Europaavtalet med Litauen
Betänkande 1995/96:UU7
Utrikesutskottets betänkande
1995/96:UU07
Europaavtalet med Litauen
Innehåll
1995/96 UU7
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens (Utrikesdepartementets) förslag (prop. 1995/96:29) om godkännande av Europaavtalet med Litauen. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1995/96:29 yrkar regeringen att riksdagen godkänner Euro- paavtalet om upprättandet av en association mellan Europeiska gemenska- perna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Litauen å andra sidan.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet av en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlems- stater och Litauen (ett s.k. Europaavtal). I avtalet konstateras att Litauens slutmål är att bli medlem i Europeiska unionen och att en association ge- nom avtalet enligt parternas mening kommer att hjälpa Litauen att nå detta mål.
Associationen syftar bl.a. till att skapa ett ramverk för den politiska dia- logen och för Litauens gradvisa integration med Europeiska unionen samt att främja en utökad handel och harmoniska ekonomiska förbindelser. Ett viktigt element i avtalet är bestämmelser om frihandel i enlighet med det frihandelsavtal mellan EG och Litauen som trädde i kraft i januari 1995. Avtalet lägger också grunden till finansiellt, kulturellt och socialt samarbe- te samt samarbete för att förhindra brottslig verksamhet, liksom för ge- menskapens bistånd till Litauen.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att alla avtalsslutande parter har anmält att de godkänt det.
Bakgrund
Berlinmurens fall, enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut och sovjetimperiets upplösning innebar att det framstod som möjligt att förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska stater i hela Europa. För EG:s medlemsländer blev det ett första rangens intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de central- och östeuropeiska staternas integration i en europeisk gemenskap. Länderna i Central- och Östeuropa gjorde också mycket tidigt klart att medlemskap i EG var ett av de främsta politiska målen.
Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd de central- och östeuropeiska länderna att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med gemenska- pen, s.k. första generationens avtal. Dessa avtal blev snabbt överspelade i och med att den politiska utvecklingen nödvändiggjorde mer långtgående åtgärder från gemenskapens sida. Under åren 1993-1994 undertecknades Europaavtal med Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien.
Beslut om att inleda förhandlingar om Europaavtal med de baltiska län- derna fattades vid ett möte i Europeiska rådet i november 1994. Själva förhandlingarna om avtalen gick snabbt och undertecknande kunde ske redan den 12 juni 1995.
För de baltiska länderna är Europaavtalen av mycket stor betydelse både politiskt och ekonomiskt. Avtalen innebär ett avgörande steg mot närmare integration med den västeuropeiska gemenskapen. De innebär att de bal- tiska länderna tillhör den grupp länder där medlemskap i EU ställs i utsikt.
Utvecklingen i Litauen
Sedan självständigheten har Litauen genomgått en mycket snabb politisk och ekonomisk utveckling. Ett demokratiskt styrelseskick har konsolide- rats och den ekonomiska utvecklingen har vänts i positiv riktning. Bland litauerna i gemen finns ett starkt stöd för EU-medlemskap.
Sverige och Litauen
I svensk Baltikum-politik har det ända sedan frigörelsen år 1991 varit ett viktigt mål att främja de baltiska staternas integration med västliga eko- nomiska samarbetsstrukturer. Sverige inledde tidigt en dialog med de baltiska länderna om möjligheten att etablera fri handel. Genom de frihan- delsavtal som trädde i kraft den 1 juli 1992 manifesterades ett särskilt intresse för de baltiska staternas ekonomiska och politiska utveckling.
När Sveriges förhandlingar om medlemskap i EU inleddes framhöll den svenska regeringen att Sverige var berett att harmonisera sin handelspolitik med gemenskapens i syfte att fullt ut kunna delta i den inre marknaden från och med inträdet. Det underströks dock att det var ett svenskt önske- mål att bevara frihandeln med de baltiska staterna.
De frihandelsavtal mellan EG och de baltiska länderna som trädde i kraft den 1 januari 1995 tillgodosåg det svenska önskemålet om bibehållen frihandel.
Förbindelserna mellan Sverige och Litauen har utvecklats och fördjupats under de senaste åren. Europaavtalet skapar, enligt regeringens uppfatt- ning, en solid bas för fortsatt utveckling av de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan gemenskaperna och Litauen och mellan Sverige och Litauen.
Kompetensfrågor
I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemen- skapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal som ingås av såväl gemenskapen som medlemsländerna. Ett blandat avtal skall i allmänhet godkännas av respektive medlemsland.
Godkännande av avtalet
Regeringen föreslår att Europaavtalet skall godkännas av riksdagen. Rege- ringen anför att Europaavtalen är en central del av gemenskapens politik gentemot de central- och östeuropeiska länderna. Avtalen lägger grunden för ett omfattande samarbete vars syfte är ett närmande till EU på en rad områden, samt för ett framtida medlemskap i unionen.
Utskottets överväganden
Vid behandlingen av propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5) påpekade utskottet att de Europaavtal som EU vid den tidpunkten ingått med sex central- och östeu- ropeiska stater bekräftade den centrala roll som EU spelar för utvecklingen av ett brett alleuropeiskt samarbete. Utskottet vill nu framhålla att det Europaavtal som slutits med Litauen ytterligare markerar EU:s centrala roll i dessa frågor. Att Sverige är medlem i EU underlättar på ett avgörande sätt vår möjlighet att arbeta för våra egna och de baltiska staternas intressen i Europa. Sverige har som EU-medlem bidragit till att Europaavtalet med Litauen har kunnat förhandlas fram så snabbt.
För Sverige är de baltiska staternas integration i Europeiska unionen ett viktigt säkerhetspolitiskt intresse. De baltiska staternas delaktighet i Euro- pasamarbetet bidrar till ökad stabilitet i Östersjöområdet.
Den politiska och ekonomiska utvecklingen i Litauen är viktig ur flera aspekter. Liksom de säkerhetsmässiga fördelarna av ett med övriga Europa integrerat Litauen är ekonomisk utveckling och tillväxt i Litauen till för- mån för hela Europa.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Europaavtalet med Litauen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner det i proposition 1995/96:29 föreslagna Europaavtalet om upprättandet av en association mellan Europeiska ge- menskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Litauen å andra sidan.
Stockholm den 7 november 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Lena Klevenås (s), Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Elisebeht Markström (s), Carina Hägg (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Björn Samuelson (v).
Gotab, Stockholm 1995