1. Europa-Medelhavsavtalet med Algeriet

Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiskagemenskapen och dess medlemsstater och Algeriet (Betänkande 2002/03:UU17 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande2002/03:UU17

Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiskagemenskapen och dess medlemsstater och Algeriet

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens
förslag (prop. 2002/03:115) att riksdagen godkänner
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en
associering mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater och Demokratiska folkrepubliken
Algeriet.
Motionen som väckts med anledning av propositionen
avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Europa-Medelhavsavtalet med Algeriet

Riksdagen godkänner, med bifall till proposition
2002/03:115, Europa-
Medelhavsavtalet om upprättande av en associering
mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och
Demokratiska folkrepubliken Algeriet, å andra sidan,
samt avslår motion 2002/03:U11.
Reservation (fp)

Stockholm den 8 april 2003

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Carl B Hamilton (fp), Carina Hägg (s),
Birgitta Ahlqvist (s), Lars Ohly (v), Kent Härstedt
(s), Göran Lindblad (m), Cecilia Wigström (fp), Agne
Hansson (c), Ewa Björling (m), Lotta N Hedström
(mp), Anita Johansson (s), Inger Segelström (s),
Björn Hamilton (m), Rosita Runegrund (kd), Håkan
Juholt (s) och Kaj Nordquist (s).

Ärendet och dess beredning

I enlighet med beslut av Europeiska unionens råd den
10 juni 1996 inledde Europeiska kommissionen
förhandlingar om ett nytt avtal mellan Europeiska
gemenskapen (EG) och dess medlemsstater å ena sidan
och Demokratiska folkrepubliken Algeriet å den
andra. Det nya avtalet skall ersätta dels
samarbetsavtalet som ingicks mellan parterna år
1976, dels samarbetsavtalet som ingicks mellan
medlemmarna i Europeiska kol- och stålgemenskapen
och Algeriet samma år.
Förhandlingarna avslutades i december 2001 och
avtalet undertecknades den 22 april 2002. Innan
avtalet kan träda i kraft skall det godkännas av de
avtalsslutande parterna. Europa-Medelhavsavtalet
mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater
och Algeriet är ett blandat avtal. I avtalet är det
Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater som är
avtalsparter å den ena sidan och Demokratiska
folkrepubliken Algeriet å den andra sidan.

Bakgrund

Utvecklingen i Algeriet

Under det senaste decenniet har Algeriet periodvis
varit mer eller mindre lamslaget, isolerat och
ställt utanför det internationella samfundet till
följd av den hårda kamp som förts mot en brutal
terrorism. Situationen har stadigt förbättrats sedan
några år, men återverkningarna även på det
ekonomiska och sociala området har varit stora.

Ekonomiska kriser tvingade landet till reformer
och marknadsanpassning i slutet av 80-talet.
Omställningen har dock gått långsamt men under de
senaste två till tre åren har en tydlig politisk
vilja funnits att skynda på närmandet till omvärlden
inte minst Europa. Associeringsavtalet med EU är det
viktigaste exemplet på Algeriets nya attityd.
Förhandlingarna om medlemskap i
Världshandelsorganisationen, WTO, återupptogs också
under år 2002, och ett medlemskap ser ut att kunna
realiseras inom några år.
Det finns ett stort behov av modernisering och
omställning av den algeriska ekonomin. Landet
behöver en betydligt högre ekonomisk tillväxt för
att försörja den växande befolkningen. Bristerna är
stora beträffande tillgången till bostäder, vatten,
utbildning och skolor m.m. Utvecklingssamarbetet och
inte minst kunskapsöverföring är av stor betydelse
för Algeriet, särskilt i ett läge där man nu
påskyndar ansträngningarna att reformera de
ekonomiska strukturerna. Bland annat EU:s program
för att stödja den ekonomiska och sociala
strukturomvandlingen i Medelhavsområdet, det s.k.
MEDA-programmet, spelar en viktig roll i
omställningen av den algeriska ekonomin.

Handeln mellan Sverige och Algeriet

Sveriges export till Algeriet uppgick till 397
miljoner kronor år 2000 och 502 miljoner kronor år
2001. Den svenska importen uppgick för motsvarande
år till 430 miljoner kronor respektive 1,3 miljoner
kronor. Importen utgörs nästan uteslutande av gas.
Utebliven gasimport förklarar det låga importvärdet
för 2001.

Handeln mellan EG och Algeriet

EG är Algeriets största handelspartner. Av Algeriets
totala export går 64 %
till EG. Importen från EG utgör 56 % av Algeriets
totala import. Importen från EG var för år 2000 och
år 2001 6,1 miljarder euro respektive 7,3 miljarder
euro. Algeriets export till EG uppgår för
motsvarande år till 16,4 respektive 15,7 miljarder
euro varav ca 70 % utgörs av oljeprodukter.

Förhandlingarnas bakgrund

Medelhavsstrategin syftar till samarbete som skall
stärka fred och säkerhet samt politisk och social
stabilitet i Europa och i Medelhavsområdet. Viktigt
är också att bidra till en ökad integration mellan
länderna i regionen. Strategin vilar på tre pelare.
Den första pelaren utgörs av nya former för en
fördjupad politisk dialog som grundas på respekten
för demokrati och mänskliga rättigheter. Den andra
utgörs av ett särskilt frihandelsområde som skall
kombineras med ökat finansiellt bistånd och den
tredje av samarbete på det sociala och kulturella
planet.

De tre pelarna reflekterades även i den s.k.
Barcelonadeklarationen, som antogs i november 1995
av utrikesministrarna från de femton EU-länderna och
från tolv partnerländer/territorier i
Medelhavsregionen, nämligen Marocko, Algeriet,
Tunisien, Egypten, Israel, Jordanien, Syrien,
Libanon, Turkiet, Cypern och Malta samt den
palestinska myndigheten. I Barcelonadeklarationen
ställer EU och partnerländerna upp det gemensamma
målet att upprätta ett frihandelsområde runt
Medelhavet till år 2010. EU:s bilaterala
associeringsavtal med partnerländerna utgör de
grundläggande byggstenarna för detta
frihandelsområde.
Hittills har Europa-Medelhavsavtal slutits med
Tunisien (prop. 1995/96:34, bet. 1995/96:UU10, rskr.
1995/96:48), Israel (prop. 1995/96:185, bet.
1995/96:UU22, rskr. 1995/96:293), Marocko (prop.
1995/96:195, bet. 1996/97:UU3, rskr. 1996/97:25)
samt Jordanien (prop. 1998/99:57, bet. 1998/99:UU6,
rskr. 1998/99:181) och ett interimsavtal med
Palestinska befrielseorganisationen (PLO) för den
palestinska myndigheten på Västbanken och i Gaza
(skr. 1997/98:74, bet. 1997/98:UU10, rskr.
1997/98:209). Avtalet med PLO trädde i kraft den 1
juli 1997, med Tunisien den 1 mars 1998, med Marocko
den 1 mars 2000, med Israel den 1 juni 2000 och med
Jordanien den 1 maj 2002. Europa-Medelhavsavtal med
Egypten undertecknades i juni 2001 (prop.
2001/02:78, bet. 2001/02:UU9, rskr. 2001/02:169),
med Algeriet i april 2002 och med Libanon i juni
2002. Dessa avtal har ännu inte trätt i kraft.
Kommissionen har år 1998 inlett förhandlingar med
Syrien, vilka väntas fortsätta under år 2003.
Cypern, Malta och Turkiet är kandidatländer till EU
och har tidigare associeringsavtal med EG.

Innehållet i avtalet

Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en
associering mellan gemenskapen och dess
medlemsstater och Algeriet. Avtalet omfattar 110
artiklar indelade i nio avdelningar med följande
rubriker: politisk dialog (I), fri rörlighet för
varor (II), tjänstehandel (III), betalningar,
kapital, konkurrens och andra ekonomiska
bestämmelser (IV), ekonomiskt samarbete (V), socialt
och kulturellt samarbete (VI), finansiellt samarbete
(VII), samarbete i rättsliga och inrikes frågor
(VIII), institutionella och allmänna bestämmelser
samt slutbestämmelser (IX). Avtalet omfattar även
sex bilagor och sju protokoll. Bilagorna,
protokollen samt slutakten utgör en integrerad del
av avtalet. I slutakten återfinns parternas
förklaringar.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en
associering mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater å ena sidan och Demokratiska
folkrepubliken Algeriet å den andra sidan. Syftet
med avtalet är bl.a. att inom ramen för EU:s nya
Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en
positiv ekonomisk och social utveckling i regionen.
Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk
dialog, frihandel samt ekonomiskt och socialt
samarbete. En väsentlig beståndsdel av avtalet är
respekten för demokratiska principer och mänskliga
rättigheter.

Godkännande av avtalet

Medelhavsområdet har sedan Sveriges EU-inträde fått
en ökad betydelse för vårt land. Gemenskapens
Medelhavsstrategi och Barcelonaprocessen syftar till
att ge en ny dimension åt förbindelserna med de
icke-europeiska Medelhavsländerna och understödja
den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i
dessa länder. Målsättningen är att säkerställa en
fredlig utveckling i Medelhavsområdet samt att
främja stabiliteten och en positiv ekonomisk och
social utveckling. I Algeriets fall, som sakta men
säkert lämnar bakom sig ett årtionde av inbördeskrig
och terrorism, har denna målsättning en påtaglig
betydelse.

Motionen

I motion 2002/03:U11 vill Folkpartiet påtala att
trovärdigheten för den algeriska regeringen är låg i
fråga om "respekten för de demokratiska principerna
och grundläggande mänskliga rättigheterna" såsom de
uttrycks i avtalets artikel 2 vilken anges som en
utgångspunkt för avtalet. Det är därför oriktigt att
ingå ett nytt avtal med Algeriet menar motionärerna.

2002/03

UU17

Utskottets överväganden

Inom ramen för den nya Medelhavsstrategin är
associeringsavtalet med Algeriet det sjunde avtalet
som sluts med en icke-europeisk Medelhavsregering
eller myndighet. Det föreliggande avtalet utgör ett
viktigt steg på vägen mot ett utökat partnerskap
mellan EU och länderna kring Medelhavets östra och
södra strand, och syftar till att på ett positivt
sätt fördjupa och utöka de europeisk-algeriska
förbindelserna.
Avtalet, som betonar att respekten för demokrati
och mänskliga rättigheter utgör grunden för
associeringen, ger ramar för en politisk dialog och
definierar ett brett spektrum av samarbetsområden.
Som ovan redovisats, har riksdagen godkänt de sex
tidigare ingångna Europa-Medelhavsavtalen. Dessa
avtal omfattar länder där, liksom i Algeriet,
situationen vad gäller respekten för de mänskliga
rättigheterna inte heller i alla avseenden är
tillfredsställande. Utskottet anser emellertid att
Medelhavsavtalen och Barcelonaprocessen skapar en
grund och ett viktigt instrument för att förbättra
utvecklingen vad gäller respekten för de mänskliga
rättigheterna i hela området och därmed också i
Algeriet, dvs. just det som motionärerna i motion
2002/03:U11 synes eftersträva.
I den s.k. Barcelonadeklarationen ställer EU och
partnerländerna dessutom upp det gemensamma målet
att upprätta ett frihandelsområde runt Medelhavet
till år 2010. EU:s bilaterala associeringsavtal med
partnerländerna utgör de grundläggande byggstenarna
för detta frihandelsområde. Utskottet menar att det
således är en förutsättning att avtal ingås med
samtliga stater i området för att målet för
Barcelonaprocessen skall kunna uppnås.
Slutligen förutsätter utskottet att Sverige inom
ramen för de internationella organisationerna och
genom bilaterala kontakter kommer att verka för att
situationen vad avser respekten för de mänskliga
rättigheterna i Algeriet och de övriga länderna i
området förbättras.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts tillstyrker
utskottet att riksdagen godkänner
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en
associering mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater, å ena sidan, och Demokratiska
folkrepubliken Algeriet, å andra sidan. Därmed
avstyrks motion 2002/03:U11.

Reservation

Europa-Medelhavsavtalet med Algeriet

av Carl B Hamilton och Cecilia Wigström (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut
borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:115
om upprättande av en associering mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och
Demokratiska folkrepubliken Algeriet, å andra sidan.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U11.

Ställningstagande

Regeringen har utarbetat en proposition som föreslår
att Sverige godkänner upprättandet av ett
samarbetsavtal mellan EG, dess medlemsstater och
Algeriet. I avtalets artikel 2 slås fast att
"respekten för de demokratiska principerna och
grundläggande mänskliga rättigheterna skall vara
vägledande för parternas inrikes- och
utrikespolitik". Regeringen betonar att dessa
principer utgör grunden för det aktuella avtalet.

Emellertid påtalar internationella organisationer
som Human Rights Watch och Amnesty International i
flertalet rapporter att brotten mot mänskliga
rättigheter i Algeriet alltjämt fortgår. Mot
bakgrund av detta menar Folkpartiet att
trovärdigheten för den algeriska regeringen är låg i
fråga om respekt för grundläggande politiska och
civila rättigheter.
Det är Folkpartiets mening att det är oriktigt att
ingå ett nytt avtal med ett land som i sådan
omfattning som Algeriet gör, redan i utgångsläget
bryter mot de principer som specificerats i avtalets
artikel 2 vilken anges som en utgångspunkt för
avtalet.
Med utgångspunkt i vad som i motion 2002/03:U11
anges om situationen gällande mänskliga rättigheter
i Algeriet bör riksdagen avslå proposition
2002/03:115.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:115 föreslår regeringen att
riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om
upprättande av en associering mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och
Demokratiska folkrepubliken Algeriet, å andra sidan.

Följdmotion

2002/03:U11 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

Riksdagen avslår regeringens proposition
2002/03:115 om godkännande av
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av ett
associeringsavtal mellan EG:s medlemsstater och
Algeriet.