Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ett stärkt Green Cargo AB för hållbaratransportlösningar

Betänkande 2003/04:NU15

Näringsutskottets betänkande2003/04:NU15

Ett stärkt Green Cargo AB för hållbaratransportlösningar


Sammanfattning

Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  (prop.
2003/04:127) om åtgärder i Green Cargo med syfte att
företaget  skall utvecklas till att vara ett lönsamt
och  framgångsrikt  logistikföretag  och  menar  att
riksdagen  bör  bemyndiga  regeringen att vidta de i
propositionen  föreslagna åtgärderna.  Bemyndigandet
innefattar att regeringen  under  åren 2004 och 2005
får  avyttra  hela  eller delar av aktieinnehavet  i
Green Cargo, får förvärva  aktier eller andra former
av andelar i det företag eller den företagsgrupp som
förvärvar  aktier  i  Green  Cargo,   får   förvärva
rättigheter till sådana aktier eller andra former av
andelar  eller  får tillskjuta kapital till bolaget.
Vidare  innebär  bemyndigandet  att  regeringen  får
vidta  de åtgärder  som  i  övrigt  behövs  för  att
genomföra en omstrukturering av företaget.

Det är utskottets uppfattning att den strategi som
regeringen  förordar  väl svarar mot de åtgärder som
utskottet anser bör komma  till  stånd  för att möta
den situation som Green Cargo i dag befinner  sig  i
och de utmaningar företaget står inför. En eventuell
avyttring  av  hela eller delar av Green Cargo måste
enligt   utskottet   göras   utifrån   affärsmässiga
grunder. Enligt  utskottets mening inbegrips i detta
en helhetsbedömning  vari  bl.a. bör invägas vad som
är bäst för företaget, för fortsatta godstransporter
på järnväg i Sverige och för  ägarna  -  det svenska
folket.   Hänsyn  bör  även  tas  till  de  mål  för
transportpolitiken    som    riksdagen   fastställt.
Beträffande   möjligheten  att  tillskjuta   kapital
framhåller  utskottet   att   riksdagen,  genom  att
bifalla  regeringens  förslag, kan  säkerställa  att
Green  Cargo ges tillräckliga  finansiella  resurser
för att  genomföra  det operativa åtgärdsprogram som
redogörs för i propositionen  samt  de investeringar
som   krävs   för  att  företaget  skall  uppnå   en
långsiktigt konkurrenskraftig position.
När det gäller  regeringens  förslag i den del som
rör finansieringen av åtgärderna  i  Green Cargo har
utskottet  i sak inget att erinra mot att  riksdagen
godkänner   att   de   föreslagna   åtgärderna   får
finansieras   från    det    särskilda    kontot   i
Riksgäldskontoret  avsett  för insatser i av  staten
hel-  eller  delägda aktiebolag.  Med  anledning  av
finansutskottets   ställningstagande  om  förbättrad
kapitalstruktur hos  statliga  bolag  i  det nyligen
justerade  betänkandet  2003/04:FiU21  ser utskottet
emellertid det påkallat med ett klarläggande när det
gäller   finansieringen.   Enligt   utskottet    bör
riksdagen besluta att finansieringen av åtgärderna i
Green  Cargo  får  göras  inom  de  ramar  riksdagen
fastställt     skall     gälla    för    finansiella
omstruktureringar inom den statliga bolagssfären.
I  en  reservation  (fp,  kd,   c)   föreslås  att
propositionen   skall   avslås.  Det  av  regeringen
presenterade    beslutsunderlaget     är,     enligt
reservanternas  mening,  otillräcklig  som grund för
ett   riksdagsbeslut.  Beträffande  förslaget   till
bemyndigande   att  vidta  åtgärder  i  Green  Cargo
förordas  i en reservation  (m,  fp)  att  riksdagen
skall bemyndiga  regeringen  att  avyttra  företaget
medan  de  övriga  delarna av regeringens förslag  i
denna  del  avvisas.  En   avyttring   av  företaget
förordas  också  i  en  annan  reservation  (kd,  c)
samtidigt  som  reservanterna  framlägger  ett  eget
förslag  till hur Green Cargo skall komma till rätta
med sin kapitalbrist.  Även förslaget om godkännande
av  finansieringen  av  åtgärderna  avstyrks  i  två
reservationer (m, fp; kd, c).


Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1.      Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N15 yrkande
1 och 2003/04:N17 yrkande 1.
Reservation 1 (fp, kd, c)

2.      Bemyndigande att vidta åtgärder i
Green Cargo AB

Riksdagen bemyndigar  regeringen att under åren
2004 och 2005
a)  vidta,  var  för  sig  eller  i  kombination,
följande åtgärder:
·  avyttra  hela  eller  delar av  aktieinnehavet  i
Green Cargo AB,
·  förvärva aktier eller andra  former  av andelar i
det företag eller den företagsgrupp som förvärvar
aktier i Green Cargo AB,
·  förvärva  rättigheter  att förvärva aktier  eller
andra former av andelar  i  det företag eller den
företagsgrupp som förvärvar aktier  i Green Cargo
AB,
·  tillskjuta kapital till Green Cargo AB,
b) vidta de åtgärder som i övrigt behövs  för att
genomföra en omstrukturering av Green Cargo AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:127
i  denna  del  och av-slår motionerna 2003/04:N15
yrkande 2, 2003/04:N16 yrkandena 1-4, 2003/04:N17
yrkandena 2-10 och 2003/04:N18 yrkandena 1-4.
Reservation 2 (m, fp)
Reservation 3 (kd, c)

3.      Finansiering av åtgärder i Green
Cargo AB

Riksdagen godkänner  vad  utskottet föreslår om
finansieringen av åtgärder enligt förslagspunkt 2
a. Därmed bifaller riksdagen  delvis  proposition
2003/04:127  i  denna  del  och avslår motionerna
2003/04:N16 yrkande 5 och 2003/04:N18 yrkande 5.
Reservation 4 (m, fp)
Reservation 5 (kd, c)
Stockholm den 28 maj 2004

På näringsutskottets vägnar


Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit  i beslutet: Marie
Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd  Saarinen (mp),
Nils-Göran  Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp),  Sylvia
Lindgren  (s),   Maria  Larsson  (kd),  Karl  Gustav
Abramsson (s), Ulla  Löfgren  (m),  Carina Adolfsson
Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Åsa  Torstensson
(c),  Anne  Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson  (m),
Lars Johansson  (s),  Reynoldh  Furustrand  (s)  och
Gunilla Wahlén (v).
2003/04

NU15


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels  proposition  2003/04:127 om ett stärkt Green
Cargo AB för hållbara transportlösningar,
dels  4  motioner  som  väckts  med  anledning  av
propositionen.
Representanter  för Näringsdepartementet  har  inför
utskottet  lämnat   kompletterande   upplysningar  i
ärendet.


Propositionens huvudsakliga innehåll


I   propositionen   föreslås   att  riksdagen   dels
bemyndigar regeringen att under  åren  2004 och 2005
vidta,  var  för  sig eller i kombination,  följande
åtgärder:   att  avyttra   hela   eller   delar   av
aktieinnehavet i Green Cargo AB, att förvärva aktier
eller andra former  av  andelar  i det företag eller
den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo
AB,  att  förvärva  rättigheter att förvärva  aktier
eller andra former av  andelar  i  det företag eller
den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo
AB eller att tillskjuta kapital till  Green Cargo AB
samt att vidta de åtgärder som i övrigt  behövs  för
att  genomföra en omstrukturering av Green Cargo AB,
dels godkänner  att  dessa  åtgärder får finansieras
från det särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett
för  insatser  i  av  staten  hel-   eller   delägda
aktiebolag.
Utskottets överväganden


Reservationer


Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av  Eva  Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Yvonne
Ångström (fp) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår  proposition 2003/04:127. Därmed
bifaller riksdagen motionerna  2003/04:N15 yrkande 1
och 2003/04:N17 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att propositionen bör avslås.  Det underlag
som  redovisas i propositionen är otillräckligt  som
grund  för  ett  riksdagsbeslut.  Propositionen  har
allvarliga  brister och den saknar i princip helt de
konsekvensanalyser  som  enligt  gällande riktlinjer
skall  ingå  i  en  proposition.  Utan   en   tydlig
redovisning  av problem, konsekvenser och alternativ
ges riksdagen  inte  några  reella  möjligheter  att
värdera regeringens förslag. Vidare menar vi att det
är  oetiskt  av  regeringen att begära en oinskränkt
fullmakt av riksdagen  som  innebär att regeringen i
praktiken  kan  göra  vad  den  vill   med  bolaget.
Regeringen vill bl.a. ha riksdagens bemyndigande att
kunna  tillskjuta  kapital  till  Green  Cargo,  men
redogör  inte i propositionen för storleken  på  ett
sådant tillskott. Regeringen verkar ha förträngt att
statliga företag - såsom Green Cargo - ägs gemensamt
av det svenska  folket  och att dessa företag enbart
förvaltas av regeringen.  Som företrädare för ägarna
-   det  svenska  folket  -  har   riksdagen   såväl
skyldigheten som rättigheten att av regeringen kräva
ett  mer   fullödigt  underlag  innan  något  beslut
fattas.  Ett   ytterligare   skäl   till  att  avslå
propositionen  är  dess  avsaknad  av en  analys  av
konkurrensen på den svenska marknaden för godstrafik
på  järnväg,  vilken  i  dag  är  starkt  begränsad.
Regeringen  tydliggör  inte  i propositionen hur  de
förslag   som   framläggs   kommer   att   förbättra
konkurrenssituationen på denna marknad.  Även frågan
om    förenligheten   med   EU:s   konkurrens-   och
statsstödsregler  behandlas  i  propositionen på ett
icke    tillfredsställande    sätt.    Utifrån    de
förutsättningar   som   regeringen   presenterar   i
propositionen    är    det    tveksamt   ifall   ett
kapitaltillskott  går  att  förena   med   den  s.k.
marknadsekonomiska investerarprincipen.

Sammantaget  anser  vi,  mot den bakgrund som  här
redovisats, att beslutsunderlaget i propositionen är
såväl   undermåligt   som   bristfälligt   och   att
propositionen därför inte kan  ligga  till grund för
ett riksdagsbeslut. Propositionen bör därför avslås.
Därmed   blir   det   aktuella   yrkandet  i  motion
2003/04:N17 (kd, c) tillgodosett och tillstyrks. Det
sagda innebär även att motion 2003/04:N15  (v) i här
aktuell del blir tillgodosedd.

2. Bemyndigande att vidta åtgärder i Green
Cargo AB (punkt 2)

av  Per  Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne  Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2003/04:N16 yrkandena
1-4 och 2003/04:N18  yrkandena  1-3, bifaller delvis
motionerna 2003/04:N17 yrkandena 3-6 och 2003/04:N18
yrkande  4  och avslår proposition  2003/04:  127  i
denna del och  motionerna  2003/04:N15 yrkande 2 och
2003/04:N17 yrkandena 2 och 7-10.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad  som anförs i motionerna
2003/04:N16 (m) och 2003/04:N18 (fp) - att staten är
en dålig företagsägare. Green Cargo är nu ännu ett i
raden  av statligt ägda bolag som,  tillsammans  med
bl.a. SJ,  Posten och Teracom, illustrerar detta med
stor tydlighet.

Det  är  vår   uppfattning   att  statens  främsta
näringspolitiska uppgift bör vara att ange ramar och
regelsystem för näringslivets verksamhet  och  bidra
till   att   skapa  förutsättningar  för  långsiktig
tillväxt. Om staten  samtidigt  uppträder  som ägare
och  som  utformare  av  de  regler  som  gäller för
näringslivets  verksamhet  uppstår  en  rad problem,
däribland risk för konkurrenssnedvridning,  risk för
inoptimala  investeringsbeslut samt svårigheter  att
tillföra kapital  till  företag  som behöver kapital
för  expansion.  Grundprincipen  måste,  enligt  vår
mening, vara att konkurrensutsatt  verksamhet  skall
bedrivas i privat regi.
Vidare  menar  vi att försäljningen av de statliga
bolagen måste ske  på  ett  ansvarsfullt  sätt.  Det
innebär att det berörda företaget skall bli starkare
och    mer    konkurrenskraftigt    efter   slutförd
privatisering.   Hänsyn   måste   därför  tas   till
företagets  intressen, bl.a. vid valet  av  tidpunkt
för försäljningen och hur ägarstrukturen skall se ut
samt vid valet  av  metoderna  för  genomförandet av
försäljningen.
Mot bakgrund av vår principiella inställning  till
statligt  ägda  företag har vi inget att invända mot
att regeringen bemyndigas  att  avyttra det statliga
aktieinnehavet i Green Cargo. En  avyttring bör dock
ske  genom en regelrätt försäljning  av  hela  eller
delar  av  företaget,  om det inte finns starka skäl
som talar för en annan lösning.  Det är samtidigt av
stor   vikt   att   konkurrensaspekterna    beaktas.
Avyttringen  får inte medföra minskad konkurrens  på
transportmarknaden.  Då Green Cargo i dag svarar för
ca  80 %  av  godstransporterna   på   järnväg   bör
överväganden  göras om att avyttra företaget i delar
för att främja  en  god  konkurrens. Ur medborgarnas
perspektiv  kan  det  vara att  föredra  att  stycka
företaget, även om detta  skulle  leda till en lägre
intäkt vid försäljning, för att därigenom  uppnå god
konkurrens  som  kan  leda  till  lägre  priser  och
effektivare   transporter.   Riksdagen   bör  därför
bemyndiga  regeringen  att under åren 2004 och  2005
avyttra  hela aktieinnehavet  i  Green  Cargo  eller
avyttra företaget  i delar på ett sådant sätt att en
god konkurrens på transportmarknaden gynnas.
Vi vill däremot inte  ersätta det statliga ägandet
i Green Cargo med ett delägande  i ett annat företag
eller  i  en  annan  företagsgrupp.  Regeringen  bör
därför  inte  bemyndigas  att förvärva aktier  eller
andra  former  av andelar i det  företag  eller  den
företagsgrupp som  förvärvar  aktier  i Green Cargo,
eller  att  förvärva rättigheter till sådana  aktier
eller andelar.
Regeringen   bör   inte   heller   bemyndigas  att
tillskjuta kapital till Green Cargo. I propositionen
finns    förvisso   en   bedömning   av   företagets
investeringsbehov,  men det finns ingen bedömning av
utsikterna  att få en  rimlig  avkastning  på  dessa
investeringar.  Någon  nivå  på  kapitaltillskottets
storlek anges ej heller. Detta gör att det dels inte
går att bedöma om ett kapitaltillskott  till bolaget
är  en  ansvarsfull användning av skattemedel,  dels
inte går  att  bedöma om ett sådant kapitaltillskott
är  i  enlighet  med   den  s.k.  marknadsekonomiska
investerarprincipen.
I den händelse en avyttring  av  Green  Cargo inte
låter sig göras inom de ramar vi här föreslagit  har
regeringen  möjlighet att återkomma med ett nytt och
mer fullödigt  förslag  till riksdagen som möjliggör
en avyttring av bolaget.
Riksdagen  bör genom ett  tillkännagivande  anmoda
regeringen att  vidta åtgärder i enlighet med vad vi
anfört. Det sagda ligger även delvis i linje med vad
som anförs i motion  2003/04:N17  (kd,  c), vilken i
här aktuella delar delvis kan anses tillgodosedd och
tillstyrks.

3. Bemyndigande att vidta åtgärder i Green
Cargo AB (punkt 2)

av Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  2 borde
ha följande lydelse:

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed
bifaller  riksdagen  motion  2003/04:N17   yrkandena
2-10,   bifaller   delvis   motionerna   2003/04:N16
yrkandena  1-3  och  2003/04:N18  yrkandena 1-4  och
avslår  proposition  2003/04:127  i  denna  del  och
motionerna  2003/04:N15  yrkande  2  och 2003/04:N16
yrkande 4.

Ställningstagande

Återigen  tvingas  vi konstatera att regeringen  får
komma  till riksdagen  och  begära  att  skattemedel
skall användas  för  att rädda ett misskött statligt
företag. Listan över liknande  fall kan göras lång -
SJ, Teracom och Posten, för att  nämna  några. Detta
förstärker vår åsikt att staten inte själv  bör  äga
företag, utom när det finns särskilda skäl för det.

Det   är   vår  uppfattning  att  statens  främsta
näringspolitiska uppgift bör vara att ange ramar och
regelsystem för  näringslivets  verksamhet och bidra
till   att  skapa  förutsättningar  för   långsiktig
tillväxt.  Om  staten  samtidigt uppträder som ägare
och  som  utformare  av de  regler  som  gäller  för
näringslivets verksamhet  uppstår  en  rad  problem,
däribland risk för konkurrenssnedvridning, risk  för
inoptimala  investeringsbeslut  samt svårigheter att
tillföra  kapital till företag som  behöver  kapital
för  expansion.  Grundprincipen  måste,  enligt  vår
mening,  vara  att konkurrensutsatt verksamhet skall
bedrivas i privat regi.
Vidare menar vi  att  försäljningen av de statliga
bolagen  måste  ske på ett  ansvarsfullt  sätt.  Det
innebär att det berörda företaget skall bli starkare
och    mer   konkurrenskraftigt    efter    slutförd
privatisering.   Hänsyn   måste   därför   tas  till
företagets  intressen,  bl.a.  vid valet av tidpunkt
för försäljningen och hur ägarstrukturen skall se ut
samt  vid  valet av metoderna för  genomförandet  av
försäljningen.
Mot bakgrund  av vår principiella inställning till
statligt ägda företag  har  vi inget att invända mot
att regeringen bemyndigas att  avyttra  det statliga
innehavet  i Green Cargo. Vi anser dock -  i  likhet
med vad som  anförs  i  motion 2003/04:N17 (kd, c) -
att den affärsuppgörelse som regeringens proposition
verkar  syfta  till  sker på  fel  sätt,  under  fel
omständigheter och med fel motpart.
Vid avvecklingen av  det  statliga ägandet i Green
Cargo     är     det     av     stor     vikt    att
konkurrensförhållandena på marknaden beaktas. Det är
vår uppfattning att avyttringen inte får medföra  en
minskad  konkurrens  på transportmarknaden. Då Green
Cargo i dag svarar för  ca 80 % av godstransporterna
på järnväg bör företaget  avyttras  i  delar för att
främja god konkurrens. Regeringen bör därför  ges  i
uppdrag  att avyttra Green Cargo, dotterbolaget TGOJ
Trafik AB  samt  Green  Cargos andelar i CargoNet AS
till olika köpare mot kontant  betalning.  Vi  anser
emellertid inte att regeringen skall bemyndigas  att
förvärva  aktier eller andra former av andelar i det
företag eller den företagsgrupp som förvärvar aktier
i Green Cargo,  eller  att förvärva rättigheter till
sådana aktier eller andelar.
Till  skillnad  från  det   kapitaltillskott   som
regeringen   förordar  menar  vi  att  Green  Cargos
kapitalbrist bör  avhjälpas  genom  en  eftergift av
hela den hyresskuld som bolaget har gentemot  staten
genom    affärsverket   Statens   järnvägar.   Denna
eftergift  skall  vara  bunden  till att Green Cargo
återlämnar    samtliga    inhyrda    fordon     till
affärsverket.  På  detta sätt skulle Green Cargo ges
en soliditet på nästan  60  %  samtidigt som bolaget
befrias från den största affärsrisken  som det i dag
tyngs av. De finansiella problem som detta i sin tur
skulle skapa för affärsverket får antingen lösas via
den hyra som debiteras tågoperatörerna eller via ett
kapitaltillskott. Vi menar att denna lösning  är att
föredra  framför  regeringens  lösning; vårt förslag
skapar     möjligheter    att    vidta    nödvändiga
strukturförändringar   samtidigt   som  det  ger  en
möjlighet  att välja hur stor del av  kostnaden  för
överbelåningen som skall finansieras av staten genom
kapitaltillskott   och   hur   stor  del  som  skall
finansieras    genom   uthyrningsverksamheten    hos
affärsverket.    Förslaget     skapar     även    en
konkurrensneutralitet  mellan  tågoperatörerna,  och
det  ger  inte  heller  Green  Cargo  några  försteg
gentemot  övriga aktörer på marknaden,  vilket  blir
fallet om bolaget ges ett kapitaltillskott.
I och med  att  en  stor  del av de dragfordon som
finns  tillgängliga för godstrafik  på  den  svenska
järnvägsmarknaden   återlämnas   till   affärsverket
Statens järnvägar förhindras även att en  stor aktör
kan  motverka att mindre konkurrenter kommer  in  på
marknaden.  Därmed  får  alla bolag, på lika villkor
och  till  samma  kostnader,  tillgång  till  fordon
samtidigt som Green  Cargo  inte längre behöver bära
kostnaderna  av de dyra hyresavtal  som  en  gång  i
tiden ingicks av affärsverket Statens järnvägar.
Vi anser även att det är statens uppgift att skapa
förutsättningar  för  att  möjliggöra  en  ökning av
mängden     gods    som    fraktas    på    järnväg.
Remissbehandlingen    av    förslagen   från   såväl
Järnvägsutredningen   som  Godstransportdelegationen
bör därför inväntas innan  regeringen låser fast sig
i   en   strukturaffär   som   kan   få   allvarliga
konsekvenser  för  små  och medelstora företag,  för
arbetare inom transportsektorn och för miljön.
Vi  kan  konstatera  att  såväl  de  åtgärder  som
regeringen föreslår som de åtgärder  vi har förordat
kan  utgöra statsstöd enligt EU:s regler.  Riksdagen
bör därför  uppdra  åt regeringen att i enlighet med
artikel 88.3 i EG-fördraget  underrätta kommissionen
om de beslutade åtgärderna att stärka Green Cargo.
Därtill bör regeringen, senast  i februari 2006, i
en skrivelse till riksdagen redovisa de åtgärder som
vidtagits till följd av riksdagens  beslut i ärendet
samt vilka konsekvenser detta fått för  bolagen  och
bolagens   anställda   samt   vilka   återverkningar
åtgärderna  haft på järnvägsmarknaden i  stort.  Det
sistnämnda     inbegriper      de      konkurrerande
tågoperatörerna,   andelen   gods  som  fraktas   på
järnväg, fordonsförsörjningen,  affärsverket ekonomi
och    organisation   samt   godstransportföretagens
kunder.
Riksdagen  bör  genom  ett tillkännagivande anmoda
regeringen att vidta åtgärder  i enlighet med vad vi
anfört. Det sagda ligger även delvis i linje med vad
som   anförs  i  motionerna  2003/04:N16   (m)   och
2003/04:N18  (fp), vilka i här aktuella delar delvis
kan  anses tillgodosedda  och  därför  tillstyrks  i
dessa delar.

4. Finansiering av åtgärder i Green Cargo AB
(punkt 3)

av  Per  Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne  Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N16 yrkande  5
och  2003/04:N18  yrkande  5  och avslår proposition
2003/04:127 i denna del.

Ställningstagande

För  att  finansiera de föreslagna  åtgärderna  vill
regeringen ha riksdagens godkännande att använda sig
av det särskilda  kontot  i Riksgäldskontoret avsett
för  insatser  i  av  staten  hel-   eller   delägda
aktiebolag.  För  att möjliggöra finansieringen  har
regeringen  i  2004  års  ekonomiska  vårproposition
(prop.  2003/04:100)  föreslagit   vissa  ramar  och
villkor     för    kontot    i    Riksgäldskontoret.
Finansutskottet   har   i   sitt  nyligen  justerade
betänkande 2003/04:FiU21 delvis tillstyrkt förslaget
och riksdagen väntas fatta beslut  om  nämnda ärende
innan det här aktuella betänkandet blir  föremål för
beslut i kammaren.

Vi  är  kritiska till användandet av det särskilda
kontot i Riksgäldskontoret. Enligt vår mening är det
inte acceptabelt att ett kapitaltillskott görs genom
att dränera andra statliga företag på deras kapital.
Utgångspunkten   måste   vara   att  ett  eventuellt
kapitaltillskott     sker     inom    den    normala
budgetprocessen.
Skälen till att vi motsätter  oss systemet med att
slussa tillgångar mellan olika statliga  företag via
kontot i Riksgäldskontoret är flera. För det  första
är  det  demokratiskt  tvivelaktigt  att regeringen,
genom  att  besluta  om  överföringar  av vinstmedel
mellan  statliga  bolag  via  ett  särskilt konto  i
Riksgäldskontoret,   ges   möjlighet   att   kringgå
riksdagen och den normala budgetprocessen.  För  det
andra  riskerar  regeringen att skada de företag som
tvingas  till  extra   utdelningar  av  kapital.  En
dränering av kapital från  lönsamma statliga företag
för  att  ge  stöd till olönsamma  kan  innebära  en
ineffektiv användning  av  statens resurser. För det
tredje  leder  denna ordning till  att  konkurrensen
snedvrids på de  marknader där statligt ägda företag
verkar i konkurrens med privata företag.
Samtidigt kan vi  konstatera, i det fall riksdagen
väljer att bifalla utskottets  förslag  i denna del,
att regeringen i praktiken ges helt fria  ekonomiska
ramar när det gäller åtgärderna i Green Cargo  under
åren  2004  och 2005. Finansutskottets tillstyrkande
innebär  att  regeringen   under   år  2004  kan  få
disponera upp till drygt 2,6 miljarder  kronor.  Vad
som skall gälla år 2005 vet vi i dagsläget inte. Det
godkännande  som begärs vad gäller finansieringen av
åtgärderna  i Green  Cargo  innefattar  inte  heller
någon övre gräns  utan  innebär att regeringen fritt
kan  använda  sig  av  de medel  som  finns  på  det
särskilda    kontot   i   Riksgäldskontoret    under
innevarande och nästkommande år för kapitaltillskott
i bolaget och/eller  förvärv  av  aktier eller andra
former av andelar i det förvärvande  företaget.  Hur
mycket  affärerna  i Green Cargo-ärendet i slutändan
kommer  att  kosta  medborgarna  är  i  dag  således
ovisst.  Vi  menar att  kostnaden  för  de  åtgärder
regeringen förordar  i fallet Green Cargo åtminstone
borde ha klargjorts i propositionen.
Enligt vår uppfattning  bör riksdagen därför avslå
regeringens   begäran   om   ett    godkännande   av
finansieringen  av  åtgärder i Gren Cargo  från  det
särskilda  kontot  i  Riksgäldskontoret  avsett  för
insatser i av staten hel- eller delägda aktiebolag.
Riksdagen  bör  som  sin  mening  tillkännage  för
regeringen  vad  som här anförts.  Det  innebär  att
riksdagen bifaller  motionerna  2003/04:N16  (m) och
2003/04:N18  (fp)  i  här  aktuella delar och avslår
propositionens förslag i denna del.


5. Finansiering av åtgärder i Green Cargo AB
(punkt 3)

av Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed
bifaller  riksdagen  delvis  motionerna  2003/04:N16
yrkande  5 och  2003/04:N18  yrkande  5  och  avslår
proposition 2003/04:127 i denna del.

Ställningstagande

För att finansiera  de  föreslagna  åtgärderna  vill
regeringen ha riksdagens godkännande att använda sig
av  det  särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett
för  insatser   i   av  staten  hel-  eller  delägda
aktiebolag.  För att möjliggöra  finansieringen  har
regeringen  i  2004  års  ekonomiska  vårproposition
(prop.  2003/04:100)   föreslagit  vissa  ramar  och
villkor     för    kontot    i    Riksgäldskontoret.
Finansutskottet   har   i   sitt  nyligen  justerade
betänkande 2003/04:FiU21 delvis tillstyrkt förslaget
och riksdagen väntas fatta beslut  om  nämnda ärende
innan det här aktuella betänkandet blir  föremål för
beslut i kammaren.

Enligt   vår   uppfattning   bör  riksdagen  avslå
regeringens   begäran   om   ett   godkännande    av
finansieringen  av  åtgärder  i Green Cargo från det
särskilda  kontot  i  Riksgäldskontoret  avsett  för
insatser i av staten hel-  eller delägda aktiebolag.
Vi  motsätter  oss  således regeringens  förslag  på
denna  punkt, även med  de  smärre  justeringar  som
finansutskottet     förordat    när    det    gäller
kapitalinsatser i statliga bolag. Den syn vi har när
det gäller det särskilda  kontot i Riksgäldskontoret
och möjligheten att flytta  kapital  mellan statliga
bolag  har  företrädare för våra respektive  partier
redogjort   för    i   finansutskottets   betänkande
2003/04:FiU21, varför  vi  här inte ämnar gå närmare
in på dessa frågor.
Det  förslag till åtgärder  vi  förordar  för  att
avhjälpa   kapitalbristen   i  Green  Cargo  innebär
emellertid   att  kapital  kan  komma   att   behöva
tillskjutas. Samtidigt  vill  vi  återigen poängtera
att   den   lösning   vi   förordar   innebär    att
kapitaltillskottets storlek kan begränsas. Denna typ
av  överföringar  av  statliga tillgångar måste dock
göras  inom  statsbudgeten.  Regeringen  bör  därför
återkomma till  riksdagen med ett förslag vari detta
beaktas.
Samtidigt kan vi  konstatera, i det fall riksdagen
väljer att bifalla utskottets  förslag  i denna del,
att regeringen i praktiken ges helt fria  ekonomiska
ramar när det gäller åtgärderna i Green Cargo  under
åren  2004  och 2005. Finansutskottets tillstyrkande
innebär  att  regeringen   under   år  2004  kan  få
disponera upp till drygt 2,6 miljarder  kronor.  Vad
som skall gälla år 2005 vet vi i dagsläget inte. Det
godkännande  som begärs vad gäller finansieringen av
åtgärderna  i Green  Cargo  innefattar  inte  heller
någon övre gräns  utan  innebär att regeringen fritt
kan  använda  sig  av  de medel  som  finns  på  det
särskilda    kontot   i   Riksgäldskontoret    under
innevarande och nästkommande år för kapitaltillskott
i bolaget och/eller  förvärv  av  aktier eller andra
former av andelar i det förvärvande  företaget.  Hur
mycket  affärerna  i Green Cargo-ärendet i slutändan
kommer  att  kosta  medborgarna  är  i  dag  således
ovisst.  Vi  menar att  kostnaden  för  de  åtgärder
regeringen förordar  i fallet Green Cargo åtminstone
borde ha klargjorts i propositionen.
Riksdagen  bör  som  sin  mening  tillkännage  för
regeringen  vad som här anförts.  Det  sagda  ligger
delvis i linje  med  vad  som  föreslås i motionerna
2003/04:N16 (m) och 2003/04:N18  (fp) i här aktuella
delar, och dessa tillstyrks. Propositionens  förslag
i denna del avstyrks.


BILAGA

Förteckning över behandlade förslag


Proposition 2003/04:127

Regeringen  föreslår  att  riksdagen dels bemyndigar
regeringen att under åren 2004-2005  vidta  följande
åtgärder, var för sig eller i kombination,

1.att  avyttra hela eller delar av aktieinnehavet  i
Green  Cargo  AB,  att förvärva aktier eller andra
former  av  andelar  i   det   företag  eller  den
företagsgrupp som förvärvar aktier  i  Green Cargo
AB,  att förvärva rättigheter att förvärva  aktier
eller  andra former av andelar i det företag eller
den företagsgrupp  som  förvärvar  aktier  i Green
Cargo  AB  eller att tillskjuta kapital till Green
Cargo AB (avsnitt 7) samt

2.att vidta de  åtgärder som i övrigt behövs för att
genomföra en omstrukturering  av  Green  Cargo  AB
(avsnitt 7),

dels  godkänner  att  åtgärder  enligt  punkt  1 får
finansieras    från    det    särskilda   kontot   i
Riksgäldskontoret avsett för insatser  i  av  staten
hel- eller delägda aktiebolag (avsnitt 7).


Följdmotioner


2003/04:N15 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

1.Riksdagen   avslår   proposition  2003/04:127  Ett
stärkt    Green    Cargo    AB     för    hållbara
transportlösningar.

2.Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer  till
riksdagen med ett utarbetat  förslag,  grundat  på
samhällsekonomiska  helhetsanalyser,  om hur Green
Cargo  som  ett  fortsatt  statligt ägt bolag  kan
bidra till att uppfylla de trafikpolitiska mål som
riksdagen slagit fast.

2003/04:N16 av Per Bill m.fl. (m):

1.Riksdagen  beslutar att bemyndiga  regeringen  att
under åren 2004-2005 avyttra hela aktieinnehavet i
Green Cargo AB eller att avyttra företaget i delar
på  ett sådant  sätt  att  en  god  konkurrens  på
transportmarknaden  gynnas,  vilket  bl.a. innebär
att     koncentrationen     på    marknaden    för
godstransporter på järnväg i Sverige inte får öka.

2.Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om  att  det statliga
ägandet  i Green Cargo AB bör avvecklas  och  inte
ersättas  med  statligt  ägande  i  det  eller  de
förvärvande företagen.

3.Riksdagen  avslår   regeringens   begäran  om  ett
bemyndigande  att  förvärva  aktier  eller   andra
former   av   andelar  i  det  företag  eller  den
företagsgrupp som  förvärvar  aktier i Green Cargo
AB, att förvärva rättigheter att  förvärva  aktier
eller  andra former av andelar i det företag eller
den företagsgrupp  som  förvärvar  aktier  i Green
Cargo  AB  eller att tillskjuta kapital till Green
Cargo AB.

4.Riksdagen begär  att regeringen återkommer med ett
fullödigt beslutsunderlag  till  riksdagen  om  en
avyttring  av  aktieinnehavet  i  Green  Cargo  AB
skulle  underlättas,  eller  om  villkoren  för en
sådan  avyttring  skulle  bli  mer  gynnsamma,  om
regeringen   ges  ett  bemyndigande  att  förvärva
aktier eller andra former av andelar i det företag
eller den företagsgrupp  som  förvärvar  aktier  i
Green  Cargo  AB,  att  förvärva  rättigheter  att
förvärva  aktier  eller  andra former av andelar i
det företag eller den företagsgrupp  som förvärvar
aktier  i  Green  Cargo  AB  eller  att tillskjuta
kapital till Green Cargo AB.

5.Riksdagen  avslår  regeringens  begäran   om   ett
godkännande  av  finansiering  av åtgärder i Green
Cargo    AB   från   det   särskilda   kontot    i
Riksgäldskontoret  avsett för insatser i av staten
hel- eller delägda aktiebolag.

2003/04:N17 av Maria Larsson och Åsa Torstensson
(kd, c):

1.Riksdagen    avslår    regeringens     proposition
2003/04:127 Ett stärkt Green Cargo AB för hållbara
transportlösningar.

2.Riksdagen  beslutar  att uppdra åt regeringen  att
vidta de åtgärder som  anges  i  motionen  för att
förbättra kapitalstrukturen i Green Cargo AB.

3.Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en förbättrad
konkurrens för godstransporter på järnväg.

4.Riksdagen  beslutar  att uppdra åt regeringen  att
avyttra hela aktieinnehavet  i  TGOJ  Trafik  AB i
enlighet med vad som anges i motionen.

5.Riksdagen  beslutar  att  uppdra åt regeringen att
avyttra  hela  aktieinnehavet   i  CargoNet  AS  i
enlighet  med  vad  som anges i motionen  (avsnitt
8.2).

6.Riksdagen beslutar att  uppdra  åt  regeringen att
avyttra  hela  aktieinnehavet i Green Cargo  AB  i
enlighet med vad som anges i motionen.

7.Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad    i     motionen     anförs     om
fordonsförsörjningen  på den svenska marknaden för
godstransporter på järnväg.

8.Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i  motionen  anförs  om  en socialt och
ekologiskt hållbar politik för transportlösningar.

9.Riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen  att i
enlighet   med  artikel  88  (3)  i  fördraget  om
upprättandet  av Europeiska gemenskapen underrätta
Europeiska kommissionen om de beslutade åtgärderna
för att stärka Green Cargo AB.

10. Riksdagen begär  att  regeringen återkommer till
riksdagen  med en skrivelse  som  redogör  för  de
åtgärder   regeringen   vidtar   till   följd   av
riksdagens beslut i detta ärende.



2003/04:N18 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1.Riksdagen  avslår   regeringens   begäran  om  att
tillskjuta kapital till Green Cargo AB.

2.Riksdagen  avslår regeringens begäran  om  att  få
förvärva aktier  eller  andra  former av andelar i
det företag eller den företagsgrupp  som förvärvar
aktier i Green Cargo AB.

3.Riksdagen   avslår  regeringens  begäran  om   att
förvärva rättigheter  att  förvärva  aktier  eller
andra    andelar   i   det   företag   eller   den
företagsgrupp  som  förvärvar aktier i Green Cargo
AB.

4.Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om en försäljning
av statens aktier i Green Cargo AB.

5.       Riksdagen  avslår  regeringens begäran om
ett godkännande av finansiering  av åtgärder i Green
Cargo  AB  från  det särskilda kontot  för  statliga
företag hos Riksgäldskontoret.


Propositionen

Inledning

I  propositionen  om  ett  stärkt Green Cargo AB för
hållbara  transportlösningar   (prop.   2003/04:127)
föreslås  att  riksdagen  bemyndigar regeringen  att
vidta de åtgärder som krävs  för  att Green Cargo AB
skall  utvecklas  till  att  vara  ett  lönsamt  och
framgångsrikt logistikföretag.
Med anledning av förslag i propositionen om ändrad
verksamhetsform  för  SJ  m.m.  (prop. 1999/2000:78,
bet. 1999/2000:TU11) bolagiserades Statens järnvägar
i december 2000. Verksamheten fördes  över  till tre
separata  statligt  ägda  bolagsgrupper,  där  Green
Cargo  AB, som huvudsakligen bedriver godstrafik  på
järnväg, utgör ett av bolagen.
De  strukturella  förändringarna  på  den  marknad
Green Cargo  AB verkar har fortsatt och konkurrensen
har ökat. Regeringen  har  övervägt  ett antal olika
handlingsalternativ  utöver  det  som  behandlas   i
propositionen,   däribland   ordnad  avveckling  och
likvidation.
Ärendet  innefattar  hantering   av  affärskänslig
information, och ett offentliggörande  skulle enligt
regeringen  innebära  risk  för  betydande ekonomisk
skada   för  staten  och  bolaget.  Yttranden   från
myndigheter, sammanslutningar eller enskilda har mot
denna bakgrund  inte inhämtats. Däremot har underlag
inhämtats från ekonomiska och juridiska rådgivare.
Propositionen grundar  sig  på  en överenskommelse
mellan     den     socialdemokratiska    regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Beskrivning av Green Cargo AB


Green    Cargo    AB   erbjuder    nationella    och
internationella   logistiklösningar   för   nordiskt
näringsliv. Den dominerande  delen  av  verksamheten
utgörs av vagnslastsystemet, som motsvarar  ca  70 %
av  bolagets  omsättning  inom  järnvägstransporter.
Systemtåg  är  en annan betydande del  av  rörelsen.
Utöver järnvägsverksamhet  bedriver Green Cargo även
transporter      med      lastbil     samt      s.k.
tredjepartslogistik.  Detta  innebär  lagerhållning,
lossning, lastning och  distribution  samt  kontroll
och  ansvar  för  hela  varu- och informationsflödet
mellan kund, kundens kund  och  kundens  leverantör.
Svenska staten är ensam ägare till aktierna  i Green
Cargo.

År 2003 var omsättningen för Green Cargo-koncernen
6 192  miljoner  kronor, och bolaget genererade  ett
resultat om -88 miljoner kronor. Soliditeten uppgick
samma år till 11 %.  I  koncernen  ingår  de helägda
dotterbolagen TGOJ Trafik AB, Nordisk Transport Rail
AB  och  Celexor  AB; CombiTrans Groupage Sweden  AB
avyttrades  i mars 2004.  Därtill  finns  ett  antal
delägda dotterbolag.  Antalet  anställda  uppgick år
2003  till 3 512 personer inklusive anställda  i  de
helägda dotterbolagen.
Sedan   bildandet   har   bolaget   bedrivit   ett
omfattande    arbete    med    effektivisering   och
rationalisering av verksamheten samt anpassning till
den     fortgående     internationaliseringen     av
transportmarknaderna.  Trots   hittills   genomförda
åtgärder har Green Cargo redovisat negativa resultat
och  såväl  soliditeten  som  likviditeten är mycket
ansträngd. Ett flertal åtgärder  för  att  förbättra
lönsamheten  har  identifierats, och ett arbete  med
att genomföra dessa pågår.
En betydande andel  av  Green Cargos kunder, vilka
främst  återfinns inom nordisk  basindustri,  verkar
såväl inom  som  utanför  Sveriges gränser. Av denna
anledning är det av stor betydelse  för  bolaget att
kunna   erbjuda  internationella  logistiklösningar.
Green   Cargo    samarbetar    därför    med   andra
logistikföretag    i   Europa.   Av   Green   Cargos
transporter är 35 % internationella och merparten av
dessa går till eller via Tyskland.
I propositionen görs  en indelning av Green Cargos
kunder och kundavtal i tre  olika  segment med olika
attraktivitet  för järnvägstransporter.  Det  första
segmentet utgörs  av  transporter där transporter på
järnväg är konkurrenskraftigt  och  Green  Cargo kan
uppnå  en tillfredsställande lönsamhet. I det  andra
segmentet      är     järnvägstransporter     ibland
konkurrenskraftiga  men  konkurrerar  ofta med andra
transportsätt.    I    det   tredje   segmentet   är
järnvägstransporter inte  konkurrenskraftiga.  Green
Cargo  har  i  dag affärer i alla tre segmenten, men
arbetar med att  vidta de åtgärder som krävs för att
verka enbart i attraktiva segment.

Marknadsutvecklingen i Sverige och Europa


Sedan  år 1996 sker  godstransporter  på  järnväg  i
konkurrens  mellan olika aktörer, och de utgör ca 24
% av allt transportarbete  i  Sverige.  Marknaden är
avreglerad,   och   Green   Cargo  verkar  såväl   i
konkurrens,  som  i samverkan med  andra  företag  i
transportbranschen. Godstransporter på järnväg skall
dock inte ses som en egen marknad utan som en del av
den totala logistikmarknaden.

Regeringen   har  nyligen   föreslagit   fortsatta
satsningar på den svenska järnvägen. I propositionen
om   utökade   planeringsramar    för    väg-    och
järnvägsinvesteringar  2004-2015  (prop. 2003/04:95)
föreslås   fortsatta  satsningar  i  järnvägar   med
investeringar på 107,7 miljarder kronor för perioden
2004-2015.  I   propositionen   påpekas   att  denna
fortsatta  satsning  på  järnvägar både stärker  och
motiverar  en  fortsatt  omfattande   godstrafik  på
järnväg i Sverige.
Även  inom  EU  pågår  ett  arbete med att  stärka
järnvägens     konkurrenskraft.    Marknaden     för
internationella      godstransporter      på     det
transeuropeiska  transportnätet  har  öppnats,   och
ytterligare  EG-direktiv  som  syftar till att vidga
marknadstillträdet och förbättra transportkvaliteten
är under utarbetande.
I  propositionen  påpekas  att  avregleringen  för
godstransporter på järnväg inneburit nya villkor för
aktörerna  i  branschen.  I sammanhanget  nämns  tre
viktiga  drivkrafter.  Den  första   bygger  på  att
industriföretagen ständigt söker sätt  att  reducera
tiden för en ny produkt att nå marknaden. Den  andra
utgörs   av   kundernas   ökade   försäljning   över
gränserna.  Den  tredje  utgörs  av  kundernas ökade
medvetenhet  om  logistikens betydelse och  kostnad.
Till dessa drivkrafter  kommer  att antalet fusioner
och  förvärv  bland  kunderna till logistikföretagen
har ökat. För logistikföretagen innebär detta att de
stora kunderna blir större  men  färre  och  att  de
erbjudna   logistiklösningarna  måste  vara  än  mer
konkurrenskraftiga.
Att de tre nämnda drivkrafterna haft stor påverkan
på den europeiska logistikmarknaden och dess aktörer
framhålls i  propositionen.  Kunderna  söker  i allt
högre     grad    efter    helhetsleverantörer    av
logistiktjänster.      Konsekvensen      är      att
logistikföretagen  måste  erbjuda  mer  komplexa och
värdeadderande tjänster till låga priser.  Den ökade
internationaliseringen   och   kundernas   behov  av
gränsöverskridande  transporter och helhetslösningar
från   dörr   till   dörr  driver   marknadens   och
operatörernas  utveckling   mot   gränsöverskridande
samarbete och totallösningar där flera transportsätt
måste kunna erbjudas och integreras.  För  att  möta
denna utveckling är större strukturella förändringar
mellan  operatörerna  av stor betydelse för framtida
framgång   och   konkurrenskraft,    sägs    det   i
propositionen.

Green Cargos position och framtida utmaningar


Regeringen gör bedömningen att Green Cargo, för  att
nå  marknadsmässig avkastning och vara framgångsrikt
på logistikmarknaden, behöver finna lösningar på tre
utmaningar.    Den    första   rör   internationella
transporter.  Enligt regeringen  måste  Green  Cargo
långsiktigt säkra  att  bolaget kan erbjuda kunderna
effektiva  gränsöverskridande  transporter.  Bolaget
kan i dag inte  självt  utföra  transporter  utanför
Sveriges  gränser,  utan  opererar på dessa sträckor
genom samarbetspartner. Den  andra  utmaningen Green
Cargo   står   inför   är   att  skapa  och  erbjuda
helhetslösningar.  Bolaget  behöver   kunna  erbjuda
kunderna   effektiva  integrerade  helhetslösningar,
vilket   även    innebär    tillgång    till   flera
transportsätt. Den tredje utmaningen Green Cargo har
att möta rör kostnadseffektivitet och investeringar.
Enligt  regeringen måste bolaget för att kunna  bära
framtida     investeringar     uppnå     en    högre
kostnadseffektivitet  i  verksamheten. Investeringar
behöver göras i exempelvis  lok,  vagnar, stödsystem
och försäljningsnätverk för att säkerställa  en  god
leveranskvalitet.

Som  skäl  för denna bedömning pekar regeringen på
den situation  som  bolaget befinner sig i med stora
strategiska  och  operativa  utmaningar.  Som  redan
nämnts hade Green Cargo  per den 31 december 2003 en
soliditet  om  11 %  och  genererade   år  2003  ett
resultat  om  -88  miljoner kronor. Det framhålls  i
propositionen   att   betydande   förbättringar   av
lönsamhet och effektivitet  har  genomförts  men att
ytterligare  operativa  och strategiska åtgärder  av
betydande omfattning krävs för att nå marknadsmässig
avkastning. Lönsamheten och  kapitalbasen  är  i dag
otillfredsställande  låga. Bolagets handlingsutrymme
är  starkt  begränsat  eftersom   bolaget  inte  kan
genomföra    nödvändiga    framtida   investeringar,
avseende   framför   allt  lok  och   vagnar,   samt
identifierade omstruktureringar.

Green Cargos framtida strategi


Mot bakgrund av Green  Cargos nuvarande position och
framtida utmaningar menar  regeringen  att det krävs
en anpassning av villkoren för bolagets  verksamhet.
Det   är  regeringens  bedömning  att  Green  Cargos
framtida  strategi  måste baseras på tre huvuddelar,
nämligen    ett   operativt    åtgärdsprogram,    en
strukturell   förändring    samt    en    finansiell
förstärkning.

Regeringen   gör  bedömningen  att  ett  operativt
åtgärdsprogram  omgående   bör  genomföras  för  att
stärka operationell effektivitet  och ökad lönsamhet
i  Green  Cargo.  Dessa  förändringsåtgärder  medför
initialt kostnader. Staten  bör aktivt medverka till
att  ett  operativt  åtgärdsprogram  och  nödvändiga
framtida  investeringar  kan  genomföras  genom  att
ställa nödvändiga  medel  till  förfogande  för  att
uppnå  en konkurrenskraftig verksamhet. Som skäl för
det framhåller regeringen att bolagets lönsamhet och
kapitalbas  i  dag  är otillfredsställande låga. Det
gör  att  bolaget  inte   kan  genomföra  nödvändiga
framtida  investeringar  i exempelvis  lok,  vagnar,
stödsystem  och försäljningsnätverk  samt  förbättra
operativa rutiner  och  processer.  Som en effekt av
den svaga finansiella situationen har  bolaget  inte
heller  möjlighet  att  finansiera olika aktiviteter
och investeringar genom att  uppta lån på marknaden.
Åtgärdsprogrammet  syftar i ekonomiska  termer  till
att  nå  ett  rörelseresultat  om  350-400  miljoner
kronor för att ge marknadsmässig avkastning.
Vidare måste  en strukturell förändring komma till
stånd.  För  att  bibehålla  och  öka  Green  Cargos
konkurrenskraft som  godstransportör  måste,  enligt
regeringens  bedömning,  två  mål  uppnås.  För  det
första    måste    en    permanent,   effektiv   och
konkurrenskraftig   lösning    för   internationella
transporter   skapas.  För  det  andra   måste   ett
kunderbjudande  som  innebär  en  helhetslösning  av
kundens  transport,  från  dörr till dörr, tas fram.
Enligt regeringen uppnås detta  på  bästa sett genom
sammanslagning med, eller försäljning till, en annan
godstransporterande aktör som kan erbjuda  ett brett
tjänsteutbud  och  som  ger  möjlighet  att,  på ett
effektivt    och    konkurrenskraftigt    sätt,   nå
destinationer  utanför  Sveriges gränser. Regeringen
påpekar att den samarbetsform  som  företaget  i dag
har med andra godstransportörer inte är tillräckligt
stabil  för  att  genomföra betydande investeringar.
Konsekvenserna av att  inte genomföra denna strategi
medför sannolikt en betydande  neddragning  av Green
Cargos   verksamhet.  Enligt  regeringen  finns  det
betydande  kostnads-  och  intäktssynergier  som kan
realiseras    vid    ett    samgående    med    rätt
förutsättningar,  synergier  som Green Cargo inte på
egen hand kan realisera. Staten och Green Cargo är i
dag uppvaktade av både industriella  och finansiella
aktörer som tillsammans med Green Cargo  vill  verka
för  skapandet av en stark aktör såväl operationellt
som strategiskt  och  finansiellt på den svenska och
europeiska marknaden. Regeringen anser att det finns
starka skäl för staten att delta i en diskussion och
verka  för  en långsiktig  strukturell  lösning  för
Green Cargo.
Därtill gör  regeringen  bedömningen att det finns
behov av en finansiell förstärkning  av bolaget. För
att uppnå en långsiktigt konkurrenskraftig  position
behöver  Green  Cargo  ha  tillräckliga  finansiella
resurser    för    att   genomföra   ett   operativt
åtgärdsprogram    och    framtida     investeringar.
Regeringen   påpekar   att   omfattningen   av   det
finansiella behovet vidare påverkas av Green  Cargos
framtida   ägarstruktur.  I  propositionen  redogörs
bl.a. för bolagets  nuvarande  ekonomiska  situation
och  vilka långsiktigt nödvändiga investeringsnivåer
som krävs.
Regeringen  framhåller  att de redovisade negativa
resultaten  över  åren  har  minskat  bolagets  eget
kapital. År 2003 uppgick det egna kapitalet till 358
miljoner    kronor.   Samtidigt   är    verksamheten
kapitalintensiv.  Utifrån  information  och analyser
från  såväl  bolaget  som  oberoende  rådgivare  gör
regeringen    bedömningen    att   det   långsiktiga
investeringsbehovet  uppgår  till  300-350  miljoner
kronor    per    år.   Dagens   avskrivningar    och
kapitalstruktur  reflekterar   inte  en  långsiktigt
hållbar  investeringsnivå.  En avskrivningsnivå  som
korrekt  reflekterar investeringsbehovet  bör  uppgå
till ca 300-350 miljoner kronor per år (216 miljoner
kronor år  2003). Samtidigt bedöms rörelseresultatet
behöva uppgå  till minst 350-400 miljoner kronor för
att ge marknadsmässig avkastning (-2 miljoner kronor
år 2003). Bolagets  nettoinvesteringar  uppgick till
249  miljoner  kronor  år  2003.  Den relativt  låga
investeringsnivån kommer att behöva  höjas  framöver
då   bolaget   står   inför   en  period  av  större
investeringar.    Kostnaden   för   att    genomföra
åtgärdsprogrammet bedöms uppgå till 150-200 miljoner
kronor. Dessa kostnader  kommer  främst  att belasta
resultatet och kassaflödet under åren 2004 och 2005.
Även   de   legala   förutsättningarna   för   ett
ägaringripande  med hänsyn till EG:s konkurrens- och
statsstödsregler har analyserats. Regeringen påpekar
att en viktig utgångspunkt  har varit att eventuella
ytterligare investeringar i Green  Cargo skall stå i
överensstämmelse  med  den  s.k.  marknadsekonomiska
investerarprincipen.  Principen  innebär   att   ett
tillskjutande av kapital inte utgör statsstöd om det
beviljats  i  en  situation  i vilken även en privat
investerare     som    agerar    utifrån     normala
marknadsekonomiska  villkor  skulle  ha  tillskjutit
kapital. Om staten kan anses ha agerat på samma sätt
som   en   privat   investerare   skulle  ha  gjort,
föreligger  inget  statsstöd.  Det  är   regeringens
bedömning   att  ett  eventuellt  tillskjutande   av
kapital  till   Green   Cargo   i   kombination  med
åtgärdsprogram     och    eventuella    strukturella
förändringar av de slag som föreslås i propositionen
motsvarar sådana åtgärder  som en privat investerare
skulle ha kunnat vidta i en  liknande situation. Vid
en  sammantagen  bedömning  rör  det   sig   om  ett
affärsmässigt  beteende,  och den marknadsekonomiska
investerarprincipen får därför  anses uppfylld, sägs
det i propositionen.

Bemyndigande för omstruktureringsåtgärder


Regeringen  föreslår att riksdagen  skall  bemyndiga
regeringen att  under  åren 2004 och 2005 vidta, var
för sig eller i kombination, följande åtgärder:

-          att   avyttra   hela   eller   delar   av
aktieinnehavet i Green Cargo AB,
-
-          att förvärva aktier eller andra former av
andelar i det företag eller  den  företagsgrupp som
förvärvar aktier i Green Cargo AB,
-
-          att  förvärva  rättigheter  att  förvärva
aktier eller andra former  av andelar i det företag
eller  den  företagsgrupp som  förvärvar  aktier  i
Green Cargo AB,
-
-          att tillskjuta kapital till bolaget.
-
Därtill omfattar  bemyndigandet  att nämnda åtgärder
får   finansieras  från  det  särskilda   kontot   i
Riksgäldskontoret  avsett  för  insatser i av staten
hel-  eller  delägda aktiebolag. Regeringen  behöver
vidare ges bemyndigande  att  vidta  de  åtgärder  i
övrigt    som    behövs   för   att   genomföra   en
omstrukturering av bolaget.

I propositionen  sägs  att  målsättningen  är  att
Green Cargo skall vara ett lönsamt och framgångsrikt
logistikföretag.   Bolaget   skall   uppfylla   sina
ekonomiska  mål  genom  att påtagligt förbättra sitt
resultat, vid behov låna medel på kreditmarknaden på
egna meriter och förse sin  ägare,  svenska  staten,
med marknadsmässig avkastning på investerat kapital.
För  att möta en situation med bl.a. låg lönsamhet
och tilltagande  konkurrens är det enligt regeringen
nödvändigt att genomföra  den  strategi  i  form  av
operativa   åtgärder,   strukturella  lösningar  och
finansiell   förstärkning   som   redogörs   för   i
propositionen.
Regeringen     menar     att     det     operativa
åtgärdsprogrammet  omedelbart måste inledas för  att
förbättra     bolagets     lönsamhet.     Nödvändiga
investeringar   måste   göras  för   att   förbättra
kunderbjudande, säkerhet och leveranskvalitet. Detta
måste  ske  oberoende  av ett  eventuellt  förändrat
ägande   i   bolaget.  Vidare   måste   strukturella
förändringar  ske   för   att   förbättra   bolagets
konkurrensmöjligheter.
Som ensam ägare till Green Cargo har staten att ta
ansvar  för  att  bolaget  ges  förutsättningar  att
utveckla  sin  verksamhet på ett sådant sätt att det
blir konkurrenskraftigt.  Staten  behöver  som ägare
skapa  förutsättningar för en strukturell förändring
samt en finansiell förstärkning. För att skapa dessa
förutsättningar  bör  regeringen  ges  möjlighet och
finansiella    förutsättningar    att    vidta    de
omstruktureringsåtgärder    för   vilka   riksdagens
bemyndigande begärs.
På   tilläggsbudget   i   2004   års    ekonomiska
vårproposition  har  regeringen  föreslagit att  den
även under år 2004 får utnyttja ett särskilt konto i
Riksgäldskontoret för att till detta  föra medel för
insatser i av staten hel- eller delägda  aktiebolag.
För  att genomföra den strategi som redogörs  för  i
propositionen  och  för att skapa nödvändigt utrymme
för att kunna genomföra  de  åtgärder som regeringen
föreslår  behöver  medel kunna tas  i  anspråk  från
detta konto.

Motionerna


Sammanlagt har fyra motioner väckts med anledning av
propositionen.

Företrädare för Moderata  samlingspartiet förordar i
motion   2003/04:N16   att   riksdagen    bemyndigar
regeringen att under åren 2004 och 2005 avyttra hela
aktieinnehavet  i  Green  Cargo  eller  att  avyttra
företaget  i  delar  på  ett  sådant sätt att en god
konkurrens på transportmarknaden  gynnas. I motionen
framhålls  att  avyttringen  av  bolaget   inte  får
medföra minskad konkurrens på transportmarknaden. Då
bolaget  svarar för ca 80 % av godstransporterna  på
järnväg  bör   övervägande   göras  om  att  avyttra
företaget i delar för att främja  en god konkurrens,
även  om detta skulle leda till lägre  intäkter  vid
försäljningen.    Vidare    bör    riksdagen   avslå
regeringens begäran om ett bemyndigande att förvärva
aktier eller andra former av andelar  i  det företag
eller den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green
Cargo, att förvärva rättigheter att förvärva  aktier
eller  andra  former  av andelar i det företag eller
den företagsgrupp som förvärvar aktier i Green Cargo
samt  att  tillskjuta  kapital   till  Green  Cargo.
Motionärerna  vill avveckla det statliga  ägandet  i
Green Cargo men inte ersätta det med ett delägande i
ett  annat företag  eller  en  annan  företagsgrupp.
Också   ett   tillkännagivande  med  denna  innebörd
begärs.

Riksdagen bör  även  avslå  regeringens begäran om
ett godkännande av finansieringen  av  åtgärderna  i
Green    Cargo   från   det   särskilda   kontot   i
Riksgäldskontoret  avsett  för  insatser i av staten
hel-  eller  delägda aktiebolag. Motionärerna  menar
att  det är oacceptabelt  att  ett  kapitaltillskott
görs genom  att  dränera  andra  statliga  bolag  på
kapital  via kontot hos Riksgäldskontoret. Samtidigt
vill motionärerna inte kategoriskt avvisa behovet av
ett kapitaltillskott  till bolaget. För att på bästa
sätt tillvarata skattebetalarnas  intressen  kan det
eventuellt  krävas  att  vissa investeringar görs  i
företaget  innan  en avveckling  av  statens  ägande
sker,   sägs   det   i  motionen.   Ett   eventuellt
kapitaltillskott skall emellertid ske inom ramen för
den normala budgetprocessen. Skulle en avveckling av
ägandet i Green Cargo  förutsätta, eller underlättas
av, att staten förvärvar  aktier eller andelar i det
förvärvande  bolaget  är  motionärerna  inte  heller
avvisande till detta, under förutsättning att sådana
aktier eller andelar snarast avyttras. Riksdagen bör
dock  begära  att  regeringen   återkommer  med  ett
fullödigt  beslutsunderlag  till  riksdagen   om  en
avyttring  av  aktieinnehavet  i  Green Cargo skulle
underlättas,  eller  om  villkoren  för   en   sådan
avyttring  skulle  bli  mer gynnsamma, om regeringen
ges ett bemyndigande att förvärva aktier eller andra
former   av   andelar  i  det  företag   eller   den
företagsgrupp som  förvärvar  aktier  i Green Cargo,
att  förvärva  rättigheter till sådana aktier  eller
andelar eller att tillskjuta kapital till bolaget. I
den proposition  som  nu  förelagts  riksdagen finns
visserligen     en     bedömning     av     bolagets
investeringsbehov,  men  det saknas en bedömning  av
utsikterna  att  få en rimlig  avkastning  på  dessa
investeringar. Detta  gör  dels  att  det inte finns
någon  möjlighet  att bedöma om ett kapitaltillskott
är en ansvarsfull användning  av  skattemedel,  dels
att  det inte går att bedöma om ett kapitaltillskott
är  i  enlighet   med  den  s.k.  marknadsekonomiska
investerarprincipen.

I motion 2003/04:N17  (kd,  c)  yrkar representanter
för  Kristdemokraterna och Centerpartiet  avslag  på
propositionen.  Motionärerna  lyfter fram olika skäl
för  ett  sådant  beslut.  De framhåller  bl.a.  att
propositionen  har  stora  brister  och  att  den  i
princip helt saknar de konsekvensanalyser som behövs
för  att  riksdagen skall kunna  bedöma  regeringens
förslag. Dessa  brister  gör  att  propositionen  är
otillräcklig  som  beslutsunderlag.  Vidare menar de
att  det  är oetiskt av regeringen att av  riksdagen
begära en oinskränkt  fullmakt att göra vad den vill
med företaget. Regeringens  förslag  är även ett hot
mot  konkurrensen  på  den  svenska  marknaden   för
godstrafik  i  det fall den väljer att sälja bolaget
till en stor internationell aktör. Konkurrensen, som
redan i dag är starkt begränsad, skulle under sådana
förutsättningar  snarare  försämras  ytterligare.  I
propositionen  ges  heller  inget besked beträffande
kapitaltillskottets  storlek  eller   någon  närmare
analys   vad  gäller  förenligheten  med  den   s.k.
marknadsekonomiska  investerarprincipen.  Regeringen
förklarar inte heller hur förslaget skulle leda till
socialt  och ekologiskt hållbara transportlösningar.
Förslagen    i    propositionen   riskerar,   enligt
motionärerna, att leda  till  att  andelen  gods som
transporteras  på  järnväg kommer att minska då  det
framtida Green Cargo skall verka endast i attraktiva
segment. Övrigt gods  kommer då att transporteras på
landsväg med ökad miljöpåverkan som följd.

Mot   bakgrund   av   motionärernas   principiella
inställning till statligt  ägda företag har de inget
att invända mot att det statliga  innehavet  i Green
Cargo minskas. Motionärerna motsätter sig emellertid
att regeringen bemyndigas att förvärva aktier  eller
andra  former  av  andelar  i  det företag eller den
företagsgrupp som förvärvar aktier  i  Green  Cargo,
eller  att  förvärva  rättigheter till sådana aktier
eller andelar.
I motionen lämnas vidare  förslag  till åtgärder i
syfte  att  stärka  Green  Cargo  och för att  skapa
hållbara  transportlösningar.  Utgångspunkterna  för
förslagen    sägs    vara   att   de   skall    vara
konkurrensneutrala,   eliminera    några    av    de
affärsrisker  Green  Cargo  dras  med, skapa en ökad
konkurrens    på    den   svenska   marknaden    för
godstransporter  på  järnväg,   främja  socialt  och
ekologiskt  hållbara  transportlösningar   och  vara
förenliga med EU:s regler om statsstöd.
För det första bör riksdagen begära att regeringen
vidtar  de åtgärder som föreslås i motionen för  att
förbättra    kapitalstrukturen    i   Green   Cargo.
Motionärerna     förslår     att     Green    Cargos
kapitalstruktur  förbättras  genom  en eftergift  av
hela  den  leasingskuld  som  bolaget  har  gentemot
affärsverket  Statens  järnvägar. Eftergiften  skall
vara bunden till att Green Cargo återlämnar samtliga
leasade  fordon  till  affärsverket.   Detta  skulle
förbättra  bolagets  soliditet  samtidigt  som   det
befrias från den största affärsrisken som bolaget  i
dag tyngs av.
För   det  andra  måste  konkurrensen  öka.  Detta
uppnås,   enligt   motionärerna,   inte   genom   en
strukturaffär tillsammans med en stor internationell
aktör som innefattar  hela  Green Cargo-koncernen. I
motionen förordas i stället att  hela aktieinnehavet
i Green Cargo AB, TGOJ Trafik AB samt  Green  Cargos
andelar i CargoNet AS avyttras till olika köpare mot
betalning i kontanta medel. Vid försäljningen bör  i
första  hand  privata köpare eftersträvas. Riksdagen
bör   begära   att    regeringen   låter   genomföra
avyttringar  i  enlighet  med  vad  som  föreslås  i
motionen.
För det tredje måste fordonsförsörjningen tryggas.
Genom att en stor  del  av  de  dragfordon som finns
tillgängliga   för   godstrafik   återlämnas    till
affärsverket  Statens  järnvägar,  förhindras att en
stor  aktör  kan  motverka  att  mindre konkurrenter
kommer in på marknaden. Alla bolag  får  då tillgång
till fordon på lika villkor och till samma  kostnad.
När  de  leasingavtal  som i dag finns löper ut  ser
motionärerna ingen anledning  till  att staten skall
fortsätta     att     hyra    ut    dragfordon    på
godstrafikmarknaden. Även  ett  tillkännagivande  av
riksdagen på detta område föreslås i motionen.
För  det fjärde måste politiken bygga på principer
som tillförsäkrar  socialt  och  ekologiskt hållbara
transportlösningar. Motionärerna menar  att  statens
uppgift måste vara att skapa förutsättningar för att
möjliggöra en ökning av mängden gods som fraktas  på
järnväg.     Regeringen     bör    därför    avvakta
remissbehandlingen av såväl Järnvägsutredningens som
Godstransportdelegationens  huvudbetänkanden   innan
den  låser  fast  sig  i  en  affär som kan få svåra
konsekvenser  för  små och medelstora  företag,  för
arbetare inom transportsektorn och för miljön.
För det femte bör  regeringen, i enlighet med EU:s
regler om statsstöd, underrätta  kommissionen  om de
åtgärder  riksdagen beslutar för att förstärka Green
Cargo. Att såväl de åtgärder som regeringen föreslår
som de som  föreslås i motionen kan utgöra statsstöd
enligt EG-fördraget påpekas av motionärerna.
Därtill  bör   riksdagen   begära  att  regeringen
återkommer  till  riksdagen med  en  skrivelse  vari
redogörs  för  de åtgärder  regeringen  vidtar  till
följd av riksdagens beslut i ärendet.

Företrädare  för   Folkpartiet   förordar  i  motion
2003/04:N18    en   avyttring   av   Green    Cargo.
Motionärerna menar  dock  att  riksdagen  bör  avslå
regeringens  begäran  om att tillskjuta kapital till
Green  Cargo,  att få förvärva  aktier  eller  andra
former  av  andelar   i   det   företag   eller  den
företagsgrupp  som förvärvar aktier i bolaget  eller
att förvärva rättigheter  att  förvärva aktier eller
andra andelar i det företag eller  den företagsgrupp
som   förvärvar   aktier  i  bolaget.  Därtill   bör
riksdagen   avslå   regeringens   begäran   om   ett
godkännande av finansieringen  av åtgärderna i Green
Cargo från det särskilda kontot för statliga företag
hos         Riksgäldskontoret.         Motionärernas
grundinställning  är  att  staten  skall äga  så  få
företag som möjligt. Statligt ägande  av  företag är
bara   motiverat   när   det   finns   ett   tydligt
samhällsintresse  i  att hålla företaget i offentlig
ägo. Green Cargo är däremot  ett  av  de företag som
motionärerna  anser  bör säljas. I stället  för  att
tillskjuta kapital till  Green  Cargo  menar  de att
regeringen  bör  förbereda en försäljning av bolaget
till en lämplig aktör  som i sin tur kan skjuta till
det nödvändiga kapital som  Green  Cargo behöver för
att utvecklas. I motionen föreslås att riksdagen gör
ett tillkännagivande med denna innebörd.

Motionärerna framhåller även att propositionen  är
vag på flera avgörande punkter. Det gäller bl.a. att
regeringen    inte    redogör   för   storleken   på
kapitaltillskottet eller att regeringen inte redogör
för vilken av de olika  lösningarna  som  den främst
strävar  efter. Regeringen anger inte heller  skälen
för att staten skall vara delägare i det företag som
förväntas    förvärva    aktier   i   Green   Cargo.
Motionärerna   anser   inte  att   riksdagen   skall
bemyndiga  regeringen att  genomföra  så  omfattande
förändringar med så lite underlag.

Att riksdagen  avslår propositionen förordas också i
motion 2003/04:N15 (v). Vidare föreslår motionärerna
att riksdagen genom  ett  tillkännagivande begär att
regeringen  återkommer  till   riksdagen   med   ett
utarbetat  förslag,  grundat  på  samhällsekonomiska
helhetsanalyser, om hur Green Cargo som ett fortsatt
statligt ägt bolag, kan bidra till  att  uppfylla de
trafikpolitiska  mål  som  riksdagen slagit fast.  I
motionen  konstateras  att  regeringen   begär  full
handlingsfrihet   att  avgöra  framtiden  för  Green
Cargo. Samtidigt görs  bedömningen  att det är högst
troligt  att  regeringen kommer att välja  något  av
utförsäljningsalternativen.    Det    finns   enligt
motionärerna dock verksamheter som har  ett särskilt
samhällsintresse  där  det  offentliga  bör  ta  ett
särskilt  ansvar.  Godstrafik på järnväg är en sådan
verksamhet. I motionen  påtalas  att godstrafiken på
järnväg  har stora utvecklingsmöjligheter  vilka  är
till   gagn    för   miljö,   regional   utveckling,
effektivitet och  säkerhet.  Det  fordrar emellertid
att  samhället  tar  ett  långsiktigt  helhetsansvar
såväl för godstrafiken i sig som för andra  insatser
som bidrar till att transporter styrs över från  väg
till järnväg.


Vissa kompletterande uppgifter


Akterna i ärendet

Utskottet  begärde  under  motionstiden  in  akterna
rörande    propositionen   om   Green   Cargo   från
Näringsdepartementet.     Materialet,     som     är
sekretessbelagt   hos   departementet,   inkom  till
utskottet 11 dagar före motionstidens utgång och har
därefter   -   med   fortsatt   sekretess   -  varit
tillgängligt    för    utskottets    ledamöter   och
suppleanter.


EU:s statsstöds- och konkurrensregler


Reglerna om statligt stöd återfinns i  EG-fördragets
artiklar  87-89.  Enligt artikel 87.1 är -  om  inte
annat föreskrivs i  fördraget  -  stöd som ges av en
medlemsstat  eller med hjälp av statliga  medel,  av
vilket slag det  än  är,  som snedvrider eller hotar
att snedvrida konkurrensen  genom  att  gynna  vissa
företag  eller  viss  produktion, oförenligt med den
gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar
handeln mellan medlemsstaterna. I artikel 88.3 anges
att kommissionen skall  underrättas i så god tid att
den kan yttra sig om alla  planer på att vidta eller
ändra  stödåtgärder. Om den anser  att  någon  sådan
plan inte  är  förenlig med den gemensamma marknaden
enligt artikel 87,  skall  den  utan dröjsmål inleda
visst  angivet  förfarande  (enligt  artikel  88.2).
Medlemsstaten  i fråga får inte  genomföra  åtgärden
förrän detta förfarande  lett  till  ett slutgiltigt
beslut.  Det nyssnämnda förfarandet innebär  att  om
kommissionen,  efter  att  ha  gett  berörda  parter
tillfälle  att yttra sig, finner att stöd som lämnas
av  en  stat  eller   med  statliga  medel  inte  är
förenligt  med  den  gemensamma   marknaden   enligt
artikel  87, eller att sådant stöd missbrukas, skall
den besluta  om  att  staten  i  fråga skall upphäva
eller  ändra dessa stödåtgärder inom  den  tidsfrist
som kommissionen fastställer.

Med hänvisning  till  den  s.k. marknadsekonomiska
investerarprincipen gör regeringen,  som redovisas i
propositionen,   bedömningen   att   ett  eventuellt
kapitaltillskottet  till  Green  Cargo  inte   utgör
statsstöd.           Den          marknadsekonomiska
investerarprincipen   behandlas    i   kommissionens
meddelande  (OJ/C/307)  från  den 13 november  1993.
Enligt  detta  meddelande är det  nödvändigt  att  i
varje   enskilt   fall    fastställa   om   statliga
kapitaltillskott till stödmottagande företag görs på
samma sätt som en privat aktör skulle göra, eller om
statens medverkan tvärtom är motiverad av offentliga
intressen  och  därmed  bör  anses   som  ett  slags
statligt  ingrepp i form av myndighetsutövning.  När
allmänna medel  lämnas  till ett visst företag måste
alltså  en  bedömning  göras   huruvida   en  privat
investerare  skulle  ha  handlat på samma sätt.  Det
investerade kapitalet skall  i sådant fall förväntas
ge  normal  avkastning i form av  utdelningar  eller
värdeökningar på investeringen.

Vissa tidigare riksdagsbeslut om statliga
företag


1996 års riktlinjer

Enligt  de riktlinjer  som  riksdagen  beslutade  om
våren 1996  (prop.  1995/96:141,  bet. 1995/96:NU26)
skall    följande    huvudprinciper    gälla     för
förvaltningen av statens företagsägande:

-          Statligt  ägda företag skall arbeta under
krav på effektivitet,  avkastning  på  det  kapital
företaget representerar och strukturanpassning.
-
-          Den   som  utövar  förvaltningen  av  ett
statligt  ägt  företag  skall  med  utgångspunkt  i
uppsatt  verksamhetsmål   aktivt  följa  företagets
utveckling och vidta erforderliga  åtgärder för att
företaget  skall  uppfylla  kraven på effektivitet,
avkastning och strukturanpassning.
-
Vidare  bemyndigades  regeringen  att  -  med  vissa
restriktioner  -  minska   statens   ägande  i  åtta
namngivna företag. Därtill påpekade utskottet i sitt
ställningstagande  (s.  22)  att  detta bemyndigande
inte   innebar   att   regeringen,  utan  riksdagens
hörande,  kunde förvärva  aktier  i  bolag  i  vilka
staten  inte   äger   aktier.   Inte   heller  kunde
regeringen   besluta   om   bildande   av  ett  nytt
förvaltningsaktiebolag  för  statliga företag,  utan
godkännande av riksdagen.

Åtgärder för att stärka den finansiella
ställningen i SJ AB

Riksdagen  beslöt i juni 2003 om  åtgärder  för  att
stärka  den  finansiella  ställningen  i  SJ  (prop.
2002/03:86, bet.  2002/03:NU13).  Bakgrunden var att
SJ hade förbrukat mer än hälften av det registrerade
aktiekapitalet  och att aktiekapitalet,  i  enlighet
med  bestämmelser  i  aktiebolagslagen,  måste  vara
återställt  senast den 15 september 2003. Åtgärderna
omfattade  bl.a.   ett  tillskott  om  högst  1  855
miljoner kronor och  en  låneram i Riksgäldskontoret
om 2 000 miljoner kronor under  perioden  2004-2007.
Liksom  trafikutskottet  -  som  hade  yttrat sig  i
ärendet   -   delade   näringsutskottet  regeringens
bedömning att åtgärder måste vidtas för att reda upp
den ekonomiska krisen i  SJ.  Framtidsutsikterna för
järnvägen som sådan får sägas vara  goda, och därmed
bör  det  finnas  förutsättningar  för  att  SJ  som
företag   skall  kunna  få  en  gynnsam  utveckling,
anförde utskottet.  Med  hänvisning  till  den  s.k.
marknadsekonomiska     investerarprincipen     ansåg
regeringen att de föreslagna åtgärderna inte var att
betrakta   som  statsstöd  i  EG-fördragets  mening.
Utskottet fann ingen anledning att ifrågasätta denna
bedömning. Syftet  med åtgärderna är ju att SJ - när
företagets finansiella ställning har stärkts - skall
ge utdelning till staten.  Staten  agerade alltså på
motsvarande  sätt som en privat investerare  med  en
långsiktig syn  på sitt ägande skulle ha agerat. När
det gäller frågan om risken för att åtgärderna skall
leda    till    konkurrenssnedvridning    underströk
utskottet att SJ  självfallet  inte skall inta någon
särställning på de marknader där andra tågoperatörer
är   verksamma   -  SJ  och  andra  transportföretag
omfattas   av   samma    strikta   konkurrensregler.
Avkastningskraven   skall   upprätthållas.    I   en
reservation   (m,   fp,   kd,   c)   föreslogs   att
propositionen   skulle  avslås.  Det  av  regeringen
presenterade    beslutsunderlaget     var,    enligt
reservanternas mening, otillräckligt som  grund  för
ett riksdagsbeslut.


Förbättrad kapitalstruktur hos statliga bolag


Regeringens förslag våren 2003

Regeringen    föreslog   i   2003   års   ekonomiska
vårproposition (prop. 2002/03: 100) att regeringen i
samband  med  en  översyn  av  kapitalstrukturen  av
statligt  ägda bolag  skulle  få  besluta  om  extra
utdelningar  om 3 miljarder kronor att tillföras ett
särskilt konto i Riksgäldskontoret för insatser i av
staten  hel-  eller  delägda  aktiebolag.  Förslaget
avsåg insatser  i  form  av  ägartillskott  i  olika
former,  lån  eller  andra  av  riksdagen  beslutade
ändamål.  Insatserna  skulle  vara  avsedda för  att
vidareutveckla  en  väl  fungerande  verksamhet  som
kräver  ytterligare  kapital  eller  för  att  kunna
utnyttja  hembudsavtal  som  redan  tecknats. Vidare
skulle  EU:s regelverk för stöd i enlighet  med  den
s.k. marknadsekonomiska  investerarprincipen beaktas
vid  eventuella kapitalinsatser.  Dessutom  föreslog
regeringen  att den i undantagsfall, där beslut inte
kan vänta, t.ex.  under  riksdagens  sommaruppehåll,
skulle  bemyndigas avseende mindre belopp  att  utan
dröjsmål  göra  nödvändiga  kapitalinsatser. I dessa
fall   skulle  riksdagens  medgivande   inhämtas   i
efterhand.

Riksdagens ställningstagande våren 2003

Finansutskottet  uttryckte  i sitt ställningstagande
(bet. 2002/03:FiU21) att det  fanns  goda  skäl  att
skapa      en      ordning      som      underlättar
kapitalomstruktureringar      i     den     statliga
företagssfären        genom       att       tillämpa
specialdestination. Staten  bör kunna agera på samma
sätt som ett moderbolag som ger  koncernbidrag  till
vissa  dotterbolag  och  finansiera  detta med medel
från  andra  dotterbolag. Utskottet underströk  dock
att förslaget  borde  ges  en  sådan  utformning att
riksdagens inflytande garanteras på ett rimligt sätt
och  att  riksdagen  också  ges möjlighet att  utöva
finansmakten på ett korrekt sätt.  I  likhet med vad
konstitutionsutskottet  förordat  i  sitt   yttrande
(2002/03:KU6y)   till  finansutskottet  modifierades
därför förslaget på  ett  par  punkter.  Vidare blev
förslagets   utformning   anpassad  till  riksdagens
beslutsordning   för   statsbudgeten,    den    s.k.
rambeslutsmodellen.

Riksdagen     beslutade     i     enlighet     med
finansutskottets  förslag, vilket sammanfattningsvis
innebär följande:
-          Ett     konto     har     inrättats     i
Riksgäldskontoret  dit   extra   utdelningar  i  de
statliga bolagen förs.
-
-          Riksdagen beslutar för ett  år i taget om
hur stort belopp som skall tillföras kontot. För år
2003   fick  kontot  tillföras  högst  3  miljarder
kronor.
-
-          Från    kontot    förs    utgifter    för
kapitaltillskott  eller utnyttjande av hembudsavtal
i den statliga företagssfären.  Riksdagen  beslutar
om utgifterna i varje enskilt fall.
-
-          Lån till statliga bolag hanteras ej  över
kontot.
-
-          Om behoven av kapitaltillskott överstiger
tillgängliga   medel   på   kontot  får  skillnaden
tillskjutas   genom   att   anslag   anvisas   över
statsbudgeten.  Underskott  får   ej   uppkomma  på
kontot.
-
-          Regeringen  förutsätts  göra  en   tydlig
presentation varje år i budgetpropositionen av  hur
kontot    skall    finansieras    och    utnyttjas.
Huvudprincipen  bör vara att riksdagen i anslutning
till det s.k. rambeslutet  på  hösten fattar beslut
om  ramarna  för verksamheten genom  att  ange  hur
stort belopp som  beräknas  tillföras  kontot under
nästa budgetår. Därefter fattar riksdagen  beslut i
varje  enskilt  fall i budgetprocessens andra  steg
eller senare på tilläggsbudget  under  det  löpande
budgetåret om tillskotten till de statliga bolagen.
-
Regeringens förslag våren 2004

I   2004   års   ekonomiska   vårproposition  (prop.
2003/04:100 s. 184) återkommer  regeringen  med  ett
förslag  angående  en förbättrad kapitalstruktur hos
statliga  bolag.  Förslaget   kan   sägas  innefatta
följande punkter:

-          Regeringen får besluta om användningen av
de 55 miljoner kronor som enligt förslag i en annan
proposition  (prop. 2003/04:128) skall  föras  över
från Fonden för  den  mindre  skeppsfarten till det
särskilda  kontot  i Riksgäldskontoret  så  att  de
tillsammans  med  behållningen   på   kontot,   245
miljoner kronor, skall kunna överföras till SJ AB.
-
-          Regeringen  får  utnyttja kontot under år
2004 genom att tillföra kontot medel för insatser i
av staten hel- eller delägda  bolag  på  de villkor
och under de förutsättningar som riksdagen tidigare
fattat  beslut om. Regeringen beräknar ett  utrymme
på   645   miljoner    kronor    för    ytterligare
kapitaltillskott  år 2004, under förutsättning  att
extra utdelningar på  motsvarande  belopp  tillförs
det särskilda kontot.
-
-          En  kredit  på  högst  2 miljarder kronor
knyts till kontot i Riksgäldskontoret  år  2004. Om
kreditmöjligheten  utnyttjas  av  regeringen  skall
hela   den   utnyttjade  krediten  ha  återbetalats
inklusive ränta  före utgången av år 2004 genom att
extra  utdelningar   från   statligt  ägda  företag
tillförs kontot.
-
-          Den   sammanlagda   ramen    för    extra
utdelningar   från  de  statliga  bolagen  som  får
tillföras det särskilda  kontot i Riksgäldskontoret
höjs därmed till 5 miljarder  kronor  för åren 2003
och 2004.
-
Regeringen  ser  sig  föranledd att förorda  att  en
kreditmöjlighet     knyts     till      kontot     i
Riksgäldskontoret  eftersom  erfarenheten visat  att
det  tar  avsevärd  tid  att  få  till   stånd   väl
underbyggda  analyser  av  kapitalstrukturen i olika
statliga bolag och att i korrekta  former besluta om
extra    utdelningar.    Behovet    av   att   lämna
kapitaltillskott  kan  däremot uppkomma  med  ganska
kort  varsel.  I sådana situationer  kan  regeringen
behöva ett handlingsutrymme.  En  lämpligt  avpassad
kredit knuten till kontot i Riksgäldskontoret  utgör
enligt  regeringens  mening  en  teknisk  lösning på
detta problem.

Därutöver  meddelar  regeringen att den avser  att
inom kort återkomma till  riksdagen  med ett förslag
om   ianspråktagande   av   medel   i  samband   med
omstrukturering  av  statliga  bolag, där  delar  av
återstående belopp inom ramen 5 miljarder kronor kan
behöva tas i anspråk.
Vidare avser regeringen att i  budgetpropositionen
för  år  2005 återkomma med en rapportering  av  det
särskilda  kontots finansiering och utnyttjande samt
eventuella förslag  om  förlängning  efter  2004 års
utgång.

Finansutskottets ställningstagande våren 2004

Finansutskottet   har   i   sitt  nyligen  justerade
betänkande    2003/04:FiU21    delvis     tillstyrkt
regeringens förslag. Utskottet ställer sig bakom att
högst  5  miljarder  kronor - inklusive den tidigare
medgivna ramen på högst  3  miljarder kronor -i form
av extra utdelningar från de  statliga  bolagen  får
tillföras det särskilda kontot hos Riksgäldskontoret
under  åren 2003 och 2004. Det innebär en ökning med
2  miljarder   kronor   jämfört   med  det  tidigare
beslutet, samt att medel kan tillföras även under år
2004.     Vidare     vidhåller     utskottet    sitt
ställningstagande från år 2003 att något  underskott
inte  får  uppkomma på kontot. I syfte att klara  av
situationer då behov av kapitaltillskott uppstår men
medel   ännu  inte   hunnit   inlevereras   föreslår
utskottet  att ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i
statliga bolag,  anvisas  på  tilläggsbudgeten under
utgiftsområde  24  Näringsliv.  Anslaget  anvisas  1
miljon kronor och skall endast belastas  om  det vid
tillfället för en kapitalinsats inte finns medel  på
kontot  i  Riksgäldskontoret.  Enligt  utskottet bör
riksdagen,  med  stöd av 6 § budgetlagen,  bemyndiga
regeringen  att  överskrida  anslaget  med  högst  2
miljarder  kronor.   Endast   om   överskridande  av
anslaget  har  skett  skall  medel  från   kontot  i
Riksgäldskontoret   föras  till  anslaget.  Anslaget
nettoredovisas   således.   Om   anslaget   belastas
förutsätter   utskottet    att   hela   underskottet
inklusive ränta återbetalas före utgången av år 2004
genom att medel från kontot  (dvs.  medel från extra
utdelningar)   tillförs   anslaget.   Avslutningsvis
framhåller    finansutskottet    att    det    delar
konstitutionsutskottets   framförda  uppfattning  om
vikten av att regeringen återkommer  till  riksdagen
med   förslag   till   en   permanent   ordning  för
kapitalomstruktureringen      i     den     statliga
företagssfären,    om    regeringen    menar     att
erfarenheterna  hittills  talar  för  att  en  sådan
ordning  bör  finnas.  En reservation (m, fp, kd, c)
har avlämnats. Ärendet behandlas  i  kammaren den 17
juni.


Låneram för Green Cargo i Riksgäldskontoret


Regeringen  föreslår  också  i  2004  års ekonomiska
vårproposition   (prop.  2003/04:100  s.  181)   att
riksdagen godkänner att regeringen under år 2004 får
besluta  om  låneramar   i   Riksgäldskontoret   för
Euromaint  AB,  Green  Cargo AB, Jernhusen AB och AB
Swedcarrier för åren 2005  och  2006  som sammanlagt
uppgår  till  högst  2,3  miljarder  kronor.  Enligt
regeringen  är  anledningen till att ett  beslut  om
låneramarna för åren  2005  och  2006 nu behöver tas
att      det      skapas     en     stabilitet     i
finansieringsförutsättningarna.

De nya SJ-bolagen  har  sedan  år 2001 låneramar i
Riksgäldskontoret. För SJ AB finns  en  låneram på 2
miljarder  kronor  för  perioden 2004-2007.  För  de
övriga fyra bolagen, däribland Green Cargo, finns en
samlad låneram på 6,55 miljarder kronor för år 2004.
Inriktningen  är  enligt regeringen  emellertid  att
bolagen   skall  finansiera   sig   på   den   öppna
kreditmarknaden.
Finansutskottet   har  i  sitt  nyligen  justerade
betänkande  2003/04:FiU21   tillstyrkt   regeringens
förslag  att  den  under  år  2004  får  besluta  om
låneramar  i  Riksgäldskontoret  för  Euromaint  AB,
Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier  för
åren  2005 och 2006 som sammanlagt uppgår till högst
2,3 miljarder  kronor. Enligt finansutskottet skapar
den  föreslagna  förlängda   lånemöjligheten   sådan
stabilitet               i               SJ-bolagens
finansieringsförutsättningar  att de marknadsmässiga
avkastningskraven för dessa bolag kan upprätthållas.
Ärendet behandlas i kammaren den 17 juni.

Green Cargos pågående åtgärdsprogram


I Green Cargos årsredovisning för  år  2003  (s. 40)
redogörs  för  de  åtgärdsprogram som startade under
åren  2002  och  2003  och   som   skall   förbättra
resultatet  med  200  miljoner  kronor  genom  såväl
intäktsökningar  som kostnadssänkningar. De åtgärder
som nämns i detta sammanhang är följande:

-          Intäktsökning     genom     intensifierat
försäljningsarbete,   bl.a.   genom   att   erbjuda
järnvägskunder  bil-  och  tredjepartstjänster  och
vice versa.
-
-          Sänkning   av   administrativa  kostnader
genom samordning, centralisering  och  minskning av
bolagets administrativa personalstyrka med 10 % och
övriga administrativa kostnader med 20 %.
-
-          Effektivisering  av  bilverksamhet  genom
ökat  fordonsutnyttjande  och  en  bra   fördelning
mellan egna och inhyrda bilar.
-
-          Optimering  av produktionsresurser  genom
tågdragning   och   rangering   för   att   utjämna
trafikflöden    under    dygnet     och    reducera
produktionstoppar.
-
-          Ökning  av  antalet  fyllda vagnar  genom
kartläggning  av  tomvagnsflöden  för   att   hitta
affärer  på  sträckor där vagnarna i dag går tomma.
Dessutom   skall    styrningen    av    vagnflödena
förbättras.
-

Järnvägsutredningen


Järnvägsutredningen   fick  av regeringen i  uppdrag
(dir.  2001:48  och  2001: 116)  att  göra  en  bred
översyn av organisationen  och  lagstiftningen  inom
järnvägssektorn. Uppdraget bestod av två huvuddelar.
I  den  ena  delen  ingick  att  med  utgångspunkt i
konsumentintresset         analysera         möjliga
utvecklingsvägar för såväl person- som godstrafik på
järnväg. I den andra delen av uppdraget ingick att i
svensk rätt genomföra de nya regler inom området som
antagits  inom  EU och på internationell nivå. Genom
tilläggsdirektiv (dir. 2002:128) gavs utredaren även
i uppdrag att föreslå lämpliga former för att främja
godstransporter   på    järnväg    där   sådana   av
godstågsoperatörer inte har bedömts vara möjliga att
upprätthålla på kommersiella grunder.

I  det  delbetänkande  om  rätt  på  spåret   (SOU
2002:48)   som   den   särskilde   utredaren   (f.d.
generaldirektör  Jan Brandborn) lade fram i maj 2002
lämnades förslag om  hur  EG-direktiven  i  det s.k.
första järnvägspaketet skulle implementeras i svensk
lag.  Som  ett  led i detta utarbetades även förslag
till    en    ny   struktur    för    den    svenska
järnvägslagstiftningen.
I det slutbetänkande  om  järnvägar  för resenärer
och  gods  (SOU 2003:104) som lades fram i  november
2003 lämnades  förslag om hur järnvägens person- och
godstrafik skulle  kunna  utvecklas  för  att bättre
tjäna kundernas intressen. Vidare presenteras  olika
förslag  till  åtgärder  som bedöms kunna bidra till
att  järnvägsmarknaden  utvecklas.  Även  frågan  om
ägarstrukturen  för verksamheten  inom  Green  Cargo
togs upp av utredaren.

Godstågsoperatörer på den svenska marknaden


I  Järnvägsutredningens   nyssnämnda  slutbetänkande
(SOU 2003:104 s. 226) redogörs  för vilka operatörer
som      är     verksamma     på     den     svenska
godstransportmarknaden. Enligt redogörelsen bildades
ett antal  mindre  godsjärnvägsföretag  under  1990-
talet  efter  det  att  andra järnvägsbolag än SJ år
1990 fick möjlighet att bedriva trafik på matarbanor
och  år  1996  fick  vissa möjligheter  att  bedriva
trafik på stomnätet. Bolagen  har  sedan  dess  rönt
varierande  framgångar,  flera  av  dem  har  gått i
konkurs   eller   fusionerats   med   andra.  Enligt
redogörelsen  i betänkandet är 14 företag  verksamma
på marknaden för  godstrafik i Sverige. Ett av dessa
- IKEA Rail AB - lades  dock  ned under början av år
2004. Av företagen på marknaden  bedriver BK Tåg AB,
Inlandsgods AB  och TÅGAB i ringa  omfattning direkt
konkurrerande  verksamhet i förhållande  till  Green
Cargo   i  form  av   systemtransporter   och   viss
kombitrafik. Utredaren påpekar att i stort sett inga
nya  transporter  tillförts  järnvägen  genom  dessa
företag.  Malmtrafik  i  Kiruna AB (MTAB), vilket är
ett helägt dotterbolag till  LKAB,  bedriver  i egen
regi systemtransporter av järnmalm mellan Kiruna och
Narvik  respektive Luleå. TGOJ Trafik AB, vilket  är
ett helägt  dotterbolag till Green Cargo, har enligt
utredaren en  relativt  självständig roll inom Green
Cargo-koncernen och bedriver såväl konkurrerande som
kompletterande trafik i relation  till moderbolaget.
Övriga  aktörer  bedriver  kompletterande  trafik  i
förhållande till Green Cargo.  Utredaren konstaterar
att andra järnvägsföretag än Green Cargo, Rail Combi
AB (helägt dotterbolag till CargoNet  AS  som  i sin
tur  ägs  till  45  % av Green Cargo) och MTAB i dag
endast har en mycket  blygsam  roll  på  den svenska
marknaden.  Vidare  sägs att Banverket är förhindrad
att redovisa marknadsandelar för respektive företag.
En uppskattning som järnvägsföretagen  själva  gjort
visar  dock  att  Green  Cargo  och  TGOJ  Trafik AB
tillsammans  står  för  något  under 80 %, MTAB  för
något under 20 % och övriga företag  tillsammans för
ca 2 % av transportarbetet.

Samtliga  aktörer  på  marknaden  utom  MTAB   och
Skånetåg   AB   är   medlemmar  i  branschföreningen
Tågoperatörerna. Utöver  de  företag  som tas upp av
Järnvägsutredningen       har      branschföreningen
ytterligare tre medlemmar på godstrafiksidan: Connex
Tåg AB, Inlandsbanan AB och  Ofotbanen  AS. Inget av
dessa företag bedriver dock någon godstrafik  på den
svenska   marknaden   i   dag  enligt  uppgift  från
branschföreningen.

Bolagiseringen av affärsverket Statens
järnvägar


Riksdagen  beslutade  i  maj 2000  att  affärsverket
Statens  järnvägar skulle ombildas  till  aktiebolag
(prop.  1999/2000:78,   bet.   1999/2000:TU11).  Vid
årsskiftet   2000/01   ombildades   huvuddelen    av
verksamheten  i  affärsverket  till  tre  fristående
aktiebolagskoncerner.

Bolagiseringen    av    Statens   järnvägar   (SJ)
genomfördes   så  att  staten  till   tre   separata
koncerner, vilkas  aktier  till  100 % ägs direkt av
staten, har överlåtit huvuddelen av  den egendom och
den   verksamhet   som   tidigare   förvaltades   av
affärsverket  SJ.  De  tre  moderbolagen  i  de  nya
koncernerna är SJ AB (f.d. SJ  Resor),  som ansvarar
för  persontrafiken, Green Cargo AB (f.d.  SJ  Cargo
Group),   som  ansvarar  för  godstrafiken,  och  AB
Swedcarrier,  ett  holdingbolag. Överlåtelserna från
affärsverket påbörjades  vid  årsskiftet 2000/01 och
slutfördes under våren 2001.
I den skrivelse (skr. 2001/02:141) med redogörelse
för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar
som  regeringen  sedan  återkom till  riksdagen  med
gjordes bedömningen att den  valda  bolagsstrukturen
gav följande fördelar:
·  Samtliga nya enheter kan koncentrera  sig  på sin
huvudverksamhet,  vilket  ökar  förutsättningarna
för att verksamheten bedrivs effektivare  och att
kvaliteten kan öka.
·
·  Genomlysningen     ökar,    vilket    tillgodoser
medborgarnas  och övrigas  krav  på  insyn  i  de
statliga bolagen  och  undanröjer misstankar från
konkurrenter  och  EU om korssubventionering  och
underprissättning  som  skulle  kunna  anses  som
statsstöd.
·
·  Konkurrensneutraliteten   stärks   genom  att  de
stödjande verksamheterna skiljs från sina största
kunder SJ och Green Cargo för att därigenom kunna
betjäna samtliga kunder på likartat sätt.
·
·  Trycket på snabb renodling och effektivisering  i
samtliga verksamheter ökar, vilket förväntas leda
till   bättre   kvalitet  och  ökad  service  för
kunderna.
·
Vidare  var  en  grundläggande  förutsättning  inför
bolagiseringen  av  affärsverket  att  denna  skulle
genomföras utan kapitaltillskott  från  staten.  Det
kapital  som  tilldelades  de  nybildade bolagen var
därför   likvärdigt   med   det  tillgängliga   egna
kapitalet i Statens järnvägar.  För  Green  Cargo AB
uppgick detta till 900 miljoner kronor.


Mål för transportpolitiken


Våren 1998 fastställde riksdagen utgångspunkter  och
mål  för  transportpolitiken (prop. 1997/98:56, bet.
1997/98:TU10).  Vissa  kompletteringar  har därefter
gjorts  genom  beslut hösten 2001 (prop. 2001/02:20,
bet. 2001/02:TU2).

Målhierarkin    är   utformad   genom   dels   ett
övergripande  mål  med  ett  antal  delmål som anger
ambitionen  på  lång sikt, dels etappmål  som  anger
lämpliga steg på  väg  mot de långsiktiga målen. Det
övergripande   transportpolitiska   målet   är   att
säkerställa  en  samhällsekonomiskt   effektiv   och
långsiktigt    hållbar    transportförsörjning   för
medborgarna  och  näringslivet  i  hela  landet.  De
delmål som fastställts är följande:
·  ett tillgängligt transportsystem,
·
-          en hög transportkvalitet,
-
-          en säker trafik,
-
-          en god miljö,
-
-          en positiv regional utveckling,
-
-          ett jämställt transportsystem.
-

Godstransportdelegationen


År   1998   inrättade   regeringen    en    kommitté
(ordförande:  direktör  Bengt  Owe  Birgersson)  med
uppdrag    att    bl.a.    öka    samverkan   mellan
godstransportsystemets aktörer och  staten  samt att
förtydliga  statens  roll i detta system. Kommittén,
som  antog  namnet  Godstransportdelegationen,   har
slutfört   sitt  arbete  genom  dels  delbetänkandet
Framtida godstransporter - transportköparnas krav på
transportsystem  (SOU  2000:8), dels slutbetänkandet
Godstransporter för tillväxt  -  en hållbar strategi
(SOU 2001:61). Vid remissomgången och behandlingen i
riksdagen redovisades intresse för  en  fortsättning
av delegationens verksamhet.

Våren    2002   tillkallade   regeringen   en   ny
godstransportdelegation  med  uppdrag (dir. 2002:98)
att  föreslå  åtgärder  från statens  sida  för  att
främja samverkan mellan trafikslagen  i  arbetet med
att  uppnå ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Huvuduppdraget  för  den  nya  delegationen  är  att
främja  samverkan  mellan trafikslagen i arbetet med
att uppnå ett långsiktigt  hållbart transportsystem.
Arbetet skall utmynna i ett  heltäckande förslag hur
staten  skulle  kunna  stimulera  en  mer  rationell
användning   av   de   olika   trafikslagen.   Genom
tilläggsdirektiv  i  april 2003 (dir.  2003:65)  har
delegationen  även  fått  i  uppdrag  att  analysera
prissättningen på utnyttjande  av  infrastrukturen i
syfte   att   uppnå   konkurrensneutralitet   mellan
transportslagen.    Delegationen     har    i    ett
delbetänkande (SOU 2003:39), vilket presenterades  i
april   2003,  analyserat  tre  frågeställningar  om
tekniska     hinder     för     samverkan     mellan
transportslagen,    behovet    av   forskning   inom
godstransportområdet samt frågor  om utbildning inom
området. Under utredningsarbetet skall  delegationen
vara     ett     forum    för    samverkan    mellan
godstransportsystemets aktörer och staten. Uppdraget
skall vara avslutat senast i juni 2004.

Ny järnvägslag


I mars 2004 överlämnade  regeringen  en  proposition
(prop. 2003/04:123) om järnvägslag till riksdagen. I
propositionen    föreslås   att   de   grundläggande
bestämmelserna  om   järnvägar   regleras  i  en  ny
järnvägslag. Lagförslaget innehåller bestämmelser om
järnvägsinfrastruktur  och  järnvägsfordon  samt  om
utförande och organisation av  järnvägstrafik. Genom
lagen    genomförs    fyra   EG-direktiv    angående
utvecklingen  av gemenskapens  järnvägar,  tillstånd
för järnvägsföretag, tilldelning av och avgifter för
infrastrukturkapacitet  samt  driftkompabilitet  för
konventionella  tåg. Tillstånd i form av licens, som
skall   gälla   i   hela    Europeiska    ekonomiska
samarbetsområdet  (ESS)  och Schweiz, och nationellt
säkerhetsintyg   skall   krävas   för   att   utföra
järnvägstrafik.    Vidare   föreslås,    beträffande
godstrafiken, att alla godsföretag med säte inom ESS
eller i Schweiz skall  ha rätt att utföra godstrafik
på svenska järnvägsnät.  För  att  utländska företag
skall   ha  rätt  att  utföra  cabotage,  dvs.   att
transportera  gods  som  både lastas och lossas inom
landet, krävs dock att den  stat  där  företaget har
sitt säte ger motsvarande rätt till svenska företag.
En   tillsynsmyndighet  föreslås  pröva  frågor   om
tillstånd   och   utöva  tillsyn  enligt  lagen  som
föreslås träda i kraft  i  juli  2004. Inga motioner
väcktes med anledning av propositionen.

Trafikutskottet   har   behandlat  ärendet   (bet.
2003/04:TU14) och tillstyrkt  regeringens förslag på
samtliga punkter. När det gällde regeringens förslag
om  rätt  att  utföra  och  organisera   trafik   på
järnvägsnätet   påpekar   utskottet   att   det   av
propositionen     framgår     att     på     statens
spåranläggningar  har  järnvägsföretag  med  säte  i
Sverige   rätt   att   bedriva   järnvägstrafik.  De
ändringar  som  gjorts genom EG-direktiv  2001/12/EG
utvidgar   rätten  att   trafikera   järnvägsnät   i
gemenskapen    för    järnvägsföretag    som   utför
internationella     godstransporter.     Beträffande
lagförslagets   ekonomiska   konsekvenser  för   små
företag har trafikutskottet inget att erinra mot vad
regeringen anför. Enligt regeringen  stöder  den nya
lagstiftningen och organisationen en utveckling  mot
ökad   konkurrens   på   järnvägsmarknaden.  Därtill
bedömer regeringen att lagen och de förordningar och
myndighetsföreskrifter som  följer  av  lagen kommer
att  medföra  bättre  villkor för järnvägsmarknadens
aktörer.
Riksdagen  biföll  i  maj   2004  trafikutskottets
förslag att godkänna propositionen.

Utskottets ställningstagande


Inledning

Utskottet  behandlar  först  frågan   om  avslag  på
propositionen  i  dess  helhet,  därefter frågan  om
bemyndigande att vidta åtgärder i  Green  Cargo  och
slutligen  frågan  om  finansiering  av åtgärderna i
Green Cargo.

Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avvisa motioner med förslag  om
avslag  på propositionen. Enligt utskottet är
det underlag som presenteras i propositionen,
tillsammans   med  det  övriga  underlag  som
utskottet haft  tillgång  till,  tillräckligt
som  grund  för  ett  riksdagsbeslut.  Jämför
reservation 1 (fp, kd, c).

Utskottet  behandlar  alltså   inledningsvis   endast  de  rena
avslagsyrkandena.  I  två  av  de  fyra motioner som
väckts med anledning av propositionen  föreslås  att
riksdagen  skall  avslå propositionen i dess helhet.
Som   skäl   för  ett  avslag   anförs   bl.a.   att
beslutsunderlaget  är otillräckligt. Utskottet delar
inte denna ståndpunkt  utan  anser att propositionen
bör ligga till grund för ett riksdagsbeslut.  Det är
utskottets uppfattning att propositionen tillsammans
med   Näringsdepartementets  akter  i  ärendet,  som
utskottet   haft   tillgång  till,  utgör  ett  gott
underlag   för  riksdagens   beslut.   Därtill   har
företrädare  för  regeringen  inför utskottet lämnat
kompletterande upplysningar i ärendet.

Med det anförda avstyrker utskottet  här  aktuella
motioner i berörda delar.

Bemyndigande att vidta åtgärder i Green Cargo
AB


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör bemyndiga regeringen att under
åren 2004 och  2005 vidta de åtgärder i Green
Cargo   som   föreslås    i    propositionen.
Bemyndigandet  innefattar att regeringen  får
avyttra hela eller  delar av aktieinnehavet i
Green Cargo, får förvärva  aktier eller andra
former  av  andelar i det företag  eller  den
företagsgrupp  som  förvärvar  aktier i Green
Cargo, får förvärva rättigheter  till  sådana
aktier  eller  andra  former av andelar eller
får  tillskjuta  kapital  till  Green  Cargo.
Vidare    innefattar     bemyndigandet    att
regeringen får vidta de åtgärder som i övrigt
behövs  för att genomföra en  omstrukturering
av    företaget.    Utskottets    sammantagna
bedömning  är att det bemyndigande regeringen
föreslår  svarar  mot  ägarnas  krav.  Jämför
reservationerna 2 (m, fp) och 3 (kd, c).

Green Cargo svarar för godstransporter över hela landet och har
en  uttalad   målsättning  att  under  affärsmässiga
förutsättningar  bidra  till  att  andelen  gods som
transporteras på järnväg ökar.

Regeringen  har  föreslagit  att  den av riksdagen
bemyndigas  att vidta olika åtgärder som  krävs  för
att Green Cargo  skall  utvecklas  till att vara ett
lönsamt och framgångsrikt logistikföretag. Förslaget
omfattar  dels olika omstruktureringsåtgärder,  dels
finansieringen  av  dessa  åtgärder. Utskottet tar i
denna del ställning till regeringens  förslag  i den
del   som   avser   bemyndigande   att  vidta  olika
omstruktureringsåtgärder   och  mot  detta   stående
förslag.
I propositionen redogörs för  såväl  Green  Cargos
situation  som  marknadsutvecklingen  i  Sverige och
Europa,   och   regeringen  framhåller  att  bolaget
befinner sig i en  situation  med  stora strategiska
och   operativa   utmaningar.   Den  bedömning   som
regeringen   gör   är  att  bolaget,  för   att   nå
marknadsmässig avkastning  och vara framgångsrikt på
logistikmarknaden,  måste  möta   dessa  utmaningar.
Enligt regeringen måste Green Cargo  därför, för det
första, långsiktigt säkra att företaget  kan erbjuda
sina  kunder  effektiva internationella transporter.
För det andra behöver  företaget  kunna erbjuda sina
kunder effektiva helhetslösningar.  För  det  tredje
måste   en   högre   kostnadseffektivitet  uppnås  i
verksamheten för att Green  Cargo  skall  kunna bära
framtida  investeringar. Utskottet delar regeringens
bedömning på dessa punkter och konstaterar samtidigt
att denna bedömning  ej  heller ifrågasätts av någon
av motionärerna.
Vidare redogörs i propositionen  för  den strategi
som regeringen anser bör anammas för att möta nämnda
utmaningar.   Strategin   bygger  på  ett  operativt
åtgärdsprogram, en strukturell  förändring  samt  en
finansiell   förstärkning.   Det  är  utifrån  denna
strategi  som regeringen lämnar  sitt  förslag  till
bemyndigande, vilket tidigare redogjorts för.
Enligt utskottets  mening  är det centralt att den
strategi som väljs svarar mot de framtida utmaningar
företaget står inför. Målsättningen  måste  vara att
Green Cargo skall vara ett lönsamt och framgångsrikt
logistikföretag.  Det är utskottets uppfattning  att
den strategi som regeringen  förordar väl svarar mot
de åtgärder som utskottet anser bör komma till stånd
för att möta den situation som  Green  Cargo  i  dag
befinner sig i och de utmaningar bolaget står inför.
Utskottet  kan  konstatera  att  det i flera av de
motioner  som väckts med anledning av  propositionen
argumenteras   för  en  avyttring  av  Green  Cargo.
Motionärerna har  dock olika uppfattningar om hur en
avyttring skall genomföras. Utskottet vill framhålla
att en eventuell avyttring  av  hela  eller delar av
Green   Cargo   måste  göras  utifrån  affärsmässiga
grunder. Enligt utskottets  mening inbegrips i detta
en helhetsbedömning vari bl.a.  bör  invägas vad som
är bäst för företaget, för fortsatta godstransporter
på  järnväg i Sverige och för ägarna -  det  svenska
folket.   Hänsyn  bör  även  tas  till  de  mål  för
transportpolitiken som riksdagen fastställt.
Det har i  några  motioner också getts uttryck för
att det bemyndigande  som  ges  inte  skall  omfatta
möjligheten  att  förvärva aktier eller andra former
av andelar i det företag eller den företagsgrupp som
eventuellt förvärvar  aktier  i  Green  Cargo  eller
rättigheter   till   sådana  aktier  eller  andelar.
Utskottet   delar   inte   denna   uppfattning.   En
eventuellt   förändrad  ägarstruktur   i   företaget
innebär enligt  utskottet  inte  att  det gemensamma
intresset för en fortsatt hög grad av godstrafik  på
järnväg i Sverige åsidosätts.
Även  på  den  del  av bemyndigandet som avser ett
eventuellt kapitaltillskott  har  det yrkats avslag.
Utskottet  vill  mot detta anföra följande.  Svenska
staten är i dag ensam  ägare  till  aktierna i Green
Cargo. Som redovisats i propositionen har företaget,
trots   hittills   genomförda   åtgärder,  redovisat
negativa   resultat,   och  såväl  soliditeten   som
likviditeten är ansträngd.  Det  innebär  att  Green
Cargos handlingsutrymme är starkt begränsat eftersom
företaget     inte    kan    genomföra    nödvändiga
investeringar. Genom att bifalla regeringens förslag
kan  riksdagen  säkerställa   att  Green  Cargo  ges
tillräckliga finansiella resurser  för att genomföra
nämnda åtgärdsprogram och de investeringar som krävs
för   att   företaget  skall  uppnå  en  långsiktigt
konkurrenskraftig position. Utskottet vill samtidigt
erinra  om  att   omfattningen  av  ett  finansiellt
tillskott påverkas av den framtida ägarstrukturen.
När   det   gäller   de   föreslagna   åtgärdernas
förenlighet     med     EG:s     konkurrens-     och
statsstödsregler  finner utskottet  ingen  anledning
att ifrågasätta den  bedömning  som  regeringen gör.
Utskottet förutsätter att regeringen vid  behov  -om
och  när ett kapitaltillskott blir aktuellt - vidtar
erforderliga   åtgärder   i  enlighet  med  gällande
bestämmelser. Ett tillkännagivande därom kan således
undvaras.
Utskottets  sammantagna  bedömning,   vilken  görs
utifrån   propositionen   och  det  övriga  underlag
utskottet   haft   tillgång   till,   är   att   det
bemyndigande regeringen föreslår  svarar mot de krav
ägarna bör ställa. Sammanfattningsvis  bör riksdagen
därför,  enligt  utskottets  uppfattning,  bemyndiga
regeringen att under åren 2004 och 2005 vidta  de  i
propositionen föreslagna åtgärderna.
Med     det    anförda    tillstyrker    utskottet
propositionen  i  denna  del  och  avstyrker  de här
aktuella motionsyrkandena.

Finansiering av åtgärder i Green Cargo AB


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna vad utskottet anför om
finansieringen  av  åtgärderna i Green Cargo.
Därigenom  fastslås  att   finansieringen  av
åtgärderna får göras inom de  ramar riksdagen
beslutat    skall   gälla   för   finansiella
omstruktureringar      i     den     statliga
bolagssfären.  Jämför reservationerna  4  (m,
fp) och 5 (kd, c).

För att finansiera  de  föreslagna  åtgärderna  vill
regeringen ha riksdagens godkännande att använda sig
av  det  särskilda kontot i Riksgäldskontoret avsett
för  insatser   i   av  staten  hel-  eller  delägda
aktiebolag.  För att möjliggöra  finansieringen  har
regeringen  i  2004  års  ekonomiska  vårproposition
(prop.  2003/04:100)   föreslagit  vissa  ramar  och
villkor     för    kontot    i    Riksgäldskontoret.
Finansutskottet har, som tidigare redovisats, i sitt
nyligen justerade  betänkande  2003/04:FiU21  delvis
tillstyrkt  förslaget. Riksdagen väntas fatta beslut
om nämnda ärende  innan det här aktuella betänkandet
blir föremål för beslut i kammaren. Näringsutskottet
utgår  från  att  den  kapitalstruktur  från  vilken
åtgärderna  i  Green   Cargo  skall  finansieras  är
beslutad   av   riksdagen   när    beslut    rörande
finansiering  av  åtgärderna  i  Green  Cargo  skall
fattas.

Utskottet   har   i   sak  inget  att  erinra  mot
regeringens förslag när det gäller finansieringen av
åtgärderna i Green Cargo.  Som  tidigare  redogjorts
för  har  finansutskottet emellertid förordat  vissa
ändringar i  förhållande  till  regeringens förslag,
vilket bl.a. innefattar att ett nytt  ramanslag  för
kapitalinsatser   i   statliga   bolag   anvisas  på
tilläggsbudgeten.  Med anledning av finansutskottets
ställningstagande   finner    näringsutskottet   det
påkallat  med  ett  klarläggande  när   det   gäller
finansieringen.   Enligt   utskottet  bör  riksdagen
besluta  att finansieringen av  åtgärderna  i  Green
Cargo får  göras  inom de ramar riksdagen fastställt
skall gälla för finansiella  omstruktureringar  inom
den statliga bolagssfären.
Utskottet  vill  i  sammanhanget också understryka
att det bemyndigande som  utskottet  i  det tidigare
momentet  tillstyrkt  omfattar  åtgärder under  åren
2004 och 2005. Utskottet ser därför att godkännandet
av  finansieringen utav åtgärderna  motsvarar  samma
period. De ramar för finansiella omstruktureringar i
statliga  bolag  vilka  finansutskottet förordar att
riksdagen bestämmer avser  år  2004.  Vad  som skall
gälla  för  år 2005 är således inte fastställt,  men
regeringen har  meddelat  sin avsikt att återkomma i
denna fråga. Utskottet vill därför tydliggöra att en
förutsättning  för finansieringen  av  åtgärderna  i
Green  Cargo  under   år   2005   är  att  riksdagen
fastställer       ramarna       för      finansiella
omstruktureringar  inom  den statliga  bolagssfären.
Det sagda innebär även att  regeringen  inte behöver
återkomma    till    riksdagen    när   det   gäller
finansieringen av åtgärderna i Green  Cargo under år
2005,  utan regeringen har att verka inom  de  ramar
som   riksdagen    fastställer   skall   gälla   för
finansiella omstruktureringar i statliga bolag.
Med  det  anförda  tillstyrker   utskottet  delvis
propositionen  i  denna  del  och avstyrker  de  här
aktuella motionsyrkandena.

Tillbaka till dokumentetTill toppen