Finansiering av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m.
Betänkande 1994/95:BoU17
Bostadsutskottets betänkande
1994/95:BOU17
Finansiering av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m.
Innehåll
1994/95 BoU17
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1994/95:166 om principerna för finansieringen av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten samt om bolagisering av den fastighetsekonomiska verksamheten. Förslaget tillstyrks även vad avser anslag till verksamheten. Motstående motionsyrkanden avstyrks.
Under allmänna motionstiden väckta motionsförslag avseende samordningen av geografiska data m.m. avstyrks av utskottet.
Förslaget i budgetpropositionen om anslag till Statens va-nämnd tillstyrks.
FJORTONDE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 15 (Miljödepartementet)
dels föreslagit att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition i ämnet
1. till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 138 698 000 kr,
2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kr,
3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kr,
4. till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 601 158 000 kr,
5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 10 350 000 kr,
dels föreslagit att riksdagen
till Statens va-nämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 651 000 kr.
Regeringen har därefter i proposition 1994/95:166 föreslagit att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till aktiebolag enligt de riktlinjer som regeringen förordar och att sälja aktier i det nya bolaget (avsnitt 6.3),
2. godkänner de finansieringsprinciper för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 7),
3. till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 732 356 000 kr,
4. till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 10 350 000 kr,
6. bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en anslagskredit på 10 % av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas
dels de med anledning av proposition 1994/95:166 väckta motionerna
1994/95:Bo8 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för finansiering av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten.
1994/95:Bo9 av Carl-Johan Wilson och Ulf Melin (fp, m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Centralnämnden för fastighetsdata även i fortsättningen skall vara en självständig organisation, fristående från det statliga lantmäteriet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidpunkt för bolagisering av lantmäteriets förlagsverksamhet och kartografiska uppdragsverksamhet bör fastställas, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all verksamhet med fastighetsbildning och registrering i såväl statlig som kommunal regi skall finansieras med avgifter.
dels de under allmänna motionstiden 1995 väckta motionerna
1994/95:Bo238 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordningsmyndighet för geografisk data, 2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av befintliga lagar och förordningar angående prissättning av geografisk data, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnad av databaser för jord, berg och grundvatten.
1994/95:Bo540 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att initiativ för att förbättra kunskapsunderlaget i samhällsplaneringen även fortsättningsvis följs upp.
Inför utskottet har företrädare för Svenska Kommunförbundet lämnat synpunkter i frågan.
Skrivelser i ärendet har inkommit från Svenska Bankföreningen och Svenska Kommunförbundet.
Vissa uppgifter om lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Den nuvarande organisationen
Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en överlantmätarmyndighet i varje län, de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.
Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighetssamverkan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän kartläggning. Statens lantmäteriverk har också samordnande uppgifter beträffande ortnamnsfrågor, geografiska databaser och inom totalförsvaret.
Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda den verksamhet som skall skötas av de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna, utöva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för samordning av grundläggande mätning och kartläggning. Överlantmätarmyndigheten tillhandahåller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.
Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för fastighetsbildningsförrättningar m.m. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde. Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 12 statliga fastighetsbildningsmyndigheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar främst med frågor med anknytning till jord- och skogsbruk och infrastruktur.
Fastighetsregistermyndigheten registrerar förändringar i fastighetsförhållandena. Det finns en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.
Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men underordnad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter och 29 kommunala fastighetsregistermyndigheter.
Genom den pågående fastighetsdatareformen införs ett nytt ADB-baserat fastighetsdatasystem för handläggning av fastighetsregistrering och inskrivning. Centralnämnden för fastighetsdata har huvudansvaret för genomförandet av fastighetsdatareformen. Reformarbetet bedrivs på central nivå i samverkan med främst Domstolsverket och Statens lantmäteriverk. På regional nivå sker samverkan med inskrivningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter. Därutöver medverkar bl.a. ett antal kommuner med registrering av adresser och planbeslut. Centralnämnden för fastighetsdata skall, förutom att genomföra reformen, också svara för driften av fastighetsdatasystemet.
Under innevarande år kommer fastighetsdatasystemet att kompletteras med identiteter som är unika för alla byggnader i landet av betydelse och en koordinatbestämning av dessa. Systemet får därmed successivt också karaktären av ett basregister över byggnader där kommunerna medverkar i uppbyggnaden och àjourhållningen. Sedan den 1 juli 1994 för Centralnämnden för fastighetsdata ett pantbrevsregister enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister.
Riksdagens beslut våren 1994 om omorganisation m.m.
På förslag av regeringen (prop. 1993/94:214) fattade riksdagen våren 1994 beslut om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. (bet. 1993/94:BoU19). Beslutet innebär i korthet följande.
En ny central myndighet -- Lantmäteriverket -- bildas av Centralnämnden för fastighetsdata och delar av nuvarande Statens lantmäteriverk. På lokal nivå förs dagens överlantmätar-, statliga fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheter samman till en lantmäterimyndighet i varje län. Handläggningen av bl.a. fastighetsbildning och fastighetsregistrering inom det statliga lantmäteriet kommer därmed att samordnas inom den nya myndigheten. Uppgifter om planer, bestämmelser och andra förhållanden i fastighetsregistret skall i princip registreras av den beslutande myndigheten.
Den nya myndigheten kommer att bedriva både myndighets- och uppdragsverksamhet. Dessa olika uppgifter skall dock hållas väl isär. Uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen eller som av andra skäl bör bolagiseras skiljs från det statliga lantmäteriet. Det gäller den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten, den kartografiska uppdragsverksamheten samt den fristående förlagsverksamheten.
Omorganisationen var ursprungligen tänkt att genomföras fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna tidpunkt har dock flyttats fram till den 1 januari 1996.
För att förbereda genomförandet av den nya organisationen tillkallade regeringen i september 1994 en särskild utredare. Utredningen har lämnat förslag i de delar som avser anslag, vissa övriga ekonomiska frågor som kräver riksdagens beslut m.m. samt bolagsbildning. I övriga delar skall förslag lämnas senast den 1 maj 1995.
I januari 1995 tillkallade regeringen dessutom en särskild utredare för att bereda frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen. Även detta uppdrag skall redovisas senast den 1 maj 1995.
Utskottet
Organisationsfrågor
Den centrala myndighetsorganisationen
Som framgår av framställningen ovan innebär riksdagens beslut våren 1994 att Centralnämnden för fastighetsdata tillsammans med merparten av Statens lantmäteriverk skall bilda ett nytt verk -- Lantmäteriverket.
I motion Bo9 (m, fp) riktas invändningar mot den beslutade sammanslagningen av de båda verken. Enligt motionens yrkande 1 bör Centralnämnden för fastighetsdata även i fortsättningen vara en självständig organisation, fristående från det statliga lantmäteriet. Sammanslagningen ifrågasätts bl.a. mot bakgrund av att verksamheten vid Centralnämnden för fastighetsdata inte analyserats på ett tillfredsställande sätt. I motionen hänvisas också till att flera stora användare av fastighetsdatasystemet motsätter sig en sammanslagning.
Utskottet har på grundval av vad som i motion Bo9 (m, fp) anförts inte funnit anledning ändra sitt tidigare ställningstagande att bilda det nya Lantmäteriverket. Sammanslagningen bör sålunda genomföras i enlighet med de riktlinjer som bostadsutskottet och riksdagen ställt sig bakom. Motionens yrkande 1 avstyrks.
Bolagisering av delar av verksamheten
En utgångspunkt för riksdagens beslut om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten var att uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen skulle skiljas från det statliga lantmäteriet. Det gäller den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten, den kartografiska uppdragsverksamheten samt den fristående förlagsverksamheten. Dessa verksamhetsgrenar skall enligt riksdagsbeslutet därför bolagiseras.
Regeringens förslag i proposition 166 innebär att riksdagens beslut om en bolagisering av den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten nu skall fullföljas. Huvudskälen för en bolagisering anges vara att nuvarande förhållanden kan vara förtroendeskadliga för myndighetsverksamheten och att verksamheten har en sådan karaktär att den är lämpad för utveckling i bolagsform.
Enligt förslaget bör regeringen bemyndigas att genomföra en bolagisering av den fastighetsekonomiska verksamheten samt att överföra delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Bemyndigandet föreslås dessutom omfatta en rätt för staten att i en nära framtid sälja aktier i det nya bolaget. En förutsättning anges dock vara att försäljningen kommer att ske under förutsättningar som är fördelaktiga för staten. Enligt förslaget gynnas den affärsmässiga utvecklingen om verksamheten kan inledas redan den 1 juli 1995.
Förslaget om en bolagisering av den fastighetsekonomiska verksamheten, som inte har mött invändningar i motioner, tillstyrks.
När det gäller de övriga delar av verksamheten som enligt riksdagens beslut skall bolagiseras -- den kartografiska uppdragsverksamheten och den fristående förlagsverksamheten -- föreläggs inte riksdagen något förslag genom den nu aktuella propositionen. Däremot anförs att någon bolagisering inte nu bör ske. Frågan om en bolagisering av dessa verksamheter bör enligt propositionen anstå till dess att den nya sammanslagna myndigheten stabiliserat sina verksamhetsformer och övergången till digitala databaser kommit längre.
Ett ställningstagande som innebär att bolagiseringen av förlagsverksamheten och den kartografiska verksamheten skjuts upp på obestämd tid kan enligt motion Bo9 (m, fp) starkt ifrågasättas -- detta mot bakgrund av gällande konkurrenslagstiftning. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 2 att en tidpunkt skall fastställas för bolagiseringen av dessa verksamhetsgrenar.
När det gäller tidpunkten för den fortsatta bolagiseringen vill utskottet anföra följande.
Utskottet vill framhålla att beslutet om att bolagisera förlagsverksamheten och den kartografiska verksamheten ligger fast. Riksdagen har inte heller förelagts något förslag om att detta beslut skall ändras. Det frågan gäller är när denna bolagisering lämpligen bör ske. Utskottet har för sin del inte grund för annan bedömning än att den bör kunna anstå till dess att den nya sammanslagna myndigheten stabiliserat sina verksamhetsformer och övergången till digitala databaser kommit längre. Det kan naturligtvis vara vanskligt att nu bedöma när dessa förhållanden är för handen. Även motionärerna i motion Bo9 (m, fp) synes dela denna bedömning. Motionen innefattar sålunda inte något förslag om en exakt tidpunkt för den fortsatta bolagiseringen, utan bara förslag om att en tidpunkt skall fastställas.
Utskottet är inte berett ställa sig bakom förslaget i motion Bo9 (m, fp) yrkande 2 om fastställande av en tidpunkt för den fortsatta bolagiseringen. Motionsyrkandet avstyrks.
Principerna för finansieringen av fastighets- och landskapsinformation
De myndighetsuppgifter som förs samman i den nya lantmäteriorganisationen är i dag i huvudsak anslagsfinansierade. Fastighetsbildningen finansieras dock med avgifter enligt en särskild taxa -- lantmäteritaxan. Dessutom förekommer vissa intäkter från försäljning m.m. inom myndighetsverksamheten. Den renodlade uppdragsverksamheten finansieras däremot helt med uppdragsintäkter.
När det gäller den statliga verksamheten på fastighetsområdet har riksdagen fattat beslut om att statens kostnader skall täckas av de expeditionsavgifter som tas ut vid inskrivningsmyndigheterna. De kostnader som avgiften är avsedd att täcka är anslagen till Centralnämnden för fastighetsdata, fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna samt vissa kostnader hos Statens lantmäteriverk och Domstolsverket. Expeditionsavgifterna har dock inte som avsetts täckt statens kostnader. Regeringen aviserar därför sin avsikt att senare i vår återkomma med förslag till hur statens kostnader skall kunna finansieras fullt ut. I avvaktan härpå föreslås riksdagen godkänna de av regeringen redovisade principerna för finansieringen av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten.
Utgångspunkten för finansieringen av de statliga myndigheternas verksamhet inom fastighetsområdet bör enligt förslaget i proposition 166 fortfarande vara att kostnaderna skall betalas av dem som drar nytta av verksamheten. Det anges innebära att finansieringen i ökad utsträckning bör ske genom att användarna betalar direkt till myndigheten för utförda produkter och tjänster.
Inom de tre verksamhetsområdena fastighetsbildning, fastighetsinformation och landskapsinformation innebär förslaget i korthet följande.
Fastighetsbildning: Kostnaderna skall liksom hittills betalas av berörda sakägare. Vidare skall den nya lantmäteritaxan baseras på tidsersättning med möjlighet att begära fast avgift i det enskilda ärendet.
Fastighetsinformation: Användarna av fastighetsdatasystemet skall fortsättningsvis bidra till finansieringen av systemets drift och utveckling.
Landskapsinformation: Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad information sänks för att främja en ökad användning. Däremot höjs avgifterna för de tryckta kartorna.
I motion Bo8 (s) anförs att den i propositionen förordade finansieringsprincipen som sådan är riktig. Enligt motionen beaktas dock inte att kommunerna till stor del svarar för kostnaderna m.m. för uppbyggnaden av ADB-baserade system för landskapsinformation inom kommunernas tätortsområden. Motionärerna anser det vidare vara otillfredsställande att inte alla kostnader för fastighetsbildningen ingår i underlaget för lantmäteritaxan. Som exempel härpå anges kommunernas kostnader för stomnät och kartläggning samt för fastighetsregistrering. Vad i motionen i denna del anförts föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt motion Bo9 (m, fp) är regeringens förslag avseende finansieringen av verksamheten ofullständigt. Ett skäl härför anges vara att kommunerna även fortsättningsvis förutsätts finansiera den kommunala fastighetsregistreringen med skattemedel. Med hänvisning härtill förordas att all verksamhet med fastighetsbildning och fastighetsregistrering, såväl statlig som kommunal, skall finansieras med avgifter -- yrkande 3.
Som en del i en strävan att få till stånd en ökad samordning på området föreslås i motion Bo238 (s) yrkande 2 att principerna för prissättningen av geografiska data skall ses över. Enligt motionen skall priset alltid sättas så att det blir fördelaktigare att använda redan befintliga data än att samla in uppgifterna på nytt. Vidare anges att avgifterna skall vara så låga att alla som har behov av geografiska data också skall ha möjlighet att använda dem.
När det gäller principerna för finansieringen av fastighets- och landskapsinformation vill utskottet anföra följande.
Redan i dag är principen att statens kostnader för verksamheten på fastighetsområdet skall täckas av de avgifter som tas ut av användarna. Något förslag till ändring i detta avseende läggs inte heller fram i proposition 166. Enligt förslaget bör utgångspunkten fortfarande vara att kostnaderna skall betalas av dem som har nytta av verksamheten. Inte heller i de nu aktuella motionerna reses några invändningar mot denna princip. Däremot förs i motionerna fram förslag om vilka kostnader m.m. som skall grunda det framtida avgiftsuttaget.
Till grund för regeringens ställningstagande i fråga om vilka kostnader m.m. som skall grunda avgiftsuttaget ligger uppfattningen att avgifterna inte får sättas så högt att de leder till minskad användning av tjänsterna eller informationen. Utskottet har för sin del inte underlag för annan bedömning än att de av regeringen förordade principerna bör vara vägledande för det framtida avgiftsuttaget inom lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten. Utskottet är sålunda inte berett förorda att avgiftsunderlaget breddas på det sätt som föreslås i motionerna Bo8 (s) och Bo9 (m, fp).
När det gäller vad som i motion Bo238 (s) förordats om prissättningen av geografiska data vill utskottet erinra om att regeringens förslag innebär att avgifterna för digitalt lagrad information kommer att sänkas. Det betyder att vad i motionen förordats i väsentliga delar torde komma att övervägas vid ett genomförande av förslaget i propositionen. Ett tillkännagivande i enlighet med motion Bo238 (s) kan därmed inte anses fylla något reellt syfte.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda regeringens förslag om principerna för finansieringen av fastighets- och landskapsinformation. Motionerna Bo8 (s), Bo9 (m, fp) yrkande 3 samt Bo238 (s) yrkande 2 avstyrks.
Samordning av geografiska data m.m.
I två under allmänna motionstiden 1995 väckta motioner behandlas frågor om samordningen av arbetet med geografiska data m.m.
Tiden är enligt motion Bo238 (s) nu mogen för att ta ett nationellt grepp för att åstadkomma en samordning av data om våra naturtillgångar. Inte minst viktigt anges detta vara med avseende på utvecklingen inom informationstekniken (IT). De geografiska databaser som nu byggs upp bl.a. vid Statens lantmäteriverk, Sveriges geologiska undersökningar och Sjöfartsverket bör enligt motionen därför samordnas -- yrkande 3. För att ge förutsättningar för en samordning med avseende på standard, teknik, prissättning m.m. föreslås dessutom att en särskild samordningsmyndighet för geografiska data skall inrättas -- yrkande 1.
Enligt motion Bo540 (c) är ett samlat grepp nödvändigt när det gäller landskapsinformation, samordning av databaser och utveckling av geografiska informationssystem. Med hänvisning härtill föreslås att de uppdrag som aviserades i 1994 års budgetproposition avseende samordning m.m. av geografiska informationssystem (GIS) för att förbättra kunskapsunderlaget i samhällsplaneringen skall fullföljas -- yrkande 4. De aktuella uppdragen avser bl.a. LMV:s roll som samordnare mellan olika myndigheter som samlar in och använder geografiska data.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten och värdet av att en samordning av geografiska data m.m. kommer till stånd. Som anförs i proposition 166 kommer det nya Lantmäteriverket också att ha centrala samordningsuppgifter i fråga om fastighets- och landskapsinformation -- dock utan att tilldelas funktioner som är överordnade andra myndigheter. Med avseende på den vikt frågorna har aviserar regeringen dessutom sin avsikt att under de närmaste åren ägna särskild uppmärksamhet åt de övergripande samordningsfrågorna. Häri ingår också att ta de initiativ som erfordras för att få en samordning till stånd.
Som framgår av den kortfattade redovisningen ovan har frågor om samordning m.m. av geografiska data redan uppmärksammats av regeringen. Det får enligt utskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att vad som i motionerna Bo238 (s) yrkandena 1 och 3 samt Bo540 (c) yrkande 4 förordats kommer att tillgodoses utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionerna avstyrks.
Anslag
Anslag till Lantmäteriverket
I budgetpropositionen har regeringen förelagt riksdagen preliminära anslagsförslag avseende verksamheten vid Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata. Dessa förslag har sedermera ersatts av anslagsförslagen i proposition 166 om finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet. Förslagen i budgetpropositionen i nu aktuell del behandlas därför inte vidare i detta betänkande.
Regeringen har i proposition 166 föreslagit att riksdagen för budgetåret 1995/96 till det nya lantmäteriverkets förvaltningskostnader skall anvisa ett ramanslag på 732 356 000 kr. Enligt regeringsförslaget utgår anslagsberäkningen från ett allmänt besparingskrav på det statliga området som motiverar en nedräkning med ca 45 miljoner kronor för 18 månader. Dessutom har beaktats de samordningsvinster m.m. som omorganisationen beräknas innebära samt de ökade avgiftsintäkter som de förordade finansieringsprinciperna skall kunna medföra.
Till verkets uppdragsverksamhet, som är avgiftsfinansierad, föreslås att ett formellt belopp om 1 000 kr förs upp. Över anslaget redovisas de in- och utbetalningar som avser den avgiftsfinansierade delen av verksamheten.
För vissa lantmäteriförrättningar kan avgiften sättas ned enligt särskilda bestämmelser i lantmäteritaxan. Till denna verksamhet föreslås att ett förslagsanslag på 10 350 000 kr skall anvisas.
Vad i proposition 166 föreslagits beträffande anslag till lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten tillstyrks av utskottet.
I proposition 166 begär regeringen dessutom riksdagens bemyndigande att medge Lantmäteriverket en anslagskredit motsvarande 10 % av verkets ramanslag under åren 1996 och 1997. Krediten är enligt förslaget avsedd att göra det möjligt att genomföra den beslutade omorganisationen av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten och samtidigt bibehålla en nödvändig investeringsnivå.
Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser det begärda bemyndigandet om en anslagskredit.
Anslag till Statens va-nämnd
Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag till Statens va-nämnd tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande det nya Lantmäteriverket att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo9 yrkande 1,
2. beträffande en bolagisering av den fastighetsekonomiska verksamheten att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166 bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till aktiebolag enligt de riktlinjer som i propositionen förordats och att sälja aktier i det nya bolaget,
3. beträffande tidpunkten för den fortsatta bolagiseringen att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo9 yrkande 2,
4. beträffande principerna för finansieringen av fastighets- och landskapsinformation att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166 och med avslag på motionerna 1994/95:Bo8, 1994/95:Bo9 yrkande 3 samt 1994/95:Bo238 yrkande 2 godkänner de finansieringsprinciper för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten som i propositionen förordats,
5. beträffande samordning av geografiska data m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Bo238 yrkandena 1 och 3 samt 1994/95:Bo540 yrkande 4,
6. beträffande anslag till lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166 för budgetåret 1995/96 anvisar a) till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. ett ramanslag på 732 356 000 kr, b) till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. ett anslag på 1 000 kr, c) till Bidrag enligt lantmäteritaxan ett förslagsanslag på 10 350 000 kr,
7. beträffande anslagskredit att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:166 bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en anslagskredit på 10 % av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m.,
8. beträffande anslag till Statens va-nämnd att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 15 för budgetåret 1995/96 till Statens va-nämnd anvisar ett ramanslag på 7 651 000 kr.
Stockholm den 20 april 1995
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds), Juan Fonseca (s), Peter Weibull Bergström (m) samt Siw Persson (fp).