneras i dag i stor utsträckning av allmänna medel, men detta gäller inte i fråga om båtsporten. De avgifter som kan tas ut i form av hamnavgifter, priser på sjökort m.m. torde mer än väl täcka kostnaderna för denna verksamhet. Därtill kommer den skatt som båtägarna erlägger för drivmedel och som blir mycket hög i förhållande till färdsträckan och till de jämförelsevis små samhällsinsatser som båtsporten drar med sig.
Vi avstyrker alltså motionerna.
dels vid moment 49 hemställt
49. beträffande båtskatt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk632, 1994/95:Sk659, 1994/95:Fi33 yrkande 12, 1994/95:T616 yrkande 2 och 1994/95:T636 yrkandena 2 och 3,
65. Skatt på spel (mom. 50)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
En översyn av beskattningen av spelverksamhet bör kunna ge successivt ökade intäkter upp till cirka 500 miljoner kronor 1998 räknat på helårsbasis.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 50 hemställt
50. beträffande skatt på spel att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
66. Åtgärder mot spelberoende (mom. 51)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Det faktum att spelberoende i form av sjukligt spelbegär förekommer aktualiserar tre behov: För det första, vårt behov av kunskap om spelberoende innebär att forskningen på området behöver stimuleras. För det andra, det finns ett okänt antal människor som behöver rådgivning och behandling mot sitt spelberoende. Detta behov motsvaras inte av tillgängliga resurser inom vården. För det tredje, vi behöver analysera vad problematiken med spelberoende kräver för restriktioner kring spel och lotterier.
Majoriteten av befolkningen kan förvisso hantera sitt spelintresse och uppfattar alltför långtgående restriktioner som kränkande. Men solidariteten med dem som drabbas av spelberoende talar för effektiva restriktioner. Forskning om spelberoende kräver resurser. Detsamma gäller rådgivning och behandling mot spelberoende. Genom en särskild avgift på försålda lotter skulle sådana resurser kunna skapas. Detta bör ges regeringen till känna.
När det gäller restriktioner bör en kommitté tillsättas för att utreda behovet av ytterligare åtgärder som kan minska riskerna för att människor utvecklar ett tvångsmässigt beroende av spel. Till exempel kan restriktioner i marknadsföringen av spel och lotterier övervägas liksom maximigränser för högsta vinstvärde. Riksdagen bör hos regeringen begära en utredning om detta.
dels vid moment 51 hemställt
51. beträffande åtgärder mot spelberoende
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk673 yrkandena 1 och 2 dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en särskild avgift på spel, dels hos regeringen begär en utredning om åtgärder mot spelberoende,
67. Reklamskatt (mom. 52)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs av idrottsföreningar och förbund. Det gäller bland annat annonser i programblad, arenareklam med mera.
Rikskatteverket har i en skrivelse till regeringen i maj 1995 begärt att reklamskatten på trycksaker slopas. Anledningen är att problemen med beskattning av trycksaker försvårats efter inträdet i EU.
Enligt vår mening bör reklamskatten slopas med tanke på de snedvridningar och de övriga problem som nu föreligger. Reklamskatten slopas senast vid utgången av 1995.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 52 hemställt
52. beträffande reklamskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr414 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk616, 1994/95:Fi33 yrkande 11, 1994/95:Fi212 yrkande 35, 1994/95:Kr205 yrkandena 20 och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
68. Reklamskatt (mom. 52)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att reklamskatten kan höjas och breddas så att även reklam i radio och TV ingår. En snabbutredning med detta syfte bör tillsättas. I direktiven skall ingå att lägga ett förslag som innebär att intäkterna ökar med 500 miljoner kronor. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 52 hemställt
52. beträffande reklamskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi33 yrkande 11, med anledning av motionerna 1994/95:Sk616 och 1994/95:Kr205 yrkande 20 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 35, 1994/95:Kr205 yrkande 21 och 1994/95:Kr414 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
69. Reklamskatt (mom. 52)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Vi vill behålla den kvalitativt höga nivån på licensfinansierad radio och TV. Reklamskatten bör därför breddas så att den också omfattar reklam i radio och TV och inkomsterna bör gå till att finansiera den radio och TV som inte bekostas via reklam.
En höjning av skatten på reklam i veckopress, på annonspelare, i fackpress och annat skulle vidare kunna finansiera de medel man har dragit in till statskassan i form av besparingar på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 52 hemställt
52. beträffande reklamskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkandena 20 och 21, med anledning av motionerna 1994/95:Sk616, 1994/95:Fi33 yrkande 11 och 1994/95:Fi212 yrkande 35 och med avslag på motion 1994/95:Kr414 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
70. Klorerade lösningsmedel, m.m. (mom. 53, mom. 54, mom. 57 och mom. 58)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet de gröna har lagt fram förslag om olika miljöavgifter och skatter på miljö- och hälsofarliga utsläpp av olika slag.
För att påskynda avvecklingen av vissa klorerade lösningsmedel, och beslutet att förbjuda dessa efter år 1995 står fast, föreslås en miljöavgift på metylenklorid (diklormetan), trikloretylen (trikloreten) och perkloretylen (tetrakloreten) på 150 kr per kilo. Användarna av dessa ämnen har fått flera år på sig att hitta alternativa substanser.
Vi anser att den inernationellt överenskomna avvecklingstakten för det ozonnedbrytande ämnet freon är alltför långsam och anser att Sverige bör gå före genom en betydligt snabbare avveckling. Även för freon föreslås därför en miljöavgift.
Flera mycket miljö- och hälsofarliga ämnen, såsom arsenik, krom, kreosot, koppar och tenn används som träskyddsmedel. Då det finns bättre alternativ har Miljöpartiet föreslagit att en särskild avgift skall tas ut som motsvarar 250 kr/kg arsenik och 150 kr/kg krom samt lämpliga avgifter för kreosot, koppar och tenn fr.o.m. den 1 januari 1996.
Industrins utsläpp av tungmetaller i vatten utgör ett svårt problem och Miljöpartiet föreslår därför att en miljöskatt införs på dessa.
dels vid moment 53, moment 54, moment 57 och moment 58 hemställt
53. beträffande klorerade lösningsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo661 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en miljöavgift på klorerade lösningsmedel,
54. beträffande freoner
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo687 yrkande 27 hos regeringen begär förslag om en miljöskatt på freoner,
57. beträffande träskyddsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo687 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en särskild avgift på träskyddsmedel,
58. beträffande tungmetaller i vatten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo662 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om en miljöskatt på industrins utsläpp av tungmetaller i vatten,
71. Kväveutsläpp (mom. 55)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Ekonomiska styrmedel borde kunna användas i stor utsträckning även när det gäller miljöfarliga utsläpp till vatten. Föroreningar till vatten som skulle kunna beläggas med miljöskatter är t.ex. kväveutsläpp från kommunala reningsverk. Skatten skulle stimulera kommunerna att bygga ut kapaciteten för kvävereduktion.
De kommuner som i stället för att minska utsläppen från reningsverken anlade våtmarker skulle kunna få sina miljöskatter reducerade med den reningseffekt som våtmarkerna beräknas ge. Det är möjligt att en mer kostnadseffektiv minskning av kväveutsläppen skulle bli fallet om kommunerna fick välja.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 55 hemställt
55. beträffande kväveutsläpp
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo662 yrkandena 3 och 4 hos regeringen begär ett förslag om en miljöskatt på de kommunala reningsverken och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om anläggning av våtmarker,
72. Färskvatten (mom. 56)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
En del av det material som omsätts i samhället används inte som varor utan tillhandahåller snarare tjänster. Exempel på detta är vatten som kylmedium eller transportmedium för avlopp. I den mån användningen orsakar dålig resurshushållning eller orsakar miljöproblem bör ekonomiska styrmedel övervägas. Färskvatten är med vissa lokala undantag ingen bristvara i Sverige, men avloppssystemen vållar miljöproblem trots långtgående rening.
En skatt på färskvattenanvändning skulle gynna mer resurshushållande avloppssystem, och näringsämnena i avloppet skulle lättare kunna nyttiggöras i stället för att spolas ut och vålla miljöskador. Regeringen bör låta utreda en skatt på vattenanvändning.
dels vid moment 56 hemställt
56. beträffande färskvatten
att riksdagen med bifall till motion Jo628 yrkande 24 hos regeringen begär förslag om en skatt på färskvatten,
73. Lagförslagen (mom. 61)
Vid bifall till reservation 13 (mom. 17), reservation 20 (mom. 19) och reservation 42 (mom. 31)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har vid moment 61 hemställt
61. beträffande lagförslagen såvitt avser lagen (1994:1776) om skatt på energi
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
dels avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
dels antar det i proposition 1994/95:213 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi såvitt avser 2 kap. 9 § med den ändringen att 11 kap. 9 § erhåller den lydelse som utskottet föreslagit samt att övergångsbestämmelserna erhåller följande lydelse. "Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelserna i 11 kap. 9 § i dess nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om övriga förhållanden som hänför sig till ikraftträdandet.",
Särskilt yttrande
Breddad fastighetsskatt, m.m. (mom. 2, mom. 3, mom. 17, mom. 19, mom. 22, mom. 30 och mom. 31)
Michael Stjernström (kds) anför
Vi vill framhålla att hela det svenska folkhushållet är vinnare på medlemskapet och att det därför är missvisande att motivera de nu aktuella skattehöjningarna med att de skall träffa områden som är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten eller som på annat sätt har fördelar av ett medlemskap.
Vi anser emellertid att Sveriges statsfinanser behöver förstärkas främst genom besparingar men även genom inkomstförstärkningar och anser av detta skäl att vissa av de skattehöjningar som föreslås bör accepteras. Här avses förslagen om breddad fastighetsskatt, höjd koldioxidskatt, vissa ändringar i industrins energiskatter, höjningen av försäljningsskatten på motorfordon och de ändrade reglerna för bränsle i arbetsfordon. I dessa delar har vi därför inte några yrkanden.
Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-05-18
Bilaga 1
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svenson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt protokoll den 16 maj 1995 har riksdagens skatteutskott beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) som framlagts i proposition 1994/95:203.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars Bergendal.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Enligt det remitterade förslaget skall de nya reglerna om avdragsrätt för privat pensionssparande tillämpas redan fr.o.m. den 8 april 1995, dvs. dagen efter den dag då riksdagen fick regeringens meddelande om den planerade avdragsbegränsningen (skr. 1994/95:198). Därmed aktualiseras frågan om förslaget står i överensstämmelse med förbudet mot retroaktiv skattelag i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen. Skatt får enligt den bestämmelsen inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrift som gällde när den omständigheten inträffade som utlöste skattskyldigheten. Från förbudget kan undantag göras bl.a. när riksdagen finner detta vara påkallat av särskilda skäl och ett förslag om retroaktivitet från regeringen eller ett riksdagsutskott föreligger när den omständighet som utlöser skatt- eller avgiftsskyldigheten inträffar. Med ett sådant förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta.
Uttalandena i förarbetena om vad som skall anses utgöra särskilda skäl tar främst sikte på fall där lagstiftningsingripandet riktar sig mot skatteflykt och kringgående av skattelag (SOU 1978:34 s. 17 och 161 och prop. 1978/79:195 s. 55). Undantaget från retroaktivitetsförbudet är emellertid inte begränsat till sådana fall. Av intresse i sammanhanget är bl.a. Lagrådets yttrande i protokoll den 18 mars 1992 över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen. (Se prop. 1991/92:117 bil. 4, s. 25 ff.). Förslaget innebar att avdragsrätten för avgift till arbetsgivarorganisation i huvudsak skulle avskaffas och detta även för avgifter som avsåg viss tid före ikraftträdandet. Förslaget hade samband med en på hösten 1991 beslutad lagstiftning om slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter. Lagrådet fann situationen vara sådan att den kunde avses falla inom ramen för undantaget och riksdagen beslutade i enlighet med propositionen. Vidare kan nämnas att undantaget ansetts tillämpligt också när det med hänsyn till den samhällsekonomiska balansen bedömdes nödvändigt att genom lag om särskild vinstskatt, m.m. minska företagens likviditet och lönebetalningsförmåga (prop. 1988/89:132).
I förevarande fall anförs som skäl för att låta reglerna tillämpas även för tid före ikraftträdandet önskemålet att undvika omfattande skattebetingade premie- och kontoinbetalningar inom det privata pensionssparandet under tiden för riksdagsbehandlingen.
Enligt Lagrådet kan man hysa viss tveksamhet om undantaget från retroaktivitetsförbudet omfattar även denna situation. Det finns dock som påpekas i regeringens proposition mycket som talar för att ett ikraftträdande först efter riksdagsbehandling skulle medföra omfattande åtgärder som betingas av skatteskäl och som till stor del skulle motverka syftet med lagändringen. Liknande hänsyn kan antas ha spelat en roll för den retroaktiva tillämpligheten vid avskaffandet av avdragsrätten för avgift till arbetsgivarorganisation år 1992. Mot denna bakgrund kan Lagrådet godta att särskilda skäl föreligger.
Bostadsutskottets yttrande
1994/95:BoU3y Bilaga 2 Vissa bostadsskattefrågor m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har
dels den 7 mars 1995 beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över de motioner som inlämnats under den allmänna motionstiden 1995 och som berör frågor inom bostadsutskottets beredningsområde,
dels den 9 maj 1995 beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen jämte motioner, såvitt avser fastighetsskatt.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i vad avser breddat underlag för fastighetsskatt för lokaler och industrienheter och avstyrker samtliga motioner.
Avvikande meningar har avgivits bl.a. beträffande frågor om breddat uttag av fastighetsskatt av (m) och (fp), slopande av fastighetsskatten av (m), sänkning av fastighetsskatten av (m) och (kds), schablonintäkstbeskattning av småhus och bostadsrätter (m) och skatt på skärgårdsfastigheter av (m), av (c och fp) samt av (kds).
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:203 att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Den föreslagna ändringen i lagen om statlig fastighetsskatt innebär följande. Fastighetsskatt skall tas ut med 1 % av taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler. Fastighetsskatt skall också tas ut med 0,5 % av taxeringsvärdet avseende industrienhet, inklusive elproduktionsenhet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid 1997 års taxering. De äldre bestämmelserna enligt vilka ingen skatt skall utgå skall dock gälla i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före utgången av juni 1995.
Motionerna
I yttrandet behandlas kdels de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1995,
1994/95:Sk304 av Michael Stjernström (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatt på tomträttsmark.
1994/95:Sk306 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av nuvarande regler för fastighetstaxering av jordbruksfastigheter.
1994/95:Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt utreda möjligheterna att ge bostadsrättsinnehavare rätt att dra av sin andel av föreningens räntor i inkomstslaget kapital.
1994/95:Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna av att införa en lägesavgift enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om fastighetsskatt för fastighetsägare som för sin utkomst är beroende av att bo vid hav eller sjö i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk321 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att markvärdet begränsas till 100 000 kr vid beräkning av fastighetsskatt för småhus.
1994/95:Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben" inom bygg- och underhållssektorn.
1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 16. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 procentenheter från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ej genomföra en breddning av fastighetsskatten till industribyggnader, kommersiella lokaler samt jord- och skogsbruk,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad fastighetsskatt och schablonintäktsbeskattning för småhus och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk336 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till finansiering av EU-avgiften.
1994/95:Sk339 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatt på kommersiella lokaler i bostadsrättsfastigheter.
1994/95:Sk340 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om taxeringen av skärgårdsfastigheter.
1994/95:Sk346 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetstaxering av skärgårdsfastigheter.
1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 15. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %.
1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas 4. att riksdagen avslår förslag om framtida breddning av fastighetsskattehöjning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastighetstaxeringen anpassas till förmån för permanentboende.
1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av fastighetsbeskattningen som gör att de orimliga effekter som i dag kan uppstå i skärgårdsområden undanröjs.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förändringar av fastighetstaxeringen i skärgården.
1994/95:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas,
12. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 % av taxeringsvärdet från den 1 januari 1996,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad fastighetsskatt och införande av en schablonintäktsbeskattning för småhus och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen.
dels de med anledning av proposition 1994/95:203 väckta motionerna
1994/95:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten på bostadsfastigheter till 1,5 % i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk60 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i EU (yrkandet behandlas i vad det avser fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter).
1994/95:Fi44 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 12. att riksdagen avslår förslaget att införa fastighetsskatt på industrifastigheter.
Utskottet
Breddad fastighetsskatt
I proposition 203 och motionerna Sk58 (m) yrkande 7, Sk60 (kds) i motsvarande del, Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del, Sk336 (c), Sk339 (m), Sk350 (m) yrkande 4 i motsvarande del och Fi44 (fp) yrkande 12 behandlas frågor om en breddning av fastighetsskatten till lokaler och industrifastigheter. Den tidigare i årets finansplan aviserade beskattningen av jord- och skogsbruksmark har inte förverkligats. Ett flertal under den allmänna motionstiden 1995 avlämnade motioner har därmed förlorat sin aktualitet.
Förslagen i fråga om breddning av fastighetsskatten till industrifastigheter i propositionen och motionerna Sk58 (m) yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i motsvarande del, Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del, Sk350 (m) yrkande 4 i motsvarande del och Fi44 (fp) yrkande 12 rör primärt frågor som ligger utanför bostadsutskottets beredningsområde. Utskottet anser att det ur bostadspolitisk synvinkel inte finns anledning för utskottet till annat ställningstagande än regeringens i vad avser breddningen av fastighetsskatten till industrifastigheter. Med avstyrkande av de nu behandlade motionerna tillstyrker således utskottet propositionens förslag om en breddning av fastighetsskatten till att avse industrifastigheter.
Förslaget i propositionen avseende en breddning av fastighetsskatten till lokaler och mot detta stående förslag i motionerna Sk58 (m) yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i motsvarande del, Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del, Sk336 (c), och Sk339 (m) berör -- med undantag av de två sistnämnda motionerna -- även de frågor som primärt får anses ligga utanför bostadsutskottets beredningsområde. Det finns ur bostadspolitisk synvinkel inte heller anledning att avstyrka den nu behandlade breddningen av fastighetsskatten till att omfatta lokaler. Med avstyrkande av de nu behandlade motionerna tillstyrker således utskottet även förslaget i propositionen om en breddning av fastighetsskatten till lokaler.
Vad gäller förslagen i motionerna Sk336 (c) och Sk339 (m) om att breddningen av fastighetsskatten inte skall omfatta lokaler i bostadsrättshus anser motionärerna att skattehöjningen beträffande sådana hus kommer att drabba de boende. Med anledning av dessa motioner vill utskottet anföra följande. De allra flesta lokaler i bostadsrättshus är upplåtna med hyresrätt. Vanligen finns i ett lokalhyresavtal intaget ett villkor enligt vilket på lokalen belöpande fastighetsskatt skall betalas av lokalhyresgästen. Det torde således i de allra flesta fall finnas en rättslig möjlighet för en bostadsrättsförening att låta skatten belasta föreningens lokalhyresgäster. Enligt utskottets mening kan mot bakgrund härav och med hänvisning till det statsfinansiella läget inte det fåtal fall då skatten direkt kommer att drabba de boende föranleda att bostadsrättsföreningar särskilt skulle undantas från den breddning av fastighetsskatten som föreslagits. Motionerna Sk336 (c) och Sk339 (m) om ett sådant undantag avstyrks därför.
Slopande eller sänkning av fastighetsskatten
I motion Bo411 (m) yrkande 11 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas.
Ett uttalande enligt motionen bör inte göras av riksdagen. En anslutning till motionärernas förslag skulle enligt utskottets mening kunna skapa icke fruktbara låsningar i de revideringar av skattesystemet som från tid till annan har visat sig nödvändiga att genomföra. Motionen Bo411 (m) yrkande 11 avstyrks.
I motionerna Sk58 (m) yrkande 8, Sk328 (m) yrkande 16, Sk349 (kds) yrkande 15 och Bo411 (m) yrkande 12 lämnas förslag om att fastighetsskatten skall sänkas till 1,5 % från och med år 1996. Enligt motionärerna bör den av riksdagen tidigare beslutade höjningen av skatten till 1,7 % således upphävas (prop. 1994/95:25, bet. FiU1, rskr. 145 och 146).
Utgångspunkten för förslagen i motionerna är i korthet följande. År 1993 (prop. 1993/94:8, bet. BoU3) beslutade riksdagen om vissa höjningar 1994--1996 av de s.k. garanterade räntenivåerna i det statliga systemet för räntesubventioner vid ny- och ombyggnad m.m. av bostadshus. År 1994 (prop. 1994/95:25, yttr. BoU1y, bet. FiU1) beslutade riksdagen att höjningarna inte skulle genomföras i vad avser åren 1995 och 1996. Den besparing som därmed uteblev beslutades i stället inhämtas genom en höjning av fastighetsskatten från 1,5 % till 1,7 % fr.o.m. beskattningsåret 1996.
Riksdagen har tidigare i vår på förslag av bostadsutskottet (bet. 1994/95:BoU13 s. 38 f.) avslagit motioner i vilka yrkades att riksdagens beslut från år 1994 om att inte genomföra de extra upptrappningarna av räntebidragen skulle undanröjas.
I motion Sk321 (m) föreslås att vid taxering av småhus bör markvärdet begränsas till 100 000 kr för att på så sätt sänka fastighetsskatten och utjämna de regionala skillnaderna.
Med hänvisning till riksdagens tidigare i vår fattade beslut anser bostadsutskottet att den höjning av fastighetsskatten som beslutades år 1994 bör ligga fast. Ett tillmötesgående av förslagen i motionerna Sk58 (m) yrkande 8, Sk328 (m) yrkande 16, Sk349 (kds) yrkande 15 och Bo411 (m) yrkande 12 skulle innebära en försvagning av statsbudgeten med i storleksordningen 2 miljarder kronor. Bostadsutskottet vill inte medverka till ett sådant beslut.
Med hänsyn bl.a. till det statsfinansiella läget kan utskottet inte heller tillmötesgå förslaget i motion Sk321 (m) om en begränsning av marktaxeringsvärdet. Motionen avstyrks.
Schablonintäktsbeskattning av småhus och bostadsrätter m.m.
Fastighetsbeskattningsutredningen (SOU 1993:57 och 1994:57) har föreslagit att fastighetsskatten för egnahem, bostadsrätter och andelshus skall ersättas med beskattning genom en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. En grundläggande tanke i utredningens förslag är att beskattningen av bostäder skall vara neutral i förhållande till andra kapitalplaceringar.
I motionerna Sk328 yrkande 18 och Bo411 yrkande 13 (båda m) föreslås införandet av en schablonintäktsbeskattning för småhus och bostadsrätter i enlighet med utredningens förslag.
Fastighetsbeskattningsutredningen har vidare föreslagit att bostadsrättsföreningarna skall ha rätt till avdrag för föreningens räntor och att ett underskott skall ge föreningen rätt till skatteåterbetalning.
I motion Sk312 (kds) föreslås att bostadsrättshavaren skall ha avdragsrätt i inkomstslaget kapital för sin andel av föreningens räntor. Finansministern har i riksdagen den 17 januari 1995 som svar på en fråga anfört att han mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget för närvarande inte är beredd att lägga fram förslag om avdragsrätt eller skatteåterbetalning. Han hänvisade till Fastighetsbeskattningsutredningens beräkning om att en rätt till skatteåterbäring skulle kosta staten 2,5 miljarder kronor årligen.
Bostadsutskottet anser att det för närvarande inte finns tillräcklig anledning att överväga att ersätta fastighetsskatten med en schablonintäktsbeskattning förbunden med avdragsrätt och rätt till skatteåterbetalning. Bl.a. skulle skattebortfallet bli betydande. Dessutom bör resultatet av den nyligen tillsatta bostadspolitiska utredningen (dir. 1995:20) avvaktas innan ställning tas till en förändring av beskattningen. M-motionerna om schablonintäktsbeskattning avstyrks således. Av samma skäl avstyrks kds-motionen om individuell avdragsrätt för en bostadsrättsförenings räntor.
Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.
I ett flertal motioner -- Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4, A471 (kds) yrkande 3 och A472 (fp) yrkande 3 -- lämnas olika förslag till utredning eller åtgärder som tar sikte på de problem fastighetsskatten innebär för den i skärgårdsområdena bofasta befolkningen. I motionen Sk306 (m) tas upp de höga taxeringsvärdena för jordbrukarna i närheten av många städer till följd av att avstyckade jordbruksfastigheter köps upp och används som bostäder utan samband med att jordbruk bedrivs (hästgårdar).
Frågan om fastighetsskatten för den i skärgården bofasta befolkningen har behandlats i olika sammanhang. Här kan hänvisas till betänkandena från Fastighetsskatteutredningen (SOU 1992:11), Fastighetsbeskattningsutredningen (SOU 1994:57) och Utredningen om förutsättningar för en levande skärgård (Skärgårdsutredningen; SOU 1994:93).
Stigande fastighetsvärden i ett område och den därmed stigande fastighetsskatten för de där redan boende kan utgöra ett hot för deras fortsatta boende och utkomst. Problemen finns särskilt i skärgårdsområdena och andra attraktiva områden för fritidsboende. De återfinns också i städerna där uppdrivna priser i t.ex. ett egnahemsområde kan drabba en enskild som för länge sedan, under andra förutsättningar, flyttat till området. Skärgårdsutredningen har slagit fast att fastighetsbeskattningen inte enbart är ett skärgårdsproblem. De utredningar som under senare tid behandlat frågor om fastighetsbeskattning har ansett att det skulle vara problematiskt att införa regionala skatteskillnader eller skillnader i skatt mellan permanentboende och fritidsboende. Bl.a. anses skattelättnader innebära oönskade kapitaliseringseffekter genom att de leder till att prisnivån stiger ytterligare.
Enligt utskottets mening förtjänar den s.k. skärgårdsproblematiken och de likartade problem som finns på andra håll uppmärksamhet, inte minst ur ett bostadspolitiskt perspektiv. Regeringen har uppdragit åt en parlamentariskt sammansatt utredning att utarbeta en långsiktig och hållbar bostadspolitik (dir. 1995:20). Utredningen skall bl.a. bilda sig en uppfattning om den fastighetsekonomiska utvecklingen i olika delar av landet inom det bostadsbestånd som uppförts eller byggts om under senare år med fortsatt tillämpning av nu gällande och av regeringen föreslagna bidrags- och skatteregler. Utredningen skall lämna förslag om erforderliga förändringar av de ekonomiska villkoren för det befintliga beståndet. Innan ställning tas till det lämpliga eller möjliga i att använda fastighetsskatten som instrument för att komma till rätta med de i motionerna upptagna frågorna eller till andra åtgärder bör resultatet av den bostadspolitiska utredningen avvaktas. Frågorna har ett sådant samband med de överväganden utredningen skall göra att bostadsutskottet förutsätter att den kommer att belysa flera av dem. Med hänvisning till vad nu anförts om att pågående utredningsarbete bör avvaktas avstyrks motionerna Sk306 (m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4, A471 (kds) yrkande 3 och A472 (fp) yrkande 3.
Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen
I motion Sk304 (kds) föreslås att fastighetsskatt på mark som är upplåten med tomträtt skall tas ut av fastighetsägaren och inte av tomträttshavaren.
Av jordabalken framgår att tomträttsinstitutet är avsett att för den enskilde fungera i huvudsak på samma sätt som om det hade varit fråga om äganderätt. Även i andra sammanhang, såsom inom familjerätten och konkurslagstiftningen, är tomträtt likställd med fast egendom. I beskattningssammanhang har fastigheter som innehas med tomträtt behandlats på samma sätt som andra fastigheter med undantag av vad gäller bl.a. tomträttens värde vid beräkning av förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. Tomträttshavarens rätt till avdrag i inkomstslaget kapital för tomträttsavgälden (motsvarande fastighetsägarens ränteavdrag) kan sägas utgöra en direkt följd av att tomträtten likställs med fast egendom. Det kan sägas vara konsekvent att tomträttshavaren inom skatterätten jämställs med fastighetsägaren och att utgångspunkten bör vara att tomträttshavaren helt träder i fastighetsägarens ställe. Det finns därtill anledning att anta att den förändring motionären föreslår skulle leda till sådana förändringar av förutsättningarna för regleringen av tomträttsuppplåtelser att en vidare översyn skulle bli nödvändig. Det kan också ifrågasättas om tomträttshavaren skulle ha något att vinna på den föreslagna förändringen eftersom skatten med all sannolikhet skulle komma att övervältras på tomträttshavaren. Tillräckliga skäl saknas enligt utskottets mening att tillmötesgå förslaget i motion Sk304 (kds).
I motion Sk314 (mp) föreslås att en lägesavgift införs för stora kontor och affärer med bra lägen. Motionärerna anser att fastighetsägarna bör få dela med sig av de vinster gjorda samhällsinvesteringar medför för honom.
Med den breddning av fastighetsskatten till lokaler som regeringen föreslagit i proposition 203 kommer i normalfallet en fastighets läge att påverka storleken på den skatt som skall betalas för en fastighets lokaler. Genom en särskild klausul i hyresavtalet kommer skatten i de flesta fall att belasta lokalhyresgästen. Det finns enligt bostadsutskottets mening inte tillräcklig anledning att införa också en lägesavgift av det slag som förs fram i mp-motionen. Motionen avstyrks.
I motion Sk324 (m) föreslås att en avdragsrätt skall införas för reparations- och underhållskostnader i syfte att minska det arbete som utförs inom den s.k. svarta sektorn.
Utskottet delar givetvis motionärernas uppfattning att olika åtgärder bör vidtas för att minska den s.k. svarta sektorn. Utskottet kan emellertid inte instämma i uppfattningen att överväganden om skattesystemets utformning bör utgå från denna omständighet även om den måste tillmätas betydelse. Det kan heller inte anses rimligt att nu ompröva den skattereform riksdagen fattade beslut om i december 1989 (prop. 1989/90:110, bet. SkU30) och som bl.a. tog sikte på fastighetsbeskattningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk324 (m).
Stockholm den 18 maj 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Ulla-Britt Hagström (kds) och Bodil Francke Ohlsson (mp).
Avvikande meningar
1. Breddad fastighetsskatt
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren alla (m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Breddad fastighetsskatt börjar med "Förslagen i" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
En breddning av fastighetsskatten vore olycklig inte bara för dem som direkt drabbas av skatten utan också för den svenska ekonomin. Regeringens förslag i proposition 203 om finansieringen av EU-avgiften som innebär skatteskärpningar på 7 miljarder kronor omfattar bl.a. införande av fastighetsskatt för lokaler och industrifastigheter. Sammantaget innebär regeringens olika förslag om finansieringen av EU-avgiften en skatteökning på totalt drygt 14 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning av skattetrycket med 1 procentenhet, mätt som andel av den samlade produktionen. Skatteökningarna kommer att drabba svensk ekonomi hårt. Räntan förhindras skjunka och återhämtningen fördröjs. En skatt på industrifastigheter kommer att drabba särskilt mindre företag med svag lönsamhet. Fastighetsskatt på lokaler leder till högre lokalkostnader men kommer också att kapitaliseras i lägre fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn. Enligt utskottets mening bör fastighetsskatten mildras och på sikt avvecklas för att ge fastighetsmarknaden och därmed ekonomin erforderlig stimulans. Regeringens förslag går tvärt emot detta. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna Sk58 (m) yrkande 7, Sk60 (kds) i motsvarande del samt Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del och avstyrker regeringens förslag i proposition 203 om breddning av fastighetsskatten till lokaler och industrifastigheter. Detta innebär att vad som förordats i motionerna Sk336 (c), Sk339 (m), Sk350 (m) yrkande 4 i motsvarande del och Fi44 (fp) yrkande 12 blivit tillgodosett.
2. Breddad fastighetsskatt
Erling Bager (fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Breddad fastighetsskatt börjar med "Förslagen i" och slutar med "avse industrifastigheter" bort ha följande lydelse:
Den ekonomiska politiken måste inriktas på att skapa ett helt nytt företagsklimat som gynnar ekonomisk tillväxt och skapar förutsättningar för nya arbeten. De omfattande skattehöjningar som regeringen ställt sig bakom har negativa effekter för ekonomin. Den föreslagna fastighetsskatten på industrifastigheter slår hårt och direkt mot utvecklingen av näringslivet. Regeringens skattepolitik får således negativa återverkningar på samhällslivet. Även fastighets- och bostadsmarknaden drabbas. Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet motionerna Fi44 (fp) yrkande 12, Sk58 (m) yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i motsvarande del, Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del samt Sk350 (m) yrkande 4 i motsvarande del och avstyrker regeringens förslag i proposition 203 om breddad fastighetsskatt för industrifastigheter.
3. Slopande av fastighetsskatten
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren alla (m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Slopande eller sänkning av fastighetsskatten börjar med "Ett uttalande" och slutar med "yrkande 11 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Lägre skatter skapar tillväxt och ett ökat utrymme för den privata ekonomin. Ett avskaffande av skatten skulle bl.a. förbättra fastigheternas kreditvärde, påverka ränteläget och hålla tillbaka inflationen.
Inom bostadspolitikens område bidrar sänkta skatter till en bättre fungerande marknad och lägre kostnader. Lägre skatter ger fler hushåll möjlighet att utan bidrag klara sitt boende och skulle vara av särskild betydelse inte minst för hushåll med låga inkomster och höga boendekostnader. Konkurser skulle i stor utsträckning kunna undvikas både för bostadsrättsföreningar och andra bostadsföretag.
Fastighetsskatten gör bygginvesteringar dyrare än andra investeringar. Tas skatten bort skulle nytt kapital lockas till bygginvesteringar. Ett ökat byggande och en minskad arbetslöshet fordrar en stabil fastighetsmarknad. Ju mindre pålagor denna marknad måste bära desto starkare motor kan den vara i ekonomin. Även om fastighetsskatten av statsfinansiella skäl inte kan avskaffas omedelbart skulle ett riksdagens uttalande om att skatten på sikt bör avskaffas ge påtagliga effekter för fastighetsmarknaden och därmed Sveriges ekonomi.
Utskottet tillstyrker av nämnda skäl förslaget i motion Bo411 (m) yrkande 11 om att riksdagen bör ge regeringen till känna att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas.
4. Sänkning av fastighetsskatten
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Slopande eller sänkning av fastighetsskatten börjar med "Med hänvisning" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Besluten från 1994 att höja fastighetsskatten bör rivas upp. Fastighetsskatten innebär ett betydande ingrepp på bostadsmarknaden och har flera för den svenska ekonomin negativa verkningar. Dessutom har skatten en negativ effekt på hushållens förmåga att klara sina boendekostnader utan bidrag. Som utskottet anfört ovan talar starka skäl för att fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. I ett första steg bör skattenivån återställas till 1,5 %. För att utjämna de regionala skillnaderna och mildra skatten ytterligare bör vid taxeringen av småhus markvärdet begränsas till 100 000 kr. Motsvarande begränsning bör ske för andra bostadsfastigheter. Regeringen bör till riksdagen återkomma med de förslag till regeländringar som är nödvändiga. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Sk58 yrkande 8, Sk321, Sk328 yrkande 16 och Bo411 yrkande 12 (alla m) samt motion Sk349 (kds) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5. Sänkning av fastighetsskatten
Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Slopande eller sänkning av fastighetsskatten börjar med "Med hänvisning" och slutar med "ett sådant beslut" bort ha följande lydelse:
Beslutet om den höjda fastighetsskatten bör snarast ändras och besparingarna på räntebidragen genomföras så att det förutsatta sparmålet uppnås. Utskottet anser således att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Sk349 (kds), Sk58 (m) yrkande 8, Sk328 (m) yrkande 16 och Bo411 (m) yrkande 12.
6. Schablonintäktsbeskattning av småhus och bostadsrätter
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Schablonintäktsbeskattning av småhus och bostadsrätter m.m. börjar med "Bostadsutskottet anser" och slutar med "bostadsrättsförenings räntor" bort ha följande lydelse:
Liksom för övriga investeringar bör fastigheter beskattas med utgångspunkt i den löpande avkastningen. Vid beskattningen bör hänsyn tas till respektive fastighets förmåga att bära skatten. Neutralitet i beskattningen bör råda mellan olika upplåtelseformer. Hushållens val av bostad skall kunna ske utifrån andra grunder än vad som är mest fördelaktigt ur skattesynpunkt. De boende kan då i stället välja bostad utifrån läge, bostadsmiljö, kommunikationer och andra för den boende mer betydelsefulla faktorer. Fastighetsbeskattningen bör med dessa utgångspunkter reformeras på det sätt som föreslogs av Fastighetsbeskattningsutredningen. Fastighetsskatten för småhus, bostadsrättshus och andelshus bör således ersättas av en schablonintäkt som tas till beskattning i inkomstslaget kapital. Underlaget för schablonintäktsbeskattningen bör reformeras i syfte att uppnå ett mer rättvisande system ur bl.a. regional synpunkt. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag till erforderliga regeländringar. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion Sk328 (m) yrkande 18 och Bo411 (m) yrkande 13 bör ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
7. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Skatt på skärgårdsfastigheter m.m. börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Skärgårdsutredningen antyder på riktiga grunder att ett slopande av fastighetsskatten skulle kunna utgöra en lösning av kostnadsproblemen för de permanent boende i skärgården och i andra attraktiva områden. Utskottet har ovan föreslagit att riksdagen som sin mening bör ge till känna att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas samt tillstyrkt motioner om att fastighetsskatten bör sänkas till 1,5 %. Utskottet är väl medvetet om att ett omedelbart slopande av fastighetsskatten inte är möjligt. I avvaktan på att fastighetsskatten helt kan avskaffas bör ytterligare åtgärder vidtas för att mildra skatten för befolkningen i skärgården och i andra attraktiva områden. De lösningar som i första hand skall sökas bör vara av generell natur. En utredning bör tillsättas för att lämna förslag med denna inriktning. Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag om att marktaxeringsvärdet för småhus bör begränsas till 100 000 kronor. Ett tillmötesgående av detta förslag skulle lösa en del av problemen. Även denna fråga bör omfattas av den nu förordade utredningen. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motionerna Sk306 (m) och Sk319 (m) yrkande 3 bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Detta innebär också att vad som föreslagits i motionerna Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4, A471 (kds) yrkande 3 och A472 (fp) yrkande 3 i allt väsentligt blir tillgodosett.
8. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.
Ingrid Skeppstedt (c) och Erling Bager (fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Skatt på skärgårdsfastigheter m.m. börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
De nu gällande reglerna om fastighetsbeskattningen bör förändras så att boendekostnaderna blir lägre för de permanent boende i skärgården och i andra utsatta områden. En utredning bör ges i uppdrag att lämna förslag om de regelförändringar som behövs. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motion A472 (fp) yrkande 3 bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Detta innebär också att vad som föreslagits i motionerna Sk306 (m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4 och A471 (kds) yrkande 3 i allt väsentligt blir tillgodosett.
9. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.
Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Skatt på skärgårdsfastigheter börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
De nu gällande skattereglerna bör förändras så att boendekostnaderna blir lägre för de permanent boende i skärgården liksom i andra utsatta områden. Utskottet anser att den mest lämpliga metoden därvid är att fastighetsskatten bör kunna dras av från skattepliktig tjänsteinkomst och pension. Även andra förändringar av fastighetsbeskattningen kan behövas. Regeringen bör till riksdagen lämna förslag om de regelförändringar som behövs för att de orimliga effekter som i dag kan uppstå undanröjs. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motion A471 (kds) yrkande 3 bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Detta innebär också att vad som föreslagits i motionerna Sk306 (m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4 och A472 (fp) yrkande 3 i allt väsentligt blir tillgodosett.
10. Fastighetsskatt på tomträttsmark
Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen börjar med "Av jordabalken" och slutar med "Sk304 (kds)" bort ha följande lydelse:
Det är orimligt att en tomträttshavare skall betala fastighetsskatt för mark han inte äger utan endast innehar med nyttjanderätt. Den grundläggande principen vad gäller fastighetsskatt och annan objektrelaterad skatt är att skatten tas ut av ägaren. I enlighet med detta bör naturligtvis tomträttshavaren betala skatt för den byggnad han äger men inte för marken. Jämställandet av tomträttshavaren med fastighetsägaren vad gäller skattskyldigheten för marken har inte kunnat upprätthållas helt utan har fått förses med specialregler. Det gäller uttaget av förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt. Regeringen bör lämna riksdagen förslag om de regelförändringar som behövs för att tomträttshavaren inte skall behöva betala fastighetsskatt för den tomträttsmark han disponerar. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motion Sk304 (kds) bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Lägesavgift för kontors- och affärslokaler
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen börjar med "Med den" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Fastighetsbeskattningen är i dag alltför hård. Utskottet har ovan föreslagit att den på sikt bör avskaffas och som ett första steg sänkas från 1,7 % till 1,5 %. Enligt utskottets mening bör mot denna bakgrund inte heller andra pålagor som drabbar fastigheter införas. Förslaget i motion Sk314 (mp) bör därför avstyrkas.
12. Avdragsrätt för reparation och underhåll
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motion Sk324 (m)" bort ha följande lydelse:
Den s.k. svarta sektorn omsätter betydande belopp. Det är sannolikt att det rör sig om många miljarder. En avdragsmöjlighet för reparation och underhåll av egnahem och andra privatbostäder skulle på ett effektivt sätt minska arbetena inom denna sektor samtidigt som skatteintäkterna skulle öka. Effekter skulle också kunna avläsas vad gäller sysselsättningen och materialindustrin.
I de nu gällande skattereglerna bör införas en rätt till avdrag för reparation och underhåll av egnahem och andra privata bostäder. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag om de regelförändringar som behövs. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motion Sk324 (m) bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Proposition 1994/95:2031 Proposition 1994/95:213 i viss del29 Regeringens skrivelse 1994/95:19829 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 199529 Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:20343 Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:15044 Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:16145 Yttranden45 Utskottet45 Inledning45 Privat pensionssparande45 Fastighetsbeskattning47 Fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter47 Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk49 Fastighetsskatt på småhus och hyreshus50 Attraktiva områden52 Energibeskattning54 Koldioxidskatt och elskatt54 Industrins energiskatter56 Produktionsskatterna på el58 Nätförluster59 Skatterna och miljön60 Internationella miljöskatter62 Den framtida beskattningen av kärnkraft64 Elskatten i norra Sverige64 Svavel i eldningsolja65 Trafikområdet65 Försäljningsskatten på motorfordon, m.m.65 Beskattningen av bränsle i arbetsfordon66 Beskattningen av drivmedel67 Vätgasdrivna fordon70 Eldrivna fordon70 Amatörbyggda fordon71 Yrkesjöfarten71 De mindre fiskefartygens skattebefrielse71 Flygtrafik72 Smörjoljor73 Traktortåg73 Sotares arbetsfordon73 Övriga punktskatter74 Naturgrus74 En avfallsskatt74 Förpackningar74 Hundskatten75 Båtskatt75 Skatt på spel76 Reklamskatten77 Klorerade lösningsmedel78 Freoner78 Kväveutsläpp79 Färskvatten79 Träskyddsmedel79 Fyrverkerier80 19 § kommunalskattelagen, m.m.80 Hemställan80 Reservationer89 1. Privat pensionssparande (mom. 1 -- m,fp,kds)89 2. Fastighetsskatt på lokaler (mom. 2 -- m)90 3. Fastighetsskatt på industrifastigheter (mom. 3 -- m,fp)91 4. Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk (mom. 6 -- m,fp,kds)92 5. Naturvårdsavgift (mom. 7 -- m, c)93 6. Fastighetsskatt på småhus och hyreshus (mom. 8 -- m,kds)93 7. Schablonintäktsbeskattning, m.m. (mom. 9 och mom. 10 -- m)94 8. Tomträttsinnehavares fastighetsskatt (mom. 12 -- kds)94 9. Bostadsrättsinnehavares ränteavdrag (mom. 13 -- m,kds)95 10. Reparationsavdrag (mom. 14 -- m)95 11. Attraktiva områden (mom. 15 -- m,fp,v,kds)95 12. Taxering av jordbruk (mom. 16 -- m)96 13. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- m)97 14. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- fp)97 15. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- v)98 16. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- mp)99 17. Industrins energiskatter (mom. 18 -- m)99 18. Industrins energiskatter (mom. 18 -- v)100 19. Industrins energiskatter (mom. 18 -- mp)101 20. Vissa ändringar i industrins beskattning (mom. 19 -- m)101 21. Växthusnäringen (mom. 20 -- m)102 22. Tvätterier (mom. 21 -- m,kds)103 23. Produktionsskatterna på el (mom. 22 -- m)103 24. Produktionsskatterna på el (mom. 22 -- mp)104 25. Skatterna och miljön (mom. 25 -- m)105 26. Skatterna och miljön (mom. 25 -- c)106 27. Skatterna och miljön (mom. 25 -- fp)108 28. Skatterna och miljön (mom. 25 -- v)109 29. Skatterna och miljön (mom. 25 -- mp)110 30. Skatterna och miljön (mom. 25 -- kds)111 31. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- m)113 32. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- fp)114 33. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- v)114 34. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- kds)115 35. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 -- v)115 36. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 -- mp)116 37. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 -- kds)117 38. Elskatten i norra Sverige (mom. 28 -- v)118 39. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 -- m)118 40. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 -- v)119 41. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 -- mp)119 42. Bränsle i arbetsfordon (mom. 31 -- m)120 43. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- m)120 44. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- c)121 45. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- v)121 46. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- mp)122 47. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- kds)123 48. Alkylatbensin (mom. 33 -- c,v,mp)124 49. Blandbränslen (mom. 35 -- c,kds)125 50. Vätgasdrivna fordon (mom. 36 -- mp)125 51. Eldrivna fordon (mom. 37 -- mp)126 52. Amatörbyggda fordon (mom. 38 -- m,kds)127 53. Yrkessjöfarten (mom. 39 -- mp)127 54. De mindre fiskefartygens skattebefrielse (mom. 40 -- m,fp,v,mp,kds)128 55. Flygtrafik (mom. 41 -- m,fp)129 56. Flygtrafik (mom. 41 -- v,kds)129 57. Smörjoljor (mom. 42 -- v)130 58. Naturgrus (mom. 45 -- mp)130 59. En avfallsskatt (mom. 46 -- fp)131 60. En avfallsskatt (mom. 46 -- v)131 61. En avfallsskatt (mom. 46 -- mp)132 62. En avfallsskatt (mom. 46 -- kds)132 63. Förpackningar (mom. 47 -- mp)133 64. Båtskatt (mom. 49 -- m,c,fp,kds)133 65. Skatt på spel (mom. 50 -- m)134 66. Åtgärder mot spelberoende (mom. 51 -- kds)134 67. Reklamskatt (mom. 52 -- m)135 68. Reklamskatt (mom. 52 -- v)135 69. Reklamskatt (mom. 52 -- mp)136 70. Klorerade lösningsmedel, m.m. (mom. 53 m.fl. -- mp)136 71. Kväveutsläpp (mom. 55 -- fp)137 72. Färskvatten (mom. 56 -- fp)137 73. Lagförslagen (mom. 61 -- m)138 Särskilt yttrande138 Breddad fastighetsskatt, m.m. (mom. 2 m.fl. -- kds)138 Lagrådets yttrande 140 Bostadsutskottets yttrande 142