Filmfrågor
Betänkande 1997/98:KrU16
Kulturutskottets betänkande
1997/98:KRU16
Filmpolitiken
Innehåll
1997/98 KrU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motioner om filmfrågor från allmänna motionstiden hösten 1997. Förslag som har samband med ett nytt filmavtal avstyrks med hänvisning bl.a. till att regeringen inom kort skall tillsätta en filmpolitisk utredning, vars arbete inte bör föregripas. Med hänvisning till att riksdagen redan tidigare gett regeringen till känna att Filminstitutet även i fortsättningen skall stödja visning av 16-mm-film avstyrks ett motionsyrkande i frågan. Ett motionsförslag om att utbyggnaden av regionala resurscentrum för film och video skall syfta till att täcka hela landet avstyrks då regeringen i kulturpropositionen hösten 1996 uttalat sig för att detta bör vara målet på sikt. Utskottet avstyrker även ett förslag om att regionala resurscentrum för film och video skall tillåtas producera långfilm på grund av risken för att statsbidraget inte skulle räcka för sitt egentliga stödändamål. Ett motionsyrkande om att en utvecklingsfond skall inrättas för filmproduktion avstyrks. Regeringens överväganden med anledning av betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172) bör inte föregripas. Utskottet konstaterar - med anledning av ett motionsförslag som avstyrks - att Sverige genom sitt deltagande i EU verkar för att villkoren för distribution och produktion av europeisk film och europeiska TV-program skall förbättras. Ett motionsförslag om att utvärdera vilka konsekvenser införandet av mervärdesskatt på entréavgifterna till biografföreställningar har haft för antalet biobesök avstyrks. Det ankommer på Filminstitutet att följa utvecklingen av biljettpriset och antalet biobesök. Fem reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.
Motionerna
1997/98:Kr213 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt filmavtal bör föreläggas riksdagen i sådan tid att det kan behandlas under våren 1998, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den av tekniska orsaker nödvändiga övergången till nya visningsformer vad gäller film inte får ske i sådan takt att vissa filmklubbar och visningsorganisationer slås ut, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnaden av en regional struktur på filmens område, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional filmproduktion. 1997/98:Kr268 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s medieprogram, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandsstöd och inte efterhandsstöd, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Filminstitutet. 1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvecklingsfond för svensk film, 69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av konsekvenserna av en mervärdesskatt på entréavgifter till biografföreställningar. 1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till produktion av svensk barnfilm.
Utskottet
Frågor om ett nytt filmavtal Det statliga stödet på filmområdet uppgår år 1998 till nära 130 miljoner kronor, varav 61,5 miljoner kronor avser stöd till svensk filmproduktion, ca 57,1 miljoner kronor filmkulturell verksamhet och 9 miljoner kronor regionala resurscentrum för film och video. Vidare lämnas ett bidrag på drygt 2,2 miljoner kronor till Konstnärsnämndens filmstöd för produktion av kortfilm. Genom 1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet som träffades mellan staten, film- och videobranscherna samt TV-företagen Sveriges Television och TV 4 stöder avtalsparterna - i varierande omfattning - filmproduktion samt vissa andra ändamål som anges i avtalet, t.ex. utgivning och lansering av kvalitetsfilm på video. Avtalet gäller för tiden den 1 januari 1993-31 december 1998. Riksdagen har godkänt de ekonomiska förpliktelser för staten som följer med avtalet (prop. 1992/93:10, bet. 1992/93:KrU7, rskr. 1992/93:60). För närmare detaljer om innehållet i 1993 års filmavtal - t.ex. då det gäller produktionsstödets uppbyggnad - hänvisas till prop. 1992/93:10 bilaga 3 s. 54. Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 sagt sig ha för avsikt att förelägga riksdagen en proposition våren 1998 med utgångspunkt i ett nytt filmavtal (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.2). I februari 1998 beslutade samtliga ovan nämnda parter med undantag för videobranschen att förlänga nu gällande avtal. Det förlängda avtalet skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1999 t.o.m. den 31 december 1999. Om parterna inte före den 1 februari 1999 har kommit överens om ett nytt finansieringsavtal skall avtalet gälla t.o.m. den 31 december 2000. Vissa mindre ändringar har gjorts i det förlängda avtalet, främst avseende videostödet, som upphör att utgå i och med att videobranschen inte längre är avtalspart. Vidare kan nämnas att ett tillägg gjorts i 17 § som innebär att sådana anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga erhåller stöd. Kulturdepartementet har i samband med att avtalet förlängdes i ett pressmeddelande meddelat att en särskild utredare skall lägga fram ett underlag till den framtida filmpolitiken. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att informera riksdagen om det förlängda avtalet i en skrivelse. I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som har samband med ett nytt filmavtal. I motion Kr213 (c), som väcktes i september 1997, behandlas frågan om tidpunkten för avlämnande av en filmpolitisk proposition. Motionärerna anser att en proposition om frågor som rör ett nytt filmavtal bör föreläggas riksdagen i sådan tid att den kan behandlas under våren 1998 (yrkande 8). I annat fall är - menar motionärerna - risken stor att ett vakuum uppstår i filmproduktionen, eftersom filmproducenterna kan ha svårt att planera sin verksamhet innan avtalet godkänts av riksdagen. Utskottet konstaterar att förutsättningarna för att regeringen skall överlämna en filmpolitisk proposition till riksdagen under våren 1998 ändrats, vilket också framgår av redovisningen i inledningen till detta avsnitt. Enligt utskottets mening bör resultatet av den aviserade filmpolitiska utredningen - liksom regeringens ställningstagande därtill - inte föregripas. Motionsyrkandet avstyrks. I motion Kr268 (v) behandlas filmproduktionsstödets konstruktion enligt nu gällande filmavtal. Motionsförslaget syftar till att efterhandsstödet, som bygger på en films kommersiella framgång, skall upphöra. I stället bör enbart ett förhandsstöd som bygger på kvalitetskriterier finnas (yrkande 10). Utskottet utgår från att frågan om produktionsstödets uppbyggnad kommer att bli föremål för översyn inom ramen för den utredning om filmpolitiken som regeringen inom kort skall tillsätta. Motionsyrkandet avstyrks därmed. I motion Kr306 (kd) yrkas att minst hälften av produktionsstödet skall användas för produktion av barnfilm (yrkande 13). Utskottet avstyrkte yrkanden liknande det nu aktuella under föregående riksmöte. Utskottet anförde då bl.a. att det av filmavtalet framgår att Filminstitutets styrelse skall ansvara för att tillgodose behovet av värdefull svensk filmproduktion genom att stöd ges till såväl långfilm som kortfilm. Styrelsen skall också beakta behovet av dokumentärfilm och film riktad till barn och ungdom (23 § i avtalet). Avtalet innehåller emellertid inte någon bestämmelse som anger hur stor andel av produktionsstödet som skall användas för barnfilm. Vidare erinrade utskottet om att det ankommer på Filminstitutet att avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika filmgenrer. Det är - menade utskottet - således inte en uppgift för riksdagen att ange en procentsiffra för hur stor andel av stödmedlen som bör gå till produktion av barnfilm. Utskottet utgick från att regeringen i god tid innan ett nytt filmavtal träffas skulle pröva de olika stödformerna och stödvillkoren och föreslå de förändringar som kan behövas (bet. 1996/97:KrU1 s. 99). Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motionsyrkandet avslås. Motionärerna bakom motion Kr268 (v) föreslår att Filminstitutet skall få i uppdrag att i samverkan med folkbiblioteken permanenta försöken att låna ut klassiska filmverk till allmänheten (yrkande 11). Den försöksverksamhet med videogram på folkbibliotek som motionsyrkandet torde avse pågick under åren 1984-1986 på ett tjugotal bibliotek i landet. Bakom försöksverksamheten stod - förutom Filminstitutet - Bibliotekstjänst, Sveriges Allmänna Biblioteksförening, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Television och Utbildningsradion. Kulturrådet bidrog med projektmedel till enstaka bibliotek för att de skulle kunna delta i försöksverksamheten. Försöket innebar att film på video endast fick användas internt, dvs. för visning inom biblioteken och inom ramen för programverksamhet anordnad av biblioteken. Numera är utlåning av film på video vanligt förekommande på landets folkbibliotek. En kartläggning som nyligen gjorts av Filminstitutet visar t.ex. att Bibliotekstjänst årligen säljer mer än 14 000 videokassetter till folkbiblioteken för utlåning/uthyrning till enskilda (Film landet runt. September 1997). Utskottet vill tillägga att Filminstitutet i en rapport till regeringen hösten 1997 föreslagit att - som ett komplement till videohandeln - särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera folkbiblioteken till att öka innehavet av film på video. Filminstitutet anser att det bör ankomma på institutets styrelse att efter samråd med branschen utforma en lämplig stödordning (Underlag för överläggningar om ett nytt filmavtal. Rapport från Svenska Filminstitutet). Utskottet anser sig kunna förutsätta att frågan blir föremål för överväganden av den av regeringen aviserade filmpolitiska utredningen. Utskottet konstaterar att det inte finns någon anledning att föreslå något riksdagens initiativ med anledning av den i motionen aktualiserade frågan. Motionsyrkandet avstyrks. I sammanhanget kan även nämnas att det stöd till produktion av kvalitetsfilm på video som fördelas i enlighet med nu gällande filmavtal kommer att upphöra fr.o.m. kommande årsskifte på grund av att videobranschen inte är avtalspart i det förlängda filmavtalet.
Fråga om stöd till visningsorganisationer Under föregående riksmöte behandlade utskottet ett yrkande om att stöd även fortsättningsvis borde utgå till visning av 16-mm-film. I sammanhanget redovisade utskottet bl.a. att 16-mm-filmen håller på att ersättas av 35-mm- film i samband med att visningsorganisationerna och biograferna engagerat sig i skolbiovisningar. Även video har kommit att ersätta smalfilmen på en rad olika användningsområden. Videodistributionen har således blivit ett komplement till filmdistributionen, medan 16-mm-filmen minskar, anförde utskottet. Vidare konstaterade utskottet att den pågående utvecklingen innebär att utbudet av liksom efterfrågan på 16-mm-film successivt minskar och att Filminstitutet bl.a. mot den bakgrunden valt att prioritera 35-mm-film för visning på biograf. Utskottet ansåg det vara naturligt att visningsverksamheten i landet förändras i takt med att tekniken utvecklas och att Filminstitutets ställningstagande i denna fråga syntes vara i takt med den tekniska utvecklingen. Utskottet kom emellertid fram till att filmkulturellt stöd till verksamhet med 16-mm-film skall kunna utgå även i fortsättningen, vilket riksdagen därefter som sin mening gav regeringen till känna (bet. 1996/97:KrU1 s. 98, rskr. 1996/97:129). Motionärerna bakom motion Kr213 (c) anser att de visningsorganisationer som inte kan visa 35-mm-film inte skall missgynnas eller få sina bidrag nedskurna (yrkande 9). I budgetpropositionen för år 1998 redovisar regeringen att den inhämtat från Filminstitutet att institutets stöd till filmvisning inom visningsorganisationerna inte är öronmärkt för 16-mm-visningar resp. 35-mm- visningar. Institutet har inte heller fattat något principiellt beslut om att visningar av 16-mm-film inte skall vara stödberättigad verksamhet (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.3). Utskottet delar den uppfattning som ligger bakom motionen, nämligen att visningsorganisationer som ännu inte har möjlighet att visa 35-mm-film inte skall missgynnas vid bidragsfördelningen. Riksdagens tillkännagivande under föregående riksmöte innebar som framgår av den i det föregående lämnade redovisningen att Filminstitutet även i fortsättningen skall stödja visning av 16-mm-film. Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att riksdagen än en gång tar något initiativ i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Regional struktur och produktion Frågor rörande regionala resurscentrum för film och video tas upp i två motionsyrkanden. Ett särskilt stöd till regionala resurscentrum för film och video infördes fr.o.m. budgetåret 1997. Stödet utgår från anslaget Filmstöd under en särskild anslagspost. Första året uppgick detta stöd till 4,5 miljoner kronor. För innevarande budgetår har det räknats upp med 4,5 miljoner kronor till 9 miljoner kronor (prop. 1996/97:3 och 1996/97:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.2, bet. 1996/97:KrU1 s. 100, rskr. 1996/97:129, prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.3, bet. 1997/98:KrU1 s. 106, rskr. 1997/98:87). År 1998 erhåller 12 resurscentrum statligt stöd, jämfört med 9 resurscentrum året innan. Enligt de regler som gäller för stödet till regionala resurscentrum för film och video skall medlen främst användas för verksamheter på filmområdet av och för barn och ungdom såsom videoverkstäder, skolbio eller liknande, inklusive fortbildning av lärare och annan personal som arbetar med dessa verksamheter, samt andra verksamheter på det filmkulturella området såsom åtgärder för att främja spridning och visning av värdefull kvalitetsfilm. Stödet kan även användas för s.k. plantskolor för unga filmare inom film och video. I viss begränsad utsträckning kan stödet därutöver användas för produktion och distribution av kort- och dokumentärfilm (ur Statsliggaren för år 1998 utgiftsområde 17 s. 233). Vidare utgår medel från anslagsposten för filmkulturell verksamhet till lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom samt lokalt arbete med video för barn och ungdom i den mån stödet till regionala resurscentrum för film och video inte kan tillgodose dessa verksamheters behov. Motionärerna bakom motion Kr213 (c) anser att utbyggnaden av regionala resurscentrum för film och video skall syfta till att så småningom täcka hela landet. Vidare bör - anser motionärerna - de resurser som används för lokala videoprojekt bland barn och ungdom överföras till resurscentrumen efter hand som den regionala strukturen byggs ut (yrkande 10). Utskottet vill understryka att resurserna för regionala resurscentrum för film och video, som för närvarande uppgår till 9 miljoner kronor, i budgetpropositionen för 1998 förutskickats öka ytterligare för år 1999. Därmed torde det finnas möjlighet att redan under nästa år fortsätta utbyggnaden av den regionala verksamheten i linje med förslaget i den aktuella motionen. Det bör tilläggas att regeringen i kulturpropositionen hösten 1996 uttalade att målet på sikt bör vara att etablera regionala resurscentrum över hela landet (prop. 1996/97:3 s. 101). Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att en uppföljning görs av de statligt stödda regionala och lokala verksamheterna. I kulturpropositionen uttalade regeringen att det regionala stödet skall utvärderas kontinuerligt i treårsintervaller. En första prövning bör kunna ske i samband med Filminstitutets anslagsframställning för år 2000 (prop. 1996/97:3 s. 101). Utskottet utgår från att Filminstitutet i anslutning härtill även ser över andra stödformer som t.ex. stödet till lokalt arbete med video för barn och ungdom. Utskottet anser att det inte finns skäl att föreslå att riksdagen skall ta något initiativ i fråga om principerna för resursanvändningen i enlighet med vad som förordats i den aktuella motionen. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr213 (c) yrkande 10. I samma motion, Kr213 (c), yrkas att regionala resurscentrum skall tillåtas producera såväl långfilm som kort- och dokumentärfilm (yrkande 11). Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett yrkande liknande det nu aktuella. Utskottet pekade på att kostnaderna för produktion av långfilm är avsevärt högre än kostnaderna för produktion av kort- och dokumentärfilm. Om resurscentrumen skulle använda statsbidraget för produktion av långfilm skulle bidraget till ett resurscentrum kunna förbrukas genom satsning på ett enskilt långfilmsprojekt. Detta skulle, menade utskottet, innebära att syftet med bidraget - nämligen att bl.a. stödja barns och ungas skapande med rörliga bilder - inte skulle uppnås. Utskottet ansåg därför att det var motiverat att användningen av bidragsmedlen begränsades så som regeringen föreslagit (bet. 1996/97:KrU1 s. 101). Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Utskottet vill - liksom vid föregående riksmöte - tillägga att de regionala resurscentrumen bör vara oförhindrade att medverka i långfilmsproduktion under förutsättning att finansiering sker på annat sätt än genom den här aktuella stödformen. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) föreslår att en utvecklingsfond skall bildas för att oberoende filmare skall kunna växa i sitt skapande och för att svensk television skall kunna öka sin kvalitetsproduktion. Fonden skulle exempelvis kunna utformas som en riskkapitalfond. Från fonden skulle medel kunna utgå för att stödja svensk dramaproduktion, novellfilm, dokumentärfilm, barn- och ungdomsproduktioner etc. Medel till fonden skulle - anförs det - kunna tas från TV 4:s koncessionsavgift. Enligt motionsförslaget bör möjligheterna att inrätta en utvecklingsfond utredas (yrkande 66). Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat motionsyrkanden liknande det nu aktuella. I betänkande 1997/98:KrU11 anförde utskottet följande.
Genom pressmeddelande den 13 november 1997 aviserade regeringen att den avser att föreslå ett särskilt permanent stöd till SVT på 75 miljoner kronor per år för kvalificerad programproduktion såsom dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. En särskild utredare har på regeringens uppdrag i december 1997 avgett betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172). I betänkandet behandlas frågor av det slag som de nu aktuella motionsyrkandena tar upp. Utredaren föreslår att en fond skall inrättas med ändamålet att stödja svensk kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bolagen. Fonden föreslås bli finansierad helt med statliga anslag och administrerad av en ny myndighet. Medel ur fonden skall kunna utgå som produktionsstöd eller som underlagsbefrämjande bidrag till TV-program inom genregrupperna kortfilm och dokumentärer. Fonden bör enligt utredaren finansieras med medel ur TV 4:s koncessionsavgift. Minst 75 miljoner kronor bör årligen avsättas för en treårig försöksverksamhet, som därefter bör utvärderas. Betänkandet har inte remitterats. Utskottet konstaterar att motionärernas förslag aktualiseras i den nämnda utredningen och anser att riksdagen därför inte bör föregripa regeringens överväganden om stöd till kvalificerad TV-produktion med anledning av utredningsförslaget. Utskottet avstyrker motionsyrkandena (bet. s. 16). Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion Kr270 (mp) yrkande 66 avstyrks.
EU:s medieprogram För att stödja film- och TV-industrin i Europa tillkom inom Europeiska unionen (EU) år 1991 programmet Media 95, vilket så småningom kom att kallas Media I. Ett av syftena med programmet var att minska USA:s dominans över det europeiska biograf- och TV-utbudet. Media I efterträddes av ett nytt program, kallat Media II, som löper fr.o.m. år 1996 t.o.m. år 2000. Programmets budget för femårsperioden uppgår till 310 miljoner ecu, vilket motsvarar 2,6 miljarder svenska kronor. Media II har tre huvudmål: distribution, utveckling och utbildning. Inom Media II utdelas inte något produktionsstöd, vilket beror på att Europarådet sedan år 1989 driver en fond för film- och TV-produktion, Eurimages. TV-direktivet, vanligen kallat TV utan gränser, antogs år 1989 och innehåller regler om europeiskt programinnehåll, karenstider för sändning av biograffilm m.m. Direktivet tillkom för att skydda den europeiska programindustrin mot den amerikanska dominansen. (För en utförligare beskrivning av Media II-programmet och TV-direktivet hänvisas till skriften EU-stöd till svensk kultur. Handbok och exempelsamling 1998. Stockholm 1997.) Förslag om inrättande av en garantifond för stöd till audiovisuell produktion lämnades år 1995 av EU-kommissionen. Kommissionens förslag har kritiserats och reviderats på flera punkter. I regeringens skrivelse 1997/98:60 redovisas att Sverige har ställt sig negativt till förslaget bl.a. mot bakgrund av att finansieringen av bidraget från EG-budgeten inte är klar och att TV-sektorn inte omfattas av förslaget. Förslaget har överlämnats till det brittiska ordförandeskapet med uppdrag att särskilt analysera frågor kring distribution av filmproduktioner (skr. s. 183). Förslaget i motion Kr268 (v) syftar till att villkoren för den europeiska film- och TV-produktionen skall förbättras. Det är - framhåller motionärerna - angeläget att Sverige tillsammans med andra europeiska länder ökar spridningen av svensk film och svenska TV-program (yrkande 8). Utskottet konstaterar att Sverige genom sitt deltagande i EU deltar i och verkar för att villkoren skall förbättras för distribution och produktion av europeisk film och europeiska TV-program i enlighet med syftet bakom motion Kr268 (v). Det bör i sammanhanget tilläggas att utskottet noterat att det avtal inom ramen för OECD om multilaterala investeringar (Multilateral Agreement on Investments, MAI) som för närvarande är föremål för förhandling även berör kultur- och mediesektorn. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media inom Europaparlamentet har tidigare i år i ett yttrande till utskottet för externa ekonomiska förbindelser framfört farhågor beträffande konsekvenserna av tillämpningen av det multilaterala avtalet, bl.a. då det gäller klausulen om likabehandling av utländska och inhemska företag samt klausulen om mest gynnad nation. Likabehandling skulle i detta fall innebära att tredje land, som har egna blomstrande audiovisuella industrier, skulle få tillgång till EU:s och medlemsländernas stödsystem som t.ex. Media II, vilket skulle upphäva det ursprungliga syftet med dessa program. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media har därför understrukit att ingenting får äventyra EU:s eller dess medlemsstaters frihet att ta initiativ för att främja och stödja kulturell och språklig mångfald nu eller i framtiden och hävdar att en villkorslös avreglering av kulturindustrin kommer att motverka kulturpolitikens egentliga mål. Om grundprinciperna för det multilaterala avtalet om investeringar, dvs. principerna om likabehandling av utländska och inhemska företag och om mest gynnad nation, tillämpas på kultursektorn kommer detta att direkt underminera verksamheten inom EU:s olika initiativ för kultursektorn och den audiovisuella sektorn (Betänkande med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna inom ramen för OECD om ett multilateralt avtal om investeringar, A4-0073/98). I en interpellationsdebatt i riksdagen har kulturministern nyligen redovisat att en majoritet av EU:s kulturministrar är överens om att kultur- och mediesektorn behöver ett särskilt skydd eller undantag i MAI-avtalet. Inom EU- kretsen diskuteras olika alternativ för hur kultur- och medieområdet kan behandlas i avtalet (prot. 1997/98:88). Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta förhandlingsarbetet har som utgångspunkt att syftet med nuvarande stödprogram på kultur- och medieområdet inom EU inte skall riskera att motverkas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr268 (v) yrkande 8.
Konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna Som ett led i Sveriges anpassning till EG:s mervärdesskatteregler är biografbiljetter fr.o.m. den 1 juli 1996 belagda med 6 % mervärdesskatt, vilket är den lägsta svenska mervärdesskattesatsen. I proposition 1995/96:191 anförde regeringen bl.a. att den i sina beräkningar av effekterna av att införa mervärdesskatt på entréavgifterna kommit fram till att en skattesats på 6 % är kostnadsneutral för branschen, en bedömning som delades av filmbranschen. Enligt regeringens bedömning torde därför införandet av mervärdesskatt inte behöva medföra någon större förändring av biljettpriserna (prop. s. 7). I en motion, Kr270 (mp), föreslås att en utvärdering skall göras av vilka konsekvenser införandet av mervärdesskatt på entréavgifterna till biografföreställningar har haft för antalet biobesök (yrkande 69). Av den kartläggning om spridningen i hela landet av biograffilm m.m., som Filminstitutet gjorde år 1997 och som nämnts i det föregående, framgår att antalet biobesök sjunkit från 1990/91, då publiken uppgick till 15 702 408 personer, till 1995/96, då publiken uppgick till 15 214 883 personer (Film landet runt). Utskottet har från Filminstitutet inhämtat att antalet biobesök år 1996 uppgick till 15 399 830. Motsvarande siffra för år 1997 uppgår till 15 209 926, vilket är en minskning med 1 %. Vidare har utskottet inhämtat att det genomsnittliga biljettpriset uppgick till - 62 kronor i december 1995, - 67 kronor i december 1996 och - 65 kronor i december 1997. Enligt Filminstitutet bör stor försiktighet iakttas vid bedömningen av orsakerna till utvecklingen av besökssiffrorna och biljettpriserna. Institutet anser dock att - i den mån biljettpriset ökat - detta inte beror på införandet av mervärdesskatt utan på ökade lönekostnader och nyinvesteringar i biograferna. Utskottet konstaterar att mindre än två år hunnit förflyta sedan entréavgifterna belades med mervärdesskatt. Det är därför inte möjligt att nu avläsa någon trend eller långt mindre dra någon slutsats då det gäller mervärdesskattens eventuella påverkan på antalet biobesök. Utskottet nöjer sig därför med att konstatera att antalet biobesökare synes vara stabilt över tvåårsperioden samt att de påvisade variationerna på biljettpriset kan bero på en sådan faktor som hur många barnfilmer - med lägre biljettpriser - resp. vuxenfilmer - med högre biljettpriser - som råkar ha haft premiär under det gångna året. Det bör enligt utskottets uppfattning ankomma på Filminstitutet att kontinuerligt följa utvecklingen av biljettpriset och antalet biobesök och att rapportera eventuella förändringar till regeringen. Enligt utskottets mening bör motionsyrkandet - med hänvisning till det anförda - inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Det avstyrks. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att - som redovisats inledningsvis i detta betänkande - det förlängda filmavtalet innehåller en ny bestämmelse som innebär att föreningsägda biografer, vilka saknar avdragsmöjlighet för ingående mervärdesskatt, fr.o.m. år 1999 kommer att erhålla kompensation till följd av de högre kostnader som de åsamkas på grund av att biografbiljetterna belagts med mervärdesskatt (avtalet 17 §).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande tidpunkten för avlämnande av en filmpolitisk proposition att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 8, 2. beträffande filmproduktionsstödets konstruktion att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 10, res. 1 (v) 3. beträffande produktion av barnfilm att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 13, res. 2 (kd) 4. beträffande utlåning av klassiska filmverk till allmänheten att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 11, res. 3 (v) 5. beträffande stöd till visningsorganisationer att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 9, 6. beträffande utbyggnaden av regionala resurscentrum för film och video att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 10, 7. beträffande långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 11, res. 4 (c) 8. beträffande inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 66, res. 5 (mp) 9. beträffande EU:s medieprogram att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 8, 10. beträffande konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 69.
Stockholm den 23 april 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Elizabeth Nyström (m), Christina Pettersson (s), Rune Berglund (s), Eva Arvidsson (s) och Lars Hjertén (m).
Reservationer
1. Filmproduktionsstödets konstruktion (mom. 2) Charlotta L Bjälkebring (v) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt filmavtal som börjar med ?Utskottet utgår? och slutar med ?avstyrks därmed? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) ifrågasätter utskottet konstruktionen av det nuvarande stödet till filmproduktion, som innebär att kommersiellt framgångsrika filmer erhåller ett efterhandsstöd. Utskottet har därför kommit fram till att den utredning om den framtida filmpolitiken som regeringen inom kort skall tillsätta bör utgå från att produktionsstödet i framtiden enbart skall vara ett förhandsstöd som bygger på kvalitetskriterier. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr268 (v) yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande filmproduktionsstödets konstruktion att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr268 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Produktion av barnfilm (mom. 3) Fanny Rizell (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt filmavtal som börjar med ?Utskottet avstyrkte? och slutar med ?Motionsyrkandet avslås? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna bakom motion Kr306 (kd) vill utskottet framhålla vikten av att hög kvalitet upprätthålls i svensk barnfilmsproduktion. Utskottet anser därför att den utredning om den framtida filmpolitiken som regeringen inom kort skall tillsätta i sitt arbete skall utgå från att minst hälften av stödet för filmproduktion skall gå till produktion av barnfilm av hög kvalitet. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr306 (kd) yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande produktion av barnfilm att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr306 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utlåning av klassiska filmverk till allmänheten (mom. 4) Charlotta L Bjälkebring (v) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt filmavtal som börjar med ?Numera är? och slutar med ?Motionsyrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) att det kan vara svårt att få tag på kvalitetsfilm hos de kommersiella videouthyrarna. Därför bör - som föreslagits i en rapport från Filminstitutet till regeringen - en särskild stödordning utformas för att stimulera folkbiblioteken till att öka sina innehav av kvalitetsfilm och filmklassiker på video. Den utredning om den framtida filmpolitiken som inom kort skall tillsättas av regeringen bör få i uppdrag att lämna förslag i detta hänseende. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr268 (v) yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande utlåning av klassiska filmverk till allmänheten att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr268 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum (mom. 7) Marianne Andersson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Regional struktur och produktion som börjar med ?Utskottet avstyrkte? och slutar med ?avstyrks motionsyrkandet? bort ha följande lydelse: Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till att det är angeläget att professionell långfilm kan produceras även på regional nivå. Det är därför rimligt att - som föreslås i motion Kr213 (c) - de regionala resurscentrumen för film och video i fortsättningen får möjlighet att använda de statliga bidragsmedlen även för långfilmsprojekt. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr213 (c) yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8) Ewa Larsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion som börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?66 avstyrks? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser utskottet att det finns starka skäl att inrätta en utvecklingsfond i syfte att stödja svensk filmproduktion. Sedan motionen väcktes har en särskild utredare överlämnat förslag till regeringen som ligger i linje med motionsförslaget (Bidrag till fri svensk TV-produktion, SOU 1997:172). Regeringen bör med det snaraste förelägga riksdagen förslag i denna fråga. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 66 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 66 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8) Marianne Andersson (c) anför: Jag erinrar om att företrädare för Centerpartiet i en kommittémotion, K310 (c), väckt under allmänna motionstiden hösten 1997, föreslagit att regeringen snarast skall lämna förslag till riksdagen om att inrätta en fristående fond för att främja kvalitetsproduktion för TV (yrkandena 13 och 14). I samma motion uttalades att kvalitetsproduktionen av TV-filmer skulle kunna finansieras med intäkter från den ökade TV-reklamen. Motionen har behandlats i kulturutskottets betänkande 1997/98:KrU11.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Motionerna..........................................1 Utskottet...........................................2 Frågor om ett nytt filmavtal......................2 Fråga om stöd till visningsorganisationer.........4 Regional struktur och produktion..................5 Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion7 EU:s medieprogram.................................7 Konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna9 Hemställan.......................................10 Reservationer......................................12 1. Filmproduktionsstödets konstruktion (mom. 2), (v)12 2. Produktion av barnfilm (mom. 3), (kd).........12 3. Utlåning av klassiska filmverk till allmänheten (mom. 4), (v)12 4. Långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum (mom. 7), (c)13 5. Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8), (mp)13 Särskilt yttrande..................................15 Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8), (c)15