Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
Betänkande 1993/94:FiU13
Finansutskottets betänkande
1993/94:FIU13
Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning (prop. 1993/94:100 bil. 8)
Innehåll
1993/94
FiU13
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet de delar av budgetpropositionen (bilaga 8, Finansdepartementet) som berör Statens fastighetsverk och Statens lokalförsörjningsverk.
Utskottet tillstyrker förslagen till anslag inom här nämnda verks verksamhetsområden. Vidare godkänner utskottet Fastighetsverkets treårsplan för investeringar och tillstyrker att verkets låneram i Riksgäldskontoret ökar till totalt 7 miljarder kronor. Utskottet godkänner att ett förslagsanslag på 1 000 kr anvisas för den slutliga avvecklingen av Byggnadsstyrelsen.
När det gäller Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet utgår utskottet ifrån att regeringen senare i vår för utskottet närmare redovisar regeringens och finansministerns roll i avvecklingsprocessen.
Regeringspartierna reserverar sig i denna fråga.
I två motioner från allmänna motionstiden föreslås att Fastighetsverket bör sälja vissa specifika delar av sitt fastighetsbestånd. Motionerna avstyrks av utskottet.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 8 Finansdepartementet
dels under punkt B 1 (s. 46) att riksdagen till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 34 048 000 kr,
dels under punkt B 2 (s. 47)
att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 95 000 000 kr,
dels under punkt B 3 (s. 48--52)
1. att riksdagen godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,
2. att riksdagen godkänner den låneram för Investeringar m.m. vad avser de s.k. väntelägesfastigheterna i enlighet med vad regeringen förordat,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om nedskrivning av Statens fastighetsverks verkskapital på 110 000 000 kr,
5. att riksdagen till Statens fastighetsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
dels under punkt B 4 (s. 52--53)
att riksdagen till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,
dels under punkt B 5 (s. 53)
att riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
Statens marker ovan odlingsgränsen
1993/94:Fi402 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens skogar, som nu förvaltas av Fastighetsverket, överförs till berörda kommuner.
Försäljning av statens kulturegendomar
1993/94:Fi407 av Ivar Virgin och Bengt Rosén (m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av statens kulturegendomar till enskilda efter noggrann analys av kulturvärden och skydd av dessa.
Utfrågningar
Utskottet har under ärendets beredning anordnat utfrågningar angående dels ombildningen och avvecklingen av Byggnadsstyrelsen, dels fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning.
Vid utfrågningen angående ombildningen och avvecklingen av Byggnadsstyrelsen medverkade från Finansdepartementet statssekreterare Carl B Hamilton, rättschefen Nils Dexe, finansrådet Bo Riddarström, departementssekreterare Gunnar Balsvik och auktoriserade revisorn Göran Tidström. Byggnadsstyrelsens avvecklingsenhet företräddes av ställföreträdande generaldirektör Leif Juthagen och ekonomichef Ola Bergquist.
Vid utfrågningen angående fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning medverkade från Finansdepartementet finansrådet Bo Riddarström, från Statens fastighetsverk generaldirektör Christer Wadelius, från Statens lokalförsörjningsverk generaldirektör Bo Jonsson, från Vasakronan AB verkställande direktör Erik Åsbrink och från Statliga Akademiska Hus AB verkställande direktör Christina Rogestam och förhandlingsdirektör Thomas Norell.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagen beslöt i december 1991 om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. (prop. 1991/92:44, bet. FiU8, rskr. 107) samt i december 1992 om ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m. (prop. 1992/93:37, bet. FiU8, rskr. 123). Besluten innebar bl.a. att regeringen bemyndigades att bilda två nya fastighetskoncerner, en för förvaltning av universitets- och högskolefastigheter och en för kommersiella fastigheter.
Den 22 december 1992 bildades Statliga Akademiska Hus AB och Vasakronan Holding AB.
Den 1 januari 1993 inrättades en fastighetsförvaltande myndighet, Statens fastighetsverk, och en stabs- och servicemyndighet, Statens lokalförsörjningsverk.
Enligt beslut av regeringen upphörde Byggnadsstyrelsen som myndighet den 1 oktober 1993.
Den 30 september 1993 tecknades avtal dels mellan staten och Statliga Akademiska Hus AB med dotterbolag, dels mellan staten och Vasakronan Holding AB (Vasakronan) med dotterbolag. Avtalen innebar en överlåtelse av vissa fastighetsbestånd till de båda koncernerna som tidigare förvaltats av Byggnadsstyrelsen. I fastighetskoncernen Statliga Akademiska Hus AB ingår förutom moderbolaget sju dotterbolag som samtliga äger och förvaltar fastigheter. Fastighetskoncernen Vasakronan Holding AB består av moderbolag, ett dotterbolag samt ett antal bolag under detta. Moderbolaget äger inga fastigheter.
Statens lokalförsörjningsverk
Anslag till Lokalförsörjningsverket
Uppgifterna för stabsfunktionerna inom Lokalförsörjningsverket är att på uppdrag från regeringen tillhandahålla ett objektivt och professionellt stöd på lokalförsörjningsområdet. Ett exempel på ett sådant uppdrag från regeringen är att verket nu utvecklar dels en beräkningsteknik för den årliga omräkningen av myndigheternas lokalkostnader, dels ett underlag för hur bedömningen av hur myndigheternas resurser för lokaler skall budgeteras vid regeringens fördjupade prövning av myndigheternas verksamhet (jfr 1994 års Finansplan s. 107).
Uppgifterna för servicefunktionen är att tillhandahålla statliga förvaltningsmyndigheter de tjänster de efterfrågar på lokalförsörjningsområdet.
Verket har successivt byggt upp sin verksamhet utifrån de krav som ställts i statsmakternas beslut. För närvarande har 30 personer anställts. Anslaget budgeterades därför utifrån utgifterna i Byggnadsstyrelsen för motsvarande verksamhet. Regeringen bedömer att ett ramanslag om 34 miljoner kronor är en lämplig resursnivå för budgetåret 1994/95. Totalt räknar man med att anställa ca 50 personer.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget till ramanslag för Lokalförsörjningsverket för budgetåret 1994/95.
Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.
Statens lokalförsörjningsverk svarar för kostnader för tomma lokaler, för vissa övergångsvisa lokalkostnader i samband med myndigheters flyttningar samt för vissa avtal mellan staten och andra huvudmän, t.ex. i fråga om undervisningssjukhusen. För detta ändamål disponerar verket ett anslag för täckning av merkostnader i avvaktan på att tomma lokaler kan avvecklas, att befintliga hyreskontrakt löper ut etc. Verket skall redovisa vilka utgifter som skall belasta anslaget B 2 Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. till Finansdepartementet varje halvår.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att ett förslagsanslag på 95 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 anvisas för här angivet ändamål.
Statens fastighetsverk
Fastighetsverkets fastighetsbestånd
Det fastighetsbestånd som förvaltas av Fastighetsverket består av
statliga kulturfastigheter tillhörande det nationella arvet samt regeringsbyggnaderna och statens donationsfastigheter,
statens utrikesfastigheter,
statliga markområden,
tillfällig förvaltning av vissa fastigheter, s.k. väntelägesfastigheter.
Cirka en tredjedel av fastighetsbeståndet kan betraktas som kommersiella fastigheter.
Väntelägesfastigheterna, som tillfälligt skall förvaltas av verket, består av fastigheter inom universitets- och högskoleområdet som ännu inte har fördelats till här aktuella myndigheter, bolag och stiftelser. Hit hör fastigheter där Chalmers i Göteborg, Högskolan i Jönköping, Tekniska högskolan i Stockholm och Uppsala universitet (donationsfastigheterna) driver sin verksamhet.
Verket har under år 1993 byggt upp sin verksamhet och anställt personal, totalt ca 160 personer.
Regeringen har genom beslut den 28 oktober 1993 uppdragit åt Statens fastighetsverk att verkställa en överföring av fastigheten Kungl. Trädgården 3, med adress Västra Trädgårdsgatan 4 i Stockholms kommun, till riksdagen (riksdagens förvaltningskontor). Fastigheten har marknadsvärderats till 110 miljoner kronor och skall i enlighet med regeringsbeslut den 9 september 1993 bokföras till detta värde i Statens fastighetsverks balansräkning. Överföringen sker till riksdagen utan ersättning till Statens fastighetsverk. Regeringen föreslår därför att Statens fastighetsverks verkskapital skrivs ner med motsvarande belopp, 110 miljoner kronor. Överföringen och nedskrivningen innebär att det överskott som Statens fastighetsverk har till sitt förfogande för att ta till vara, vårda och utveckla verkets fastigheter minskar i motsvarande mån.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen.
Motioner om ny fördelning av vissa fastigheter
I motion Fi402 av Leif Marklund m.fl. (s) föreslås att de produktiva delarna av de markområden väster om odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län som ägs av Fastighetsverket skall överföras till resp. kommuner. Trots en kraftig mekanisering inom skogsbruket kan, menar motionärerna, denna mark ge flera arbetstillfällen. Denna skogsmark anser motionärerna vara så viktig för den lokala industrin att den bör finnas i samhällets ägo.
I motion Fi407 av Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp) föreslås att möjligheter skapas för försäljning av vissa av statens kulturegendomar. De fastigheter som avses är gårdar i känsliga miljöer, t.ex. kungsgårdar. Även om dessa egendomar har kulturella värden av nationell betydelse borde det, enligt motionärerna, vara möjligt att försälja dessa egendomar till enskilda. I motionen understryks att försäljningen skall ske först efter en noggrann analys av vad som är skyddsvärt på dessa egendomar och efter det att man vidtagit nödvändiga skyddsåtgärder.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.
Vid ombildningen av Byggnadsstyrelsen och bolagiseringen av Domänverket gjordes en fördelning av fastigheter, som skulle kvarstå i statlig ägo, på Fastighetsverket och de två nybildade bolagen Vasakronan AB och Statliga Akademiska Hus AB. Fördelningen ägde rum efter det att bl.a. kulturutskottet framhållit vikten av att bevarandeintressena skulle ha hög prioritet (jfr bet. 1992/93:FiU8 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m.). Bl.a. Riksantikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk lämnade underlag för fördelningen av fastigheterna.
Utskottet finner inte att det med utgångspunkt från motionerna Fi402 (s) och Fi407 (m, fp) för närvarande föreligger några skäl att ompröva fördelningsbesluten för här aktuella fastigheter. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Fastighetsverkets finansiering
Statens fastighetsverk finansierar sin verksamhet dels genom hyresintäkter, dels genom anslag. I budgetpropositionen behandlas Fastighetsverket som en 1 000-kronorsmyndighet. Större delen av verkets verksamhet finansieras sålunda genom hyresintäkter. Fastighetsbeståndet är mycket olikartat. Det innebär bl.a. att en del av beståndet ger hyresintäkter och blir s.k. överskottsfastigheter medan andra fastigheter -- s.k. underskottsfastigheter -- ger hyresintäkter som inte täcker de löpande normala drifts- och underhållskostnaderna. Som exempel kan här nämnas gamla befästningar, monument och de kungliga slotten. I propositionen beskrivs verksamheten i Fastighetsverket så att hyresintäkterna är tillräckliga för att täcka de underskott som underskottsfastigheterna redovisar. Vidare uttalas i propositionen att "Statens fastighetsverk skall vid förvaltningen av sitt fastighetsbestånd på lång sikt åstadkomma bästa möjliga ekonomiska utbyte och prestera ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat för de fastigheter som ger normala hyresintäkter" (prop. 1993/94:100 bil. 8 s. 48). Av redovisningen i propositionen framgår inte vilka principer som är utgångspunkt för hyressättningen i verkets fastigheter. Vid den i inledningen till betänkandet nämnda utfrågningen med berörda verk och statliga bolag gav generaldirektören för Fastighetsverket en redogörelse för hur verkets verksamhet finansieras. Därvid framkom att inkomsterna huvudsakligen utgjordes av hyresintäkter och att varje fastighet behandlas som en egen redovisningsenhet. Hyrorna skall enligt gällande förordning vara marknadsmässiga. Om ersättningen inte kan fastställas på marknadsmässig grund skall den fastställas efter vad som kan anses skäligt.
Vid nybyggnation eller mycket omfattande renoveringar eller om- och tillbyggnader av s.k. ändamålsfastigheter utgör investeringskostnaderna en viktig del av hyreskostnaden (s.k. balanshyra där investeringskostnaderna fördelas över en längre period, ofta 20 år).
Det överskott som verkets kommersiella fastigheter genererar kan användas för driften och underhållet av de s.k. underskottsfastigheterna. Det bör här understrykas att de tillämpade hyressättningsprinciperna innebär att de krav på underhåll av underskottsfastigheterna, som i många fall innebär mycket höga kostnader, inte vältras över i form av högre hyror på det kommersiella fastighetsbeståndet. Huruvida hela eller delar av det överskott, som dessa fastigheter i dag genererar, skall utnyttjas för underhåll i underskottsfastigheterna avgör regeringen med utgångspunkt från Fastighetsverkets redovisning och från vilka underhållskrav som föreligger.
Som utskottet ser det är här angivna principer för hyressättningen i Fastighetsverket väl avvägda. För den myndighet som utnyttjar verkets fastigheter blir hyreskostnaden klart definierad och synlig. Genom att över- och underskottsfastigheterna redovisas var för sig undviks samtidigt en dold subventionering av fastigheter med höga kostnader för t.ex. drift och underhåll eller av nybyggda fastigheter med höga investeringskostnader.
Utskottet tillstyrker att riksdagen till Statens fastighetsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Fastighetsverkets investeringsverksamhet
Investeringar inom den nu nedlagda Byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde redovisades i form av en rullande treårsplan. Planen omfattade medel både för byggnadsarbeten och fastighetsförvärv. Fr.o.m. 1993 års budgetproposition redovisar regeringen årligen en treårsplan för Statens fastighetsverk. Investeringsverksamheten berör huvudsakligen fastigheter för utrikes verksamhet och kulturfastigheter exkl. de kungliga slotten och rikets fästningar.
Investeringsbehovet för Statens fastighetsverk exkl. väntelägesfastigheterna under treårsperioden 1994/95--1996/97 har i propositionen beräknats till ca 600 miljoner kronor per budgetår. Investeringarna skall finansieras genom att Fastighetsverket tar upp lån i Riksgäldskontoret.
Inom ramen för treårsplanen föreslås att följande byggprojekt över 50 miljoner kronor påbörjas under perioden 1994/95--1996/97.
Dep. 21>Byggnadsprojekt 65>Kostnad
00> 65>(Mkr)
00>Fö 21>Karlskrona 00> 21>Nybyggnad för marinmuseum 72>60
00>Ku 21>Skepps- och Kastellholmarna 21>Moderna museet 72>305
Inom Försvarsdepartementets område föreslås ett nytt marinmuseum i Karlskrona. Länsarbetsnämnderna m.fl. myndigheter har bidragit med 30 miljoner kronor till nybyggnaden av Marinmuseet.
I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslogs en kostnadsram om 350 miljoner kronor för nybyggnad för Moderna museet. Kostnadsramen för Moderna museet bedöms nu ha minskat till 305 miljoner kronor. Regeringen avser att inom kort inom den ram på 800 miljoner kronor som anvisades för tidigareläggning av vissa investeringar m.m. besluta om nybyggnad för Moderna museet.
Investeringsbehovet för de s.k. väntelägesfastigheterna beräknas för budgetåret 1994/95 uppgå till 500 miljoner kronor. För budgetåret 1993/94 har Statens fastighetsverk tagit över lån från Byggnadsstyrelsen i Riksgäldskontoret på 5,4 miljarder kronor och fått regeringens bemyndigande att ta upp lån om 500 miljoner kronor. Totalt uppgick låneramen för investeringar till 5,9 miljarder kronor för budgetåret 1993/94. De investeringsbehov som här redovisats innebär att låneramen för budgetåret 1994/95 bör utökas med 1,1 miljarder kronor.
Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna investeringsplanen för Statens fastighetsverk och tillstyrker utökningen av verkets låneram till 7 miljarder kronor.
Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar
I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslog regeringen att en kostnadsram om 630 miljoner kronor fördes upp i investeringsplanen. Riksdagen godkände regeringens förslag om restaurerings- och investeringsplaner för de kungliga slotten och rikets fästningar. Kostnaderna för dessa arbeten skall enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras (jfr 1992/93:FiU26). Statens fastighetsverk har därför för budgetåret 1993/94 tilldelats ett nytt reservationsanslag som benämnts Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar. För budgetåret 1994/95 föreslås i propositionen att 50 miljoner kronor anvisas för här nämnda restaureringsarbeten.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Avvecklingskostnader för Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1993/94 inrättades ett anslag för att täcka kostnaderna för avvecklingen av Byggnadsstyrelsen. Från anslaget bekostas personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader för uppsagd personal vid f.d. Byggnadsstyrelsen. Vissa kategorier av personalen har en längre uppsägningstid än vad innevarande budgetår sträcker sig, varför avvecklingen inte kan slutföras under denna tidsperiod. I propositionen föreslås därför att anslaget tas upp även för budgetåret 1994/95, eftersom de kostnader som har samband med avvecklingen kvarstår även under nästa budgetår. De totala kostnaderna kan beräknas uppgå till ca 300 miljoner kronor.
Här nämnda kostnader inkluderar inte avvecklingen av Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet.
Avvecklingen av Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet
Som ett led i uppföljningen av riksdagens beslut rörande den statliga lokalförsörjningen år 1992 har utskottet genomfört en utfrågning om bl.a. avvecklingen av Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet. En granskning av denna avveckling har också redovisats av Riksrevisionsverket i en rapport (RRV dnr 20-93-2054).
I mars 1992 bemyndigade regeringen finansministern att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att ombilda Byggnadsstyrelsen. Regeringens proposition med anledning av organisationskommitténs betänkande lämnades till riksdagen i november 1992, och riksdagen fattade beslut om ombildningen i december 1992. Ett ställningstagande till hur egenregiverksamheten skulle avvecklas ingick inte i organisationskommitténs arbetsuppgifter.
Av RRV:s rapport framgår bl.a. följande.
Under juni månad 1993 avvecklade den dåvarande ledningen av Byggnadsstyrelsen egenregiverksamheten och överlät verksamheten till ett för envar egenregiverksamhet inköpt aktiebolag. I slutet av september månad avslog dock regeringen verkets framställning om godkännande av vissa preliminära avtal. Emellertid hade Byggnadsstyrelsen redan genom sitt sätt att genomföra bolagiseringen av egenregiverksamheten förorsakat att verket frånhänt sig mycket betydande värden. Bl.a. avses här en post om ca 54 miljoner kronor på grund av att verket i avtal underlåtit att reglera pågående arbeten till fast pris som överlåtits.
Det kan tilläggas att Justitiekanslern för närvarande undersöker om någon del av hanteringen vid den försäljning av egenregiverksamheterna som ägde rum i september 1993 bör överlämnas till åklagaren.
Den här beskrivna avvecklingen av egenregiverksamheten visar att den genomfördes på icke godtagbart sätt. Utskottet har emellertid inget att invända mot den slutliga försäljningen av egenregiverksamheten som senare genomfördes av en ny ledning för avvecklingen av Byggnadsstyrelsen. Men utskottet är av den bestämda uppfattningen att regeringens och främst finansministerns roll i den avveckling som genomfördes under sommaren och början av hösten 1993 klart skall redovisas. Utskottet utgår ifrån att regeringen i denna fråga under våren lämnar en skriftlig redovisning av händelseförloppet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Statens lokalförsörjningsverk att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 1 till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 34 048 000 kr,
2. beträffande anslag till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 2 till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 95 000 000 kr,
3. beträffande nedskrivning av Statens fastighetsverks verkskapital att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 4 bemyndigar regeringen att besluta om nedskrivning av Statens fastighetsverks verkskapital på 110 000 000 kr,
4. beträffande ny fördelning av vissa fastigheter att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Fi402 och 1993/94:Fi407,
5. beträffande Fastighetsverkets finansiering att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 5 till Statens fastighetsverk för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
6. beträffande Fastighetsverkets investeringsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkandena 1, 2 och 3
dels godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,
dels godkänner en låneram på 500 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 för Investeringar m.m., i vad avser de s.k. väntelägesfastigheterna,
dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk för budgetåret 1994/95 får ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. inom en med 1,1 miljarder kronor utökad låneram om totalt 7 miljarder kronor,
7. beträffande anslag till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 4 till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr, 8. beträffande anslag till Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt B 5 till Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Stockholm den 12 april 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Marianne Carlström (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och Dan Ericsson i Kolmården (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Avvecklingen av Byggnadsstyrelsens egenregiverksamhet
Per-Ola Eriksson (c), Lars Leijonborg (fp), Tom Heyman (m), Roland Larsson (c), Lennart Hedquist (m), Christel Anderberg (m) och Dan Ericsson i Kolmården (kds) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Som ett" och på s. 9 slutar med "av händelseförloppet" bort ha följande lydelse:
I september 1993 avvecklade Byggnadsstyrelsens dåvarande ledning genom försäljning egenregiverksamheten. Regeringen var emellertid av den uppfattningen att avvecklingen var för kostsam för staten och att den genomförts på ett sätt som ur flera synpunkter inte var godtagbart. En ny ledning för avvecklingen av Byggnadsstyrelsen tillsattes som via en förhandling ånyo genomförde en avveckling genom försäljning. Vid finansutskottets utfrågning uppgavs att de totala kostnaderna för avvecklingen av egenregiverksamheten kan beräknas till 10--15 miljoner kronor.
Justitiekanslern undersöker för närvarande om någon del av hanteringen vid den försäljning av egenregiverksamheterna som ägde rum i september 1993 bör överlämnas till åklagaren.
Vid utfrågningen gavs en ingående redovisning av det förlopp som här beskrivits. Utskottet har på denna punkt begärt en komplettering av redovisningen vad gäller regeringens roll i avvecklingsprocessen. Statssekreteraren i Finansdepartementet Carl B Hamilton avser att under våren återkomma till utskottet med en sådan redovisning.