Ett högskoleverk
Betänkande 1994/95:UbU17
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU17
Ett högskoleverk
Innehåll
1994/95 UbU17
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny central myndighetsstruktur inom högskoleområdet. Det innebär att Högskoleverket inrättas den 1 juli 1995 och att Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning läggs ned. De uppgifter som dessa myndigheter har i dag förs över till Högskoleverket tillsammans med de myndighetsuppgifter som åvilar Verket för högskoleservice (VHS). Samtidigt inleds arbetet med att föra över de serviceuppgifter gentemot högskolorna som handhas av VHS till ett statligt helägt servicebolag. Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd behålls som egna myndigheter. Centrala studiestödsnämndens (CSN) uppgifter när det gäller kvalitetsbedömning av utländska utbildningar i samband med beviljande av studiemedel för studier utomlands förs över till Högskoleverket.
Utskottet understryker i likhet med regeringen betydelsen av en nationell förvaltningsnivå inom universitets- och högskoleområdet. Universitet och högskolor kommer emellertid även i fortsättningen att lämna sina anslagsframställningar och årsredovisningar direkt till regeringen.
Moderaterna föreslår avslag på propositionen. Mot beslutet att lägga ned Rådet för grundläggande högskoleutbildning reserverar sig m, c, fp och kds. Mot beslutet att föra över vissa uppgifter från CSN till Högskoleverket reserverar sig c, fp och kds. Till betänkandet har sju reservationer fogats.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:165 Ett högskoleverk föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434), 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, 3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 4. att riksdagen godkänner att ett högskoleverk inrättas den 1 juli 1995, 5. att riksdagen godkänner att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen, 6. att riksdagen godkänner att Verket för högskoleservice ombildas till en uppdragsmyndighet den 1 juli 1995, 7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice, 8. att riksdagen godkänner att Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning läggs ned med utgången av juni 1995, 9. att riksdagen till Högskoleverket för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 240 000 000 kr, 10. att riksdagen till Verket för högskoleservice, uppdragsverksamhet, för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr, 11. att riksdagen till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12 149 000 kr.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1, 2 resp. 3 till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1994/95:165
1994/95:Ub46 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskoleverket inte får bli en nivå mellan regeringen och de enskilda universiteten och högskolorna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den verksamhetsform som utvecklats inom Kanslersämbetet måste rymmas och utvecklas även inom det nya högskoleverket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel för utlandsstudier, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall finnas kvar som självständig myndighet, 5. att riksdagen till Högskoleverket för budgetåret 1995/96 anvisar 60 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 180 000 000 kr, 6. att riksdagen till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 60 000 000 kr.
1994/95:Ub47 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:165, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till myndighetsorganisation på högskoleområdet i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall vara kvar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub48 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser Rådet för grundläggande högskoleutbildning i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om beviljande av studiemedel för utlandsstudier i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av uppgifter från CSN till Högskoleverket.
1994/95:Ub49 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall vara kvar och att öronmärkta medel även fortsättningsvis skall anslås, 2. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör överföringen av ansvaret för kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar på eftergymnasial nivå, i samband med beviljande av studiemedel, från CSN till det nya högskoleverket, 3. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör förändringen av kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar på eftergymnasial nivå i samband med beviljande av studiemedel, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekvivalering av utländska examina.
1994/95:Ub50 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om decentralisering av ansvar till enskilda universitet och högskolor (eller deras samarbetsorgan) vad avser utveckling och genomförande av olika verksamheter inom utbildning och forskning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en kommitté för rationalisering av högre utbildning och forskning i Sverige.
1994/95:Ub51 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskoleverket och dess ansvarsfördelning.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub607 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett eventuellt nytt högskoleverk till Skaraborg.
1994/95:Ub610 av Rune Rydén och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det departementala ansvaret för Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd.
1994/95:Ub620 av Rune Backlund och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett fristående institut för värdering av svenska och utländska utbildningar.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande högskoleutbildning bör få fortsätta sin verksamhet, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsråds och SLU:s departementstillhörighet, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om myndighetsstrukturen inom högskolan.
1994/95:Ub696 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte lägga ner Rådet för grundläggande högskoleutbildning.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till det nya Kanslersämbetet att sammanställa en bruksanvisning för universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och för arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov.
1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att satsa på att vidareutveckla instrumenten för att jämföra svenska utbildningar med utländska.
Utskottet
1. Förändrad central myndighetsstruktur inom högskoleområdet
Regeringen föreslår att ett högskoleverk inrättas den 1 juli 1995. Högskoleverket föreslås överta de uppgifter som Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning har i dag. Enligt förslaget läggs dessa myndigheter ned vid utgången av juni 1995. Vidare föreslås verket överta de myndighetsuppgifter som åvilar Verket för högskoleservice (VHS). Samtidigt inleds arbetet med att föra över de serviceuppgifter gentemot högskolorna som handhas av VHS till ett statligt helägt servicebolag.
Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd behålls som egna myndigheter. Högskoleverket skall emellertid svara för nämndernas kansliresurser. Rådet för forskning om universitet och högskolor behålls t.o.m. år 1997, varefter den verksamhet som finansieras av rådet, i enlighet med regeringens förslag i årets budgetproposition, skall tillgodoses genom stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av liknande slag (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 268).
2. Bakgrund
Den nuvarande centrala myndighetsstrukturen infördes i samband med 1993 års universitets- och högskolereform. Genom reformen gavs universitet och högskolor stor frihet bl.a. när det gäller studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av studenter och disposition av resurser. Högskolorna blev direkt underställda regeringen. Med hänvisning till de krav som en från staten mer fristående högskola ställer presenterade den dåvarande regeringen under hösten 1991 förslag till riksdagen om förändringar av myndighetsstrukturen (prop. 1991/92:76). Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) lades ned med utgången av juni 1992. Två nya myndigheter bildades den 1 juli 1992, Verket för högskoleservice (VHS) och ett utvärderingssekretariat som senare fick namnet Kanslersämbetet.
VHS har till huvudsaklig uppgift att svara för information i samhället om verksamheten vid universitet och högskolor, stimulera intresset för högre utbildning och forskning, svara för administrativ utveckling samt biträda universitet och högskolor med juridisk rådgivning och service. VHS skall vidare följa den internationella utvecklingen inom högskoleområdet och främja det internationella utbytet. Kanslersämbetet har till uppgift att granska och främja kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor. Ämbetets verksamhet omfattar dels universitet och högskolor med offentlig huvudman, dels sådana utbildningar med enskild huvudman som regeringen erkänt som högskolemässiga och vilkas huvudman enligt författning eller avtal skall medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbildningen.
Den 1 juli 1992 inrättades även Rådet för forskning om universitet och högskolor och Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Det förstnämnda rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor. Det sistnämnda rådet har till uppgift att främja och stödja insatser för att utveckla den grundläggande högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse.
Vidare ombildades dåvarande Besvärsnämnden för högskoleutbildning till Överklagandenämnden för högskolan med uppgift att svara för samtliga besvärsärenden inom högskolan. Sedan tidigare fanns Högskolans avskiljandenämnd, som prövar frågan om avskiljande av studerande från utbildning.
Av nu föreliggande proposition framgår att Verket för högskoleservice bl.a. i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95 och 1995/96 har påtalat problem med verkets dubbla roll att ha uppgifter för regering och riksdag å ena sidan (myndighetsuppgifter) och uppdrag från universitet och högskolor å den andra (serviceuppgifter). Mot denna bakgrund uppdrog regeringen åt VHS den 2 juni 1994 att i samverkan med Svenska Akademiska Rektorskonferensen och De Nya Högskolornas Rektorskonvent göra en förstudie rörande förutsättningarna för förändrade styrformer m.m. av VHS service till universitet och högskolor. I en rapport till regeringen i september 1994 föreslogs en ny organisation för VHS serviceuppgifter. Genom tilläggsdirektiv till den i december 1993 tillkallade särskilde utredaren, som har till uppgift att göra en uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform, uppdrog i oktober 1994 (dir. 1994:126) den då nytillträdda regeringen åt utredaren (RUT 93) att analysera myndighetsstrukturen inom universitets- och högskolesektorn. I uppdraget ingick bl.a. att pröva om ytterligare uppgifter kan delegeras från regeringen till myndighetsnivå och över huvud taget vilka uppgifter som bör fullgöras av en central myndighet. Utredningen överlämnade den 13 januari 1995 betänkandet (SOU 1994:153) Ett nytt högskoleverk. Betänkandet har remissbehandlats.
3. En ny myndighet
Regeringen föreslår att en ny myndighet, Högskoleverket, inrättas den 1 juli 1995. Uppgiften för den nya myndigheten (prop. s. 11) skall vara att svara för vad som -- utifrån gällande principer för styrning av högskolesystemet -- är nationella intressen. Uppgifterna skall svara mot behov eller intressen hos statsmakterna eller centrala myndigheter och organ. Högskoleverket skall genom utvärdering, uppföljning och analys ta fram underlag för statsmakternas bedömningar och beslut, på uppdrag av regeringen medverka i förverkligandet av statsmakternas beslut, främja rättssäkerheten genom att utöva tillsyn, svara för samhällskontakter samt på uppdrag av regeringen i särskilda fall fatta beslut eller utfärda föreskrifter. Verket skall vidare svara för kvalitetsbedömning av utbildningar, besluta om offentliga högskolors rätt att utfärda examina och stödja utvecklingen med avseende på kvalitet och pedagogik, främja förnyelse och utvecklingsarbete inom högskolan, vara informations- och serviceorgan vad gäller internationella kontakter samt betjäna allmänheten och enskilda individer inom områden som förutsätter nationell överblick eller samordning.
Det är enligt regeringens mening viktigt att undanröja splittringen i den nuvarande organisationen (prop. s. 14). Ett tydligt exempel på splittring, anför regeringen, är att Kanslersämbetet har ansvar för utvärdering, medan allmän uppföljning åvilar VHS. Det är också en nackdel att huvuddelen av det centrala stödet till kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling inte kan utformas i anslutning till arbetet med utvärdering och uppföljning. Inom Högskoleverket skapas bättre förutsättningar för en allsidig behandling av frågan. Den centrala organisationen bör göras mer effektiv genom att å ena sidan myndighetsuppgifter och å andra sidan uppgifter som till största delen utgör service till högskolorna inte hanteras inom samma organ.
Utskottet behandlar till att börja med motion 1994/95:Ub47 (m) yrkandena 1 och 2, vari yrkas avslag på propositionen i dess helhet (yrkande 1). Motionärerna avstyrker regeringens förslag till ett nytt centralt högskoleverk med hänvisning till att ett sådant inte står i överensstämmelse med den fortsatta frigörelse av universitet och högskolor som motionärerna vill verka för. I stället bör en myndighetsorganisation etableras efter följande principer. Kanslersämbetet skall med sin fokusering på kvalitetsfrågor svara för statens huvudåtagande på myndighetsområdet. Ämbetet skall svara för en kontinuerlig uppföljning och kvalitetsvärdering av universitetens och högskolornas utbildningsutbud. Vidare bör universiteten och högskolorna individuellt eller tillsammans ha ansvaret för alla andra myndighetsuppgifter. I två avseenden understryks i motionen vikten av ändamålsenliga lösningar, dels när det gäller information till dem som söker till högre utbildning, dels beträffande universitetens och högskolornas kontinuerliga relationer med skola, företag och övrig arbetsmarknad. Med en myndighetsstruktur enligt dessa principer anser motionärerna att VHS gradvis kan avvecklas.
Utskottet, som i det följande behandlar de olika delarna i propositionen, anser att riksdagen bör ta ställning till samtliga förslag var för sig som regeringen förelagt riksdagen genom propositionen jämte de motioner som utskottet tar upp i anslutning till propositionen. Utskottet föreslår därför att motion 1994/95:47 avslås i nu berörda delar.
Utskottet tar först upp frågan om inrättande av en ny myndighet. Utskottet har inledningsvis redogjort för den huvudsakliga innebörden av förslaget. I anslutning härtill behandlas två yrkanden från den allmänna motionstiden, som alltså väckts innan propositionen lades fram.
I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 27 framförs beträffande inrättande av en ny myndighet att den nyligen etablerade myndighetsstrukturen borde fått chansen att komma till rätta med "barnsjukdomarna" innan den ifrågasätts och döms ut. För att undvika att strukturer som kan fungera slås sönder eller läggs ihop alltför lättvindigt borde utredarna fått längre tid på sig att analysera frågan. I motion 1994/95:Ub607 (kds) anförs att den snabba utvecklingen inom IT-teknik gör att Högskoleverket kan ligga decentraliserat. En lokalisering till Skövde skulle innebära en stimulans för Skaraborgs län och Västsverige.
Som utskottet ovan redovisat har problem påtalats med den nuvarande myndighetsstrukturen inom universitets- och högskolevärlden. Regeringen framhöll i tilläggsdirektiven till utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1994:126) att förändringarna inom högskoleområdet medfört en rad problem både för de studerande och för universiteten och högskolorna.
Utskottet vill i likhet med regeringen understryka vikten av en nationell förvaltningsnivå inom universitets- och högskoleområdet. Regeringen framhåller i propositionen betydelsen av att det finns resurser på verksnivån för att få genomarbetade och allsidigt belysta och hållbara beslutsunderlag. Behovet av utvärderingar, uppföljning och analyser som underlag för statsmakternas beslut är enligt regeringen mycket stort. Utskottet instämmer häri. Det erfordras en samlad och långsiktig kompetensuppbyggnad även på den centrala nivån. Utvärderingar, uppföljningar och analyser spelar dessutom en viktig roll för arbetet med kvalitet och förnyelse inom den högre utbildningen och forskningen. När det gäller att bevaka och främja allmänhetens och enskilda individers intressen behövs en tydligare funktion på den nationella nivån. Det kan t.ex. gälla informations- och upplysningsverksamhet, men också rättssäkerheten.
Regeringen konstaterar att Riksdagens revisorer i ett förslag till riksdagen (förs. 1994/95:RR9) har utvecklat sin syn på skilda tillsynsfrågor och därvid påpekat att avreglering, decentralisering och delegering fordrar ökad kontroll från statsmakternas sida. I en förstudie (1994/95:5) har revisorerna efter att ha tagit del av RUT 93:s förslag vidare förutsatt att den nya myndigheten kommer att ha ett tillsynsansvar. Regeringen betonar att den ökade frihet som högskolorna fått att organisera och genomföra sin verksamhet löper risk att på sikt ifrågasättas om inte samhällets och enskildas intressen kan tillgodoses. Att skapa en ändamålsenlig tillsynsfunktion måste vara ett huvudsyfte med reformeringen av den centrala myndighetsstrukturen.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört och de ytterligare motiveringar som regeringen anför föreslås riksdagen godkänna att ett högskoleverk inrättas den 1 juli 1995. Vidare bör riksdagen, utan att uttala sig särskilt i frågan, kunna utgå från att myndigheten lokaliseras till Stockholm. Med det ovan anförda avstyrks motionerna 1994/95:Ub607 och 1994/95:Ub624 yrkande 27.
När det gäller den nya myndighetens ställning betonar Kristdemokraterna i sin motion 1994/95:Ub46 yrkande 1 att Högskoleverket inte får bli en nivå mellan regeringen och de enskilda universiteten och högskolorna. Exempelvis bör all budgetdialog ske direkt mellan högskolorna och departementet, påpekar motionärerna. Högskolans resurser bör i så stor utsträckning som möjligt kanaliseras via respektive högskolas anslag i statsbudgeten.
Enligt regeringens förslag kommer högskolorna även i fortsättningen att lämna sina anslagsframställningar och årsredovisningar direkt till regeringen, som efter beslut av riksdagen anvisar medel till varje enskild högskola. Som regeringen påpekar ändrar inte regeringens nu framlagda förslag grunderna för de genomförda reformerna såvitt avser den sedan år 1993 gällande planerings- och ansvarsordningen. Utskottet vill för egen del och med anledning av motionen stryka under detta. Yrkandet bör avslås.
4. Rådet för grundläggande högskoleutbildning
Regeringen föreslår att Rådet för grundläggande högskoleutbildning och Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995. De uppgifter som Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning har i dag förs över till Högskoleverket.
Som utskottet tidigare har påpekat anför regeringen i propositionen att det är viktigt att undanröja splittringen i den nuvarande organisationen (s. 14). Det är en nackdel att huvuddelen av det centrala stödet till kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling inte kan utformas i anslutning till arbetet med utvärdering och uppföljning. Det bör vara möjligt för verksamheter, som har ett starkt samband, att samverka med och stödja varandra. Inom Högskoleverket skapas bättre förutsättningar för en allsidig behandling av frågorna.
Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 83) erinrat om att den ökade självständighet som universitet och högskolor fått medför ett ansvar också för kvaliteten i verksamheten. Kvalitetsarbetet måste genomsyra hela verksamheten. Eftersom arbetet med att stödja utvecklingen i kvalitativt och pedagogiskt avseende är en självklar del av högskolans egen verksamhet, är en omprövning av de centrala insatserna för att stödja en sådan verksamhet nu motiverad, anser regeringen. Genom Kanslersämbetets och Rådets för grundläggande högskoleutbildning insatser har den ifrågavarande verksamheten blivit etablerad. Regeringen anser dock att den kvalitativa och pedagogiska utvecklingen är av så central betydelse för den grundläggande högskoleutbildningen i sig och för dess ställning inom högskolan som helhet att ett centralt stöd behövs även fortsättningsvis. Detta bör ankomma på Högskoleverket.
I motioner från de tidigare fyra regeringspartierna föreslås att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall vara kvar. I motion 1994/95:Ub47 (m) yrkande 3 understryks att rådet fyller en viktig funktion i den pedagogiska förnyelsen. Centern delar enligt motion 1994/95:Ub48 yrkande 1 inte regeringens uppfattning att ifrågavarande insatser på central nivå inte längre är nödvändiga. Rådets arbete har utvecklat och förnyat det pedagogiska arbetet inom högskolan. -- Rådet bör få fortsätta sin verksamhet och öronmärkta medel bör anslås, enligt motionerna 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 7 och 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 1. Det är viktigt, anför motionärerna, att den självständiga verksamhet som rådet bedriver kan behållas. De grundläggande högskoleutbildningarna bör ha ett självständigt forskningsråd för utveckling av pedagogik och metodik. I motionerna 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 10 och 1994/95:Ub46 (kds) yrkande 4 framhålls också att rådet har stimulerat den pedagogiska förnyelsen och medverkat till att höja grundutbildningens status bl.a. genom att duktiga lärare genom rådet kan attrahera resurser till institutionen. Rådet bidrar till att ge undervisningen samma erkännande som forskningen får genom forskningsråden, hävdar motionärerna.
Utskottet delar den uppfattning om vikten av att främja den grundläggande utbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse som motionärerna framför och som regeringen understryker både i budgetpropositionen och i förevarande proposition. En av de uppgifter som föreslås åvila Högskoleverket -- vilket framgår av vad utskottet har redovisat -- är att främja förnyelse och utvecklingsarbete inom högskolan i syfte att åstadkomma en ständig kvalitets- och effektivitetshöjning.
Regeringen betonar vikten av att arbetet med kvalitet och pedagogisk utveckling utformas i anslutning till arbetet med utvärdering och uppföljning. Utskottet finner det ändamålsenligt att de uppgifter som i dag ligger på Rådet för grundläggande högskoleutbildning förs över till Högskoleverket.
Utskottet vill peka på vikten av studentmedverkan när det gäller frågor om utbildningens kvalitet och pedagogisk förnyelse. Detta bör kunna tillgodoses genom studentmedverkan i styrelsen för Högskoleverket (prop. s. 27).
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att lägga ned Rådet för grundläggande högskoleutbildning med utgången av juni 1995. Motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4, 1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49 yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10 avstyrks.
5. Kanslersämbetet
Regeringen föreslår att Högskoleverket skall överta de uppgifter som i dag åvilar Kanslersämbetet och att Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995.
Den verksamhetsform som har utvecklats inom Kanslersämbetet bör rymmas och utvecklas vidare inom det nya högskoleverket, enligt motion 1994/95:Ub46 (kds) yrkande 2. Det är viktigt att slå vakt om den ambition Kanslersämbetet har haft när det gäller att arbeta tillsammans med intressenterna och stimulera deras kvalitetsarbete.
Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på behovet av resurser på nationell nivå för bl.a. kvalitetsutveckling, rättssäkerhet och tillsyn. Utskottet delar regeringens bedömning att det är väsentligt att utbildningens och forskningens kvalitet granskas och bedöms i ett internationellt perspektiv. Detta har legat till grund för Kanslersämbetets utvärderingsinsatser. Utskottet instämmer också med regeringen i att det är av stor betydelse att utvärderingen även avser hur högskolan samverkar med samhälle och arbetsliv. För utvärderingen bör den centrala myndigheten förfoga över viss basorganisation, som har en sådan bredd och ett sådant djup i sin kompetens att myndigheten kan hålla samman detta arbete inom alla de huvudområden som blir aktuella. Detta framhålls av regeringen. Utskottet fäster stort avseende vid att de verksamhetsformer som utvecklats inom Kanslersämbetet får sin fortsättning inom Högskoleverket i samband med att ämbetets uppgifter förs över till verket. Utskottet vill till sist stryka under -- vilket regeringen har fäst uppmärksamheten på -- att högskolornas arbete med kvalitetsutveckling samt Högskoleverkets kommande bedömning av detta kommer att spela en viktig roll för statsmakternas beslut rörande högre utbildning.
Som utskottet ser det är yrkandet i motion 1994/95:Ub46 yrkande 2 tillgodosett med vad utskottet har anfört. Yrkandet bör således avstyrkas. Utskottet, som ovan framhållit vikten av en sammanhållen central organisation, tillstyrker regeringens förslag att lägga ned Kanslersämbetet.
6. Uppgifter för den nya myndigheten
Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar på eftergymnasial nivå i samband med beviljande av studiemedel bör göras av Högskoleverket. Detta innebär en överföring av uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN) till den nya myndigheten. Enligt 4 kap. 16 a § studiestödsförordningen (1973:418) får studiemedel beviljas för studier på gymnasial och eftergymnasial nivå i annat land än de nordiska länderna, om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard. Det är för närvarande CSN:s uppgift att fatta beslut i frågorna. Sedan reglerna för studiestöd ändrades år 1989 har antalet svenska studenter som läser utomlands ökat kraftigt. Läsåret 1993/94 var det inte mindre än 14 000 svenska studenter som fick studiemedel för utlandsstudier. Den fortgående kraftiga ökningen av internationella studier, som ett alternativ till studier i Sverige, tillsammans med de höga kraven på kvalitetsgranskning i Sverige motiverar enligt regeringens uppfattning en översyn av beslutsordningarna. Detta har även påpekats av RUT 93.
I flera motioner avstyrks regeringens förslag om överföring av uppgifter från CSN till Högskoleverket. Enligt motionerna 1994/95:Ub48 (c) yrkande 3, 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 2 och 1994/95:Ub51 (s) bör kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar i samband med beviljande av studiemedel ligga kvar på CSN. Vidare framförs i motionerna 1994/95:Ub48 (c) yrkande 2, 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 3 och 1994/95:Ub46 (kds) yrkande 3 invändningar mot de begränsningar av svenska studenters möjligheter att få studiemedel för studier utomlands som motionärerna befarar.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionerna anföra följande.
Utskottet anser det önskvärt, i likhet med regeringen, att kvalitetsbedömningen av icke-nordiska eftergymnasiala utbildningar sker sammanhållet och på ett sätt som är likvärdigt med de bedömningar som görs för motsvarande utbildningar i Sverige. Sakbedömningen bör då göras av en och samma myndighet. Högskoleverkets ställning som kompetenscentrum både nationellt och internationellt gör det naturligt att till verket samla de beslutsbefogenheter som avser kvalitetsbedömning av utbildningar.
Utskottet har inhämtat att sådana övergångsregler planeras som garanterar de studerande rätt att fullfölja sina utlandsstudier på de premisser som meddelats av CSN. En särskild utredare skall överväga hur överföringen av uppgifter från CSN till Högskoleverket skall genomföras och lägga fram de förslag som kan föranledas därav. Som framgått ovan har antalet svenska studenter som läser utomlands ökat kraftigt. Utskottet har erfarit att prövningen av ifrågavarande utländska utbildningar periodvis innebär ett mycket omfattande arbete för CSN. Utskottet utgår från att den kompetens på området som nu finns hos CSN utnyttjas av den nya myndigheten under ett uppbyggnadsskede. Det bör ankomma på de båda myndigheterna att komma överens om formerna för sådant samarbete.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:Ub51 och tillstyrker regeringens förslag beträffande överföring av uppgifter från CSN till den nya myndigheten.
Regeringen anser det önskvärt att till Högskoleverket samla centrala myndighetsuppgifter som är till stöd för och främjar universitets och högskolors internationella kontakter samt rörlighet och utbyte för studenter, lärare och forskare. Sedan år 1984 pågår en verksamhet med ekvivalering av utländska högskoleutbildningar. VHS fungerar också som svensk kontaktpunkt för vissa utbildningsprogram inom EU. Dessa uppgifter bör övertas av Högskoleverket. Regeringen föreslår också att Högskoleverket skall ansvara för informationen till utlandet om svensk högre utbildning samt ha huvudansvaret för informationen till svenska studenter om studier i utlandet. För den senare uppgiften förutsätts Högskoleverket och CSN få ett gemensamt informationsuppdrag.
I motion 1994/95:Ub620 (c), som väcktes under den allmänna motionstiden och således innan propositionen lades fram, föreslås inrättande av ett fristående institut för värdering av svenska och utländska utbildningar. Det behövs ett fristående institut som snabbt kan värdera både svenska och utländska utbildningar, anser motionärerna. Institutet skall också genom en faktabank kunna ge service åt olika utbildningsanordnare.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att överföra uppgifter när det gäller godkännande av vissa utländska utbildningar från CSN till Högskoleverket. Av propositionen framgår att den nya myndighetens uppgift även kommer att avse vad motionärerna förordar om uppgifter för ett fristående institut. Enligt utskottet fyller nuvarande ekvivaleringsverksamhet ett stort behov, främst för invandrare som kommer till Sverige med en avslutad universitetsutbildning och som har svårigheter på arbetsmarknaden på grund av att arbetsgivare inte kan bedöma värdet av den aktuella utbildningen. Utskottet erinrar om de ovan redovisade uppdragen till Högskoleverket att svara för information till utlandet om svensk högre utbildning och för information till svenska studenter om studier i utlandet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Beträffande uppgifter i övrigt för den nya myndigheten påtalas i motion 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 4 att ekvivalering av utländska examina bör vara en högt prioriterad uppgift för det nya högskoleverket så att de problem som ibland uppstått med långa väntetider kan elimineras. Vidare anförs i motion 1994/95:Sf636 (mp) yrkande 8 att instrumenten för att jämföra svenska utbildningar med utländska bör vidareutvecklas. Det är viktigt för att kunna tillvarata invandrarnas utländska utbildningar. Motionärerna anser det orimligt att invandrare som har utländsk utbildning ibland tvingas göra om hela utbildningen. -- Det nya kanslersämbetet bör få i uppdrag att sammanställa en bruksanvisning för universitets- och högskoleutbildningar, enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 19. Ett sådant informationsmaterial skulle kunna användas av studenter inför studie- och yrkesval och av arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov.
Utskottet erinrar om vad som ovan anförts om att verksamheten med ekvivalering av utländska utbildningar fyller ett stort behov främst för invandrare som kommer till Sverige med en avslutad universitetsutbildning. Utskottet vill också erinra om regeringens förslag om aspirantutbildning för arbetslösa akademiker, i första hand arbetslösa invandrare med akademisk utbildning, vilket utskottet har tillstyrkt i sitt betänkande 1994/95:UbU15. Utskottet utgick från att utbildningen utformas flexibelt och med möjligheter att ta till vara deltagarnas kunskaper och erfarenheter.
Vad gäller information till studenter och arbetsmarknad kommer, enligt regeringens förslag, dessa uppgifter att ligga på Högskoleverket. Det blir alltså en uppgift för Högskoleverket att svara för information om högskolornas samlade utbildningsutbud till ledning för presumtiva studerande (prop. s. 25). Vidare föreslår regeringen att det informationsuppdrag som VHS nu har och som innebär att svara för allmän information i samhället om högskolan och dess verksamhet förs över till Högskoleverket.
Med vad som anförts är enligt utskottets mening motionärernas förslag i huvudsak tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionerna 1994/95:Ub49 yrkande 4, 1994/95:Ub905 yrkande 19 och 1994/95:Sf636 yrkande 8.
7. Genomförande av en ny organisation
Regeringen föreslår riksdagen godkänna att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen. I en skrivelse till regeringen har Svenska Akademiska Rektorskonferensen och Nya Högskolornas Rektorskonvent hemställt att regeringen medger att serviceuppgifter för högskolorna avseende samordnad antagning, upphandling, juridisk service samt service i fråga om ADB och administrativ utveckling får bedrivas i form av ett statligt helägt servicebolag (aktiebolag). Regeringen anser att en särskild utredare bör få i uppdrag att lägga fram de förslag som behövs för slutligt ställningstagande till det av rektorsorganisationerna föreslagna servicebolaget.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om statligt servicebolag.
I avvaktan på att ett statligt servicebolag bildas bör, enligt regeringens förslag, Verket för högskoleservice vara en uppdragsmyndighet för medverkan vid antagning av studenter, upphandling, juridisk rådgivning samt administrativ utveckling/ADB.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Verket för högskoleservice ombildas till en uppdragsmyndighet.
Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att lägga ned Verket för högskoleservice så snart en överföring av verksamheterna till ett servicebolag kan ske.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice.
När det gäller decentralisering och rationalisering av högre utbildning och forskning förs förslag fram i motion 1994/95:Ub50 (mp) yrkandena 1 och 2. Motionärerna anser att decentraliseringen bör fullföljas. SUNET (det för högskolor och universitet gemensamma kommunikationsnätet), pedagogiskt utvecklingsarbete, fortbildning av lärare etc. bör få handhas av högskolorna själva eller av för dem gemensamma organ. Det är viktigt, anför motionärerna, att det nya servicebolaget hålls öppet för insyn och att styrelsen sammansätts så att även små högskolors och mindre högskoletäta regioners intressen beaktas. Enligt motionärerna bör en kommitté för rationalisering av högre utbildning och forskning i Sverige tillsättas. Kommittén bör finna bättre former för kanalisering av forskningsmedel, rationalisering av universitetens tjänstestruktur, modernisering av fakultetsorganisationen etc.
Utskottet vill understryka att de uppgifter som åvilar Högskoleverket skall vara sådana som -- utifrån gällande principer för styrning av högskolesystemet -- är av nationellt intresse. När det gäller uppgifter som utgör service till högskolorna påpekar regeringen att möjligheterna till en rationellare hantering förbättras, om högskolorna själva tar ett större ansvar för en gemensam serviceorganisation (prop. s. 14). Det är med denna avsikt som verksamheten inom det planerade servicebolaget kommer att bedrivas.
SUNET är en nationell angelägenhet. Utskottet gör samma bedömning som regeringen, nämligen att den nuvarande ordningen med en administrativ funktion vid en central myndighet bör bibehållas till dess att formerna för en fastare högskolesamverkan blivit klarlagda i sin helhet. Mot bakgrund av vad motionärerna anför om kanalisering av forskningsmedel och modernisering av fakultetsorganisationen vill utskottet erinra om den nu beslutade översynen av strukturen för forskningsfinansieringen (dir. 1995:41).
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motionen.
Departementstillhörigheten för Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd uppmärksammas i två motioner. I motionerna 1994/95:Ub610 (m) yrkande 1 och 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 24 föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionerna anförts om departementstillhörighet för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). I den förra motionen betonas att det skulle vara till stor fördel för Lantbruksuniversitetet att tillhöra Utbildningsdepartementets ansvarsområde; ytterligare samordning av resurserna vid SLU:s anläggningar och berörda universitet bör ske. I den senare motionen framförs att Skogs- och jordbrukets forskningsråd är en viktig faktor för att öka vårt vetande inom all miljöforskning och att detta kan vara ett skäl som talar för att det skall ingå i samma departement som andra forskningsråd.
I utredningen om ett nytt högskoleverk (SOU 1994:153) påpekades (s. 31 f.) att Lantbruksuniversitetet i dag omfattas av Kanslersämbetets kvalitetsarbete och av delar av det arbete som VHS gör på uppdrag av statsmakterna. Lärare vid universitetet kan få stöd från Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Lantbruksuniversitetet köper tjänster av VHS på samma sätt som andra högskolor, och vissa av dess beslut kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Universitetets medelsbehov behandlas i riksdagens utbildningsutskott. Lantbruksuniversitetets direkta anknytning till jord- och skogsnäringarna har de senaste åren försvagats, och det har utvecklats till ett "miljö- och naturresursuniversitet" med kontaktytor åt åtskilliga håll, framhöll utredningen.
Utskottet har i sitt betänkande 1994/95:UbU14 om anslag till Sveriges lantbruksuniversitet anfört att verksamheten vid SLU, enligt utskottets mening, skulle gagnas av att regeringen redovisar en samlad syn på den högre utbildningen och forskningen gemensam för de båda departementen.
Då det ankommer på regeringen att besluta om regeringskansliets organisation, avstyrker utskottet motionärernas förslag om uttalande av riksdagen i frågan.
8. Anslag
Regeringen föreslår att riksdagen till Högskoleverket anvisar ett ramanslag på 240 000 000 kr för budgetåret 1995/96.
I motion 1994/95:Ub46 (kds) yrkandena 5 och 6 föreslås att riksdagen till Högskoleverket skall anvisa 60 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit och i stället anvisa 60 000 000 kr till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96. Motionärerna har i samma motion fört fram förslag om att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall finnas kvar som självständig myndighet.
Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt regeringens förslag till en förändrad central myndighetsstruktur på högskoleområdet, föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen begärda anslagsbeloppet till Högskoleverket och avstyrker därmed motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6.
Regeringen föreslår att riksdagen till Verket för högskoleservice, uppdragsverksamhet, anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Regeringen föreslår att riksdagen till Rådet för forskning om universitet och högskolor anvisar ett reservationsanslag på 12 149 000 kr budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
9. Lagförslagen
Som en följd av sina förslag om uppgifter för det nyinrättade Högskoleverket föreslår regeringen vissa ändringar i högskolelagen (1992:1434), i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina samt i skollagen (1985:1100).
Enligt nuvarande lydelse i högskolelagen föreskriver regeringen vilka examina som får avläggas vid högskolorna. I examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen, anges vilka examina som högskolorna får utfärda. För varje examen anges vilka krav som skall uppfyllas för respektive examen samt vilka högskolor som har rätt att utfärda respektive examen. Om universitet och högskolor vill införa ytterligare examina får de göra en framställning till regeringen. Regeringen beslutar efter att ha hört Kanslersämbetet, som prövar de kvalitetsmässiga förutsättningarna. Regeringen tar även hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna samt det nationella behovet av en utökad examensrätt.
Regeringen föreslår att ärenden om tillämpningen av examensordningen, dvs. om rätt för en offentlig högskola att utfärda en viss examen, skall avgöras av Högskoleverket i anslutning till dess ansvar för utvärdering och kvalitetsbedömning i allmänhet. I de fall en utvidgad examensrätt har resursmässiga konsekvenser eller på annat sätt påverkar de av regeringen fastställda utbildningsuppdragen skall högskolan anmäla frågan hos regeringen inom ramen för budgetprocessen. Högskolan bör i god tid dessförinnan underställa Högskoleverket frågan för den kvalitetsmässiga prövningen. Beslut om återkallelse av examensrätt kan bli aktuellt som ett resultat av uppföljnings- och utvärderingsverksamheten. Beslut skall då fattas av Högskoleverket.
Regeringen anför vidare att beslut om vilka examina som får avläggas vid Sveriges lantbruksuniversitet även i fortsättningen skall fattas av regeringen. Beslut om att föra in nya examina i examensordningen bör också som hittills fattas av regeringen.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna ändringen i 1 kap. 11 § högskolelagen innebärande att Högskoleverket beslutar om vid vilka högskolor -- utom såvitt avser SLU -- examina får avläggas.
Prövning av enskilda utbildningsanordnares rätt att utfärda examen skall även fortsättningsvis underställas regeringen i enlighet med lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. Beslut i dessa ärenden får nämligen ekonomiska konsekvenser som avser studenternas rätt till studiemedel. Den beredning som nu utförs av Kanslersämbetet bör enligt regeringens förslag föras över till Högskoleverket. Detta fordrar ändringar i 6 och 7 §§ i nämnda lag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Som ovan nämnts föreslår regeringen att Högskoleverket skall svara för verksamheten med ekvivalering av utländska högskoleutbildningar. Enligt skollagen är VHS den myndighet som värderar utländska lärares kompetens. Ett överförande av denna uppgift till Högskoleverket kräver ändringar i 2 kap. 4 och 4 a §§ skollagen. I övrigt föreslås ett par ändringar av redaktionell art.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring av skollagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m)
2. beträffande inrättande av en ny myndighet att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Ub607 och 1994/95:Ub624 yrkande 27 godkänner att ett högskoleverk inrättas den 1 juli 1995,
3. beträffande den nya myndighetens ställning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub46 yrkande 1,
4. beträffande Rådet för grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4, 1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49 yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10 godkänner att Rådet för grundläggande högskoleutbildning läggs ned med utgången av juni 1995,
res. 2 (m, c, fp, kds)
5. beträffande Kanslersämbetet och dess verksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:46 yrkande 2 godkänner att Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995,
res. 3 (kds)
6. beträffande överföring av uppgifter från Centrala studiestödsnämnden till den nya myndigheten att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 3, 1994/95:Ub 48 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:Ub51 godkänner vad regeringen har anfört,
res. 4 (c, fp, kds)
7. beträffande institut för värdering av svenska och utländska utbildningar att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub620,
8. beträffande uppgifter i övrigt för den nya myndigheten
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub49 yrkande 4, 1994/95:Ub905 yrkande 19 och 1994/95:Sf636 yrkande 8 godkänner vad regeringen har anfört,
9. beträffande servicebolag att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen,
10. beträffande uppdragsmyndighet att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att Verket för högskoleservice ombildas till en uppdragsmyndighet,
11. beträffande bemyndigande att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice,
12. beträffande decentralisering och rationalisering av högre utbildning och forskning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub50,
res. 5 (mp)
13. beträffande departementstillhörighet för Sveriges lantbruksuniversitet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 1 och 1994/95:Ub624 yrkande 24,
res. 6 (m, fp) - motiv.
14. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleverket att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6 till Högskoleverket för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 240 000 000 kr,
res. 7 (m, c, fp, kds) - villk. 2
15. beträffande anslagsbeloppet under Verket för högskoleservice, uppdragsverksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Verket för högskoleservice, uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
16. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forskning om universitet och högskolor att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12 149 000 kr,
17. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag dels antar förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434), dels antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, dels antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Stockholm den 11 maj 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Majléne Westerlund Panke (s) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet som" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag till ett nytt centralt högskoleverk. Ett sådant står inte i överensstämmelse med den fortsatta frigörelse av universitet och högskolor som enligt utskottets mening bör vara vägledande för myndighetsorganisationen inom universitets- och högskoleområdet.
I stället bör regeringen återkomma med ett nytt förslag. I detta bör Kanslersämbetet med sin fokusering på kvalitetsfrågor svara för statens huvudåtagande på myndighetsområdet. Ämbetet skall svara för en kontinuerlig uppföljning och kvalitetsvärdering av universitetens och högskolornas utbildningsutbud. Alla andra myndighetsuppgifter bör universiteten och högskolorna individuellt eller tillsammans ha ansvaret för. VHS kan gradvis avvecklas.
Någon ändring beträffande Rådet för grundläggande utbildning bör enligt utskottet inte heller komma i fråga. Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen bör avslå propositionen. Riksdagen bör därjämte som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett nytt förslag till myndighetsorganisation på högskoleområdet.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på propositionen dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett nytt förslag till myndighetsorganisation på högskoleområdet, dels anvisar ett reservationsanslag på 40 212 000 kr till Kanslersämbetet, ett ramanslag på 111 247 000 kr till Verket för högskoleservice, ett ramanslag på 4 956 000 kr till Överklagandenämnden för högskolan, ett reservationsanslag på 64 730 000 kr till Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt ett reservationsanslag på 12 149 000 kr till Rådet för forskning om universitet och högskolor.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på propositionen dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om förslag till ny myndighetsorganisation på högskoleområdet, dels till Kanslersämbetet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 40 212 000 kr, dels till Verket för högskoleservice för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 111 247 000 kr, dels till Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4 956 000 kr, dels till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 64 730 000 kr, dels till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 12 149 000 kr,
2. Rådet för grundläggande högskoleutbildning (mom. 4)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet delar" och på s. 10 slutar med "yrkande 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om vikten av att främja den grundläggande utbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse som motionärerna framför. Rådet för grundläggande högskoleutbildning har utvecklat och förnyat det pedagogiska arbetet inom högskolan. Det har stimulerat den pedagogiska förnyelsen och medverkat till att höja grundutbildningens status bl.a. genom att duktiga lärare genom rådet kan attrahera resurser till institutionerna. Det är därför viktigt, anser utskottet, att den självständiga verksamhet som rådet bedriver kan behållas. Den grundläggande högskoleutbildningen bör ha ett självständigt forskningsråd för utveckling av pedagogik och metodik. Rådet bidrar till att ge undervisningen samma erkännande som forskningen får genom forskningsråden. Rådet bör därför få fortsätta sin verksamhet och särskilda medel bör anslås.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4, 1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49 yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10 och med avslag på regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om Rådet för grundläggande högskoleutbildning.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande Rådet för grundläggande högskoleutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4, 1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49 yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10 och med avslag på regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Kanslersämbetet och dess verksamhet (mom. 5)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har" och slutar med "ned Kanslersämbetet" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på behovet av resurser på nationell nivå för bl.a. kvalitetsutveckling, rättssäkerhet och tillsyn. Utskottet fäster stort avseende vid att de verksamhetsformer som utvecklats inom Kanslersämbetet får sin fortsättning i den nya myndighetsorganisationen. Den verksamhet som Kanslersämbetet bedriver är främst en utvärderings- och utvecklingsverksamhet, som ställer andra krav på arbetssätt, organisation och personella resurser än verksamhet vid en traditionell myndighet. Arbetet har i huvudsak bedrivits i program och projekt med kvalificerade medarbetare från universitet, högskolor och externa miljöer engagerade i en nätverksorganisation. Denna verksamhetsform bör rymmas och utvecklas vidare inom det nya Högskoleverket.
Utskottet föreslår att riksdagen dels godkänner att Kanslersämbetet läggs ned, dels med bifall till motion 1994/95:Ub46 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om att det nuvarande Kanslersämbetets verksamhet skall få fortsätta under i huvudsak bibehållna verksamhetsformer inom den nya myndigheten.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande Kanslersämbetet och dess verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub46 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag dels godkänner att Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om den nuvarande verksamheten vid Kanslersämbetet,
4. Överföring av uppgifter från Centrala studiestödsnämnden till den nya myndigheten (mom. 6)
Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "nya myndigheten" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar i samband med beviljande av studiemedel skall ligga kvar på CSN. Som framgått ovan har antalet svenska studenter som läser utomlands ökat kraftigt under senare år. Utskottet har erfarit att prövningen av dessa utländska utbildningar periodvis innebär ett mycket omfattande arbete och att CSN byggt upp en bred kompetens på området.
Enligt utskottets bedömning kan regeringens förslag komma att begränsa möjligheterna för svenska studenter att få studiemedel för utlandsstudier. Det är inte nödvändigt att utländsk utbildning alltid skall kunna ekvivaleras med svensk utbildning. Tvärtom anser utskottet det vara angeläget att främja internationaliseringsprocessen genom att underlätta svenska studenters möjligheter till utlandsstudier.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:Ub51 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om bibehållna uppgifter för Centrala studiestödsnämnden.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande överföring av uppgifter från Centrala studiestödsnämnden till den nya myndigheten att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:Ub51 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Decentralisering och rationalisering av högre utbildning och forskning (mom. 12)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag till myndighetsorganisation innebär ytterligare ett steg i riktning mot decentraliserat ansvar för högre utbildning och forskning vid universitet och högskolor. Utskottet anser att decentraliseringen bör föras vidare genom att flera angelägenheter handhas av högskolorna själva eller av för dem gemensamma organ. Exempel på sådana funktioner är SUNET (det för universitet och högskolor gemensamma kommunikationsnätet), pedagogiskt utvecklingsarbete, fortbildning av lärare etc. Utskottet föreslår att en kommitté tillsätts som får i uppdrag att utarbeta förslag till en effektivisering av högre utbildning och forskning. Kommittén bör finna bättre former för kanalisering av forskningsmedel, rationalisering av universitetens tjänstestruktur, modernisering av fakultetsorganisationen, mer ändamålsenliga placeringar av olika yrkesutbildningar etc. Kommittén skall ha den dubbla funktionen att dels stimulera och underlätta för universitet och högskolor i deras rationaliseringsarbete, dels arbeta fram underlag för de beslut som kan krävas från regering och riksdag för att bistå universiteten och högskolorna i deras strävan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub50 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om decentralisering och rationalisering av högre utbildning och forskning.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande decentralisering och rationalisering av högre utbildning och forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub50 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Departementstillhörighet för Sveriges lantbruksuniversitet m.m. (mom. 13, motiveringen)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Då det" och slutar med "i frågan" bort ha följande lydelse:
Med det anförda och med instämmande i vad som har anförts i frågan av motionärerna anser utskottet att övervägande skäl talar för att Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd skall tillhöra Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Då det ankommer på regeringen att organisera regeringskansliet föreslår utskottet emellertid inget uttalande av riksdagen i frågan, varför motionerna bör avslås.
7. Anslagsbeloppet under Högskoleverket (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkandena 5 och 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag till nedläggning av Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Som en följd av detta bör riksdagen anvisa 60 miljoner kronor till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 och göra en motsvarande neddragning av anslaget till Högskoleverket. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6 och med avslag på regeringens förslag till Rådet för grundläggande högskoleutbildning anvisar 60 miljoner kronor och till Högskoleverket anvisar 180 miljoner kronor.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleverket att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6 och med avslag på regeringens förslag dels till Högskoleverket för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 180 000 000 kr, dels till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr,
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)
Bilaga 1
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100) Bilaga 3