Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
Betänkande 1994/95:FiU18
Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU18
Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning (prop. 1994/95:100 bil. 8)
Innehåll
1994/95
FiU18
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet de delar av budgetpropositionen (bilaga 8, Finansdepartementet) som berör Statens fastighetsverk och Statens lokalförsörjningsverk.
Utskottet tillstyrker förslagen till anslag inom här nämnda verksamhetsområden och godkänner förslagen till inriktning av besparingsåtgärder inom dessa områden. Vidare godkänner utskottet Fastighetsverkets treårsplan för investeringar och tillstyrker att verkets låneram i Riksgäldskontoret får uppgå till totalt 7 miljarder kronor.
I betänkandet behandlas fyra motioner från allmänna motionstiden som tar upp frågor rörande förvaltningen av kulturfastigheter, möjligheter för inlandssågverken att få utnyttja tillgången på skogsråvara väster om odlingsgränsen och ett bemyndigande om försäljning av Vasakronan AB. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
En gemensam reservation från ledamöter tillhörande Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokratiska samlingspartiet rörande försäljning av Vasakronan AB har fogats till betänkandet. Därutöver har två särskilda yttranden avlämnats.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 8 Finansdepartementet
dels under littera B Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning (s. 45--48)
att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt B 1 och B 2),
dels under punkt B 1 (s. 45--47)
att riksdagen till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 31 176 000 kr,
dels under punkt B 2 (s. 47--48)
att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr,
dels under punkt B 3 (s. 48--52)
1. att riksdagen godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. till Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,
2. att riksdagen godkänner den låneram för Investeringar m.m. vad avser de s.k. väntelägesfastigheterna i enlighet med vad regeringen förordat,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat,
4. att riksdagen till Statens fastighetsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
dels under punkt B 4 (s. 52--53)
att riksdagen till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr.
Motionerna
1994/95:Fi401 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av underhåll, bevarande och skyddande av Dämmans fyr (kronoholmen Dämman) i Mönsterås kommun, Kalmar län.
1994/95:Fi402 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillgodose råvarubehovet för sågverken i Norrbottens inland.
1994/95:Fi403 av Sten Tolgfors och Ulf Kristersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturstiftelser för förvaltning av historiska byggnader.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja Vasakronan AB.
Utfrågning
Generaldirektör Christer Wadelius, Statens fastighetsverk, har inför utskottet gett sina synpunkter på ärendet.
Utskottet
Statens lokalförsörjningsverk och Statens fastighetsverk handhar frågor rörande statlig fastighetsförvaltning och lokalförsörjning.
Statens lokalförsörjningsverk
Anslaget till Lokalförsörjningsverket
Statens lokalförsörjningsverk är en efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet, med huvuduppgift att lämna råd och stöd till regeringen och de statliga myndigheterna i fråga om lokalförsörjning. Det övergripande målet för stabsfunktionen är att på uppdrag av regeringen tillhandahålla ett objektivt och professionellt stöd på lokalförsörjningsområdet. Det övergripande målet för servicefunktionen är att erbjuda statliga förvaltningsmyndigheter de tjänster de efterfrågar på lokalförsörjningsområdet.
Statens lokalförsörjningsverk inledde sin verksamhet den 1 januari 1993. Anslaget för budgetåret 1993/94 uppgick till något mer än 56 miljoner kronor. Regeringen bedömer nu att en anslagsnivå på drygt 31 miljoner kronor är tillräcklig för verkets nuvarande uppgifter.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till anslag för Lokalförsörjningsverket för budgetåret 1995/96.
Täckning av merkostnader för lokaler m.m.
Statens lokalförsörjningsverk svarar för kostnader för tomma lokaler, för vissa övergångsvisa lokalkostnader i samband med myndigheters flyttningar samt för vissa avtal mellan staten och andra huvudmän, t.ex. i fråga om undervisningssjukhusen. För detta ändamål disponerar verket ett anslag för täckning av merkostnader i avvaktan på att tomma lokaler kan avvecklas, att befintliga hyreskontrakt löper ut etc. Verket skall redovisa vilka utgifter som skall belasta anslaget B 2 Täckning av merkostnader för lokaler m.m. till Finansdepartementet varje halvår.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att ett förslagsanslag på 35 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 anvisas för här angivet ändamål.
Statens fastighetsverk
Fastighetverkets verksamhet och finansiering
Statens fastighetsverk har till uppgift att förvalta byggnader och markområden som skall förbli i statlig ägo. I samband med bolagisering av Byggnadsstyrelsen, Vattenfall och Domänverket har fastigheter av nationellt kulturintresse överförts till Fastighetsverket. Från försvaret har överförts fästningar av riksintresse. Efterhand kan även överföring av fastigheter från andra statliga myndigheter komma att aktualiseras.
Fastighetsbeståndet består av:
Statliga fastigheter tillhörande det nationella kulturarvet. Regeringsbyggnaderna och statens donationsfastigheter. Statens utrikesfastigheter. Statliga markområden från den s.k. domänfonden.
Ägaransvaret för domänfonden överfördes till Fastighetsverket per den 1 januari 1994. Assidomän AB skall enligt nu gällande avtal med staten svara för den operativa förvaltningen av dessa markområden som längst till 1996-06-30.
Fastighetsverket förvaltar även ett antal universitets- och högskolefastigheter, dels s.k. väntelägesfastigheter som efterhand avses överföras till Statliga Akademiska Hus AB, dels s.k. utredningsfastigheter som kräver ytterligare utredning innan förvaltare utses. Till den senare kategorin räknas också de fastigheter verket förvärvat för den verksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse, civilförsvarsförråd och fastigheter för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU-fastigheterna har under verksamhetsåret överförts till SLU. Därutöver förvaltar verket på uppdrag riksdagens byggnader (fastighetsdrift) samt av UD inhyrda ambassader, kanslier m.m. Den ekonomiska styrningen av verksamheten sker genom ett av regeringen fastställt avkastningskrav på verkskapitalet.
Fastighetsverkets fastigheter indelas redovisningsmässigt i två grupper -- dels s.k. hyresfastigheter som långsiktigt ger ett positivt driftnetto, dels s.k. bidragsfastigheter som långsiktigt ger ett negativt driftnetto, t.ex. kungliga slott och fästningar. Överskottet från hyresfastigheterna får behållas av Fastighetsverket och användas bl.a. till finansiering av bidragsfastigheternas underskott och till underhållsåtgärder m.m. Investeringar finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.
Avkastningen på det totala verkskapitalet för budgetåret 1993/94 uppgick till nära 8 %. Det totala överskottet i verksamheten uppgick till 344 miljoner kronor. Bidragsfastigheterna har belastat överskottet med 34 miljoner kronor. Nivån på verkets överskott kommer emellertid inte att bestå eftersom väntelägesfastigheterna successivt skall föras över till annan huvudman. I budgetpropositionen framhålls att det samlade resultatet för Statens fastighetsverk följaktligen kommer att minska kraftigt under den närmaste femårsperioden. Den långsiktiga intjäningsförmågan i verket bedöms dock som god, vilket innebär att verkets övergripande uppgift att vårda och utveckla de natur- och kulturvärden av nationell betydelse som verket givits ansvar för bör kunna fullföljas.
Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att Fastighetsverket för budgetåret 1995/96 anvisas ett anslag på 1 000 kr.
Fastighetsverkets investeringsverksamhet
Fastighetsverket redovisar årligen en rullande treårig investeringsplan. Denna investeringsplan omfattar inte de kungliga slotten och rikets fästningar, vilka i stället behandlas under ett särskilt anslag som utskottet behandlar längre fram i betänkandet.
För budgetåret 1994/95 uppgick den totala låneramen för investeringar till 7 miljarder kronor. Investeringsbehovet för Statens fastighetsverks ordinarie verksamhet under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till ca 600 miljoner kronor. För de fastigheter som förvaltas av Statliga Akademiska Hus Aktiebolag, väntelägesfastigheter, beräknas investeringsbehovet också uppgå till ca 600 miljoner kronor. Den tidigare ramen för upplåning i Riksgäldskontoret har satts något högre än det i dagsläget beräknade medelsbehovet, eftersom det erfarenshetsmässigt kan inträffa förändringar av investeringsvolymer. I budgetpropositionen föreslås att Statens fastighetsverks ram för upplåning fastställs till 7 miljarder kronor även för budgetåret 1995/96 eftersom de redovisade investeringarna bedöms kunna rymmas inom denna ram och att det bör ankomma på regeringen att vid oförutsedda händelser eller mindre förändringar få justera ramen i erforderlig omfattning.
De större byggnadsprojekt som verket avser att påbörja under perioden 1995/96--1998 är följande:
1. Fastighetsverkets ordinarie fastighetsbestånd
Projekt över 50 miljoner kronor:
Ombyggnad av kemiskt övningslaboratorium vid Stockholms universitet (inrymt i Riksmuseets fastighet). Återuppbyggnad av vallar vid Vadstena slott. En samnordisk ambassadanläggning byggs i Berlin. Ombyggnad av Nordiska museet, etapp 2. Ombyggnad av gamla Riksarkivet.
Projekt inom kostnadsramen 20--50 miljoner:
Ombyggnad av kv. Johannes större, östra delen för regeringskansliets byggnader. Ombyggnad av stora Tyghuset, Artillerigården, Stockholm. Nybyggnad av kansli och chefsbostad för ambassaden i Kiev. Nybyggnad av bostäder för ambassadpersonal i Peking.
2. Fastighetsverkets väntelägesfastigheter
Projekt över 50 miljoner kronor:
Ny- och ombyggnad av Kungl. Tekniska högskolan. Ny- och ombyggnad av institutionen för Evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Ombyggnad av kv. Kemicum vid Uppsala universitet. Nybyggnad av centrum för experimentell biomedicin vid Göteborgs universitet.
Projekt inom kostnadsramen 20--50 miljoner kronor:
Ombyggnad av Södra husen, etapp IV--VI vid Stockholms universitet. Ombyggnad av institutionen för orientaliska språk vid Stockholms universitet. Ombyggnad av f.d. institutionen för hästkirurgi vid Stockholms universitet. Om- och tillbyggnad av Ekonomicentrum, Uppsala universitet. Ombyggnad av djurhus för immunologi vid Karolinska institutet. Tillbyggnad för botaniska institutionen vid Göteborgs universitet. Ombyggnad av Idrottshögskolan.
Utskottet har ingen erinran mot den i budgetpropositionen föreslagna investeringsplanen för Statens fastighetsverk, den föreslagna låneramen om 7 miljarder kronor och förslaget att bemyndiga regeringen att besluta om att Fastighetsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för de planerade investeringarna.
Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar
I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslog regeringen att en kostnadsram om 630 miljoner kronor skulle anslås för restaureringsarbeten under en tioårsperiod. Riksdagen godkände regeringens restaurerings- och investeringsplaner för de kungliga slotten och rikets fästningar. Kostnaderna för dessa arbeten skall enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras (jfr 1992/93:FiU26). Statens fastighetsverk tilldelades därför för budgetåret 1993/94 ett reservationsanslag benämnt restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar. För budgetåret 1995/96 föreslås i budgetpropositionen att 75 miljoner kronor anvisas för här nämnda restaureringsarbeten.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998
Utgiftsutvecklingen för den statliga fastighetssektorn framgår av följande tabell.
Utgiftsutvecklingen för fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning (miljoner kronor)
_________________________________________________________________________
Utgift Anvisat Förslag Varav beräknat Beräknad utgift 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 1997* 1998* _________________________________________________________________________
208,3 179,0 141,2 93,6 -6,0 -6,0
_________________________________________________________________________
* Prisnivå 1995/96
De anslag som -- räknat på budgetår fram till den 1 juli 1996 -- förutses minska i omfattning är anslagen B 1 och B 2 till Lokalförsörjningsverket.
Utskottet tillstyrker inriktningen av de besparingsåtgärder som föreslås i propositionen.
Motioner om statlig fastighetsförvaltning
Dämmans fyr
I motion Fi401 av Sivert Carlsson (c) anförs att tiden nu är mogen att förklara fyrplatsen Dämman i Kalmarsund som riksintresse för kulturmiljövården och att eventuellt få den statligt skyddad som byggnadsminne.
På kronholmen Dämman byggdes år 1873 en fyr som vägledde många sjöfarande i Kalmarsund, innan den efter 95 års tjänst släcktes den 1 april 1968 och ersattes med en modern automatiserad fast fyr, som byggts på s.k. kasun och förankrats ca en halv distansminut sydost om den gamla fyren. Det finns intressenter, som är villiga att diskutera såväl huvudmannaskap som tillsyn och reparationsarbeten av fyren. Förutsättningen torde dock vara att fyren stannar i statlig ägo, att åtgärder snarast vidtas för att hindra fyrplatsens rasering och att likaledes åtgärder vidtas för att återställa och bevara fyrplatsen, ett kulturhistoriskt objekt av mycket stort värde. Motionären föreslår även att man bör överväga att skydda Dämman genom att förklara fyrplatsen som byggnadsminne.
Utskottet vill med anledning av motion Fi401 (c) anföra följande.
I anslutning till ombildning av den dåvarande Byggnadsstyrelsen fattades beslut om att överföra förvaltningen av kronoholmarna till Fastighetsverket. Det är bl.a. verkets uppgift att förvalta viktiga kulturminnesmärken på ett sådant sätt att de bevaras för framtida generationer. Vad gäller Dämmans fyrplats försökte Domänverket sälja fyrplatsen till en intressent som kunde stå för ett rimligt underhåll.
På grund av att kostnaderna för att återställa och underhålla Dämman var alltför höga för att intressera en privat ägare har emellertid inte detta varit möjligt. Utskottet har från Fastighetsverket erfarit att, i den mån Dämman inte är möjlig att avyttra, verket skall svara för underhållet för att säkra Dämmans fortbestånd.
Utskottet vill här erinra om att uppgiften att förklara en byggnad som byggnadsminne inte är en riksdagsfråga. Denna uppgift åligger länsstyrelsen i varje län. Att få en byggnad förklarad som byggnadsminne kan ske genom att de enskilda personer eller organisationer som ser detta som angeläget lämnar in ansökan därom till den aktuella länsstyrelsen.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi401 (c).
Skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten
I motion Fi402 av Olle Lindström (m) framhålls att skogsråvarutillgången har stor betydelse för sågverken och massaindustrierna i Norrbotten. Sågverk och viss förädlingsindustri är basnäringen i flertalet inlandskommuner. Stora skogsägare i inlandet, t.ex. Assidomän, investerar nu och ökar produktionen vid sina kustindustrier och därmed går mycket stora volymer skogsråvara från inlandet till kusten. Vid samgåendet mellan Statens skogsindustrier och Domän AB -- Assidomän -- undantogs förutom nationalparker, naturreservat och urskogsreservat även all statlig mark väster om odlingsgränsen. Denna mark överfördes till och förvaltas nu av Statens fastighetsverk. I motionen anförs att hundratusentals hektar produktiv skogsmark i omedelbar anslutning till skogsodlingsgränsen skulle kunna upplåtas för avverkning. För att tillgodose natur- och miljövårdsintressen bör det ske genom småskaligt skogsbruk. Om hälften av den årliga tillväxten, ca 500 000 skogskubikmeter, gjordes tillgänglig skulle råvara till inlandssågverken kunna tillgodoses och många arbetstillfällen tillkomma. För att möjliggöra detta måste, menar motionären, Statens fastighetsverk upplåta mark genom arrenden eller på annat sätt sälja skogsråvara till de inlandssågverk som annars riskerar nedläggning.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Efter bolagiseringen av Domänverket och ombildningen av Byggnadsstyrelsen beslöt riksdagen att skogsmarken väster om odlingsgränsen skall förvaltas av Fastighetsverket. Den faktiska förvaltningen av detta område ombesörjs fram t.o.m. den 1 juli 1996 av Assidomän AB. Efter detta datum kommer den faktiska förvaltningen att övertas av Statens fastighetsverk. Den avverkning och försäljning av skogsråvaran som -- utifrån bl.a. miljöpolitiska restriktioner -- är möjlig att genomföra skall emellertid ske på affärsmässiga grunder. Vad utskottet här anfört innebär att även inlandssågverken, i konkurrens med andra företag som efterfrågar skogsråvaror, efter den 1 juni 1996 kommer att få möjlighet att utnyttja denna råvarutillgång. Försäljningen av skogsråvara kommer, enligt vad utskottet erfarit från Fastighetsverket, att ske i sådana former att även mindre sågverk skall kunna lämna anbud på skogsråvaran.
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört synes motionens syfte vara tillgodosett. Yrkandet i motion Fi402 (m) avstyrks sålunda. Den statliga förvaltningen av kulturbyggnader
Den statliga kulturpolitiken har, sägs det i motion Fi403 av Sten Tolgfors och Ulf Kristersson (m), präglats av bristande förmåga att ta tillvara människors engagemang för det svenska kulturarvet. Vården och driften av många historiska byggnader, museer och kulturella institutioner har skett och sker inom ramen för offentlig sektor. Betydande ekonomiska och verksamhetsmässiga vinster skulle kunna göras genom att förutsättningar för en mer allsidig finansiering av verksamheten, samt för tillvaratagande av ideella insatser, skapas i Sverige. Motionärerna förordar att en eller flera rikstäckande historiska kulturstiftelser formeras, med uppgift att förvalta statliga historiska byggnader som t.ex. slott och minnesmärken. Stiftelseformen möjliggör också ökad mångfald i finansieringen av verksamheten via medlemsavgifter i stödföreningar, enskilda bidrag, sponsring, kommersiella intäkter och statligt stöd. Stöd från staten kan utgå, dock inom existerande ramar, t.ex. som grundplåt för verksamheten eller driftsbidrag. I den ökade marknadsorientering som stimuleras fram ligger både en popularisering av det kulturella utbudet och drivkrafter för effektivt resursutnyttjande. Eftersom fler än staten kommer att medverka till stiftelsens finansiering och medlemmarnas ideella arbetsinsatser kan sänka kostnaderna, så är det enligt motionärerna mycket som talar för att statens åtaganden stegvis kan minskas utan att verksamhetens kvalitet försämras.
En lämplig väg är enligt motionärerna att regeringen låter utreda formerna för den ovan beskrivna verksamheten, för att sedan återkomma till riksdagen med förslag till inriktning av ett överförande av förvaltningen av statliga historiska byggnader till historiska stiftelser. Utskottet vill med anledning av motion Fi403 (m) anföra följande.
Som utskottet inledningsvis i detta betänkande redogjort för har efter ombildningen av Byggnadsstyrelsen, Fastighetsverket fått till uppgift att bl.a. förvalta de statliga fastigheter som tillhör det nationella kulturarvet. En grundläggande och viktig del i verkets uppgifter är att levandegöra och bevara byggnader och miljöer. Innebörden av detta är att ge allmänheten tillträde till dessa byggnader och den närliggande miljön men också att utarbeta och sprida information om fastigheterna och möjliggöra för lokala intressen att utnyttja dessa fastigheter.
Det bör i detta sammanhang även nämnas att regeringen i september 1988 tillkallade en särskild utredare för att utreda frågan om förvaltning av vissa kulturmiljöer. I betänkandet Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) tar utredaren bl.a. upp frågor som behandlas i den nu aktuella motionen. Kulturutskottet uttalade (1991/92:KrU18) att den lösning av förvaltningsproblemen som under vissa förutsättningar föreslagits av utredaren och som skulle innebära inrättandet av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning synes ha så många fördelar att utskottet ville förorda att förslaget snarast möjligt blev föremål för ingående överväganden. Därvid borde, framhöll kulturutskottet -- med hänsyn till intresset av att kulturmiljöerna är tillgängliga för allmänheten -- särskild uppmärksamhet ägnas åt tillgänglighetsfrågan. Vid övervägandena skulle självfallet hänsyn tas till innehållet i de beslut som kan komma att fattas i en nära framtid då det gäller formerna för statens ägande och förvaltning av fastigheter.
Med anledning av kulturutskottets betänkande gjorde riksdagen ett tillkännagivande med den innebörd som här redovisats.
Förslagen i den här nämnda utredningen är alltjämt under behandling i Kulturdepartementet. Av regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 1994/95:15 s. 144) framgår att sedan förvaltningen av statens slott m.m. har överförts till Fastighetsverket fortsätter beredningen av frågan om en nationell stiftelse som en del av kulturmiljöförvaltningen. Utskottet har även erfarit att en interdepartemental arbetsgrupp kommer att tillsättas under våren för att bl.a. behandla frågan om stiftelseformen kan utnyttjas när det gäller icke-statliga kulturfastigheter.
Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motion Fi403 (m).
Försäljning av Vasakronan AB
I motion N298 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att över hela världen har det under senare år genomförts omfattande program för privatisering av statliga företag. Skälen har i stort varit desamma oavsett vilka som innehaft regeringsmakten. Spridning av ägandet, tydligare ägarroll, renodling av statens roll i ekonomin, minskad statsskuldsättning och starkare, kommersiellt mer kompetenta företag har varit några av de viktigaste motiven. Det finns, menar motionärerna, inte något självändamål i ett statligt företagande som binder skattepengar och förhindrar angelägna verksamheter.
I motionen anförs att Vasakronan AB med sitt stora kommersiella fastighetsbestånd har en stor potential. Bolaget har ett starkt behov av ett strikt kommersiellt beslutsfattande. Av detta följer, enligt motionärerna, att Vasakronan AB är ett av flera statliga företag (yrkande 3 i motion N298 (m)) där en försäljning bör påbörjas.
Bl.a. med hänsyn till det rådande läget på fastighets- och aktiemarknaden saknar, enligt utskottets mening, en försäljning av Vasakronan AB aktualitet. Det kan även nämnas att regeringen bereder frågan om vilka principer som skall gälla vid försäljning av statliga företag. Utskottet avstyrker därför motion N298 (m) yrkande 3.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Statens lokalförsörjningsverk att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 1 till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 31 176 000 kr,
2. beträffande anslag till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 2 till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr,
3. beträffande Fastighetsverkets verksamhet och finansiering att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 4 till Statens fastighetsverk för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
4. beträffande Fastighetsverkets investeringsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkandena 1--3
dels godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. till Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,
dels godkänner en låneram på 600 miljoner kronor för Investeringar m.m. vad avser de s.k. väntelägesfastigheterna,
dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. inom en låneram på totalt 7 miljarder kronor,
5. beträffande anslag till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 4 till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr,
6. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen godkänner inriktningen av de i proposition 1994/95:100 bilaga 8 under littera B förordade besparingsåtgärderna inom fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning för budgetåren 1997 och 1998,
7. beträffande Dämmans fyr att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi401,
8. beträffande skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi402,
9. beträffande den statliga förvaltningen av kulturbyggnader att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi403,
10. beträffande försäljning av Vasakronan AB att riksdagen avslår motion 1994/95:N298 yrkande 3. res. (m, fp, kds)
Stockholm den 2 april 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Per Olof Håkansson (s), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kjell Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).
Reservation
Försäljning av Vasakronan AB (mom. 10)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Bl.a. med" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion N298 (m) yrkande 3 anföra följande.
Under perioden 1991--1994 genomfördes ett omfattande statligt privatiseringsprogram i Sverige som inbringade över 23 miljarder kronor, gav ca 400 000 nya aktiesparare och skapade de två mest spridda -- i förhållande till befolkningen -- köpta folkaktierna i Europa. Endast privatiseringar via gratisaktier har gjort en större andel av befolkningen i något enskilt land till aktieägare. Köpet av folkaktierna betalades med sparmedel, och de nya ägarna uppgav till 80 % att de såg köpen som långsiktiga investeringar.
De viktigaste motiven till en fortsatt privatisering av statliga företag är en spridning av ägandet, tydligare ägarroll, renodling av statens roll i ekonomin, minskad statsskuldsättning och starkare, kommersiellt mer kompetenta företag.
Det finns i detta sammanhang anledning att understryka att det inte finns något självändamål i ett statligt företagande, som binder skattepengar och förhindrar andra angelägna verksamheter. Men självfallet måste försäljningen av de statliga företagen ske på ett ansvarsfullt sätt. Varje enskilt företag skall bli starkare och mer konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering än det var före densamma. Det innebär att starka hänsyn måste tas till företagens intressen bl.a. vid valet av tidpunkt för försäljningarna, ägarstruktur och metoder för genomförande.
Inom den sektor som behandlas i detta betänkande, fastighetssektorn, är det det statliga företaget Vasakronan AB som är aktuellt för en privatisering. Även om en försäljning av aktier i Vasakronan inte är omedelbart förestående bör regeringen erhålla ett bemyndigande så att en sådan försäljning kan inledas när goda marknadsförutsättningar föreligger. Vasakronan har enligt utskottets mening ett starkt behov av ett strikt kommersiellt beslutsfattande. Av detta följer att en försäljning bör kunna genomföras under innevarande mandatperiod.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion N298 (m) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande försäljning av Vasakronan AB att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N298 yrkande 3 bemyndigar regeringen att sälja Vasakronan AB.
Särskilda yttranden
1. Skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten (mom. 8)
Per-Ola Erikssson (c), Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp) anför:
Skogsbruket är en väsentlig del av näringslivet i Norrlands inland. En god tillgång till skogsråvara är därför av avgörande betydelse för utvecklingen av bl.a. sågverksindustrin och därmed sysselsättningen. Vi anser att Fastighetsverkets ambition att medverka till att trygga inlandssågverkens råvarubehov är vällovlig. Enligt vår uppfattning skall emellertid inte Fastighetsverket bygga upp en egen administration för skogsförvaltning.
Långsiktigt bör en annan ägandeform eftersträvas för den produktiva och avverkningsbara skog som Fastighetsverket nu har ansvar för. Målsättningen bör vara en lokal förvaltning, t.ex. via skogsallmänningar eller försäljning av skogen till lokala intressenter. Försäljningen bör ske på affärsmässiga villkor med beaktande av småskaliga lösningar så att lokala intressenter kan hävda sig i konkurrensen. Ett ökat lokalt och enskilt ägande av skogsmarken är en viktig förutsättning för sysselsättningen och utvecklingen av de små sågverken i Norrlands inland.
2. Den statliga förvaltningen av kulturbyggnader (mom. 9)
Johan Lönnroth (v) anför:
Det är viktigt att staten som fastighetsägare och genom stöd till enskilda mer aktivt än vad som sker i dag slår vakt om vårt gemensamma byggnadskulturarv. Stiftelseformen kan i många fall vara lämplig när det gäller att överföra vanvårdade kulturfastigheter till kulturhistoriskt engagerade ägare. Staten bör dock inte sälja sina egna kulturfastigheter, men utveckla former för att decentralisera förvaltningen och ta till vara enskildas engagemang inom ramen för sitt eget aktiva ägaransvar.