Filmpolitiken
Betänkande 1992/93:KrU7
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU07
Filmpolitiken
Innehåll
1992/93 KrU7
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet samt tre motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker med vissa mindre kompletteringar förslagen i propositionen.
Det nya sexåriga film- och videoavtalet, som träffats mellan staten, olika branschföreträdare, Sveriges Television AB och Nordisk Television AB träder i kraft den 1 januari 1993. Avtalet innebär att parterna i fortsättningen skall lämna bidrag till Filminstitutet för olika ändamål, nämligen för biograf- och videoverksamhet på mindre och medelstora orter, för samarbete mellan film- och videobranschen och TV-bolagen, för internationellt samarbete samt för produktionsstöd. Sammanlagt beräknas de avtalsenliga intäkterna uppgå till 190 miljoner kronor för verksamhetsåret 1993/94, varav ca 169 miljoner kronor beräknas gå till filmproduktion. Av beloppet 190 miljoner kronor föreslås staten bidra med 61,5 miljoner kronor årligen, vilket är en ökning med 31,9 miljoner kronor i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår till insatser enligt det nu gällande avtalet. Enligt det nya avtalet skall stödet till svensk filmproduktion i fortsättningen uppdelas på ett förhandsstöd och ett efterhandsstöd. Beslut om förhandsstöd fattas av Filminstitutets styrelse efter förslag av konsulenter. Efterhandsstödet skall utgå i proportion till hur många besökare filmen får.
Filminstitutets filmkulturella verksamhet föreslås i fortsättningen bli ett helt statligt ansvar. Helårskostnaden för denna verksamhet föreslås sammanlagt uppgå till 66,1 miljoner kronor, vilket innebär en förstärkning med 32,3 miljoner kronor i förhållande till vad riksdagen beslutat anvisa för innevarande budgetår. Slutligen föreslås en mindre ökning av anslaget till Konstnärsnämndens stöd för kortfilmsproduktion m.m. så att anslaget kommer att uppgå till 2,2 miljoner kronor årligen.
Sammanlagt innebär de av utskottet tillstyrkta förslagen att helårskostnaden för staten kommer att uppgå till 129,8 miljoner kronor. Detta innebär en ökning med drygt 64 miljoner kronor i förhållande till vad riksdagen anvisat för innevarande budgetår.
Med anledning av ett motionsyrkande behandlar utskottet en bestämmelse i film- och videoavtalet, som innebär att förhandsstöd endast skall kunna utgå till producenter som kan redovisa en ambitiös plan för filmens spridning. Utskottet anger att Filminstitutet bör utfärda närmare anvisningar för hur en sådan redovisning bör göras.
Vidare föreslår utskottet med anledning av ett motionsyrkande att privata filmimportörer i fortsättningen skall ges garantier på årsbasis i stället för som nu garantier avseende enskilda filmer.
Utskottet anser att viss flexibilitet mellan anslagposterna Främjande av spridning och visning av värdefull film och Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom är önskvärd och föreslår därför att Filminstitutet i fortsättningen skall få möjlighet att omfördela belopp mellan de nämnda anslagsposterna.
Utskottet utgår från att flera förslag på det filmkulturella området som förs fram i motionerna ligger inom ramen för den översyn av Filminstitutets filmkulturella verksamheter som institutets styrelse skall göra. Det gäller t.ex. frågor som rör filmens roll i det lokala kulturlivet och möjligheterna för privata och föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa aktuell film.
Till betänkandet har fogats fem reservationer och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet (Kulturdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och videoavtalet (avsnitt 5.1),
2. bemyndiga regeringen att medverka vid bildandet av Stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med särskilt avtal (avsnitten 5.5),
3. godkänna att staten övertar ansvaret för finansieringen av olika filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet (avsnitten 6.1--6.4),
4. godkänna grunderna för bidragsgivning till finansieringen av Filminstitutets styrelse och ledning samt administrativa service (avsnitten 6.5 och 6.6),
5. till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 30750000 kr (avsnitt 7),
6. till Stöd till filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 16035000 kr (avsnitt 7).
Motionerna
1992/93:Kr1 av Ewa Hedkvist Petersen och Berit Andnor (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till regional filmproduktion.
1992/93:Kr2 av Göran Persson m.fl. (s, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att styrelsen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet får direktiv avseende fördelningen av medel enligt film- och videoavtalet på sätt som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 30 % av medlen för filmkulturell verksamhet fördelas såsom anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att visarorganisationerna och andra från Svenska Filminstitutet fristående intressenter ges möjlighet till ett långsiktigt ekonomiskt planerings- och verksamhetsmönster enligt vad som anförts i motionen.
1992/93:Kr3 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om film- och videoavtalet då det gäller minimivillkor för spridningen och visningen av den film som får förhandsstöd samt regional filmproduktion,
2. att riksdagen uttalar att Filminstitutets import av film för vuxenpubliken inte bör avvecklas,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till formerna för finansieringen efter budgetåret 1992/93 av Filminstitutets import av vuxenfilm i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet, anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film, för Filminstitutets import av vuxenfilm, på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 250000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således 16285000 kr,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till sådana förändringar att den film som får importstöd kan nå en större publik,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till sådana förändringar att möjligheterna för privata och föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa aktuell film ökar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att stärka filmens roll i det lokala kulturlivet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade regler för importstöd åt privata distributörer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Filminstitutets samarbete med de organisationer som söker importstöd.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har företrädare för Svenska Filminstitutet, Svenska Teaterförbundet och Sveriges Förenade Filmstudios vid uppvaktningar inför utskottet framfört synpunkter på propositionens förslag främst när det gäller frågan om avveckling av Filminstitutets import av vuxenfilm. Svenska Teaterförbundet har även framfört allmänna synpunkter på filmens betydelse i kulturlivet.
Vissa bakgrundsuppgifter samt propositionens huvudsakliga innehåll
År 1963 träffades det första filmavtalet mellan staten och filmbranschen, vilket bl.a. innebar att biograferna skulle erlägga 10 % av bruttobiljettintäkterna från biografföreställningar till den genom avtalet bildade Stiftelsen Svenska Filminstitutet (betr. stiftelsefrågan se s. 6). Stiftelsens ändamål skulle bl.a. vara att främja svensk filmproduktion, att sprida kunskap om filmen samt att bevara filmer och material av filmhistoriskt intresse. Avgiftsintäkterna fördelades på olika ändamål enligt procentsatser som angavs i filmavtalet. 65 % av intäkterna skulle användas för produktionsstöd och återstoden till övriga ändamål.
År 1982 omförhandlades avtalet och videobranschen tillkom som ny avtalspart. Avtalets benämning ändrades till film- och videoavtalet. Videobranschen accepterade att betala en avgift till Filminstitutet för varje hyr- resp. köpkassett i omlopp. I december 1990 beslutade parterna att förlänga 1982 års film- och videoavtal till att gälla till utgången av år 1992.
Under det senast avslutade verksamhetsåret, vilket sammanfaller med budgetåret 1991/92, uppgick Filminstitutets externa intäkter till ca 196 miljoner kronor. Av beloppet härrörde ca 114 miljoner kronor från biograf- och videoavgifterna. Ca 62 miljoner kronor utgjorde medel som anvisats över statsbudgeten. Vidare utgjorde ca 11 miljoner kronor filmintäkter. Slutligen medförde ett separat avtal mellan institutet och Sveriges Television AB att bolaget lämnade ett bidrag till institutet om ca 9 miljoner kronor. Av institutets externa intäkter, ca 196 miljoner kronor, användes samma verksamhetsår ca 100 miljoner kronor för produktionsstöd, ca 74 miljoner kronor för filmkulturell verksamhet och resterande andel för biograf-, bransch- och videostöd samt till internationella samproduktionsfonder (se bil. 2).
Efter 1982 års revidering av filmavtalet har uppgifterna att främja intresset hos allmänheten för film och även att stödja visning och spridning av värdefull film fått en mer framskjuten ställning i Filminstitutets verksamhet. Institutet fördelar genom sin Visningsnämnd stöd till visningsorganisationernas centrala verksamhet och till filmfestivaler samt till lokalt filmkulturellt arbete och lokalt arbete med video. Bland stödmottagarna märks de folkrörelseanknutna visningsorganisationerna Folkets Husföreningarnas Riksförbund med Bio Kontrast-verksamheten, Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar. Bland övriga stödmottagare märks t.ex. filmstudiorörelsen och Folkets Bio.
Propositionen innehåller främst förslag som rör dels det nya film- och videoavtalet, som avses träda i kraft den 1 januari 1993, dels Filminstitutets filmkulturella verksamhet.
En utgångspunkt för regeringens förslag har varit att Sverige inom sitt begränsade språkområde skall kunna uppehålla en filmproduktion av en sådan omfattning att landet kan behålla en egen filmidentitet. En annan utgångspunkt har varit att främja en aktiv filmkultur samt att bevara och levandegöra det filmkulturella arvet.
Förhandlingar har förts mellan staten, film- och videobranschen samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB om ett nytt film- och videoavtal. Parterna enades den 3 september 1992 om att träffa ett nytt avtal. I propositionen redovisas innebörden av det nya avtalet, som är avsett att träda i kraft den 1 januari 1993 och gälla under sex år eller således t.o.m. den 31 december 1998. Avtalet innebär bl.a. att parterna i fortsättningen skall lämna bidrag till Filminstitutet för fyra olika stödändamål. Enligt avtalet skall staten lämna ett årligt bidrag till institutet med 61,5 miljoner kronor. Staten har för avsikt att räkna upp bidraget enligt de regler som gäller för statliga bidragsanslag. Enligt beräkningarna i propositionen kommer institutets totala avtalsenliga intäkter att uppgå till ca 190 miljoner kronor för verksamhetsåret 1993/94. De totala intäkterna skall enligt avtalet fördelas enligt följande.
1. 4 % skall användas för stöd till biograf- och videoverksamhet på mindre och medelstora orter.
2. 3 % skall användas för stöd till samarbete mellan film- och videobranschen samt Sveriges Television AB och Nordisk Television AB.
3. Ett belopp -- beräknat till 9 miljoner kronor -- skall avsättas för internationellt samarbete.
4. Återstående medel skall användas för stöd till svensk filmproduktion.
I propositionen framhålls att konstruktionen av det nu gällande filmavtalet innebär att institutets intäkter varierar över tiden, eftersom intäkterna är beroende av film- och videobranschens intäkter. Regeringen anser det inte skäligt att institutets filmkulturella verksamhet bedrivs under sådana instabila finansiella premisser. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är lämpligare att den filmkulturella verksamheten i fortsättningen behandlas utanför avtalet och att staten tar hela det finansiella ansvaret för denna verksamhet (prop. s. 10).
Staten föreslås för tiden den 1 januari 1993--den 30 juni 1993 bidra med 16035000 kr för arkivverksamhet, publikationer och information, styrelse och ledning samt administrativ service. För samma tidsperiod har regeringen under anslaget Filmstöd beräknat 6 miljoner kronor för anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film och 11 miljoner kronor för anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom. Sammanlagt innebär förslagen i propositionen att statens kostnader för Filminstitutets filmkulturella verksamhet för första halvåret 1993 kommer att uppgå till ca 33 miljoner kronor, vilket motsvarar en helårskostnad på ca 66 miljoner kronor. Därutöver föreslås under anslaget Filmstöd anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet uppgå till 1114000 kronor för första halvåret 1993, vilket motsvarar drygt 2,2 miljoner kronor på helårsbasis. Den sistnämnda anslagsposten disponeras av Konstnärsnämnden.
Under beredningen av frågan om ett nytt film- och videoavtal har Filminstitutets juridiska status granskats inom regeringskansliet. Enligt vad som framkommit kan det ifrågasättas om Filminstitutet är en stiftelse. Mot denna bakgrund har svenska staten, parterna i det nu gällande film- och videoavtalet samt Sveriges Television och Nordisk Television i ett principavtal beslutat att bilda en stiftelse, Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Detta avtal är träffat under förbehåll av att riksdagen fattar erforderliga beslut och av regeringens godkännande.
Utskottet
Inledning
Förslagen i propositionen innebär att förutsättningarna för statens medverkan i filmpolitiska sammanhang delvis förändras. Ett nytt sexårigt film- och videoavtal har träffats mellan staten, olika branschföreträdare, Sveriges Television och Nordisk Television. Avtalet avses träda i kraft den 1 januari 1993. En konsekvens av det nya avtalet är att staten ökar sitt ekonomiska åtagande med ca 31,9 miljoner kronor och i fortsättningen föreslås bidra med 61,5 miljoner kronor årligen för filmproduktion. Beloppet skall enligt avtalet räknas upp enligt de regler som gäller för statliga bidrag. En annan väsentlig förändring som föreslås är att Filminstitutets filmkulturella verksamhet i fortsättningen blir ett statligt ekonomiskt ansvar. Regeringen föreslår att statens stöd till denna verksamhet förstärks med ca 32,3 miljoner kronor till 66,1 miljoner kronor årligen. En begränsad ökning med 43000 kronor till 2,2 miljoner kronor årligen föreslås också av Konstnärsnämndens stöd för kortfilmsproduktion m.m. Sammanlagt leder förslagen i propositionen -- om man utgår från beloppen för första halvåret 1993 -- till en helårskostnad för staten på 129,8 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med ca 64,3 miljoner kronor i förhållande till vad riksdagen anvisat för innevarande budgetår.
I bilaga 1 redovisas regeringens förslag till medelsanvisning för första halvåret 1993. I bilaga 2 redovisar utskottet en sammanställning av Filminstitutets intäkter och kostnader för senast avslutade hela verksamhetsår, budgetåret 1991/92, samt som jämförelse motsvarande intäkter och kostnader beräknade för närmast kommande hela verksamhetsår, vilket sammanfaller med budgetåret 1993/94.
Det nya filmavtalet m.m.
Statens stöd till svensk filmproduktion
I propositionen återges 1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet, även benämnt filmavtalet eller film- och videoavtalet (prop. bil. 3). Avtalet reglerar finansieringen av Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion, visst stöd till biograf- och branschfrämjande verksamhet samt avgifter till internationellt samarbete.
I propositionen anförs bl.a. att Filminstitutets externa intäkter minskat främst beroende på videomarknadens tillbakagång (prop. s. 7). Vidare framhålls att den breddade momsen slagit hårt mot filmbranschen (prop. s. 10). Regeringen anser det därför nödvändigt med ett kraftigt finansiellt tillskott till filmproduktionen från statens sida för att därmed bibehålla intresset hos de övriga avtalsparterna för att delta i ett nytt film- och videoavtal (prop. s. 11). Därför föreslås en ökning med ca 31,9 miljoner kronor av statsbidraget för stöd till svensk filmproduktion m.m., vilket innebär att staten årligen skall bidra med 61,5 miljoner kronor till de ändamål som anges i film- och videoavtalet. Enligt film- och videoavtalet skall statsbidraget räknas upp enligt de regler som gäller för statlig bidragsverksamhet. Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och videoavtalet.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att Sverige kan bibehålla en filmkulturell identitet. Det är därför positivt att ett nytt filmavtal har kunnat förhandlas fram med parter som representerar många olika intressen. Det väsentligt ökade bidrag som föreslås från statens sida bör tillsammans med övriga intäkter som filmavtalet genererar kunna möjliggöra en satsning på svensk film i den rådande starka internationella konkurrensen. Utskottet anser också att det är glädjande att filmproduktionen får ökat stöd även från TV-bolagen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen i denna del.
Innan utskottet tar upp frågor som uppmärksammats motionsvägen vill utskottet särskilt nämna följande. I propositionen redovisas hur avtalet reglerar fördelningen av produktionsstödet. Enligt avtalet skall styrelsen anlita konsulenter för bedömningen av vilka filmprojekt som skall erhålla förhandsstöd. Styrelsen bör i regel följa konsulenternas bedömning. Om styrelsen inte beviljar stöd till en film som rekommenderats av en konsulent skall detta särskilt motiveras (24 §). Konsulenterna, som skall ha ett tidsbegränsat uppdrag, kommer att ges en ekonomisk ram inom vilken de till styrelsen kan rekommendera produktionsstöd för filmproduktion och stöd för utarbetande av underlag för filmproduktionsprojekt (25 och 26 §§).
Utskottet konstaterar att konstruktionen med filmkonsulenter innebär något helt nytt för svenska förhållanden. En snarlik modell förekommer i Danmark, där man under ett flertal år haft konsulenter, som på konstnärliga grunder beslutar om vilka filmer som skall erhålla stöd. Utskottet utgår från att Filminstitutet noga följer resultatet av konsulenternas arbete. Det framstår som naturligt att en redovisning av utfallet av det nya systemet redovisas i den årliga verksamhetsberättelsen.
I detta sammanhang behandlar utskottet tre motionsyrkanden som samtliga rör det nya film- och videoavtalet.
Enligt avtalet kan förhandsstöd utgå endast till producenter som kan redovisa en ambitiös plan för filmens spridning i olika visningsformer. Därvid skall beaktas om visning förutsätts ske i de i avtalet medverkande TV-företagens kanaler (20 § tredje stycket).
Motionärerna bakom motion Kr3 (s) anser att denna regel är utmärkt men föreslår -- i syfte att underlätta styrelsens bedömningar -- att Filminstitutets styrelse skall utarbeta minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan (yrkande 1 i motsvarande del).
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är välkommet att produktionsstöd i fortsättningen endast kan utgå om en ambitiös spridningsplan för filmen kan uppvisas. Utskottet gör den bedömningen att det är motiverat att Filminstitutet utfärdar närmare anvisningar för hur en sådan redovisning lämpligen bör göras så att beslutsunderlaget blir så enhetligt som möjligt. Riksdagen bör med anledning av motion Kr3 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.
Frågan om stöd till regional filmproduktion tas upp i två motioner, nämligen Kr1 (s) och Kr3 (s).
I motion Kr1 redovisas att diskussioner om regionala satsningar på filmens område för närvarande pågår på flera håll i landet. Motionärerna lämnar ett exempel genom att hänvisa till den verksamhet som bedrivs i Norrbotten vid Filmpool Nord, där såväl regionala som lokala organisationer och myndigheter samverkar i syfte att stödja filmproduktion med anknytning till Norrbotten för nationell och internationell spridning. Enligt motionärerna bör regional filmproduktion få del av de produktionsmedel som avtalsenligt tillförs Filminstitutet. Liknande förslag förs fram i motion Kr3 yrkande 1 i motsvarande del.
Utskottet vill erinra om att merparten av de medel som tillförs Filminstitutet enligt film- och videoavtalet är avsedd att användas för produktionsstöd till svensk film. I avtalet preciseras i vissa avseenden vad som skall gälla i fråga om inriktningen av stödet, bl.a. att styrelsen skall ansvara för att tillgodose behovet av värdefull svensk filmproduktion genom att stöd ges till såväl långfilm som kortfilm. Styrelsen skall också beakta behovet av dokumentärfilm och film för barn och ungdom. Vidare skall styrelsen tillse att stödet ger yngre och nya filmskapare möjlighet att utveckla sina färdigheter, främst genom stöd till kortfilm (23 §). Stöd kan -- som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande -- utgå endast till producenter som kan redovisa en ambitiös plan för filmens spridning (20 §). I avtalet regleras däremot inte frågan om regional spridning av stödet till filmproduktion.
Enligt utskottets mening görs värdefulla regionala insatser på filmområdet. Den verksamhet som bedrivs vid Filmpool Nord i Luleå och som nämns i en av motionerna är ett gott exempel på vad som kan åstadkommas regionalt. Filmpoolen som bildades vid årsskiftet 1991/92 på initiativ av Länsstyrelsen i Norrbottens län, skall ge tekniskt, ekonomiskt, administrativt, juridiskt och konstnärligt stöd till i första hand Norrbottensfilmare och filmer som har Norrbotten/Nordkalotten som utgångspunkt. Filmpoolen har redan hunnit medverka i ett trettiotal produktioner, främst kort- och dokumentärfilm men även i några långfilmer. Sveriges Television AB och Filminstitutet m.fl. deltar i Filmpoolens arbete.
Utskottet konstaterar att frågan om fördelningen av produktionsstödet i enlighet med film- och videoavtalet ankommer på Filminstitutets styrelse efter förslag från konsulenterna. Avtalet ger inte utrymme för en fördelning av produktionsstöd där produktionsorten tillmäts betydelse för beslut om stöd.
Mot bakgrund av vad som i det föregående redovisats om regional filmproduktion är det enligt utskottets mening angeläget att det finns goda förutsättningar för filmproduktion i regioner utanför Stockholmsregionen. Utskottet förutsätter att möjligheterna till sådan produktion tas till vara.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr1 och Kr3 yrkande 1 i motsvarande del.
Enligt 17 § i film- och videoavtalet skall Filminstitutet varje räkenskapsår lämna stöd till biograf- och videoverksamhet på mindre och medelstora orter. Detta s.k. biografstöd skall fördelas av stiftelsens styrelse för upprustning av biografer, parallelldistribution av kopior etc. Enligt 18 § i avtalet skall stiftelsen varje räkenskapsår lämna stöd till samarbete mellan film- och videobranscherna samt TV-företagen. Detta s.k. branschstöd skall fördelas av Film- och videobranschens samarbetskommitté för bl.a. spridning av värdefulla videogram och filmer.
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) tar upp en fråga som rör fördelningen av biograf- och branschstödet. Motionärerna anför att bransch- och visningsorganisationerna torde ha bäst förutsättningar att avgöra hur biografstödet skall utformas och fördelas för att få bästa effekt. I motionen föreslås därför att biografstödet och branschstödet skall fördelas i samförstånd med film- och videobranschens samarbetskommitté (yrkande 1).
Eftersom den fråga som motionärerna tar upp är avtalsreglerad avstyrker utskottet motionen i denna del. Utskottet vill tillägga att den omständigheten att frågan är avtalsreglerad självfallet inte utgör något hinder för att ett samråd sker med organisationerna; det framstår fastmera som en fördel om sådant samråd kommer till stånd.
Bildandet av en stiftelse
I propositionen (s. 14) framhålls att det kan ifrågasättas om Filminstitutet rättsligt sett är en stiftelse. Vid sina överväganden har regeringen kommit fram till att institutet snarast är att betrakta som ett konsortium av sådant slag som rättsligt sett är ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag är inte en juridisk person. Filminstitutets verksamhet bör emellertid bedrivas av en juridisk person. Stiftelsen framstår som den mest ändamålsenliga organisationsformen. Staten och parterna i nu gällande film- och videoavtal samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB har därför träffat ett principavtal om att bilda en stiftelse (prop. bil. 4). Staten och parterna i nu gällande film- och videoavtal anslår till stiftelsen de tillgångar som finns i konsortiet Filminstitutet. Staten anslår dessutom, liksom TV-företagen, medel till stiftelsen i enlighet med det nya film- och videoavtalet. Stiftelsens syfte skall enligt principavtalet vara att främja värdefull svensk filmproduktion, spridning och visning av värdefull film och bevarandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att medverka vid bildandet av Stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med nämnda principavtal.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Stöd till den filmkulturella verksamheten
I propositionen tas frågan upp om hur det statliga filmkulturella ansvaret bör definieras och utvecklas. Regeringen har för avsikt att ge Filminstitutets styrelse i uppdrag att i den fördjupade anslagsframställningen inför budgetåret 1994/95 utvärdera den nuvarande verksamheten och mot bakgrund av en sådan analys lämna förslag till hur en framtida verksamhet skall definieras, utformas och finansieras. Vissa utgångspunkter för ett sådant uppdrag om en översyn av den filmkulturella verksamheten anges även. Innan en sådan översyn har gjorts vill regeringen inte definiera det filmkulturella uppdrag regeringen har för avsikt att ge åt Filminstitutet (prop. s. 15--17).
I propositionen behandlas frågan om ett statligt övertagande av ansvaret för finansieringen av olika filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet. Regeringen föreslår att staten i fortsättningen skall ha ansvaret för arkivverksamheten, publikations- och informationsverksamheten, verksamheten som riktar sig till barn och ungdom samt verksamheten för främjande av spridning och visning av värdefull film. I propositionen beskrivs de olika verksamheterna (s. 17--22).
Utskottet behandlar i detta sammanhang frågor som rör vissa filmkulturella områden.
I motion Kr3 (s) tas upp en fråga av mer övergripande karaktär, nämligen hur filmens roll i det lokala kulturlivet skall stärkas. Motionärerna framhåller bl.a. att samarbetet mellan kommuner, biografägare, visningsorganisationer, lokala sammanslutningar och föreningar inom filmområdet bör intensifieras (yrkande 7).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att filmens roll stärks lokalt, något som också propositionen ger uttryck för. I propositionen anges att Filminstitutet bedriver ett eget regionalt filmutvecklingsarbete för att stödja filmens roll i det lokala kulturlivet (s. 22). Arbetet, som enligt vad utskottet inhämtat påbörjats i tre län, nämligen Västerbottens län, Örebro län och Gotlands län, är numera rikstäckande. Filminstitutet strävar i sin bidragsgivning efter att få olika stödformer att samspela och bidra till förnyelse av biografverksamheten. För att åstadkomma en sådan förnyelse är det enligt institutet angeläget att utvecklingsarbetet tar sikte på uppbyggnaden av en gemensam och fast struktur inom filmområdet på lokal och regional nivå. Betoningen på det gemensamma intresset för den lokala biografen är centralt i arbetet. Lokala intressenter som biografägare, kulturförvaltningar, skolor, filmföreningar, filmentusiaster, företag m.fl. har enligt institutet ett gemensamt intresse av att den lokala biografen lever kvar som ett kulturhus och en offentlig mötesplats. Syftet med utvecklingsarbetet är bl.a. att öka intresset för kvalitetsfilm, att bredda utbudet av film samt att öka publiken på biograferna, särskilt på mindre och medelstora orter.
Utskottet vill erinra om att den påbörjade utvecklingsverksamheten ligger i linje med den satsning på bl.a. kvalitetsfilmvisning som riksdagen på regeringens förslag beslutade om våren 1988 och som avsåg att nå ut till så många kommuner som möjligt och som byggde på ett nära samarbete mellan kulturförvaltning och biografer samt institutioner och föreningar som arbetar med barn och ungdom (se bet. KrU 1987/88:16).
Utskottet anser att den i motionen väckta frågan har central filmkulturell betydelse. Det är därför angeläget att visningsorganisationerna ges stöd för lokal verksamhet och för lokalt utvecklingsarbete. Utskottet vill därutöver framhålla att det är naturligt att filmens roll i det lokala kulturlivet kommer att bli föremål för översyn i samband med den filmkulturella utredning som Filminstitutets styrelse skall få i uppdrag att göra. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 7.
I motion Kr3 (s) behandlas frågan om möjligheterna för privata och föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa aktuell film. Enligt motionärerna är detta en distributionsfråga som bör utredas av styrelsen inför den fördjupade anslagsframställningen (yrkande 6).
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att även distributions- och visningsfrågorna blir belysta. Utskottet konstaterar att parterna i det nya film- och videoavtalet har tagit fasta på att det s.k. biografstödet skall lämnas bl.a. till biograf- och videoverksamhet på mindre och medelstora orter för bl.a. parallelldistribution av kopior av aktuella filmer (se 17 § i avtalet, prop. s. 57). Utskottet utgår från att Filminstitutets styrelse i samband med den aviserade översynen kommer att behandla den av motionärerna aktualiserade frågan, som har stor betydelse för det lokala kulturlivet. Utskottet anser därför att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 6.
Två av motionsyrkandena rör främst visningsorganisationernas verksamhet.
Frågan om bidragsfördelningen till visningsorganisationer och annan extern filmkulturell verksamhet tas upp av motionärerna bakom motion Kr2 (s).
Motionsyrkandet avser fördelningen av de medel som föreslås anvisade under anslaget Filmstöd, anslagsposterna Främjande av spridning och visning av värdefull film och Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom. Motionsyrkandet synes syfta till att ca 19,6 miljoner kronor årligen skall beräknas för finansiering av från Svenska Filminstitutet fristående verksamhet. Hälften av beloppet skall enligt motionsyrkandet fördelas till visningsorganisationernas organisations-, service- och utvecklingsverksamhet. Resterande belopp föreslås fördelas till annan extern filmkulturell verksamhet, såsom stöd till import och lansering, barn- och ungdomsverksamhet, stöd till lokala filmfestivaler etc.
Utskottet är inte berett att förorda en mer långtgående reglering av medelsfördelningen än vad som föreslås i propositionen. Enligt utskottets uppfattning ligger emellertid frågan om införande av andra fördelningsgrunder inom ramen för den översyn av institutets filmkulturella verksamheter som institutets styrelse skall göra. Utskottet anser att resultatet av en sådan översyn inte bör föregripas. Utskottet vill dock framhålla att det framgår av propositionen att betydande belopp beräknats för extern verksamhet under de aktuella anslagsposterna. Mot denna bakgrund bör motion Kr2 yrkande 2 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om en långsiktig ekonomisk planering för visningsorganisationerna och andra från Filminstitutet fristående intressenter tas upp i motion Kr2 (s). Organisationer och övriga intressenter bör ges möjlighet till långsiktig ekonomisk planering.
Utskottet har förståelse för att de från Filminstitutet fristående organisationerna och övriga intressenter har behov av en viss framförhållning i sin planering. Enligt utskottets uppfattning bör den övergång till treårsbudgetering som planeras för Filminstitutet för budgetåren 1994/95--1996/97 ge utrymme för en mer långsiktig planering för de organisationer m.fl. som är beroende av stöd från institutet. Utskottet förutsätter att denna möjlighet tas till vara. Utskottet anser det därför inte påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr2 i denna del (yrkande 3).
Utskottet övergår till att behandla frågor som rör Filminstitutets import av vuxenfilm.
Regeringen anser att Filminstitutet fortsättningsvis inte skall ägna sig åt sådana verksamheter som bedrivs eller kan bedrivas av andra visningsorganisationer eller företag. Filminstitutets import av vuxenfilm är ett exempel på sådan verksamhet som bedrivs även av externa aktörer och bör därför avvecklas. De medel som härigenom frigörs bör i stället förstärka stödet till externa filmimportörer (prop. s. 22).
Enligt motion Kr3 (s) är Filminstitutets import av film för vuxenpublik av så vital betydelse att den inte bör avvecklas (yrkande 2). I fråga om medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm föreslår motionärerna att 250000 kr utöver vad regeringen har föreslagit skall anvisas under anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film (yrkande 4). Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i fråga om formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (yrkande 3).
Företrädare för Filminstitutets ledning har till utskottet uppgivit följande angående filmimporten.
Verksamhetsåret 1991/92 importerade Filminstitutet 14 långfilmer för vuxna till en totalkostnad av 550000 kr, vilket innebär en genomsnittlig kostnad på 39300 kr per film. Under samma verksamhetsår erhöll externa importörer importstöd för 12 långfilmer för vuxna till en sammanlagd kostnad av 1050000 kr, vilket innebär en genomsnittlig kostnad på 87500 kr per film. Filminstitutet har sedan 20 år ett upparbetat kontaktnät i hela världen och ägnar sig i betydande omfattning åt svårbearbetade marknader såsom Asien och Latinamerika. Importverksamheten, som handhas av en importör och en sekreterare på deltid, medför vissa intäkter genom vidareförsäljning av rättigheter till bl.a. TV-bolag och biografer i hela Norden.
Utskottet konstaterar att Filminstitutet under lång tid bedrivit en värdefull import av sevärda filmer från en svårbearbetad marknad i udda länder. Enligt utskottets uppfattning har denna verksamhet varit angelägen i en tid då konkurrens från andra importörer saknats eller varit starkt begränsad. Eftersom andra importörer nu i betydande omfattning ägnar sig åt import av kvalitetsfilm för vuxna, anser utskottet emellertid att det med fog kan ifrågasättas om Filminstitutet även i fortsättningen skall importera vuxenfilm. Utskottet finner det i sammanhanget vara angeläget att understryka betydelsen av den princip som enligt regeringens förslag i fortsättningen skall vara bärande för den framtida statliga filmkulturella politiken och som bl.a. innebär att Filminstitutet inte bör ägna sig åt aktiviteter som branschen eller organisationer på filmens område kan göra. Utskottet erinrar även om att flera fria filmimportörer ifrågasatt om Filminstitutets importverksamhet bedrivits konkurrensneutralt (prop. s. 22). Utskottet som förutsätter att regeringen följer frågan biträder regeringens förslag. Utskottet avstyrker således motion Kr3 yrkande 2.
Som en följd av utskottets ställningstagande att Filminstitutet inte skall importera kvalitetsfilm för vuxna avstyrks motion Kr3 yrkande 4 om medelsanvisning för sådan verksamhet.
Av samma skäl avstyrks motion Kr3 yrkande 3.
Förslaget i propositionen om statens övertagande av ansvaret för finansieringen av vissa filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet -- i den mån detta inte avser institutets import av vuxenfilm som behandlats av utskottet i det föregående -- tillstyrks av utskottet.
I motion Kr3 (s) behandlas även import- och lanseringsstödet till externa organisationer. I motionen hänvisas till vissa åsikter som framförts remissvägen om brist på konkurrensneutralitet mellan Filminstitutet och bolag och organisationer, som söker import- och lanseringsstöd (se prop. bil. 2). För att åstadkomma samma villkor för privata filmimportörer som för Filminstitutet föreslås att de privata importörerna ges importgarantier på årsbasis i stället för som nu garantier avseende enskilda filmer (yrkande 8).
Den fråga som motionärerna tar upp har vid en uppvaktning inför utskottet berörts av företrädare för Filminstitutets ledning. Därvid har framhållits att villkoren för alla importörer kan bli och kommer att bli lika genom att de privata filmimportörerna ges garantier på årsbasis. Även utskottet anser att sådan ändring av institutets bidragsgivning är motiverad. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr3 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Motionärerna bakom motion Kr3 (s) tar upp frågan hur all importstödd film skall kunna nå en större publik, en fråga som motionärerna anser att Filminstitutets styrelse bör få i uppdrag att utreda på det sätt som framgår av motionen (yrkande 5).
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att all importstödd film når en större publik. Ett sådant synsätt står också i samklang med de tankegångar som ligger till grund för det nya film- och videoavtalet och som går ut på att de produktionsstödda filmerna fortsättningsvis skall nå en större publik. Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att denna fråga ingår i den översyn av institutets filmkulturella verksamheter som nämnts tidigare i detta betänkande. Utskottet anser det därför inte påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 5.
I motion Kr3 (s) föreslås ett aktivt samarbete om bidragsfördelningen mellan Filminstitutet och de organisationer som söker importstöd (yrkande 9).
Enligt utskottets uppfattning kan ett sådant samarbete som motionsyrkandet syftar till innebära en fördel för verksamheten. Utskottet utgår från att Filminstitutets styrelse beaktar detta i arbetet med institutets bidragsgivning. Utskottet anser det emellertid inte erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet.
Styrelse och ledning
Regeringen föreslår att staten skall lämna bidrag till finansieringen av Filminstitutets styrelse och ledning. Bidraget föreslås motsvara den del av verksamheten som rör det filmkulturella uppdraget.
Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.
Administrativ service
Regeringen föreslår att staten skall bidra till finansieringen av Filminstitutets administrativa service motsvarande den del av Filminstitutets totala verksamhet som avser det filmkulturella uppdraget.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd
I propositionen anförs att det är värdefullt att det finns en miljö utanför Filminstitutet till vilken filmare kan vända sig för att söka stöd för sina kortfilmsprojekt. Staten bör därför bibehålla ansvaret för Konstnärsnämndens stöd till kortfilmsproduktion.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen.
Anslagsfrågor
Enligt förslagen i propositionen skall på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisas dels 30750000 kr för filmproduktion under ett nytt anslag, benämnt Stöd till svensk filmproduktion m.m., dels 16035000 kr för filmkulturell verksamhet under ett nytt anslag, benämnt Stöd till filmkulturell verksamhet.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen
I propositionen anförs att -- när det gäller övrig filmkulturell verksamhet -- anslaget Filmstöd skall finnas kvar med vissa förändringar för den aktuella perioden enligt följande.
Den medelsanvisning som riksdagen under 1991/92 års riksmöte tog ställning till innebar att 65513000 kr anvisades under anslaget, medel som fördelades på sju olika anslagsposter. Som framgår av propositionen avses anslaget under hela innevarande budgetår belastas med 51513000 kr, vilket innebär en besparing på 14 miljoner kronor i förhållande till det av riksdagen anvisade beloppet (prop. s.26). Vidare anförs i propositionen att endast tre av anslagsposterna skall finnas kvar. Omfördelningar inom anslaget innebär att fördelningen av medel mellan anslagsposter under anslaget Filmstöd kraftigt ändras i förhållande till vårens riksdagsbeslut. Anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film beräknas för tiden den 1 januari 1993--den 30 juni 1993 uppgå till 6miljoner kronor, vilket innebär en årsvis ökning med 674000 kr i förhållande till riksdagens tidigare beslut. Under anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom beräknas 11miljoner kronor, en ökning med ca 7,5 miljoner kronor på årsbasis. För anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet beräknas 1114000 kr, en ökning med 43000 kr på årsbasis i förhållande till riksdagens beslut under våren.
Något formellt yrkande beträffande medelsberäkningen för de aktuella anslagsposterna har inte framställts i propositionen.
Utskottet föreslår en medelsberäkning för de tre anslagsposterna under anslaget Filmstöd i enlighet med vad regeringen angivit.
Vidare vill utskottet med anledning av anslagskonstruktionen anföra följande.
Regeringens förslag innebär en strikt uppdelning av den medelsanvisning som riktar sig till barn och ungdom och den som riktar sig till vuxna. Enligt utskottets uppfattning kan det -- eftersom vissa filmkulturella aktiviteter rör både barn/ungdomar och vuxna -- medföra en viss otymplighet i Filminstitutets hantering av medlen om medelsanvisningen i alltför hög grad låses till de två aktuella anslagsposterna, Främjande av spridning och visning av värdefull film och Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom. Utskottet anser det därför vara motiverat med en viss flexibilitet mellan de angivna anslagsposterna genom att regeringen efter förslag från Filminstitutet ges en möjlighet att omfördela belopp mellan de två anslagsposterna. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och videoavtalet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen förordats i fråga om de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och videoavtalet,
2. beträffande minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (m, fp, c, kds)
3. beträffande stöd till regional filmproduktion
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr1 och 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna del,
4. beträffande fördelningen av biograf- och branschstödet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 1, res. 2 (s)
5. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att medverka vid bildandet av Stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med särskilt avtal,
6. beträffande filmens roll i det lokala kulturlivet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 7,
7. beträffande möjligheterna för privata och föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa aktuell film
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 6,
8. beträffande bidragsfördelningen till visningsorganisationer och annan extern filmkulturell verksamhet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 2,
9. beträffande långsiktig ekonomisk planering för visningsorganisationerna och andra från Filminstitutet fristående intressenter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 3,
10. beträffande Filminstitutets import av film för vuxenpublik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1992/93:Kr3 yrkande 2 godkänner vad som anförts i propositionen, res. 3 (s)
11. beträffande medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 4, res. 4 (s) -- villk. 3
12. beträffande formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 3,
res. 5 (s) -- villk. 3 och 4
13. beträffande statens övertagande av ansvaret för finansieringen av vissa filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som i propositionen förordats om statens övertagande av ansvaret för finansieringen av vissa filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet i den mån frågan inte behandlats under mom. 10,
14. beträffande import- och lanseringsstödet till externa organisationer
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr3 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande import- och lanseringsstödet till externa organisationer,
15. beträffande frågan hur all importstödd film skall kunna nå en större publik
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 5,
16. beträffande samarbete om bidragsfördelningen mellan Filminstitutet och de organisationer som söker importstöd
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 9,
17. beträffande grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av Filminstitutets styrelse och ledning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats i propositionen om grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av Filminstitutets styrelse och ledning,
18. beträffande grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av Filminstitutets administrativa service
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats i propositionen om grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av Filminstitutets administrativa service,
19. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk filmproduktion m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30750000 kr,
20. beträffande medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16035000 kr,
21. beträffande fördelningen av medel mellan anslagsposter under anslaget Filmstöd
att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:10 angivna fördelningen av medel mellan anslagsposterna Främjande av spridning och visning av värdefull film, Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom samt Bidrag till projekt på filmområdet för tiden den 1 januari 1993--den 30 juni 1993 under anslaget Filmstöd,
22. beträffande flexibilitet mellan vissa anslagsposter
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om flexibilitet mellan anslagsposterna Främjande av spridning och visning av värdefull film samt Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.
Stockholm den 24 november 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan (mom. 2)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Rose-Marie Frebran (kds), Carl-Johan Wilson (fp) och Birgitta Wistrand (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I likhet med motionärerna" och slutar med "sålunda anfört" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är välkommet att produktionsstöd i fortsättningen endast kan utgå om en ambitiös spridningsplan för filmen kan uppvisas. Utskottet gör den bedömningen att det kan vara motiverat att Filminstitutet utfärdar närmare anvisningar för hur en sådan redovisning lämpligen bör göras så att beslutsunderlaget blir så enhetligt som möjligt. Det ankommer dock på Filminstitutets styrelse att avgöra behovet av sådana anvisningar. Utskottet anser att motion Kr3 yrkande 1 i denna del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna del,
2. Fördelningen av biograf- och branschstödet (mom.4)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Eftersom den fråga" och slutar med "till stånd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har bransch- och visningsorganisationerna bäst förutsättningar att avgöra hur biografstödet bör utformas och fördelas för att få bästa effekt. Av detta följer att tillgängliga medel bör fördelas i samförstånd mellan Filminstitutets styrelse och Film- och videobranschens samarbetskommitté. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr2 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande fördelningen av biograf- och branschstödet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr 2 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Filminstitutets import av film för vuxenpublik (mom. 10)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Kr3 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning kan vi i Sverige genom Filminstitutets import av vuxenfilm få tillgång till kvalitetsfilm från andra länder vilkas filmer annars troligen inte skulle importeras. För att filmklubbar och visningsorganisationer skall kunna visa kvalitetsfilm är importverksamheten mycket angelägen. Importen av vuxenfilm har även vital betydelse för Filminstitutets verksamhet. Mot denna bakgrund anser utskottet att Filminstitutets import av vuxenfilm inte bör avvecklas. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr3 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Filminstitutets import av film för vuxenpublik
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Filminstitutets import av film för vuxenpublik,
4. Medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som en följd" och slutar med "sådan verksamhet" bort ha följande lydelse:
För att den kontinuitet som finns i Filminstitutets import av vuxenfilm inte skall brytas anser utskottet att 250000 kr skall anslås för tiden den 1 januari 1993--den 30 juni 1993. Detta belopp bör anvisas under ett särskilt anslag på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 4 beslutar att till Filminstitutets import av vuxenfilm på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 250000 kr,
5. Formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Av samma" och slutar med "Kr3 yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som tidigare anförts om Filminstitutets import av vuxenfilm anser utskottet att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om finansiering av verksamheten för tiden efter budgetåret 1992/93. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Jag ansluter mig till vad reservanterna bakom reservationerna 3, 4 och 5 anfört.
Sammanställning av den i propositionen angivna medelsberäkningen för filmområdet för första halvåret 1993
Bilaga 1
_______________________________________________________________________________ Budgetåret 1992/93
______________________________________ 1992 1993 juli-december januari-juni Regeringens förslag _______________________________________________________________________________ Anslaget Filmstöd
1. Bidrag till Filmfonden 15 080 000 - 2. Produktionsstöd till svenska kortfilmer 1 828 000 - 3. Främjande av spridning och visning av värdefull film 5 538 000 6 000 000 4. Bidrag till filmkulturella ändamål 3 586 000 - 5. Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom 3 653 000 11 000 000 6. Stöd till biografer 2 600 000 - 7. Bidrag till projekt på filmområdet 1 114 000 1 114 000
Anslaget Stöd till svensk filmproduktion m.m. 30 750 000
Anslaget Stöd till filmkulturell verksamhet
Arkivverksamhet 9 000 000 Publikationer och information 4 250 000 Styrelse och ledning 2 000 000 Administrativ service 785 000 ______________________________________________________________________________ Summa 33 399 000 64 899 000
Sammanställning av Filminstitutets intäkter och kostnader (årsbasis)
Bilaga 2
Beräknat utfall Utfall för för verksamhets- verksamhets- året 1993/94 året 1991/92 INTÄKTER (mkr) (mkr) __________________________________________________________________________
A. Intäkter enligt film- och videoavtalet, m.m.
Statsbidrag 61,5* 29,0 Biografavgift (10 %) 75,0 75,7 Videoavgifter 25,0 38,7 SVT 15,0 (+15,0) 9,3 (+9,3) TV4 5,0 (+ 7,5) - Räntor 10,0 -0,95 Återbetaln. resp. Filmintäkter ? 11,3 __________________________________________________________________________ S:a intäkter ca 191,5 (+22,5) ca 163,1 (+9,3)
B. Statsanslag till filmkultur 66,1 33,1
__________________________________________________________________________ S:A INTÄKTER TOTALT ca 257,6 ca 196,2 __________________________________________________________________________
Siffror inom parentes anger de belopp som TV-företagen -- utöver vad som gäller enligt det nuvarande resp. det nya film- och videoavtalet -- garanterat att årligen avsätta för samproduktioner, medfinansiering och köp av visningsrätter för film som erhåller stöd enligt avtalen.
* Enligt 15 § i filmavtalet, som träder i kraft den 1 januari 1993, skall staten lämna ett årligt bidrag till Filminstitutet med 61,5 miljoner kronor. Staten har för avsikt att räkna upp bidraget enligt de regler som gäller för statliga bidragsanslag.
Anm. Utöver i tabellen angivna belopp anvisas särskilda medel för kortfilmsproduktion m.m. över anslaget Filmstöd, anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet. Medlen disponeras av Konstnärsnämnden. Budgetåret 1991/92 uppgick nämnda bidrag till ca 2,1 miljoner kronor. I propositionen föreslås en begränsad ökning, vilken innebär att stödet föreslås uppgå till 2,2 miljoner kronor på årsbasis.
__________________________________________________________________________
Beräknat utfall Utfall för för verksamhets- verksamhets- året 1993/94 året 1991/92 KOSTNADER (mkr) (mkr) __________________________________________________________________________
A. Ändamål enligt film- och videoavtalet
Internationella samproduktionsfonder 9,0 7,4 Biografstöd (1993/94 även videostöd) 7,5* 4,5*,** Branschstöd 6,0 4,5** Videostöd 0,0 4,5** Förhandsstöd 127,0 101,6 Efterhandsstöd 42,0 0,0 Filmkulturell verksamhet (jfr nedan) 0,0 40,6** __________________________________________________________________________ S:a kostn. finansierade via avtalet 191,5 163,1
B. Filminstitutets filmkulturella verksamhet (jfr ovan) 66,1* 33,1* __________________________________________________________________________ S:A KOSTNADER TOTALT 257,6 196,2 __________________________________________________________________________
* Budgetåret 1991/92 utgick ett statligt bidrag om 5 miljoner kronor under anslagsposten Stöd till biografer (inom ramen för beloppet 33,1 miljoner kronor). I fortsättningen kommer stöd till biografer att finansieras enbart via filmavtalet.
** Uppgift från Kulturdepartementet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Motionerna3 Ärendets beredning4 Vissa bakgrundsuppgifter samt propositionens huvudsakliga innehåll4 Utskottet6 Inledning6 Det nya filmavtalet m.m.7 Statens stöd till svensk filmproduktion7 Bildandet av en stiftelse9 Stöd till den filmkulturella verksamheten10 Styrelse och ledning14 Administrativ service14 Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd15 Anslagsfrågor15 Hemställan16 Reservationer 1. Minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan (m, fp, c, kds)18 2. Fördelningen av biograf- och branschstödet (s)19 3. Filminstitutets import av film för vuxenpublik (s)19 4. Medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm (s)20 5. Formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (s)20 Meningsyttring av suppleant (v)21 Bilaga 1 Sammanställning av den i propositionen angivna medelsberäkningen för filmområdet för första halvåret 199323 Bilaga 2 Sammanställning av Filminstitutets intäkter och kostnader (årsbasis)24