Europaavtalet med Slovenien
Betänkande 1996/97:UU14
Utrikesutskottets betänkande
1996/97:UU14
Europaavtalet med Slovenien
Innehåll
1996/97 UU14
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens (Utrikesdepartementets) förslag (prop. 1996/97:144) om godkännande av Europaavtalet med Slovenien. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1996/97:144 yrkar regeringen att riksdagen godkänner Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom ramen för Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan (ett s.k. Europaavtal). I avtalet konstateras att Sloveniens slutmål är att bli medlem i Europeiska unionen (EU) och att en associering genom detta avtal enligt parternas mening kommer att hjälpa Slovenien att nå detta mål. Associeringens mål är bl.a. att skapa ett ramverk för den politiska dialogen och för Sloveniens gradvisa integration med EU samt att främja en utökad handel och harmoniska ekonomiska förbindelser. Ett viktigt element i denna process är det interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan EG och Slovenien som trädde i kraft i februari 1997. Europaavtalet lägger också grunden till finansiellt, kulturellt och socialt samarbete samt samarbete för att förhindra brottslig verksamhet, liksom för gemenskapens bistånd till Slovenien. Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka avtalets tillämpning.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom ramen för Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan.
Bakgrund Berlinmurens fall och enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning innebar att det framstod som möjligt att förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska stater i hela Europa. För dåvarande EG:s medlemsländer blev det ett första rangens intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de central- och östeuropeiska staternas integration med en europeisk gemenskap. Dessa stater gjorde också mycket tidigt klart att medlemskap i dåvarande EG var ett av de främsta politiska målen. Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd länderna i Central- och Östeuropa att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med gemenskapen, s.k. första generationens avtal. År 1990 upprättades också ett särskilt program för tekniskt bistånd för Polen och Ungern, PHARE-programmet. Detta kom sedan att successivt utvidgas till övriga Central- och Östeuropa. Nu omfattar PHARE- programmet 13 länder, inklusive de baltiska staterna, Albanien, Bosnien- Hercegovina och Makedonien. Den politiska utvecklingen gjorde snabbt förstagenerationsavtalen föråldrade genom att gemenskapen måste vidta mer långtgående åtgärder. Utöver krav på mer omfattande frihandelsavtal förelåg också önskemål av inte minst säkerhetspolitiska skäl från länderna i Central- och Östeuropa om en formell politisk dialog med gemenskapen. Mot denna bakgrund fick kommissionen år 1990 ett mandat att inleda förhandlingar med Polen, Ungern och dåvarande Tjeckoslovakien (fr.o.m. år 1993 Tjeckien och Slovakien) om associeringsavtal, s.k. Europaavtal. Mandatet utvidgades senare till att omfatta övriga Central- och Östeuropa. Europaavtalen med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern har nu trätt i kraft, och Europaavtal med Estland, Lettland, Litauen och Slovenien är under godkännande av parterna. För Slovenien är Europaavtalet av mycket stor betydelse både politiskt och ekonomiskt. Det är ett avgörande steg mot en integration med den västeuropeiska gemenskapen. Syftet med avtalet är Sloveniens medlemskap i Europeiska unionen (EU). Slovenien ansökte år 1996 om medlemskap i EU. Avtalet innebär också att Slovenien omfattas av den särskilda förmedlemskapsstrategi som Europeiska rådet antog i Essen i december 1994. Strategin omfattar bl.a. deltagande vid sidan av ministerrådsmöten (den strukturerade dialogen) samt bistånd till medlemskapsförberedelser och till EU-anpassning. Särskilt viktig är anpassningen till gemenskapens inre marknad, för vilken kommissionen har utarbetat en vitbok där färdriktningen för kandidatländernas anpassningsarbete är angiven.
Utvecklingen i Slovenien I december 1990 hölls en folkomröstning i Slovenien om självständighet. Nästan nittio procent röstade för detta och ett halvår senare, den 25 juni 1991, utropade landet sin självständighet. Två dagar senare angreps Slovenien av den jugoslaviska armén. Efter starkt slovenskt motstånd upphörde stridshandlingarna efter mindre än två veckor. Slovenien brukar föras fram som exempel på ett land som framgångsrikt genomfört en ekonomisk övergångspolitik. Landet har i dag en bruttonationalprodukt per capita som placerar Slovenien bland de främsta kandidatländerna. Tillväxten har varit hög men mattats av något under de senaste två åren. Slovenien har hållit parlamentsval två gånger och presidentval en gång. Landets regering har uttalat en klar målsättning att integreras i den västeuropeiska värdegemenskapen. Den reformpolitik som genomförs präglas av marknadsekonomi, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Landets regering har förutom medlemskap i EU uttalat önskemål om att bli medlem i Nato.
Sverige och Slovenien Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med Slovenien i mitten av januari 1992, samtidigt med dåvarande EG:s medlemsstater. De bilaterala förbindelserna mellan Sverige och Slovenien är goda.
Avtalets innehåll Genom Europaavtalet upprättas en associering mellan de europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer å ena sidan och Slovenien å andra sidan. Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. politik, ekonomi och handel. Europaavtalet omfattar sammanlagt 132 artiklar, 13 bilagor och sex protokoll. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. I slutakten anges att parterna har godkänt 21 gemensamma förklaringar och beaktat en ensidig förklaring av Frankrikes regering och en ensidig förklaring av Sloveniens regering.
Godkännande av avtalet Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan. Som motiv för förslaget anför regeringen att Europaavtalen är en central del av gemenskapens politik gentemot länderna i Central- och Östeuropa. De lägger grunden för ett omfattande samarbete med syfte att dessa länder kommer närmare EU på en rad områden och att de till slut blir medlemmar i unionen. Sloveniens närmande till EU är ett viktigt led i denna integrationsprocess och ett väsentligt bidrag till strävan efter stabilitet, fred och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen. Ur svensk synvinkel är det därför av stor vikt att Europaavtalet med Slovenien ingås.
Utskottets överväganden Vid behandlingen av propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5) påpekade utskottet att de Europaavtal som EU vid den tidpunkten ingått med sex central- och östeuropeiska stater bekräftade den centrala roll som EU spelar för utvecklingen av ett brett alleuropeiskt samarbete. Motsvarande överväganden gjordes i samband med behandlingen av Europaavtalen med Estland, Lettland respektive Litauen. Utskottet vill nu framhålla att det Europaavtal som slutits med Slovenien ytterligare markerar EU:s centrala roll i nämnda frågor. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i Slovenien är viktig ur flera aspekter. Liksom de säkerhetsmässiga fördelarna av ett med övriga Europa integrerat Slovenien är ekonomisk utveckling och tillväxt i Slovenien till förmån för hela Europa. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Europaavtalet med Slovenien.
Hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen godkänner det i proposition 1996/97:144 föreslagna Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom ramen för Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan.
Stockholm den 17 april 1997
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Inga-Britt Johansson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl- Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus Johansson (s), Inger Lundberg (s) och Ronny Olander (s).