EU-prioriteringar för att nå miljömålen

Betänkande 2003/04:MJU8

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2003/04:MJU8

EU-prioriteringar för att nå miljömålen

Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2003/04:9 EU-prioriteringar
för att nå miljömålen samt tre följdmotioner med 40 yrkanden. I betänkandet
behandlas också 34 yrkanden från allmänna motionstiden 2002 och 2003.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks, framför allt med hänvisning till
regeringens skrivelse. I betänkandet finns 26 reservationer och fyra särskilda
yttranden.
I skrivelsen redovisar regeringen sina bedömningar för riksdagen när det
gäller prioriteringar för svenska insatser inom EU:s miljöarbete mot
bakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Erfarenheter från åtta års
EU-medlemskap och det svenska ordförandeskapet i EU har visat att ett
tidigt målinriktat agerande är en tillgång. Arbetsformerna utvecklas
ständigt i EU, bl.a. genom den hittills största utvidgningen av unionen,
och ett målinriktat agerande bedöms bli ännu viktigare.
Sverige har agerat kraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på
samma höga nivå som ekonomisk och social utveckling. För att uppnå miljömålen
är det viktigt att påverka politiken inom andra sektorer såsom jordbruk,
fiske och transporter. Regeringen lägger därför en fortsatt hög prioritet
vid EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen för integration
av miljöfrågor i unionens olika politikområden.
I skrivelsen redovisas EU-arbetets betydelse för att uppnå vart och ett
av de 15 svenska miljökvalitetsmålen med delmål. Mot den bakgrunden finner
regeringen att insatser inom följande områden skall prioriteras:
klimat samt försurning och övriga luftföroreningsfrågor,
kemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna
inom ramen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster,
en hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk
mångfald,
marina miljöfrågor.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. EU:s miljöregler
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U323 yrkande 14, 2003/04:MJ10 yrkande
10, 2003/04:MJ11 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande 2 och 2003/04:MJ365
yrkande 3.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp, kd, c, mp)

2. Miljögarantin
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 5.

3. Allmänhetens deltagande
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 1.

4. Internationellt samarbete
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,
2003/04:MJ10 yrkandena 1 i denna del och 12, 2003/04:MJ11 yrkande 15 i denna
del och 2003/04:MJ472 yrkande 2 i denna del.

5. Europeiska investeringsbanken
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 15 i denna del.

6. Miljöprövning vid exportkrediter
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 13.
Reservation 3 (kd)

7. Prioriterade områden i EU-arbetet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2003/04:MJ411
yrkande 1 och 2003/04:MJ474 yrkande 28.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (v)
Reservation 6 (c)

8. Hållbar utveckling och sektorsintegration
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 11, 2002/03:MJ428 yrkande
51 och 2003/04:MJ11 yrkande 1.
Reservation 7 (c)

9. Utsläppsberäkningar för koldioxid
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 2 och 2003/04:MJ401
yrkande 20 i denna del.
Reservation 8 (mp)

10. Sänkor
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 3.

11. Handel med utsläppsrätter
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,
2003/04:MJ12 yrkande 9 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda i denna
del.
Reservation 9 (fp, kd)

12. Transportsektorns miljöpåverkan
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 2 och 2003/04:MJ12
yrkande 4.
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (kd)

13. Avgas- och bränslefrågor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T468 yrkande 2 och 2003/04:MJ234
yrkande 1.
Reservation 12 (kd)

14. Miljöklassning av fordon
Riksdagen avslår motion 2003/04:T564 yrkande 21.

15. EU:s kemikaliearbete
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,
2003/04:MJ10 yrkande 3, 2003/04:MJ12 yrkande 6, 2003/04:MJ236 yrkandena 5-8,
2003/04:MJ365 yrkande 4, 2003/04:MJ400 yrkande 14 och 2003/04:MJ472
yrkande 25.
Reservation 13 (kd, c)

16. Substitutionsprincipen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 7, 2003/04:MJ236 yrkande
2 och 2003/04:MJ365 yrkande 6.
Reservation 14 (v, mp)

17. Särskilt farliga ämnen
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ236 yrkandena 3, 4 och 9.

18. Permetrin
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 6.

19. Konventionen om kontroll av skadliga påväxthindrande system
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 5.

20. Kärnsäkerhet och strålskydd
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del och
2003/04:K419 yrkande 13 i denna del.

21. Sellafield
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ459.

22. Bevarande av den marina miljön
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande
7, 2003/04:MJ284 yrkande 1, 2003/04:MJ334 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ472
yrkande 2 i denna del.
Reservation 15 (fp, kd, c, mp)

23. EU:s skogsbruksstrategi
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 5.

24. Ett rikt odlingslandskap
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 6.
Reservation 16 (kd)

25. Genmodifierade organismer
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del.

26. EU:s avfallsdefinition
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ460.

27. Lagstiftning och tillämpning av EU-rätten
Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 12.

28. Ekonomiska styrmedel
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,
2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 8, 2003/04:MJ11
yrkandena 8-10, 2003/04:MJ12 yrkande 8 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och
20, båda i denna del.
Reservation 17 (fp, kd)
Reservation 18 (mp)

29. Internalisering av miljökostnaderna
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 9 i denna del.
Reservation 19 (kd)

30. Gränskorrigerade koldioxidavgifter
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 3 och 2003/04:MJ401
yrkande 19 i denna del.
Reservation 20 (mp)

31. Offentlig upphandling
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkandena 7, 9 i denna del och
11 och 2003/04:MJ11 yrkande 12.
Reservation 21 (kd)
Reservation 22 (mp)

32. Miljöskadliga subventioner
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 11 och 2003/04:MJ401
yrkande 19 i denna del.

33. EU:s strukturfonder
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 10.

34. Forskning och utveckling
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del,
2003/04:MJ10 yrkande 14 och 2003/04:MJ11 yrkande 14.
Reservation 23 (v, mp)

35. EU:s miljöledningssystem
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 15 och 2003/04:MJ11
yrkande 13.
Reservation 24 (kd)

36. Miljömärkning
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ282.
Reservation 25 (kd)

37. Europeiska miljöbyrån
Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 10.
Reservation 26 (mp)

38. Skrivelsen
Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:9 till handlingarna.
Stockholm den 12 februari 2004
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune
Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina Axelsson
(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker Thorén (fp), Jan
Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin
Nilsson (s), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

Redogörelse för ärendet
Bakgrund
Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
I propositionen (prop. 1997/98:145) Svenska miljömål föreslog regeringen
15 miljökvalitetsmål. Dessa, vilka riksdagen i bred enighet antagit, gör
den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling tydlig.
Miljömålsstrukturen utgör också en viktig utgångspunkt för Sveriges miljöarbete
i EU.
I november 2001 antog riksdagen regeringens förslag till delmål, åtgärder
och strategier för att nå miljökvalitetsmålen. Ett halvår senare antog
riksdagen även delmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
(prop. 2001/02:55). I regeringens proposition (prop. 2002/03:117) Ett
samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp som beslutades av regeringen
i maj 2003 föreslås ytterligare två delmål för miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö.
Mot bakgrund av att de 15 miljökvalitetsmålen med delmål var fastställda
ansåg regeringen att det fanns anledning att se över de prioriteringar
som riksdagen antagit för miljöarbetet inom EU. Regeringen beslutade därför
den 21 februari 2002 att uppdra åt Naturvårdsverket att efter samråd med
berörda myndigheter analysera vilka frågor Sverige har anledning att
särskilt bevaka och att söka påverka i EU därför att de har betydelse för
uppnåendet av de svenska miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket lämnade
den 8 oktober 2002 sin redovisning av regeringsuppdraget.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Syftet med skrivelsen är att för riksdagen redovisa regeringens bedömningar
när det gäller prioriteringar för svenska insatser inom EU:s miljöarbete
mot bakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Erfarenheter från åtta
års EU-medlemskap och det svenska ordförandeskapet i EU har visat att ett
tidigt målinriktat agerande är en tillgång. Arbetsformerna utvecklas
ständigt i EU, bl.a. genom den hittills största utvidgningen av unionen,
och ett målinriktat agerande bedöms bli ännu viktigare. Genom att aktivt
driva miljöfrågor inom EU verkar Sverige inte bara för den svenska miljön
utan för hela unionens. I samband med utvidgningen kommer detta också att
gälla de nya medlemsländernas miljö. Tillsammans med övriga EU-länder kan
Sverige också driva på det regionala och globala miljöarbetet. EU samordnar
sina ståndpunkter inom ramen för internationella förhandlingar.
Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Sverige
har agerat kraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på samma
höga nivå som ekonomisk och social utveckling. För att uppnå miljömålen
är det viktigt att påverka politiken inom andra sektorer såsom jordbruk,
fiske och transporter. Regeringen lägger därför en fortsatt hög prioritet
vid EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen för integration
av miljöfrågor i unionens olika politikområden.
I skrivelsen redovisar regeringen EU-arbetets betydelse för att uppnå
vart och ett av de 15 svenska miljökvalitetsmålen med delmål. Mot den
bakgrunden finner regeringen att insatser inom följande områden skall
prioriteras:
klimat samt försurning och övriga luftföroreningsfrågor,
kemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna
inom ramen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster,
en hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk
mångfald,
marina miljöfrågor.
Slutligen redovisar regeringen ett antal verktyg för att genomföra
prioriteringarna: lagstiftning och tillämpning av EU-rätten, ekonomiska
styrmedel, offentlig upphandling, avveckling av stöd som påverkar miljön
i negativ riktning, EU:s fonder, forskning och utveckling, information
och miljöledning samt rapportering och utvärdering.

Utskottets överväganden
Utgångspunkter för det svenska EU-arbetet
Allmänna förutsättningar för miljöarbetet i EU
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett flertal motionsyrkanden (m, kd, fp, mp) om EU:s
miljöregler, inklusive miljögarantin, bl.a. med hänvisning till vad som
anförs i skrivelsen. Ett motionsyrkande (fp) om allmänhetens delaktighet
vad gäller miljöarbetet avstyrks bl.a. mot bakgrund av pågående arbete
för att efterleva konventionen om tillgång till information, allmänhetens
deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i
miljöfrågor.
Motionerna
I motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 10 framhålls möjligheten för medlemsländer
att ha strängare miljöregler än vad EU:s lagstiftning kräver. I motion
2003/04:MJ12 (fp) yrkande 2 framförs motsvarande krav på att de EU-regler
som påverkar miljöområdet i huvudsak skall vara minimiregler och att
enskilda länder därmed skall kunna ha striktare nationella regler än vad
EU föreskriver. Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 4 och 2003/04:MJ365
(mp) yrkande 3 skall harmoniserade regler i EU vara minimiregler så att
enskilda EU-länder skall kunna införa strängare regler. Motionärerna anser
att de krav som för närvarande ställs på avvikelser från harmoniserade
regler - att nationella regler skall vara grundade på nya vetenskapliga
belägg - strider mot försiktighetsprincipen. Även varuregler som inte i
första hand avser miljöegenskaper kan få miljökonsekvenser och bör därför
vara utformade som minimiregler. Betydelsen av att EU ger medlemsstaterna
en möjlighet och en viktig roll att motverka miljöföroreningar över
gränserna betonas i motion 2002/03:U323 (m). Sverige bör därför verka för
en ökad harmonisering av miljöreglerna i EU (yrkande 14).
Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 5 bör Sverige pröva miljögarantin
genom att notifiera nationella förbud till EU. Sverige bör också verka
för införandet av en verklig miljögaranti som ger medlemsländerna rätt
att gå före med högre miljökrav. Paragraf 95 i Nicefördraget har införts
i princip oförändrad i det konstitutionella fördraget. De undantagsmöjligheter
som finns är fortfarande kraftigt kringskurna.
Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ12 (fp) anser att allmänhetens
delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Som framhålls i skrivelsen innebär minimidirektiv att medlemsstaterna har
möjlighet att anta strängare regler än de som anges i direktiven. Eftersom
flertalet rättsakter på miljöområdet är minimidirektiv finns det möjligheter
till mer långtgående åtgärder i syfte att nå de svenska miljökvalitetsmålen.
Sådana åtgärder måste utformas i enlighet med de principer och den praxis
som gäller inom EU. Därutöver kan medlemsländerna med ekonomiska och
marknadsmässiga styrmedel främja produkter som är miljömässigt bättre än
EU:s minimikrav. I de fall en rättsakt kräver en fullständig harmonisering
på ett område innebär det i princip att den gemensamma kravnivå som
föreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater. Den rättsliga grunden för
detta slag av direktiv är artiklarna 94 och 95 i EG-fördraget som syftar
till upprättandet av den inre marknaden med dess krav på fri rörlighet
för varor och tjänster. I artikel 95 i EG-fördraget finns den s.k.
miljögarantin som under vissa förutsättningar ger en medlemsstat möjlighet
att behålla eller införa strängare regler än de som angetts i ett direktiv.
Om nya regler skall införas gäller att de nationella reglerna skall vara
grundade på nya vetenskapliga belägg. De skall vara nödvändiga för att
lösa ett problem som är specifikt för medlemsstaten i fråga och som har
uppkommit efter beslutet om harmonisering. Utskottet instämmer i regeringens
bedömning att dessa begränsningar ställer stora krav på ett enskilt lands
grundarbete för att driva på arbetet inom EU, t.ex. på det av Sverige
prioriterade kemikalieområdet. Utskottet anser att det är angeläget att
regeringen - inom ramen för den s.k. regeringskonferensen om EU:s framtida
konstitutionella fördrag - fortsätter att verka aktivt för förbättringar
i fördraget när det gäller tillämpningen av försiktighetsprincipen och en
introduktion i fördraget av den s.k. substitutionsprincipen. Dessa principer
bör beaktas vid harmonisering och vid tillämpning av harmoniserade
bestämmelser. Det sistnämnda avser särskilt den s.k. miljögarantin. Som
utskottet tidigare anfört får bestämmelserna i fördraget inte leda till
att medlemsstaterna måste sänka sina miljökrav (bet. 2003/04:MJU2y). Vidare
har utskottet i annat sammanhang bl.a. konstaterat att Sverige genom
medlemskapet i EU sedan 1995 är bundet av den rättsordning som gäller för
Europeiska gemenskapen (EG). EG:s direktiv kan kräva en fullständig
harmonisering av medlemsstaternas nationella regler men kan också ange endast
de minimikrav som måste garanteras (s.k. minimidirektiv). Att rättsakten
kräver en fullständig harmonisering på ett område innebär i princip att
den gemensamma kravnivå som föreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater.
Utskottet framhöll därvid att det är svårt att bedöma hur långt miljögarantin
i praktiken sträcker sig, då någon praxis ännu inte vuxit fram, och att
förslagen om miljöbestämmelserna i konventets tredje del i huvudsak
överensstämmer med bestämmelserna i nuvarande fördrag. Vidare betonades
betydelsen av att enskilda länder är pådrivande och goda föredömen (bet.
2001/02:MJU3 s. 31). Avslutningsvis instämmer utskottet i vad regeringen
anför i skrivelsen om att Sverige bör utnyttja den s.k. miljögarantin i
artikel 95 i EG-fördraget när förutsättningarna för att införa strängare
nationella åtgärder anses vara för handen i syfte att försöka flytta fram
EU:s positioner när det gäller miljöanpassning av kemikalieanvändning.
Det anförda tillgodoser enligt utskottet i allt väsentligt syftet med
motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 10, 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 4,
2003/04:MJ12 (fp) yrkande 2, 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 3 samt 2002/03:U323
(m) yrkande 14. Motionerna kan därmed lämnas utan vidare åtgärd i berörda
delar.
Utskottet avstyrker även motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 5 i den mån den
inte kan anses tillgodosedd med det anförda.
Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i
beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den s.
k. Århuskonventionen, fastställer vissa grundläggande bestämmelser om
allmänhetens delaktighet i miljöfrågor och arbetet för att se till att
miljölagstiftningen följs. Konventionen innehåller tre pelare som var och
en ger allmänheten vissa rättigheter: den första pelaren gäller tillgången
till miljöinformation, den andra pelaren deltagandet i beslutsprocesser
och den tredje pelaren tillgången till rättslig prövning. Gemenskapen och
samtliga medlemsstater undertecknade konventionen 1998. Anpassningen berör
gemenskapslagstiftning såväl som medlemsstaternas nationella lagstiftning.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande
1 om att allmänhetens delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas.
I samband med behandlingen av skrivelsen om Europeiska konventet om EU:s
framtid konstaterade utskottet att konventionen har som syfte att se till
att allmänheten har tillgång till fakta om miljön och medel att påverka
myndigheters beslut som har inverkan på miljön (2003/04:MJ2y). När det
gäller gemenskapslagstiftning riktad till medlemsstaterna antog gemenskapen
under år 2003 två direktiv: ett om allmänhetens tillgång till miljöinformation
samt ett om allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och
program avseende miljön. I oktober 2003 lade kommissionen fram tre
ytterligare förslag: ett direktiv om tillgång till rättslig prövning, en
förordning om Århuskonventionens tillämpning på gemenskapens institutioner
och organ samt ett beslut om Europeiska gemenskapens ingående av konventionen.
De nya rättsakterna syftar till att både EG och medlemsstaterna skall
fullfölja åtagandena enligt konventionen och kunna ratificera den. Utskottet
har inhämtat att behovet av lagstiftning eller andra åtgärder före en
svensk ratificering av konventionen utreds för närvarande. Med det anförda
föreslås att motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Det internationella perspektivet
Utskottets förslag i korthet
Ett antal motionsyrkanden (fp, kd) avstyrks bl.a. mot bakgrund av vad som
anförs i skrivelsen om internationellt miljösamarbete. Vidare avstyrker
utskottet ett motionsyrkande (mp) om EU:s biståndsverksamhet mot bakgrund
av vad riksdagen anför i betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global
utveckling. Ett motionsyrkande (mp) om Europeiska investeringsbanken (EIB)
avstyrks med hänvisning till regeringens agerande för att påverka bankens
verksamhet. Slutligen avstyrker utskottet ett motionsyrkande (kd) om
miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna med hänvisning till
OECD:s riktlinjer angående miljöhänsyn vid statsstödd exportfinansiering.

Motionerna
I motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis) framhålls att bevarandet av
ett rikt odlingslandskap skall vara ett område där insatser särskilt
prioriteras inom EU-arbetet. Det är viktigt att inom EU arbeta för att
öppna marknaden för u-ländernas exportvaror, inte minst jordbruksprodukter
och råvaror. Enligt motionärerna är det viktigt att avveckla de handelsstörande
subventionerna inom jordbruket, framför allt exportstöd. Inom WTO måste
Sverige och EU ställa mer bestämda krav utifrån de miljö- och djurskyddskrav
som ställs på svenskt och europeiskt jordbruk. Folkpartiets motion
2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis) framhåller betydelsen av internationell
miljösamverkan. Enligt motionärerna är det av yttersta vikt att Sverige
aktivt stöder internationell miljösamverkan och att detta också avspeglar
sig i aktiv handling. Bindande internationella överenskommelser på
miljöområdet måste vidareutvecklas, liksom kunskaps- och tekniköverföring.
En uppgörelse förordas inom WTO om avreglering av Europas och USA:s
jordbruksmarknader med slopade skyddstullar och fritt marknadstillträde för
exportörer från fattiga länder. Försurningen skadar mark och vatten varför
internationella överenskommelser krävs för att minska utsläppen.
Kristdemokraterna uppmärksammar i motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis)
behovet av att EU intar ledarrollen i arbetet för en global hållbar
utveckling. Miljösamarbetet över nationsgränserna är en av EU:s viktigaste
uppgifter, anser partiet. Som en av världens rikaste regioner har Europa
ett globalt ansvar för en hållbar utveckling. Europa bör inta ledarrollen
i kampen mot bl.a. växthuseffekten. Vidare understryks EU har en viktig
uppgift i att se till att omsätta internationella miljökonventioner i
handling i dialogen med u-länderna. Enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande
12 bör EU genom handel och bistånd underlätta omställningen till miljömässigt
hållbara tekniker, i synnerhet energisystem, i tredje världen. Motion
2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) tar upp EU:s biståndsverksamhet.
Enligt motionärerna bör Sverige verka för att en större del av biståndet
kanaliseras dit behoven är störst i stället för att i hög grad gå till
forna kolonialstater.
Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) bör Sverige aktivt
verka för att förbättra EIB:s (EU:s bank) verksamhet när det gäller
miljöhänsyn, öppenhet och folkligt deltagande i beslutsfattandet.
Motion 2003/04:MJ10 (kd) tar upp miljöprövning vid exportkrediter från
medlemsländerna. Många länder i väst bidrar till en ohållbar utveckling
i u-länderna genom de nationella exportkreditnämnderna som ger finansiellt
stöd till investeringar i utvecklingsländer. Det förekommer att teknik
som är skadlig för miljön exporteras. EU bör kräva att en obligatorisk
miljöprövning måste föregå alla beslut om statliga exportkrediter (yrkande
13).
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför i skrivelsen har miljöpolitiken inom unionen stor
betydelse inte bara för Sveriges miljö utan även för det svenska agerandet
internationellt. Betydelsen av samverkan i olika ländergrupperingar ökar
i internationella sammanhang. Tillsammans med övriga EU-länder kan Sverige
driva på det globala och regionala miljöarbetet. Inom internationella
miljökonventioner är EU:s agerande av stor vikt. Genom samordning kan EU
bli en stark aktör i förhandlingarna. Ett tydligt exempel är klimatkonventionen
och Kyotoprotokollet där EU:s agerande har varit avgörande. Vidare bör
uppmärksammas att det vid världstoppmötet i Johannesburg år 2002 beslutades
att ett internationellt tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion
och produktion skall utvecklas. Utskottet utgår från att Sverige fortsätter
att vara pådrivande för att EU skall ta en ledande roll i utvecklandet
och genomförandet av ramverket. Stöd för renare produktion, kapacitetsuppbyggnad
och teknikutbyte med utvecklingsländer och övergångsekonomier bör prioriteras.
Dessutom bör, som anförs i skrivelsen, förutsättningar skapas och hinder
undanröjas i de internationella handelsregelverken avseende miljöprodukter
och miljömärkning. Att bekämpa fattigdom är nödvändigt för att uppnå en
hållbar utveckling, inte minst för de minst utvecklade länderna. En
betydande samsyn råder i dag om att kampen mot fattigdomen är en gemensam
internationell utmaning. EG tillsammans med medlemsstaterna är för närvarande
världens största finansiär av utvecklingssamarbete.
I samband med riksdagens behandling av propositionen om Sveriges politik
för global utveckling (bet. 2003/04:UU3, skr. 2003/04:112) konstaterades
att en hållbar utveckling redan i dag är ett uttalat mål för WTO. Regelverket
inom WTO liksom multilaterala konventioner på miljöområdet och det sociala
området är viktiga delar av det internationella regelverk som Sverige och
EU har att leva upp till. Vidare framhölls att dessa regler inte får spelas
ut mot varandra, utan att de bör användas i samverkan för att stärka
miljöhänsynen, skyddet för de mänskliga rättigheterna och frihandeln i
världen. Det är angeläget att framtidens handelsregler utformas på ett
sätt som bidrar till en bättre miljö och respekt för de mänskliga
rättigheterna.
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ10 (kd)
yrkandena 1 (delvis) och 12, 2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis) samt
2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) lämnas utan vidare åtgärd.
I samband med ovan nämnda riksdagsbehandling anfördes vidare att Sverige
skall fortsätta att bedriva ett effektivt utvecklingssamarbete med tyngdpunkt
på de fattigaste länderna (bet. 2003/04:UU3 s. 2). Därmed kan motion
2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) anses tillgodosedd.
Enligt vad utskottet erfarit skall EIB (Europeiska investeringsbanken)
alltid göra miljökonsekvensbedömningar för projekt som bedöms kunna få
betydande konsekvenser för miljön. Hänsyn måste också tas till
miljölagstiftningen i mottagarlandet. Sverige villkorade medverkan vid bankens
kapitalhöjning år 2003 med att banken måste tillse att utlåningen ger ett
mervärde i miljömässiga, ekonomiska och sociala termer. Utskottet förutsätter
att Sverige fortsätter att driva kravet att långivning skall gå till
projekt som främjar god miljö. Under år 2003 fastslog EIB att en av dess
strategiska prioriteringar fortsatt skall vara att främja miljöförbättrande
åtgärder. Vidare bör uppmärksammas att EIB, som ett led i arbetet med
öppenhet, publicerar alltfler dokument på bankens hemsida. Sverige verkar
för ännu större öppenhet inom banken. Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 15 (delvis) bör lämnas
utan vidare åtgärd.
När det gäller kravet på miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna
i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 13 vill utskottet anföra följande.
Inom OECD finns en rekommendation med riktlinjer angående miljöhänsyn vid
statsstödd exportfinansiering som samtliga OECD-länder står bakom.
Regelbunden uppföljning skall göras genom att alla OECD-länder årligen
rapporterar om den nationella tillämpningen av riktlinjerna. Utskottet anser
motionsyrkandet tillgodosett med det anförda.
Prioriterade områden i EU-arbetet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens bedömning beträffande prioriterade
områden i EU-arbetet. Därmed avstyrks tre motionsyrkanden (kd, v, c) om
prioriteringar för det europeiska miljösamarbetet. Vidare avstyrks tre
motionsyrkanden (c, mp) om hållbar utveckling och sektorsintegration, bl.
a. mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen.
Skrivelsen
Enligt regeringen bör insatser inom följande områden prioriteras:
klimat samt försurning och övriga luftföroreningar,
kemikaliefrågorna inklusive bekämpningsmedel samt resurs- och avfallsfrågorna
inom ramen för hållbara produktions- och konsumtionsmönster,
en hållbar förvaltning av naturresurser och bevarandet av biologisk
mångfald,
marina miljöfrågor.
Motionerna
Vänsterpartiet uppmärksammar i motion 2003/04:MJ411 (v) ett antal
prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling.
För att bidra till en omvandling av det europeiska samarbetet till ett
aktivt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling bör Sverige prioritera
en aktiv och stark produktpolitik med utrymme för länder att gå före,
miljöanpassning av europeisk transportpolitik, fortsatta reformer av EU:s
gemensamma jordbrukspolitik (CAP) med inriktning på hållbart ekologiskt
jordbruk, reformering av fiskepolitiken för ett hållbart nyttjande av
haven samt europeisk politik för en rättvis världshandel (yrkande 1).
Centerpartiet anför i motion 2003/04:MJ474 (c) att målet för en gemensam
europeisk miljöpolitik (CEP) bör vara tvådelat. För det första måste
ambitionsnivån i EU:s inre miljöarbete stärkas. För det andra måste EU ta
på sig rollen att vara miljöns stridbare förkämpe i det internationella
samarbetet (yrkande 28).
Kristdemokraterna förordar i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis)
att även frågorna om odlingslandskapet och den gemensamma jordbrukspolitiken
skall prioriteras särskilt av regeringen i EU-arbetet. Sverige måste
tydligare driva en politik inom EU som främjar ett rikt odlingslandskap
och där god miljö och djurhållning sätts i centrum. Vidare anförs att det
är angeläget att inom EU få till stånd ett förenklat regelverk för stöd
till ekologisk odling. Därutöver är frågorna om omställningstidernas längd,
möjligheten till parallellproduktion och kontrollkvaliteten viktiga att
driva inom EU. Vallodling är en gynnsam odlingsform ur miljösynpunkt och
stödet bör utformas så att det specifikt riktar sig till denna odling. I
dag ges stöd till ekologisk odling och inte primärt för en viss gröda.
Motion 2003/04:MJ11 (mp) berör integration av miljöfrågor i relevanta
politikområden. Enligt Miljöpartiet måste Sverige ge miljöaspekter större
vikt i relevanta ministerråd. Sverige måste också bli bättre på att
integrera miljöfrågor i relevanta politikområden på hemmaplan, vilket ger
en större tyngd och trovärdighet i det internationella arbetet (yrkande
1).
Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:MJ428 (c) yrkande 51 att Sverige
bör vara pådrivande för att EU:s ekonomi skall miljöprövas. Det är viktigt
att EU:s politik inte stöder aktiviteter inom olika politikområden som i
miljöpolitiska sammanhang måste bekämpas. Miljökonsekvensbeskrivningar
måste genomsyra EU:s verksamhet.
Enligt motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 11 bör regeringen verka för att
beslut inom EU skall föregås av en grundlig kontroll gentemot en checklista
med gällande miljöprinciper.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller vilka områden som
bör prioriteras i EU-arbetet. Som redovisas i skrivelsen har Sverige agerat
kraftfullt inom EU för att lyfta upp miljöfrågorna på samma höga nivå som
ekonomisk och social utveckling. Till framgångarna hör den EU-strategi
för hållbar utveckling som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU
2001 samt Cardiffprocessen för integration av miljöhänsyn i unionens olika
politikområden. Europeiska rådets möte i Göteborg 2001 fastslog att alla
viktiga förslag till beslut inom större politikområden skall bedömas med
avseende på deras ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. Vid
toppmötet fogades miljödimensionen till den s.k. Lissabonstrategin om ökad
tillväxt och konkurrenskraft. EU:s stats- och regeringschefer skall vid
sina årliga vårtoppmöten, i samband med översynen av Lissabonprocessen,
följa upp hur unionens arbete med hållbar utveckling framskrider. Genom
detta arbete kan EU:s miljöpolitik på en övergripande nivå samt miljöfrågornas
hantering i de olika sektorerna påverkas. Flera av de svenska
miljökvalitetsmålen
berörs. Utskottet utgår från att regeringen lägger stor vikt även vid det
fortsatta arbetet med EU:s strategi för hållbar utveckling och Cardiffprocessen.
Utskottet delar regeringens bedömning att det vore värdefullt om kvalitativa
och kvantitativa nyckeltal på miljöområdet kunde fastställas för en
resultatbedömning av t.ex. måluppfyllelse för EU-beslut avseende strukturfonder
och jordbrukspolitik. Som framhölls vid riksdagens behandling av regeringens
skrivelse Johannesburg FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling bör
uppmärksammas att Europeiska unionen intagit en aktiv hållning för att
uppnå målet om hållbar utveckling. EU:s sjätte miljöhandlingsprogram
fokuserar på hållbar utveckling och skall utgöra grunden för miljödimensionen
i EU:s strategi för hållbar utveckling. Strategin syftar till att i
framtiden kunna garantera EU:s medborgare ekonomisk stabilitet, social
trygghet och en ren och hälsosam miljö (bet. 2002/03:UMJU1 s. 27). Vidare
noteras betydelsen av att få fram bra och mätbara indikatorer för
utvecklingen i miljön.
Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla det nationella arbete
som pågår sedan flera år med att integrera miljökvalitetsmålen i olika
politikområden och hos myndigheter. År 1998 fick 24 myndigheter i uppdrag
av regeringen att driva arbetet mot en ekologiskt hållbar utveckling framåt
inom respektive sektor. Den 14 mars 2002 överlämnades en skrivelse om en
nationell strategi för hållbar utveckling (2001/02:172). Strategin omfattar
alla dimensioner av hållbar utveckling: ekologiska, sociala (inklusive
kulturella) och ekonomiska. Strategin innebär vidare att miljöbedömningar
skall redovisas i beslutsunderlagen till alla förslag till regeringsbeslut
som har betydelse för miljön.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen inte vidta någon åtgärd med
anledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1 (delvis), 2003/04:MJ11
(mp) yrkande 1, 2003/04:MJ411 (v) yrkande 1, 2002/03:MJ428 (c) yrkande 51,
2003/04:MJ474 (c) yrkande 28 samt 2002/03:U324 (mp) yrkande 11.
De svenska miljökvalitetsmålen och EU-arbetet
Begränsad klimatpåverkan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens uppfattning att fortsatta svenska insatser
inom EU är nödvändiga för att nå framgång i strävandena mot målen inom
klimatområdet. Med hänvisning till bl.a. vad som anförs i skrivelsen är
utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av de krav
beträffande utsläppsberäkningar som framförs i två motionsyrkanden (mp).
Ett motionsyrkande (fp) om sänkor avstyrks med hänvisning till vad
utskottet tidigare anfört i betänkande 2002/03:MJU13 Vatten- och luftvård.
Vidare anser utskottet att det pågående arbetet om handel med utsläppsrätter
inte bör föregripas och föreslår därmed att ett antal motionsyrkanden (fp,
mp) bör lämnas utan vidare åtgärd. Slutligen avstyrks två motionsyrkanden
(fp, kd) om transportsektorns klimatpåverkan mot bakgrund av vad som anförs
i skrivelsen.
Skrivelsen
I skrivelsen framhålls att internationellt samarbete är nödvändigt för
att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan skall kunna nås. Sverige
bör verka för att förhandlingar om internationella åtaganden gällande
perioden efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008-2012 inleds
så snart som möjligt. Sverige bör via EU verka för att EU, samtliga andra
industriländer och viktiga u-länder inom ramen för dessa förhandlingar
gör åtaganden som möjliggör att klimatkonventionens långsiktiga mål kan
nås. Det gemensamma europeiska åtgärdsarbetet bör vara inriktat på åtgärder
som är fördelaktiga att samordna, som inte eller endast svårligen kan
genomföras på nationell nivå och som stärker EU:s trovärdighet i
internationella förhandlingar.
Motionerna
I motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 2 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande
20 (delvis) begärs att regeringen, inom EU och i andra internationella
sammanhang, skall verka för att kommande internationella överenskommelser
om koldioxidutsläpp baseras på utsläpp per capita. Enligt motionärerna är
det inte hållbart med nuvarande fördelning av klimatpåverkande utsläpp.
Utgångspunkten bör i stället vara att varje land har rätt till lika stora
koldioxidutsläpp per person.
Folkpartiet anför i motion 2003/04:MJ12 (fp) att en ökning av koldioxidutsläpp
inte skall kunna kompenseras av växande skog, s.k. gröna sänkor, vilket
tillåts enligt Kyotoprotokollet. Sverige och EU bör inte utnyttja denna
möjlighet då minskningen av koldioxidhalten i luften endast blir marginell
(yrkande 3). Vidare yrkas att Sverige skall verka för att utsläppsrätter
för klimatpåverkande gaser ges ut enbart genom auktion för den andra
handelsperioden 2008-2012 (yrkande 9). I motion 2003/04:K419 (fp) yrkande
13 (delvis) framhålls att handeln med utsläppsrätter måste samordnas med
skatterna på koldioxid bl.a. eftersom värdet på utsläppsrätterna beror på
skatterna och baserna är olika. Enligt motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande
19 (delvis) bör Sverige påverka EU:s planerade system för handel med
utsläppsrätter. Systemet har från början mycket allvarliga brister. Att
rätterna skall delas ut gratis strider mot principen att förorenaren skall
betala. Vidare föreligger en stor risk för att tilldelningen blir alltför
generös. Enligt motionärerna bör utsläppskvoter utvecklas för att också
omfatta utsläpp från bunkerbränslen vid internationella transporter med
sjöfart och flyg (yrkande 20 delvis).
Kristdemokraterna tar i motion 2003/04:MJ10 (kd) upp EU:s ansvar för
upprättandet av ett hållbart trafiksystem utan fossila bränslen. Sverige
bör gå i täten för en nollvision för fossila bränslen, anser partiet. På
kort sikt bör ökad övergång till dieselbilar eftersträvas under förutsättning
att begränsningar av partikelutsläpp kan lösas på ett tillfredsställande
sätt (yrkande 2). Sverige bör verka för ett bredare synsätt vad avser
transportsektorns miljöeffekter, anser Folkpartiet i motion 2003/04:MJ12
(fp) yrkande 4. Till exempel bör flyget inkluderas.
Utskottets ställningstagande
Som framhålls i skrivelsen framstår EU alltmer som den absolut viktigaste
pådrivande parten i internationella förhandlingar inom ramen för
klimatkonventionen, delvis som ett resultat av svenska ansträngningar. EU:s
roll har accentuerats bl.a. genom USA:s beslut att inte ratificera
Kyotoprotokollet. Fortsatta internationella insatser efter Kyotoprotokollets
första åtagandeperiod, 2008-2012, måste komma till stånd för att de
långsiktiga målen skall nås. Sådana insatser måste involvera såväl USA som
viktiga u-länder. Sannolikt är det endast genom att EU är aktivt och
pådrivande som detta kan ske. Bland annat bör EU bättre utveckla dialogen
med u-länderna. Utskottet delar regeringens uppfattning att fortsatta
svenska insatser inom EU är nödvändiga för att nå framgång i strävandena
mot målen inom klimatområdet. Inom ramen för klimatkonventionen finns en
grundläggande princip om konvergens som innebär att parterna på sikt skall
närma sig varandra. Under den första åtagandeperioden innebär det att
annex 1-länderna har kvantitativa åtaganden om att stabilisera eller minska
sina utsläpp medan u-länderna får öka sina utsläpp. Utgångspunkten vid
fastställandet av annex 1-ländernas åtaganden har varit att bördan skall
fördelas någorlunda jämnt och rättvist. Skillnader i åtaganden återspeglar
därför olika utvecklingsnivåer och förutsättningar. Mot bakgrund av det
anförda är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning
av de krav beträffande utsläppsberäkningar som framförs i motionerna
2003/04:MJ11 (mp) yrkande 2 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 20 (delvis).
Motionerna avstyrks i berörda delar.
I samband med betänkande 2002/03:MJU13 Vatten- och luftvård framhöll
utskottet att bl.a. upptag i kolsänkor endast innebär en tidsbegränsad
lagring av kol. Det upplagrade kolet släpps förr eller senare ut i form
av koldioxid, t.ex. till följd av avverkning, insektsangrepp, sjukdomar
eller skogsbränder. Utskottet ansåg därför i likhet med regeringen att
aktiviteter som syftar till att öka upptaget av växthusgaser i kolsänkor
i första hand har betydelse för att vinna tid i strävan efter att reducera
koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Vidare ansåg utskottet att
en grundförutsättning också är att det råder klarhet från vetenskaplig
synpunkt om vilka effekter olika åtgärder för ökat koldioxidupptag har
samt att man utifrån detta kan utveckla styrmedel som kan integreras i de
politikområden som berörs. Åtgärder för att öka eller vidmakthålla
kolupptaget i sänkor kan komma att stå i konflikt med natur- och
kulturmiljövårdsintressen såsom skydd av biologisk mångfald, liksom utvecklingen
av biobränslen. Likaså kan en politik för främjande av kolsänkor påverka
andra viktiga samhällsintressen, såsom skogsnäringens konkurrenskraft.
Politiken bör därför utformas så att den integreras med miljö-, jordbruks-
, skogsbruks-, kultur- och allmänpolitiska hänsyn på ett sätt som bidrar
till ett mer uthålligt skogs- och jordbruk. Mot bakgrund av det anförda
kan syftet med motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 3 anses tillgodosett.
Som regeringen påpekar i skrivelsen möjliggör Kyotoprotokollets flexibla
mekanismer att parterna kan komplettera sina ansträngningar för att minska
utsläppen på hemmaplan med projekt i andra länder och/eller utsläppshandel.
Därigenom skapas möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt minska
utsläppen av växthusgaser. Kommissionen presenterade i november 2001 ett
förslag till ett direktiv om utsläppshandel, vilket sedan antogs i juli
2003. Den första perioden då direktivet skall gälla omfattar perioden
2005-2007. Den infaller således före Kyotoprotokollets första åtagandeperiod
2008-2012. Frågan om utsläppshandel behandlas för närvarande i utskottet
med anledning av regeringens proposition 2003/04:31 Riktlinjer för
genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter
för växthusgaser. I propositionen redovisas riktlinjer för genomförandet
i Sverige av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter av
växthusgaser inom gemenskapen. Förslag till lagstiftning kommer att
föreläggas riksdagen under år 2004. Handelssystemet utgör ett klimatpolitiskt
instrument som skall styra mot minskade utsläpp av växthusgaser i enlighet
med 2002 års klimatpolitiska mål och strategi samt 2002 års energipolitiska
riktlinjer. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas
och föreslår därmed att motionerna 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 9, 2003/04:MJ401
(mp) yrkandena 19 (delvis) och 20 (delvis) och 2003/04:K419 (fp) yrkande
13 (delvis) bör lämnas utan vidare åtgärd.
Regeringen anför i skrivelsen att förutom de åtgärder inom transportsektorn
som annonseras i det europeiska programmet mot klimatförändringar (ECCP)
bör även andra förslag i vitboken om en gemensam transportpolitik genomföras.
Utskottet delar regeringens uppfattning att regler bör skapas som möjliggör
att alternativa bränslen, bl.a. biobränslen, gynnas och att hinder för
gränsöverskridande järnvägstransporter undanröjs. Eftersom utsläppen av
koldioxid från transportsektorn ökar kontinuerligt och utgör en stor andel
av de totala utsläppen så är det angeläget med kraftfulla styrmedel för
att främja en långsiktigt hållbar utveckling inom transportsektorn, både
i Sverige och på EU-nivå. Förnybara bränslen kommer, som regeringen
framhåller, att spela en allt viktigare roll inom transportsystemet under
de kommande åren allteftersom introduktionstakten ökar. Eftersom det tar
lång tid att introducera nya bränslen i systemet och att bygga upp det
nödvändiga tekniska kunnandet är det motiverat att stimulera en gradvis
introduktion av sådana bränslen. Produktionskostnaderna för förnybara
fordonsbränslen är i dag så höga att hel eller delvis befrielse från
punktskatter är nödvändig för en ökad introduktion av dessa bränslen. Den
politiska överenskommelsen om ett nytt energiskattedirektiv som rådet
träffade i mars 2003 innebär förbättrade möjligheter till skattebefrielse
för förnybara drivmedel. Det är därför viktigt att EU:s regelverk utformas
så att införandet av förnybara bränslen underlättas och att förbättrade
möjligheter till incitament ges. I vissa fall hindrar nämligen EU-rätten
medlemsstaterna från att införa alternativa bränslen. Vidare måste arbetet
inom de internationella luft- och sjöfartsorganisationerna ICAO och IMO
fokusera på att finna effektiva lösningar som syftar till att minimera
utsläppen från luft- och sjöfart. Arbetet inom ICAO med att skapa ett
handelssystem kopplat till Kyotoprotokollet bör fortsätta men EU måste,
i enlighet med vad man tidigare fastslagit i det sjätte
miljöhandlingsprogrammet,
ha en beredskap för att utveckla styrmedel på egen hand. Med det anförda
ansluter sig utskottet till regeringens bedömning och föreslår att motionerna
2003/04:MJ10 (kd) yrkande 2 och 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 4 lämnas utan
vidare åtgärd.
Frisk luft
Utskottets förslag i korthet
Mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet två
motionsyrkanden (kd, c) om avgas- och bränslefrågor. Vidare avstyrks ett
motionsyrkande (c) om miljöklassning av fordon.
Skrivelsen
Enligt regeringen krävs fortsatt hög prioritering av arbetet inom EU för
att miljökvalitetsmålet Frisk luft skall nås. Bland annat krävs en aktiv
medverkan i arbetet med att ta fram en EU-strategi mot luftföroreningar,
det s.k. CAFE-programmet. För EU:s arbete med avgas- och bränslefrågor
kan regeringen formulera nya målsättningar eftersom de tidigare uppsatta
målen i stort sett uppnåtts.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ234 (v) yrkande 1 anför att Sverige
skall fortsätta att vara drivande i utvecklingen av avgas- och bullerkrav
för arbetsmaskiner inom konstellationen EU och USA. Enligt motion
2003/04:T468 (kd) yrkande 2 bör regeringen verka för att svavelfri diesel
snarast blir standard inom EU. I motion 2003/04:T564 (c) yrkande 21 anförs
att EU:s regler för miljöklassning av bilar bör inkludera utsläpp av fossil
koldioxid.
Utskottets ställningstagande
Utskottet gör samma bedömning som regeringen att det, även om avgaskraven
för bilar och arbetsmaskiner har utvecklats positivt sedan Sverige blev
medlem i EU, behövs ytterligare beslut inom EU för att infria delmålen
för klimatgaser, flyktiga organiska kolväten, partiklar och kväveoxider
till år 2010 och senare. Området omfattas av harmoniserade EU-regler och
Sverige bör verka för att EU:s avgasregler för bilar och arbetsmaskiner
generellt kompletteras med kravnivåer för alternativa bränslen. Utskottet
utgår från att regeringen kommer att fortsätta att vara pådrivande för
att EU och USA skall samordna sina avgaskrav. Mot bakgrund av det anförda
kan motion 2003/04:MJ234 (v) yrkande 1 i allt väsentligt anses tillgodosedd.

Som framgår av skrivelsen har EU antagit kvalitetskrav för bensin och
diesel som innebär att lågsvavliga bränslen införs inom hela gemenskapen
fr.o.m. år 2009 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG av den
3 mars 2003 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och
dieselbränslen). Utskottet konstaterar att det genom denna utveckling har
skapats förutsättningar för att införa rena och bränsleeffektiva tekniker
för såväl lätta som tunga fordon samt större dieseldrivna arbetsmaskiner.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att fortsätta
utvecklingen av de gemensamma kvalitetskraven för fossila bränslen. Detta
synsätt sammanfaller även med de krav som framförs i motion 2003/04:T468
(kd) yrkande 2. Motionen kan därmed lämnas utan åtgärd i berörd del.
Vidare avstyrks motion 2003/04:T564 (c) yrkande 21. Enligt vad utskottet
erfarit har EU inga regler för miljöklassning av fordon.
Giftfri miljö
Utskottets förslag i korthet
Mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen om regeringens arbete för att
påverka EU:s kemikaliepolitik avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden
(fp, kd, v, mp), inklusive tre yrkanden om att substitutionsprincipen
skall drivas i detta sammanhang. Ett motionsyrkande (mp) om permetrin
avstyrks mot bakgrund av pågående arbete i Sverige och EU. Med hänvisning
till att EU i december 2003 ratificerade konventionen om kontroll av
skadliga, påväxthindrande system avstyrks ett motionsyrkande (kd) om att
Sverige bör verka för en ratificering av konventionen.
Skrivelsen
I skrivelsen framhålls att möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö i hög grad är beroende av regelutvecklingen i EU. En förutsättning
för att det skall vara möjligt att nå målet är därför att det på sikt går
att få till stånd strängare regler i EU vad gäller kemikalier inklusive
bekämpningsmedel. Arbetet med kemikalie- och bekämpningsmedelslagstiftningen
måste därför prioriteras högt.
Motionerna
Arbetet med EU:s kemikaliestrategi tas upp av Kristdemokraterna i motionerna
2003/04:MJ10 (kd) yrkande 3 och 2003/04:MJ400 (kd) yrkande 14. Enligt
motionärerna bör förslaget tydligare klargöra att de kemikalier som inte
uppfyller kraven för registrering skall bli förbjudna. Substitutionsprincipen
skall följas så att inga kemikalier godkänns om det finns lika bra, mindre
farliga alternativ. De testmetoder för djurförsök som anvisas i
kemikaliestadgan skall vara vetenskapligt utvärderade och följa OECD:s
riktlinjer
för djurförsök. Vidare framhålls att den databas som skall skapas för
registrering av kemikalierna bör vara öppen för alla företag som är
skyldiga att utvärdera riskerna med sina kemikalier, detta för att minimera
onödig användning av djurförsök. Producenterna bör kunna få information
om hur de kan få tag på existerande data om de ämnen de blir skyldiga att
testa enligt den nya stadgan. Även de producenter som producerar mindre
än 1 ton per år av en kemikalie bör få tillgång till databasen. För att
minska användningen av djurförsök måste information om alternativa metoder
för testning av kemikalier göras tillgänglig för alla producenter.
Kemikaliestrategin bör inte heller stipulera vilka testmetoder som skall
användas (t.ex. att djurförsök måste användas för vissa kemikalier), utan
ha beredskap för att nya teststrategier kommer att utvecklas under arbetets
gång. Enligt motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 6 måste Sverige vara pådrivande
för att EU:s nya kemikalielagstiftning utformas på ett mer transparent
sätt. Enligt motion 2003/04:MJ472 (fp) bör vissa grundläggande principer
ligga till grund för kemikaliepolitiken (yrkande 25). Försiktighetsprincipen
måste följas liksom principen om att förorenaren betalar. Utredningsansvaret
ligger hos användare/producent vad avser riskutvärdering av kemiska ämnen,
vilket dessutom inte bara skall gälla nya kemiska ämnen. Dessutom betonas
att det är viktigt att regelverket utformas på ett så smidigt och
obyråkratiskt sätt som möjligt. Samordning av delar av regelverken med andra
liknande arbeten som sker internationellt, t.ex. GHS (Globally Harmonized
System of Chemical Classification and Labelling) bör övervägas. Sverige
bör också verka för en snabbare utfasning av miljöpåverkande bottenfärger.
I motion 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis) framhålls att EU måste
vara drivande när det gäller regler och förbud i fråga om miljöfarliga
ämnen. I motion 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 4 betonas vikten av att enskilda
länder som förbjudit kemiska produkter inte tvingas återinföra dessa.
Enligt motion 2003/04:MJ236 (v) yrkande 5 bör regeringen verka för att
riskutvärderingar och information om varors kemikalieinnehåll görs
tillgängliga för andra företag och allmänheten. Vidare begärs att regeringen
verkar för att kunskapskraven för ämnen som tillverkas och säljs skärps
ytterligare (yrkande 6). Regeringen bör verka för att sanktionssystem
upprättas för tillämpningen av EU:s system för kontroll av kemikalier
(REACH) och att bilagorna grundas på utvärderingar av kunskapsläget
internationellt kring testmetoder samt att teststrategier införs för att
effektivisera testmetoderna och undvika djurtest (yrkandena 7 och 8).
Substitutionsprincipen tas upp i motion 2003/04:MJ236 (v) yrkande 2.
Motionärerna anser att regeringen bör verka för att principen skrivs in i
REACH. Motsvarande krav framförs även i motionerna 2003/04:MJ11 (mp)
yrkande 7 och 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 6. Enligt motion 2003/04:MJ236
(v) yrkande 3 bör regeringen verka för att de ämnen som i dag är klassade
som särskilt farliga skall förbjudas utan föregående utvärderingsprocess
enligt REACH. Vidare begär motionärerna att regeringen om särskilt farliga
ämnen inte förbjuds verkar för att införa tidsbegränsat godkännande av
sådana ämnen (yrkande 4). Enligt yrkande 9 bör regeringen verka för att
det svenska förbudet mot kemiska produkter som helt eller delvis består
av metylenklorid eller tetrakloretylen skall skyddas.
Miljöpartiet framför i motion 2003/04:MJ11 (mp) krav på att Sverige inte
skall kringgå EU-förbud mot kemiska produkter genom att tillåta andra
produkter med liknande egenskaper (yrkande 6). När exempelvis permetrin,
som används för bekämpning av snytbagge i skogsbruket, förbjöds på EU-nivå
godkände Kemikalieinspektionen medlet "Cyper Plus" med den aktiva substansen
cypermetrin.
Enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) bör Sverige verka för att EU-länderna
snarast ratificerar konventionen om kontroll av skadliga, påväxthindrande
system. Konventionen innehåller bl.a. ett förbud mot att använda bottenfärger
med tennorganiska föreningar fr.o.m. år 2003 och innebär att alla fartyg
som i dag är målade med tennorganiska föreningar måste målas om före 2008.
De gamla och nya EU-medlemmarna utgör tillsammans 25 stater med över 25
% av världstonnaget, vilket är vad som krävs för att konventionen skall
träda i kraft (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
I februari 2001 presenterade kommissionen en vitbok med förslag till en
ny kemikaliestrategi inom EU. I strategin ingår ett nytt system för
kontroll av kemikalier, vilket benämns REACH (Registration Evaluation and
Authorisation of CHemicals). REACH innebär att kemiska ämnen måste testas
och registreras innan de får marknadsföras. I dag finns sådana krav enbart
för nya ämnen. Särskilt farliga ämnen måste godkännas innan de får användas.
Med särskilt farliga ämnen avses cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande
ämnen (CMR-ämnen) samt stabila organiska ämnen (persistent organic pollutants,
POP). Strategin bygger på försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen.
Den lägger ett tydligt ansvar på industrin för att testa kemiska ämnen,
bedöma riskerna med dem och vidta riskbegränsande åtgärder. Utskottet
anförde i samband med riksdagens behandling av propositionen Kemikaliestrategi
för giftfri miljö (bet. 2000/01:MJU15 s. 9) följande. De varor och kemikalier
som används i Sverige är till övervägande delen tillverkade eller framställda
i något annat land. Därför är det viktigt för Sverige att på internationell
och europeisk nivå aktivt och kraftfullt verka för att farliga ämnen skall
fasas ut för att därigenom göra det möjligt att nå målet Giftfri miljö.
Det är också viktigt att EU:s regelsystem används på ett optimalt sätt.
När det gäller EU:s kemikaliestrategi gör utskottet samma bedömning som
regeringen att det är synnerligen angeläget att verka för att den får ett
innehåll som kan bidra till att lösa många av de frågor som har betydelse
för möjligheterna att nå en giftfri miljö. Det är också viktigt att
försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen är vägledande för arbetet
med att begränsa risker från användningen av kemikalier som sådana och i
varor. I den föreslagna strategin framhålls som ett viktigt mål att främja
ersättning av farliga ämnen med sådana som är mindre farliga om det finns
lämpliga alternativ. Enligt kommissionen kommer det ökade ansvaret för
användare i senare led av tillverkningskedjan och den förbättrade
informationen till allmänheten att skapa stor efterfrågan på
ersättningskemikalier
som testats i tillfredsställande omfattning och som är säkra för den
avsedda användningen.
Som regeringen påpekar i skrivelsen har kemikaliefrågorna hög prioritet
för svensk del. EU:s regler på kemikalieområdet omfattar s.k. totalharmoniserade
direktiv där möjligheterna till avvikande nationella regler är små.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av stor betydelse att
Sverige har en starkt pådrivande roll i det fortsatta lagstiftningsarbetet
både vad gäller kemikalier och bekämpningsmedel. Att påverka EU-lagstiftningen
på området är av stor betydelse för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö. Viktiga hörnstenar i detta arbete bör vara försiktighets- och
substitutionsprinciperna. Att ny lagstiftning är under utarbetande och de
stora förändringarna i regelverket innebär att de närmaste 5-10 åren kan
vara avgörande för vilken skyddsnivå kemikalie- och bekämpningsmedelskontrollen
i EU kommer att hamna på under en lång tid framöver. Det kan förekomma
att enskilda länder som har förbjudit kemiska produkter, t.ex. bekämpningsmedel,
tvingas att åter tillåta dessa. Sverige bör verka för att länder som
redan förbjudit en produkt inte skall tvingas att återinföra den. Det är
viktigt att enskilda länder är pådrivande och goda föredömen. Som utskottet
framhållit ovan (se avsnittet om allmänna förutsättningar för miljöarbetet
i EU) bör Sverige utnyttja den s.k. miljögarantin i artikel 95 i EG-fördraget
när förutsättningarna för att införa strängare nationella åtgärder anses
föreligga, i syfte att försöka flytta fram EU:s positioner när det gäller
miljöanpassning av kemikalieanvändningen. Utskottet har bildat en särskild
kemikaliegrupp för REACH. Syftet är att inhämta kunskaper om kommissionens
förslag till kemikalielagstiftning för att i ett tidigt skede kunna delta
i lagstiftningsprocessen. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen
inte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd)
yrkande 3, 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 6, 2003/04:MJ236 (v) yrkandena 3-9,
2003/04:MJ365 (mp) yrkande 4, 2003/04:MJ400 (kd) yrkande 14, 2003/04:MJ472
(fp) yrkande 25 och 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis).
Det ovan anförda innebär att även motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 7,
2003/04:MJ236 (v) yrkande 2 och 2003/04:MJ365 (mp) yrkande 6 kan lämnas
utan vidare åtgärd.
Med anledning av motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 6 vill utskottet anföra
följande. Permetrin togs bort från marknaden av det tillverkande företaget
som i stället ville satsa på andra ämnen i den grupp som permetrin ingår
i (drygt 20 ämnen). KemI beslutade att, i avvaktan på alternativ (mekanisk)
teknik, tillåta användning av cypermetrin i skogsbruk under en kort
övergångsperiod. Beslut om godkännande av cypermetrin har ännu inte fattats
på EU-nivå men förväntas i början av 2004. Utskottet avstyrker mot bakgrund
av det anförda motionen i berörd del.
EU ratificerade konventionen om kontroll av skadliga, påväxthindrande
system i december 2003. Motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 5 kan därmed
lämnas utan vidare åtgärd.
Säker strålmiljö
Utskottets förslag i korthet
Mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet två
motionsyrkanden (fp, kd) om åtgärder för kärnsäkerhet. Ett motionsyrkande
(s) om den kärntekniska anläggningen i Sellafield avstyrks bl.a. mot
bakgrund av regeringens agerande i frågan.
Skrivelsen
Enligt regeringen uppnås miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö i första
hand genom åtgärder på nationell nivå. På strålskyddsområdet finns också
ett omfattande internationellt samarbete. Inom ramen för EU-arbetet anser
regeringen att följande frågor bör prioriteras; att få ett EG-direktiv
för klassificering av fast radioaktivt avfall och kontaminerade produkter
som inte är relaterade till kärnkraft, att stödja säkerhets- och
strålskyddsarbete i anslutningsländerna och i Ryssland samt att öka kunskaperna
om potentiella hälsorisker förknippade med elektromagnetisk strålning,
särskilt i tillämpningsområden där många individer utsätts för strålning.

Motionerna
I motion 2003/04:K419 (fp) framhålls att kärnsäkerheten i Ryssland och i
östra och centrala Europa bör utgöra ett viktigt mål för EU:s biståndsinsatser
med målet att främja en säker energiproduktion (yrkande 13 delvis).
Kristdemokraterna hävdar i motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) att
det för att eliminera risken för kärnkraftsolyckor krävs en EU-standard
för verkens säkerhet. För att minimera riskerna behöver arbetet med att
förbättra teknik- och rutinsäkerhet stödjas, inte minst i de nya
medlemsländerna. Motion 2003/04:MJ459 (s) tar upp frågan om utsläpp från den
kärntekniska anläggningen i Sellafield. Enligt motionären fortsätter
utsläppen av teknetium (Tc-99), i strid med gällande internationella avtal
på miljöområdet. Det är viktigt att protesterna mot Storbritanniens
agerande fortsätter.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser utskottet att miljökvalitetsmålet Säker
strålmiljö inte bara uppnås genom åtgärder på nationell nivå. På
strålskyddsområdet finns ett omfattande internationellt samarbete där inte
minst arbetet inom EU har stor betydelse. Som regeringen framhåller bör
inom EU-arbetet ett EG-direktiv för klassificering av fast radioaktivt
avfall och kontaminerade produkter som inte är relaterade till kärnkraft
prioriteras. Vidare krävs fortsatta ansträngningar när det gäller att
stödja säkerhets- och strålskyddsarbete i anslutningsländerna och i
Ryssland samt att öka kunskaperna om potentiella hälsorisker förknippade
med elektromagnetisk strålning, särskilt i tillämpningsområden där många
individer utsätts för strålning. Mot bakgrund av det anförda föreslår
utskottet att motionerna 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 delvis och 2003/04:K416
(kd) yrkande 39 (delvis) lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet konstaterade i samband med propositionen om förstärkt strålskydd
att bl.a. Sverige under lång tid inom olika forum aktualiserat och ifrågasatt
de radioaktiva utsläppen från anläggningen i Sellafield (bet. 1999/2000:MJU15
s. 9). Vidare konstaterades att den brittiska regeringen vid flera tillfällen
uppmärksammats på nödvändigheten av att problemen kring denna anläggning
får en lösning. Ansträngningarna måste fortsätta med att ytterligare minska
eller eliminera utsläpp och läckage av radioaktiva ämnen till den marina
miljön. Utskottet förutsatte därvid att regeringen följer den fortsatta
utvecklingen när det gäller de påtalade bristerna i säkerheten vid
anläggningen i Sellafield och att tillstånd till ytterligare leveranser av
använt kärnbränsle inte ges förrän dessa problem har åtgärdats på ett
tillfredsställande sätt. Vidare välkomnar utskottet miljöminister Lena
Sommestads uttalande om att hon vid det senaste ministermötet inom OSPAR
(Oslo-Pariskonventionen) i juni 2003 åter framförde Sveriges oro över
teknetiumutsläppen från Sellafield och det faktum att utsläppen inte har
varit i överensstämmelse med den strategi för radioaktiva ämnen som OSPAR
enats om. Vid mötet aviserade Storbritannien att ett nio månader långt
uppehåll i utsläppen kommer att göras, under vilket utvecklings- och
forskningsinsatser kommer att ske för att utreda om en framtagen metod att
rena utsläppen av teknetium-99 är praktiskt genomförbar. Om metoden visar
sig lyckad förväntas slutprodukten kunna placeras i ett framtida slutförvar
på land (se frågesvar 2002/03:1282). Utskottet utgår från att regeringen
även fortsättningsvis kommer att i erforderlig utsträckning följa frågan
om utsläppen av teknetium till havet. Utskottet anser därmed att motion
2003/04:MJ459 (s) bör lämnas utan vidare åtgärd.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (fp, kd, c) om internationellt
samarbete för att skydda den marina miljön, mot bakgrund av bl.a. de redan
vidtagna åtgärder som redovisas i skrivelsen.
Skrivelsen
I skrivelsen framhålls att Sverige bör driva på EG-kommissionens arbete
med en strategi för att skydda och bevara den marina miljön samt för att
skapa nätverk av skyddade områden. Arbetet med att minska andra länders
utsläpp av närsalter måste intensifieras. Sverige skall också aktivt verka
för en gemensam, uthållig och effektivt kontrollerad fiskepolitik, som
baseras på ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen. Sverige bör vidare
driva frågan om att Östersjön behöver strängare regler än andra havsområden
när det gäller åtgärder mot förorenande utsläpp från sjöfarten.
Motionerna
Motion 2003/04:MJ284 (kd) uppmärksammar behovet av internationellt
miljösamarbete. Av Nordsjöns totala skräp tar Bohuslän emot mer än 10 % trots
att kusten utgör mindre än 2 % av den totala kustlinjen kring Nordsjön.
Marint skräp är ett av många miljöproblem som drabbar Nordsjön. Problemet
är internationellt och måste lösas med gemensamma insatser (yrkande 1).
Mot bakgrund av att Östersjön är så allvarligt hotad begär Centerpartiet
i motion 2003/04:MJ334 (c) att Sverige skall verka för att inrätta en
Östersjöregering med kraftfull beslutskompetens. Denna form av beslutsfattande
organ skulle vara ett helt nytt verktyg för internationellt miljöarbete.
Det kräver att nationerna samt EU ger upp en del av sitt beslutsfattande
till förmån för Östersjöregeringen. Den nya beslutsnivån får mandat att
fatta beslut inom områden som berör aktiviteter som påverkar Östersjön,
t.ex. transporter, sjöfart, gränsvärden för utsläpp av kemikalier och
fiske (yrkande 2). Vidare framhålls att värnandet av miljön i och kring
Östersjön är en gemensam europeisk angelägenhet. Östersjön representerar
en unik miljö i Europa, bl.a. genom det bräckta vattnet. Den är hotad av
övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av olja och miljögifter. Samarbetet
inom EU borde kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag
för att skydda miljön i Östersjön (yrkande 5). Folkpartiet betonar i motion
2003/04:MJ472 (fp) vikten av internationell miljösamverkan för att lösa
problem runt Östersjön och Västerhavet vad gäller bl.a. övergödning och
fiskdöd. Internationellt måste Sverige även hårt driva en översyn och
harmonisering av tillämpningen av de lagar och konventioner som fortfarande
gör haven till "allas rätt men ingens ansvar" vad gäller utsläpp och
rovdrift på havets naturresurser (yrkande 2 delvis). Kristdemokraterna tar
i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 4 upp betydelsen av åtgärder inom EU
mot oljeutsläpp till havs. Den största delen av oljeutsläppen sker inte
vid tankbåtsolyckor utan i samband med rengöringen ombord på olika typer
av fartyg. Sverige måste fortsätta att vara pådrivande inom EU samt de
internationella organ som finns för havsmiljön. Vidare framhålls att
transport av olja i enkelskroviga fartyg snarast bör förbjudas inom Sveriges
ekonomiska zon. EU bör ge teknikbistånd till de nya medlemsländerna så
att de kan uppgradera sina fartyg i sjösäkerhetshänseende. I motion
2003/04:MJ12 (fp) framhålls att EU måste ställa högre krav på Ryssland i
arbetet med att få bort undermåliga oljetransporter till havs och att få
Östersjön klassat som särskilt känsligt område. Genom den stora ryska
exporten av bl.a. olja till EU finns stora möjligheter att ställa miljökrav
som exempelvis kan påskynda utfasningen av undermåligt tonnage. Vidare
betonas vikten av att regeringen så snart som möjligt ansöker hos IMO
(International Maritime Organization) om att svenskt vatten i Östersjön
skall få status som särskilt känsligt havsområde (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Som regeringen påpekar i skrivelsen är miljön i många av Sveriges kust-
och havsområden starkt påverkad av övergödning, miljögifter, överutnyttjande
och fysisk exploatering. Utskottet delar regeringens uppfattning att
möjligheterna att lösa problemen och därmed nå miljökvalitetsmålet Hav i
balans samt levande kust och skärgård är beroende av ett utvecklat
EU-samarbete och utgår från att Sverige genom EU fortsatt driver
havsmiljöfrågorna
i internationella marina konventioner. Efter EU:s utvidgning i maj 2004
kommer Östersjön att omgärdas av EU-stater. EU:s arbete bör prioriteras
högt och särskild vikt bör fästas vid EG-kommissionens arbete med att
utarbeta en strategi för att skydda och bevara den marina miljön. Vidare
bör stor uppmärksamhet ägnas kommissionens kommande utvärdering av vilka
effekter Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG av den 27
november 2000 om mottagningsanläggningar för fartygsgenererat avfall har
fått på miljön. Syftet är att undanröja bl.a. risken för avsiktliga
oljeutsläpp från sjöfarten. Sverige bör vid behov driva på de regelförändringar
som behövs för att direktivet skall uppfylla detta syfte. Utskottet gjorde
i betänkande 2002/03:MJU6 ett tillkännagivande med innebörd att regeringen
så snart som möjligt bör ansöka hos IMO (International Maritime Organization)
om att svenskt vatten i Östersjön skall få status som särskilt känsligt
havsområde. Vidare anförde utskottet att regeringen bör påskynda arbetet
inom Helcom för att även övriga länder i Östersjöregionen skall kunna få
sina vatten klassade som särskilt känsliga havsområden samt att arbetet
med att analysera behovet av och utarbeta förslag till de skyddsåtgärder
som klassningen medger bör prioriteras. Mot den bakgrunden välkomnar
utskottet att en ansökan om att få Östersjön, utanför ryska vatten, klassat
som särskilt känsligt område lämnades in till IMO i december 2003. Bakom
ansökan stod Sverige, Tyskland, Danmark, Estland, Finland, Lettland,
Litauen och Polen. Vid miljörådsmötet i Bryssel den 22 december 2003
uppmanade Sverige övriga medlemsstater och anslutningsländerna att stödja
ansökan när den behandlas i IMO under våren 2004. Sverige hänvisade bl.a.
till den stora andel oljetankrar som trafikerar Östersjön. Det anförda
innebär enligt utskottets mening att regeringen är uppmärksam på de
angelägna frågor som tas upp i motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 4 samt
2003/04:MJ12 (fp) yrkande 7, 2003/04:MJ284 (kd) yrkande 1, 2003/04:MJ334
(c) yrkandena 2 och 5 samt 2003/04:MJ472 (fp) yrkande 2 (delvis). Utskottet
föreslår därför att riksdagen lämnar berörda motionsyrkanden utan åtgärd.

Levande skogar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag (fp) om EU:s skogsbruksstrategi då
det anses tillgodosett med vad regeringen anför i skrivelsen.
Skrivelsen
Miljökvalitetsmålet Levande skogar kan enligt regeringen fortsatt genomföras
effektivt genom nationella beslut, insatser och åtgärder. Området är
prioriterat i den nationella naturvårdspolitiken. Måluppfyllelsen är även
beroende av insatser inom andra målområden, främst Myllrande våtmarker
och Bara naturlig försurning. Samarbete inom EU måste bedrivas med beaktande
av subsidiaritetsprincipen. Inom EU bör Sverige därför främst verka för
att dessa miljökvalitetsmål kan uppnås, t.ex. genom gemenskapsinsatser
som motverkar luftföroreningar. Sverige bör arbeta aktivt för att de
åtgärder för miljöövervakning och de gemensamma aktiviteter som beslutas
utformas så att de kan skapa synergieffekter med våra nationella
övervakningssystem.
Motionen
Folkpartiet framhåller i motion 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 5 att Sverige
fortsättningsvis skall ha en nationell bestämmanderätt över skogspolitiken
och att EU:s skogsbruksstrategi skall respektera och komplettera
medlemsländernas skogspolitik.
Utskottets ställningstagande
Som anförs i skrivelsen finns det inom EG:s fördrag ingen grund för en
gemensam skogspolitik. EU:s skogsbruksstrategi respekterar och kompletterar
medlemsländernas nationella skogspolitik. Utskottet delar regeringens
ståndpunkt att inom EU driva linjen om en fortsatt nationell bestämmanderätt
för skogspolitiken i enlighet med den s.k. subsidiaritetsprincipen. Det
hindrar dock inte att EU-samarbetet på olika politikområden som t.ex. det
miljöpolitiska får direkta konsekvenser för det svenska skogsbruket. Motion
2003/04:MJ12 (fp) yrkande 5 kan därmed anses tillgodosedd.
Ett rikt odlingslandskap
Utskottets förslag i korthet
Utskottet är i avvaktan på resultatet av det fortsatta arbetet med översynen
av den gemensamma jordbrukspolitiken inte berett att föreslå någon riksdagens
åtgärd och avstyrker därmed ett motionsyrkande (kd) om bevarandet av ett
rikt odlingslandskap. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (kd) om genmodifierade
organismer mot bakgrund av vad utskottet tidigare anfört.
Skrivelsen
Enligt skrivelsen är miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap direkt
beroende av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Sverige bör därför
verka för att de generella produktions- och direktstöden på sikt avvecklas
och ersätts med riktade, väl motiverade och målrelaterade stöd som bidrar
till att jordbrukets negativa miljöeffekter minskar medan de positiva
miljöeffekterna, bl.a. hävden och bevarandet av odlingslandskapet med
dess höga natur- och kulturmiljövärden, förstärks.
Motionerna
Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 6 att
EU:s finansieringsdel av miljö- och landsbygdsprogrammet bör öka. Vidare
bör försiktighetsprincipen gälla för EU:s politik vad gäller genmodifierade
organismer (GMO) (yrkande 1 delvis). Märkningssystem bör införas för att
konsumenterna skall kunna fatta beslut om konsumtion av livsmedel där GMO
funnits med i framställningsprocessen. Forskningen om genmodifierade
livsmedel bör stärkas. Utsättning av genetiskt modifierade organismer bör
för närvarande inte tillåtas i öppen odling utan endast i tillståndsprövade
försöksodlingar. Växt- och djurförädling kan förstärka utarmningen av det
genetiska kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser.
En så bred genetisk bas som möjligt är en form av försäkring inför en
okänd framtid.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anför i skrivelsen att ett av de viktigaste styrmedlen för att
uppnå flera av de fastställda delmålen för miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap är miljö- och landsbygdsprogrammet som delvis finansieras
inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. I likhet med regeringen
anser utskottet att Sverige aktivt skall verka för att den gemensamma
jordbrukspolitiken reformeras så att de generella produktions- och
direktstöden på sikt avvecklas. De bör ersättas med riktade, väl motiverade
stöd inom miljö- och landsbygdsutveckling för att möjliggöra ett bevarande
av den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Jordbrukspolitiken måste
utformas på ett sätt som möjliggör bevarande av odlingslandskapet, och
vid dess genomförande skall hänsyn tas till effekterna för den biologiska
mångfalden och möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap. EU:s gemensamma jordbrukspolitik har en direkt inverkan på
ett flertal miljökvalitetsmål såsom Ett rikt odlingslandskap, Ingen
övergödning, Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård och
Levande sjöar och vattendrag, särskilt när det gäller de delmål som berör
biologisk mångfald. Inom EU behöver därför Sverige fortsätta att verka
inom bl.a. den gemensamma jordbrukspolitiken så att ytterligare miljöhänsyn
tas som stärker möjligheterna att nå mål och delmål. Detsamma gäller för
de nationella möjligheter som ges inom ramen för den nyligen beslutade
halvtidsreformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ett av de viktigaste
styrmedlen för att uppnå flera av de fastställda delmålen för
miljökvalitetsmålet
Ett rikt odlingslandskap är miljö- och landsbygdsprogrammet som delvis
finansieras inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet
instämmer i att Sverige aktivt skall verka för att jordbrukspolitiken
reformeras så att de generella produktions- och direktstöden på sikt
avvecklas och ersätts med riktade, väl motiverade stöd inom miljö- och
landsbygdsutveckling för att möjliggöra att den biologiska mångfalden i
odlingslandskapet skall kunna bevaras. I detta sammanhang bör även
uppmärksammas att utredningen om halvtidsutvärderingen av miljö- och
landsbygdsprogrammet nyligen presenterade sitt betänkande Levande kulturlandskap
- en halvtidsutvärdering av miljö- och landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105).
Utskottet är i avvaktan på resultatet av det fortsatta arbetet inte berett
att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ10
(kd) yrkande 6. Motionen bör därmed lämnas utan vidare åtgärd i den mån
den inte kan anses tillgodosedd.
Utskottet konstaterade i betänkande 2002/03:MJU11 Genteknik, m.m. att
EG:s rättsakter på livsmedelsområdet till övervägande del är totalharmoniserade,
vilket innebär att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha vare
sig strängare eller mer liberala bestämmelser om livsmedelshantering. När
det gäller nationella bestämmelser om genmodifierade organismer (GMO)
återfinns dessa i miljöbalken (1998:808). Miljöbalken innehåller grundläggande
och övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav och tillsyn. Mer
detaljerade bestämmelser finns i förordningen (2000:271) om innesluten
användning av genetiskt modifierade organismer, i förordningen (1994:901)
om genetiskt modifierade organismer och i myndighetsföreskrifter. I
miljöbalken finns även krav på märkning av GMO. Myndigheterna skall säkerställa
att en adekvat märkning finns så att det klart och tydligt framgår att
det är fråga om en GMO. Den svenska lagstiftningen baseras på två EG-direktiv,
90/219/EEG, ändrat genom direktiv 98/81/EG, och 90/220/EEG upphävt genom
direktiv 2001/18/EG. Direktiv 98/81/EG reglerar innesluten användning av
GMO. Med innesluten användning menas verksamhet där det finns något hinder
(t.ex. växthus och laboratorier) som begränsar organismernas kontakt med
miljön. Direktiv 2001/18/EG reglerar avsiktlig utsättning av GMO i miljön.
Direktiv 2001/18/EG har genomförts i svensk rätt genom förordningen
(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
Med organism avses en levande biologisk enhet (t.ex. ett frö, en frukt
eller pollen) som kan föröka sig eller överföra genetiskt material till
någon annan organism. Lagstiftningen syftar till att skydda människors
hälsa och miljön samt säkerställa att etiska hänsyn tas vid den gentekniska
verksamheten. Utskottet avstyrker motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 1
(delvis) i den mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.
God bebyggd miljö
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen ett
motionsyrkande (s) om behovet av att se över EU:s avfallsdefinition.
Skrivelsen
Under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är det framför allt övergripande
frågor om produkter och avfall i ett livscykelperspektiv som kräver ett
omfattande arbete med insatser på EU-nivå. I detta ingår att medverka i
kommissionens arbete med att utforma en integrerad produktpolitik (IPP)
och de tematiska strategierna om resurshantering och avfallsåtervinning
samt om stadsmiljön. Inom byggområdet är energi- och inomhusmiljöfrågor
centrala. Enligt regeringen bör Sverige arbeta för att föra in miljö,
hälsa och livscykeltänkande i byggproduktdirektivet. Även energianvändning
i byggnader och bullerkrav på transportmedel är centrala i EU-arbetet.
Motionen
Enligt motionärerna bakom motion 2003/04:MJ460 (s) finns det behov av att
se över EU:s avfallsdefinition. Det som enligt definitionen i dag betecknas
som avfall borde i stället kallas förädlad råvara eller resurs. En översyn
av EU:s avfallsdefinition är därför något som regeringen snabbt borde
initiera, anser motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför i skrivelsen är det viktigt att i den tematiska
strategin för förebyggande och återvinning av avfall särskilt driva frågan
om att stimulera en mer miljöanpassad produktutveckling och efterfrågan
samt skapa en mer attraktiv marknad för återvunna material samt att se
över definitionen av avfall och dess konsekvenser för återvinning. Med
det anförda bör motion 2003/04:MJ460 (s) lämnas utan vidare åtgärd.
Vissa verktyg för att genomföra prioriteringarna
Lagstiftning och ekonomiska styrmedel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (mp) om bättre tillämpning av
gemenskapslagstiftningen på miljöområdet då yrkandet anses tillgodosett
genom vad som anförs i skrivelsen. Ett antal motionsyrkanden om ekonomiska
styrmedel (fp, kd, mp) avstyrks mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen
samt vad riksdagen tidigare anfört beträffande beslutsfattande i skattefrågor.
Vidare avstyrks ett motionsyrkande (kd) om internalisering av miljökostnader
med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen. Ett motionsyrkande (mp)
om att använda styrmedel som gränskorrigerade koldioxidavgifter eller
koldioxidrelaterade importavgifter avstyrks med hänvisning till att ett
sådant system förefaller tveksamt ur ett WTO-perspektiv.
Skrivelsen
Regeringen anser att ett viktigt styrmedel för att genomföra EU:s
miljöpolitik är lagstiftning och tillämpning av EU-rätten. När det gäller
ekonomiska styrmedel bör Sverige verka för att miniminivåer för miljörelaterade
skatter införs på EU-nivå inom fler områden samt att miniminivåerna sätts
till lämpliga nivåer. Sverige bör också fortsatt verka för att nya
marknadsbaserade styrmedel som handel med utsläppsrätter införs i större
utsträckning inom EU. Målet bör vara att internalisera externa miljökostnader.
Det bör utredas om de svenska miljömålen kan uppnås med det befintliga
EU-regelverket för statligt stöd för miljön och där särskilt reglerna för
stöd till förnybar energi.
Motionerna
Enligt motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 12 skall regeringen verka för att
uppnå en bättre tillämpning av gällande gemenskapslagstiftning på
miljöområdet.
Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 8 krav på
att beslut om miniminivåer på miljöavgifter skall kunna fattas genom
majoritetsbeslut. Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 8 måste EU:s
bestämmelser ändras för att möjliggöra majoritetsbeslut för vissa ekonomiska
styrmedel på miljöområdet såsom skatt på utsläpp av koldioxid och svavel
samt konstgödsel. Vidare framhålls att effekterna av utsläpp av växthusgaser
är gränsöverskridande och att beslut om miniminivåer bör kunna fattas med
kvalificerad majoritet (yrkande 9). I motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande
19 (delvis) anförs att Sverige bör stödja majoritetsbeslutsfattande
beträffande en gemensam miniminivå för koldioxidskatten inom EU. Även enligt
motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39 (delvis) bör majoritetsbeslut införas
som beslutsmodell för minimiavgifter på växthusgaser. I motion 2003/04:MJ12
(fp) yrkas att Sverige kraftfullt skall verka för att beslut om miniminivåer
för miljöskatter fattas med kvalificerad majoritet (yrkande 8). I motion
2003/04:K419 (fp) 13 delvis framhålls det angelägna i att EU beslutar om
en lägsta nivå för en koldioxidavgift i EU-länderna. I motion 2003/04:MJ11
(mp) yrkande 10 yrkas att Sverige aktivt bör verka för att EU i internationella
förhandlingar driver frågan om införande av minimiskatter på bränsle för
flyg och fartyg i internationell trafik. I avvaktan på att detta blir
möjligt bör arbetet inriktas mot införandet av minimiskatter för flyg-
och fartygstrafik inom unionen. I motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 20
(delvis) framhålls att Sverige skall inta en aktiv och pådrivande roll i
arbetet för att åstadkomma en internationell koldioxidskatt som omfattar
bunkerbränslen. Detta kan t.ex. ske genom initiativ riktade mot den
internationella luftfartsorganisationen ICAO. Enligt motion 2003/04:MJ401
(mp) bör Sverige verka för att EU:s mineraloljedirektiv ändras så att
alla biobränslen gynnas. Undantaget för beskattning av biobränslen,
exempelvis etanol, skall förlängas till år 2015 (yrkande 19 delvis).
Motion 2003/04:MJ10 (kd) tar upp frågan om internalisering av miljökostnaderna
för produktion och transport av varor, såväl på den inre marknaden som i
internationella handelsavtal. Motionärerna anser att EU:s upphandlingsregler
bör kompletteras med krav på att också miljökostnader vägs in (yrkande 9
delvis).
Miljöpartiet anser i motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 3 och 2003/04:MJ401
(mp) yrkande 19 (delvis) att Sverige bör undersöka möjligheterna att på
nationell nivå eller EU-nivå använda styrmedel som gränskorrigerade
koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter. Syftet är att
ge ekonomiska incitament för industriländer som ännu inte ratificerat
Kyotoprotokollet att göra så. Finns inte sådana möjligheter nu bör Sverige
verka för att dessa skrivs in i framtida klimatöverenskommelser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 2002/03:U324 (mp) yrkande
12 om att regeringen skall verka för att uppnå en bättre tillämpning av
gällande gemenskapslagstiftning på miljöområdet Av skrivelsen framgår att
regeringen anser att ett viktigt styrmedel är EU-rätten, både vad gäller
antagandet av nya rättsakter och efterlevnaden av dessa. En förutsättning
för att EU:s miljöregler skall verka fullt ut, och i förekommande fall
leda till minskad belastning på den svenska miljön, är att de verkligen
genomförs och tillämpas av samtliga medlemsländer. Som framgår av skrivelsen
avser regeringen att arbeta för att förbättra situationen på detta område.
En möjlighet att verka för detta är inom ramen för EU:s nätverk för
genomförande och tillämpning av miljölagstiftningen (IMPEL). Motionen i
berörd del får därmed anses tillgodosedd.
Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör verka för att
miniminivåer för miljörelaterade skatter införs på EU-nivå inom fler
områden samt att miniminivåerna sätts till lämpliga nivåer. I
energiskattedirektivet
införs minimiskattenivåer för kol, naturgas och el samt höjda miniminivåer
för oljor. De fastlagda nivåerna är dock låga och Sverige bör verka för
höjda minimiskattenivåer på fossila bränslen. Energiskattedirektivet ger
medlemsstaterna möjlighet att beskatta bränsle för yrkesmässigt flyg och
sjöfart nationellt och via bilaterala avtal mellan medlemsstater inom EU.
Som regeringen framhåller bör Sverige undersöka möjligheterna att införa
en sådan beskattning. Om det är möjligt att införa någon form av beskattning
av flyg- och sjöfartsbränslen och om detta kan leda till minskad miljöpåverkan
bör införandet av en sådan skatt kunna övervägas. Sverige bör i detta
sammanhang verka för att EU internationellt driver att särskilda åtgärder
vidtas för att minska utsläpp av växthusgaser från luftfarten och sjöfarten,
såsom anges i det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Utskottet instämmer
i vad skatteutskottet tidigare anfört i samband med riksdagens behandling
av skrivelsen Europeiska konventet om EU:s framtid (2003/04:SkU2y) om att
en förutsättning för att riksdag och regering skall kunna driva en effektiv
ekonomisk politik är att en oinskränkt rådighet över beslut som rör skatter
finns kvar på den nationella nivån. Skatteutskottet konstaterade vidare
att de utgångspunkter för arbetet i regeringskonferensen beträffande
skattefrågor som redovisas i skrivelsen kan förväntas få stöd av en stor
majoritet av riksdagens ledamöter. Mot denna bakgrund fanns inte någon
erinran mot regeringens utgångspunkt beträffande skattefrågor i de fortsatta
förhandlingarna, d.v.s. att hålla fast vid kravet på enhällighet när EU
skall besluta i skattefrågor. Det sammansatta konstitutions- och
utrikesutskottet delade skatteutskottets uppfattning (bet. 2003/04:KUU1 s.
121). Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör
vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande
8, 2003/04:MJ11 (mp) yrkandena 8-10, 2003/04:MJ12 (fp) yrkande 8,
2003/04:MJ401 (mp) yrkandena 19 (delvis) och 20 (delvis), 2003/04:K416 (kd)
yrkande 39 (delvis) samt 2003/04:K419 (fp) yrkande 13 (delvis).
Som regeringen anför i skrivelsen är syftet med ekonomiska styrmedel på
miljöområdet att internalisera miljökostnaden i priset på varor och
tjänster som påverkar miljön så att förorenaren betalar. Inte minst
skattesystemets utformning har betydelse för miljöstyrningen. Utskottet anser
att motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 9 (delvis) bör lämnas utan åtgärd i
den mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.
Med anledning av motionerna 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 3 och 2003/04:MJ401
(mp) yrkande 19 (delvis) vill utskottet anföra följande. WTO-regelverket
(GATT) medger knappast att ett land inför en straffavgift för att få andra
länder att ratificera ett miljöavtal. Däremot finns det möjlighet att
under vissa förutsättningar belägga importvaror med en gränsavgiftsjustering
eller gränsskattejustering motsvarande en avgift eller skatt som tas ut
på inhemska varor. En förutsättning är att justeringen inte är diskriminerande
(varken vad gäller tillämpning eller nivåer). Det är dock viktigt att
göra en distinktion mellan skatter på varor när de konsumeras (indirekta
skatter) och när de produceras (direkta skatter). En skatt som berör hur
en vara har producerats är mer komplicerad från WTO-synpunkt. Enligt vad
utskottet erfarit är det tveksamt om det är tillåtet att tillämpa sådana
skatter på importvaror, något som kan uppfattas som diskriminering mellan
s.k. like products (motsvarande varor). Detta är något som speciellt
u-länderna fruktar. Det finns undantagsregler i GATT-avtalet, men det är
tveksamt om de tillåter gränsjusteringsskatter som är förknippade med hur
importvaran är producerad (speciellt om produktionsmetoden inte avspeglas
fysiskt i produkten). Bättre än införande av denna typ av åtgärder (speciellt
då det gäller hur varor produceras) är självfallet bi- eller multilaterala
överenskommelser. Sammanfattningsvis förefaller förslaget åtminstone delvis
(vad avser motiv och om det berör hur varor producerats) vara tveksamt
från ett WTO-perspektiv. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda
motionerna i berörda delar.
Offentlig upphandling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (kd, mp) om offentlig
upphandling med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen och de nya
EG-direktiv om offentlig upphandling som nyligen antagits.
Skrivelsen
Sverige bör fortsätta att påverka utformningen och tolkningen av EG:s
upphandlingslagstiftning så att den i ökad utsträckning ger möjlighet att
ställa miljökrav.
Motionerna
I motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 7 uppmärksammas EU:s regler för offentlig
upphandling och möjligheten att välja bort produkter som framställts genom
användande av genetiskt modifierade organismer. Enligt motionärerna bör
Sverige verka för att EU:s regler för offentlig upphandling uttryckligen
medger myndigheter att avstå från produkter som framställts genom användande
av genetiskt modifierade organismer. Vidare bör EU:s upphandlingsregler
kompletteras med krav på att också miljökostnader vägs in (yrkande 9
delvis). Det bör i direktiven införas en möjlighet att väga in sträckan
som produkten har färdats (yrkande 11).
Nuvarande regelverk medger inte att man i samband med offentlig upphandling
ställer krav på att en vara är miljömärkt eller på produktionsprocessen,
påpekas i motion 2003/04:MJ11 (mp). Om inte förbättring sker bör regeringen
uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag eller söka ett klargörande
från EG-domstolen genom att driva ett fall med krav motsvarande EU:s
miljömärkning (yrkande 12).
Utskottets ställningstagande
En revidering av EG-direktiven om offentlig upphandling av varor och
tjänster har nyligen skett efter avslutad förlikning mellan Europaparlamentet
och EU:s ministerråd. De nya reglerna innebär en ökad möjlighet att ställa
generella miljökrav, eftersom principen om integration av miljöhänsyn
inom offentlig upphandling uttryckligen skrivits in i direktiven. Möjligheten
att ställa miljökrav under en varas hela livscykel, inklusive
produktionsprocessen, har också ökat. Exempel på ett sådant krav är att använda
el från förnybara energikällor. Vidare ges möjlighet att ställa miljökrav
som kan gagna samhället i stort och inte endast den upphandlande organisationen.
Exempel på detta är krav på koldioxidutsläpp och kemikalier. Flera domar
i EG-domstolen har också gått i samma riktning som de nya direktiven. Som
regeringen framhåller bör Sverige även i fortsättningen aktivt försöka
påverka EG:s upphandlingslagstiftning och tolkningen av lagstiftningen så
att den ger möjlighet att ställa miljökrav på hög nivå. Utskottet anser
att syftet med motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkandena 7, 9 (delvis) och
11 samt 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 12 i allt väsentligt är tillgodosett.
Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.
Avveckling av stöd som påverkar miljön i negativ riktning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (mp) om miljöskadliga subventioner
mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen. Vidare avstyrks ett motionsyrkande
(fp) om EU:s strukturfonder.
Skrivelsen
Enligt regeringen bör i första hand miljöskadliga subventioner som motverkar
en hållbar utveckling avskaffas och i andra hand bör de reformeras.
Reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör bl.a. inriktas mot
att främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion. Den gemensamma
fiskeripolitiken bör förändras så att stöden utformas så att de gynnar
ett hållbart nyttjande av fiskeresurserna.
I skrivelsen framhålls vidare att hållbar utveckling även fortsättningsvis
bör vara det övergripande målet för sammanhållningspolitiken. Utvidgningen
av EU ställer stora krav på utjämning av levnadsstandarden mellan nya och
gamla medlemsstater men också på mer aktiva insatser för att förbättra
miljöförhållandena i de nya medlemsstaterna. I samband med förestående
översyner av bestämmelserna för EG:s regional- och strukturpolitik,
biståndspolitik och andra gemensamma politikområden bör Sverige verka för
att politiken även medverkar till att de nationella miljömålen uppfylls.

Motionerna
Enligt motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 11 måste subventionerna till
fossila bränslen och andra miljöskadliga subventioner avvecklas och EU:s
regler för statsstöd miljöanpassas. I motion 2003/04:MJ401 (mp) framförs
krav på att klimatstörande subventioner, exempelvis subventioner till
kolbrytning, bör avskaffas inom EU (yrkande 19 delvis).
I motion 2003/04:MJ12 (fp) framhålls att EU:s strukturpolitik behöver
reformeras radikalt för att kunna skapa ett europeiskt mervärde, i synnerhet
strukturfonderna. Vissa delar borde enligt motionärerna kunna åternationaliseras
för att ge länderna själva makt över regionalpolitiken (yrkande 10).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att miljöskadliga subventioner
som motverkar en hållbar utveckling i första hand bör avskaffas och i
andra hand reformeras. Det anförda tillgodoser syftet med motionerna
2003/04:MJ11 (mp) yrkande 11 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 19 (delvis)
som därmed kan lämnas utan vidare åtgärd.
Som framgår av skrivelsen bärs EU upp av en vision om ekonomisk och social
sammanhållning. Denna sammanhållningspolitik återspeglas framför allt i
strukturfondspolitiken. Som regeringen anför i skrivelsen inleddes under
år 2003 diskussioner om den framtida sammanhållningspolitiken, dels med
anledning av att den nuvarande programperioden går ut år 2006, dels
utvidgningen med tio nya medlemsstater fr.o.m. år 2004. Utskottet delar
regeringens uppfattning att den förestående utvidgningen ställer krav på
en reformering av såväl politikens innehåll som dess finansiering.
Skillnaderna i levnadsstandard mellan medlemsstaterna blir i och med
utvidgningen betydligt större än i dag, och förutsättningarna för en i vid
mening hållbar utveckling blir annorlunda. En solidaritet med de nya
medlemsstaterna innebär därför att huvuddelen av de medel som ställs till
förfogande för sammanhållningspolitiken skall gå till dessa stater. Den
svenska uppfattningen är att nivån på strukturfondsbudgeten måste sänkas
och att fokus skall flyttas från utjämning mellan regioner till utjämning
mellan länder. Det innebär att relativt välmående länder, däribland Sverige,
själva bör svara för att utjämna skillnader inom sina respektive länder.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motion 2003/04:MJ12 (fp)
yrkande 10 kan anses tillgodosedd.
Forskning och utveckling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (kd, mp) avseende forskning om
alternativ energi med hänvisning bl.a. till regeringens redovisning i
skrivelsen.
Skrivelsen
Enligt skrivelsen bör ansvariga myndigheter agera så att svenska forskares
deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling gynnas inom
miljö- och hållbarhetsområdet. Regeringen kommer att överväga hur man
inom ramen för det aviserade nationella centret för miljöteknik bäst kan
ta till vara de idéer som kommer fram i kommissionens arbete kring en
handlingsplan för miljöteknik.
Motionerna
EU bör enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 14 vara pådrivande i
fusionsforskningen och medverka till att internationella
fusionsforskningsreaktorn
ITER konstrueras så snart som möjligt. Miljöpartiet anser i motion
2003/04:MJ11 (mp) att Sverige bör verka för att en större del av EU:s
forskningsbudget skall gå till forskning om förnybara energislag som solceller,
vind och bioenergi. Finansieringen kan ske genom att anslagen till nukleär
forskning minskas (yrkande 14). I motion 2003/04:K416 (kd) yrkande 39
(delvis) framhålls att ökade satsningar på forskning om alternativa
energiformer krävs inom EU för att påskynda omställningen till förnybara
energikällor.
Utskottets ställningstagande
Som påpekas i skrivelsen löper EU:s sjätte ramprogram om forskning och
utveckling under perioden 2002-2006. I ramprogrammet prioriteras forskning
om förnybara energikällor, t.ex. solceller, vindkraft och bioenergi.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller denna forsknings
ökande betydelse efter år 2006. Enligt vad utskottet erfarit satsar Sverige
och EU mycket på bl.a. fusionsforskning. Beslut om placeringen av den
internationella fusionsforskningsreaktorn ITER väntas under år 2004.
Förutom EU kandiderar också Japan och Kanada för att få denna forskningsreaktor.
Om den placeras inom EU har medlemsländerna enats om att den
teknisk-vetenskapliga delen skall lokaliseras till Frankrike och den
administrativa/juridiska till Spanien. Med det anförda föreslås att motionerna
2003/04:MJ10 (kd) yrkande 14, 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 14 och 2003/04:K416
(kd) yrkande 39 lämnas utan riksdagens åtgärd.
Information, miljöledning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (kd, mp) om miljöledning och
miljörevision med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen. Vidare
avstyrks ett motionsyrkande (kd) om symbolmärkning för källsortering.
Slutligen avstyrks ett motionsyrkande (mp) om den europeiska miljöbyrån bl.
a. med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i frågan.
Skrivelsen
Sverige bör verka för att en konkret strategi utarbetas inom EU med
miljömärkning som en viktig beståndsdel för vägledning till konsumenter.
Fortsatt samordning mellan EU-blomman och den nordiska Svanen bör främjas.
Sverige bör fortsätta att vara drivande i EU:s arbete med att vidareutveckla
miljöledningssystemet EMAS och certifierade miljövarudeklationer, EPD.
Vidare framhålls att det nationella arbetet bör samordnas med det omfattande
utvecklingsarbete som pågår inom EU och internationellt när det gäller
rapportering och utvärdering. Sverige bör verka för att antalet indikatorer
begränsas och samordnas såväl inom EU som i andra internationella sammanhang.

Motionerna
Enligt motion 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 15 bör EU införa ett komplement
till EMAS för mindre företag. I dag arbetar många små och medelstora
företag med miljöledningssystem utan att detta registreras. Miljöpartiet
framhåller i motion 2003/04:MJ11 (mp) yrkande 13 att Sverige skall verka
för att ett system för miljörevision byggs upp inom EU. I motion 2003/04:MJ282
(kd) framhålls att Sverige inom EU skall verka för en symbolmärkning för
källsortering och återvinning. Alla tillverkare märker sina varor med
symboler som sedan också återfinns på återvinningsstationerna. Detta skulle
förenkla sorteringen för det enskilda hushållet. Enligt motion 2002/03:U324
(mp) yrkande 10 bör Sverige inom EU verka för utökade anslag och befogenheter
till den europeiska miljöbyrån.
Utskottets ställningstagande
Regeringen redogör i skrivelsen för EMAS-förordningen (1836/93) som är
EU:s miljöledningssystem. Syftet med EMAS (Eco Management and Audit Scheme),
som är ett frivilligt system, är att främja organisationers miljöarbete
och förse allmänheten med information. Alla typer av verksamheter kan
EMAS-registreras. Förordningen har nyligen reviderats och är numera
harmoniserad med ISO 14 001. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter
att vara pådrivande i EU:s arbete med att vidareutveckla EMAS. Enligt vad
utskottet erfarit måste de företag som önskar EMAS-registreras inrätta
ett miljöstyrningssystem som bl.a. innebär att miljörevisioner skall
genomföras, vilket innefattar en systematisk, dokumenterad och objektiv
utvärdering av den organisation och de rutiner och arbetsmetoder som
upprättats för att skydda miljön. Det anförda tillgodoser i allt väsentligt
syftet med motionerna 2003/04:MJ10 (kd) yrkande 15 och 2003/04:MJ11 (mp)
yrkande 13. Berörda motionsyrkanden kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.

Regeringen har i sin skrivelse Mål och inriktning för det svenska arbetet
med konsumentfrågor inom EU (skr. 2001/02:148) uttalat att Sverige skall
arbeta för att EU utarbetar en konkret strategi för hållbar utveckling
där förbättrad miljöinformation ingår som en viktig förutsättning. Utskottet
anser det angeläget att Sverige även i fortsättningen intar en aktiv roll
i detta utvecklingsarbete. Vidareutvecklingen av miljömärkningssystemen
med nya kriterier och relevanta produktområden pågår kontinuerligt inom
både det europeiska och det nordiska miljömärkningssystemet. Med det
anförda föreslås att motion 2003/04:MJ282 (kd) lämnas utan vidare åtgärd.

I samband med propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier
anförde utskottet bl.a. att Europeiska miljöbyrån inrättades med stöd av
förordning 1210/90/EEG med målet att införa ett europeiskt nätverk för
miljöinformation och miljöövervakning och för att bl.a. förse gemenskapen
och medlemsstaterna med objektiv, tillförlitlig och jämförbar information
på europeisk nivå. Vidare konstaterades att byrån enligt artiklarna 2 och
15 har till uppgift att samarbeta med gemenskapens övriga organ och program.
Med det anförda föreslog utskottet att en motion om att regeringen bör
verka för utökade anslag och befogenheter för Europeiska miljöbyrån skulle
lämnas utan vidare åtgärd (bet. 2001/02:MJU3 s. 35). Den 23 december 2003
publicerade kommissionen en rapport med en översyn av Europeiska miljöbyrån
i enlighet med miljöbyråns stadgar. I rapporten utvärderar kommissionen
byråns bidrag till genomförandet av EU:s miljöpolitik samt lämnar
rekommendationer till hur byrån kan förbättra sitt bidrag. Mot bakgrund av
det anförda anser utskottet att motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 10 bör
lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. EU:s miljöregler, punkt 1 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en ökad harmonisering av miljöreglerna i EU.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U323 yrkande 14 och avslår
motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 10, 2003/04:MJ11 yrkande 4, 2003/04:MJ12
yrkande 2 och 2003/04:MJ365 yrkande 3.
Ställningstagande
EU ger medlemsstaterna en möjlighet, och viktig roll, att motverka
miljöföroreningar över gränserna. Sverige bör därför verka för en ökad
harmonisering av miljöreglerna i EU inom den gemensamma miljöpolitiken. Det
är också viktigt att medlemsländerna kan ta hänsyn till specifikt känsliga
förhållanden och besluta om egna strängare miljöregler än de gemensamma
minimireglerna. EU:s miljögaranti innebär att medlemsländerna får införa
strängare regler. Detta bör ges regeringen till känna.

2. EU:s miljöregler, punkt 1 (fp, kd, c, mp)
av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp),
Jan Andersson (c) och Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om möjligheten att införa strängare nationella
miljöregler än vad EU föreskriver. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:MJ10 yrkande 10, 2003/04:MJ11 yrkande 4 och 2003/04:MJ12 yrkande
2 och avslår motionerna 2002/03:U323 yrkande 14 och 2003/04:MJ365 yrkande
3.
Ställningstagande
Det är viktigt att de EU-regler som påverkar miljöområdet i huvudsak är
minimiregler och att enskilda länder skall kunna ha striktare nationella
regler än vad EU föreskriver. Därmed kan enskilda länder i EU vara
föregångsländer på miljöområdet. Försiktighetsprincipen skall vara central
inom unionens miljöpolitik. De krav som för närvarande ställs på avvikelser
från harmoniserade regler - att nationella regler skall vara grundade på
vetenskapliga belägg - strider mot denna princip. Detta bör ges regeringen
till känna.

3. Miljöprövning vid exportkrediter, punkt 6 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 13.
Ställningstagande
Många länder i väst bidrar till en ohållbar utveckling i u-länderna genom
de nationella exportkreditnämnderna som ger finansiellt stöd till
investeringar i utvecklingsländer. När europeiska entreprenörer är verksamma
utomlands är det inte ovanligt att projektens finansiering stöds av
statliga exportgarantier och exportkrediter. Det förekommer att teknik som
är skadlig för miljön exporteras. Någon miljökonsekvensutredning av dessa
projekt sker sällan. Miljöhänsynen måste vara ett av de viktigaste
kriterierna när man beslutar om finansiering av projekt i utvecklingsländer.
Fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling kan, och skall, gå hand i
hand. Kristdemokraterna menar att EU bör kräva att en obligatorisk
miljöprövning måste föregå alla beslut om statliga exportkrediter. Detta bör
ges regeringen till känna.

4. Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att bevarandet av ett rikt odlingslandskap skall
vara ett område där insatser särskilt prioriteras inom EU-arbetet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och avslår
motionerna 2003/04:MJ411 yrkande 1 och 2003/04:MJ474 yrkande 28.

Ställningstagande
Som ett komplement till de i regeringens skrivelse utpekade målen skulle
Kristdemokraterna vilja förorda att även frågorna om odlingslandskapet
och den gemensamma jordbrukspolitiken skall prioriteras av den svenska
regeringen i EU-arbetet. Sverige måste tydligare driva en politik inom EU
som främjar ett rikt odlingslandskap och där god miljö och djurhållning
sätts i centrum. Det är angeläget att få till stånd ett förenklat regelverk
för stöd till ekologisk odling. Omställningstidernas längd, möjligheten
till parallellproduktion och kontrollkvaliteten är viktigt att driva inom
EU. Vallodling är en gynnsam odlingsform från miljösynpunkt. Stödet till
vallodling bör redovisas separat och utformas så att det specifikt riktar
sig till odlingen av vall. I dag ges stöd till ekologisk odling och inte
primärt för en viss gröda. Detta bör ges regeringen till känna.

5. Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (v)
av Sven-Erik Sjöstrand (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om prioriteringar för ett europeiskt samarbete för
ekologiskt hållbar utveckling. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ411
yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och
2003/04:MJ474 yrkande 28.
Ställningstagande
För att bidra till en omvandling av det europeiska samarbetet till ett
aktivt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling bör Sverige prioritera
följande frågor; en aktiv och stark produktpolitik med utrymme för länder
att gå före, miljöanpassning av den europeiska transportpolitiken, fortsatta
reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) med inriktning på
hållbart ekologiskt jordbruk, reformering av fiskepolitiken för ett hållbart
nyttjande av haven samt en europeisk politik för en rättvis världshandel.
Detta bör ges regeringen till känna.

6. Prioriterade områden i EU-arbetet, punkt 7 (c)
av Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om målen för en gemensam europeisk miljöpolitik.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 28 och avslår
motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 1 i denna del och 2003/04:MJ411 yrkande 1.

Ställningstagande
Målet för en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP) bör vara tvådelat. För
det första måste ambitionsnivån i EU:s inre miljöarbete stärkas. EU bör
bli ett skyddande drivhus för en gradvis omställning till ett ekologiskt
hållbart samhälle. Långtgående miljöskatter och lagstiftning blir möjliga
om alla länder samarbetar. Inget land borde få locka till sig företag och
jobb med lägre miljökrav, s.k. miljödumpning. Genom en fortgående utvidgning
med fler länder, och genom ett massivt miljö- och utvecklingsbistånd till
övriga länder i närområdet, kan miljösituationen i Europa radikalt förbättras.
För det andra måste EU ta på sig rollen som miljöns stridbare förkämpe
i det internationella samarbetet. Inom ramen för FN, WEU, IMF och
Världsbanken skall EU vara starkt pådrivande för att skärpa och utvidga
internationella miljökonventioner och bidra till att anpassa regelverk för
handeln i en riktning som försvårar miljödumpning. I kraft av en ökad
politisk samstämmighet i miljöfrågorna och en stor ekonomisk tyngd, kan
EU som enda globala aktör sätta press på USA. Den möjligheten bör i ökad
utsträckning användas. EU:s globala miljöpolitik bör ha ett solidariskt
utvecklingsperspektiv gentemot de fattigare länderna. Ett förstärkt bistånd
med tydlig inriktning mot hållbar utveckling bör vara ett viktigt fundament.
Vad som ovan anförs om en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP) bör ges
regeringen till känna.

7. Hållbar utveckling och sektorsintegration, punkt 8 (c)
av Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att EU:s ekonomi bör miljöprövas. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 51 och avslår motionerna 2002/03:U324
yrkande 11 och 2003/04:MJ11 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är viktigt att EU:s politik inte stöder aktiviteter inom olika
politikområden som i miljöpolitiska sammanhang måste bekämpas.
Miljökonsekvensbeskrivningar måste genomsyra EU:s verksamhet. Att redan från
början
väga in de miljömässiga effekterna gör att beslut som är negativa för
miljön kan undvikas eller att miljöeffekterna minimeras. Sverige bör vara
pådrivande för att EU:s ekonomi skall miljöprövas. Ytterst är det en fråga
om trovärdighet. Skall EU kunna ställa krav på andra måste unionen agera
föredömligt. Detta bör ges regeringen till känna.

8. Utsläppsberäkningar för koldioxid, punkt 9 (mp)
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att regeringen skall verka för att kommande
internationella överenskommelser om koldioxidutsläpp baseras på utsläpp
per capita. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 2
och 2003/04:MJ401 yrkande 20 i denna del.
Ställningstagande
I diskussionen om Kyotoprotokollet framförs som en svaghet att u-länder
inte omfattas. Detta används av bl.a. USA som en förevändning för att
inte göra något. Det framtida klimatarbetet måste därför omfatta även
viktiga u-länder. Eftersom fossila energiresurser är spridda i alla
världsdelar och klimatpåverkan är global behövs en globalt hållbar ansats.
Det är inte hållbart med nuvarande fördelning av klimatpåverkande utsläpp
och att resonera i termer av procentuella minskningar. Utgångspunkten bör
i stället vara att varje land har rätt till lika stora koldioxidutsläpp
per person. Miljöpartiet anser att Sverige bör verka både på egen hand
och via EU för att framtida klimatöverenskommelser skall bygga på denna
princip. Detta bör ges regeringen till känna.

9. Handel med utsläppsrätter, punkt 11 (fp, kd)
av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Sverker Thorén
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att Sverige skall verka för att utsläppsrätter
för klimatpåverkande gaser ges ut enbart genom auktion för den andra
handelsperioden 2008-2012. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ12
yrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del och
2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda i denna del.
Ställningstagande
För att systemet för handel med utsläppsrätter skall fungera genom att
aktivera marknadskrafterna, och inte genom att myndigheter skall pröva
varje anläggnings behov av att göra utsläpp, bör utsläppsrätterna auktioneras
ut till högstbjudande. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att verka för
att EU:s handelsdirektiv får en sådan utformning för den andra handelsperioden
2008-2012. Detta bör ges regeringen till känna.

10. Transportsektorns miljöpåverkan, punkt 12 (fp)
av Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att Sverige bör driva på för ett bredare synsätt
vad avser transportsektorns miljöeffekter. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:MJ12 yrkande 4 och avslår motion 2003/04:MJ10 yrkande 2.

Ställningstagande
Inte bara biltrafik utan också flyg- och båttrafik genererar stora mängder
av klimatpåverkande gaser och andra miljöpåverkande utsläpp. Folkpartiet
understryker att det är dags att se över hela transportsektorn. I arbetet
kring infrastrukturfrågor måste detta få en större betydelse än i dag.
Andelen godstransporter på järnväg bör öka. Insatser både via forskning
och genom tydliga gemensamma regler som gynnar nya drivmedel för samtliga
trafikslag är viktiga. Detta bör ges regeringen till känna.

11. Transportsektorns miljöpåverkan, punkt 12 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om EU:s ansvar för upprättandet av ett hållbart
trafiksystem utan fossila bränslen. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:MJ10 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ12 yrkande 4.

Ställningstagande
Erfarenheten visar att Kalifornien genom sin stora bilpark kunnat vara
pådrivande i utvecklingen av miljövänlig teknik. Tydliga krav från EU
skulle kunna ge en ännu snabbare teknikutveckling. Mot bakgrund av Sveriges
roll som bilnation och den stora kompetens som bilindustrin i Sverige
besitter, bör regeringen vara betydligt mer pådrivande i arbetet med att
få fram ett långsiktigt hållbart trafiksystem med förnybara bränslen inom
EU. Europeiska teknikgenombrott kan sedan komma hela världen till nytta.
Kristdemokraterna anser att Sverige bör gå i täten för en nollvision för
fossila bränslen. Detta bör ges regeringen till känna.

12. Avgas- och bränslefrågor, punkt 13 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att regeringen bör verka för att svavelfri diesel
snarast blir standard inom EU. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:T468
yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ234 yrkande 1.
Ställningstagande
Godstransportdelegationen påpekade i SOU 2001:61 att de beslutade EU-kraven
för bränslen får i praktiken en mycket liten effekt för utsläppen för
tung trafik i Sverige då svensk miljöklass 1-diesel fortfarande är renare
än den diesel som blir standard inom EU 2005. Vidare konstaterades i
rapporten att den tunga lastbilstrafiken står för 6 % av koldioxidutsläppen,
vilket är mindre än vad utrikessjöfarten lämnar ifrån sig. Miljön skulle
vinna på om hela Europa använde miljöklass 1-diesel som de svenska åkarna
gör. Kristdemokraterna anser att regeringen bör verka för att miljökrav
motsvarande den svenska miljöklass 1-dieseln snarast blir standard inom
hela EU. Detta bör ges regeringen till känna.

13. EU:s kemikaliearbete, punkt 15 (kd, c)
av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om arbetet med EU:s kemikaliestrategi. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 3 och avslår motionerna
2003/04:K419 yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ12 yrkande 6, 2003/04:MJ236
yrkandena 5-8, 2003/04:MJ365 yrkande 4, 2003/04:MJ400 yrkande 14 och
2003/04:MJ472 yrkande 25.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att förslaget till EU:s kemikaliestadga tydligare
bör klargöra att de kemikalier som inte uppfyller kraven för registrering
skall bli förbjudna. Vidare skall substitutionsprincipen följas så att
inga kemikalier godkänns om det finns lika bra men mindre farliga alternativ.
De testmetoder för djurförsök som anvisas i kemikaliestadgan skall vara
vetenskapligt utvärderade och följa OECD:s riktlinjer för djurförsök. Det
är angeläget att den databas som skall skapas för registrering av
kemikalierna är öppen för alla företag som är skyldiga att utvärdera riskerna
med sina kemikalier, detta för att minimera onödig användning av djurförsök.
Det är viktigt att producenterna får information om hur de kan få tag på
existerande data om de ämnen de blir skyldiga att testa enligt den nya
stadgan. Även de producenter som producerar mindre än ett ton per år av
en kemikalie bör få tillgång till databasen. För att minska användningen
av djurförsök måste information om alternativa metoder för testning av
kemikalier göras tillgänglig för alla producenter. Kemikaliestrategin bör
inte heller stipulera vilka testmetoder som skall användas (t.ex. att
djurförsök måste användas för vissa kemikalier), utan hålla öppet för att
nya teststrategier kommer att utvecklas under arbetets gång. Detta bör
ges regeringen till känna.

14. Substitutionsprincipen, punkt 16 (v, mp)
av Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen
i EU. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 7,
2003/04:MJ236 yrkande 2 och 2003/04:MJ365 yrkande 6.
Ställningstagande
Regeringen anger att viktiga hörnstenar i arbetet med kemikaliefrågorna
bör vara försiktighets- och substitutionsprinciperna. Det är angeläget
att Sverige hårt driver substitutionsprincipen som innebär att man skall
välja den minst farliga kemikalien när det finns olika alternativ. Förslaget
till ny kemikalielagstiftning inom EU, REACH, har varit föremål för en
omfattande remissrunda och har efter kritik från den europeiska
kemikalieindustrin försvagats. I kommissionens förslag saknas krav på att
farliga
kemikalier skall ersättas med mindre farliga alternativ om sådana finns
tillgängliga på marknaden. Förslaget ger industrin rätt att fortsätta
använda farliga kemikalier om den har "fullgod kontroll" över dem, även
om det finns säkrare och mindre miljöbelastande alternativ. Detta är en
klar försvagning gentemot tidigare förslag. Vad som ovan anförs om
substitutionsprincipen bör ges regeringen till känna.

15. Bevarande av den marina miljön, punkt 22 (fp, kd, c, mp)
av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp),
Jan Andersson (c) och Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om värnandet av miljön i och kring Östersjön. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 4, 2003/04:MJ12 yrkande
7, 2003/04:MJ334 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ472 yrkande 2 i denna
del och avslår motion 2003/04:MJ284 yrkande 1.
Ställningstagande
Östersjön representerar en unik miljö i Europa. Den är skyddsvärd, men
också hotad av övergödning, för hårt fisketryck och utsläpp av olja och
miljögifter. EU borde kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning än
i dag för att skydda miljön i och kring Östersjön. Sverige måste också
fortsätta att vara pådrivande inom de internationella organ som finns för
havsmiljön. Detta bör ges regeringen till känna.

16. Ett rikt odlingslandskap, punkt 24 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om EU:s finansieringsdel av miljö- och
landsbygdsprogrammet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkande 6.

Ställningstagande
Sverige bör inom EU verka för att EU:s finansieringsdel av miljö- och
landsbygdsprogrammet bör öka. Detta bör ges regeringen till känna.

17. Ekonomiska styrmedel, punkt 28 (fp, kd)
av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Sverker Thorén
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:MJ10 yrkande 8 och 2003/04:MJ12 yrkande 8 och avslår motionerna
2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:K419 yrkande 13 i denna del,
2003/04:MJ11 yrkandena 8-10 och 2003/04:MJ401 yrkandena 19 och 20, båda
i denna del.
Ställningstagande
EU:s beslutsregler behöver förändras så att miljöpolitiska beslut om
miniminivåer för miljöskatter kan ske med kvalificerad majoritet. I
EU-sammanhang har den svenska regeringen tyvärr motverkat ambitionerna med
en ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget
om beslut med kvalificerad majoritet när det gäller miniminivåer på
miljörelaterade skatter. Detta bör ges regeringen till känna.

18. Ekonomiska styrmedel, punkt 28 (mp)
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:MJ11 yrkandena 8-10 och 2003/04:MJ401 yrkande 20 i denna del och
avslår motionerna 2003/04:K416 yrkande 39 i denna del, 2003/04:K419 yrkande
13 i denna del, 2003/04:MJ10 yrkande 8, 2003/04:MJ12 yrkande 8 och
2003/04:MJ401 yrkande 19 i denna del.
Ställningstagande
EU:s bestämmelser måste ändras för att möjliggöra majoritetsbeslut för
vissa ekonomiska styrmedel på miljöområdet såsom skatt på utsläpp av
koldioxid och svavel samt skatt på konstgödsel. Sverige bör också aktivt
verka för att EU driver på internationella förhandlingar för införande av
minimiskatter på bränsle för flyg och fartyg i internationell trafik samt,
i avvaktan på att detta blir möjligt, att minimiskatter införs för flyg-
och fartygstrafik inom unionen. Sverige bör verka för att en internationell
koldioxidskatt införs som omfattar bunkerbränslen, t.ex. genom initiativ
riktade mot den internationella luftfartsorganisationen ICAO. Detta bör
ges regeringen till känna.

19. Internalisering av miljökostnaderna, punkt 29 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om internalisering av miljökostnader för produktion
och transport av varor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10
yrkande 9 i denna del.
Ställningstagande
Miljökostnaderna bör internaliseras i produktion, transport och konsumtion,
annars kan både tillväxt och frihandel utgöra hot mot miljön. Grundregeln
måste vara att uppmuntra frihandel men se till att miljökostnaderna är
internaliserade i priset. EU:s upphandlingsregler bör kompletteras med
krav på att miljökostnaderna vägs in vid upphandling. Miljökostnaderna
bör även vägas in vid andra internationella handelsöverenskommelser. Detta
bör ges regeringen till känna.

20. Gränskorrigerade koldioxidavgifter, punkt 30 (mp)
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att undersöka möjligheterna att använda styrmedel
som gränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ11 yrkande 3 och 2003/04:MJ401
yrkande 19 i denna del.
Ställningstagande
Sverige bör undersöka möjligheterna att på nationell eller EU-nivå använda
styrmedel som gränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade
importavgifter, för att ge ekonomiska incitament för industriländer som
ännu inte ratificerat Kyotoprotokollet att göra så. Finns inte sådana
möjligheter nu bör Sverige verka på egen hand och via EU för att dessa
skrivs in i framtida klimatöverenskommelser. Detta bör ges regeringen
till känna.

21. Offentlig upphandling, punkt 31 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om EU:s regler för offentlig upphandling. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10 yrkandena 9 i denna del och 11 och
avslår motionerna 2003/04:MJ10 yrkande 7 och 2003/04:MJ11 yrkande 12.

Ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår att regeringen verkar för att EU:s regler blir
tydliga och att de medger höga krav på miljöhänsyn vid all offentlig
upphandling. En upphandlande enhet får ställa krav på att transporten av
de varor som skall levereras utförs med ett visst transportmedel, förutsatt
att detta krav inte leder till diskriminering. Däremot medger inte reglerna
att upphandlaren ställer krav på lägsta energiförbrukning i transportledet.
Färre transporter och kortare färdsträckor är mycket angeläget för att
minska utsläppen av växthusgaser. Därför måste det i direktiven till
upphandlingsreglerna med miljöhänsyn införas en möjlighet att väga in
sträckan som produkten har färdats. Kristdemokraterna föreslår att regeringen
verkar inom EU för en ändring enligt detta förslag. Detta bör ges regeringen
till känna.

22. Offentlig upphandling, punkt 31 (mp)
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om offentlig upphandling. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ11 yrkande 12 och avslår motion 2003/04:MJ10 yrkandena
7, 9 i denna del och 11.
Ställningstagande
Nuvarande regelverk medger inte att man ställer krav på att en vara är
miljömärkt eller på produktionsprocessen. Om inte förbättring sker bör
regeringen uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag eller söka
ett klargörande från EG-domstolen genom att driva ett fall med krav
motsvarande EU:s miljömärkning. Detta bör ges regeringen till känna.

23. Forskning och utveckling, punkt 34 (v, mp)
av Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om forskning om förnybara energislag. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ11 yrkande 14 och avslår motionerna
2003/04:K416 yrkande 39 i denna del och 2003/04:MJ10 yrkande 14.

Ställningstagande
Sverige bör verka för att en större del av EU:s forskningsbudget går till
forskning om förnybara energislag som solceller, vind och bioenergi.
Finansieringen kan ske genom att anslagen till nukleär forskning minskas.
Detta bör ges regeringen till känna.

24. EU:s miljöledningssystem, punkt 35 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att EU bör införa ett komplement till EMAS (Eco
Management and Audit Scheme). Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ10
yrkande 15 och avslår motion 2003/04:MJ11 yrkande 13.
Ställningstagande
Ett exempel på en mycket viktig frivillig åtgärd är införandet av
miljöledningssystem hos företag och andra organisationer. Många organisationers
miljöledningssystem kontrolleras av externa revisorer enligt en viss
kravspecifikation. Denna kontroll kallas också för certifiering och kan
användas som en konkurrensfördel eller vara ett krav hos vissa upphandlare.
Exempel på miljöledningssystem som kan certifieras är de internationellt
erkända standarderna ISO 14001 och EMAS. En certifiering enligt dessa
standarder är dock relativt kostsam och därför är det mest kapitalstarka
företag som certifierats. Det vore intressant att också få ett mått på
miljöarbetet i mindre företag. I dag arbetar många små och medelstora
företag med miljöledningssystem utan att detta registreras. Den stora
kostnaden för certifiering blir ett hinder för registrering men alltså
inte för ett konsekvent miljöarbete. Kristdemokraterna anser därför att
Sverige bör verka för att EU inför ett komplement till EMAS för mindre
företag. Detta bör ges regeringen till känna.

25. Miljömärkning, punkt 36 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att inom EU verka för en symbolmärkning för
källsortering och återvinning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ282.

Ställningstagande
Frågan om källsortering och återvinning är mycket aktuell och viktig.
Trots informationskampanjer och andra åtgärder kan det konstateras att
det i dag är svårt att på ett enkelt sätt sortera avfall i hushållen.
Tillverkarna har i dag ett ansvar för hur varorna kan återvinnas. Detta
fungerar dock inte tillfredsställande. Ett system borde införas där alla
tillverkare märker sina varor med symboler som sedan också återfinns på
återvinningsstationerna. Detta skulle förenkla sorteringen för det enskilda
hushållet. Det skall inte vara svårare att sortera en vara som kommer
från Syd- eller Östeuropa än en från Sverige. För största genomslag med
konsekvenser för tillverkare, återvinningsansvariga och den enskilde
konsumenten krävs att initiativ tas på EU-nivå. Den svenska regeringen
borde kunna driva denna miljöfråga i EU. Detta bör ges regeringen till
känna.

26. Europeiska miljöbyrån, punkt 37 (mp)
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att inom EU verka för utökade anslag och
befogenheter till den europeiska miljöbyrån. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:U324 yrkande 10.
Ställningstagande
Miljöpartiet vill att regeringen i ministerrådet driver frågan om ett
ramprogram för integrering av miljöfrågorna i övrig verksamhet. Insatser
som bör ingå i ett sådant program är bl.a. att ge ökade resurser och
befogenheter till den europeiska miljöbyrån EEA, som samlar in och
sammanställer information om miljötillståndet i EU. Detta bör ges regeringen
till känna.
Särskilda yttranden

1. Sverige och miljösamarbetet inom EU (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson
(m) anför:
Riksdagens arbete går i för stor utsträckning ut på att besvara skrivelser
och utspel från regeringen och alltför litet på att fatta beslut på grund
av viktiga, innehållsrika propositioner. Detta är ett exempel i mängden.
Vi förbehåller oss rätten att återkomma löpande med våra ställningstaganden
när konkreta EU-frågor läggs på riksdagens bord. Vi vill dock passa på
att nedan redovisa våra utgångspunkter i EU-arbetet.
Det är viktigt att Sverige prioriterar miljöarbetet inom EU eftersom
EU-samarbetet kan få ett helt annat genomslag på miljöområdet än enskilda
svenska nationella satsningar. Bland annat möjligheten att skapa överstatliga
regler gör att EU kan nå stora framgångar när det gäller att minska
miljöproblemen.
Utvidgningen av EU till fler medlemsländer i vårt eget närområde ökar
möjligheterna att inom ramen för EU-samarbetet komma till rätta med
gränsöverskridande miljöproblem som drabbar oss.
Sverige bör verka för att unionen inte ägnar sig åt onödig detaljreglering
på miljöområdet. EU bör prioritera alla former av gränsöverskridande
miljöproblem. På sikt bör det övervägas om inte den svenska miljöpolitikens
lagstiftningsdelar helt kan överföras till EU. Ett ökat ansvarstagande
från EU:s sida möjliggör också en höjning av ambitionerna på Europanivå.

Vi motsätter oss harmoniserade miljöskatter i EU. Vi vill i stället se en
utveckling av gemensamma, marknadsbaserade verktyg såsom handel med
utsläppsrätter. Det finns mycket goda förutsättningar för att kraftigt
förbättra miljösituationen inom EU genom skapandet av en sådan handel.
Östersjösamarbetet och miljöbiståndet till Baltikum och övriga länder i
Östeuropa måste fortsätta. Sverige bör särskilt prioritera Östersjön och
Östersjöregionen samt Kolahalvön i samarbetet.
Sveriges möjlighet att nå framgångar i det internationella arbetet bygger
på vårt lands trovärdighet och kompetens. Sveriges egna resultat och
prioriteringar på miljöområdet är således viktiga.

2. EU och miljömålen (fp)
Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp) anför:
Vi liberaler har sedan Europasamarbetets början varit starkt övertygade
om vilka unika möjligheter EU har att minska gränsöverskridande miljöproblem.
Miljön är ett tydligt exempel vars frågeställningar i många fall måste
lösas på internationell nivå. Möjligheterna till bindande överstatliga
beslut, och att ställa länder till svars som inte följer och respekterar
gemensamt uppsatta mål, bör inom miljöområdet utnyttjas till fullo av EU.
För att kunna förbättra miljöarbetet är det av central vikt att engagemanget
och delaktigheten från såväl allmänhet som myndigheter, organisationer
och det politiska etablissemanget i stort fördjupas.
Akuta miljöproblem men även ny kunskap på miljöområdet leder dock ofta
till att omprioriteringar måste göras. Därför är det viktigt att ha en
övergripande strategi för miljöarbetet inom EU. Subsidiaritetsprincipen
måste vara en självklar ledstjärna på miljöområdet, och miljöfrågorna
måste lösas på den nivå som är lämpligast. Detta lämnar också utrymme för
EU att koncentrera sig på sådana områden där gemenskapen kan göra en tydlig
skillnad. Detta gäller t.ex. klimatfrågorna, kemikaliepolitiken och arbetet
för att skydda marina miljöer.
Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste miljöfrågor och Folkpartiet
anser att detta område skall ges hög prioritet. För att genomföra rationella
åtgärder måste EU ges ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En
europeisk koldioxidskatt på miniminivå är ett möjligt verktyg. Trots att
samtliga partier säger sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en
av de medlemsstater som starkt motarbetar en sådan utveckling. Eftersom
enighet krävs finns det risk att det medlemsland som har lägst miljöambition
kan stoppa en rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen ökar
när nya medlemmar med stor kolproduktion får vetorätt.
Arbetet med EU:s nya kemikalielagstiftning (REACH) är av största vikt.
Sverige måste verka för att förslaget inte urholkas i det fortsatta arbetet.
Sverige bör också verka för att det slutgiltiga förslaget blir tydligare
och mer lättillgängligt för användarna. EU:s lagstiftning om bekämpningsmedel
måste i större utsträckning bli en minimilagstiftning.
Folkpartiet har sedan lång tid tillbaka krävt att EU:s gemensamma
jordbrukspolitik reformeras. Det övergripande målet för den gemensamma
jordbrukspolitiken bör vara ett mål för hållbar utveckling. Folkpartiet anser
vidare att den gemensamma jordbrukspolitiken bör kopplas tydligare till
miljö- och landsbygdsåtgärder.

3. Miljösamarbetet inom EU (kd)
Sven Gunnar Persson (kd) anför:
Det internationella perspektivet
Den rika världen är ett hot mot en ekologisk balans genom hög konsumtion
och ineffektivt resursutnyttjande. Fattigdomen i stora delar av världen
förvärrar ytterligare hoten mot ekosystemet, som utsätts för ett mycket
hårt tryck till följd av urbanisering och kortsiktigt utnyttjande av
framför allt träråvaror. Den rika världen har ett ansvar att hantera denna
situation genom en rättvis handelspolitik och ett effektivt bistånd på en
anständig nivå. EU bör inta ledarrollen i arbetet för en global hållbar
utveckling. Miljösamarbetet över nationsgränserna är en av EU:s viktigaste
uppgifter.
En hållbar utveckling förutsätter också marknadsekonomi och demokrati.
Inte någonstans har miljöförstöringen varit så stor som i de länder där
planekonomi tillämpats. De rika länderna måste också se till att fattiga
länder får del av den tekniska utvecklingen så att de kan undvika många
av de felsatsningar som gjorts i den rika världen. EU bör genom handel
och bistånd underlätta omställningen till miljömässigt hållbara tekniker,
i synnerhet energisystem, i tredje världen.
EU:s biståndsverksamhet uppvisar i dag många brister, både vad gäller
inriktning och resultatredovisning. Integreringen av miljöhänsyn har gått
långsamt, vilket innebär att EU på många områden överför ett tänkande som
vi själva gått ifrån på grund av dess negativa inverkan på miljön. Insatser
för att stödja användningen av miljövänlig teknik saknas, liksom systematiska
insatser för att stärka naturresursbasen i utvecklingsländerna.
Ett rikt odlingslandskap
Det är oroande att genmodifiering inte nämns i regeringens skrivelse.
Rätt använd kan genmodifiering komma till god användning inom jordbruks-
och livsmedelssektorn. Kunskapen om hur miljö och hälsa påverkas av
genteknik är dock inte tillräcklig.
Genmodifierade grödor riskerar att slå ut traditionella växtsorter och
störa ekosystemet. Allergiker kan drabbas om en gen från det allergena
ämnet återfinns i en vara som vanligtvis inte framkallar allergiska
reaktioner. De långsiktiga riskerna med utsättning av grödor som är resistenta
mot exempelvis vissa sjukdomar, skadeinsekter eller kemikalier är inte
tillräckligt klarlagda. Med utgångspunkt i förvaltarskapsprincipen och
försiktighetsprincipen bör EU och Sverige vara synnerligen restriktiva
med att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel.
Eftersom de långsiktiga riskerna med GMO ännu är okända anser Kristdemokraterna
att de producenter som använder GMO i sina produkter tydligt måste informera
om detta. Som konsument skall man ha möjlighet att undvika produkter som
innehåller genetiskt modifierade organismer eller produkter i vilka GMO
funnits med under framställningsprocessen.
Forskningen om genmodifierade livsmedel behöver stärkas. Kunskaperna är
ännu otillräckliga beträffande resultaten av gentekniken eller hur
genmodifierade livsmedel påverkar människor, djur och natur.
Risken finns att grödor med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa
bekämpningsmedel kan korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider,
med svåröverblickbara ekologiska följder. Utsättning av sådana organismer
skall för närvarande inte tillåtas i öppen odling utan endast i
tillståndsprövade försöksodlingar. Detta bör vara en gemensam EU-policy.
Växt- och djurförädlingen kan förstärka utarmningen av det genetiska
kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen
av gener ger mindre variation att bygga vidare på. En så bred genetisk
bas som möjligt är en form av försäkring inför framtiden.

4. Internationellt miljösamarbete (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v) anför:
Det internationella perspektivet
Vänsterpartiet anser att Sverige bör förändra reglerna för exportkrediter
så att offentlig kredit- och garantigivning enbart kan ges till företag
som följer grundläggande regler för arbetsrätt, miljö och mänskliga
rättigheter. Sverige bör enligt vår mening kunna vara ett föregångsland i
denna fråga.
Giftfri miljö
Enligt kommissionens beräkningar kommer industrins kostnader för att bygga
upp ett system inom EU för säkrare kemikalieanvändning och utvärdering
att uppgå till mellan 1,5 och 3,5 miljarder euro. Samtidigt visar beräkningar
att samhället kommer att spara mellan 18-54 miljarder euro på 30 år när
det gäller kostnader för yrkessjukdomar.
Vi anser att försiktighetsprincipen skall vara en hörnsten i kemikaliepolitiken.
För många persistenta och bioackumulerande ämnen finns idag tillräcklig
kunskap för att förbud skall kunna införas med hänvisning till
försiktighetsprincipen. Därför bör så många ämnen som möjligt fasas ut utan att
riskutvärderingar görs. Detta skulle leda till att många av de djurförsök
som skulle genomföras i samband med riskutvärderingar kan undvikas. Om
förbud inte införs för dessa särskilt farliga ämnen anser vi att ett
tidsbegränsat godkännande borde införas.
Vi är oroliga för att vårt nationella förbud mot kemiska produkter
innehållande metylenklorid eller tetrakloretylen, som Sverige haft sedan
början av 1990-talet, kan komma att upphöra.
Kunskapen om kemikalier i allmänhet är i dag bristfällig och erhålls oftast
inte förrän störningar på människans hälsa eller ekosystemen påträffats.
Därför bör en skärpning införas även för de farliga kemikalier som säljs
i små volymer. Det är även viktigt att information om varors kemikalieinnehåll
görs tillgänglig för andra företag och allmänheten.
Vänsterpartiet anser att teststrategier behöver tas fram för att effektivisera
testmetoderna och undvika djurtester.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen.
Följdmotioner
2003/04:MJ10 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bevarandet av ett rikt odlingslandskap skall vara ett område
där insatser särskilt prioriteras inom EU-arbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om EU:s ansvar för upprättandet av ett hållbart trafiksystem utan
fossila bränslen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetet med EU:s kemikaliestrategi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder inom EU mot oljeutsläpp till havs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör verka för att EU-länderna snarast ratificerar
AFS-konventionen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att EU:s finansieringsdel av miljö- och landsbygdsprogrammet
bör öka.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om EU:s regler för offentlig upphandling vad avser möjligheten att
välja bort produkter som framställts genom användande av genetiskt
modifierade organismer.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att beslut om miniminivåer på miljöavgifter skall kunna fattas
genom majoritetsbeslut.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om internalisering av miljökostnaderna för produktion och transport
av varor, såväl på den inre marknaden som i internationella handelsavtal.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheten för medlemsländer att ha strängare miljöregler
än vad EU:s lagstiftning kräver.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om krav på miljöhänsyn, inklusive hänsyn till transporter,
vid offentlig upphandling.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att EU genom handel och bistånd bör underlätta omställningen
till miljömässigt hållbara tekniker, i synnerhet energisystem, i tredje
världen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om miljöprövning vid exportkrediter från medlemsländerna.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att EU bör vara pådrivande i fusionsforskningen och medverka
till att ITER konstrueras så snart som möjligt.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att EU bör införa ett komplement till EMAS för mindre
företag.
2003/04:MJ11 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om integration av miljöfrågor i relevanta politikområden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen, inom EU och i andra internationella sammanhang,
skall verka för att kommande internationella överenskommelser om
koldioxidutsläpp baseras på utsläpp per capita.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att undersöka möjligheterna att använda styrmedel som
gränskorrigerade koldioxidavgifter eller koldioxidrelaterade importavgifter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att harmoniserade regler i EU skall vara minimiregler så att
enskilda EU-länder skall kunna införa strängare regler.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miljögarantin.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige inte skall kringgå EU-förbud mot kemiska produkter
genom att tillåta andra produkter med liknande egenskaper.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen i EU:s
kemikaliepolitik.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om majoritetsbeslut för skatter på miljöområdet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en miniminivå för koldioxidskatt inom EU.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införande av minimiskatter på bränsle för flyg och fartyg
i internationell trafik.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om EU:s statsstödsregler.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om offentlig upphandling.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige skall verka för att miljörevision byggs upp
inom EU.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning om förnybara energislag.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om EU:s biståndsverksamhet.
2003/04:MJ12 av Lennart Fremling m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att allmänhetens delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de EU-regler som påverkar miljöområdet i huvudsak skall
vara minimiregler och att enskilda länder därmed skall kunna ha striktare
nationella regler än vad EU föreskriver.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en ökning av koldioxidutsläpp inte skall kunna kompenseras
av växande skog, s.k. gröna sänkor.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör driva på för ett bredare synsätt vad avser
transportsektorns miljöeffekter, t.ex. bör flyget inkluderas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om EU:s skogsbruksstrategi.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige måste vara pådrivande för att EU:s nya
kemikalielagstiftning
skall utformas på ett mer transparent sätt.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i EU ställa högre krav på Ryssland i arbetet med att få
bort undermåliga oljetransporter till havs och att få Östersjön klassat
som särskilt känsligt område.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige kraftfullt skall verka för att beslut om miniminivåer
för miljöskatter fattas med kvalificerad majoritet i stället för med
enhällighet, som gäller i dag.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige skall verka för att utsläppsrätter för klimatpåverkande
gaser ges ut enbart genom auktion för den andra handelsperioden 2008-2012.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att EU:s strukturfonder behöver reformeras.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige bör verka för en ökad harmonisering av
miljöreglerna i EU.
2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inom EU verka för utökade anslag och befogenheter
till den europeiska miljöbyrån.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen skall verka för att beslut inom EU skall
föregås av en grundlig kontroll gentemot en checklista med gällande
miljöprinciper.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen skall verka för att uppnå en bättre
tillämpning av gällande gemenskapslagstiftning på miljöområdet.
2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

51. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att miljöpröva EU:s ekonomi.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att EU intar ledarrollen i arbetet för en global hållbar
utveckling.
2003/04:K419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för en bättre och effektivare miljöpolitik samt
livsmedelssäkerhet.
2003/04:T468 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör verka för att svavelfri diesel snarast blir
standard inom EU.
2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att arbeta för att även EU:s regler för miljöklassning
av bilar inkluderar utsläpp av fossil koldioxid.
2003/04:MJ234 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör verka för att Sverige skall fortsätta att vara drivande i utvecklingen
av avgas- och bullerkrav för arbetsmaskiner inom konstellationen EU och
USA.
2003/04:MJ236 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör verka för att substitutionsprincipen skrivs in i REACH (Registration,
Evaluation, Authorisation and Restrictions of Chemicals).
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör verka för att de ämnen som i dag är klassade som särskilt farliga
skall förbjudas utan föregående utvärderingsprocess enligt REACH.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att om
särskilt farliga ämnen under punkt 3 inte förbjuds bör regeringen verka för
att införa tidsbegränsat godkännande av särskilt farliga ämnen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör verka för att riskutvärderingar och information om varors kemikalieinnehåll
görs tillgängliga för andra företag och allmänheten.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör verka för att kunskapskraven för ämnen som tillverkas och säljs skärps
ytterligare.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör verka för att sanktionssystem för tillämpningen av REACH upprättas.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör verka för att bilagorna grundas på utvärderingar av kunskapsläget
internationellt kring testmetoder och att teststrategier införs för att
effektivisera testmetoderna och undvika djurtest.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
bör verka för att det svenska förbudet mot kemiska produkter som helt
eller delvis består av metylenklorid eller tetrakloretylen skall skyddas.

2003/04:MJ282 av Dan Kihlström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att inom EU verka för en symbolmärkning för källsortering och återvinning.

2003/04:MJ284 av Rosita Runegrund (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av internationellt miljösamarbete.
2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige skall verka för att inrätta en Östersjöregering med
kraftfull beslutskompetens.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att värnandet av miljön i och kring Östersjön är en gemensam
europeisk angelägenhet.
2003/04:MJ365 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att harmoniserade regler i EU skall vara minimiregler
så att enskilda EU-länder skall kunna ha strängare regler.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att enskilda länder som förbjudit kemiska produkter
inte tvingas återinföra dessa.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att Sverige hårt skall driva substitutionsprincipen i
EU:s kemikaliepolitik.
2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om arbetet med EU:s gemensamma kemikaliestadga.
2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Sveriges agerande i EU.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Sveriges internationella agerande.
2003/04:MJ411 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för
ekologiskt hållbar utveckling.
2003/04:MJ459 av Michael Hagberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om utsläpp från den kärntekniska anläggningen i Sellafield.
2003/04:MJ460 av Michael Hagberg och Sonja Fransson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av att se över EU:s avfallsdefinition.
2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av internationell miljösamverkan.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ändringar i förslaget till ny kemikaliepolitik inom EU.

2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP).