Facklig verksamhet
Betänkande 1988/89:AU5
Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1988/89 :AU5
Facklig verksamhet
Sammanfattning
I betänkandet behandlas feni motioner från föregående riksmöte om
villkoren för facklig verksamhet. Tre av motionerna syftar till att initiera
verksamhet med regionala förtroendemän och en till att vidga rätten till
ledighet för facklig representation i offentliga organ. Slutligen förordas i en
motion skyldighet för multinationella företag att bekosta det fackliga
samarbetet inom företagen.
Motionerna avstyrks av utskottet. Mot detta ställningstagande reserverar
sig företrädaren för vpk.
Motionerna
1987/88:A705 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som ålägger
svenska transnationella företag samt utländska transnationella företag
verksamma i Sverige att bekosta de fackliga organisationernas samarbete
inom koncernen.
1987/88:A713 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional facklig
förtroendeman.
1987/88: A716 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
de regionala förtroendemännens rätt till tillträde till arbetsplatser i enlighet
med ”Nya arbetsrättskommitténs” förslag.
1987/88:A726 av Iris Mårtensson och Anita Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådan ändring i förtroendemannalagen att all facklig
representation i offentliga organ ges rätt till ledighet från anställning.
1987/88:A744 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionala
fackliga förtroendemän möjliggörs genom ändring av förtroendemannalagen.
1988/89
AU5
1 Riksdagen 1988/89.18saml. Nr5
Förtroendemannalagen
1988/89:AU5
1974 års lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen avser att
underlätta facklig verksamhet. Viktigast är att förtroendemännen har rätt till
ledighet från arbetet under den tid som behövs för det fackliga uppdraget.
Om det fackliga arbetet gäller den egna arbetsplatsen har förtroendemännen
dessutom rätt till lön och andra anställningsförmåner under ledigheten.
Denna får inte vara längre än som är rimligt med hänsyn till förhållandena på
den enskilda arbetsplatsen. Den skall vidare förläggas så att den inte medför
betydande hinder ”för arbetets behöriga gång”.
Vid tvist om innebörden av lagen eller avtal som grundar sig på den har den
fackliga organisationen tolkningsföreträde utom i vissa undantagsfall. I sista
hand kan frågan prövas av arbetsdomstolen. Överträdelser av lagen, vare sig
det sker från arbetsgivarens eller den fackliga organisationens sida, kan leda
till skadestånd. Även en enskild facklig förtroendeman kan åläggas skadestånd,
dock inte för verksamhet som bedrivits med organisationens godkännande.
År 1977 lade Nya arbetsrättskommittén (NARK) fram förslag till en ny
förtroendemannalag. Kommittén föreslog bl.a. att facklig verksamhet på
arbetsplatser utan facklig förtroendeman skulle kunna utföras av regionala
förtroendemän. Dessa skulle få en i lag fastställd tillträdesrätt till arbetsplatserna
även om de inte vara anställda där. Verksamheten skulle i inledningsskedet
finansieras av statliga budgetmedel.
Påföljande år presenterade den dåvarande regeringen sina ställningstaganden
till kommitténs förslag i form av en lagrådsremiss. Denna kom dock
aldrig att föreläggas riksdagen som proposition.
Utskottet
I det följande behandlas några motioner om fackliga förtroendemän, väckta
under det föregående riksmötets allmänna motionstid. De i motionerna
berörda frågorna har i flertalet fall prövats av utskottet i tidigare sammanhang,
se bl.a. AU 1987/88:8 s. 12-14.
Tillträdesrätten för utomstående förtroendemän
Nya arbetsrättskommitténs ovan redovisade förslag beträffande regionala
fackliga förtroendemän aktualiseras på nytt i tre av de föreliggande
motionerna.
Anita Modin m.fl. (s) hemställer i motion 1987/88: A713 att riksdagen skall
uttala att beredningen inom arbetsmarknadsdepartementet av kommittéförslagen
bör påskyndas. Kurt Ove Johansson (s) och Lars-Erik Lövdén (s)
föreslår i motion 1987/88:A716 ett tillkännagivande till regeringen om att
kommitténs förslag beträffande facklig verksamhet i små företag bör
genomföras när det gäller de regionala förtroendemännens rätt att få tillträde
till företagen. I motion 1987/88:A744 föreslår Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) att
riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
ändring i förtroendemannalagen av innebörd att det blir möjligt att finansiera
2
regionala fackliga förtroendemän. Motionen tar sikte särskilt på branscher
med många små och spridda arbetsplatser.
Utskottet håller med motionärerna om att det behövs en facklig verksamhet
som utifrån kan ge stöd åt dem som arbetar i småföretag. Bl.a. gäller det
om företag där det av olika skäl inte fungerar med fackliga kontaktmän eller
arbetsplatsombud i enlighet med intentionerna i Utvecklingsavtalet mellan
SAF, LO och PTK. Samtidigt vill utskottet erinra om att förtroendemannalagen
inte utesluter facklig verksamhet som bedrivs av andra fackliga
företrädare än de som är anställda på arbetsplatsen. Normalt ifrågasätts det
inte att de skall få komma in på arbetsplatserna, även om de inte har en i lag
stadgad rätt till tillträde. Inom stora delar av arbetsmarknaden har dessutom
frågan lösts genom kollektivavtal. Med hänsyn härtill och då utskottet utgår
från att kvarvarande problem med tillträdesrätten uppmärksammas i det
arbetsrättsliga beredningsarbetet i regeringskansliet utan särskilt riksdagsinitiativ
påkallar motionerna i denna del inte någon åtgärd.
Det i motionerna berörda finansieringsbehovet får vägas mot andra
reformkrav. En sådan avvägning kan inte lämpligen ske i föreliggande
sammanhang. Utskottet är därför inte heller i den delen berett att föreslå
någon åtgärd med anledning av motionerna.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A713, A716 och A744.
Offentliga uppdrag
Iris Mårtensson (s) och Anita Johansson (s) föreslår i motion 1987/88:A726
att förtroendemannalagen ändras så att ali facklig representation i offentliga
organ ger rätt till ledighet från anställningen.
Bakgrunden till yrkandet är denna. Regeringsformen och kommunallagen
ger anställda en rätt till ledighet för uppdrag som riksdagsledamot resp. för
kommunala förtroendeuppdrag. Denna rätt innefattar självfallet även
anställda som är fackliga förtroendemän. Däremot har dessa förtroendemän
inte någon i lag given rätt att företräda sina fackliga uppdragsgivare i andra
offentliga organ, exempelvis länsarbetsnämnderna. Detta beror, såsom
påpekas i motionen, på att förtroendemannalagen när det gäller ledighetsrätten
skiljer mellan facklig verksamhet - som ger rätt till ledighet - och de
fackliga organisationernas mer allmänna engagemang i skilda samhällsfrågor
- som inte berättigar till ledighet enligt lagen.
Den rätt till ledighet som ges genom förtroendemannalagen och andra
arbetsrättsliga lagar kan kompletteras i kollektivavtal eller i de enskilda
anställningsavtalen. Utskottet förordar att man i första hand prövar en
avtalsreglering av den aktuella ledighetsfrågan. Kan frågan inte lösas på
detta sätt och påvisas ett verkligt behov att tillgripa lagstiftning får en sådan
åtgärd övervägas i det läge som då uppstår. Utskottet har med andra ord inte
övertygats om att det för närvarande är anledning att utvidga de lagfästa
ledighetsformerna för att nå det syfte som anges i motionen. Denna avstyrks
följaktligen av utskottet.
1988/89:AU5
3
Facklig verksamhet i transnationella företag
Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1987/88: A705 att riksdagen
av regeringen skall begära förslag till lagstiftning som ålägger svenska
transnationella företag samt utländska transnationella företag verksamma i
Sverige att bekosta de fackliga organisationernas samarbete inom koncernerna.
Motionärerna framhåller bl.a. att transnationaliseringen av industrin
ställer stora krav på det fackliga arbetet. Endast några få svenska företag har
visat förståelse för detta och har bidragit ekonomiskt till den fackliga
verksamheten. Med hänsyn härtill och då en mer aktiv facklig bevakning av
de transnationella företagen motarbetas på arbetsgivarhåll behövs lagstiftning
med den angivna inriktningen.
Liknande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid tidigare
tillfällen, se senast AU 1987/88:8 s. 14. Yrkandena har av riksdagen lämnats
utan bifall.
På den svenska arbetsmarknaden föreligger centrala avtal som ger
möjlighet till fackligt samarbete i koncernföretag inom landet. Utskottet kan
instämma i att den fackliga verksamhetens förutsättningar i de multinationella
företagen är en fråga med växande aktualitet. När det gäller den
närliggande frågan om facklig verksamhet i nordiska företag kan hänvisas till
det utredningsarbete som har bedrivits i Nordiska ministerrådets regi och
avslutats tidigare i år. Utredningsresultatet kommer att diskuteras vid ett
särskilt möte mellan de nordiska arbetsmarknadsministrarna och ledningarna
för de nordiska arbetsmarknadsorganisationerna i början av december.
De slutsatser som man inom den svenska regeringen kommer att dra av de
kommande överläggningarna bör avvaktas. Med hänsyn härtill och till vad i
övrigt anförts anser utskottet att riksdagen inte har anledning att frångå sina
tidigare ställningstaganden i detta ämne, varför det föreliggande motionsyrkandet
avstyrks.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tillträdesrätten för utomstående förtroendemän
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:A713, 1987/88:A716 och
1987/88:A744,
2. beträffande ledighet för offentliga uppdrag
att riksdagen avslår motion 1987/88:A726,
3. beträffande facklig verksamhet i transnationella företag
att riksdagen avslår motion 1987/88:A705 yrkande 2.
Stockholm den 17 november 1988
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
1988/89:AU5
4
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m),
Marianne Stålberg (s), Lahja Exner (s), Anders G Högmark (m), Gustav
Persson (s), Sten Ostlund (s), Bo Nilsson (s), Kersti Johansson (c), Lars-Ove
Hagberg (vpk), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Erik
Holmkvist (m), Britt Bohlin (s), Kjell-Arne Welin (fp) och Göran Engström
(c).
Reservationer
1. Tillträdesrätten för utomstående förtroendemän (mom. 1)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
håller” och slutar med ”och A744” bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som de socialdemokratiska motionärerna.
Det är anmärkningsvärt att tillträdesrätten för regionala fackliga
förtroendemän till företag inom deras verksamhetsområde fortfarande är
oreglerad i lag. Detsamma gäller den olösta frågan om finansieringen av
dessa förtroendemäns verksamhet. De lokala kontaktombuden på de små
arbetsplatserna behöver stöd av ett välfungerande nät av regionala ombud.
Kostnaderna härför kommer att särskilt drabba förbund som täcker branscher
med många små och spridda arbetsplatser. Det är rimligt, inte minst av
hänsyn till sådana fackförbund, att det allmänna ger ekonomisk kompensation
för verksamheten med regionala fackliga ombud.
Vad utskottet med tillstyrkan av de tre socialdemokratiska motionerna
A713, A716 och A744 ovan anfört bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande tillträdesrätten för utomstående förtroendemän
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A713, 1987/88:A716
och 1987/88:A744 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Facklig verksamhet i transnationella företag (mom. 3)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Liknande
motionsyrkanden” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha
följande lydelse:
De problem motionärerna tar upp har enligt utskottets uppfattning stor
aktualitet mot bakgrund av den transnationalisering som svensk industri för
närvarande genomför.
Utvecklingen har bl.a. medfört att företagen genom att flytta produktionen
mellan länder kan motverka fackliga aktioner. En annan konsekvens är
att det har blivit svårt att få en riktig bild av företagens ekonomiska situation
på grund av de möjligheter som finns att dölja vinsterna eller föra över dem
till enheter i andra länder. Dessutom förekommer det att utländska företag i
Sverige inte respekterar våra arbetsrättsliga lagar, varför viktiga beslut
1988/89:AU5
5
ibland fattas utan att de anställda har möjlighet till insyn, information och
förhandling.
Utskottet delar mot den angivna bakgrunden motionärernas uppfattning
att regeringen bör ta initiativ till lagstiftning i ämnet. Behovet av lagstiftning
har på sitt sätt blivit illustrerat av den motsträvighet mot tanken på ett fackligt
samarbete i nordiska företag, som man på företagarhåll har visat i det
utredningsarbete härom som bedrivits i Nordiska ministerrådets regi. Den nu
förordade lagstiftningen bör i enlighet med vad som anförts i motionen
ålägga svenska multinationella företag och utländska transnationella företag
verksamma i Sverige att bekosta det internationella samarbetet mellan de
fackliga organisationerna inom koncernen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande facklig verksamhet i transnationella företag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A705 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1988/89:AU5
6
gotab Slockholm 1988 16146