Filmstöd
Betänkande 1990/91:KrU29
Kulturutskottets betänkande
1990/91:KRU29
Filmstöd
Innehåll
1990/91 KrU29
Sammanfattning
I proposition 81 om filmstöd behandlas vissa frågor om inriktningen av filmpolitiken samt anslagsfrågor. Beträffande förutsättningarna för ett nytt avtal hänvisar regeringen till värdet av att film- och videobranscherna även fortsättningsvis tar ett ansvar för filmpolitiken och anser det därför angeläget att bibehålla ett avtalsförhållande på filmområdet. I propositionen redovisas att ett avtal om förlängning av 1982 års film- och videoavtal träffats mellan staten, filmbranschen och videobranschen. Avtalet som träffats under förbehåll av regeringens godkännande gäller för endast 18 månader, fr.o.m. den 1 juli 1991 t.o.m. den 31 december 1992. Enligt det förlängda avtalet kommer filmstödet i högre grad än tidigare att inriktas mot nyproduktion av svensk film. Avtalet innebär bl.a. en sänkning av de avgifter som videobranschen betalar till stiftelsen Svenska Filminstitutet för att via filmfonden användas för olika ändamål på filmområdet. Vidare innebär avtalet vissa förändringar i fråga om fördelningen av filmfondens medel.
Budgetåret 1989/90 erhöll Filminstitutet genom filmavtalet ca 175 milj.kr. men för budgetåret 1991/92 beräknas intäkterna komma att uppgå till endast ca 155 milj.kr. Vid denna beräkning är utgångspunkten bl.a. att riksdagen anvisar det belopp som föreslagits i propositionen, nämligen 29 milj.kr. till filmfonden, vilket innebär en uppräkning med 6%. Utskottet tillstyrker medelsanvisningen.
Bidrag över statsbudgeten utgår också till olika ändamål på filmområdet under sex andra anslagsposter. I propositionen föreslås för dessa ändamål ca 30 milj.kr.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen, dock med den ändringen att utskottet med anledning av förslag i flera motioner föreslår att anslaget skall höjas med 5 milj.kr. Denna höjning är avsedd att förstärka det bidrag som lämnas till filmkulturella ändamål.
Förslagen i övrigt i de åtta motioner som behandlas i betänkandet avstyrks av utskottet.
I propositionen föreslås att det statliga fraktstödet för film skall avvecklas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Vid betänkandet har fogats 16 reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:81 om filmstöd (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen anförts om förutsättningarna för ett nytt avtal (avsnitt 5) och filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film (avsnitt 7),
2. anta förslaget om att fraktstöd för film upphör med utgången av budgetåret 1990/91,
3. till Filmstöd för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 59229000 kr.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Kr317 av Gudrun Schyman (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Filminstitutets fondmedel skall fördelas i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Kr331 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen till Filmstöd (H 3) till projekt på filmområdet för budgetåret 1991/92 till konstnärsnämnden anvisar 4060000 kr. för särskilda insatser på filmområdet.
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:81
1990/91:Kr13 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ekonomiskt stöd till svensk filmproduktion,
2. att riksdagen till Bidrag till filmfonden för budgetåret 1991/92 anslår 30000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
3. att riksdagen till Produktionsstöd till svenska kortfilmer för budgetåret 1991/92 anslår 5000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
4. att riksdagen till Bidrag till projekt på filmområdet för budgetåret 1991/92 anslår 2000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
5. att riksdagen till Bidrag för filmkulturella ändamål för budgetåret 1991/92 anslår 5000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
6. att riksdagen till Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom för budgetåret 1991/92 anslår 2000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
1990/91:Kr14 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 1, Bidrag till filmfonden, anvisar ett engångsanslag för budgetåret 1991/92 om 30 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 4, Bidrag för filmkulturella ändamål, för budgetåret 1991/92 anvisar 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 7, Bidrag till filmprojekt, för budgetåret 1991/92 anvisar 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1990/91:Kr15 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen till Filminstitutet för budgetåret 1991/92 anvisar 8700000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, att fördelas i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 4 Bidrag för filmkulturella ändamål, för budgetåret 1991/92 anvisar 5000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 3 Främjande och spridning av värdefull film, för budgetåret 1991/92 anvisar 2300000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 7 Bidrag till projekt på filmområdet, för budgetåret 1991/92 anvisar 2000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 6 Stöd till biografer, för budgetåret 1991/92 anvisar 2000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
1990/91:Kr16 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anvisa till Bidrag till filmprojekt, anslagsposten 7, inom anslaget H 3, Filmstöd, 2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen beslutar att till Visningsnämnden genom specialdestinerade medel anvisa 1000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen beslutar att under anslagsposten 4, Filmstöd, H 3, anvisa 10000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit till produktion av kvalitetsfilm,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om bidrag från en eventuellt ny marksänd reklam-tv-kanal till filmproduktion i Filminstitutets regi.
1990/91:Kr17 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning om svensk filmproduktions förutsättningar,
2. att riksdagen beslutar att bidraget för främjande av spridning och visning av värdefull film minskas med 2000000 kr. i förhållande till regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att bidraget för filmkulturella ändamål ökas med 3000000 kr. i förhållande till regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
1990/91:Kr18 av Gunilla Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Svenska Filminstitutets filmkulturella verksamhet.
Bakgrund
Grunden för den svenska filmpolitiken har varit 1963 års filmavtal och 1982 års film- och videoavtal med de ändringar som därefter införts i avtalet. Enligt sistnämnda avtal mellan staten och film- och videobranscherna skall en 10-procentig avgift på biljettintäkterna erläggas av de större biograferna samt en avgift på 40 kr. för varje hyrvideogram. Avgiften för hyrvideogram har under avtalsperioden höjts till 60 kr. och det har införts en avgift om 20 kr. på köpvideogram.
Villkoren för avtalen var att biografbiljetter fortsättningsvis skulle vara befriade från mervärdeskatt och att videobranschen var befriad från kassettskatt för de videogram för vilka avgift betalades. Avgifterna betalas in till stiftelsen Svenska Filminstitutet och tillförs en filmfond för att användas för produktion av svensk film, för branschfrämjande ändamål samt för övriga filmkulturella ändamål.
Under 1960-talet finansierades de filmpolitiska åtgärderna uteslutande med biografavgifter. Sedan 1970-talet har staten gradvis ökat sina insatser genom dels generella bidrag till Filminstitutet, dels specialdestinerade statliga insatser. Avgifterna från de avtalsslutande branscherna står dock för huvuddelen av finansieringen av de filmpolitiska åtgärderna.
Enligt 32 § i 1982 års film- och videoavtal gäller i fråga om fördelningen på de olika ändamålen av de medel som tillförs fonden och ränteintäkterna på dessa att medlen skall användas bl.a. på följande sätt, nämligen (A) lägst 20 % för stiftelsens engagemang i produktion av svensk film, (B) lägst 35 % för produktionsgarantier till svenska långfilmer, (C) lägst 5 % för produktionsgarantier till svenska kortfilmer, (D) lägst 5 % för att främja spridning och visning av värdefull film, (E) högst 25 % för stiftelsens gemensamma förvaltning, för administrativa basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella ändamål som stiftelsen skall främja i sin verksamhet, (F) 3 % för film- och videobranschernas branschfrämjande åtgärder. De ovan angivna procenttalen skall tillämpas om det sammanlagda belopp som under ett verksamhetsår tillförs fonden uppgår till högst 100 milj.kr. i prisläget den 1 juli 1982. Om det sammanlagda beloppet överstiger 100 milj.kr. i angivna prisläge skall i stället tillämpas procenttal som anges i bilaga till avtalet (bil. 6).
Genom tillägg till avtalet har två ändamål tillkommit, nämligen stöd till produktion eller distribution av värdefulla videogram (G) samt stöd till biografer (H). Det förstnämnda ändamålet tillförs 2 % under förutsättning att de fördelningsbara medlen är i intervallet 101--110 milj.kr. i prisläget den 1 juli 1982. Är de fördelningsbara medlen i intervallet 111--120 milj.kr. i nämnda prisläge skall 4 % avsättas. Till Stöd till biografer skall 4 % avsättas under förutsättning att de fördelningsbara medlen är 111 milj.kr. eller mer i angivna prisläge.
Beträffande (A) produktion av svensk film gäller bl.a. att behovet av film för barn och ungdom särskilt skall beaktas och att lägst 10 % av tillgängliga medel skall användas till kortfilm, företrädesvis för barn (avtalet, bil. 3, p. 19). Produktionsgarantier för svenska kortfilmer (C) fördelas av garantinämnden för kortfilm. I fråga om fördelningen gäller att minst hälften av det årliga garantibeloppet skall avse kortfilmer för barn.
Film- och videoavtalet gäller till och med den 30 juni 1991. Avtalet har sagts upp av staten den 11 maj 1989. De förhandlingar som pågått under hösten 1990 mellan företrädare för staten och för filmbranschen och videobranschen har i december 1990 lett fram till ett avtal, som från statens sida slutits under förbehåll av regeringens godkännande.
Sammanfattning av förslagen i propositionen
I propositionen redovisas att det avtal som slutits mellan företrädare för staten och film- resp. videobranschen är en förlängning av 1982 års film- och videoavtal. Avtalet är kortsiktigt och avser endast perioden fr.o.m. den 1 juli 1991 t.o.m. den 31 december 1992. Avtalet förlängs inte automatiskt, varför nya förhandlingar måste föras före avtalstidens utgång. Det anges att en orsak till att det inte har varit möjligt att sluta ett långsiktigt avtal är osäkerheten om hur televisionen kommer att utvecklas.
I propositionen redovisas sammanfattningsvis följande ändringar i det förlängda film- och videoavtalet.
Avgifterna för hyrvideogram sänks från nuvarande 60 kr. till 40 kr. och för köpvideogram från 20 kr. till 15 kr. Vidare har antalet avtalsparter från videobranschen utökats genom att videobranschens detaljhandelsorganisationer ingår som avtalsslutande part.
Avtalet innebär också att fördelningen av filmfondens medel förändras så att en större del av de totala resurserna avsätts för produktionsstöd till svensk långfilm. Filminstitutets resurser för gemensam förvaltning, för administrativa basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella ändamål minskar.
Med hänsyn till att såväl antalet biografbesökare som videouthyrningen har minskat kraftigt under år 1990 kommer Filminstitutet att få lägre intäkter framöver. Budgetåret 1989/90 erhöll Filminstitutet ca 175 milj.kr. genom filmavtalet och intäkterna beräknas för innevarande budgetår bli 177 milj.kr. För budgetåret 1991/92 beräknas intäkterna uppgå till ca 155 milj.kr. Statsbidraget till Filminstitutet kommer under budgetåret 1991/92 att öka med mer än 6 %. Statens andel av den totala finansieringen av Filminstitutets verksamhet kommer att öka.
Enligt det förlängda avtalet minskas antalet ledamöter i Filminstitutets styrelse från nuvarande åtta ledamöter och tre suppleanter till totalt sju ledamöter. De nuvarande tre suppleanterna ersätts inte. Vidare ersätts de två garantinämnderna för långfilm av en produktionsstödsnämnd för långfilm. Produktionsstödsnämnden skall bestå av fem ledamöter, varav en är ordförande. Denne har rösträtt och utses av Filminstitutets styrelse.
I propositionen föreslås vidare att det statliga fraktstödet för film skall avvecklas. De resurser som i avvaktan på en särskild proposition i ämnet beräknats i budgetpropositionen för detta ändamål -- 1213000 kr. -- föreslås överförda till visningsnämnden vid Filminstitutet. För filmstöd beräknas i propositionen ett anslag på drygt 59 milj.kr.
Utskottet
Svensk filmpolitik som utformats i nära samarbete mellan staten och företrädare för branschen har haft som huvudmål att slå vakt om den svenska filmproduktionen. Med filmavtalet som grund har det varit möjligt att skapa förutsättningar för kontinuerligt skapande av svensk långfilm trots de stora förändringar som skett i fråga om produktionskostnader och marknadsförhållanden.
Genom tillkomsten av stiftelsen Svenska Filminstitutet som spelat en central roll har också andra för filmkonsten betydelsefulla åtgärder kommit till stånd. Viktiga insatser har gjorts för att förbättra möjligheterna i hela landet att ta del av konstnärlig film, både svensk och utländsk, bevara och dokumentera film som kulturyttring, tillhandahålla filmlitteratur och underlätta utbildning inom filmsektorn.
I propositionen erinras om att film- och videobranschernas lönsamhet har försämrats under senare år. Detta medför att de intäkter som tillförs filmfonden har minskat. Utbildningsministern framhåller att det är viktigt att inse att avtalet inte garanterar en fast årlig inkomst till Filminstitutet.
I fråga om förutsättningarna för ett nytt avtal redovisas i propositionen (avsnitt 5) att videobranschen till följd av ekonomiska problem inte är beredd att stå kvar i avtalet på nuvarande villkor. Denna förändring tillsammans med färre biografbesökare kommer att minska den ekonomiska ramen.
Utbildningsministern anför att det i detta läge kan ligga nära till hands att överväga att staten skulle ta över hela ansvaret för filmpolitiken. Denna lösning avvisas med hänvisning till att det statsfinansiella läget inte ger några förutsättningar för detta. Budgetåret 1989/90 tillfördes filmfonden vid Filminstitutet ca 175 milj.kr., varav staten svarade för ca 27 milj.kr. Därutöver lämnades statsbidrag för särskilda ändamål med ca 22 milj.kr. Utbildningsministern understryker också att filmavtalet har ett egenvärde genom att de kommersiella branscherna tar ett ansvar för filmpolitiken. Mot den nu anförda bakgrunden konstaterar utbildningsministern att det är angeläget att bibehålla ett avtalsförhållande.
Parterna var -- anförs i propositionen -- i det ekonomiska läget överens om att fördelningen mellan olika ändamål måste justeras. Resultatet blev att stödet till filmproduktion fick en högre andel av resurserna och att stödet till förvaltning och vissa filmkulturella ändamål, kortfilm, samt visningsverksamheten i motsvarande grad fick en lägre andel av resurserna.
Enligt det förlängda filmavtalet kommer filmstödet -- i högre grad än vad tidigare var fallet -- att inriktas mot nyproduktion av svensk film. I propositionen anförs följande motiv för ett ökat stöd till filmproduktion (avsnitt 7).
En central filmpolitisk uppgift är att slå vakt om den svenska filmproduktionen. Vi behöver svensk film för att bevara vår nationella identitet på ett område som domineras av multinationell produktion för en världsmarknad. I det nu förlängda film- och videoavtalet har det skett en ännu kraftigare markering av stödet till svensk filmproduktion.
Den svenska filmens utveckling beror dock till sist på alla dem som är verksamma inom filmproduktionen. Bra filmer kan bara skapas av dessa personer och inte genom administrativa eller politiska beslut.
Vidare framhålls att det är väsentligt att en tillräcklig produktionsvolym kan upprätthållas. Utbildningsministern understryker dock att det inte går att garantera en viss produktionsvolym endast genom offentliga insatser. Han anser därför att det är angeläget att de offentliga insatserna samverkar med andra tillgängliga resurser både inom och utom landet.
Utbildningsministern erinrar också om att de sammanlagda resurserna bestäms genom filmernas framgång hos publiken. Publikmässigt framgångsrika filmer stödjer nyproduktion av svensk film på flera sätt. Dels får Filminstitutet ökade inkomster, dels bär publikmässigt framgångsrika filmer sina egna kostnader bättre.
Utskottet har i det föregående redovisat de i propositionen angivna förutsättningarna för det förlängda avtalet. Utskottet delar utbildningsministerns bedömning att det är angeläget att bibehålla ett avtalsförhållande. Filmavtalets unika konstruktion innebär att de kommersiella film- och videobranscherna tar ett ansvar för filmpolitiken. Filmavtalet har också varit mycket fördelaktigt för den filmkulturella verksamheten. I propositionen påpekas att inget annat kulturområde har haft en lika snabb inkomstutveckling. Från budgetåret 1980/81 till budgetåret 1989/90 har intäkterna ökat med ca 300 % i löpande priser och med ca 60 % i fasta priser.
Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om förutsättningarna för ett nytt avtal.
Utskottet har i det föregående redovisat vad som anförs i propositionen om inriktningen av filmstödet. I motion Kr317 (v) kritiseras den i det förlängda avtalet fastställda fördelningen av filmfondens medel på olika ändamål. Motionären vill att den i 1982 års avtal gällande fördelningen i fråga om ändamålen, produktionsstöd till svensk kortfilm, främjande av spridning och visning av värdefull film samt till stiftelsens gemensamma förvaltning m.m. skall gälla i avvaktan på ett nytt filmavtal. Motionären vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
Utskottet delar utbildningsministerns uppfattning att det krävs en livaktig svensk filmproduktion om vi skall kunna behålla och uttrycka vår nationella särart inom ett område som i så hög grad domineras av multinationell produktion, avsedd för en världsmarknad. En sådan produktion har enligt utskottets mening blivit ännu viktigare genom den massiva exponering av utländsk film som sker genom det ökade televisionsutbudet i kombination med videotekniken.
Utskottet har alltså inte något att invända mot den bedömning i fråga om inriktningen av filmstödet som gjorts i propositionen.
Det avtal om ett förlängt filmavtal som slutits mellan parterna står i överensstämmelse med ifrågavarande synsätt. Utskottet avstyrker därför motion Kr317 och föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film.
I motion Kr13 (v) framhålls att en kvalitativt högtstående inhemsk filmproduktion är en betydelsefull del av det svenska kulturlivet. Det är därför viktigt att svensk filmproduktion får ekonomiskt stöd. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
Utskottet har i det föregående klart markerat sin inställning i fråga om den svenska filmens kulturpolitiska betydelse och till behovet att ekonomiskt stödja filmproduktionen. Med hänvisning härtill anser utskottet att motion Kr13 i här aktuell del (yrkande 1) i allt väsentligt är tillgodosedd och avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkande.
Som utskottet inledningsvis redovisat föreslås i propositionen att det statliga bidraget till fraktstöd för film skall avvecklas. Fraktstödet som syftar till att allmänt förbättra biorepertoaren vid de mindre biograferna har enligt en av biografbyrån utarbetad rapport inte fått de avsedda effekterna. De resurser som i budgetpropositionen beräknats under anslaget Fraktstöd för film (H 2) föreslås överföras till visningsnämnden vid Filminstitutet. Visningsnämnden skall använda resurserna för samma syfte som det statliga fraktstödet, dvs. för spridning och visning av kvalitetsfilm. Enligt propositionen bör det ankomma på Filminstitutet att närmare ta ställning till hur dessa resurser skall användas, samt att följa resultaten av verksamheten.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att fraktstöd för film skall upphöra med utgången av budgetåret 1990/91.
I detta sammanhang behandlar utskottet förslag i två motioner som tar upp vissa frågor rörande förberedelserna inför ett nytt film- och videoavtal.
Enligt motion Kr16 (mp) bör en utredning tillsättas för att undersöka om en ny markbunden reklamfinansierad TV-kanal skulle kunna lämna bidrag till finansiering av filmproduktion i Filminstitutets regi (yrkande 4).
I motion Kr17 (m) påpekas att det finns ett nära samband mellan filmproduktion -- såväl långfilm som kortfilm -- och utvecklingen inom televisionen. Motionärerna anser att den tekniska utvecklingen gör det särskilt viktigt att få till stånd en samverkan mellan olika medier. De förordar därför att en utredning skall tillkallas med uppgift att belysa svensk filmproduktions förutsättningar i ett bredare massmedieperspektiv (yrkande 1). En särskild utredare har i mars 1991 tillkallats för att göra en översyn av filmstödet.
I direktiven (1991:19) konstateras bl.a. följande.
Den svenska produktionen av rörliga bilder har tidigare varit koncentrerad till ett begränsat antal miljöer, ett fåtal filmbolag och till Sveriges Television. Under senare tid har en rad produktionsbolag startats och bl.a. tillkomsten av nya TV-företag har stimulerat denna utveckling ytterligare. Detta kan vara en stimulans för produktion av biograffilm och annan film, men det kan också utgöra ett hot. Det är väsentligt att svensk långfilm, dokumentärfilm och kortfilm, som genom film- och videoavtalet har fått stöd, även i en framtid kan göra sig gällande.
Film visas inte som tidigare bara på biograferna. Videobandspelaren och televisionen har ökat visningsmöjligheterna. Detta ger helt nya möjligheter för allmänheten att ta del av filmutbudet. Samtidigt är det viktigt att bevara biografen som visningsform. Den filmupplevelse som en biograf ger kan inte ersättas med visning i hemmiljö.
De filmkulturella insatserna (bevarande av film m.m.) har skett inom ramen för film- och videoavtalet. På andra kulturområden har statens ansvar för motsvarande insatser hanterats på annat sätt. Arkivet för ljud och bild har dock ett ansvar som berör filmområdet.
Mot den här angivna bakgrunden anser utbildningsministern att det är angeläget att belysa det samlade statliga ansvarstagandet inom filmområdet, samt att lämna förslag till den framtida inriktningen. I uppdraget ingår att redovisa och analysera hela filmstödet, samt att lämna förslag för det framtida filmstödet. Förslagen skall ligga inom ramen för oförändrade statliga ekonomiska insatser.
Utredaren bör även redovisa förutsättningarna för ett nytt film- och videoavtal och därvid särskilt belysa förutsättningarna för ett långsiktigt avtal.
I direktiven anförs vidare följande.
Televisionen har en viktig roll, både som distributionskanal för film och som producent av filmer av olika slag. Satelliter och kabelnät har på ett avgörande sätt ändrat förutsättningarna på detta område. En huvudfråga i svensk filmpolitik är hur de televisionsföretag som med sina sändningar vänder sig till Sverige, inom ramen för ett avtal, skall kunna bidra till filmkulturella insatser. Utredaren bör därför redovisa förutsättningarna för att samtliga filmvisare deltager i detta sammanhang.
För det fall filmvisarna inte är beredda att inom ramen för ett avtal bidra till filmkulturella insatser av angivet slag, bör utredaren belysa alternativen. Utredaren skall också redovisa hur eventuella förslag skall finansieras.
Filminstitutet har sedan sin tillkomst haft en central roll i svensk filmpolitik. Den rollen har stärkts genom att specialdestinerade statsbidrag har tillförts Filminstitutet inom olika områden. Utredaren bör därför analysera Filminstitutets nuvarande verksamhet och lämna förslag om institutets framtida inriktning och verksamhet.
Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med film- och videoavtalets parter, Filminstitutet och berörda organisationer.
I utredningsuppdraget ingår att redovisa förutsättningarna för att samtliga filmvisare -- alltså även de televisionsföretag som med sina sändningar vänder sig till Sverige -- skall kunna bidra till filmkulturella insatser. I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor hänvisar utbildningsministern till utredningsuppdraget och uttalar bl.a. följande (s. 170).
Jag ser det som angeläget att de TV-företag för vilka film är en viktig del av programutbudet, också är med och skapar förutsättningar för en fortsatt svensk filmproduktion.
Vilken form som TV-företagens medverkan kommer att få kan inte anges förrän den nämnda översynen är avslutad. Det är därför inte möjligt att redan nu ange omfattningen av de åtaganden som det är önskvärt att ett reklam-TV-företag skall göra. Däremot är det rimligt att ett företag som önskar komma i fråga för en koncession förklarar sig villigt att medverka till en lösning som innebär att företaget är med och bidrar till svensk filmproduktion enligt i princip motsvarande villkor som Sveriges Television.
Riksdagen kommer med anledning av förslag i proposition 1990/91:149 att få ta ställning till frågan om bidrag till svensk filmproduktion från en reklamfinansierad TV-kanal.
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av motion Kr16 yrkande 4.
Med anledning av förslaget i motion Kr17 vill utskottet peka på att det i utredningsuppdraget ingår att redovisa och analysera frågor som är av betydelse för svensk film och lämna förslag till åtgärder. Utredningsuppdraget som skall redovisas före utgången av oktober 1991 torde i viss mån tangera de frågor som motionärerna tar upp. Med beaktande av tidsfaktorn anser utskottet att utredningsdirektiven inte bör ändras. Det är inte heller lämpligt att nu tillsätta ytterligare en utredning på filmområdet. Utskottet avstyrker alltså motion Kr17 yrkande 1.
Vissa anslagsfrågor
Som utskottet inledningsvis redovisat har de regler rörande användningen av filmfondens medel för olika ändamål som finns i 32 § i 1982 års film- och videoavtal ändrats i vissa delar i det förlängda film- och videoavtalet. De viktigaste förändringarna framgår av följande redovisning, som också innehåller uppgifter om beräknade resurser för nästa budgetår.
Regeln att lägst 20 % av fondmedlen skall användas för stiftelsens engagemang i produktion av svensk film (A) har ändrats men endast så till vida att det inte längre skall vara möjligt att föra över resurser från detta ändamål till stiftelsens gemensamma förvaltning. För budgetåret 1991/92 beräknas för detta ändamål ett belopp på 31 milj.kr., vilket innebär en minskning med ca 4 milj.kr. i förhållande till utfallet för budgetåret 1989/90.
Lägst 38 % av de i filmfonden tillgängliga medlen skall användas för produktionsstöd till svenska långfilmer (B). I det tidigare avtalet skulle lägst 35 % av medlen användas för produktionsgarantin till motsvarande ändamål. I propositionen påpekas att i det förlängda avtalet har termen produktionsgaranti ersatts med produktionsstöd eftersom den senare termen bättre beskriver stödformens innehåll. Budgetåret 1989/90 tillfördes detta ändamål 60,2 milj.kr. och för budgetåret 1991/92 beräknas ett belopp på 58,9 milj.kr.
För produktionsstöd -- tidigare benämnt produktionsgarantier -- till svenska kortfilmer (C) skall lägst 4 % mot tidigare lägst 5 % av de fördelningsbara medlen avsättas. Det belopp som beräknas för nästa budgetår -- 6,2 milj.kr. -- innebär en minskning av de tillgängliga resurserna för detta ändamål med ca 3 milj.kr. i förhållande till budgetåret 1989/90. I fråga om fördelningen gäller liksom tidigare att minst hälften av det årliga produktionsstödet skall avse kortfilm för barn (32 § avtalet).
Enligt 1982 års film- och videoavtal skulle under vissa förutsättningar högst 25 % av de fördelningsbara medlen avsättas för stiftelsens gemensamma förvaltning, för administrativa basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella ändamål (E). I det förlängda avtalet har procentsatsen minskat till högst 23 %. Om det sammanlagda belopp som tillförs fonden under ett budgetår överstiger 160 milj.kr. i prisläge den 1 juli 1991 får av det överskjutande beloppet högst 14 % användas för detta ändamål. För budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål tillföras 35,7 milj.kr. Härtill kommer en möjlighet för Filminstitutets styrelse att använda den i avtalet avsatta reserven på 2 % vilket innebär att de för ändamålet disponibla medlen ökar med ca 3 milj.kr.
För film- och videobranschernas branschfrämjande åtgärder (F) skall liksom tidigare var fallet 3 % av de fördelningsbara medlen användas.
För stöd till produktion eller distribution av värdefulla videogram skall lägst 3 % mot tidigare -- under viss förutsättning -- 2 % av de fördelningsbara medlen avsättas (G).
Enligt det förlängda avtalet skall lägst 3 % mot tidigare -- under viss förutsättning -- 4 % av de fördelningsbara medlen användas för stöd till biografer (H).
Det statliga bidrag som lämnas till Filminstitutet från anslaget H 3 avser dels bidrag till filmfonden, dels stöd till Filminstitutets filmkulturella verksamhet. I propositionen anförs att en förutsättning för förlängningen av 1982 års film- och videoavtal har varit att statsbidrag även i fortsättningen skall utgå till Filminstitutet.
Under anslaget Filmstöd i propositionen föreslås att 59229000 kr. skall utgå för budgetåret 1991/92. Härav skall sammanlagt 29 milj.kr. tillföras filmfonden. Dessa medel kommer att fördelas i enlighet med procentsatserna i avtalet.
I propositionen anges att de sammanlagda intäkterna till filmfonden för budgetåret 1991/92 beräknas uppgå till 155 milj.kr. Häri ingår biograf- och videogramavgifterna med sammanlagt 110 milj.kr., intäkter från Sveriges Television och Filminstitutets ränteintäkter med 17 milj.kr. samt det generella statsbidraget på 29 milj.kr. Intäkterna beräknas bli ca 20 milj.kr. lägre för budgetåret 1991/92 än utfallet för budgetåret 1989/90, då filmfonden tillfördes drygt 174,6 milj.kr.
Från anslaget Filmstöd utgår vissa bidrag till särskilda ändamål. I propositionen redovisas bidragens fördelning enligt följande sammanställning (s. 17):
_______________________________________________________________ 1990/91 Beräknad ändring 1991/92 _____________________________ Föredraganden _______________________________________________________________
1. Bidrag till filmfonden 28 265 000 + 735 000
2. Produktionsgarantier till svenska kortfilmer 3 092 000 + 424 000
3. Främjande av spridning och visning av värdefull film 8 697 000 + 1 954 000
4. Bidrag för filmkulturella ändamål 1 895 000 of.
5. Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom 6 755 000 + 270 000
6. Stöd till biografer 4 975 000 + 25 000
7. Bidrag till projekt på film- området 2 060 000 + 82 000
Totalt 55 739 000 + 3 490 000
I flera motioner påtalas att negativa effekter för filmområdet i dess helhet kommer att bli följden av de minskade intäkterna från biograf- och videobranscherna. Motionärerna framhåller att mindre resurser kommer att kunna avsättas för produktion av långfilm och att det finns risk för att kortfilmsproduktionen kommer att skäras ned. Många filmarbetare kommer härigenom att bli arbetslösa. Motionärerna hävdar att det kan komma att bli svårt att behålla den kompetens som i dag finns på filmområdet, då många filmare och tekniker kan tvingas att söka sig till andra verksamheter.
För att motverka denna negativa utveckling föreslås i motionerna Kr13 (v) och Kr14 (fp) att anslaget till filmstöd skall öka med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag. Enligt motion Kr15 (c) bör anslaget höjas med 8,7 milj.kr. I samtliga motioner föreslås att anslagshöjningarna skall tillföras anslagsposten 1 Bidrag till filmfonden.
Utskottet har i det föregående redovisat att det förlängda film- och videoavtalet gäller för endast 18 månader och att en utredning nyligen tillsatts med uppgift bl.a. att redovisa förutsättningarna för ett nytt avtal med dem som visar film. Mot denna bakgrund samt med hänsyn till det statsfinansiella läget anser sig utskottet inte böra tillstyrka en höjning av anslagsposten utöver regeringens förslag. Motionerna Kr13 yrkande 2, Kr14 yrkande 1 och Kr15 yrkande 1 avstyrks alltså.
Produktion av svensk kortfilm har fått stöd på två olika sätt. Produktionsgaranti har kunnat utgå från anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer och produktionsstöd från anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet. Den förstnämnda anslagsposten (anslagspost 2) har fördelats av garantinämnden för kortfilm vid Filminstitutet. Konstnärsnämnden har ansvarat för fördelning av medlen för produktionsstöd (anslagspost 7). Anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer föreslås i propositionen höjd med 424000 kr. till totalt 3516000 kr. För Bidrag till projekt på filmområdet beräknas i propositionen 2142000 kr.
I flera motioner föreslås en uppräkning av de båda anslagsposterna. I samtliga motioner framhålls att de ändrade fördelningsreglerna i det förlängda avtalet innebär att kortfilmsproduktionen får avsevärt mindre resurser.
I motion Kr13 (v) föreslås att anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer skall höjas med 5 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
Med hänsyn bl.a. till den uppräkning av bidraget som föreslås i propositionen är utskottet inte berett att tillstyrka en ytterligare resursförstärkning. Motion Kr13 yrkande 3 avstyrks alltså.
Anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet föreslås i motionerna Kr13 (v), Kr14 (fp), Kr15 (c) och Kr16 (mp) räknas upp med 2 milj.kr. I motion Kr331 (mp) föreslås en uppräkning med 4060000 kr. Motionärerna menar att minskningen av resurserna för kortfilmsproduktion kommer att leda till att det blir svårt att behålla den kompetens som finns bland filmare och tekniker då många filmare kan komma att bli tvungna att söka sig till andra verksamhetsfält.
Utskottet hyser förståelse för motionärernas oro för de negativa effekter som det förlängda avtalet kan komma att medföra för svensk kortfilm. Som utskottet redovisat i det föregående beräknas att avsättningen till produktionsstödet för svenska kortfilmer kommer att bli 3 milj.kr. lägre än budgetåret 1989/90.
Som utskottet påpekat i det föregående förlängs avtalet med endast 18 månader. Med hänsyn härtill samt till att den pågående översynen av filmpolitiken även skall redovisa alternativa modeller för framtida kulturpolitiska insatser inom filmområdet avstyrker utskottet motionerna Kr13 yrkande 4, Kr14 yrkande 3, Kr15 yrkande 4, Kr16 yrkande 1 och Kr331 yrkande 15.
För främjande av spridning och visning av värdefull film beräknas i propositionen (anslagspost 3) ca 10,6 milj.kr. Det är visningsnämnden som har att fördela medlen, vilka är avsedda för dels värdefull film för barn och ungdom, dels för annan värdefull film. Vid fördelningen av medlen skall visningsnämnden främja verksamhet som syftar till att öka möjligheterna att se värdefull film och att öka intresset för sådan film såväl hos vuxna som hos barn och ungdom. Medlen får användas även för import, spridning, informationsverksamhet och granskning samt marknadsföring eller andra åtgärder som syftar till att väcka intresse för kvalitetsfilm. Vidare skall nämnden i nära samarbete med Filminstitutets styrelse verka för att förstärka filmens roll i det lokala kulturlivet i kommunerna i samverkan med biografägare, visningsorganisationer, folkbildning, kulturnämnder m.fl.
I två motioner föreslås en höjning av de till Filminstitutet specialdestinerade medlen för det här aktuella ändamålet. Enligt motion Kr15 (c) bör för nämnda ändamål beräknas 2,3 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Motionärerna hävdar att det stöd som visningsnämnden fördelat till olika organisationer många gånger har varit en förutsättning för att en kvalitetsfilm över huvud taget fått möta en publik. Dessa organisationer har genom lokalt publikarbete och genom upprättande av film och videoverkstäder medverkat till att öka intresset för filmen som uttrycksmedel.
I motion Kr16 (mp) föreslås en höjning med 1 milj.kr. utöver regeringens förslag. Genom ett bifall till förslaget skulle, enligt motionärerna, den minskning av visningsnämndens resurser som följer av bl.a. det förlängda avtalet i viss mån kompenseras.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i propositionen att det nuvarande fraktstödet skall upphöra och att resurser motsvarande detta stöd skall föras över till förevarande anslagspost. Visningsnämndens resurser för spridning och visning av kvalitetsfilm kommer alltså att förstärkas. Med hänsyn härtill samt till att det i utredarens uppdrag ingår att även analysera det nuvarande filmstödets rationalitet och effektivitet avstyrker utskottet motionerna Kr15 yrkande 3 och Kr16 yrkande 2.
I motion Kr17 (m) föreslås att bidraget för främjande av spridning och visning av värdefull film skall minskas med 2 milj.kr. Motionärerna hävdar att bidraget i alltför stor utsträckning har kommit att fungera som ett bidrag till Folkets Husföreningar.
Bidraget till spridning och visning av värdefull film inrättades efter förslag i 1982 års filmproposition (prop. 1981/ 1982:111, bet. KrU30, rskr. 360). I samband därmed beslöts att Filminstitutet skulle överta statens verksamhet med visningsfrämjande åtgärder, bl.a. det bidrag som tidigare utgått till Folkets Husföreningarnas Riksorganisation. I den nämnda propositionen framhölls att verksamheten inom Sveriges Förenade Filmstudios och Bio Kontrast-verksamheten inom Folkets Husföreningarna hade nått en sådan stadga att dessa föreningar borde vara tillförsäkrade fortsatt stöd av viss omfattning.
Detta speciella bidrag till de nämnda organisationerna har alltså utgått sedan 1982. I propositionen anges att bidraget till Folkets Husföreningarnas Riksorganisation för Bio Kontrast-verksamheten samt bidraget till Sveriges Förenade Filmstudios för budgetåret inte bör understiga 1508000 kr. resp. 1014000 kr.
Utskottet finner inte skäl att med anledning av förslaget i motion Kr17 göra en ändring i den nuvarande bidragsordningen. Motion Kr17 yrkande 2 avstyrks alltså.
För stiftelsen Svenska Filminstitutets gemensamma förvaltning, för administrativa basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella verksamheter avsätts en viss andel av de fördelningsbara medlen i filmfonden. De ändrade fördelningsreglerna i det förlängda avtalet medför -- som utskottet redovisat i det föregående -- en väsentlig minskning av Filminstitutets resurser för nästkommande budgetår. Minskningen beräknas uppgå till ca 11 milj.kr. I propositionen föreslås under anslagsposten Bidrag för filmkulturella ändamål ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat bidrag om 1895000 kr. Av dessa medel avser 300000 kr. stöd till filmvisare för visning av kortfilm. Medlen får användas under förutsättning att filmbranschen avsätter ett lika stort belopp för samma ändamål.
Filminstitutet svarar för en omfattande filmkulturell verksamhet. Filminstitutet gör viktiga insatser för filmforskning genom filmarkivet som bl.a. bevarar och restaurerar film samt genom biblioteket och bild- och affischarkivet. Vidare har Filminstitutet en omfattande filmpedagogisk verksamhet och driver en filmklubb -- Cinemateket. Visningsavdelningen köper in, säljer, distribuerar och visar kvalitetsfilm för vuxna, barn och ungdom runt om i landet.
Den ovan nämnda minskningen av Filminstitutets resurser har medfört att Filminstitutet i sin interna budget för 1991/92 gjort en väsentlig nedskärning av anslagen till de nämnda filmkulturella ändamålen.
I motion Kr18 (s) lämnas en utförlig redovisning av Filminstitutets olika insatser på det filmkulturella området. Motionären nämner också vissa negativa effekter som hon anser att en nedskärning av bidraget till den filmkulturella verksamheten kommer föra med sig. Hon menar att den ekonomiska situationen i Sverige är sådan att en tillfällig sänkning av ambitionsnivån inom Filminstitutets verksamhet måste accepteras men att det är viktigt att man snarast skapar förutsättningar för att på sikt ge Filminstitutet goda möjligheter att bedriva en verksamhet på hög ambitionsnivå.
Även i flera andra motioner framhålls den stora betydelse som Filminstitutets filmkulturella verksamhet har för svensk film och för att sprida kunskap om film. I motionerna Kr13 (v), Kr14 (fp), Kr15 (c), Kr16 (mp) och Kr17 (m) uttalas farhågor för att resursminskningen kommer att få allvarliga konsekvenser för den filmkulturella verksamheten. Motionärerna pekar på att Filminstitutets styrelse beslutat att under budgetåret 1991/92 inställa all restaurering och renovering av svenska filmer samt att ambitionsnivån då det gäller biblioteket, Cinemateket och filmarkivet har sänkts. I motion Kr17 föreslås att bidraget skall räknas upp med 3 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag, och i motionerna Kr13, Kr14 och Kr15 föreslås en uppräkning med 5 milj.kr. Enligt motion Kr16 bör bidraget höjas med 10 milj.kr. Denna anslagshöjning synes dock vara avsedd inte endast för filmkulturella ändamål utan även för att stödja den filmproduktion som bedrivs av Filminstitutet.
Utskottet vill erinra om att det förlängda avtalet gäller endast t.o.m. den 31 december 1992 och att en särskild utredare tillkallats för att bl.a. belysa det samlade statliga ansvarstagandet inom filmområdet samt lämna förslag för det framtida filmstödet. Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att det vore olyckligt om Filminstitutet under denna förhållandevis korta period på grund av minskade resurser skulle vara nödsakat att radikalt förändra sin filmkulturella verksamhet. Enligt utskottets mening är det angeläget att slå vakt om vårt kulturarv på filmområdet liksom på övriga kulturområden. Utskottet har också vid flera tillfällen tidigare understrukit att det är angeläget med kraftigt förstärkta insatser för medieundervisning och kvalitetsfilmvisning för barn och ungdom (se bet. KrU 1987/88:16, s. 6). Utskottet anser alltså i likhet med motionärerna att en ökning av bidraget till filmkulturella ändamål är väl motiverad. Utskottet föreslår därför att -- utöver de medel som Filminstitutet budgeterat för ändamålen -- bidraget höjs med 5 milj.kr. utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker alltså förslagen i motionerna Kr13 yrkande 5, Kr14 yrkande 2 och Kr15 yrkande 2. Med denna ökning blir förslaget i motion Kr17 yrkande 3 tillgodosett. Utskottets ställningstagande innebär också att förslaget i motion Kr16 yrkande 3 i betydande utsträckning blir tillgodosett.
Förslaget i motion Kr18 syftar till att fästa uppmärksamheten på behovet av förstärkta resurser för Filminstitutets filmkulturella verksamhet. Med hänsyn till utskottets ställningstagande i det föregående finner utskottet att syftet med motionen i allt väsentligt blir tillgodosett. Något särskilt uttalande från riksdagens sida är därför inte nödvändigt.
För Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom (anslagspost 5) föreslås i propositionen 7025000 kr. I motion Kr13 (v) anförs att Filminstitutet under de senaste 15 åren bedrivit en viktig verksamhet för barn- och ungdomsfilmen genom Sveriges förenade barn- och ungdomsfilmstudios. Motionärerna befarar att denna verksamhet kan komma att läggas ned och föreslår att bidraget för nämnda ändamål räknas upp med 2 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet anser sig inte böra gå utöver regeringens förslag. Motion Kr13 i här aktuell del (yrkande 6) avstyrks sålunda.
I motion Kr15 (c) föreslås att anslagsposten Stöd till biografer räknas upp med 2 milj.kr. i förhållande till det bidrag på 5 milj.kr. som föreslås i propositionen. Motionärerna erinrar om att de medel som beräknas under anslagsposten är avsedda för att bevara och stärka biografstrukturen och till att stimulera film- och biografbranscherna till insatser på området. De påpekar att fördelningsreglerna i det förlängda film- och videoavtalet innebär att stödet till biografer kommer att få en mindre andel av de fördelningsbara medlen.
Även i fråga om detta förslag vill utskottet hänvisa till att det i utredningsuppdraget också ingår att analysera det nuvarande filmstödets rationalitet och effektivitet. I avvaktan på att utredaren redovisat sina slutsatser och lagt fram sina förslag är utskottet inte berett att föreslå en höjning av anslagsposten i förhållande till regeringens förslag. Motion Kr15 yrkande 5 avstyrks alltså.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förutsättningarna för ett nytt avtal
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:81 anförts om förutsättningarna för ett nytt avtal,
2. beträffande filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film samt om fördelningen av filmfondens medel
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Kr317 godkänner vad som i proposition 1990/91:81 anförts om filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film, res. 1 (v)
3. beträffande fraktstöd för film
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 beslutar att fraktstöd för film skall upphöra med utgången av budgetåret 1990/91,
4. beträffande uttalande om ekonomiskt stöd till svensk filmproduktion
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr13 yrkande 1,
5. beträffande bidrag till filmproduktion från en reklamfinansierad TV-kanal
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr16 yrkande 4, 6. beträffande utredning av förutsättningarna för svensk filmproduktion
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr17 yrkande 1, res. 2 (m)
7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmfonden
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2, 1990/91:Kr14 yrkande 1 och 1990/91:Kr15 yrkande 1, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 29000000 kr., res. 3 (fp, v) res. 4 (c)
8. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med avslag på motion 1990/91:Kr13 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 3516000 kr., res. 5 (v)
9. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13 yrkande 4, 1990/91:Kr14 yrkande 3, 1990/91:Kr15 yrkande 4 och 1990/91:Kr16 yrkande 1, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 2142000 kr., res. 6 (c, fp, v, mp)
10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr15 yrkande 3, 1990/91:Kr16 yrkande 2 och 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 10651000 kr., res. 7 (c) res. 8 (mp) res. 9 (m)
11. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag för filmkulturella ändamål
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:81 samt motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, båda motionerna i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr18 samt med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5, 1990/91:Kr14 yrkande 2 och 1990/91:Kr15 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 6895000 kr.,
12. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med avslag på motion 1990/91:Kr13 yrkande 6 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 7025000 kr., res. 10 (v)
13. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stöd till biografer
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med avslag på motion 1990/91:Kr15 yrkande 5 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 5000000 kr., res. 11 (c)
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81 och motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5, 1990/91:Kr14 yrkande 2 och 1990/91:Kr15 yrkande 2, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Kr14 yrkandena 1 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 1, 3, 4 och 5, 1990/91:Kr16 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 64229000 kr. res. 12 (m) - villk. 9 res. 13 (fp) - villk. 3, 6 res. 14 (c) - villk. 4, 6, 7, 11 res. 15 (v) - villk. 3, 5, 6, 10 res. 16 (mp) - villk. 6, 8
Stockholm den 16 april 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Lola Björkquist (fp).
Reservationer
1. Filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film samt om fördelningen av filmfondens medel (mom. 2)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "svensk film" bort ha följande lydelse:
En livaktig svensk filmproduktion är en förutsättning om vi skall kunna behålla och uttrycka vår nationella särart inom ett område som i så hög grad domineras av multinationell produktion, avsedd för en världsmarknad. I det förlängda filmavtalet prioriteras dock, enligt utskottets mening i alltför hög grad, långfilmsproduktionen på bekostnad av produktionsstödet till kortfilmer, stödet till främjande av spridning och visning av värdefull film samt de filmkulturella ändamål som Filminstitutet skall främja i sin verksamhet. De i 1982 års film- och videoavtal fastlagda principerna för fördelning av filmfondens medel bör därför bibehållas i avvaktan på ett nytt filmavtal. Regeringen bör alltså ta upp förnyade överläggningar med filmbranschen och videobranschen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film samt om fördelningen av filmfondens medel
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:81 och motion 1990/91:Kr317 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utredning av förutsättningarna för svensk filmproduktion (mom. 6)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Med anledning av" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det finns ett nära samband mellan filmproduktionen och utvecklingen inom televisionen. Det gäller i första hand beträffande produktionen av kortfilm men även i fråga om långfilmsproduktionen. Den tekniska utvecklingen gör samverkan mellan skilda medier särskilt viktig.
Utskottet anser därför att svensk filmproduktions förutsättningar i detta bredare massmedieperspektiv bör penetreras. Detta kan lämpligen ske i samband med den översyn av filmstödet som inletts. Den nyligen tillkallade utredaren bör genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att analysera förutsättningarna för samverkan mellan filmproduktion och produktion för television.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande utredning av förutsättningarna för svensk filmproduktion
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr17 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmfonden (mom. 7)
Margareta Fogelberg (fp), Alexander Chrisopoulos (v) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har" och på s. 13 slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det vore olyckligt om den filmproduktion som Filminstitutet svarar för skulle komma att drastiskt skäras ned till följd av att Filminstitutets intäkter kommer att minska. Utskottet förordar därför att staten tar på sig ett ökat ekonomiskt ansvar för att filmproduktionen i Sverige skall upprätthållas på i stort sett samma nivå som hittills. I enlighet med vad som föreslås i motionerna Kr13 yrkande 2 och Kr14 yrkande 1 bör anslagsposten Bidrag till filmfonden höjas med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag. Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr15 i här aktuell del blir tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmfonden
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2 och 1990/91:Kr14 yrkande 1, båda motionerna i motsvarande del, samt med anledning av proposition 1990/91:81 och motion 1990/91:Kr15 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 59000000 kr.,
4. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmfonden (mom. 7)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har" och på s. 13 slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Det förlängda avtalet innebär bl.a. att biograf- och videobranschens ekonomiska bidrag till svensk film kommer att minska. För att i någon mån motverka de negativa följderna för filmområdet av denna resursminskning bör staten öka sitt bidrag till stiftelsen. I annat fall finns det risk för att Filminstitutet tvingas göra oacceptabla nedskärningar av verksamheten på en rad områden.
I likhet med vad som föreslås i motion Kr15 förordar utskottet att anslagsposten Bidrag till filmfonden skall höjas med 8,7 milj.kr. utöver regeringens förslag. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr13 yrkande 2 och Kr14 yrkande 1 i någon mån blir tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmfonden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 1 i motsvarande del samt med anledning av proposition 1990/91:81 och motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2 och 1990/91:Kr14 yrkande 1, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 37700000 kr.,
5. Beräknande av medel för anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer (mom. 8)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att produktionen av kortfilm kan upprätthållas på i stort sett samma nivå som hittills. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr13 att ifrågavarande anslagspost skall höjas med 5 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr13 yrkande 3 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 8516000 kr.,
6. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet (mom. 9)
Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att stödja produktionen av kortfilm. De bidrag för produktionsstöd som lämnas via konstnärsnämnden är ett viktigt komplement till det stöd för kortfilm som lämnas från Filminstitutet. Behovet av ekonomiskt stöd till kortfilmsproduktion överstiger de medel som nämnden har till sitt förfogande för detta ändamål. Utskottet tillstyrker de här aktuella förslagen i motionerna Kr13, Kr14, Kr15 och Kr16. Utskottets ställningstagande innebär att yrkande 15 i motion Kr331 i viss mån blir tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 4, 1990/91:Kr14 yrkande 3, 1990/91:Kr15 yrkande 4 och 1990/91:Kr16 yrkande 1, samtliga motioner i motsvarande del, samt med anledning av proposition 1990/91:81 och motion 1990/91:Kr331 yrkande 15 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 4142000 kr.,
7. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film (mom. 10)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Visningsnämndens verksamhet har varit av stor betydelse för att skapa intresse för och kunskap om film bl.a. genom upprättande av film- och videoverkstäder. De ändringar av reglerna för fördelning av filmfondens medel som vidtagits i det förlängda avtalet innebär bl.a. att visningsnämndens resurser beräknas minska med ca 2,5 milj.kr. Om inte visningsnämnden kompenseras för denna nedskärning kommer möjligheterna att bedriva lokal filmverksamhet i hela landet att radikalt försämras. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr15 att anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film skall höjas med 2,3 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr16 yrkande 2 blir tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 3 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 och motion 1990/91:Kr16 yrkande 2 samt med avslag på motion 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 12951000 kr.,
8. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film (mom. 10)
Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
De resurser som står till visningsnämndens förfogande beräknas komma att minska kraftigt framöver. Det finns risk för att denna resursminskning kommer att medföra att visningsnämndens filmvisningar på små orter samt barn- och ungdomsverksamheten kommer att skäras ned.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr16 att anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film skall höjas med 1 milj.kr.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr15 yrkande 2 i viss mån blir tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr16 yrkande 2 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 och motion 1990/91:Kr15 yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Kr17 yrkande 2, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 11651000 kr.,
9. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film (mom. 10)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Bidraget till" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna ifrågasätter utskottet användningen av vissa av de medel som anvisas till stöd för främjande av spridning och visning av värdefull film. Bidrag har i stor utsträckning lämnats till Folkets Husföreningarnas verksamhet. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr17 att anslagsposten skall minskas med 2 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr17 yrkande 2 i motsvarande del samt med anledning av proposition 1990/91:81 och med avslag på motionerna 1990/91:Kr15 yrkande 3 och 1990/91:Kr16 yrkande 2, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 8651000 kr.,
10. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom (mom. 12)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har motionärerna framfört vägande skäl för en höjning av bidraget till filmkulturella insatser för barn och ungdom. Därför bör riksdagen vid medelsberäkningen anvisa 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr13 yrkande 6 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 9025000 kr.,
11. Beräknande av medel för anslagsposten Stöd till biografer (mom. 13)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Även i" och slutar med "avstyrks alltså " bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är angeläget att stödet till biografer kan bibehållas på i stort sett samma nivå som hittills. Riksdagen bör därför vid medelsberäkningen anvisa 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stöd till biografer
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 5 i motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 7000000 kr.,
12. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 9
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81 och motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5, 1990/91:Kr14 yrkande 2, 1990/91:Kr15 yrkande 2 och 1990/91:Kr17 yrkande 2, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Kr14 yrkandena 1 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 1, 3, 4 och 5 samt 1990/91:Kr16 yrkandena 1 och 2, samtliga motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 62229000 kr.
13. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 6
Margareta Fogelberg och Lola Björkquist (båda fp) anser att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81 och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 1, 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 4 och 5, 1990/91:Kr14 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och 4 samt 1990/91:Kr16 yrkande 1, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 3 och 6, 1990/91:Kr15 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Kr16 yrkande 2 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 96229000 kr.
14. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 4, 6, 7 och 11
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81 och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13 yrkande 2, 1990/91:Kr14 yrkande 1, 1990/91:Kr16 yrkandena 2 och 3 samt 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Kr14 yrkande 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5 samt 1990/91:Kr16 yrkande 1, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 3 och 6 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 79229000 kr.
15. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3, 5, 6 och 10
Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81 och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 1, 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2, 3, 4, 5 och 6, 1990/91:Kr14 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och 4 samt 1990/91:Kr16 yrkande 1, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr15 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Kr16 yrkande 2 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 103229000 kr.
16. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 8
Kaj Nilsson (mp) anser att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81 och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 3, 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Kr14 yrkande 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och 4 samt 1990/91:Kr16 yrkandena 1 och 2, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 3 och 6, 1990/91:Kr14 yrkande 1, 1990/91:Kr15 yrkandena 1 och 5 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 67229000 kr.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Motionerna2 Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912 Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:812 Bakgrund4 Sammanfattning av förslagen i propositionen5 Utskottet6 Vissa anslagsfrågor10 Hemställan17 Reservationer19 1. Filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film samt om fördelningen av filmfondens medel (v) 19 2. Utredning av förutsättningarna för svensk filmproduktion (m)20 3. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmfonden (fp, v)20 4. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmfonden (c)21 5. Beräknande av medel för anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer (v)21 6. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet (fp, c, v, mp)22 7. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film (c)22 8. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film (mp)23 9. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film (m)23 10. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom (v)24 11. Beräknande av medel för anslagsposten Stöd till biografer (c)24 12. Medelsanvisningen till Filmstöd (m)25 13. Medelsanvisningen till Filmstöd (fp)25 14. Medelsanvisningen till Filmstöd (c)25 15. Medelsanvisningen till Filmstöd (v)26 16. Medelsanvisningen till Filmstöd (mp)26