Ett språkkrav inom äldreomsorgen
Betänkande 2025/26:SoU26
|
|
Ett språkkrav inom äldreomsorgen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen. Förslagen innebär att det införs en skyldighet för den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer att arbeta för att den personal som genomför insatser i sådan omsorg har de kunskaper i svenska som är relevanta för att genomföra insatserna och att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns fyra reservationer (V, MP) och ett särskilt yttrande (S).
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:93 Ett språkkrav inom äldreomsorgen.
Sex yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Finansiering av reformen, punkt 2 (V)
2. Finansiering av reformen, punkt 2 (MP)
3. Språk och kvalitet, punkt 3 (MP)
4. Relevant kunskapsnivå, punkt 4 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:93.
|
2. |
Finansiering av reformen |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (V)
Reservation 2 (MP)
|
3. |
Språk och kvalitet |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2.
Reservation 3 (MP)
|
4. |
Relevant kunskapsnivå |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4.
Reservation 4 (MP)
Stockholm den 19 mars 2026
På socialutskottets vägnar
Christian Carlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christian Carlsson (KD), Jessica Stegrud (SD), Noria Manouchi (M), Karin Sundin (S), Carita Boulwén (SD), Mikael Dahlqvist (S), Malin Höglund (M), Anna Vikström (S), Leonid Yurkovskiy (SD), Thomas Ragnarsson (M), Christofer Bergenblock (C), Mona Olin (SD), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S), Dzenan Cisija (S), Jakob Olofsgård (L) och Nadja Awad (V).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:93 Ett språkkrav inom äldreomsorgen, och sex yrkanden i följdmotioner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Den 2 december 2025 fick utskottet information av äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), biträdd av medarbetare från Socialdepartementet, och företrädare från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), med anledning av rapporteringen i medierna om brister i hemtjänsten och äldreomsorgen.
Inledning
Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag. Därefter behandlas motioner som innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen en ändring i socialtjänstlagen (2025:400), förkortad SoL, som innebär att det införs en skyldighet för den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer att arbeta för att den personal som genomför insatser i sådan omsorg har de kunskaper i svenska som är relevanta för att genomföra insatserna.
Vidare föreslår regeringen att det ska införas ett bemyndigande i SoL för regeringen att meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i socialtjänstens omsorg om äldre personer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Finansiering av reformen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om finansiering av reformen.
Jämför reservation 1 (V) och 2 (MP).
Propositionen
Regeringen bedömer att förslaget i viss utsträckning medför nya respektive utvidgade uppgifter för kommunerna. Den kommunala finansieringsprincipen bedöms därför bli tillämplig vid införandet av förslaget. Regeringen bedömer att kommunerna får en ökad kostnad med 150 miljoner kronor per år för att bedöma behoven av medarbetares språkutvecklande åtgärder och val av åtgärder samt för att genomföra uppföljningar av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder. Vidare bedömer regeringen att kommunerna får en engångskostnad om 30 miljoner kronor för att ta fram processer och rutiner. Regeringen avser att öka det generella statsbidraget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med 90 miljoner kronor för 2026, 165 miljoner kronor 2027 och 150 miljoner kronor för 2028 och framåt. Regeringen bedömer även att det är viktigt att relevanta myndigheter bidrar till att nivån av språkkunskaper hos äldreomsorgens personal kan höjas samt att regleringen kan följas upp och utvärderas. Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2026 att 23 miljoner kronor per år avsätts för detta arbete under 2026–2030 (prop. 2025/26:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.5).
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag som säkrar permanent finansiering av de aktiviteter som regeringen anser är engångskostnader. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som möjliggör att statlig finansiering även kan användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen.
I kommittémotion 2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att ett språkkrav måste förenas med statligt ansvar för finansiering av språkutvecklande insatser i äldreomsorgen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att lagförslaget innebär att kommunerna i viss utsträckning får nya respektive utvidgade uppgifter att bedöma behoven av medarbetares språkutvecklande åtgärder och val av åtgärder samt att genomföra uppföljningar av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder. Därmed aktualiseras den kommunala finansieringsprincipen. Enligt regeringen kommer dessa uppgifter att medföra kostnader för kommunerna om 150 miljoner kronor per år. Utskottet noterar också att regeringen avser att öka det generella statsbidraget enligt vad som framgår ovan. Vidare instämmer utskottet i regeringens bedömning att förslaget även medför vissa engångskostnader för att ta fram rutiner och processer för de nya arbetsuppgifterna. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3900 (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3899 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör därför avslås.
Språk och kvalitet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om språk och kvalitet.
Jämför reservation 3 (MP).
Propositionen
Verksamhet inom socialtjänsten ska enligt 5 kap. 1 § SoL vara av god kvalitet. Regeringen konstaterar att kravet på god kvalitet gäller för såväl privata som offentliga utförare av socialtjänst (prop. 2008/09:160 s. 95). En av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå god kvalitet i omsorgen om äldre personer är tillgången till personal med lämplig utbildning och kompetens samt ett tydligt ledarskap (prop. 1996/97:124 s. 54). Enligt 5 kap. 3 § SoL ska personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ha lämplig utbildning och erfarenhet. I SoL finns inga uttalade krav på att personalen ska ha några särskilda kunskaper i svenska. Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre framgår emellertid att personalen bl.a. bör ha förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska. Det är dock den enskilda arbetsgivaren som vid rekrytering måste ställa krav utifrån verksamhetens behov av kvalitet och kompetens.
Goda språkkunskaper hos personalen är en förutsättning för patientsäkerhet; t.ex. behöver personalen förstå delegeringar och instruktioner från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det gäller inte bara den muntliga kommunikationen utan också förmågan att läsa och skriva på relevant nivå. Att personalen har goda kunskaper i svenska har även potential att förbättra situationen för anhöriga och närstående till den enskilde, inte minst genom att öka tryggheten och anhörigas och närståendes insyn i den omsorg som ges till den äldre. Regeringen anför vidare att ökade kunskaper i svenska hos personalen kan bidra till en god arbetsmiljö och en ökad kollegial tillit om personalen obehindrat kan kommunicera med varandra och därigenom få god förståelse för och kunskap om varandras arbete.
Sammantaget bedömer regeringen att en reglering av språkkrav kommer att bidra till högre kvalitet i omsorgen genom att verksamheterna får ett uttryckligt ansvar för att införa systematiska arbetssätt i syfte att åtgärda bristande kunskaper i svenska.
Motionen
I kommittémotion 2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att språksatsningar aldrig får ställas över andra avgörande kvalitetsaspekter i äldreomsorgen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att tillgången till personal med lämplig utbildning och kompetens är en viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet i omsorgen om äldre personer och att nya krav på kunskaper i svenska språket kommer att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen. Vidare uppmärksammar utskottet att Socialstyrelsen i allmänna råd anger att personalen i äldreomsorgen bl.a. bör ha förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver vidta åtgärder med anledning av motion 2025/26:3899 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandet bör avslås.
Relevant kunskapsnivå
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om relevant kunskapsnivå.
Jämför reservation 4 (MP).
Propositionen
Regeringen bedömer att nivån för personalens kunskaper i svenska bör definieras, och anför att språknivån behöver utgå från vad som krävs för att personalen ska kunna genomföra insatser inom äldreomsorgen. Att nationellt ange vilken kunskapsnivå i svenska som socialnämnden och privata utförare ska arbeta för att personalen har bidrar till en ökad likvärdighet och en enhetlig språknivå i landet.
Regeringen bedömer att en relevant kunskapsnivå i svenska bör definieras till att vara B2 enligt Gemensam europeisk referensram för språk (Gers). Nivå B2 har två kännetecken. Det första kännetecknet handlar om att personen kan göra mer än att hävda sig i ett socialt sammanhang. Det andra kännetecknet är en ny nivå av personens språkliga medvetenhet.
Regeringen konstaterar att Socialstyrelsen sedan tidigare har tagit fram ett stödmaterial för verksamhetsområdet äldreomsorg som syftar till att stödja olika aktörer i arbetet med att bl.a. bedöma språkkunskaper hos personalen i äldreomsorgen. Stödmaterialet utgår från Gers B2 och innehåller en omfattande beskrivning av den språkförmåga som, enligt myndigheten, behövs för arbetet i äldreomsorgen. Socialstyrelsen bedömer att B2 är en lämplig nivå för arbete i äldreomsorgen.
Enligt regeringens bedömning innebär språkkravet inte några negativa konsekvenser av betydelse för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, eftersom förslaget tillåter att socialnämnden och privata utförare anställer först och därefter arbetar för att den anställda personalen når språknivån. Skillnaden mot dagens situation blir att socialnämnden och utförarna, med hjälp av olika åtgärder, får en skyldighet att arbeta för att personalen också uppnår den angivna språknivån.
Som anges ovan bedömer regeringen att det är viktigt att kunna följa upp och utvärdera regleringen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att 23 miljoner kronor per år avsätts för detta arbete under 2026–2030 (prop. 2025/26:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.5).
Det föreslagna språkkravet innebär att socialnämnden och privata utförare ska arbeta för att personal i äldreomsorgen har en kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser. Språkkravet innebär skyldigheter för kommunerna och för privata utförare och kommer att vara reglerat i lag. Kunskapsnivån är inte specifikt angiven i lagförslaget. En bestämmelse föreslås som ger regeringen möjlighet att meddela sådana föreskrifter.
Motionen
I kommittémotion 2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att en konsekvensutredning bör genomföras efter att lagen har trätt i kraft som utvärderar möjligheterna för personal inom äldrevården att nå nivå B2 i svenska språket och vad det kan få för konsekvenser för kompetensförsörjningen. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att en expertmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen, bör fastställa föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att kunna följa upp och utvärdera den föreslagna regleringen och att relevanta myndigheter bidrar till att nivån av språkkunskaper hos äldreomsorgens personal kan höjas. Det är också positivt att regeringen avser att avsätta 23 miljoner kronor per år under 2026–2030 för detta arbete.
Vidare noterar utskottet att språkkravet enligt regeringens bedömning inte kommer att innebära några negativa konsekvenser av betydelse för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Utskottet delar denna bedömning.
Utskottet uppmärksammar också att Socialstyrelsen har tagit fram ett stödmaterial för verksamhetsområdet äldreomsorg och att myndigheten har bedömt att Gers B2 är en lämplig nivå för arbete i äldreomsorgen.
Med anledning av det som nämnts ovan anser utskottet att riksdagen inte ska ta initiativ på grund av motion 2025/26:3899 (MP) yrkandena 3 och 4. Motionsyrkandena bör avslås.
|
1. |
av Nadja Awad (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion
2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ställningstagande
Att utarbeta rutiner och processer med anledning av lagändringen anser jag kommer att vara ett återkommande arbete för kommunerna och inte en engångskostnad. Detta bör vara en del av den permanenta finansieringen. Därför bör regeringen återkomma med ett förslag som säkrar permanent finansiering av de aktiviteter som regeringen anser är engångskostnader.
I de verksamheter där en hög andel av personalen behöver språkstöd bedömer jag att det kommer att bli svårt att avvara personal och rekrytera vikarier i tillräckligt hög utsträckning. Regeringen bör därför återkomma med förslag som gör att statlig finansiering även kan användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen.
|
2. |
av Nils Seye Larsen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår motion
2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Jag delar regeringens bedömning att god kommunikation är en central del av en trygg och personcentrerad äldreomsorg. De kostnader som regeringen är beredd att låta staten stå för gäller dock inte själva språkutvecklingen utan bl.a. bedömning av medarbetares språkbehov, uppföljning av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder och framtagande av processer och rutiner. Enligt min mening måste ett språkkrav förenas med ett statligt ansvar för att finansiera språkutvecklande insatser i äldreomsorgen. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder.
|
3. |
av Nils Seye Larsen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
Kommunikationsutmaningar kan inte ses isolerat från andra strukturella brister inom äldreomsorgen. Äldreomsorgens kvalitet och patienters och brukares trygghet beror på så mycket mer än enbart kunskap i det svenska språket. Jag menar därför att språksatsningar aldrig får ställas över andra avgörande kvalitetsaspekter i omsorgen. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.
|
4. |
av Nils Seye Larsen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Den språknivå som regeringen bedömer är relevant för personal inom äldreomsorgen anser jag kan vara alltför högt satt i relation till äldreomsorgens kvalitets- och kompetensförsörjningsbehov. Ett generellt krav på denna nivå riskerar därför att bli orealistiskt. Det bör göras en konsekvensutredning efter att lagen har trätt i kraft, som utvärderar möjligheterna för personal inom äldrevården att nå nivå B2 i svenska språket och vad det kan få för konsekvenser för kompetensförsörjningen. Regeringen behöver vidta åtgärder för att detta ska ske.
Regeringen föreslår vidare att den ska få meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i socialtjänstens omsorg om äldre. Att regeringen ska bestämma språknivå snarare än en myndighet som är mer verksamhetsnära eller har språk som särskild kompetens, är orimligt och riskerar att slå fel. Mot denna bakgrund anser jag att en expertmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen, bör fastställa föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder.
Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Agneta Nilsson (S) och Dzenan Cisija (S) anför:
Vi ställer oss bakom förslagen i propositionen om en skärpning av språkkravet inom äldreomsorgen. Det skulle emellertid vara önskvärt om tydligare krav ställdes på samtliga personalgrupper inom äldreomsorgen. Vi vill skapa en äldreomsorg där personalen kan arbeta med kvalitet och värdighet, där arbetsvillkoren är goda och byråkratin minimerad och där personalens arbete kan få en högre status.
Vi anser även att lagförslaget måste följas upp och utvärderas, framför allt när det gäller kompetensförsörjning och resultat.
Vi vill också peka på att språkkravet sannolikt kommer att medföra permanent ökade kostnader för kommunsektorn. Därför måste staten säkra framtida finansiering av merkostnaderna av förslaget. Vi behöver en reformerad och stärkt äldreomsorg nu – en äldreomsorg som värnar de äldres rätt till trygghet och värdighet och som ger personalen förutsättningar att göra sitt jobb med stolthet.
Vi kommer att noga följa utvecklingen när det gäller dessa frågor och ta nödvändiga initiativ i andra sammanhang.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:93 Ett språkkrav inom äldreomsorgen:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400).
2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett språkkrav måste förenas med ett statligt ansvar för finansiering av språkutvecklande insatser i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att språksatsningar aldrig får ställas över andra avgörande kvalitetsaspekter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en konsekvensutredning bör genomföras efter att lagen har trätt i kraft som utvärderar möjligheterna för personal inom äldrevården att nå nivå B2 i svenska språket och vad det kan få för konsekvenser för kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen bör fastställas av en expertmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen, och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som säkrar permanent finansiering av de aktiviteter som regeringen anser vara engångskostnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som möjliggör att statlig finansiering även kan användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2