Export m.m. av alkoholdrycker och tobaksvaror

Betänkande 1988/89:NU13

Näringsutskottets betänkande
1988/89:NU13

Ärendet

I detta betänkande behandlas tre motioner - varav en från allmänna
motionstiden år 1988 - i vilka påkallas åtgärder mot AB Vin- & Spritcentralens
export av alkoholdrycker och i två fall också mot Svenska Tobaks AB:s
marknadsföring av tobaksvaror utomlands.

De båda bolagen har i november 1988 på begäran lämnat utskottet
redogörelser för den åsyftade verksamheten.

Stockholms distrikts Vita band har tillställt utskottet en skrivelse med
kritik av Vin- & Spritcentralens exportverksamhet.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker motionsyrkanden som syftar till begränsning av AB Vin&
Spritcentralens och Svenska Tobaks AB:s export och av det sistnämnda
företagets tillverkning och marknadsföring av tobaksvaror utomlands.
Regeringen bör, anser utskottet, uppmanas sörja för att Sverige inom
Världshälsoorganisationen söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring
av alkohol och tobak. En utredning av förutsättningarna för Vin- &
Spritcentralens exportverksamhet föreslås i två reservationer. Som riktpunkt
anges därvid att de sociala målen för den svenska alkoholpolitiken skall
tillämpas också i samband med export (fp, c) resp. att exporten av
alkoholdrycker skall bringas att upphöra (mp). I en tredje reservation (fp, c,
vpk, mp) begärs en översyn av förutsättningarna för Tobaksbolagets
utlandsverksamhet.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1987/88:N298 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Margareta Andrén (fp)
vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär en utredning om hur verksamhet med export av
alkohol- och tobaksvaror får bedrivas av statsägda företag med tanke på

1988/89

NU13

1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 13

dessa varors skadeverkningar och på vårt lands hälso- och socialpolitiska
goda rykte,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att Vin- & Spritcentralen och Svenska Tobaks AB följer de av
riksdagen antagna riktlinjerna för alkohol- och tobakspolitiken.

1988/89:N348 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i WHO skall verka
för internationella regler, innehållande etiska riktlinjer för marknadsföring
av alkohol och tobak,

2. som sin mening ger regeringen till känna att de sociala mål som
riksdagen har fastlagt för den svenska alkoholpolitiken också bör tillämpas
av Vin- & Spritcentralen i samband med export,

3. som sin mening ger regeringen till känna att det av staten ägda Svenska
Tobaks AB bör bli föremål för översyn vad gäller ställning och inriktning
med utgångspunkt från WHO:s hälsopolitiska åtagande.

1988/89:N356 av Carl Frick (mp) vari - med motivering i motion 1988/
89:U574 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Vin- och Spritcentralen skall upphöra med export av alkoholhaltiga drycker.

Motivering

Allt större intresse har under senare år ägnats åt de moraliska och sociala
hänsyn som svenska företag bör visa i sin utrikeshandel, framhålls det i
motion 1987/88:N298 (fp). Vad gäller Sydafrika krävs totalstopp i affärsförbindelserna.
En allt vanligare uppfattning är att varor som kan skada
människors liv och hälsa inte bör exporteras. Stark kritik har riktats mot
läkemedelsföretag som i u-länderna marknadsför mediciner som är förbjudna
i västvärlden.

Samma synsätt borde tillämpas på AB Vin- & Spritcentralens verksamhet
utomlands, menar motionärerna. De finner det oförsvarligt att de restriktioner
som gäller för företaget i Sverige skall kunna kompenseras genom en
ohämmad marknadsföring utomlands. Motionärerna citerar uttalanden -bl.a. av företagets verkställande direktör- om Vin- & Spritcentralens export
och marknadsföringsaktiviteter. Slutsatsen blir att ett helstatligt svenskt
företag utomlands arbetar med samma metoder som ”det internationella
alkoholkapitalet” med det enda syftet att utan sociala hänsyn locka så många
köpare som möjligt.

Vidare diskuteras i motionen Svenska Tobaks AB:s internationella
verksamhet. Bolaget uppges vara inriktat på att vinna nya marknadsandelar i
Kina, Japan och Sydostasien, säger motionärerna. Inom Världshälsoorganisationen
(WHO) har, noterar de, Sverige varit pådrivande när det gällt stöd
till organisationens anti-rökprogram. En expertgrupp inom WHO har
nyligen rekommenderat kraftfulla motåtgärder mot snusbruket. Vad händer,
frågar motionärerna, med Sverigebilden inom WHO när det blir ännu
mera känt att världens största snusproducent ägs av svenska staten?

Motionärerna finner det ligga nära till hands att i dessa sammanhang tala
om ”dubbelmoral”. Den statliga exportsatsningen på alkohol och tobak kan

1988/89:NU13

starkt ifrågasättas, uttalar de. Ett minimikrav anser de vara att reklaminsatserna
utomlands begränsas av etiska regler som har åtminstone någon likhet
med vad som gäller för alkohol- och tobaksreklam i Sverige.

Samma resonemang om ”dubbelmoral” möter i motion 1988/89:N348 (fp).
Här hävdas att exportsatsningarna på alkohol och tobak sätter Sveriges rykte
för pionjärinsatser inom hälso- och sjukvård och socialpolitik på spel.
Huvudmotivet för Vin- & Spritcentralens monopolställning, att vinstintresset
skall elimineras och hänsynslös marknadsföring förhindras, borde gälla
även i företagets internationella verksamhet. Motivet för att staten äger
Tobaksbolaget borde vara att den därigenom kan utöva en hälsopolitiskt
inriktad kontroll över bolagets agerande. Någon sådan är det emellertid i dag
inte fråga om, konstaterar motionärerna. Om Sverige menar allvar med sitt
engagemang i WHO för att minska tobaksbruket borde Tobaksbolaget inte
tillåtas motverka dessa strävanden genom en okontrollerad internationell
expansion. Sverige borde, sägs det sammanfattningsvis, avstå från export av
varor som alkohol och tobak vilka kan medföra hälsorisker. I varje fall borde
de marknadsföringsregler som gäller i Sverige följas på exportmarknaden.
Sverige borde vidare verka för internationella etiska riktlinjer för marknadsföring
av alkohol och tobak.

I motiveringen till motion 1988/89:N356 (mp) hänvisas till Vin- & Spritcentralens
beskrivning av sin utveckling till ”ett framgångsrikt exportföretag på
en av världens hårdaste marknader”. Det statliga monopolföretaget rycker
undan möjligheterna att inför EG hävda att den svenska alkoholpolitiken
styrs av annat än snöd statsnytta, säger motionären. Att på statlig grund
exportera lidanden och sociala problem rimmar dåligt med de verbala sociala
ambitionerna i svensk alkoholpolitik, tillägger han. Vin- & Spritcentralen
borde därför få ändrade direktiv för sin verksamhet.

AB Vin- & Spritcentralens export

AB Vin- & Spritcentralen ägs av staten, vars intressen i företaget handhas av
finansdepartementet. Bolaget har enligt lagen (1977:292) om tillverkning av
drycker, m.m. monopol på att tillverka spritdrycker i Sverige. Enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker har bolaget vidare med vissa undantag
monopol på import och export av samt partihandel med spritdrycker, vin och
starköl. Andra företag som har tillstånd att tillverka vin resp. starköl får
exportera egna produkter. Vissa förhållanden regleras genom ett avtal
mellan staten och Vin- & Spritcentralen. Verksamhetsområdet för bolaget är
enligt avtalet att tillverka, förädla eller på annat sätt bereda spritdrycker, vin,
starköl, alkoholfria drycker och teknisk sprit, att driva partihandel med,
importera och exportera nyssnämnda varor samt att driva sådan rörelse som
har samband med detta.

Sedan Vin- & Spritcentralen med hänvisning till motion 1987/88:N298 (fp)
anmodats att lämna näringsutskottet uppgifter om sin export och sin
marknadsföring utomlands har bolagets verkställande direktör Egon Jacobsson
med missivskrivelse den 17 november 1988 avgett en redogörelse för
svensk alkoholexport (bilaga 1, s. 17). Redogörelsen innefattar också

1988/89:NU13

”tillrättalägganden och kommentarer” till motionen. Den innehåller inga
uppgifter om den berörda exportens omfattning och fördelning på länder.

I Vin- & Spritcentralens senast utgivna årsbok, avseende år 1987, ägnas
betydande uppmärksamhet åt företagets export.

I de kommentarer av verkställande direktören som inleder årsboken
anförs att företaget under 1980-talet har genomgått en dramatisk förändring
- från en monopolaffär på hemmamarknaden till ett framgångsrikt exportföretag
på en av världens hårdaste marknader. Bolaget har därmed, heter det,
blivit ett företag med två kompletterande profiler och en väsentligt stärkt
personlighet. Som ett skäl för den exportsatsning som inleddes år 1977 anges
att man ville utvärdera sin kompetens och kapacitet både som tillverkare och
som marknadsförare på en fri marknad. Med exportprojektet ville man mäta
företagets prestationer i hård internationell konkurrens och därmed också få
ett perspektiv på dess insatser på hemmamarknaden.

Ytterligare sägs i verkställande direktörens kommentarer bl.a. följande:

Ökat kapacitetsutnyttjande, ökad sysselsättning och på sikt ökad lönsamhet
var givetvis grundläggande motiv bakom projektet.

Vi sålde 1987 16,5 (1986: 13,9) miljoner liter egentillverkade alkoholprodukter
på export, vilket svarar mot 322 (247) milj. kr. i fakturering.
Merparten, 98 %, var Absolut Vodka, som lanserades 1979 på den
amerikanska marknaden, vår i särklass största.

Absolut Vodka är en osedvanligt framgångsrik exportprodukt. Också om
vi ser till dess lönsamhet. Den har en avkastning på justerat eget kapital som
vida överstiger vårt minimikrav (15 % i Sverige och 20 % för exporten).
Vinsten i exportrörelsen, 105 (85) milj. kr. närmar signu snabbt resultatet för
hela den svenska monopolverksamheten: 160 (223) milj. kr. Därmed stod
exporten 1987 för ca 14 % av moderbolagets samlade försäljningsvärde och
för 39 % av dess resultat efter avskrivningar. Den högsta lönsamheten har
den amerikanska marknaden.

Exportsatsningen har gett verksamheten i V&S en helt ny dimension och
inneburit en värdefull vitalisering av hela organisationen.

Redan från början ställdes kravet på exportrörelsen att den skulle stå på
egna ben och under inga omständigheter fick subventioneras av hemmamarknaden.
Break even för Absolut nåddes också mycket snabbt och samma
krav på lönsamhet ställer vi på nya exportprojekt. Vi använder inte heller
hemmamarknaden som testmarknad, som brukligt är. Exportprodukterna
tas i första hand fram direkt för en internationell marknad. Absolut
introducerades i Sverige två år efter den internationella lanseringen.

I den fortsatta redogörelsen för verksamheten kan inhämtas bl.a. följande.
Försäljningen av Absolut Vodka och övriga exportprodukter sker genom
agenter och importörer på över 40 olika marknader. Produktionen av
Absolut Vodka sker vid Vin- & Spritcentralens Åhusfabrik, vars verksamhet
domineras därav. Antalet anställda vid fabriken var i slutet av år 1987 ca 110.
Absolut Vodka tog under det året mer än 40 % av marknaden för importerad
vodka i Förenta Staterna. Exportrörelsen utvecklas vidare. Nya produkter
kommer att lanseras allteftersom företaget bedömer att dess organisation
och marknaderna är mogna för dem.

1988/89:NU13

Vin- & Spritcentralen lämnar inte närmare uppgifter om inriktningen och
omfattningen av företagets export. Sådana uppgifter kan emellertid redovi -

sas av statistiska centralbyrån. Exporten av ”Brännvin, okryddat eller
kryddat; vodka - på kärl rymmande högst 10 liter” uppgick år 1987 till ca 15,5
miljoner liter. År 1988 ökade exporten; under månaderna januari-oktober
detta år exporterades ca 16,9 miljoner liter (mot ca 12,8 miljoner liter under
motsvarande tid år 1987). Exportvärdet var år 1987 ca 131 milj. kr. och under
tiden januari-oktober 1988 ca 129 milj. kr. (107 milj. kr). Huvudparten av
exporten, 13,2 miljoner liter resp. 14,8 miljoner liter (10,9 miljoner liter)
under de angivna tidsperioderna, gick till Förenta Staterna. De därnäst
viktigaste avnämarländerna år 1987 - med importen från Sverige angiven i
tusental liter-var Norge (442), Canada (416), Förbundsrepubliken Tyskland
(153) och Spanien (117). Detaljerade uppgifter har lämnats för inemot 40
länder i Europa, Asien och Nordamerika (inkl. Västindien) samt Australien.

Svenska T obaks AB: s export och
utlandsverksamhet

Tobaksbolaget är helägt dotterbolag till Procordia AB, i vilket staten har
81 % av aktiekapitalet. I 1988 års redogörelse för de statliga företagen
(regeringens skrivelse 1988/89:20) sägs bl.a.: ”Tillsammans med dotterbolaget
Pinkerton är bolaget världens största tillverkare av rökfria tobaksprodukter.
Internationaliseringen fortsätter för att säkra företagets långsiktiga
utveckling.”

Tobaksbolaget har i en skrivelse till näringsutskottet den 11 november
1988 lämnat uppgifter om bolagets export samt tillverkning och marknadsföring
utomlands (bilaga 2, s. 21).

I Tobaksbolagets senaste årsredovisning, för år 1987, anförs bl.a. följande.

Utlandsförsäljningen behöll under året sin andel av koncernens omsättning.
De utländska dotterbolagen, Pinkerton och Elisabeth Bas, ökade sina
marknadsandelar och uppnådde en 30-procentig resultatförbättring. Av
koncernens försäljningsintäkt, 2 999 milj. kr., svarade utlandsförsäljningen
för 1 291 milj. kr., dvs. 43 %.

Exporten av svenska rökfria tobaksprodukter ökade något. Ansträngningar
med att utveckla ett svenskt snus anpassat till amerikanska konsumenters
smak har fortsatt. En i liten omfattning påbörjad försäljning av rökfria
tobaksprodukter i Västtyskland har visat fortsatt mycket positivt resultat.

Regler för marknadsföring av alkoholdrycker och
tobaksvaror i Sverige

Gällande lagstiftning

Annonsering och annan reklam som avser alkoholdrycker och tobaksvaror
och som vänder sig till konsumenter regleras genom lagen (1978:763) med
vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och lagen
(1978:764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror.

1988/89:NU13

1* Riksdagen 1988189.17sami. Nr 13

De båda lagarna har som grundregel att särskild måttfullhet skall iakttas
vid marknadsföringen av alkoholdrycker - dvs. spritdrycker, vin, starköl och
öl - och tobaksvaror. Detta krav motiveras med hänvisning till de hälsorisker
som är förbundna med bruk av alkohol och tobak. Reklamåtgärder och
andra marknadsföringsåtgärder får inte vara påträngande eller uppsökande
och får inte uppmana till bruk av varorna. Tidningsannonsering för
spritdrycker, vin och starköl är inte tillåten, utom i skrifter som tillhandahålls
bara på försäljnings- och utskänkningsställen. I tidningsannonser för tobaksvaror
skall sådana uppgifter återges som enligt lagen (1975:1154) om
varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror skall finnas på varuförpackningarna.

De två lagarna anknyter till marknadsföringslagen (1975:1418). Tillämpningen
handhas alltså av konsumentombudsmannen (KO) och marknadsdomstolen
(MD). Handlingar som strider mot de nyss berörda föreskrifterna
skall vid tillämpning av marknadsföringslagen anses vara otillbörliga mot
konsumenterna. Det innebär bl.a. att överträdelser av föreskrifterna kan
medföra vitesföreläggande.

Konsumentverkets riktlinjer

Konsumentverket utfärdade år 1979 riktlinjer för marknadsföring av dels
spritdrycker, vin och starköl, dels öl klass II (med viss regel också beträffande
lättöl), dels tobaksvaror (Konsumentverkets författningssamling KOVFS
1979/5-7). Riktlinjerna för marknadsföringen av tobaksvaror har skärpts år
1986 (KOVFS 1986:2).

I anslutning till bestämmelserna i de båda lagarna anges i riktlinjerna att
övertalande eller särskilt aktiv marknadsföring inte får förekomma. Kravet
på särskild måttfullhet gäller all marknadsföring: val av reklammedel,
reklamens innehåll och utformning samt säljfrämjande åtgärder. Direktreklam,
utomhusreklam och reklamfilm m.m. får inte förekomma.

I fråga om säljfrämjande åtgärder föreskrivs när det gäller spritdrycker
bl.a. att det inte är tillåtet att utdela varuprov eller erbjuda avsmakning.
Demonstration och provutdelning av tobaksvaror får inte förekomma annat
än till den som är minst 20 år och är i färd med att köpa tobaksvara.

Annonsering av tobaksvaror är inte tillåten i tidning vars läsekrets till mer
än en tredjedel består av ungdomar under 20 år. Inte heller får det förkomma
annonsering i tidning som huvudsakligen behandlar hälso- och friskvårdsfrågor
eller på fram- eller baksida i populärpress. Beträffande utformning av
annonser gäller att socialstyrelsens varningstexter skall uppta minst 20 % av
annonsytan. Vidare anges att annons i dagspress skall vara utformad i svartvit
färgskala med undantag av förpackningen, som får återges i färg och i högst
naturlig storlek.

Riktlinjerna för marknadsföring av tobaksvaror kompletteras av en
överenskommelse mellan konsumentverket och vissa detaljhandelsorganisationer
om egenåtgärder inom handeln.

1988/89: NU 13

Utredningar m.m.

1988/89:NU13

Tobaksutredningen

Tobaksutredningen (S 1988:01; särskild utredare: justitierådet Staffan
Magnusson) har till uppgift att överväga och föreslå olika åtgärder för att
ytterligare minska tobaksbruket. Uppdraget skall redovisas före utgången av
år 1989.

I direktiven (dir. 1988:23) nämns olika utredningar om tobaksbrukets
skadeverkningar samt initiativ av myndigheter och internationella organ.
Nordiska rådet har rekommenderat de nordiska ländernas regeringar bl.a.
att på ett internationellt plan verka för restriktivare regler för tobakskonsumtion.

Uppdraget innefattar bl.a. följande:

Utredaren bör överväga om förbud mot reklam för tobaksvaror bör införas
samt lägga det förslag till lagstiftning som prövningen föranleder. Utredaren
bör även beakta en ökad användning av s.k. smygreklam, som ett reklamförbud
skulle kunna medföra t.ex. reklamtryck på kläder och sådan reklam för
andra produkter än tobak, som genom sin utformning även fungerar som
tobaksreklam. Utredaren bör därvid överväga behovet av och möjligheten
till ingripande mot sådan reklam. Vidare bör utredaren beakta den ökade
marknadsföringen via satellit- och kabel-TV som kan bli följden av ett
reklamförbud, liksom vilka möjligheter som finns att ingripa mot sådan
reklam. En analys bör också göras av de konsekvenser som ett förbud mot
tobaksreklam kan medföra för konkurrensen mellan olika tobaksföretag.

Utredaren bör också överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att
tillförsäkra allmänheten tillgång till rökfria miljöer i lokaler för gemensamt
bruk och på allmänna kommunikationsmedel.

Utredaren bör vidare överväga vilka ytterligare insatser som krävs för att
nedbringa tobakskonsumtionen. Förutom åtgärder för att påverka befolkningens
rökvanor bör uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för att påverka den
stigande användningen av snus främst bland ungdomar.

EG:s handlingsprogram mot cancer

Europeiska gemenskapernas (EG:s) ministerråd beslutade år 1985 om ett
handlingsprogram mot cancer. Programmet innefattar en rad åtgärder i syfte
att minska tobaksrökningen i medlemsländerna. Som eftersträvansvärda mål
har angivits bl.a. att medlemsländerna senast den 1 januari 1993 skall ha
förbjudit tobaksreklam, försäljning av tobaksvaror på flygplatser och färjor
samt rökning i offentliga lokaler. En omfattande antirök-kampanj har
inletts. För arbetet med programmet har inrättats en särskild kommitté,
bestående av ledande cancerforskare. Sverige är sedan januari 1987 representerat
i kommittén genom en observatör. Ett moment i kampanjen utgörs
av TV-program riktade till allmänheten. Ett annat inslag är proklamerandet
av år 1989 som ”cancerår”.

Regeringen har (prop. 1988/89:100 bil. 7 s. 165 f.) för nästa budgetår
föreslagit ett nytt anslag av 1 milj. kr. för medverkan i EG:s aktionsprogram
mot cancer. Socialutskottet (1988/89:SoU14) har tillstyrkt att ett sådant

anslag skall anvisas och därvid uttalat att det är väsentligt med ett ökat
svenskt engagemang i EG:s handlingsprogram mot cancer.

WHO-rapport om åtgärder mot användningen av rökfri tobak

En av Världshälsoorganisationen (WHO) tillkallad och i motion 1987/
88:N298 (fp) nämnd studiegrupp, som sammanträdde i juni 1987, har avgett
rapporten Smokeless tobacco control (WHO Technical Report Series 773).
Rapporten - efterlyst av Tobaksbolaget i dess remissyttrande - blev
tillgänglig i december 1988.

Inledningsvis konstateras i rapporten att det råder växande oro över
dödsfall och sjukdomar som framkallas genom rökfri tobak runtom i världen,
särskilt i vissa u-länder, och över den aktuella tendensen att ungdomar i
industriländer börjar nyttja rökfri tobak. De framsteg som görs i kampen mot
rökningen riskerar att omintetgöras genom sjukdomar framkallade av rökfri
tobak. Produktionen och försäljningen av rökfri tobak har under de senaste
20 åren ökat kraftigt i några industriländer, särskilt Sverige och USA. Detta
tillskrivs en aggressiv marknadsföring av bl.a. snus, delvis riktad mot
ungdomar. I länder där det inte förekommer något etablerat bruk av rökfri
tobak kan man, menar arbetsgruppen, hindra dess införande genom ett
kraftfullt agerande i tid. I Hongkong, Israel och Nya Zeeland har utfärdats
förbud mot tillverkning, import, marknadsföring och försäljning av rökfri
tobak. I länder där bruket redan är utbrett får åtgärder inriktas på att hindra
införandet av nya former av rökfri tobak, i förening med kontroll av
marknadsföringen så att bl.a. försäljning till barn förhindras.

I rapporten redogörs utförligt för de rökfria tobaksprodukternas kemi och
biokemi och för deras hälsoeffekter, med särskild tonvikt på cancerogena
verkningar. Konsumtionsvanorna och deras utveckling i olika länder beskrivs.
I USA har marknadsföringen under de senaste 15-20 åren bedrivits
bl.a. genom avancerade annonskampanjer. Genom sponsring och annonsering
vänder man sig särskilt till idrottsmän. Nya konsumenter vinns genom
att man gratis sprider snus i portionsförpackningar. I fråga om marknadsföring
på det internationella planet nämns ett svenskt företags åtgärder för att
intensifiera sin snusexport till särskilt Canada, Förbundsrepubliken Tyskland
och USA. Ett amerikanskt dotterbolag till ett svenskt tobaksföretag
har, uppges det, nyligen genomfört provförsäljning i USA av ett tuggummi
innehållande ca 20 % tobak och 1 mg nikotin per styck. Sammanlagt 10
miljoner amerikanska dollar skulle ha satsats på att marknadsföra denna
produkt - även bland kvinnor - som ett temporärt substitut för cigaretter där
rökning är förbjuden.

Arbetsgruppen diskuterar olika kontrollstrategier, innefattande såväl
lagstiftning som andra åtgärder. I fråga om den internationella handeln med
rökfria tobaksprodukter rekommenderas att såväl import- som exportländer
skall införa en lagstiftning som går ut på att man beträffande tobak i alla
avseenden - också när det gäller marknadsföring och märkning - i
importländerna skall upprätthålla lägst samma standard som i det land
varifrån produkten exporteras. Höjda priser samt utbildning och information
rekommenderas bl.a. Vidare uppmanas WHO att inom FN-systemet verka

1988/89:NU13

för att bruket av rökfri tobak motverkas så långt det är möjligt. Arbetsgruppens
rapport skall närmast behandlas av WHO:s styrelse.

Förslag av produktåterkallelsekommittén

Produktåterkallelsekommittén har nyligen i betänkandet (SOU 1988:56)
Export av farliga varor behandlat frågan om förbud mot sådan export.

I den internationella debatten har, framhåller kommittén, uppmärksamheten
särskilt riktats mot export till u-länderna av farliga bekämpningsmedel
och andra kemikalier, som kan skada människor till liv och hälsa och förstöra
miljön. Användningen av läkemedel i u-länderna har också diskuterats. I alla
länder kan varor som blivit felaktiga komma ut till konsumenterna och vålla
skador.

Utgångspunkten för kommitténs arbete har varit att produkter som av
hänsyn till risken för allvarlig skada inte får användas här i landet i princip
inte heller bör få exporteras. Kommittén har funnit att det svenska
näringslivet uppträder ansvarsmedvetet när det gäller export av farliga
produkter. Med hänsyn till den internationella solidariteten har kommittén
emellertid ansett att Sverige bör föregå med gott exempel när det gäller att
reglera de problem som export av farliga varor kan föra med sig. Det bör
därför finnas en beredskap, så att export av verkligt farliga kemikalier och
läkemedel kan förhindras om det behövs. Kommittén föreslår att det i lagen
(1985:426) om kemiska produkter och i läkemedelsförordningen (1962:701)
förs in regler som ger regeringen rätt att förbjuda export av kemikalier och
läkemedel, när det är nödvändigt för att hindra allvarlig skada på person eller
i miljön.

I ett avsnitt om gällande rätt erinrar kommittén om att exporten redan nu
är reglerad för en del varukategorier. Som exempel nämns krigsmateriel,
narkotika, miljöfarligt avfall, kärnteknik och högteknologi. Vidare behandlas
kontrollen av läkemedel och av livsmedel. Alkoholdrycker och tobak
berörs inte i betänkandet.

Tidigare riksdagsbehandling
Motioner år 1980

Hosten 1980 behandlade näringsutskottet (NU 1980/81:7) motioner vari
påyrkades förbud mot export av alkoholdrycker (inkl. öl) resp. insatser för
att motverka export, bl.a. till u-länderna, av produkter från svensk tobaksindustri.
Utskottet konstaterade att den avsedda exporten kunde sägas vara
ringa i förhållande till de berörda företagens totala produktion. Riksdagen
avslog motionerna, sedan utskottet enhälligt avstyrkt dem med följande
motivering:

Åtgärder mot export av alkoholdrycker har - närmast med anledning av
uppgifter om ölexport till Nigeria - efterlysts i ett par interpellationer. De två
handelsministrar som besvarade dem avvisade med skärpa interpellanternas
propåer och förklarade båda att ”det är oss främmande att genom exportre -

1988/89:NU13

striktioner söka styra andra länders alkoholpolitik". Restriktioner beträffande
ölexport sades rimma illa med principerna för vår handelspolitik.

Det bör, anser utskottet, även fortsättningsvis kunna anförtros de berörda
företagen - av vilka de viktigaste helt eller till övervägande delen ägs av
staten - att avgöra i vilken utsträckning de skall utnyttja förekommande
exportmöjligheter. Utskottet utgår från att de bedriver sin exportverksamhet
med iakttagande av avnämarländernas alkohol- och tobakspolitiska och
marknadsrättsliga regler.

Frågesvar år 1988

Finansminister Kjell-Olof Feldt besvarade i april 1988 (RD 1987/88:106
s. 33) en fråga (1987/89:427) om AB Vin- & Spritcentralens försäljning
utomlands. Frågan, ställd av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), gällde huruvida
det ansvariga statsrådet var villig att medverka till att Vin- & Spritcentralen
skulle följa de av riksdagen fastställda riktlinjerna för alkoholpolitiken även
vid försäljning utomlands.

I svaret uttrycktes uppfattningen att Vin- & Spritcentralen i sin verksamhet
följer de riktlinjer för alkoholpolitiken som statsmakterna har dragit upp. I
övrigt skall, sade statsrådet, bolagets verksamhet bedrivas efter vedertagna
företagsekonomiska principer, givetvis med hänsyn tagen till bolagets ansvar
som monopolföretag. Enligt det avtal mellan staten och bolaget som reglerar
bolagets verksamhet och drift förutsätts export kunna ske av de produkter
som bolaget tillverkar, även om bolagets huvuduppgifter är att tillverka,
importera och idka partihandel med bl.a. spritdrycker för den svenska
marknaden. Finansministern förklarade att han inte var beredd att ta något
initiativ till att avtalet skulle ändras på den punkten eller på det sättet att de
alkoholpolitiska riktlinjer som riksdagen har lagt ut skall tillämpas på
försäljning i andra länder. Det ankommer, sade han, på bolagets utländska
återförsäljare att rätta sig efter de regler för försäljning och marknadsföring
av spritdrycker som varje land har ställt upp för sin del.

Statsrådet erinrade slutligen om att det inte är Vin- & Spritcentralens
uppgift att dämpa marknadsföring och konsumtion i Sverige. Bolagets
uppgifter är att bereda eller importera samt idka partihandel med drycker.
Försäljningen till allmänheten sköts av Systembolaget AB.

Utskottet

Bakgrund

Ett statsägt företag - AB Vin- & Spritcentralen - har enligt lagen (1977:292)
om tillverkning av drycker, m.m. monopol på att tillverka spritdrycker i
Sverige. Lagen (1977:293) om handel med drycker ger vidare - med vissa
undantag - bolaget monopol på import och export av samt partihandel med
spritdrycker, vin och starköl. Mellan staten och bolaget finns ett avtal om
bolagets verksamhet. Till området för denna hör enligt avtalet export av bl.a.
sådana varor som nyss nämnts.

Vin- & Spritcentralens export var tidigare obetydlig. I slutet av 1970-talet

1988/89:NU13

tog bolaget emellertid upp produktion av en ny produkt - Absolut Vodka - i
första hand avsedd för exportmarknaden. Den marknadsförs numera i ett
fyrtiotal länder. Försäljningen har expanderat kraftigt under de senaste åren.
Till övervägande delen sker den i Förenta Staterna, där den har främjats
genom annonskampanjer och andra marknadsföringsåtgärder. År 1987
beräknas utlandsförsäljningen, med Absolut Vodka som dominerande
varuslag, ha bidragit till Vin- & Spritcentralens resultat efter avskrivningar
med ca 40 %.

Tillverkning av tobaksvaror bedrivs i Sverige endast av Svenska Tobaks AB.
Till år 1961 var företagets firma Svenska Tobaksmonopolet; det hade då och
t.o.m. år 1966 ensamrätt att tillverka tobaksvaror inom landet. Numera
verkar företaget på affärsmässiga villkor. Tobaksbolaget är helägt dotterbolag
till Procordia AB, i vilket staten har 81 % av aktiekapitalet.

De varor som Tobaksbolaget producerar i Sverige säljs delvis utomlands.
År 1987 var exportandelen för piptobak 77 %, för cigarrer och cigariller
29 %, för snus 5 % och för cigaretter 0,2 %. Bolaget har också två
producerande dotterbolag i andra länder, nämligen Elisabet Bas/La Paz i
Holland och Pinkerton Tobacco Co. i Förenta Staterna. Det förra bolaget
tillverkar cigarrer och cigariller, som huvudsakligen säljs i olika europeiska
länder, främst Holland och Frankrike. Pinkerton Tobacco tillverkar huvudsakligen
s.k. rökfria produkter, mest tuggtobak. Varuslag som bolaget söker
introducera på den amerikanska marknaden är portionssnus och en tuggtobaksprodukt
i tablettform. Dotterbolagen är betydelsefulla för koncernens
resultat. Åren 1986 och 1987 svarade utlandsförsäljningen - inkl. export från
Sverige - för 43 % av koncernens försäljningsintäkter.

Motionsyrkanden

Tre motioner, varav en från förra året, ger uttryck för kritik mot Vin- &
Spritcentralens export. Två av dem riktar sig också mot Tobaksbolagets
export och övriga utlandsverksamhet. I motion 1987/88:N298 (fp) begärs dels
en utredning om hur statsägda företags export av alkohol- och tobaksvaror
skall få bedrivas, dels ett uttalande av riksdagen om vikten av att de båda
bolagen följer de riktlinjer som riksdagen har dragit upp för alkohol- och
tobakspolitiken. Ett i viss mån likartat uttalande påyrkas i motion 1988/
89:N348 (fp) för Vin- & Spritcentralens del. Det skulle gå ut på att de sociala
mål som riksdagen har fastställt för alkoholpolitiken bör tillämpas av
företaget även i samband med export. I motion 1988/89:N356 (mp) krävs
direkt att företaget skall upphöra med export av alkoholhaltiga drycker.
Enligt motion 1988/89:N348 (fp) bör vidare Tobaksbolagets ställning och
verksamhetsinriktning bli föremål för översyn med utgångspunkt i WHO:sVärldshälsoorganisationens
- hälsopolitiska program. Ett övergripande
yrkande i samma motion är att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till
regeringen om att Sverige i WHO skall verka för internationella regler,
innehållande riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak.

Utskottet behandlar i det följande först de motionsyrkanden som gäller
Vin- & Spritcentralens export, därefter de som gäller Tobaksbolagets export

1988/89: NU 13

och utlandsverksamhet och slutligen de yrkanden vilkas innehåll är mera
övergripande.

Vin- & Spritcentralens export

En för alla tre motionerna gemensam tanke är att de av sociala skäl
motiverade restriktioner för marknadsföringen av alkoholdrycker som gäller
i Sverige skall iakttas av Vin- & Spritcentralen även i dess exportverksamhet.
Metoder som inte godtas i Sverige tillämpar företaget nu utomlands,
framhålls det. I två av motionerna påtalas särskilt att det i reklamsyfte
förekommit gratis servering av Absolut Vodka på gata i Tokyo. Från denna
åtgärd av en tidigare anlitad agent har företaget emellertid tagit avstånd. En
utgångspunkt för framställningen i motion 1987/88:N298 (fp) är att intresset
för moraliska och sociala hänsyn i utrikeshandeln ökar. I motionen åberopas
förbudet mot handel med Sydafrika, restriktionerna för vapenhandel och
kritiken mot viss läkemedelsexport. Där liksom i motion 1988/89:N348 (fp)
talas om dubbelmoral i samband med kritiken av de berörda företagens
exportsatsningar.

Vin- & Spritcentralen anför en rad företags- och samhällsekonomiska
motiv för sin exportverksamhet. Försäljningsframgångarna utomlands stimulerar
personalen i hela företaget, framhåller man. Kvalitetstänkande och
innovationer främjas. Sysselsättning skapas. Handelsbalansen påverkas
positivt - år 1987 var spritexportens värde 60 % större än spritimportens.
Med skärpa betonar man att företaget såväl i Sverige som i avnämarländerna
följer resp. lands lagar. Det vore, menar man, orealistiskt att söka ge
anvisningar för andra länders alkoholpolitik.

Bestämmande för statsmakternas inställning till frågan om export av
alkoholdrycker har varit att producentföretagen - Vin- & Spritcentralen och
bryggerierna - skall, även då de är statsägda, ha frihet att på eget ansvar
utnyttja förekommande exportmöjligheter. I internationellt perspektiv är
den svenska exporten av alkoholdrycker marginell. De regleringar av
krigsmaterielexporten och av handeln med Sydafrika som i motion 1987/
88:N298 (fp) nämns som förebildliga har båda en speciell bakgrund och kan
knappast åberopas i detta sammanhang. Ensidiga handelspolitiska åtgärder
är enligt utskottets uppfattning en olämplig metod om Sverige vill bidra till
att hålla tillbaka alkoholbruket i andra länder. I stället bör vårt land liksom
hittills stödja och ta del i adekvata alkoholpolitiska åtgärdsprogram som
utformas i internationellt samarbete, bl.a. inom WHO. Med vad nu sagts
avstyrker utskottet de yrkanden i de tre motionerna som syftar till särskilda
restriktioner för Vin- & Spritcentralens exportverksamhet.

Svenska Tobaks AB:s utlandsverksamhet

Kritiken i motionerna 1987/88:N298 (fp) och 1988/89:N348 (fp) mot Tobaksbolagets
utlandsverksamhet tar särskilt sikte på de åtgärder som vidtas - med
dotterbolaget Pinkerton Tobacco som en viktig aktör - för att vinna ökad
avsättning av s.k. rökfri tobak, dvs. framför allt tuggtobak och snus. Som
redovisats i det föregående har en av WHO tillsatt arbetsgrupp nyligen i en
rapport varnat för skadeverkningar som bruket av sådana tobaksvaror kan

1988/89: NU 13

medföra och föreslagit en rad åtgärder för att motverka detta bruk. Bland
dess rekommendationer är att de länder varifrån rökfria tobaksprodukter
exporteras skall överväga att förbjuda export till andra länder än sådana som
tillämpar minst samma standard som exportlandet i fråga om märkning med
varningstexter och marknadsföring. Arbetsgruppens rekommendationer har
ännu inte behandlats av WHO:s beslutande organ. Tobaksbolaget framhåller
beträffande principerna för marknadsföringen av dess produkter att den i
varje land genomförs av aktuell importör eller distributör på de villkor och
inom de ramar som gäller för resp. land.

Vad utskottet tidigare har anfört om exporten av alkoholdrycker äger
motsvarande tillämpning när det gäller Tobaksbolagets utlandsverksamhet.
Denna bör liksom hittills få bedrivas på företagets eget ansvar, i varje land
efter där föreskrivna riktlinjer. Svenska insatser för att motverka skadligt
tobaksbruk i andra länder bör göras inom ramen för ett internationellt
samarbete, såsom inom WHO. Det är naturligt att den nyss nämnda
arbetsgruppens rekommendationer primärt övervägs av WHO:s beredande
och beslutande organ. Såsom tidigare redovisats (s. 7) ingår åtgärder mot
tobaksbruk i EG:s handlingsprogram mot cancer, i vilket även Sverige är
engagerat. Utskottet avstyrker med vad här sagts motionerna 1987/88:N298
(fp) och 1988/89:N356 (fp) i de delar som avser Tobaksbolagets utlandsverksamhet.

Övergripande frågor

Enligt motion 1987/88:N298 (fp) bör till riksdagens utredningskrav fogas ett
uttalande om vikten av att Vin- & Spritcentralen och Tobaksbolaget följer de
av riksdagen antagna riktlinjerna för alkohol- och tobakspolitiken. De
avsedda riktlinjerna gäller beträffande marknadsföring m.m. i Sverige. På
det området har inte i detta sammanhang framförts några anmärkningar. I
den mån motionärerna snarare syftar till en analog tillämpning av samma
riktlinjer i utlandsverksamheten har utskottet i det föregående tagit ställning
till deras önskemål. Med hänvisning till vad nu sagts avstyrker utskottet det
berörda motionsyrkandet.

Det inledande yrkandet i motion 1988/89:N348 (fp), vilket har refererats i
det föregående, går ut på att regeringen skall uppmanas sörja för att Sverige
inom WHO aktivt söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av
alkohol och tobak. Utskottet tillstyrker att riksdagen gör ett sådant
uttalande. Härvid vill utskottet kraftigt understryka betydelsen av internationella
normer som kan vara ett instrument för en samlad insats mot alkoholoch
tobaksbrukets skadeverkningar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande AB Vin- & Spritcentralens export
att riksdagen avslår motion 1987/88:N298 yrkande 1 i ifrågavarande
del, motion 1988/89:N348 yrkande 2 och motion 1988/89:N356,

1988/89: NU 13

2. beträffande Svenska Tobaks AB:s utlandsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:N298 yrkande 1 i ifrågavarande
del och motion 1988/89:N348 yrkande 3,

3. beträffande visst uttalande om AB Vin- & Spritcentralens och
Svenska Tobaks AB:s verksamhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:N298 yrkande 2,

4. beträffande verksamhet inom Världshälsoorganisationen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N348 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 7 mars 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m),
Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt
Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander
(vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Arne Gadd (s), Mats Lindberg
(s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c).

Reservationer

1. AB Vin- & Spritcentralens export (mom. 1)

Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Isa Halvarsson (fp) och Kjell
Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Bestämmande
för” och slutar med ”Vin- & Spritcentralens exportverksamhet” bort ha
följande lydelse:

Den expanderande exportverksamhet som Vin- & Spritcentralen har
utvecklat under de senaste tio åren står på ett flagrant sätt i motsättning mot
principerna för den svenska alkoholpolitiken. För att inte privata vinstintressen
skulle bli styrande har företaget, såsom tidigare redovisats, fått ensamrätt
i landet till import och tillverkning av spritdrycker m.m. Av sociala skäl är
särskild måttfullhet vid marknadsföringen av alkoholdrycker föreskriven i
lag; tidningsannonsering för spritdrycker, vin och starköl är förbjuden. Vin&
Spritcentralens framgångar på den amerikanska marknaden har vunnits
med hjälp av intensiva annonskampanjer, där det t.o.m. förekommit inslag
som i Sverige skulle ha väckt kritik oavsett den annonserade varans art. Av
vad Vin- & Spritcentralen anför i sitt yttrande tycks framgå att företaget
anlägger ett renodlat ekonomiskt perspektiv på verksamheten. Att tillgodose
ett statligt vinstintresse förefaller ha upphöjts till norm. Utskottet kan inte
underlåta att påtala den i flera avseenden anmärkningsvärda argumentation

1988/89:NU13

som präglar företagets remissyttrande till utskottet. Motionärernas invändningar
mot vodkaexporten från alkoholpolitisk utgångspunkt bemöts med
hänvisningar till dess betydelse bl.a. för sysselsättningen vid ett glasbruk och
inom transportnäringen och för utnyttjande av en del av Sveriges veteöverskott.
Samtidigt har företaget undandragit sig att lämna utskottet närmare
uppgifter om exportens inriktning och omfattning.

De uttalanden om dubbelmoral som görs i motionerna 1987/88:N298 (fp)
och 1988/89:N348 (fp) har enligt utskottets mening starkt fog för sig. Att ett
av svenska staten ägt företag bedriver intensiv marknadsföring av spritdrycker
i ett stort antal länder måste vara ägnat att minska trovärdigheten när
Sverige i internationella organ verkar för etiska normer på alkoholpolitikens
område.

Det anförda talar, anser utskottet, starkt för att förutsättningarna för Vin&
Spritcentralens exportverksamhet bör utredas närmare, såsom föreslås i
motion 1987/88:N298 (fp). En riktpunkt bör, som påyrkas i motion 1988/
89:N348 (fp), vara att de sociala mål som riksdagen har fastlagt för den
svenska alkoholpolitiken skall tillämpas också i samband med export. Detta
överensstämmer med WHO:s strategi för ett bättre hälsotillstånd hos
befolkningen, där Sverige för övrigt har haft en pådrivande roll. Även
motion 1988/89:N356 (mp) tillgodoses i väsentlig mån om riksdagen begären
sådan utredning som nu nämnts.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande AB Vin- & Spritcentralens export
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N298 yrkande 1 i
ifrågavarande del och motion 1988/89:N348 yrkande 2 och med
anledning av motion 1988/89:N356 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. AB Vin- & Spritcentralens export (mom. 1)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Bestämmande
för” och slutar med ”Vin- & Spritcentralens exportverksamhet” bort ha
följande lydelse:

Den expanderande (= reservation 1) alkoholpolitikens område.

Det anförda talar, anser utskottet, starkt för att förutsättningarna för Vin&
Spritcentralens exportverksamhet bör utredas närmare, såsom föreslås i
motion 1987/88:N298 (fp). Riktpunkten bör vara att, såsom påyrkas i motion
1988/89:N356 (mp), företagets export av alkoholdrycker skall bringas att
upphöra. Genom ett riksdagsbeslut av nu angiven innebörd tillgodoses också
motion 1988/89:N348 (fp) i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande AB Vin- & Spritcentralens export
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N298 yrkande 1 i
ifrågavarande del och motion 1988/89:N356 och med anledning av
motion 1988/89:N348 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU13

3. Svenska Tobaks AB :s utlandsverksamhet (mom. 2)

Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars
Norberg (mp), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 sorn börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”Tobaksbolagets utlandsverksamhet” bort ha
följande lydelse:

Svenska Tobaks AB:s verksamhet med inriktning på utländska marknader
är i ett avseende mer anmärkningsvärd än Vin- & Spritcentralens. Företaget
- och särskilt dess dotterbolag i Förenta Staterna - strävar att skapa nya
konsumtionsvanor genom att aktivt marknadsföra vad som med en förskönande
omskrivning kallas rökfria tobaksvaror. Den beskrivning som WHO:s
nyssnämnda arbetsgrupp har lämnat visar tydligt att denna marknadsföring
sker i former som flagrant strider mot de restriktioner som i Sverige gäller för
marknadsföringsåtgärder på tobaksområdet. Ett starkt vanebildande tobaksbruk,
för vars skadeverkningar den medicinska expertisen varnar, sprids
på detta sätt inte minst bland ungdom.

Det är, menar utskottet, inte försvarbart att endast hänvisa till att
marknadsföringen i varje land sker enligt där gällande regler. Vårt lands
trovärdighet inom WHO, för vilken kampen mot tobaksbruket är en viktig
uppgift, kan inte undgå att bli lidande av att ett till övervägande delen statsägt
företag bedriver en aggressiv marknadsföring av tobaksvaror i andra länder.
WHO:s arbetsgrupp har, som nämnts, bl.a. framfört tanken att exportföretagen
skulle i lag åläggas att upprätthålla lägst samma standard i marknadsföringen
som är föreskriven i hemlandet.

Såsom föreslås i motionerna 1987/88:N298 (fp) och 1988/89:N348 (fp) bör,
anser utskottet, en översyn av förutsättningarna för Tobaksbolagets utlandsverksamhet
genomföras. Utgångspunkten bör härvid vara att de hälsopolitiska
ställningstaganden som görs inom WHO i möjligaste mån skall bli
riktningsgivande för hela bolagets rörelse.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande Svenska Tobaks AB:s utlandsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N298 yrkande 1 i
ifrågavarande del och motion 1988/89:N348 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU13

Svensk alkoholexport

[Den följande redogörelsen utgör AB Vin- & Spritcentralens yttrande den 17
november 1988 över motion 1987/88:N298.]

Sedan lång tid har V&S haft export av alkoholdrycker. Fram till slutet av
1970-talet hade denna export karaktär av service till svenskar i utlandet och
bestod av typiskt svenska produkter som punsch, glögg och kryddat
brännvin. Denna utlandsförsäljning lämnade endast marginella spår i
företagets ekonomi.

1977 fattade V&S styrelse beslut om att vidga exporten. Bakom beslutet
att satsa på export av vodka låg huvudsakligen följande motiv och skäl:

- att, i avsaknad av konkurrenter på hemmamarknaden, aktivt söka
konkurrens för att få en värdemätare på företagets kompetens och
kapacitet.

- att genom internationella kontakter ge stimulans och ökad motivation för
innovationer och kvalitetstänkande i företaget.

- att öka intäkterna och skapa långsiktig, varaktig lönsamhet.

- att utnyttja överkapacitet, rädda nedläggningshotade enheter och öka
sysselsättningen.

Dagsläget
I dag kan vi konstatera:

- att vår produkt Absolut Vodka fått en rad internationella utmärkelser för
sin höga kvalitet både vad gäller innehåll och förpackning.

- att uppmärksamheten kring Absolut Vodka, både vad gäller utmärkelser
och försäljningsframgångar, stimulerar och motiverar personalen inte
bara vid fabriken i Åhus utan i hela företaget.

- att exportintäkterna för närvarande mer än väl balanserar importintäkterna
för sprit och därtill ger ett stort överskott.

- att sysselsättningen i Åhus ökat från 35 till cirka 120 personer och gett
utökad sysselsättning i Sundsvall.

- att Absolut Vodkas framgångar med stor sannolikhet bidragit till att
rädda glasbruket och därmed sysselsättningen i Hammar.

- att Absolut Vodka, för dess framställning, tar till vara mer än 50 000 ton
av Sveriges veteöverskott.

- att Absolut Vodka givit ett stort bidrag till sysselsättningen inom
transportnäringen, då V&S för närvarande sannolikt är det största
svenska containerexporterande företaget.

V&S internationella samarbete

V&S agerar på den internationella marknaden genom samarbetspartners. I
de kontrakt vi tecknar ställer vi självklart krav på att vår partner måste följa
lokala lagar och restriktioner vad gäller marknadsföring, försäljning och
utskänkning.

Därutöver har V&S, med anledning av att Absolut Vodka är en exklusiv
produkt, ålagt agenter och samarbetspartners att inta en restriktiv hållning i
sin marknadsföring.

1988/89:NU13

Bilaga 1

Detta innebär att marknadsföringen dels ska anses tillbörlig enligt svenska
normer, dels inte stå i uppenbart motsatsförhållande till svensk alkoholpolitik.

Dessa delar av kontrakten anser vi vara av stor vikt då de olika marknader
vi finns på kan skilja sig radikalt åt vad gäller både lagar och sedvänjor.

Så vitt vi är informerade har hittills inte någon av våra agenter fått någon
kritik för sitt agerande. Däremot har vi själva från V&S tagit avstånd till den i
motionen nämnda händelsen i Tokyo, en händelse som inträffade redan
1985. V&S har nu en ny agent i Japan.

Val av internationella marknader

Absolut Vodka är en högprisprodukt. Den höga kvaliteten och det höga
priset gör att den aldrig blir annat än ett exklusivt alternativ. Någon ökning
av vodka-konsumtionen är således varken ett mål eller ens att vänta.

I USA, som är den alltigenom största marknaden för vodka, minskar den
totala konsumtionen.

Absolut Vodkas andel av vodkaförsäljningen i USA var 1987 ca tre
procent. Denna andel är i huvudsak tagen från en inhemska produktionen av
vodka.

V&S vänder sig med sin export endast till länder med en väl utvecklad
infrastruktur och ekonomi samt där marknaden ger utrymme för ett
prestigesegment.

Tillrättalägganden och synpunkter

Motionens inledning innehåller ett flertal ställningstaganden som ger en
osaklig bakgrund:

”moraliska och sociala hänsynstaganden svenska företag bör visa”

”vad gäller Sydafrika krävs totalstopp i affärsförbindelserna”

”varor som kan skada människors liv och hälsa, överhuvudtaget inte bör
tillverkas och exporteras”

”läkemedelsföretag marknadsför mediciner som är förbjudna i västvärlden” Kommentarer: -

V&S följer noggrant svensk lag och svenska normer vad gäller såväl
tillverkning som export.

- V&S exporterar endast till länder som tillåter import av våra varor.

- V&S har nyligen (oktober 1988) hos UD:s handelsavdelning begärt att de
ska ge tullen tillåtelse att utfärda ett ursprungscertifikat för Absolut
Vodka. Detta certifikat ska tala om var varan är tillverkad och var den får
säljas. Denna begäran har V&S gjort bl.a. för att vara säker på att
produkten inte plagieras.

- V&S produkter är inte avsedda att skada.

- Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för alkohol är inte som
motionärerna påstår ”att eliminera vinstintresset och förhindra en hänsynslös
marknadsföring i syfte att höja konsumtionen”. Ett syfte är att

1988/89:NU13

Bilaga 1

eliminera det privata vinstintresset men däremot inte statens.

- ”Vad V&S icke äger rätt att göra i Sverige, det sysslar man alltså ohejdat
med i utlandet.” Detta är ett påstående som helt saknar grund. Handel
förutsätter två parter. V&S handel sker bl.a. med ett flertal nationer och
delstater som har någon form av monopol: Island, Finland, Norge, åtta
provinser i Canada och 18 stater i USA. Samtliga dessa har välkomnat
våra produkter. Alla de länder som V&S exporterar till avgör själva vad
som är rätt och orätt. Det vore förmätet och dessutom helt orealistiskt att
lägga sig i deras nationella angelägenheter.

- V&S har inte, som påstås i motionen, ”till uppgift att dämpa marknadsföring
och konsumtion i vårt eget land”. V&S följer lojalt de regler och
uppgifter som åläggs företaget.

- Det är en klar missuppfattning att påstå att V&S arbetar med "ett enda
syfte, att utan sociala hänsyn locka så många köpare som möjligt”. V&S
erbjuder, som nämndes inledningsvis, ett exklusivt alternativ utan mål att
höja den totala konsumtionen.

- Det är förmätet att tro att Sverige är enastående med ”framsynta
pionjärinsatser mot alkohol- och tobaksbruk”. Det finns länder bland
V&S avnämare som i jämförelse med Sverige har betydligt stramare
synsätt och länder som har öppnare synsätt vad gäller alkoholpolitik. Men
det är inte givet vad som leder till bästa resultat.

- Motionärerna hemställer ”att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om hur verksamhet med export av alkohol- och tobaksvaror får
bedrivas ...” Tydligen känner motionärerna inte till det nu gällande
avtalet mellan staten och V&S (1987-05-07) som anger såsom bolagets
verksamhetsområde att:

- tillverka, förädla eller på annat sätt bereda

- importera

- exportera

spritdrycker, samt driva sådan rörelse som har samband med detta.
V&S är en del i statens styr- och kontrollsystem. För bolagets fria
verksamhet och långsiktiga fortbestånd är det av största vikt att bolaget
lojalt agerar inom det regelverk som statsmakterna uppställt och genom
sitt utbud möjliggör en god, medveten och måttfull alkoholkultur i
Sverige.

- Motionärerna hemställer vidare ”att riksdagen som sin mening ger
regeingen till känna vad i motionen anförts om vikten av att V&S och
Svenska Tobaks AB följer de av riksdagen antagna riktlinjerna för
alkohol- och tobakspolitik.”

”Riksdagens antagna riktlinjer” följs självklart av V&S.

- Av hemställan att döma anser motionärerna det moraliskt att importera
alkohol varor men inte att exportera sådana!

Slutord

Motionärerna visar med sin skrivelse stora kunskapsbrister i sakfrågor och

om tillämpligheten av svensk alkoholpolitik i andra länder.

1988/89:NU13

Bilaga 1

Med några få undantag är handel med alkohol etablerad och accepterad
runt om i världen.

I ett stort antal länder och delstater finns, liksom i Sverige, någon form av
monopol för denna handel.

Produktion och handel med alkohol tillhör de näringsgrenar, som runt om i
världen är reglerade genom lagstiftning och granskas av myndigheter i
respektive land.

Med några enstaka undantag driver samtliga länder såväl import som
export av alkoholprodukter.

Det vore återigen både förmätet och orealistiskt att ge pekpinnar till något
av dessa länder.

1988/89:NU13

Bilaga 1

Svenska Tobaks AB:s export samt tillverkning och
marknadsföring utomlands

[Den följande redogörelsen utgör Svenska Tobaks AB:s yttrande den 11
november 1988 över motion 1987/88:N298.]

Allmänt

Det svenska tobaksmonopolet upphörde i två etapper under 1960-talet.
Sedan dess står det envar fritt att tillverka, marknadsföra och sälja
tobaksprodukter i Sverige.

Detta innebär att Svenska Tobaks AB verkar på affärsmässiga villkor och i
konkurrens med flertalet av världens stora tobaksföretag på den svenska
marknaden.

Export av tobaksprodukter från Sverige 1987

Piptobak'. Totalt producerades 1258 ton varav 957 ton (77 %) exporterades.
Därav svarade exporten till USA, Schweiz och Kanada för 755 ton (77 %).

Cigarrer/cigariller: Totalt producerades 120 miljoner styck varav 35 miljoner
styck (29 %) exporterades. Därav svarade exporten till Danmark och Norge
för 28 miljoner styck (80 %).

Snus: Totalt producerades 4416 ton varav 225 ton (5 %) exporterades. Därav
svarade exporten till Norge och Finland för 219 ton (97 %).

Cigaretter: Totalt producerades 9689 miljoner styck varav 18 miljoner styck
(0,2 %) exporterades.

Taxfree: Samtliga varuslag såldes i liten omfattning, företrädesvis på svenska
charterresmål.

Tillverkning utomlands

Tillverkning sker i Svenska Tobaks AB:s dotterbolag Pinkerton Tobacco Co,
USA och Elisabeth Bas/La Paz, Holland.

Pinkerton Tobacco

Företaget tillverkar huvudsakligen rökfria tobaksprodukter. Totalt uppgick
produktionen under 1987 till 13 620 ton tuggtobak och 454 ton piptobak.

Produktionen av snus uppgick till 2 miljoner konsumentförpackningar.
Export av företagets produkter förekom i mycket begränsad omfattning
(piptobak).

Elisabeth Bas/La Paz

Företaget tillverkar cigarrer och cigariller. Totalt uppgick produktionen
under 1987 till 294 miljoner styck varav 163 miljoner styck exporterades.
Därav svarade exporten till Frankrike för 41 miljoner styck (25 %). Övrig
export skedde huvudsakligen till andra europeiska länder inom och utanför
EG.

1988/89:NU13

Bilaga 2

1988/89: NU 13

Bilaga 2

Kommentarer till uppgifter och synpunkter i motionen

I motionen förekommer uppgiften att Svenska Tobaks AB:s internationalisering
syftar till att vinna marknadsandelar i länder som Kina, Japan och
Sydostasien i övrigt. Piptobaken Borkum Riff säljs i små kvantiteter till
Japan. Kina och övriga sydostasiatiska länder har inga förutsättningar att
efterfråga svenska tobaksprodukter.

Om reklam utomlands sägs att den knappast är så måttfull som den enligt
lag måste vara i Sverige. Det faller på sin egen orimlighet att svensk
lagstiftning tillämpas i andra länder. Svenska Tobaks AB:s produkter
marknadsförs utomlands enligt den lagstiftning och på de villkor som gäller
på respektive marknad.

I motionen omnämns att en expertgrupp inom WHO har varnat för
snusbruket och rekommenderat kraftfulla motåtgärder. 1 offentlig debatt
och i massmedia har hänvisning tidigare förekommit till denna ”expertgrupp”.
På Svenska Tobak AB:s förfrågan har WHO inte ansett sig kunna
uppge vilka experter som ingick i gruppen eller vilken sakkunskap de besitter
och inte heller vilken typ av snus gruppen studerade. Trots idoga försök har
Svenska Tobaks AB inte lyckats utreda om någon rapport har publicerats
från gruppens möte [jfr s. 8].

Marknadsföring utomlands

Produkterna marknadsförs i varje enskilt land av aktuell importör/distributör.
Marknadsföringen sker på de villkor och inom de ramar som gäller för
respektive land.

Innehåll

1988/89:NU13

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Yrkanden 1

Motivering 2

AB Vin & Spritcentralens export 3

Svenska Tobaks A B:s export och utlandsverksamhet 5

Regler för marknadsföring av alkoholdrycker och tobaksvaror i

Sverige 5

Gällande lagstiftning 5

Konsumentverkets riktlinjer 6

Utredningar m.m 7

Tobaksutredningen 7

EG:s handlingsprogram mot cancer 7

WHO-rapport om åtgärder mot användningen av rökfri tobak 8

Förslag av produktåterkallelsekommittén 8

Tidigare riksdagsbehandling 9

Motioner år 1980 9

Frågesvar år 1988 10

Utskottet 10

Bakgrund 10

Motionsyrkanden 11

Vin-& Spritcentralens export 12

Svenska Tobaks AB: s utlandsverksamhet 12

Övergripande frågor 13

Hemställan 13

Reservationer 14

1. AB Vin- & Spritcentralens export (fp, c) 14

2. AB Vin- & Spritcentralens export (mp) 15

3. SvenskaTobaksAB:sutlandsverksamhet(fp,c,vpk,mp) 16

Bilagor

1. Svensk alkoholexport (yttrande av AB Vin- & Spritcentralen) 17

2. Svenska Tobaks AB:s export samt tillverkning och marknadsföring
utomlands (yttrande av Svenska Tobaks AB) 21

gotab 88267, Stockholm 1989