Finansiering av medlemskap i EU
Betänkande 1994/95:SkU16
Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU16
Finansiering av medlemskap i EU
Innehåll
1994/95 SkU16
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om delfinansiering av medlemskapet i EU genom en allmän löneavgift på 1,5 % och avstyrker de motioner som har väckts i ärendet.
Till betänkandet har fogats sex reservationer.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:122 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om allmän löneavgift,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,
7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.
I propositionen föreslås att en allmän löneavgift för finansiering av medlemskap i EU tas ut på löneinkomst och inkomst av annan förvärvsverksamhet. Avgiften blir 1,5 % och beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift respektive egenavgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Som en konsekvens härav höjs också de särskilda löneskatterna och premieskatten på grupplivförsäkringar.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
I detta sammanhang behandlar utskottet proposition 1994/95:41 och 1994/95:99 såvitt avser ändring i 1 § uppbördslagen (1953:272) samt proposition 1994/95:91 såvitt avser ändring i 1 § lagen om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Lagförslag 5--7 berör lagrum som också behandlas i finansutskottets betänkande FiU1 med anledning av proposition 1994/95:25.
Lagförslagen i proposition 1994/95:122 har följande lydelse.
Motionerna
1994/95:Sk34 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:122 om finansiering av medlemskap i EU.
1994/95:Sk35 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:122.
1994/95:Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av medlemskap i EU.
1994/95:Sk37 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:122.
1994/95:Sk38 av Per Bill m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att fristående alternativ inte ytterligare diskrimineras i det fall den kommunala sektorn undantas från effekten av införandet av den allmänna löneavgiften.
1994/95:Sk39 av Chris Heister (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringen förslag om allmän löneavgift i proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att fristående alternativ inte ytterligare diskrimineras i de fall den kommunala sektorn undantas från effekten av införandet av den allmänna löneavgiften.
1994/95:Sk40 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löneskattens konkurrenssnedvridande effekter inom områden där privata, kooperativa och offentliga arbetsgivare konkurrerar.
1994/95:Sk41 av Göran Hägglund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av medlemskapet i EU.
1994/95:Sk42 av Fanny Rizell (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kyrkors och samfunds kompensation för de merkostnader som uppstår i samband med höjningen av arbetsgivaravgiften.
1994/95:Sk43 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd arbetsgivaravgift,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd egenavgift till folkpensioneringen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av den särskilda löneskatten,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av premieskatten på grupplivförsäkringar,
5. att riksdagen beslutar att höja skatten på kärnkraftsel i enlighet med vad som föreslås i motionen,
6. att riksdagen beslutar att höja koldioxidskatten i enlighet med vad som föreslås i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om finansieringen av medlemskap i EU.
1994/95:Sk44 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likabehandling av trossamfund i samband med finansieringen av EU-medlemskapet.
Utskottet
Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter
I proposition 40, som behandlas i finansutskottets betänkande FiU5, lägger regeringen bl.a. fram vissa principer för finansieringen av medlemskapet i EU. En av dessa principer är att ett svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av statens upplåningsbehov utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar, främst på områden som gynnas av medlemskapet. I propositionen bedöms medlemskapet medföra en bestående ökad belastning på ca 20 miljarder kronor på helårsbasis, för år 1995 närmare 16 miljarder kronor. I propositionen avhandlas också förslaget i proposition 122 om att införa en ny arbetsgivaravgift -- särskild löneavgift -- på 1,5 % av utgivna löner m.m.
Finansutskottet (FiU5 mom. 10) tillstyrker proposition 40 och avstyrker de i det ärendet väckta motionerna i den här redovisade frågan. Till betänkandet har fogats en reservation (m, c, fp, kds) och två särskilda yttranden (v och mp). Avsikten är att finansutskottets betänkande skall behandlas av riksdagen den 14 december.
Bland de motioner som har väckts med anledning av proposition 122 finns nio med yrkanden om avslag på propositionen, nämligen Sk34 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c), Sk35 av Isa Halvarsson m.fl. (fp), Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1, Sk37 av Tomas Högström (m), Sk38 av Per Bill m.fl. (m) yrkande 1, Sk39 av Chris Heister (m) yrkande 1, Sk41 av Göran Hägglund m.fl. (kds) yrkande 1, Sk42 av Fanny Rizell (kds) yrkande 1 och Sk43 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 1--4. I den sistnämnda motionen yrkas att riksdagen i stället för den föreslagna löneavgiften på 1,5 % beslutar att tiodubbla skatten på kärnkraft och höja koldioxidskatten (yrkandena 5 och 6).
Den föreslagna avgiften ligger i linje med de principer som enligt utskottets mening bör gälla för finansieringen av EU-medlemskapet och som också finansutskottet godtagit i sitt nyssnämnda betänkande FiU5. Regeringens närmare ställningstaganden till finansieringsfrågorna kommer att redovisas i samband med budgetpropositionen, och anledningen till att det aktuella förslaget läggs fram nu är att frågan om löneavgiften måste behandlas i höst, om de föreslagna reglerna skall kunna börja tillämpas från årsskiftet. Förslaget att i stället tiodubbla skatten på kärnkraft och höja koldioxidskatten kan inte ses som ett alternativ till regeringens förslag, och utskottet vill också erinra om att punktskatterna ingår i de överväganden som regeringen kommer att redovisa i samband med budgetpropositionen (jfr SkU3y angående den ekonomiska politiken).
Med det anförda och med hänsyn till det statsfinansiella läget tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i här angivna delar.
Finansieringsfrågorna i övrigt
I motion Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 2 begär motionärerna ett riksdagsuttalande om att man bör sträva efter att täcka utgifterna för medlemskapet genom omprioriteringar i statsbudgeten i stället för att belasta olika områden och verksamheter med skattehöjningar i form av sådana fastighetsskatter och annat som regeringen planerar. Motion Sk41 av Göran Hägglund m.fl. (kds) yrkande 2 har samma innebörd, och motionärerna anför att de i en motion med anledning av proposition 25 anvisat riktlinjer för tillräckliga budgetförstärkningar. Yrkande 7 i motion Sk43 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) innehåller krav på ett riksdagsuttalande om att finansieringen av medlemskapet inte bör medföra ny fastighetsskatt på skog eller på småföretagens lokaler eller höjd mervärdesskatt på servering och att finansieringsfrågan ej heller bör föranleda nedskärningar av svensk forskning eller av regionalpolitiska insatser.
Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående kommer regeringen att redovisa sina närmare ställningstaganden till finansieringsfrågan i samband med budgetpropositionen. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte föregripa den kommande prövningen av dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna i dessa delar.
Kompensation till kommunerna, m.m.
I motion Sk40 av Isa Halvarsson (fp) begär motionären ett riksdagsuttalande om att det bör vara en självklar förutsättning för en höjning av löneavgiften att konkurrensneutraliteten mellan privata, kooperativa och offentliga arbetsgivare inte rubbas. Samma fråga tas upp i motionerna Sk38 av Per Bill m.fl. (m) och Sk39 av Chris Heister (m) där motionärerna begär ett riksdagsuttalande om vikten av att fristående alternativ inom skola och omsorg inte diskrimineras. I motionerna Sk42 av Fanny Rizell (kds) yrkande 2 och Sk44 av Berndt Ekholm (s) yrkas ett riksdagsuttalande av innebörd att olika trossamfund skall behandlas likvärdigt.
Höjningen av arbetsgivaravgifterna kommer att leda till merkostnader. I propositionen anförs att den sociala sektorn ej bör drabbas och att hela detta belopp skall återföras till kommunsektorn. Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att redovisa sina ställningstaganden i denna fråga i samband med kompletteringspropositionen.
Enligt utskottets uppfattning bör man vid utformningen av kompensationen för merkostnader så långt som möjligt undvika sådana snedvridande effekter som motionärerna befarar. Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att beakta detta utan något särskilt uttalande från riksdagens sida och finner därför att de närmare ställningstagandena bör anstå i avvaktan på regeringens kommande förslag. Utskottet avstyrker således motionerna även i dessa delar.
Lagförslagen
Lagförslagen sammanfaller delvis med lagförslag som regeringen har lagt fram i propositionerna 25, 41, 91 och 99. Proposition 25 i dessa delar behandlas i finansutskottets betänkande FiU1 och tillstyrks av finansutskottet. Propositionerna 41, 91 och 99 behandlas i dessa delar i detta betänkande och innebär följdändringar till de frågor i övrigt som behandlas i dessa propositioner. Proposition 41 tillstyrks av socialförsäkringsutskottet (SfU6), proposition 91 av skatteutskottet (SkU11) och proposition 99 av arbetsmarknadsutskottet (AU5) i de delar som har betydelse för de aktuella följdändringarna.
Utskottet tillstyrker de aktuella följdändringarna i propositionerna 41, 91 och 99. Dessa ändringar och de ändringar som finansutskottet föreslår har infogats i de i proposition 122 framlagda förslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk34, 1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37, 1994/95:Sk38 yrkande 1, 1994/95:Sk39 yrkande 1, 1994/95:Sk41 yrkande 1, 1994/95:Sk42 yrkande 1 och 1994/95:Sk43 yrkandena 1--6 godtar den i proposition 1994/95:122 föreslagna höjningen, res. 1 (m,c,fp,kds) - delvis res. 2 (mp) - delvis
2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk36 yrkande 2, 1994/95:Sk41 yrkande 2 och 1994/95:Sk43 yrkande 7, res. 3 (m,fp) res. 4 (c,kds) res. 5 (mp)
3. beträffande kompensation till kommunerna, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk38 yrkande 2, 1994/95:Sk39 yrkande 2, 1994/95:Sk40, 1994/95:Sk42 yrkande 2 och 1994/95:Sk44, res. 6 (m,c,fp,kds)
4. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt dels antar de vid proposition 1994/95:122 fogade förslagen till 1. lag om allmän löneavgift, 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, dels upphäver sitt beslut med anledning av finansutskottets betänkande 1994/95:FiU1 om ändring av de lagar som anges i punkterna 5--7 i detta moment. res. 1 (m,c,fp,kds) - delvis res. 2 (mp) - delvis
Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 13 december 1994
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds).
Reservationer
1. Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter (mom. 1 och mom. 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I en reservation från vårt håll i finansutskottets betänkande FiU5 framhålls att finansieringen av EU-medlemskapet bör ske på sedvanligt sätt genom prövning och omprioriteringar inom ramen för det ordinarie budgetarbetet. Att åberopa EU-medlemskapet som skäl för att ytterligare höja skatterna är ohållbart. Regeringen saknar tydligen insikt om de negativa effekterna för välfärden i bred bemärkelse. I propositionen skriver man: "Finansieringen bör ske genom en belastning på produktionen, ej välfärden." Produktionen är själva grunden för välfärd -- drabbas den drabbas välfärden. För att också kunna utnyttja medlemskapets fördelar måste vi behålla gynnsamma betingelser för produktionen. Att i detta läge införa en allmän löneskatt kommer att motverka denna positiva utveckling.
Vi vidhåller vår uppfattning i denna fråga och yrkar alltså avslag på propositionen och bifall till motionerna Sk34, Sk35, Sk36 yrkande 1, Sk37, yrkande 1 i motionerna Sk38, Sk39, Sk41, Sk42 och till motion Sk43 yrkandena 1--4. Vi avstyrker också yrkandena 5 och 6 i motion Sk43 om att nu höja skatten på kärnkraft och koldioxidskatten.
dels vid mom. 1 och mom. 4 hemställt 1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter 4. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk34, 1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37, till yrkande 1 i motionerna 1994/95:Sk38, 1994/95:Sk39, 1994/95:Sk41 och 1994/95:Sk42 och till motion 1994/95:Sk43 yrkandena 1--6 a) avslår proposition 1994/95:122, b) att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:41 och 1994/95:99 i aktuella delar antar det vid den sistnämnda propositionen fogade förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) såvitt avser 1 §, c) att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:91 i aktuella delar beslutar att den föreslagna ändringen i 1 § andra stycket lagen (1991:687) särskild löneskatt på pensionskostnader skall infogas i den av riksdagen med anledning av finansutskottets betänkande FiU5 beslutade ändringen av samma paragraf.
2. Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter (mom. 1 och mom. 4)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I en reservation till finansutskottets betänkande FiU5 i finansieringsfrågorna har Miljöpartiet motsatt sig förslaget att bekosta medlemsavgiften med höjda arbetsgivaravgifter och motsvarande egenavgifter för egenföretagare. Sådana höjningar leder enligt vår uppfattning till en snedvridning av samhällsekonomin mot ökade miljöstörningar, lägre grad av företagande och färre arbetstillfällen. Därigenom försvagas samhällsekonomin och på sikt även statsbudgeten. I den reservationen framhålls också att intäktssidan på statsbudgeten i fortsättningen skall utformas så att statens samlade utgifter bekostas på ett optimalt sätt med hänsyn till samhällsekonomi, social rättvisa och en miljömässigt hållbar utveckling. Det innebär att tendensen till öronmärkning av de aktuella intäkterna på budgeten gentemot medlemsavgifterna i EU inte kan behållas i den framtida budgetbehandlingen.
De gröna vill generellt sett lägga en större del av beskattningen på energi, knappa råvaror och miljöpåverkande utsläpp. Som anförs i den aktuella motionen Sk43 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) bör man i stället sänka skatten på arbete. Regeringen föreslår däremot att arbetsgivaravgifterna höjs utan att miljörelaterade skatter höjs i tillnärmelsevis samma grad. Vi anser att hela den föreslagna höjningen av arbetsgivaravgifter skall ersättas med miljörelaterade skatter.
Som anförs i motionen bör skatten på elkraft från kärnkraftverk höjas kraftigt. Nivån på denna skatt bör tiodubblas, vilket betyder att skatteintäkten ökar från nuvarande 0,12 till 1,2 miljarder kronor.
Vidare bör koldioxidskatten höjas etappvis med 10 öre/kg de närmaste åren. Vi bedömer att en rimlig slutnivå kan vara 65 öre/kg vid slutet av seklet. Samtidigt bör man införa en begränsningsregel så att viss energiberoende industri inte slås ut. Vårt förslag är en generell höjning till 45 öre/kg fr.o.m. nästa budgetår. Detta innebär ökade skatteintäkter med ca 5 miljarder kronor för budgetåret 1995/96.
Förslagen i motionen bör genomföras med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995, och regeringen bör lägga fram de förslag till lagändringar som behövs.
dels vid mom. 1 och mom. 4 i motsvarande del hemställt 1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter 4. beträffande lagförslagen
a) att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk34, 1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37, till yrkande 1 i motionerna 1994/95:Sk38, 1994/95:Sk39, 1994/95:Sk41 och 1994/95:Sk42 och till motion 1994/95:Sk43 yrkandena 1--6 avslår proposition 1994/95:122 och begär förslag från regeringen om höjningar av skatten på kärnkraftsel och koldioxidskatten i enlighet med vad som anförs ovan, b) att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:41 och 1994/95:99 i aktuella delar antar det vid den sistnämnda propositionen fogade förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) såvitt avser 1 §, c) att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:91 i aktuella delar beslutar att den föreslagna ändringen i 1 § andra stycket lagen (1991:687) skall infogas i den av riksdagen med anledning av finansutskottets betänkande FiU5 beslutade ändringen av samma paragraf.
3. Finansieringsfrågorna i övrigt (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) har
dels anfört följande:
I samband med att propositionen presenterades aviserade regeringen ytterligare skattehöjningar för att finansiera EU-medlemskapet, bl.a. i form av fastighetsskatt på kommersiella lokaler, industribyggnader samt jord- och skogsbruksfastigheter. Vidare avser regeringen enligt ett pressmeddelande att dra ned på statliga utgifter med ca 6 miljarder kronor, i första hand på sådana områden som kommer att få medel ur EU:s budget.
Förslaget om en ny löneskatt tillsammans med tidigare skattehöjningsförslag och de nu aviserade nya skatterna skulle innebära att skatteuttaget ökar med drygt 50 miljarder kronor. Skattetrycket mätt som andel av BNP ökar med närmare 3,5 procentenheter. Den verkliga effekten på statsfinanserna kommer emellertid att bli väsentligt mindre eftersom förslagen påverkar den ekonomiska utvecklingen negativt. Därmed krymper skattebaserna och de totala intäkterna blir mindre än annars.
Regeringens skattehöjningar innebär en återgång till den politik som förde Sverige in i den ekonomiska krisen. Den ekonomiska uppgång vi nu ser försvagas och de långsiktiga tillväxtmöjligheterna urholkas. Förutsättningarna för att få fram de nya, riktiga jobben i den privata sektorn så att långtidsarbetslösheten skall kunna elimineras.
Regeringens politik kommer därför att leda till en sämre ekonomisk utveckling och högre arbetslöshet än vad som skulle bli fallet om de föreslagna skattehöjningarna ersattes av besparingar. Det leder i sin tur till att en större andel av den offentliga sektorns underskott blir strukturellt. Kravet på besparingar kommer att bli väsentligt större än vid en mera tillväxtfrämjande politik.
I proposition 40 redovisade regeringen som sin principiella inställning att EU-medlemskapet borde finansieras genom en belastning inom olika områden som gynnas av medlemskapet. Från principiella utgångspunkter är detta ett felaktigt synsätt. De positiva effekterna av medlemskapet kommer hela folket till del. Förbättrade ekonomiska villkor för jordbruket kommer t.ex. att kunna leda till lägre priser på jordbrukets produkter. Vissa av de förslag regeringen presenterar gäller dessutom sektorer som inte kan bedömas få någon direkt positiv effekt av medlemskapet.
En fastighetsskatt på jordbruksfastigheter skulle slå mycket hårt och kan komma att motsvara i storleksordningen en fjärdedel av avkastningen. För skogsbruksvärdet skulle en fastighetsskatt ta i anspråk cirka fem procent av den årliga bruttoavkastningen. Vid en nettoberäkning blir belastningen väsentligt mycket större.
När det gäller industribyggnader skulle en fastighetsskatt särskilt hårt drabba mindre företag med svag lönsamhet och nystartade företag. En återinförd fastighetsskatt på kommersiella lokaler kommer att kapitaliseras i lägre fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att snabbt återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn.
Det har också framkommit att regeringen överväger att fördubbla koldioxidskatten för industrin, fördubbla produktionsskatterna på elkraft och höja drivmedelsskatten. Även sådana åtgärder skulle påverka samhällsekonomin negativt. En höjning av koldioxidskatten för industrin innebär att Sverige fjärmar sig från den skattebelastning som gäller i konkurrentländerna. Inte heller här är det möjligt att hänvisa till förbättrat konkurrensläge genom krondeprecieringen.
Totalt sett leder regeringens inställning i dessa frågor i kombination med de övriga ekonomisk-politiska förslag som regeringen har lagt fram till kraftigt försämrad utveckling av Sveriges ekonomi. Tillväxten blir lägre, jobben färre och kraven på besparingar i den offentliga sektorn större. Samtliga aviserade skattehöjningar bör således avvisas.
Vi avvisar även i övrigt den inriktning regeringen anger för finansieringen, nämligen att belasta olika områden och verksamheter i proportion till hur de gynnas av medlemskapet och då främst genom skattehöjningar. Hela detta resonemang vilar på ett felaktigt synsätt. Medlemskapet gynnar oss alla, oavsett om vi är konsumenter, producenter, skattebetalare eller bidragstagare. Vi vänder oss alltså bestämt mot att utpeka vissa grupper som mer gynnade än andra.
EU-medlemskapet bör i likhet med övriga statliga åtaganden finansieras inom ramen för det normala budgetarbetet. Därmed kan man också ta hänsyn till de effekter som medlemskapet får också i andra avseenden. Skillnaden i räntenivå vid medlemskap jämfört med ett utanförskap har uppskattats till drygt en procentenhet. Motsvarande lägre räntekostnader för statsskulden och för statliga räntebidrag innebär besparingar på i storleksordningen 10 miljarder kronor. Till det kommer positiva effekter av medlemskapet i fråga om tillväxten i ekonomin.
Vad som här ovan anförts bör riksdagen med bifall till motionerna Sk36 yrkande 2 och Sk41 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Samtidigt avstyrker vi riktlinjerna i motion Sk43 som innebär att riksdagen i detta sammanhang skall ta ställning till en betydande skärpning av energi- och miljöbeskattningen och inriktningen av framtida besparingar.
dels vid mom. 2 hemställt 2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk36 yrkande 2 och 1994/95:Sk41 yrkande 2 och med avslag på motion 1994/95:Sk43 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattehöjningar m.m. som finansiering av EU-medlemskapet.
4. Finansieringsfrågorna i övrigt (mom. 2)
Rolf Kenneryd (c) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I samband med att propositionen presenterades aviserade regeringen ytterligare skattehöjningar för att finansiera EU-medlemskapet, bl.a. i form av fastighetsskatt på kommersiella lokaler, industribyggnader samt jord- och skogsbruksfastigheter. Vidare avser regeringen enligt ett pressmeddelande att dra ned på statliga utgifter med ca 6 miljarder kronor, i första hand på sådana områden som kommer att få medel ur EU:s budget.
Förslaget om en ny löneskatt tillsammans med tidigare skattehöjningsförslag och de nu aviserade nya skatterna skulle innebära att skatteuttaget ökar med drygt 50 miljarder kronor. Skattetrycket mätt som andel av BNP ökar med närmare 3,5 procentenheter. Den verkliga effekten på statsfinanserna kommer emellertid att bli väsentligt mindre eftersom förslagen påverkar den ekonomiska utvecklingen negativt. Därmed krymper skattebaserna och de totala intäkterna blir mindre än annars.
Regeringens skattehöjningar innebär en återgång till den politik som förde Sverige in i den ekonomiska krisen. Den ekonomiska uppgång vi nu ser försvagas och de långsiktiga tillväxtmöjligheterna urholkas. Förutsättningarna för att få fram de nya, riktiga jobben i den privata sektorn så att långtidsarbetslösheten skall kunna elimineras.
Regeringens politik kommer därför att leda till en sämre ekonomisk utveckling och högre arbetslöshet än vad som skulle bli fallet om de föreslagna skattehöjningarna ersattes av besparingar. Det leder i sin tur till att en större andel av den offentliga sektorns underskott blir strukturellt. Kravet på besparingar kommer att bli väsentligt större än vid en mera tillväxtfrämjande politik.
I proposition 40 redovisade regeringen som sin principiella inställning att EU-medlemskapet borde finansieras genom en belastning inom olika områden som gynnas av medlemskapet. Från principiella utgångspunkter är detta ett felaktigt synsätt. De positiva effekterna av medlemskapet kommer hela folket till del. Förbättrade ekonomiska villkor för jordbruket kommer t.ex. att kunna leda till lägre priser på jordbrukets produkter. Vissa av de förslag regeringen presenterar gäller dessutom sektorer som inte kan bedömas få någon direkt positiv effekt av medlemskapet.
En fastighetsskatt på jordbruksfastigheter skulle slå mycket hårt och kan komma att motsvara i storleksordningen en fjärdedel av avkastningen. För skogsbruksvärdet skulle en fastighetsskatt ta i anspråk cirka fem procent av den årliga bruttoavkastningen. Vid en nettoberäkning blir belastningen väsentligt mycket större.
När det gäller industribyggnader skulle en fastighetsskatt särskilt hårt drabba mindre företag med svag lönsamhet och nystartade företag. Fastighetsskatt på kommersiella lokaler bör övervägas först när marknaden har stabiliserats. Så är ännu icke fallet.
Totalt sett leder regeringens inställning i dessa frågor i kombination med de övriga ekonomisk-politiska förslag som regeringen har lagt fram till kraftigt försämrad utveckling av Sveriges ekonomi. Tillväxten blir lägre, jobben färre och kraven på besparingar i den offentliga sektorn större. Samtliga aviserade skattehöjningar bör således avvisas.
Vi avvisar även i övrigt den inriktning regeringen anger för finansieringen, nämligen att belasta olika områden och verksamheter i proportion till hur de gynnas av medlemskapet och då främst genom skattehöjningar. Hela detta resonemang vilar på ett felaktigt synsätt. Medlemskapet gynnar oss alla, oavsett om vi är konsumenter, producenter, skattebetalare eller bidragstagare. Vi vänder oss alltså bestämt mot att utpeka vissa grupper som mer gynnade än andra.
EU-medlemskapet bör i likhet med övriga statliga åtaganden finansieras inom ramen för det normala budgetarbetet. Därmed kan man också ta hänsyn till de effekter som medlemskapet får också i andra avseenden. Skillnaden i räntenivå vid medlemskap jämfört med ett utanförskap har uppskattats till drygt en procentenhet. Motsvarande lägre räntekostnader för statsskulden och för statliga räntebidrag innebär besparingar på i storleksordningen 10 miljarder kronor. Till det kommer positiva effekter av medlemskapet i fråga om tillväxten i ekonomin.
Vad som här ovan anförts bör riksdagen med bifall till motionerna Sk36 yrkande 2 och Sk41 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Samtidigt avstyrker vi riktlinjerna i motion Sk43 som innebär att riksdagen i detta sammanhang skall ta ställning till en betydande skärpning av energi- och miljöbeskattningen och inriktningen av framtida besparingar.
dels vid mom. 2 hemställt 2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk36 yrkande 2 och 1994/95:Sk41 yrkande 2 och med avslag på motion 1994/95:Sk43 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattehöjningar m.m. som finansiering av EU-medlemskapet.
5. Finansieringsfrågorna i övrigt (mom. 2)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Som framgår av motion Sk43 vill Miljöpartiet generellt sett lägga en större del av beskattningen på energi, knappa råvaror och miljöpåverkande utsläpp. I stället bör skatten på arbete sänkas. Totalt sett handlar denna skatteväxling om en summa på 100 miljarder kronor. Mot denna bakgrund har vi tillsammans med m, c, fp och kds i reservation 1 motsatt oss den av regeringen föreslagna höjningen av arbetsgivaravgifterna.
Finansieringsfrågorna bör enligt vår uppfattning ingå i den normala budgetbehandlingen i syfte att optimera användningen av statens samlade resurser.
När det gäller den fortsatta hanteringen av dessa frågor anser vi att småjordbruk och mindre företag bör undantas från den av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet planerade breddningen av fastighetsskatten med tanke på behovet att stimulera och utveckla mindre och medelstora företag.
Som anförs i motion Sk43 bör man inte heller införa en fastighetsskatt på skog. En sådan åtgärd kan leda till krav på större avkastning och därmed till en ökad, ej önskvärd avverkning, och det kan befaras att en fastighetsskatt skulle försvåra naturvårdsanpassningen av skogsbruket.
I regeringens och Vänsterpartiets planer ingår också en höjning till 25 % av momsen på servering. En sådan anpassning till EU-reglerna bör kunna anstå tills vidare bl.a. med hänsyn till restaurang- och turistnäringens betydelse såväl ekonomiskt som socialt.
I uppgörelsen s-v ingår en besparing på 6 miljarder kronor med hänvisning till att EU kommer att bidra till vissa verksamheter m.m. Vi vänder oss här mot en minskning av forsknings- och regionalpolitiska anslag, eftersom svensk forskning och regionalpolitik i betydande utsträckning inte är utbytbar mot EU-motsvarigheterna. Som anförs i motion Sk43 går de av regeringen planerade besparingarna på dessa områden inte att genomföra fullt ut utan betydande och oacceptabla konsekvenser. Vi vill också framhålla att det behövs en stabilitet och långsiktighet inte minst i regionalpolitiken för att kunna skapa goda förutsättningar och ett bra företagsklimat.
Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk43 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 2 hemställt 2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk43 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om fastighetsskatt på skog, på kommersiella lokaler i småföretag, moms på serveringstjänster och framtida anslag till svensk forskning m.m.
6. Kompensation till kommunerna, m.m. (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I reservation 1 motsätter vi oss den i propositionen föreslagna höjningen av arbetsgivaravgifterna med tanke på de negativa effekter som det ökande skattetrycket kommer att medföra på hela vår ekonomi. Skulle höjningen trots det genomföras är det av stor vikt att reglerna utformas på ett sätt som innebär att man i möjligaste mån undviker snedvridande effekter.
I propositionen anförs att kommunerna skall få full kompensation för den föreslagna höjningen av arbetsgivaravgifterna. Som framhålls i motionerna Sk38, Sk39, Sk40, Sk42 och Sk44 riskerar man därmed att löneskatten får starkt snedvridande effekter inom områden där privata, kooperativa och offentliga arbetsgivare konkurrerar. Enligt vår uppfattning kan det inte godtas att man på detta sätt missgynnar privata alternativ. Det strider också mot grundläggande värderingar att diskriminera fristående kyrkor och trossamfund. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att reglerna måste utformas på ett sätt som innebär att snedvridande effekter av detta slag inte uppkommer.
Vad som här har anförts bör riksdagen -- med bifall till motionerna i dessa delar -- som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 3 hemställt 3. beträffande kompensation till kommunerna, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk38 yrkande 2, 1994/95:Sk39 yrkande 2, 1994/95:Sk40, 1994/95:Sk42 yrkande 2 och 1994/95:Sk44 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om nödvändigheten av att undvika konkurrenssnedvridande effekter av höjda arbetsgivaravgifter.