F-skattebevis - nya regler för skatteavdrag och socialavgifter, taxeringsfrågor
Betänkande 1991/92:SkU29
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU29
F-skattebevis -- nya regler för skatteavdrag och socialavgifter, taxeringsfrågor
Innehåll
1991/92 SkU29
Sammanfattning
I ärendet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:112 om F-skattebevis med viss komplettering av reglerna om förtidsåterbetalning av skatt.
Vidare behandlar utskottet ett antal motioner från den allmänna motionstiden beträffande taxeringsfrågor. Med anledning av ett motionsyrkande som gäller beskattningen av personer med bostad och arbete i olika länder föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om behovet av fortsatt utredning beträffande reglerna på detta område. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats nio reservationer och ett särskilt yttrande samt en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1991/92:112 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Efter justering med hänsyn till de förslag som läggs fram i proposition 1991/92:129 om socialavgifter på vissa förmåner m.m. har lagförslagen följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Sk329 av Bo Arvidson och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.
1991/92:Sk801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande möjlighet för RSV att begära förhandsbesked i skattefrågor i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Sk802 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i taxeringslagens 2 kap. 7 §.
1991/92:Sk803 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om behovet av en översyn av reglerna för anstånd med deklarationer.
1991/92:Sk804 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklingar av skatteprocedurerna för småföretagaren.
1991/92:Sk805 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta juridiska personer.
1991/92:Sk807 av Roland Sundgren och Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring i 33 § uppbördslagen.
1991/92:Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den som får bifall till sina besvär i länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätt måste få full ersättning för sina rättegångskostnader,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den som i dag vidtar en helt laglig handling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen som olaglig,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen mot skatteflykt, den s.k. generalklausulen, skall avskaffas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förbud måste införas för retroaktiv tillämpning av skattelag, där skattedomstolarna tolkat en skattelag på annat sätt än som tidigare förutsätts gälla,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten att använda betalningssäkring måste begränsas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att betalningssäkring i fortsättningen inte bör ske beträffande skattefordringar som inte är fastställda,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den som drabbas av betalningssäkring alltid måste höras innan beslut fattas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att underrättelse om avvikelse från självdeklarationen aldrig skall få sändas ut senare än en månad före taxeringsperiodens utgång så att den skattskyldige får rimlig tid på sig att bemöta avvikelsen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör få anstånd med att betala den kvarskatt som kan ha blivit följden av taxeringsnämndens beslut, med undantag för fall där det är uppenbart att besvär över taxeringsnämndens beslut inte kan bifallas,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten att göra en eftertaxering skall begränsas till två år och endast skall vidtas i fall av uppenbara skatteundandraganden,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten att påföra skattetillägg skall begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden och att sanktionsavgiften i dessa fall skall sänkas till 20 %,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjlighet till bindande förhandsbesked i alla skattefrågor måste finnas.
1991/92:Sk809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om vad som praktiskt kan göras för att förbättra förutsättningarna för hederligt företagande och arbete så att den svarta sektorn -- med bibehållen dynamik -- kan byta färg.
1991/92:Sk810 av My Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av rutinerna vid skatteförvaltningen.
1991/92:Ju810 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter och sociala avgifter.
Yttrande
Skatteutskottet har inhämtat riksskatteverkets yttrande över motion 1991/92:Sk329 om en ändring i nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Yttrandet har fogats som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen nya regler för skatteavdrag och betalning av socialavgifter. Reglerna innebär att skyldigheten att innehålla preliminär A-skatt vid utbetalning av ersättning för arbete och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen knyts till mottagarens skattsedel på preliminär skatt. Om mottagaren innehar den skattsedel som tilldelas företagare, F-skattesedel, behöver utbetalaren inte innehålla någon preliminär A-skatt och är inte heller skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. I övriga fall, dvs. om mottagaren innehar en A-skattesedel eller inte har någon skattsedel alls, skall preliminär A-skatt innehållas och arbetsgivaravgifter erläggas på ersättningen. Ett undantag görs. Någon skyldighet att innehålla preliminär A-skatt och betala arbetsgivaravgifter skall inte föreligga om utgivaren är en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen understiger 10 000 kr. per år och inte utgör en utgift i näringsverksamhet.
Skyldigheten att innehålla preliminär A-skatt utvidgas att gälla i princip all ersättning för arbete. Den nuvarande begränsningen till huvudarbetsgivare tas således bort, och preliminär skatt skall innehållas också på ersättning till juridiska personer. Beloppsgränsen på 1 000 kr. när det gäller skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter skall i fortsättningen gälla också för skyldigheten att innehålla preliminär A-skatt.
F-skattesedeln tilldelas skattskyldiga som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Har näringsidkaren dessutom tjänsteinkomst skall han tilldelas både en F-skattesedel och en A-skattesedel. Övriga skattskyldiga skall ha A-skattesedel. Om en skattskyldig har både en F-skattesedel och en A-skattesedel gäller F-skattesedeln bara om den åberopas skriftligen.
Juridiska personer tilldelas A- eller F-skattesedel efter samma mönster som gäller för fysiska personer. Ett handelsbolag måste vara registrerat för att kunna få en F-skattesedel. Om en juridisk person har en A-skattesedel föreligger skyldighet att innehålla preliminär A-skatt på ersättning för arbete till den juridiska personen.
En F-skattesedel skall kunna återkallas vid missbruk. Har en F-skattesedel återkallats på denna grund får en ny normalt inte utfärdas förrän två år förflutit. Återkallelse kan också ske på annan grund som t.ex. konkurs, näringsförbud, underlåtenhet att avlämna deklaration, bristande skatte- eller avgiftsbetalning etc.
Förslaget innehåller också särskilda regler om utvidgat betalningsansvar för skatter och socialavgifter vid uppenbart missbruk av en F-skattesedel eller en A-skattesedel.
Den som innehar en A-skattesedel skall kunna åläggas att själv betala in preliminär skatt (särskild A-skatt) vid sidan av den preliminära A-skatt som innehålls på tjänsteinkomster. Vid beräkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall hänsyn tas till sådan mervärdesskatt som den skattskyldige redovisar i allmän självdeklaration.
De nya reglerna föreslås bli tillämpliga fr.o.m. den 1 april 1993.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget om nya regler för skatteavdrag och betalning av socialavgifter och tillstyrker att propositionen bifalls i denna del.
I propositionen lägger regeringen vidare fram ett förslag som har anknytning till de nya regler för redovisning av mervärdesskatt som gäller sedan inkomståret 1991. Enligt dessa skall mervärdesskatt i vissa fall redovisas i den allmänna självdeklarationen och ingå i den slutliga skatt som debiteras på slutskattesedeln. Uppkommer överskjutande ingående mervärdesskatt skall denna avräknas från den slutliga skatten. Enligt det förslag som läggs fram i propositionen skall den avräkning av överskjutande ingående mervärdesskatt som på detta sätt görs i slutskattesedeln kunna beaktas också vid den beräkning av den slutliga skatten som ligger till grund för ett beslut om förtida återbetalning av preliminär skatt.
Utskottet har inte någon invändning mot förslaget men anser att det behöver kompletteras. I de fall då den överskjutande ingående mervärdesskatten överstiger den slutliga skatten leder förslaget visserligen till att all preliminär skatt normalt kan förtidsåterbetalas, men den skattskyldiges rätt att återfå den del av den överskjutande ingående mervärdesskatten som överstiger den slutliga skatten kan inte tillgodoses på samma sätt. Enligt utskottets mening bör också överskjutande ingående mervärdesskatt som beräknas överstiga den slutliga skatten kunna förtidsåterbetalas.
Reglerna om förtidsåterbetalning av preliminär skatt finns i 45 § 2 mom. uppbördslagen. Till momentet bör fogas ett andra stycke där det framgår att överskjutande ingående mervärdesskatt som beräknas överstiga den slutliga skatten kan förtidsåterbetalas. Där bör också anges att de regler som i övrigt gäller i fråga om förtida återbetalning av preliminär skatt skall äga motsvarande tillämpning när det gäller överskjutande ingående mervärdesskatt. Avsikten är att beloppsgränsen på 500 kr. i förekommande fall skall avse det sammantagna beloppet av preliminär skatt och överskjutande ingående mervärdesskatt. Vidare bör preliminär skatt som understiger 500 kr. kunna återbetalas i anslutning till en återbetalning av överskjutande ingående mervärdesskatt. Återbetalning bör kunna ske först efter inkomstårets utgång. Vid sidan av dessa ändringar krävs en justering av 27 § 2 mom. uppbördslagen och av ikraftträdandebestämmelserna.
Riksdagen har genom ett beslut tidigare i vår (1991/92:SkU24) gjort det möjligt att beakta överskjutande ingående mervärdesskatt i de ärenden om förtida återbetalning av preliminär skatt för inkomståret 1991 som nu handläggs av skattemyndigheterna. Reglerna härom finns i lagen (1992:101) om jämkning och återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för inkomståret 1991. Även denna lag bör kompletteras med en bestämmelse som gör det möjligt att förtidsåterbetala överskjutande ingående mervärdesskatt i nu avsedda fall.
Av det anförda framgår att utskottet i denna del tillstyrker propositionen med den komplettering som redovisats och att utskottet samtidigt föreslår att den särskilda lagen om förtidsåterbetalning för inkomståret 1991 kompletteras på motsvarande sätt.
I propositionen föreslås vidare att uppbördslagens bestämmelse om att skattetabeller skall fogas till skattsedel på preliminär A-skatt slopas. Härigenom får skattemyndigheterna möjlighet att själva bedöma i vilken omfattning skattetabeller bör bifogas.
I motion Sk807 -- som väckts under den allmänna motionstiden -- av Roland Sundgren och Göran Magnusson (s) begär motionärerna ett tillkännagivande om att skattemyndigheterna själva bör få avgöra i vilken omfattning skattekort och skattetabeller skall bifogas preliminärskattesedlar.
Utskottet delar bedömningen att den aktuella bestämmelsen kan slopas och tillstyrker därför propositionen även i denna del. Härigenom är motionen delvis tillgodosedd. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen finns det emellertid inte, varför utskottet avstyrker motionen.
När det gäller propositionen i övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot de förslag som läggs fram och tillstyrker därför att de genomförs. Utskottet återkommer till vissa lagtekniska frågor under en särskild rubrik närmast före hemställan.
Motioner som väckts under allmänna motionstiden
Förhandsbesked
Förhandsbesked beträffande en enskilds taxering till statlig och kommunal inkomstskatt m.fl. skatter får lämnas om det är av synnerlig vikt för sökanden. Gäller ansökan tillämpningen av lagen mot skatteflykt räcker det att beskedet är av vikt för sökanden. Förhandsbesked får vidare meddelas i s.k. prejudikatsfall, dvs. om beskedet är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.
I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m) tar motionären upp en fråga som rör prejudikatbildningen. Enligt motionären är det inte tillfredsställande att skattemyndigheterna driver enskilda fall hela vägen genom länsrätt och kammarrätt och upp till regeringsrätten med den huvudsakliga motiveringen att man vill få till stånd ett prejudicerande avgörande. Motionären föreslår att problemet löses genom att riksskatteverket får en möjlighet att begära förhandsbesked hos skatterättsnämnden utan att det finns något samband med en enskild taxering.
I motion Sk808 (yrkande 15) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att det måste finnas möjlighet att få bindande förhandsbesked i alla skattefrågor.
Utskottet noterar att skatteförenklingskommittén i betänkandet Tolkningsbesked i skattefrågor (Ds Fi 1987:1) föreslagit att staten skall kunna ansöka om förhandsbesked i skattefrågor som har ett mer allmänt prejudikatintresse (s.k. tolkningsbesked). Den dåvarande rättsnämnden var knuten till riksskatteverket och fattade beslut i riksskatteverkets namn. Kommittén föreslog därför att ett hos riksskatteverket placerat allmänt ombud skulle ges den formella rätten att ansöka om tolkningsbesked. Sedan förslaget avlämnats har rättsnämnden den 1 juli 1991 brutits ut ur riksskatteverket och bytt namn till skatterättsnämnden (prop. 1990/91:89, SkU21).
Enligt utskottets mening har frågan om ett genomförande av skatteförenklingskommitténs förslag fått förnyad aktualitet genom att skatterättsnämnden sedan den 1 juli 1991 har en gentemot riksskatteverket självständig ställning. Utskottet har inhämtat att kommitténs förslag nu är föremål för förnyade överväganden inom regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av dessa överväganden bör avvaktas och avstyrker motionsyrkandena med hänvisning härtill.
Antalet ledamöter i skattenämnd
I motion Sk802 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s) anför motionärerna att det föreskrivna antalet ledamöter i skattenämnd bör ökas från 4--5 till 4--6. Motionärerna vill på detta sätt minska risken för att nämnden inte blir beslutsför när ledamöter uteblir utan att ha anmält förhinder. De begär ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en utökning av antalet ledamöter.
Enligt utskottets mening bör problemet kunna lösas på annat sätt än genom en ökning av det antal ledamöter som kallas till varje sammanträde. Skulle det ändå visa sig att det föreligger ett behov av en ändring av reglerna utgår utskottet ifrån att riksskatteverket tar de initiativ som kan anses påkallade. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen anser utskottet inte att det finns. Utskottet avstyrker därför motionen.
Anstånd med avlämnande av allmän självdeklaration
I motion Sk803 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s) begärs ett tillkännagivande om behovet av en översyn av reglerna för anstånd med att avlämna allmän självdeklaration. Enligt motionärerna får det stora antalet ansökningar om anstånd till följd att i princip alla ansökningar bifalls eftersom en granskning skulle bli alltför resurskrävande. Motionärerna anser att detta leder till att en för stor del av deklarationerna kommer in sent och att personalen till viss del sitter utan material när granskningen av rörelsedeklarationer börjar i april. Något förslag till lösning lägger motionärerna inte fram men de anser att önskemålet bör vara att möjligheterna till anstånd blir mindre och att tillämpningen stramas upp. De begär därför en översyn av anståndsförfarandet.
Enligt utskottets mening bör frågor om anståndsreglernas inverkan på skattemyndigheternas möjligheter att på ett effektivt sätt utföra sina arbetsuppgifter i första hand bevakas av riksskatteverket som har möjlighet att ta erforderliga initiativ. Utskottet är inte berett att tillstyrka något uttalande i saken och avstyrker därför motionen.
Förenklade procedurer för småföretagare
I motion Sk804 av Lennart Fremling (fp) begärs ett tillkännagivande om att vissa förenklingar av skatteprocedurerna för småföretagare bör genomföras. Skyldigheten att lämna löneuppgift bör enligt motionärerna inträda vid samma nivå som skyldigheten att lämna arbetsgivaruppgift, dvs. 1 000 kr., och löneuppgiften kunna lämnas ända fram till den 15 februari året efter inkomståret. När det gäller de månadsvisa uppbördsdeklarationerna bör myndigheterna tillhandahålla en särskild blankett för årsvis frivillig rättelse. Vid momsredovisningen bör enligt motionären den s.k. kontantmetoden få tillämpas i stället för bokslutsmetoden.
Utskottet har i dagarna avstyrkt ett yrkande om kontantredovisning av mervärdesskatt med hänvisning bl.a. till att det visat sig innebära avsevärda komplikationer att ha en kontantmetod vid sidan av en redovisning enligt bokföringsmässiga principer (1991/92:SkU24). Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga.
Uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter bygger på att avgifterna redovisas till sina definitiva belopp månaden efter den till vilken avgifterna hänför sig. Visar det sig i efterhand att uppgiften är felaktig kan den rättas genom en ny deklaration för den aktuella månaden. Något behov av en särskild blankett för rättelse efter årets utgång bör det enligt utskottets bedömning därför inte föreligga. När det gäller kontrolluppgiftsskyldigheten för tjänsteinkomster bör denna enligt utskottets mening ansluta till skattepliktsgränsen. Vad slutligen angår förslaget om en senareläggning av sista dagen för löneuppgiften skulle en sådan ändring, vilket motionären också framhåller, påverka hela taxeringsprocessen. Utskottet är mot bakgrund härav inte heller berett att tillstyrka detta förslag.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Kontrolluppgift avseende ränteinkomster
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller gottskrivits ränta. Uppgiftsskyldigheten avser främst fysiska personer.
I motion Sk805 återkommer Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) med en begäran om ett förslag som innebär att skyldigheten att lämna kontrolluppgift utvidgas till räntor som uppbärs av juridiska personer. Införandet av en sådan uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärerna bidra till att man kommer till rätta med en betydande underdeklaration av ränteinkomster och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av yrkanden med detta innehåll, senast i betänkandet 1990/91:SkU14, ställt sig tveksamt till det ändamålsenliga i att utvidga kontrolluppgiftsskyldigheten på det sätt motionärerna förespråkar, bl.a. därför att syftet uppnås på ett effektivare sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motionen.
Rättegångskostnader
Huvudregeln är att den skattskyldige själv skall svara för sina kostnader i ordinära ärenden och mål om skatt. En möjlighet har dock införts att med statliga medel ersätta en skattskyldig för hans eller hennes kostnader för ombud, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta vara på hans eller hennes rätt i ett ärende eller ett mål om skatt, om det med hänsyn till omständigheterna är oskäligt att han eller hon står för kostnaderna själv (prop. 1988/89:126, SkU31).
I motion Sk808 (yrkande 4) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att den som får bifall till sina besvär i länsrätt, kammarrätt eller i regeringsrätten måste få full ersättning för sina rättegångskostnader.
Av de direktiv som den nya regeringen meddelat den nyligen tillsatta parlamentariska kommittén med uppdrag att se över rättssäkerheten vid beskattningen (dir. 1992:27) framgår att utredningsuppdraget bl.a. avser reglerna om ersättning för rättegångskostnader och att nuvarande regler bedöms som alltför restriktiva. När det gäller frågan om ersättning för kostnader i skattedomstol har denna behandlats nyligen i domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför 2000-talet (SOU 1991:106). Domstolsutredningen föreslår att de särskilda reglerna i lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt ersätts med särskilda regler i en ny domstolsförfarandelag. Enligt de angivna direktiven avser regeringen att avvakta remissbehandlingen av domstolsutredningens förslag innan ställning tas till hur ersättningsfrågorna bör lösas. Frågor som avser ersättning för kostnader hos myndighet tas dock upp av utredningen om rättssäkerhet vid beskattningen.
Av det anförda framgår att dessa frågor är föremål för regeringens uppmärksamhet och att inriktningen är att de nuvarande reglerna skall göras mindre restriktiva. Redan härigenom är motionen i viss mån tillgodosedd. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet motionen med hänvisning till det arbete med dessa frågor som regeringen tagit initiativ till.
Lagen mot skatteflykt
I motion Sk808 (yrkande 6) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att lagen mot skatteflykt måste avskaffas.
Som framgår av regeringsförklaringen och av direktiven för den parlamentariska kommitté som regeringen tillsatt för att se över rättssäkerheten vid beskattningen (dir. 1992:27 s. 3) har regeringen för avsikt att senare i år lägga fram ett förslag om avskaffande av lagen mot skatteflykt. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet detta yrkande.
Ändrad praxis m.m.
I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs tillkännagivanden om att den som i dag vidtar en helt laglig handling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen som olaglig (yrkande 5) och om att det bör vara förbjudet för domstolarna att tillämpa ny praxis i fråga om rättshandlingar som företagits före en praxisändring (yrkande 7).
Den parlamentariska kommitté med uppgift att se över rättssäkerheten vid beskattningen som regeringen nyligen tillsatt har möjlighet att ta upp och överväga förändringar av bl.a. den typ som motionärerna föreslår. Enligt utskottets mening finns det anledning att avvakta resultatet av kommitténs arbete. Utskottet avstyrker därför yrkandena.
Betalningssäkring
Syftet med betalningssäkring är att i en risksituation tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk till dess att fordringen betalas på sedvanligt sätt eller kan bli föremål för indrivning. Förutsättningarna för beslut om betalningssäkring av fordringar på skatter eller avgifter motsvarar i princip vad som gäller för kvarstad inom civil- och straffprocessen.
I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) anför motionärerna att möjligheterna att använda betalningssäkring måste begränsas (yrkande 8), att betalningssäkring inte bör ske för skattefordringar som inte fastställts (yrkande 9) och att den som drabbas alltid måste höras innan beslut fattas (yrkande 10).
Även vissa frågor rörande betalningssäkringsinstitutet skall ses över av den parlamentariska kommittén med uppgift att se över rättssäkerheten vid beskattningen. Kommittén tar bl.a. upp frågor med anknytning till betalningssäkring av ej fastställda fordringar. Enligt utskottets mening bör resultatet av utredningens arbete avvaktas, och utskottet avstyrker därför de nu aktuella yrkandena.
Tidsgräns för meddelande om avvikelse
Av 4 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen framgår att beslut till den enskildes nackdel inte får fattas under taxeringsperiodens sista månad och att den skattskyldige skall underrättas om ett sådant beslut utan dröjsmål.
I motion Sk808 (yrkande 11) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att ett meddelande om avvikelse från självdeklaration inte bör få sändas ut senare än en månad före taxeringsperiodens utgång så att den skattskyldige får rimlig tid på sig att bemöta avvikelsen.
Enligt utskottets uppfattning är motionsyrkandet tillgodosett med reglernas nuvarande utformning. Utskottet avstyrker yrkandet.
Anstånd med betalning av skatt
I motion Sk808 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att den som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör få anstånd med att betala den skatt som kan ha blivit följden av taxeringsnämndens beslut med undantag för de fall där det är uppenbart att överklagandet inte kan bifallas.
Också reglerna om anstånd med betalning av skatt ingår i det uppdrag som regeringen givit kommittén för rättssäkerhet vid beskattningen. Inriktningen är att möjligheterna till anstånd skall förbättras. Enligt utskottets mening bör resultatet av kommitténs arbete avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Eftertaxering och skattetillägg
Eftertaxering får ske om den skattskyldige i självdeklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för sin taxering och den oriktiga uppgiften medfört att taxeringsbeslutet blivit felaktigt. Eftertaxering får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt. Beslut om eftertaxering skall normalt meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Har en skattskyldig lämnat oriktig uppgift påförs skattetillägg om skatten blivit för låg till följd av den oriktiga uppgiften. Skattetillägg tas normalt ut med 40 % av inkomstskatten men reduceras till 20 % om den oriktiga uppgiften kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid taxeringen. Skattetillägg efterges om den oriktiga uppgiften på olika grunder bedöms som ursäktlig eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg.
I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att tidsfristen för eftertaxering bör begränsas till två år och att eftertaxering endast bör få företas i fall av uppenbara skatteundandraganden (yrkande 13). Vidare begärs ett tillkännagivande om att skattetillägg skall begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden och sänkas till 20 % (yrkande 14).
Utskottet har så sent som under hösten 1991 medverkat till uppmjukningar och tillrättalägganden av dessa regler för att på det sättet få till stånd en mer rättvis och likformig tillämpning (prop. 1991/92:43, SkU7). Bl.a. har en ny eftergiftsgrund införts när det gäller skattetillägg som gör det möjligt att väga in samtliga omständigheter och därmed få en mer flexibel ordning. De nya reglerna tillämpas i huvudsak fr.o.m. 1992 års taxering. Utskottet anser att erfarenheten av de nya reglerna nu bör avvaktas och avstyrker därför motionsyrkandena.
Skatteundandragande
I motion Ju810 (yrkande 9) av Hans Göran Franck m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att åtgärder bör vidtas mot den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter och avgifter.
Utskottet delar motionärernas synpunkter när det gäller behovet av en effektiv kontroll på detta och andra områden där skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Det är inte minst ur konkurrensneutralitetssynpunkt viktigt att näringsidkare som sköter sina åligganden när det gäller skatter och avgifter inte förlorar på detta. Utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder som kan anses påkallade. Något tillkännagivande till regeringen om behovet av åtgärder torde inte vara behövligt. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
I motion Sk809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslår motionärerna att en utredning mot skattefusk tillsätts för att ta fram åtgärder mot det enligt motionärernas uppfattning utbredda skattefusket. Åtgärder som bör övervägas är sänkta skatter och avgifter, en skärpning av konkurslagen, avdragsrätt för reparation av villa, grossistrabatter på systemet, snabb behandling av skattefuskare etc.
Utskottet ser inte något skäl att tillsätta en särskild utredning med denna inriktning och avstyrker därför motionen.
Misstag och fel i skattemyndigheternas handläggning
I motion Sk810 av My Persson (m) begärs ett tillkännagivande beträffande rutinerna inom skatteförvaltningen. Enligt motionären förekommer det att ett beslut som godkänts av den skattskyldige inte verkställs vid taxeringen. Detta föranleder ett enligt motionären oacceptabelt rättelseförfarande där beslutet måste fattas på nytt. Enligt motionären kan det misstänkas att fler missförhållanden av detta slag finns, och motionären begär därför ett tillkännagivande om att rutinerna bör ses över av t.ex. riksrevisionsverket.
Utskottet kan inte finna att det finns grund för ett tillkännagivande av denna innebörd och avstyrker därför motionen.
Gränsgångare
I motion Sk329 av Bo Arvidson och Rune Rydén (m) tar motionärerna upp en fråga som rör beskattningen av s.k. gränsgångare. Enligt särskilda bestämmelser i dubbelbeskattningsavtalet med bl.a. Danmark skall en person med stadigvarande anställning i Danmark beskattas i Sverige om han har sin fasta bostad här och regelmässigt vistas i sin bostad. Motsvarande gäller vid det omvända förhållandet. Eftersom lönen utbetalas i Danmark och beskattningen skall ske i Sverige medger nuvarande regler inte att preliminär skatt innehålls. Gränsgångare debiteras i stället B-skatt som de själva skall betala in. Enligt motionärerna har gränsgångarna blivit ett problem för bl.a. kronofogdemyndigheten i Malmö. Ett antal gränsgångare med anställning i Danmark och uppgiven bostad i Sverige är restförda för ett sammanlagt belopp på över två milj.kr. Utmätningsbara tillgångar saknas i Sverige, och i Danmark kan införsel i lönen endast erhållas med 20 % av bruttolönen. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna bör ändras så att preliminär skatt kan innehållas av arbetsgivaren oavsett var arbetstagaren är bosatt.
Riksskatteverket har avgivit ett yttrande i ärendet. Yttrandet har fogats som bilaga till detta betänkande.
I sitt yttrande anför riksskatteverket bl.a. att nuvarande regler för beskattning av arbetstagare med ankytning till mer än ett nordiskt land förutsätter ett omfattande utbyte av information både under inkomst- och taxeringsåret. Det har enligt vad riksskatteverket anfört också visat sig att reglerna är svåra att tillämpa och att de utnyttjas av vissa skattskyldiga för att undgå skatt. Enligt riksskatteverket skulle bestämmelser som överensstämmer med motionens syfte innebära en reglering som är klar och lätt att tillämpa. Riksskatteverket tillstyrker därför ett vidare utredningsarbete med den inriktning som åsyftas i motionen.
Enligt utskottets uppfattning pekar både de förhållanden som tagits upp i motionen och den redovisning som riksskatteverket lämnat i sitt yttrande på att det finns ett behov av ett vidare utredningsarbete på detta område och med den inriktning som motionärerna åsyftar. Även om ett sådant arbete i första hand kommer att vara inriktat på de nordiska förhållandena bör enligt utskottets mening också behovet av en liknande samordning med EG-länderna beaktas.
Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
Lagregleringen
Ändringarna i 4 § 1 mom. och 12 § uppbördslagen (lagförslag 1) och i 7 § skatteregisterlagen (lagförslag 7) bör utgå och i stället genomföras i anslutning till de ändringar i samma paragrafer som föreslås i proposition 1991/92:150 bilaga 1.5.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nya regler för skatteavdrag och socialavgifter att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i denna del,
2. beträffande förtida återbetalning av skatt att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:112 beslutar att överskjutande ingående mervärdesskatt skall beaktas vid förtida återbetalning av preliminär skatt fr.o.m. inkomståret 1992 och att överskjutande ingående mervärdesskatt som överstiger den slutliga skatten skall kunna förtidsåterbetalas fr.o.m. inkomståret 1991,
3. beträffande skattetabeller att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i denna del och avslår motion Sk807,
4. beträffande propositionen i övrigt utom lagförslagen att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i övrigt,
5. beträffande förhandsbesked att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk801 och 1991/92:Sk808 yrkande 15, res. 1 (nyd) 6. beträffande antalet ledamöter i skattenämnd att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk802,
7. beträffande anstånd med avlämnande av allmän självdeklaration att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk803,
8. beträffande förenklade procedurer för småföretagare att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk804, res. 2 (nyd)
9. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk805, men. (v) 10. beträffande rättegångskostnader att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 4, res. 3 (nyd) s.y. (s)
11. beträffande lagen mot skatteflykt att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 6, s.y. (s)
12. beträffande ändrad praxis m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkandena 5 och 7, res. 4 (nyd) s.y. (s)
13. beträffande betalningssäkring att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkandena 8, 9 och 10, res. 5 (nyd)
14. beträffande tidsgräns för meddelande om avvikelse att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 11,
15. beträffande anstånd med betalning av skatt att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 12, res. 6 (nyd) s.y. (s)
16. beträffande eftertaxering att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 13, res. 7 (nyd)
17. beträffande skattetillägg att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 14,
18. beträffande den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju810 yrkande 9, res. 8 (s)
19. beträffande en utredning mot skattefusk att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk809, res. 9 (nyd)
20. beträffande misstag och fel i skattemyndigheternas handläggning att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk810,
21. beträffande gränsgångare att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk329 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av vidare utredningsarbete,
22. beträffande lagförslag att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt
dels antar de inledningsvis redovisade förslagen till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), med dels den ändringen att 4 § 1 mom. och 12 § utgår och ingressen ändras i enlighet härmed, dels den ändringen att 27 § 2 mom., 45 § 2 mom. och punkt 1 av ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelser.
Regeringens förslag Utskottets förslag
27 §
2 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas: 1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt; 2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts att betala enligt 75 §; 3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;
4. överskjutande 4. överskjutande
ingående mervärdeskatt; ingående mervärdeskatt i
samt den mån skatten inte
betalats ut enligt 45 § 2
mom. andra stycket; samt
5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt.
Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.
Regeringens förslag Utskottets förslag
45 §
2 mom. Har skattskyldig betalat preliminär skatt med belopp, som beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt, i förekommande fall minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt, med minst en femtedel av den sålunda minskade slutliga skatten, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av skattemyndigheten i samband med jämkning det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige på det sätt som anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter föranleder det, får skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket erlagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminärskatten inte överstiger den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall, minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt på det sätt som nyss har angivits.
Om den överskjutande
ingående mervärdeskatten
beräknas överstiga den
skattskyldiges slutliga skatt,
skall det överskjutande
beloppet efter inkomstårets
utgång på ansökan
betalas ut till den
skattskyldige. Därvid
gäller bestämmelserna i
första stycket i
tillämpliga delar.
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1993. Äldre den 1 januari 1993. Äldre
bestämmelser gäller dock bestämmelser gäller dock
i fråga om preliminär i fråga om preliminär
skatt som avser tid före skatt som avser tid före
den 1 april 1993. Vid den 1 april 1993. Vid
tillämpning av tillämpning av
bestämmelserna om bestämmelserna om
jämkning i samband med jämkning i samband med
sådan återbetalning av sådan återbetalning av
för mycket betald för mycket betald
preliminär skatt som avses preliminär skatt som avses
i 45 § 2 mom. och i 45 § 2 mom. första
anvisningarna till 45 § stycket och anvisningarna till
skall vid återbetalningar 45 § skall vid
som avser inkomståret 1992 återbetalningar som avser
hänsyn tas också till inkomståret 1992 hänsyn
överskjutande ingående tas också till
mervärdeskatt. överskjutande ingående
mervärdeskatt. De nya
bestämmelserna i 27 § 2
mom. första stycket 4 och
45 § 2 mom. andra stycket
tillämpas första
gången i fråga om
överskjutande ingående
mervärdeskatt som avser
inkomståret 1992.
2. lag om ändring i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän
försäkring,
4. lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i lagen
(1984:668) om uppbörd av
socialavgifter,
6. lag om ändring i lagen
(1990:659) om särskild
löneskatt på vissa
förvärvsinkomster,
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:101) om jämkning och återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för inkomståret 1991
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:101) om jämkning och återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för inkomståret 1991 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid tillämpning av bestämmelserna om jämkning i samband med sådan återbetalning av för mycket betald preliminär skatt som avses i 45 § 2 mom. och anvisningarna till 45 § uppbördslagen (1953:272) skall vid återbetalningar som avser inkomståret 1991 hänsyn också tas till överskjutande ingående mervärdeskatt.
Om den överskjutande
ingående mervärdeskatten
beräknas överstiga den
skattskyldiges slutliga skatt,
skall det överskjutande
beloppet efter ansökan
betalas ut till den
skattskyldige. Därvid
gäller bestämmelserna i
45 § 2 mom.
uppbördslagen i
tillämpliga delar. Vid
gottskrivning enligt 27 § 2
mom. första stycket 4
uppbördslagen eller vid
beräkning av
ö-skatteränta enligt 69
§ 1 mom. samma lag
medräknas inte skatt som
betalats ut enligt detta
stycke.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket.
Stockholm den 28 april 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s) och Karin Pilsäter (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Förhandsbesked (mom. 5)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "hänvisning härtill." bort ha följande lydelse:
Med nuvarande regler kan skattemyndigheterna avvisa en enskilds begäran om ett hållbart besked beträffande en skattefråga med hänvisning till att frågan inte har tillräcklig betydelse för den enskilde. Detta är inte acceptabelt. Det finns inte några hållbara skäl för denna typ av begränsningar när det gäller enskildas rätt att få besked i skattefrågor. Utskottet anser att reglerna bör ändras så att besked kan lämnas i alla skattefrågor. Det anförda bör riksdagen som sin mening regeringen till känna.
I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m) framhåller motionären att det inte är tillfredsställande att skattemyndigheterna ibland driver enskilda fall hela vägen till sista instans med den huvudsakliga motiveringen att man vill få till stånd ett prejudicerande avgörande. Enligt motionären kan problemet lösas genom att riksskatteverket får möjlighet att begära förhandsbesked i sådana frågor, något som också föreslagits av skatteförenklingskommittén i betänkandet Tolkningsbesked i skattefrågor (Ds Fi 1987:1). Utskottet delar motionärens bedömning och tillstyrker att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att riksskatteverket får möjlighet att begära förhandbesked i skattefrågor som har ett mer allmänt prejudikatintresse.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk801 och Sk808 yrkande 15.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande förhandsbesked att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk801 och 1991/92:Sk808 yrkande 15 dels hos regeringen begär förslag som innebär att riksskatteverket kan begära förhandsbesked i rättsfrågor, dels som sin mening ger regeringen till känna att det måste finnas möjlighet att få förhandsbesked i alla skattefrågor.
2. Förenklade procedurer för småföretagare (mom. 8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Utskottet har" och slutar med "utskottet motionen." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det finns ett behov av att förenkla och samordna olika regler om uppgiftslämnande etc. Härigenom får företagarna möjlighet att ägna sig åt sin egentliga verksamhet i stället för onödig administration. Enligt utskottets bedömning skulle ett genomförande av motionärens förslag om en gemensam gräns för skyldigheten att lämna löneuppgift och betala arbetsgivaravgifter och om en möjlighet att redovisa moms efter kontantmetod innebära en stor lättnad för många företagare. Kontant redovisning av moms har också den fördelen att den lindrar den likviditetspåfrestning som många företagare i dag utsätts för på grund av att kunderna dröjer med betalningen. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande förenklade procedurer för småföretagare att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk804 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om förenklade procedurer för småföretagare.
3. Rättegångskostnader (mom. 10)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Av det anförda" och slutar med "initiativ till." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att enskilda, som tvingas ta strid med myndigheterna därför att dessa motsätter sig en rimlig begäran från den enskilde eller hävdar en felaktig uppfattning, inte skall behöva stå för sina rättegångskostnader när det till sist visar sig att de hade rätt. Med nuvarande begränsade möjligheter att få ersättning är varje försök från en enskilds sida att hävda en annan uppfattning än myndigheterna i frågor som kräver att råd inhämtas från skattejurister eller liknande ett förlustprojekt. Om möjligheten att få domstolsprövning i skattefrågor skall vara en möjlighet för alla måste enskilda som vinner en skatteprocess få full ersättning för sina kostnader.
Det är bra att regeringen arbetar med frågan om en utvidgning av möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader i skatteprocess. Enligt utskottets uppfattning bör arbetet ha som utgångspunkt att enskilda skall ha full ersättning för sina rättegångskostnader när de får bifall till sina besvär. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 10. beträffande rättegångskostnader att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att den som får bifall till sina besvär i länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten måste få full ersättning för sina rättegångskostnader.
4. Ändrad praxis m.m. (mom. 12)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Den parlamentariska" och slutar med "därför yrkandena." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Sk808 att en enskild som företar en handling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden frångår den skattemässiga bedömning av handlingen som gällde när den företogs och att det bör införas ett förbud mot tillämpning av ny praxis i fråga om handlingar som företagits innan en praxisändring. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande ändrad praxis m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
5. Betalningssäkring (mom. 13)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Även vissa" och slutar med "aktuella yrkandena." bort ha följande lydelse:
Genom betalningssäkring kan skattemyndigheterna frysa en skattskyldigs tillgångar redan på grund av en misstanke om att skattebelopp som kan komma att fastställas i framtiden inte kommer att betalas. Ett sådant säkringsbeslut kan fattas och verkställas utan att den skattskyldige får möjlighet att yttra sig inför beslutet. Det har visat sig att betalningssäkringar vidtagits på grundval av misstankar som visat sig vara obefogade och som antagligen hade kunnat avvisas om den enskilde tillfrågats. Utskottet anser att det finns skäl att möjligheten att använda betalningssäkring bör begränsas, att betalningssäkring inte bör ske i fråga om ej fastställda skattekrav och att den som drabbas av en säkringsåtgärd alltid måste höras innan beslut fattas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande betalningssäkring att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkandena 8, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om betalningssäkring.
6. Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Också reglerna" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en skattskyldig som överklagar ett beslut till länsrätten automatiskt medges anstånd med eventuell kvarskatt om det inte är uppenbart att besvär över taxeringsnämndens beslut inte kan bifallas. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande anstånd med betalning av skatt att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om anstånd med betalning av skatt vid överklaganden.
7. Eftertaxering (mom. 16)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort såvitt avser eftertaxering ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det bra att eftertaxering numera inte får ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt.
Härutöver finns det emellertid anledning att söka reducera den tid under vilken en eftertaxering kan företas. En enskild skall inte behöva riskera att de fem senaste årens skattebeslut plötsligt ifrågasätts av skattemyndigheterna. Enligt utskottets mening bör tidsfristen för eftertaxering reduceras till två år. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16. beträffande eftertaxering att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk808 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att möjligheten att eftertaxera bör begränsas till två år.
8. Den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter (mom. 18)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet delar" och på s. 78 slutar med "därför motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas synpunkter när det gäller behovet av en effektiv kontroll på detta och andra områden där skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Den ekonomiska brottsligheten utgör ett svårt problem inom flera branscher och från olika håll har tagits initiativ till åtgärder. Exempelvis har LO-distriktet i sydöstra Sverige tillsammans med skatteförvaltningen och riksdagens revisorer efter undersökning på vissa orter kunnat konstatera att ca 90 % av den tillfälliga handeln inte fullgör sina skyldigheter när det gäller moms och sociala avgifter. Enligt utskottets mening bör åtgärder vidtas för att komma till rätta med missförhållandena på detta onmråde. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 18. beträffande den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju810 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av åtgärder mot den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter och avgifter.
9. En utredning mot skattefusk (mom. 19)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet ser" och slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det en mängd konkreta åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med det utbredda skattefusket. I motion Sk809 redovisas bl.a. följande åtgärder.
sänk arbetsgivaravgifterna sänk momsen återinför byggmomsen ta bort taximomsen låt reparationer av villor och bostadsrätter bli avdragsgilla snabb behandling av företag som uppenbarligen drivs olagligt, som inte betalar sina sociala avgifter, moms, m.m.
Enligt utskottets mening bör en utredning tillsättas med uppgift att ta fram förslag om vad som praktiskt kan göras för att minska skattefusket. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 19. beträffande en utredning mot skattefusk att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk809 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av en utredning med uppgift att förbättra förutsättningarna för hederligt företagande och arbete.
Särskilt yttrande
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har anfört följande.
Rättegångskostnader (mom. 10)
Ett stort antal medborgare är varje år part i ett skatteärende. För att detta förfarande inte skall bli alltför kostsamt bygger det på insatser från de skattskyldiga själva och på att myndigheter och domstolar hjälper de enskilda till rätta på olika sätt. Att införa en generell rätt till ersättning för kostnader skulle enligt vår mening innebära en alltför stor belastning både vad gäller kostnader och ökad komplexitet och knappast medföra någon förbättring av de enskildas möjlighet att ta till vara sina intressen. Det finns anledning att erinra om att det redan i dag finns möjlighet att ersätta en enskilds kostnad för ombud, utredning eller annat om det framstår som oskäligt att den enskilde själv står för kostnaden. Vi avstyrker med hänvisning härtill yrkandet om en generell rätt till ersättning för rättegångskostnader.
Lagen mot skatteflykt (mom. 11)
Vi anser att lagen (1980:865) mot skatteflykt har en viktig funktion att fylla när det gäller att begränsa möjligheterna till olika former av kringgåenden. Skatteflyktsutredningen har i sitt betänkande Ny generalklausul mot skatteflykt (SOU 1989:81) funnit att den nuvarande lagen tillämpats i en förhållandevis begränsad omfattning och har lagt fram ett förslag till ny lag mot skatteflykt med en förbättrad och mer precis utformning. Med hänsyn till att den närmare utformningen av den nya lagen bör prövas först sedan någon erfarenhet vunnits av skattereformens regler har den nuvarande tidsbegränsade lagen mot skatteflykt förlängts att gälla t.o.m. 1993. Enligt vår mening finns det inte något skäl att nu överväga att avskaffa denna lag, utan regeringen bör i stället i god tid före 1993 års utgång lägga fram ett förslag till ny lag mot skatteflykt så att denna kan gälla fr.o.m. 1994. Vi avstyrker därför yrkandet om att avskaffa lagen mot skatteflykt.
Ändrad praxis m.m. (mom. 12)
En lagregel om att domstolarna inte får tillämpa ny praxis på redan företagna rättshandlingar skulle enligt vår mening inte göra det enklare för de enskilda och myndigheterna att tolka och tillämpa skattelagarna. Tvärtom kan det befaras att regeln skulle ge upphov till en stor osäkerhet om vad som skall anses utgöra praxis, i vilken mån en etablerad praxis kan frångås etc. Liknande invändningar kan riktas mot yrkandet om att myndigheter inte skall kunna frångå den bedömning av en rättshandling som kunde förutsättas gälla när handlingen företogs. Vi avstyrker därför dessa yrkanden.
Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)
De nuvarande reglerna innebär bl.a. att anstånd med betalning av skatt kan medges vid överklagande om utgången är oviss. Enligt vår mening skulle en ordning med ett näst intill automatiskt anstånd kunna leda till att enskilda överklagar sina taxeringsbeslut för att få anstånd med skatten. Vi avstyrker därför yrkandet härom.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Kontrolluppgift avseende räntor (mom. 9)
Tidigare kontrollaktioner visar att företagens ränteinkomster underdeklareras i betydande omfattning. Det är därför angeläget att kontrolluppgiftsskyldigheten utsträcks att omfatta även juridiska personer. Jag anser att utskottet bort tillstyrka motion Sk805.
Rättegångskostnader (mom. 10)
Redan i dag finns möjlighet att ersätta kostnader för ombud, utredning eller annat om det framstår som oskäligt att den enskilde själv står för kostnaderna. Att utvidga denna möjlighet till en allmän rätt till ersättning för rättegångskostnader skulle enligt min mening innebära en avsevärd belastning för taxeringsprocessen och knappast medföra någon förbättring av möjligheterna att meddela snabba och korrekta taxeringsbeslut. Jag är således ense med utskottets majoritet om att yrkandet om en sådan utvidgning bör avstyrkas.
Lagen mot skatteflykt (mom. 11)
Det är enligt min mening viktigt att inskärpa att skattelagarna gäller för alla och således även för dem som har möjlighet att genomföra olika former av avancerade förfaranden. Här har lagen mot skatteflykt en mycket viktig funktion. Det har emellertid visat sig att lagen har brister, och skatteflyktsutredningen har i sitt betänkande Ny generalklausul mot skatteflykt (SOU 1989:81) lagt fram ett förslag till ny lag mot skatteflykt där begreppet skatteflykt definieras bättre. Enligt min mening bör arbetet med detta förslag påskyndas så att ett förslag kan behandlas i god tid före utgången av år 1993, då den nuvarande lagen mot skatteflykt upphör att gälla. Jag är således ense med utskottets majoritet om att yrkandet om ett avskaffande av lagen mot skatteflykt bör avstyrkas.
Ändrad praxis m.m. (mom. 12)
Inte heller de yrkanden om olika former av generella regler om att handlingar alltid skall bedömas på samma sätt och efter den praxis som gällde när handlingen företogs utgör enligt min mening någon framkomlig väg när det gäller att förbättra de enskildas möjlighet att bedöma effekten ur skattehänseende av en viss handling. Jag är därför även på denna punkt ense med majoriteten om att dessa yrkanden bör avstyrkas.
Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)
En ordning med ett näst intill automatiskt anstånd skulle kunna leda till att enskilda överklagar sina taxeringar för att få anstånd med skatten. Jag instämmer därför i utskottets avstyrkande av detta yrkande.
Den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter (mom. 18)
Jag delar de synpunkter som framförts i reservation 8.
Yrkande
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 9 bort hemställa
9. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk805 hos regeringen begär ett förslag som innebär att kontrolluppgiftsskyldigheten utvidgas att omfatta också juridiska personer.