Ett program för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.
Betänkande 1992/93:BoU10
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU10
Ett program för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.
Innehåll
1992/93 BoU10
Sammanfattning
Bostadsutskottet för i betänkandet fram förslag till ett ROT-program i de delar det avser stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder (det s.k. RBF-stödet), räntebidrag för ombyggnad av bostäder där ansökan inkommit under 1992 samt bidrag för ombyggnad av äldrebostäder. Utskottets förslag i denna del innebär en närmare precisering av det ROT-program som finansutskottet den 25 februari 1993 förordat i betänkandet 1992/93:FiU10. Övriga delar i det ROT-program som finansutskottet dragit upp riktlinjerna för redovisas dessutom i sina huvuddrag.
Regeringens förslag om slopade räntebidrag vid ombyggnad av småhus tillstyrks av utskottet. Förslagen avseende subventionsreglerna för ombyggnader av flerbostadshus som påbörjas efter år 1994 samt RBF-stödet avstyrks med hänvisning till det förordade ROT-programmet.
De motioner som inte omfattas av utskottets tillkännagivande om utformningen av åtgärderna i ROT-programmet avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats en reservation (s) och två särskilda yttranden (s) resp. (nyd).
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 8 (Finansdepartementet) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus, 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om räntesubventioner för ombyggnad av småhus, 3. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om räntesubventioner för ombyggnad av flerbostadshus som förordats i propositionen.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna:
1992/93:Bo203 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att rikdagen beslutar att avskaffandet av RBF-stödet senareläggs och samordnas med övergång till konventionell beskattning för de allmännyttiga bostadsföretagen.
1992/93:Bo206 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på kloka framtidsinvesteringar.
1992/93:Bo210 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att byte av fönster skall ingå i definitionen för "ombyggnad".
1992/93:Bo218 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för byggandet i Stockholms län enligt punkterna 1--6.
1992/93:Bo219 av Ian Wachtmeister och Robert Jousma (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en del av de pengar som avsätts till arbetsmarknadsåtgärder specialdestineras till räntesubventioner avseende lån till ROT-arbeten på vatten- och avloppsstammar i hus och mark.
1992/93:Bo220 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslösheten i den värmländska byggbranschen.
1992/93:Bo221 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ROT-program för bostadshus m.m.
1992/93:Bo235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ombyggnader måste få ett sådant finansiellt stöd att de kan genomföras utan drastiska hyreshöjningar.
1992/93:Bo236 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår budgetpropositionens förslag om avskaffande av räntestödet för underhåll av hyres- och bostadsrättshus, 2. att riksdagen beslutar att 1992 års regler för räntebidrag för ombyggnader får gälla för ombyggnader som påbörjas 1993, om ansökan inlämnats till länsbostadsnämnden under 1992, 3. att riksdagen beslutar att ombyggnader av äldrebostäder under 1993 får ske enligt 1992 års ombyggnadsregler, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadspolitik och byggande i Västernorrland.
1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ombyggnader, för vilka ansökningar om räntebidrag inlämnats till länsbostadsnämnderna under 1992, får påbörjas under 1993 med 1992 års regler, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ombyggnader av äldrebostäder under 1993 får ske enligt 1992 års ombyggnadsregler, 7. att riksdagen inte godkänner förslaget i proposition 1992/93:100, bil. 8, avseende avskaffandet av räntestödet för underhåll och reparationer i hyres- och bostadsrättshus (RBF), 8. att riksdagen inte godkänner förslaget i proposition 1992/93:100, bil. 8, avseende avtrappningen av ombyggnadsreglerna för hyres- och bostadsrättshus.
1992/93:Bo239 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen begär förslag från regeringen för att öka ombyggnadsverksamheten, 7. att riksdagen beslutar att ändra förordningen om räntebidrag till ny- och ombyggnad så att alla permanent nytillkomna bostäder ges samma schablonbidrag som nyproducerade bostäder, 8. att riksdagen beslutar att ombyggnad av äldrebostäder under 1993 bör ske efter 1992 års ombyggnadsregler, 9. att riksdagen beslutar att ansökningar om räntebidrag för ombyggnad som inlämnats under 1992 skall få påbörjas 1993 med 1992 års regler, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ROT-program, 12. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 280000000kr till räntekostnad för statliga garantier på 3500000 000 kr för lågräntelån till olika former av ROT-verksamhet.
1992/93:Bo240 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett avskaffande av RBF-stödet tidsmässigt bör samordnas med en övergång till konventionell beskattning av de bostadsföretag som nu schablonbeskattas.
1992/93:Bo247 av Ivar Franzén (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att i balansräkningen aktivera den typ av åtgärder som RBF-stödet omfattar även sedan RBF-stödet har avskaffats, 2. att riksdagen -- under förutsättning att avskaffandet av RBF-stödet senareläggs enligt motionens förslag -- beslutar att räntebidrag för RBF-åtgärder endast skall utgå för 90 % av bidragsunderlaget.
1992/93:Bo249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den snarast bör inkomma med ett ROT-program.
1992/93:A425 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av infrastruktursatsningar och ROT-program för västregionen.
1992/93:A426 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av infrastruktursatsningar och ROT-program för Hallands län.
1992/93:A445 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ROT-program för Gävleborgs län.
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på ROT.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av offensiva insatser inom byggområdet, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ROT-satsningar inom kommunala lokaler.
1992/93:Ub443 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att se över vattenledningsnäten.
1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ROT-program för upprustning av skolans arbetsmiljö.
I ärendet har skrivelser inkommit från Vi i Småhus, SABO, Centrala byggarbetsnämnden, Byggentreprenörerna, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, Arkitektförbundet, Handikappförbundens Centralkommitté och Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Vissa uppgifter om bostadsproduktionen och byggsysselsättningen
Förhållandena inom bostads- och byggnadssektorerna har genomgått flera förändringar under det senaste decenniet, med bl.a. stora förskjutningar mellan ny- och ombyggnadsverksamheten. För omkring tio år sedan stod fler lägenheter tomma än någon gång under efterkrigstiden. Nyproduktionen av bostäder minskade samtidigt kraftigt under 1980-talets första år för att nå sin lägsta nivå år 1985, då endast 27 500 lägenheter påbörjades. Under de år då nyproduktionen låg på en låg nivå genomfördes i stället omfattande reparations- och ombyggnadsåtgärder i bostadsbeståndet. Ett s.k. ROT-program (Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad) infördes år 1983 med flera olika stödformer som syftade till att stimulera förnyelsen av bostadsbeståndet. Ombyggnadsverksamheten omfattade vid mitten av 1980-talet årligen omkring 30000 lägenheter i flerbostadshus.
Bl.a. till följd av den låga nyproduktionen av bostäder i början av 1980-talet ökade antalet bostadssökande och efterfrågan på småhus. Efter år 1985 började nyproduktionen öka och tilltog sedan varje år fram t.o.m. år 1991 då ca 67000 lägenheter påbörjades. Samtidigt ökade även byggnadsinvesteringarna i näringslivet, och nyproduktionen av kontor och industrilokaler var omfattande. Bakom denna utveckling låg bl.a. avregleringen av kreditmarknaden. Byggnadssektorn under slutet av 1980-talet karakteriserades av en överhettning som medförde snabbt stigande byggkostnader.
För att möta den tilltagande överhettningen på byggmarknaden infördes under 1980-talets senare del olika regleringar för att hålla tillbaka byggandet. Avsikten var framför allt att skapa utrymme för nyproduktion av bostäder genom att på olika sätt reglera annat byggande än bostadsbyggande.
Under de senaste åren har vi åter fått uppleva en snabb förändring både vad gäller bostadsefterfrågan och aktiviteten inom byggnadssektorn. Nedgången i byggnadsinvesteringarna inträffade år 1990. Denna har sedan förstärkts och den prognos som presenteras i årets finansplan visar på ett fortsatt fall under såväl innevarande år som år 1994.
Diagram 1: Totala byggnadsinvesteringar och därav bostadsinvesteringar åren 1970--1994 (miljarder kronor i 1985 års priser)
Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet
Den rådande lågkonjunkturen påverkade först byggandet av kontor och kommersiella lokaler. Påbörjandet av nya bostäder låg ännu under förra året på en relativt hög nivå, men under det innevarande året kan enligt Boverket en drastisk minskning av nyproduktionen väntas. Utbudet av bostäder är större än på många år, och priserna på villor och bostadsrätter har på många platser i landet fallit kraftigt.
Enligt Boverkets bedömning har under år 1992 egentliga byggnadsarbeten påbörjats i 45000 lägenheter avseende nyproduktionen. I en prognos för nyproduktionen av bostäder under år 1993 räknar man med ett påbörjande av mellan 15000 och 20000 lägenheter. Enligt motsvarande bedömningar avseende moderniseringar av lägenheter har under år 1992 de egentliga byggnadsarbetena påbörjats i 35000 lägenheter i flerbostadshus. Ungefär samma ombyggnadsvolym väntas under år 1993.
Uppgifterna om bostadsproduktionen är emellertid för närvarande mycket osäkra. Antalet i "formell" bemärkelse påbörjade lägenheter under år 1992 är betydligt större än det ovan redovisade antalet lägenheterna i projekt där de egentliga byggnadsarbetena påbörjats och bedömts fortgå. Detta beror på att nya villkor för statlig bostadsbyggnadssubvention infördes den 1 januari 1993 och att många byggherrar velat tillförsäkra sig om de tidigare gällande subventionsvillkoren genom att formellt påbörja byggnadsprojektet före årsskiftet.
En fördelning av bostadsinvesteringarna på ny- resp. ombyggnad visar att det hittills funnits ett betydande samband dem emellan. I tider med stor nyproduktion har sålunda ombyggnadsverksamheten gått ned och när nyproduktionen har minskat har ombyggnadsverksamheten ökat. Detta samband förefaller nu att brytas. Enligt Finansdepartementets prognoser kan således en samtidig nedgång i ny- och ombyggnadsinvesteringarna förväntas under åren 1993 och 1994. En bidragande orsak till att investeringarna i ombyggnader gått ned är att den genomsnittliga investeringen per ombyggd lägenhet har minskat kraftigt under det senaste åren. Den genomsnittliga investeringsnivån per ombyggd lägenhet ligger i dag på ca 225000 kr mot nästan det dubbla för ett par år sedan.
Diagram 2: Bostadsinvesteringarnas fördelning på ny- och ombyggnad under åren 1970--1994 (miljarder kronor i 1985 års priser)
Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet
Arbetslösheten bland byggnadsarbetare har under de två senaste året stigit kraftigt. Under slutet av 1980-talet var problemet det omvända. Bristen på byggnadsarbetare ansågs leda till en ovanligt stor löneglidning som i sin tur bidrog till de snabbt ökande byggnadskostnaderna under ett antal år.
Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) ökade det genomsnittliga antalet sysselsatta inom byggnadsindustrin från 257000 år 1985 till 313000 år 1990. År 1991 uppgick årsmedeltalet till 312000. Därefter har antalet sysselsatta gått ned, och för år 1992 uppgick årsmedeltalet till 273000 sysselsatta. Nedgången har därefter fortsatt och i januari 1993 beräknades antalet sysselsatta uppgå till 252000 (uppgiften justerad med hänsyn tagen till en omläggning av mätmetoden fr.o.m. år 1993). Även om den senare uppgiften, på grund av att den avser en enskild månad där säsongsvariationer m.m. spelar in, inte är fullt jämförbar med de övriga belyser den en nedåtgående tendens. Arbetslöshetssiffrorna för branschen pekar i samma riktning. Frånsett vissa säsongsmässiga variationer har andelen arbetslösa inom byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa (kassa 36) ökat sedan maj 1990. Vid denna tidpunkt uppgick andelen arbetslösa till 2,0%, medan den i februari 1993 hade ökat till 24,7 %.
Diagram3: Arbetslösheten bland byggnadsarbetare åren 1990--1993 (procent av medlemmarna i kassa 36)
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen
Utskottet
Inledning
I samband med riksdagsbehandlingen hösten 1992 av proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin väcktes motioner med förslag om olika former av stöd i syfte att öka sysselsättningen inom byggsektorn och då speciellt inom den s.k. ROT-sektorn (ROT = Reparation, Om- och Tillbyggnad). Bostadsutskottet avlämnade den 24 november ett yttrande till finansutskottet över de förslag i propositionen och i motionerna som avsåg utskottets beredningsområde (1992/93:BoU2y). I yttrandet framhöll utskottet vikten av att åtgärder vidtas i syfte att öka sysselsättningen inom olika delar av byggsektorn.
Finansutskottet instämde i sitt betänkande i bostadsutskottets uppfattning och betonade samtidigt att sysselsättningsskapande åtgärder inom byggsektorn också bör kunna inriktas mot vissa upprustningsbehov inom den offentliga sektorn (1992/93:FiU1). I finansutskottets betänkande påpekades vidare att man erfarit att regeringen hade för avsikt att lägga fram förslag som leder till ökad ROT-verksamhet åren 1993 och 1994. Vad finansutskottet anfört i denna fråga gav riksdagen regeringen till känna.
I årets budgetproposition presenteras vissa förslag om förändrade villkor för stödformer av betydelse för den s.k. ROT-verksamheten. Vidare har under den allmänna motionstiden i ett stort antal motioner tagits upp frågan om hur byggarbetslösheten skall kunna begränsas genom olika former av stimulans för ROT-åtgärder såväl i bostadsbeståndet som i kommunala byggnader m.m. Förslag med denna inriktning berör i olika grad flera utskotts beredningsområden, i första hand bostads-, finans-, arbetsmarknads- och skatteutskotten. Arbetet inom riksdagen har fördelats så att den formella behandlingen av huvuddelen av de aktuella förslagen görs av bostadsutskottet. Förslagen behandlas i detta betänkande. Finansutskottet har emellertid utifrån de överväganden utskottet har att göra avseende den ekonomiska politikens inriktning den 25 februari tagit principiell ställning till behovet av åtgärder för att komma till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden (1992/93:FiU10). Mot denna bakgrund har finansutskottet förordat att beslut fattas om ett program som syftar till ökad ROT-verksamhet under åren 1993 och 1994. Finansutskottet anför i sitt betänkande:
Enligt utskottets mening bör åtgärderna ha följande inriktning:
Den outnyttjade arbetskrafts- och produktionskapacitet som finns skall användas för att förhindra ytterligare utslagning.
Åtgärderna skall på sikt bidra till att öka den offentliga sektorns sparande genom att indirekta effekter inräknas.
Åtgärder som kan påräkna en betydande andel privat finansiering bör prioriteras.
Mot denna bakgrund anser utskottet att följande åtgärder bör vidtas:
1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder
RBF-stödet (dvs. räntestödet för reparation av främst allmännyttans hyreshus) bör förlängas att gälla under åren 1993 och 1994. Förslaget bör träda i kraft den 1 mars 1993. Kostnaden beräknas till 135 miljoner kronor per år.
2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader
Bidrag skall utgå till kommuner för reparation och underhåll av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa kulturlokaler. Idrottsanläggningar, samlingslokaler eller va-nätet bör inte omfattas av bidraget. Bidragsandelen bör vara 30 %. Den totala kostnaden härför får uppgå till 800 miljoner kronor.
3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder
Regeringen bör bemyndigas medge att de ansökningar för ombyggnad av bostäder som inkom så sent under år 1992 att de inte hann behandlas skall omfattas av 1992 års regler. Åtgärderna kommer att omfatta ca 5000 lägenheter. Kostnaden beräknas till 60 miljoner kronor för år 1993.
4. Ombyggnad av äldrebostäder
Satsning i form av direktbidrag till ROT-verksamhet bör göras inom äldrebostäder till en kostnad av 120 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att regeringen utformar reglerna.
5. Kulturmiljövård
Riksantikvarieämbetets resurser för kulturmiljövård räknas upp tillfälligt med 50 miljoner kronor.
6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
Bidragsramen för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden utökas med 15 miljoner kronor.
7. Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder
Skattereduktion mot fastighetsskatten medges för villaägare, bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar och bostadshyreshusägare för underhålls- och reparationsåtgärder t.o.m. den 31 december 1994.
Avdrag skall medges med 30% av direkta arbetskostnader under förutsättning att åtgärden utförs av momsregistrerat företag. Skattereduktionen medges endast för arbetskostnader som överstiger 2 000 kronor per lägenhet, och skattereduktionen får uppgå till maximalt 10000 kronor, lika för alla. Den totala kostnaden beräknas till 1,5 miljarder kronor.
8. Räntesubventioner
Överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna hösten 1992 om besparingar på bostadssektorn om 3 miljarder kronor såsom de redovisas i finansutskottets betänkande 1992/93:FiU1 (s. 86) ligger fast.
Finansutskottet föreslår i detta betänkande att medel anvisas för underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader (punkt 2, ovan). Utskottet återkommer till detta. Finansutskottet förutsätter att vad utskottet här har anfört om åtgärder för att komma till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden beaktas av övriga utskott vid behandlingen av hithörande frågor under våren 1993. Förslag i dessa frågor bör enligt utskottets mening föreläggas riksdagen under våren. Det bör ankomma på resp. utskott att ange den närmare utformningen av förslagen.
Finansutskottets ovan återgivna ställningstagande om behovet av ett ROT-program har föregåtts av överläggningar mellan partiföreträdare från flera olika utskott i syfte att uppnå en så bred överenskommelse som möjligt. Ställningstagandet har således en bred förankring även bland bostadsutskottets ledamöter. Vid kammarbehandlingen den 10 mars av finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 återremitterades betänkandet till utskottet för förnyad behandling. Enligt bostadsutskottets mening bör dock de riktlinjer för ett ROT-program som lagts fram av finansutskottet ligga fast. Vad finansutskottet förordat kommer därför att bilda utgångspunkt för bostadsutskottets vidare överväganden i detta betänkande.
De delar av programmet som avser åtgärder som faller inom bostadsutskottets beredningsområde utvecklas och preciseras med beaktande av förslag i budgetpropositionen och i motioner. Utskottet redovisar även föreliggande planer för det vidare beredningsarbetet inom riksdagen i de frågor om ROT-programmets innehåll som inte formellt behandlas i detta betänkande.
Betänkandet har för att underlätta samordningen mellan riksdagens olika beslut avseende ROT-programmet i det följande disponerats utifrån samma punktindelning som återfinns i det ovan återgivna avsnittet i finansutskottets betänkande. Därefter behandlas vissa frågor om villkoren för stöd enligt ROT-programmet och slutligen förslag i propositionen och motioner som inte har direkt anknytning till det förordade ROT-programmet. Utskottet vill dock inledningsvis redovisa behovet av ett ROT-program, en fråga som diskuteras såväl i budgetpropositionen som i ett stort antal motioner.
Behovet av ett ROT-program
I inte mindre än 16 motioner förs fram krav på mer eller mindre omfattande program för att stimulera olika typer av ROT-åtgärder. Gemensamt för förslagen är att de i hög grad utgår från den minskade sysselsättningen i byggbranschen. Programmen är ett sätt att tidigarelägga projekt som ändå skulle kommit till stånd och därmed öka sysselsättningen. De förordade ROT-programmen har i många fall en bred inriktning mot såväl bostäder som t.ex. kommunala byggnader m.m.
Av motionsförslagen har sex en mera övergripande omfattning.
I motion Bo219 (nyd) förs fram krav på stöd till ROT-arbeten på vatten- och avloppsstammar i hus och mark. Förslag om ett ROT-program för bostäder lämnas i motion Bo221 (s). I motion Bo239 (v) hemställs om åtgärder för att öka ombyggnadsverksamheten (yrkande 4), ett ROT-program för bostäder och kommunala fastigheter m.m. (yrkande 11) samt att ett anslag på 280 miljoner kronor skall anvisas till räntekostnader för statliga garantier om 3,5 miljarder kronor för lågräntelån till ROT-verksamhet (yrkande 12). Förslag om ett ROT-program för byggsektorn förs också fram i motion Bo249 (nyd) liksom i motion Fi211 (nyd) yrkande 16. Slutligen hemställs i motion Bo206 (c) att stöd skall kunna utgå för installation av tilläggsruta m.m.
I sju av motionerna förs fram förslag om regionalt inriktade ROT-program.
Förslag om ett ROT-program m.m. lämnas i motion Bo218 (s) avseende Stockholms län, i motion Bo220 (s) avseende Värmland, i motion Bo236 (s) yrkande 4 avseende Västernorrland, i motion A425 (s) yrkande 2 avseende västregionen, i motion A426 (s) yrkande 1 avseende Hallands län, i motion A445 (s) yrkande 2 avseende Gävleborgs län samt i motion N317 (s) yrkande 15 avseende Sörmland.
Slutligen förs i tre motioner fram förslag om ROT-program som främst avser kommunala byggnader och anläggningar.
Enligt motion N317 (s) yrkande 16 bör ett ROT-program för kommunala lokaler i Sörmland införas. I motion Ub443 (kds, m, fp, c) yrkande 2 förordas insatser för att se över vattenledningsnäten. Förslaget i motion Ub502 (v) yrkande 6 innefattar krav på ett ROT-program för upprustning av skolans arbetsmiljö.
Till grund för förslagen i motionerna ligger, som framgår ovan, främst en strävan att öka byggverksamheten och därigenom också byggsysselsättningen. Även om sysselsättning primärt inte är en fråga för bostadsutskottet att behandla kan utskottet konstatera att arbetsmarknadsläget nu är sådant att det finns ett uppenbart behov av sysselsättningsskapande åtgärder inom byggsektorn. Det är också bedömningar av läget på arbetsmarknaden som ligger till grund för det förslag till ROT-program som i sina huvuddrag förs fram av finansutskottet och som till väsentliga delar preciseras och konkretiseras i detta betänkande. Det föreligger sålunda en bred enighet om behovet av att genom särskilda åtgärder motverka nedgången i byggsysselsättningen.
På kort sikt leder nedgången i byggverksamheten till betydande kostnader för den enskilde, för byggsektorn och för samhället i form av ökad arbetslöshet och produktionsbortfall. En fortsatt nedgång riskerar dessutom att leda till ytterligare kostnader på lång sikt. Som framhålls i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bilaga 8, s. 112) finns det en stor risk för att kapacitet slås ut i så stor utsträckning under de närmaste åren att byggsektorn blir en löne- och inflationsdrivande trång sektor under nästa högkonjunktur. Sett även ur ett långsiktigt perspektiv finns det enligt utskottets mening sålunda starka skäl som talar för att åtgärder vidtas som bidrar till att trygga en över tiden erforderlig byggkapacitet.
Som framgår av det ovan anförda finns det, sett både i ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv, starka skäl som talar för att omedelbara åtgärder vidtas för att ta till vara outnyttjad arbetskrafts- och produktionskapacitet i byggsektorn. Enligt utskottets mening bör stimulanser införas som leder till en ökad ROT-verksamhet i första hand under åren 1993 och 1994. Som framgått ovan har finansutskottet den 25 februari 1993 förordat att ett ROT-program utarbetas. Med anledning härav och med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om behovet av ett ROT-program bör inte de nu aktuella motionerna föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd. Till den närmare utformningen m.m. av det nu förordade ROT-programmet återkommer utskottet nedan.
Ett ROT-program för åren 1993 och 1994
1. Räntestöd för underhåll
I det ROT-program som finansutskottet förordat och bostadsutskottet ovan principiellt anslutit sig till ingår som punkt 1 att det s.k. RBF-stödet, dvs. det bidrag som utgår enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus, behålls under åren 1993 och 1994. I detta avsnitt behandlas förslag i budgetpropositionen och i motioner avseende RBF-stödet.
Bidrag lämnas enligt RBF-förordningen för vissa underhålls- och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Bidraget utgår fr.o.m. den 1 januari 1993 med 25% av den beräknade räntekostnaden för bidragsberättigade åtgärder. Till grund för ränteberäkningen ligger en i huvudsak schablonmässigt beräknad kostnad för de utförda åtgärderna. Bidragstiden är 10 eller 20 år beroende på hur lång tid åtgärderna kan nyttiggöras.
I budgetpropositionen föreslås att RBF-stöd inte skall lämnas för åtgärder som den 11 januari 1993, dvs. vid tidpunkten för propositionens avlämnande, inte har påbörjats. Det framhålls i propositionen att förslaget utgår från uppfattningen att det kapital som behövs för att företagen skall kunna genomföra reparations- och underhållsarbeten, dvs. kostnader i fastighetsförvaltningen, bör genereras inom företagen. Detta anses dock förutsätta att företag som nu schablonbeskattas övergår till konventionell beskattning. Frågan om en övergång för allmännyttiga bostadsföretag från schablonbeskattning till beskattning enligt konventionell metod bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Mot bakgrund av kravet på en stram finanspolitik anser regeringen emellertid att möjligheten till nya RBF-stöd bör avvecklas innan förslaget om övergång till konventionell beskattning av alla bostadsföretag har lagts fram. Det påpekas dock i propositionen att i anslutning till omläggningen av beskattningsmetod bör de företag som nu schablonbeskattas ges rätt att göra direktavdrag även för kostnader för sådana reparations- och underhållsåtgärder som utförts före omläggningen och för vilka räntebidrag inte har lämnats.
Regeringens förslag om att avveckla RBF-stödet har mött invändningar i fem motioner. Två motioner innehåller yrkanden om avslag på regeringsförslaget. I tre motioner föreslås att avvecklingen senareläggs och samordnas med övergången till konventionell beskattning för de allmännyttiga bostadsföretagen.
I de två motioner i vilka det yrkas ett direkt avslag på regeringsförslaget, motionerna Bo236 (s) yrkande 1 och Bo238 (s) yrkande 7, anförs flera skäl för att behålla RBF-stödet i dess nuvarande utformning. Motion Bo236 (s) innehåller framför allt överväganden mot bakgrund av den tilltagande byggarbetslösheten. Besparingar för staten på RBF-stödet anses leda till ökade utgifter för arbetsmarknadsstöd. I motion Bo238 (s) anförs dessutom att en avveckling av RBF-stödet riskerar att leda till stora boendekostnadsökningar alternativt neddragna investeringsvolymer.
Enligt vad som anförs i motionerna Bo203 (c) och Bo247 (kds) är den av regeringen föreslagna tidpunkten för en avveckling av RBF-stödet olämpligt vald. Avskaffandet av RBF-stödet föreslås i stället senareläggas och samordnas med övergång till konventionell beskattning för de allmännyttiga bostadsföretagen. En avveckling av RBF-stödet från den 11 januari 1993 enligt regeringsförslaget bedöms få negativa effekter på såväl byggsysselsättningen som möjligheterna att genomföra angelägna underhållsåtgärder.
Även i motion Bo247 (c) föreslås en senareläggning av avvecklingen av RBF-stödet. I motionens yrkande 2 föreslås att denna senareläggning bör kombineras med en besparing på utgående RBF-stöd. Besparingen föreslås ske genom att räntebidrag endast utgår beräknat på 90% av aktuellt bidragsunderlag. I motionen framhålls också RBF-stödets betydelse för att i balansräkningen kunna aktivera den typ av åtgärder som stödet omfattar. Motionens yrkande 1 innebär att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om att denna typ av åtgärder skall få aktiveras även sedan RBF-stödet har avvecklats. En aktivering innebär att bostadsföretaget får ta upp ett belopp motsvarande bidragsunderlaget för RBF-stödet som en särskild post bland tillgångarna i balansräkningen. Denna möjlighet regleras i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m.
Bostadsutskottet gör följande överväganden angående de ovan redovisade förslagen avseende RBF-stödet.
En omfattande reparations- och underhållsverksamhet har under de senaste åren erhållit RBF-stöd. Under de tre senaste budgetåren har investeringsvolymen för sådana åtgärder överstigit fyra miljarder kronor för vart och ett av åren. Verksamheten sysselsätter ett stort antal byggnadsarbetare, hantverkare m.fl. Som har framhållits såväl i de ovan behandlade motionerna som i skrivelser m.m. som tillställts utskottet skulle en avveckling av RBF-stödet i rådande arbetsmarknads- och konjunkturläge riskera att drastiskt minska omfattningen av den typ av reparations- och underhållsåtgärder som i dag erhåller RBF-stöd. Detta skulle kunna leda till ytterligare arbetslöshet inom byggnadssektorn i ett redan mycket ansträngt läge. Mot denna bakgrund anser bostadsutskottet, liksom finansutskottet, att RBF-stödet inte nu bör avvecklas utan behållas under åren 1993 och 1994. Ett riksdagens beslut i enlighet med bostadsutskottets ställningstagande innebär att bidragsgivningen till RBF-åtgärder bör fortgå enligt nuvarande regler.
Utskottets ställningstagande vad gäller RBF-stödet innebär att frågan om hur reparations- och underhållsåtgärder i det aktuella bostadsbeståndet skall finansieras i ett längre perspektiv inte nu behöver avgöras. Inte heller behöver frågan om hur en avveckling av RBF-stödet påverkar möjligheten att i balansräkningen aktivera den typ av åtgärder som stödet omfattar närmare övervägas av utskottet i detta sammanhang. Frågan om vad som skall gälla när reparations- och underhållsåtgärder kan vara berättigade både till RBF-stöd och till andra nyinrättade stödformer övervägs nedan. Även frågan om hur den aktuella anslagsposten i statsbudgeten påverkas av en forsatt stödgivning behandlas nedan.
Vad utskottet ovan förordat om ett fortsatt stöd enligt RBF-förordningen bör riksdagen med anledning av motionerna Bo203 (c), Bo236 (s) yrkande 1, Bo238 (s) yrkande 7, Bo240 (kds) och Bo247 (c) samt med avslag på förslaget i budgetpropositionen som sin mening ge regeringen till känna.
2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader
Enligt vad som föreslås i finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 skall bidrag under åren 1993 och 1994 kunna utgå till kommuner för reparation och underhåll av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader. Idrottsanläggningar, samlingslokaler och VA-nätet förutsätts inte omfattas av bidraget. Bidraget avses utgå med 30 % av kostnaden och omfatta reparations- och underhållsarbeten som påbörjas före den 1 juli 1994 och som slutförs senast den 30 juni 1995. Den totala kostnaden för bidragsgivningen får uppgå till 800 miljoner kronor.
I sammanhanget bör enligt bostadsutskottets mening framhållas att vissa av de åtgärder som kan komma i åtnjutande av subventionen till kommunala byggnader även kan omfattas av de delar av ROT-programmet som utskottet sakbehandlar i detta betänkande. Frågan om behovet av samordning m.m. i dessa fall behandlar utskottet nedan.
3.Räntebidrag för ombyggnad av bostäder
I betänkandet 1992/93:BoU9 anförde bostadsutskottet att det kunde finnas ärenden som kommit in till länsbostadsnämnderna under år 1992 men som inte skulle komma att få statligt stöd enligt 1992 års regler. Det fanns enligt utskottets mening därför skäl att ge regeringen bemyndigande att tillämpa 1992 års regler i dessa fall. Riksdagen beslutade också i enlighet med bostadsutskottets förslag. Med anledning av riksdagsbeslutet har regeringen i fråga om ombyggnad beslutat att 1992 års regler skall gälla i de fall ansökan om lån har inlämnats till länsbostadsnämnden före den 18 november 1992 och beslut om stöd har fattats efter den 3 december 1992. Övergångsreglerna avseende ombyggnad gäller endast flerbostadshus. Som en ytterligare förutsättning gäller att projektet skall påbörjas före den 1 juli 1993.
I motionerna Bo236 (s) yrkande 2, Bo238 (s) yrkande 5 samt Bo239 (v) yrkande 9 hemställs om att 1992 års regler för stöd till ombyggnader skall gälla för samtliga projekt för vilka ansökan inkommit till länsbostadsnämnden under 1992 och som påbörjas under år 1993. I samtliga motioner ingår förslaget som en del i strävandena att öka ombyggnadsverksamheten.
De ovan redovisade övergångsreglerna innebär att ett betydande antal ombyggnadsprojekt som annars inte skulle erhållit stöd enligt 1992 års regler nu får stöd enligt dessa regler. Mot bakgrund av läget på byggarbetsmarknaden finns det enligt bostadsutskottets mening anledning att utsträcka denna möjlighet ytterligare. I enlighet med vad finansutskottet förordat i sitt betänkande bör sålunda nya övergångsregler utformas så att ytterligare ca 5000 lägenheter för vilka ansökan om ombyggnadsstöd inkommit under 1992 kommer att omfattas av 1992 års regler.
Den administrativa ordning som sedan år 1992 tillämpas för ansökan om statligt bostadsstöd innebär att det är svårt att med exakthet överblicka antalet ärenden som vid en given tidpunkt har aktualiserats i kommunerna eller hos länsbostadsnämnderna. Tillgängliga uppgifter tillsammans med de bedömningar som i dag finns avseende antalet ärenden som inkommit under år 1992 och som, trots de särskilda övergångsreglerna, inte kommer att omfattas av 1992 års ombyggnadsregler ger dock vid handen att de nya övergångsreglerna bör ges följande utformning. Stöd enligt 1992 års regler bör enligt utskottets mening kunna utgå för ombyggnad av flerbostadshus i de fall ansökan om stöd inkommit till kommunen eller till länsbostadsnämnden senast den 31 december 1992. För att den eftersträvade effekten på sysselsättningen under åren 1993 och 1994 skall uppnås bör som en ytterligare förutsättning dessutom gälla att de egentliga byggnadsarbetena påbörjas före den 31 december 1993.
Den av utskottet förordade utformningen av ROT-programmet i nu aktuell del innebär att de ovan diskuterade övergångsreglerna kommer att ersättas med de nu beskrivna villkoren för utnyttjande av 1992 års regelsystem. Till frågan om förslagets anslagspåverkan återkommer utskottet nedan.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo236 (s) yrkande 2, Bo238 (s) yrkande 5 samt Bo239 (v) yrkande 9 anfört om tillämpningen av 1992 års regler för stöd vid ombyggnad i vissa fall bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
4. Ombyggnad av äldrebostäder
I finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 föreslås satsningar på ombyggnad av äldrebostäder till en kostnad av 120 miljoner kronor.
I motionerna Bo236 (s) yrkande 3, Bo238 (s) yrkande 6 och Bo239 (v) yrkande 8 förs fram förslag om att ombyggnad av äldrebostäder under år 1993 skall få ske enligt de regler som gällt för år 1992. Till grund för de aktuella förslagen ligger främst en strävan att av bl.a. arbetsmarknadsskäl stimulera ombyggnadsverksamheten.
Det finns även enligt utskottets mening anledning att vidta åtgärder med den av motionärerna förordade inriktningen. Som framgått ovan bör det förordade ROT-programmet även innefatta ett särskilt stöd till ombyggnad av äldrebostäder.
Utskottets ställningstagande ovan (punkt 3. i ROT-programmet) innebär att möjligheten att erhålla stöd enligt 1992 års subventionsregler utvidgas till att omfatta alla ombyggnader för vilka ansökan inkommit under år 1992 och som påbörjas under år 1993. Denna utvidgade möjlighet gäller givetvis även ombyggnad av äldrebostäder. De nu diskuterade åtgärderna avser ett stöd till ombyggnad av äldrebostäder som går utöver möjligheten att uttnyttja 1992 års subventionsregler. Bakgrunden härtill är att det måste bedömas som särskilt angeläget att erforderliga ombyggnadsåtgärder kommer till stånd i dessa bostäder. Möjligheten att erhålla ett stöd motsvarande vad som utgår enligt 1992 års regler bör därför utvidgas till att gälla vissa ärenden där ansökan om stöd inkommer efter år 1992. En sådan ordning torde kunna stimulera till ombyggnadsåtgärder i äldrebostäder som i annat fall riskerar att fördröjas under flera år.
I de ovan återgivna motionerna föreslås att 1992 års regler skall få tillämpas för ombyggnader av äldrebostäder även under år 1993. Som redan framhållits kommer så i stor utsträckning att bli fallet redan om utskottets förslag under punkten 3 i det förordade ROT-programmet vinner riksdagens bifall. Vad gäller den ytterligare möjlighet till utökat ombyggnadsstöd för äldrebostäder som nu diskuteras bör dock en annan lösning än en direkt tillämpning av 1992 års räntebidragsregler väljas. Principen bör vara att ansökningar om stöd till ombyggnad av äldrebostäder som inkommer efter år 1992 bör få stöd i huvudsak enligt förordningen 1992:986 om statlig bostadsbyggnadssubvention, dvs. enligt det subventionssystem som gäller fr.o.m. år 1993. Ett temporärt investeringsbidrag bör emellertid utgå i de aktuella fallen i syfte att utjämna skillnaden mellan 1992 och 1993 års regler avseende subventionsnivån och omfattningen av stödberättigade åtgärder. Som en ytterligare förutsättning för investeringsstöd bör gälla att projektet inte har påbörjats före år 1993.
Den närmare bidragsnivån för det temporära investeringsbidraget för ombyggnad av äldrebostäder bör det ankomma på regeringen att fastställa. Enligt utskottets bedömning torde dock ett investeringsbidrag på 10 % av bidragsunderlaget kunna få den avsedda stimulanseffekten. Investeringsbidrag bör kunna beviljas inom en ram om totalt 120 miljoner kronor. Som villkor för investeringbidraget bör gälla att ombyggnaden påbörjas under år 1993 eller 1994 samt att ansökan om bidrag inkommit senast den 31 december 1994. Som ett ytterligare villkor bör gälla att ombyggnaden färdigställs senast under år 1995. Bidraget utbetalas efter färdigställandet.
Vad gäller avgränsningen av den bidragsberättigade kretsen, dvs. vad som skall avses med äldrebostäder vid prövning av ansökan om investeringsbidrag, finns inga definitioner eller avgränsningar i förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. Utskottets avsikt är emellertid att i princip samma typer av bostäder som enligt 1992 års räntebidragsregler omfattades av de regler som avsåg särskilda boendeformer för äldre skall kunna komma i åtnjutande av investeringsbidraget. Det bör ankomma på regeringen att överväga om kretsen av bidragsberättigade närmare behöver avgränsas.
Vad utskottet ovan anfört om ett investeringsbidrag för ombyggnad av äldrebostäder med anledning av motionerna Bo236 (s) yrkande 3, Bo238 (s) yrkande 6 och Bo239 (v) yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om ram och anslag för ett sådant bidrag behandlas nedan.
5. Kulturmiljövård
Enligt finansutskottets principella ställningstagande bör Riksantikvarieämbetets resurser för kulturmiljövård räknas upp tillfälligt med 50 miljoner kronor. Den formella beredningen av denna fråga kommer att ske i kulturutskottet och redovisas i betänkandet 1992/93:KrU23 med debattdag i kammaren planerad till den 1 april.
6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
Innebörden i denna punkt i ROT-programmet är att stöd för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får beviljas inom en ram om 15 miljoner kronor. Frågan om hur de närmare villkoren för detta stöd bör utformas kommer att behandlas av bostadsutskottet i betänkandet 1992/93:BoU16. Enligt de planer som för närvarande föreligger kommer detta betänkande att debatteras i kammaren den 15 april.
7.Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder
Som en del i det av finansutskottet förordade ROT-programmet ingår att skattereduktion mot fastighetsskatten skall medges för fastighetsägare för underhålls- och reparationsåtgärder t.o.m. utgången av år 1994.
Även om det primärt ankommer på skatteutskottet att behandla den närmare utformningen av förslaget i denna del finns det enligt bostadsutskottets mening anledning att något beröra detsamma i detta betänkande. Frågan om utformningen av skatteavdraget m.m. behandlas dessutom i bostadsutskottets yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskottet.
Den förordade avdragsrätten riktar sig till ägare av bostadsfastigheter. För att ytterligare betona avdragets knytning till bostadsförsörjningen kan det enligt utskottets mening finnas anledning att göra vissa preciseringar. Från de utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta anser utskottet att avdrag endast bör avse bostäder för permanentboende. I detta sammanhang bör dessutom övervägas behovet av att avgränsa de åtgärder som skall omfattas av avdragsrätten.
Avdragsrätten kan maximalt uppgå till 10000 kr per lägenhet. För tydlighetens skull bör enligt utskottets mening anges att härmed avses det sammantagna avdragsberättigade beloppet för åtgärder som vidtas under 1993 och 1994. I avsikt att tillförsäkra ägare av bostadshus med låga taxeringsvärden, t.ex. i mindre orter eller på landsbygden, möjlighet att utnyttja reduktionen mot fastighetsskatten fullt ut bör eventuellt kvarstående reduktionsbelopp dessutom kunna få tas i anspråk under ett eller flera efterföljande taxeringsår.
I detta sammanhang bör även tas upp frågan om den nedre gränsen för avdragsrätten. Enligt finansutskottet bör avdrag endast medges i de fall arbetskostnaden uppgår till 2000 kr per lägenhet. Det är naturligtvis rimligt att bl.a. av administrativa skäl sätta upp en sådan gräns. Även enligt bostadsutskottes mening bör således en nedre gräns på 2000 kr gälla. Däremot kan det enligt bostadsutskottes mening finnas anledning att knyta denna gräns till fastigheten. En ordning där gränsen sätts till ett visst belopp per lägenhet innebär att endast mera omfattande åtgärder skulle bli aktuella för avdrag i fastigheter med ett större antal lägenheter.
En ytterligare fråga som bör belysas är behovet av en samordning mellan den nu diskuterade skattereduktionen och andra stödformer. Inte minst sysselsättningsskäl talar enligt bostadsutskottets mening för att dubbelt stöd inte bör utgå för samma åtgärd. Skattereduktion bör sålunda medges endast för åtgärder för vilka räntebidrag, RBF-stöd eller annat stöd inte utgår. Sådan reduktion bör inte heller komma i fråga i de fall en fastighetsägare i annan ordning kan tillgodogöra sig avdrag för åtgärderna vid beskattningen.
Avslutningsvis vill utskottet något beröra frågan om ikraftträdandet av den nu förordade avdragsrätten. Avsikten med ROT-programmet i sin helhet är att genom olika stimulansåtgärder snabbt få i gång byggnadsåtgärder som annars inte skulle ha kommit till stånd eller som skulle ha genomförts vid en senare tidpunkt. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som lämpligt att endast sådana åtgärder som påbörjas sedan riksdagen fattat beslut i ärendet skall omfattas av avdragsrätten. Samtidigt kan det naturligtvis inte uteslutas att det kan finnas svårigheter förknippade med att införa den förordade avdragsrätten mitt under ett inkomstår. Skulle så vara fallet bör det enligt bostadsutskottets mening övervägas att låta avdragsrätten omfatta åtgärder som påbörjas under år 1993.
Vissa frågor om villkoren för stöd enligt ROT-programmet m.m.
Samordningen mellan olika stödformer samt ikraftträdandet
Det nu aktuella ROT-progammet innehåller en rad åtgärder som i vissa fall gör en samordning mellan stödformerna nödvändig.
Beroende av den närmare utformningen av villkoren för stöd genom de olika delarna av de förordade ROT-programmet kan sannolikt i vissa fall inträffa att en åtgärd blir bidragsberättigad enligt flera stödformer. Utskottet har ovan berört denna fråga. För tydlighetens skull bör dock framhållas att avsikten givetvis inte är att dubbel subvention skall kunna utgå. Har statlig subvention eller skatteavdrag utnyttjats enligt en stödform skall inte samma åtgärd kunna berättiga till stöd även enligt en annan stödform. Det får förutsättas att regeringen i samband med utarbetandet av de närmare stödvillkoren beaktar denna fråga. Vad utskottet nu anfört avseende samordning mellan ROT-programmets stödformer bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Avslutningsvis berör utskottet i detta avsnitt frågan om tidpunkten för ikraftträdandet av de olika åtgärderna i ROT-programmet.
Enligt bostadsutskottes mening bör strävan vara att åstadkommma en ordning som medger att stödberättigade åtgärder kan komma i gång så snabbt som möjligt. Det vore mot bakgrund härav önskvärt att erforderliga författningar m.m. kunde träda i kraft i omedelbar anslutning till riksdagens beslut. En sådan ordning är av både formella och administrativa skäl dock inte möjlig. För att aktuella projekt trots detta skall kunna påbörjas så snart ett riksdagsbeslut föreligger bör enligt utskottets mening gälla att ett sådant påbörjande vid den efterföljande prövningen inte skall utgöra hinder för att stöd m.m. skall kunna utgå. Det finns med det av utskottet nu förordade förfaringssättet naturligtvis en viss risk för att ett projekt som påbörjats innan beslut om stöd föreligger vid en närmare prövning inte visar sig vara berättigat till sådant stöd. Med den föreslagna utformningen av de olika åtgärderna i ROT-programmet torde dock möjligheterna att i förväg göra en sådan bedömning vara acceptabla.
Med hänvisning till tidpunkten för riksdagsbeslutet bör sammanfattningsvis gälla att vid ett påbörjande efter den 24 mars 1993 skall stöd kunna utgå om övriga regler inte ger skäl till annat beslut. De författningar m.m. som är erforderliga i sammanhanget bör träda i kraft så snart som möjligt -- detta för att bringa ytterligare klarhet i den närmare tillämpningen av reglerna om ett ROT-program m.m. Vad utskottet nu anfört om tidpunkten för ikraftträdandet m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vad nu anförts om frågan om ikraftträdandet gäller räntebidrag för ombyggnad av bostäder samt bidrag för ombyggnad av äldrebostäder. Beträffande frågan om en ordning avseende avdrag mot fastighetsskatten ankommer det på skatteutskottet att lägga fram förslag för riksdagen.
Ramar och anslag
De av utskottet ovan förordade åtgärderna innebär att ytterligare medel kommer att behöva anvisas över statsbudgeten. Åtgärderna innebär vidare att stödet till ombyggnad av äldrebostäder bör begränsas av en särskild ram. I enlighet med vad utskottet ovan anfört bör riksdagen sålunda fastställa en ram för investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder på 120 miljoner kronor. Ramen får utnyttjas för projekt som påbörjas under åren 1993 och 1994. Det får anses ankomma på regeringen att bl.a. besluta om den regionala fördelningen av ramen.
Det behov av ytterligare anslag över statsbudgeten som följer av de av bostadsutskottet förordade åtgärderna kan beräknas till 135 miljoner kronor för förlängningen av RBF-stödet, till 60 miljoner kronor för den utökade möjligheten att erhålla räntebidrag vid ombyggnad enligt 1992 års regler och till högst 120 miljoner kronor för det särskilda investeringsbidraget för ombyggnad av äldrebostäder. Av detta tillkommande anslagsbehov beräknas de 135 miljoner kronor som avser RBF-stödet komma att belasta budgetåret 1993/94. Detta stöd utbetalas från anslaget till räntebidrag som sålunda bör räknas upp med ett motsvarande belopp. Till denna fråga återkommer utskottet i sitt betänkande 1992/93:BoU11 där det aktuella anslaget behandlas.
Kostnaderna för övriga stödåtgärder kan antas komma att belasta statsbudgeten först efter budgetåret 1993/94. Genom att de aktuella bidragen föreslås utbetalas först efter det att åtgärderna genomförts torde tiden fram till utbetalning bli sådan att anslag inte nu behöver anvisas i dessa fall. Utskottet vill dessutom erinra om att den anslagskonstruktion som tillämpas i detta fall ger regeringen möjlighet att, om så visar sig erforderligt, medge att anslaget belastas utöver vad som anvisats. Skulle en sådan ordning inte bedömas lämplig får det förutsättas att regeringen återkommer till riksdagen i frågan.
Vissa övriga frågor
Enligt budgetpropositionen kan statens räntestöd för ombyggnad av småhus efter de senaste beslutade ändringarna huvudsakligen användas för tillbyggnad. I det nu mycket allvarliga statsfinansiella läget kan fortsatta statliga åtaganden för att bygga om mindre småhus till större enligt propositionen knappast försvaras. Regeringen lägger därför fram förslag om att möjligheterna att få räntebidrag för ombyggnad av småhus skall slopas såvitt gäller nya ombyggnader av sådana hus. Med hänvisning härtill föreslås att räntebidrag endast skall kunna utgå till projekt som har påbörjats före den 11 januari 1993 -- dvs. den dag förslaget lämnades till riksdagen -- eller till projekt för vilka bindande upphandlingsavtal då har träffats.
Bostadsutskottet delar vad som i budgetpropositionen anförts om att räntebidragen för ombyggnad av småhus bör slopas. Regeringens förslag tillstyrks.
Mot bakgrund av bl.a. nedgången i aktiviteten i byggnadsverksamheten bör enligt förslaget i budgetpropositionen vissa åtgärder vidtas för motverka fallet i byggsektorn -- åtgärder som måste vara riktiga ur långsiktig strukturell synvinkel och som inte ökar budgetunderskottet. För att stimulera ombyggnader inkl. s.k. genomgripande underhåll under åren 1993 och 1994 föreslås därför att avvecklingen av räntebidragen för sådana framtida ombyggnadsåtgärder tidigareläggs. Under 1993 lämnas räntebidrag för ombyggnader av flerbostadshus med 57 % av ett räntebelopp som motsvarar ett bidragsunderlag multiplicerat med en räntesats (subventionsräntan). För 1994 är räntebidragsandelen 52 %. Enligt förslaget i budgetpropositionen bör räntebidragsandelen begränsas till 36 % för de ombyggnadsarbeten på flerbostadshus som påbörjas under år 1995 och till 25 % för de projekt som påbörjas under år 1996. Genom att på detta sätt ändra subventionsreglerna blir det enligt förslaget i propositionen ekonomiskt fördelaktigare att tidigarelägga ombyggnadsåtgärder i fråga om bostäder i första hand till åren 1993 och 1994.
Samhällets stöd till ombyggnader kan enligt motion Bo238 (s) inte tillåtas bli lägre än vad som beslutats för år 1993. I motionens yrkande 8 hemställs därför om att förslaget i budgetpropositionen om att begränsa räntebidragsandelen vid ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus skall avslås.
Till grund för det nu aktuella förslaget till ändring i subventionsreglerna vid ombyggnader som påbörjas efter år 1994 ligger en strävan att stimulera ombyggnadsåtgärder i fråga om bostäder i första hand för åren 1993 och 1994. Utskottet delar denna strävan -- något som också kommit till uttryck i det ROT-program som utskottet ovan ställt sig bakom. I ROT-programmet ingår sålunda en rad åtgärder som är avsedda att stimulera ombyggnader av bostäder. Enligt bostadsutskottets mening bör dessa åtgärder kunna ge den stimulans av ombyggnadsverksamheten som regeringens förslag syftar till. Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte nu anledning att vidta ytterligare åtgärder i enlighet med förslaget i budgetpropositionen. Förslaget avstyrks. Vad i motion Bo238 (s) yrkande 8 förordats får därmed anses tillgodosett.
I motion Bo235 (s) kritiseras den av regeringen förda bostadspolitiken i olika avseenden. Vad gäller finansieringen av ombyggnader föreslås i motionens yrkande 6 att riksdagen till regeringen skall ge till känna att ombyggnader måste få ett sådant finansiellt stöd att de kan genomföras utan drastiska hyreshöjningar.
Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas önskan att drastiska hyreshöjningar vid ombyggnad skall kunna undvikas. De genomsnittliga ombyggnadskostnaderna har under senare tid påtagligt minskat, vilket även torde begränsa behovet av hyreshöjningar i samband med ombyggnad. Det bör också framhållas att flera av de åtgärder som utskottet i detta betänkande föreslagit i syfte att stimulera ombyggnadsverksamheten indirekt kommer att minska behovet av hyreshöjningar efter en ombyggnad. Utskottet finner således inte skäl att tillstyrka förslaget i motion Bo235 (s) yrkande 6.
Förslag om utökat stöd till vissa former av ombyggnader läggs fram i motion Bo239 (v). Det gäller ombyggnad av kontorslokaler till permanentbostäder resp. avspjälkning av smålägenheter från större villor. I yrkande 7 föreslås att den statliga bostadsbyggnadssubventionen i dessa fall skall utgå enligt samma schablonregler som tillämpas vid stöd till nybyggnad. Förslaget motiveras enligt motionärerna av hushållningssynpunkter och behovet av smålägenheter.
De regler för statlig bostadssubvention som trädde i kraft vid årsskiftet innebär att bidragsunderlaget för ombyggnad beräknas utifrån den faktiska ombyggnadskostnaden, maximerad till en viss andel av underlaget för en motsvarande nybyggnad. Denna ordning valdes mot bakgrund av svårigheterna att tillämpa nybyggnadsstödets generella regler i ombyggnadsfallet. Om samma kvadratmeterschabloner som tillämpas vid nybyggnad skulle användas vid ombyggnad blir stödets omfattning i förhållande till de verkliga ombyggnadskostnaderna helt oförutsägbar. Bostadsutskottet kan således inte instämma i förslaget i motion Bo239 (v) yrkande 7 om nybyggnadsstöd till ombyggnad. Yrkandet avstyrks.
Enligt vad som anförs i motion Bo210 (v) finns det ett stort behov att byta fönster i många fastigheter. Motionärerna anser att det är angeläget att byta fönster såväl av energiskäl som för att uppnå en bättre boendemiljö med minskade bullernivåer. Man föreslår därför att denna åtgärd skall berättiga till ombyggnadsstöd.
Utbyte av fönster är inte en stödberättigad åtgärd enligt de nya reglerna för statliga bostadsbyggnadssubventioner som trädde i kraft den 1 januari i år. En av principerna i det nya stödsystemet är att underhåll och reparationer i huvudsak inte skall finansieras med detta stöd. Undantag har endast gjorts för åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller förbättra husets huvudsakliga försörjningssystem för el, uppvärmning, va, ventilation och transporter. Utskottet är inte berett att nu föreslå någon ändring av denna ordning. Det bör dock i sammanhanget framhållas att möjligheten att erhålla RBF-stöd för utbyte av fönster kommer att kvarstå enligt det ROT-program som redan förordats av riksdagen och som ytterligare utvecklas i detta betänkande. Motion Bo210 (v) avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande behovet av ett ROT-program att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo206, 1992/93:Bo218, 1992/93:Bo219, 1992/93:Bo220, 1992/93:Bo221, 1992/93:Bo236 yrkande 4, 1992/93:Bo239 yrkandena 4, 11 och 12, 1992/93:Bo249, 1992/93:A425 yrkande 2, 1992/93:A426 yrkande 1, 1992/93:A445 yrkande 2, 1992/93:Fi211 yrkande 16, 1992/93:N317 yrkandena 15 och 16, 1992/93:Ub443 yrkande 2 samt 1992/93:Ub502 yrkande 6,
2.beträffande RBF-stödet att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo203, 1992/93:Bo236 yrkande 1, 1992/93:Bo238 yrkande 7, 1992/93:Bo240 och 1992/93:Bo247 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bil. 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3.beträffande stöd enligt 1992 års regler att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo236 yrkande 2, 1992/93:Bo238 yrkande 5 samt 1992/93:Bo239 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4.beträffande temporärt investeringsbidrag att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo236 yrkande 3, 1992/93:Bo238 yrkande 6 och 1992/93:Bo239 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5.beträffande samordning mellan stödformerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6.beträffande tidpunkten för ikraftträdandet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7.beträffande ram för investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder att riksdagen medger att beslut om investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder får meddelas inom en ram av 120000000 kr,
8.beträffande räntebidragen för ombyggnad av småhus att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bil. 8,
9.beträffande subventionsreglerna vid ombyggnader som påbörjas efter år 1994 att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo238 yrkande 8 avslår regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bil. 8,
10.beträffande hyreshöjningar vid ombyggnad att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo235 yrkande 6, res. (s)
11.beträffande nybyggnadsstöd vid ombyggnad att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo239 yrkande 7,
12.beträffande utbyte av fönster att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo210.
Stockholm den 11 mars 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Harry Staaf (kds).
Reservation
Hyreshöjningar vid ombyggnad (mom. 10)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 22 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att en markant omläggning av den av regeringen förda bostadspolitiken krävs. Det av utskottet ovan förordade ROT-programmet kommer visserligen att något förbättra möjligheterna att vidta reparations- och ombyggnadsåtgärder i bostadsbeståndet, men även mer generellt inriktade åtgärder måste genomföras. Det är således nödvändigt att den sociala bostadspolitikens mål upprätthålls och att politiska beslut inte tillåts leda till hyreshöjningar som inte kan bäras av de boende. Till dessa frågor återkommer utskottet i sitt betänkande 1992/93:BoU11 där motionskrav om förändringar av bostadspolitikens inriktning behandlas. I det nu aktuella sammanhanget är det dock angeläget att som anförs i motion Bo235 (s) yrkande 6 framhålla att ombyggnader av bostäder måste ges ett sådant finansiellt stöd att de kan genomföras utan drastiska hyreshöjningar. Vad utskottet nu med anledning av den aktuella motionen anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 10.beträffande hyreshöjningar vid ombyggnad att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo235 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1.Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anför:
Socialdemokraterna står huvudsakligen bakom den överenskommelse om ett ROT-program som redovisas i detta betänkande. Beträffande punkt 7 i programmet Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder har vi emellertid en annan och smidigare lösning för att uppnå önskemålen om ökning av bostadsinvesteringar för underhåll och minskning av byggarbetslösheten.
Som anförs i ett särskilt yttrande (s) i finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 har ett system med direkta bidrag för vissa underhållsåtgärder en rad fördelar framför ett system med avdrag mot fastighetsskatten. I det särskilda yttrandet anges bl.a. att ett bidragssystem ger en snabbare och kraftigare stimulanseffekt för sysselsättningen. En direkt knytning mellan stödet och det utförda arbetet uppnås. Den administrativa hanteringen blir enklare. Ett skatteavdrag strider bl.a. mot reglerna att förenkla skattesystemet. Ett bidragssystem kan göras rättvisare. I det särskilda yttrandet lämnas även andra motiv till att välja ett system med bidrag i stället för avdrag.
Frågan om avdrag mot fastighetsskatten behandlas i sak i bostadsutskottets yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskottet. I en avvikande mening (s) utvecklas ytterligare hur ett bidragssystem bör utformas. Vi hänvisar till denna.
2.Behandlingsfråga
Dan Erikssson (nyd) anför:
Redan hösten 1992 framhöll bostadsutskottet i sitt yttrande 1992/93:BoU2y vikten av att åtgärder vidtogs i syfte att öka sysselsättningen inom olika delar av byggsektorn -- yttrandet var bl.a. föranlett av motionsförslag från Ny demokrati med krav på åtgärder för att stimulera ROT-verksamheten. Finansutskottet instämde sedermera i bostadsutskottets uppfattning och betonade dessutom att sysselsättningsskapande åtgärder inom byggsektorn borde kunna inriktas mot vissa upprustningsbehov inom den offentliga sektorn. Riksdagen gav också regeringen detta till känna.
Trots riksdagens tillkännagivande till regeringen har inga som helst initiativ tagits från regeringens sida. Inte heller i årets budgetproposition fördes några förslag till åtgärder fram. Det framstår enligt Ny demokratis mening som ytterst anmärkningsvärt att regeringen på detta sätt åsidosätter riksdagens beslut. Regeringens ovilja eller oförmåga att arbeta fram ett ROT-program har inneburit en helt onödig tidsspillan. Ny demokrati har därför mycket aktivt i olika sammanhang -- i ett antal motioner, debatter och i utskottsarbetet -- föreslagit att åtgärder måste vidtas för att få i gång ROT-verksamheten. En hel samhällssektor är på väg att slås ut. Byggnadsarbetare tvingas gå arbetslösa fastän det finns arbeten att utföra. De ersättningar som nu betalas ut bör i stället användas för produktivt arbete -- något som blir till nytta för både byggnadsarbetare, byggföretag och samhället. Det är ett enormt slöseri med resurser som för närvarande pågår.
Även om det är en dålig kompromiss -- sett i förhållande till vad som kunde ha uppnåtts -- som har arbetats fram i all hast när trycket från verkligheten blivit alltför stort ser Ny demokrati positivt på att åtgärder nu äntligen kommer i gång. Samtidigt finns det anledning att kritisera den långsamhet som präglat riksdagsbehandlingen av frågan. Det var först under hotet av att ett ROT-program skulle komma till stånd utan någon som helst medverkan från regeringspartierna som en sakbehandling påbörjades. Ny demokrati har redan under hösten 1992 och därefter också under allmänna motionstiden lagt fram förslag som kunde ha legat till grund för ett mera genomarbetat och övergripande riksdagsbeslut långt tidigare än vad som nu kommer att bli fallet. Någon vilja från övriga partier att få en sådan både snabb och genomarbetad lösning till stånd har dock inte kunnat märkas. Den hantering av frågan som blivit resultatet av övriga riksdagspartiers senkomna uppvaknande medför enligt Ny demokratis mening en uppenbar risk för att man i efterhand kommer att finna en rad ofullkomligheter i de stödåtgärder som i alla hast satts samman till ett ROT-program.
Trots den kritik som kan riktas mot såväl den hittillsvarande handläggningen av frågan som mot delar av ROT-programmet står Ny demokrati bakom det paket som nu framlagts. Det är i den nu uppkomna situationen trots allt bättre att ett ROT-program -- med dess påtagliga svagheter -- kommer till stånd.
I det av finansutskottet den 25 februari 1993 förordade ROT-programmet berörs även frågan om den mellan regeringen och socialdemokraterna överenskomna minskningen av bostadssubventionerna med 3 miljarder kr. år 1994. Det är enligt Ny demokratis mening -- som har framhållits i ett otal sammanhang -- fel att i nuvarande situation dra ner bostadssubventionerna. Redan överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna har verksamt bidragit till att minska aktiviteten på bostadsmarknaden -- något som förstärkt fastighetskrisen, vilket i sin tur får återverkningar in i den finansiella sektorn. Det är Ny demokratis avsikt att med all kraft motverka att besparingen genomförs när frågan kommer att behandlas av bostadsutskottet senare under våren.