Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
Betänkande 1990/91:UU17
Utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU17
Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
Innehåll
1990/91 UU17
Propositionen
I proposition 1990/91:79 föreslås att riksdagen godkänner att Sverige för ytterligare en femårsperiod erkänner den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som behörig i fråga om tvister rörande tolkningen och tillämpningen av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Den europeiska konventionen av den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ratificerades av Sverige den 4 februari 1952. Senare har Sverige också ratificerat åtta tilläggsprotokoll till konventionen.
Den 23 oktober 1990 antog Europarådets ministerkommitté ett nionde tilläggsprotokoll. Det öppnades för undertecknande den 5 november 1990. Protokollet, som ännu inte har trätt i kraft, har undertecknats av Sverige. Protokollet ger den enskilde rätt att begära att ett mål hänskjuts till domstolens prövning. En sådan rätt är för närvarande tillerkänd endast kommissionen och den eller de stater som berörs av ett klagomål.
Den 15 juni 1966 deponerade Sverige hos Europarådets generalsekreterare en förklaring enligt artikel 46 i konventionen av innebörd att Sverige för en tid av fem år räknat från den 13 maj 1966 och under förutsättning av ömsesidighet erkände att i alla frågor om tolkning eller tillämpning av konventionen samt av det första och det fjärde tilläggsprotokollet domstolens jurisdiktion skulle vara tvingande i och för sig och utan särskild överenskommelse. Det svenska erkännandet av domstolens behörighet har senare förnyats för ytterligare femårsperioder och löper således ut den 13 maj 1991. Förutom Sverige har numera samtliga stater som ratificerat konventionen avgett förklaringar enligt artikel 46.
Utskottet
Den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna har fört med sig att de anslutna staterna har upprättat ett unikt internationellt system för kontroll och övervakning av att konventionen efterlevs. Systemet består av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Såväl kommissionen som domstolen utför ett värdefullt arbete som ofta leder till att nödvändiga förändringar i de anslutna staternas lagstiftning och rättspraxis genomförs. Sverige har i de fall där svensk rätt inte stått i överensstämmelse med de åtaganden Sverige har gjort vidtagit lagstiftningsåtgärder för att korrigera dessa brister.
Sverige är aktivt i det internationella arbetet för att uppnå global respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utskottet finner det av vikt att domstolens arbete även fortsättningsvis kan verka kraftfullt och finner inte anledning till erinringar mot förslaget i propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att riksdagen, i enlighet med vad proposition 1990/91:79 föreslår, godkänner att Sverige för ytterligare en femårsperiod erkänner den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som behörig i fråga om tvister rörande tolkningen och tillämpningen av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Stockholm den 7 mars 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj Britt Theorin (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli Hulthén (s), Eva Björne (m), Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp).