Ersättningsrätt och insolvensrätt

Herr talman! Vi ska nu diskutera insolvensrättsliga och ersättningsrättsliga frågor. Den fråga som kanske fångar mitt intresse mest här är den som rör fordonsmålvakter och skuldsättning kopplad till fordonsägare.

Vi kan konstatera att en hel mandatperiod har förflutit utan att läget på detta område har förbättrats. Vi har snarare sett en motsatt utveckling där antalet fordon som är skrivna på fordonsmålvakter ökar. Detta skapar naturligtvis möjligheter att gå vid sidan om lagen, oavsett om det rör sig om organiserad brottslighet eller om att till exempel felaktigt få försörjningsstöd fast man i praktiken de facto nyttjar en bil som om den vore ens egen.

Detta är naturligtvis ett stort samhällsproblem, och jag kan konstatera att regeringen i alla fall talar om det som om det vore ett samhällsproblem. Men man har haft en mandatperiod på sig att göra någonting åt saken, och det har inte hänt mycket.

Vi hade en debatt om detta i kammaren för ungefär ett år sedan, då frågan om fordonsmålvakter var uppe på agendan. Det fanns ett stort batteri av konkreta förslag till åtgärder som tillkännagavs till regeringen och som regeringen hade kunnat sätta i verket i princip omedelbart. Det handlade om enkla förordningsändringar och enkla ändringar av myndighetsinstruktioner som hade kunnat göra stor praktisk skillnad.

I stället väljer regeringen att tillsätta en allmänt hållen utredning i slutet av en mandatperiod, som lämpligt nog ska redovisas ungefär lagom till att valrörelsen börjar. Det finns alltså ingen möjlighet för denna regering att på ett praktiskt sätt ta itu med denna fråga med tanke på det sätt som man nu väljer att hantera den på, det vill säga inte alls. Det tycker jag är olyckligt.

För att ge regeringen ytterligare verktyg och ytterligare exempel på vad som faktiskt skulle vara verkningsfullt för att man ska komma till rätta med detta problem kan jag nämna tre som finns i Liberalernas och Moderaternas reservation. Det handlar bland annat om att ge kommunerna möjlighet att flytta även på lagligt parkerade fordon. Det handlar om att ge polisen möjlighet att stoppa ett fordon under färd om det finns misstanke om att fordonet framförs av en bilmålvakt. Och det handlar om att förkorta den tid som myndigheter i dag tvingas förvara beslagtagna fordon innan ägaren förlorar rätten att göra anspråk på fordonet.

Det är tre konkreta exempel som regeringen redan hade kunnat arbeta med om den inte hade varit så saktfärdig och inte till synes haft störst behov av att posera och markera ett ställningstagande inför den stundande valrörelsen i stället för att agera i praktik och i akt och mening. Det är min förhoppning att den här frågan väldigt snart får sin lösning, för så som situationen ser ut i dag har vi lämnat ett öppet spelfält för den kriminalitet som följer i kölvattnet av problemet med fordonsmålvakter.

Jag skulle med detta vilja yrka bifall till Moderaternas och Liberalernas reservation nr 1.

Herr talman! Jag tänker tala om ett undantag i lagstiftningen som behöver förändras. Det handlar om att ersättningen till följd av frihetsberövande är undantaget utmätning, vilket innebär att Kronofogdemyndigheten inte får lägga beslag på dessa pengar. Detta får ibland helt orimliga konsekvenser.

Vad menar jag då med orimliga konsekvenser? Låt mig ta ett exempel. Om en man våldtar en kvinna och därefter döms för det ska kvinnan med dagens system själv driva in sin ersättning via Kronofogdemyndigheten. Det i sig är märkligt, och jag skulle hellre se ett annat system. Detta gäller dock i dag. Om inte mannen har några tillgångar blir det en skuld, som ligger kvar på mannen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt

Om vi sedan tänker oss att mannen senare släpps ut, vilket i detta fall bör bli efter två tredjedelar av de två års fängelse som kommit att bli standardstraff för våldtäkt, kan samme man 16 månader senare begå en ny våldtäkt. Låt oss nu tänka oss att han gör det - han begår en ny våldtäkt, och han grips för detta. Han häktas igen, och flera månader senare är det rättegång.

Dock visar det sig att bevisningen denna gång inte håller för fällande dom. Jag har alltför ofta i mitt tidigare uppdrag som nämndeman i hovrätten sett exempel på att människor frikänns, inte för att det är klarlagt att de är oskyldiga utan för att bevisningen inte räcker för en fällande dom. Det finns helt enkelt tvivel kring hur det egentligen har gått till.

När mannen i mitt exempel frias ska han ha ersättning för sin tid i häktet. Här uppstår något märkligt: Plötsligt är mannens ersättning skyddad från utmätning. Han får sin ersättning, som han för övrigt inte behöver gå till kronofogden för att kräva ut, och dessutom möjligheten att gömma undan den så att den kvinna han tidigare våldtagit inte får sin ersättning. Detta kan inte vara rätt. I mitt samhälle bör det första brottsoffret först få sitt skadestånd.

Motargumentet är att denna typ av ersättningar ska gå till personen som har fått ersättningen och inte till att betala tidigare skulder. Plötsligt är den tidigare gärningsmannens ersättning viktigare att skydda än det tidigare brottsoffrets. Är det verkligen en vettig prioritering? För mig är det självklart att brottsoffret ska få sina rättigheter tillgodosedda före gärningsmannen.

Vi måste stå upp för dem som har utsatts för brott, och deras rätt till ersättning måste gå före gärningsmännens möjligheter att undangömma sin ersättning. Ett tidigare brottsoffer måste givetvis ha rätt till sin ersättning innan någon annan, ny ersättning betalas ut. Det krävs inga stora förändringar för att ge brottsoffer förtur till den ersättning de borde ha rätt till; det handlar bara om att våga ställa sig på brottsoffrens sida i stället för på brottslingarnas. Ofta handlar det också om att ställa sig på kvinnans sida och inte mannens, vilket är något som en feministisk regering borde fundera lite över.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till vår reservation nr 4 under punkt 8.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (-).

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1. För tids vinnande yrkar Liberalerna inte bifall till våra övriga reservationer, men vi står bakom även dem.

Jag vill ta upp två områden inom ersättnings- och insolvensrätten där vi måste göra mer i Sverige.

För det första måste vi skärpa lagstiftningen kring fordonsmålvakter och fordonsrelaterade skulder. En bilmålvakt, eller fordonsmålvakt, är en person som registreras som ägare till ett motorfordon trots att personen inte är fordonets egentliga ägare. Det finns ca 150 fysiska, riktiga personer i Sverige som vardera äger över 100 motorfordon. Ofta är dessa personer socialt utsatta, skuldsatta och utnyttjade av yrkeskriminella. Så kan vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt

Dessa bilmålvakter betalar i regel varken skatter eller avgifter för dessa fordon, och hos KFM uppges att det finns fordonsrelaterade skulder om drygt 2 miljarder svenska kronor. Svenska myndigheter och polisen kan ägna sig åt bättre saker än att jaga dessa bilmålvakter och andra. Man kan stärka välfärden, höja polislönerna och lärarlönerna och satsa på våra utsatta utanförskapsområden.

Att enskilda kan skriva hur många bilar som helst på sitt namn och samtidigt ha stora skulder är ett problem som måste lösas. Lagstiftningen behöver skärpas ytterligare, utöver de skärpningar Alliansen genomförde 2014. Enligt Liberalerna bör vi införa en begränsning av möjligheten för redan skuldsatta att registrera ytterligare fordon och kräva ett särskilt tillstånd från Transportstyrelsen vid ägande av mer än tio motorfordon. Det om något skulle sänka de yrkeskriminellas verksamhet, och det skulle också ge polisen något annat att syssla med än bilmålvakter.

Det är bra att regeringen efter tillkännagivandet utifrån en liberal motion har tillsatt en utredning som ska utvärdera lagstiftningen på området, men jag och Liberalerna anser också att beredningens resultat ska prioriteras och att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag som innebär en skärpning av lagstiftningen mot bilmålvakter.

För det andra vill jag gärna tala om varför Sverige behöver ett bättre skydd mot falska konkursansökningar. I dag saknas det ett effektivt skydd för den person som utsätts för en falsk ansökan om konkurs. Detta sker genom att någon annan utger sig för att vara den ansvariga personen i fråga gentemot myndigheterna, och det kan i dag ske eftersom kraven är så lågt ställda att i praktiken vem som helst kan ansöka om konkurs för någon annan.

Det krävs i dag till exempel inte ens dokumentation i form av styrelseprotokoll eller stämmobeslut för att ett aktiebolag ska försättas i konkurs. Det krävs inte heller att den enskilde som söker legitimerar sig, och endast om det finns särskilda skäl görs en närmare granskning av ansökan. Situationen är lika illa för fysiska personer som för bostadsrättsföreningar. Det är viktigt att avvecklingen av ett konkursbo sker snabbt - det förstår vi - men konkurslagens krav får aldrig medföra att ansvariga myndigheter slarvar med identitetskontroller eller behandlar konkursförfaranden som rena blankettärenden.

Herr talman! Våra domstolar riskerar i dag att bli nyttiga idioter som används som ett slags brottsverktyg för bedragare. Jag vill ge ett exempel på detta från i mars 2017, då Securitas vd och koncernchef Alf Göransson blev bestulen på sin personliga identitet. En person ansökte om ett lån i hans namn. Drygt tre månader senare blev Göransson försatt i konkurs av Stockholms tingsrätt - utan att ha kontaktas före beslutet. Tingsrättens beslut grundades på en falsk ansökan där Alf Göransson alltså begärde sig själv i konkurs, men det var ju inte Alf Göransson som gjorde det.

Detta betydde att Göransson inte kunde ta beslut i egenskap av högsta chef på Securitas, och så kan vi inte ha det. En falsk konkursansökan får långtgående och förödande konsekvenser för enskilda personer, företag och bostadsrättsföreningar. Det kan innebära förtroendeskada och att välfungerande företag, som Securitas, riskerar att ställas under konkursförvaltning. För en bostadsrättsinnehavare kan en konkurs för föreningen medföra stora problem av ekonomisk natur eftersom andelarna i föreningen blir värdelösa och lägenheterna kommer att betraktas som hyresrätter i konkursboet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt

Lagstiftningen behöver snarast ses över för att vi ska motverka och om möjligt eliminera risken för att fysiska eller juridiska personer försätts i konkurs genom falska ansökningar. Den utredning som regeringen har tillsatt syftar främst till att minska bedrägeribrotten genom användande av falska identitetshandlingar. Det är inte tillräckligt, herr talman.

Vi liberaler kräver att den sökandes identitet, behörighet och befogenhet säkerställs innan en ansökan om konkurs godkänns. Det är till exempel rimligt att ett styrelse- eller stämmobeslut kan uppvisas om en juridisk person ansöker om egen konkurs.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka avslag på motionerna och bifall till förslaget i betänkandet.

Jag tänkte prata lite om överskuldsättning, vilket är något som behandlas i betänkandet.

Alla kan hamna i skuldsättning. Det är inte, som många kanske tänker, enbart dåliga privatekonomiska beslut som gör att människor hamnar i skuldsättning. Många gånger är det när livet förändras - när du blir arbetslös, sjuk eller skiljer dig - som inte bara du själv utan även din ekonomi riskerar att hamna i en kris.

Därför är åtgärder som högre tak i sjukförsäkring och a-kassa, bättre underhållsstöd och höjt barnbidrag bra åtgärder, inte enbart för att skapa ekonomisk trygghet för medborgarna när de är i en utsatt situation utan även för att motverka skuldsättning.

Här har den socialdemokratiskt ledda regeringen under mandatperioden tagit avgörande steg för ökad trygghet vid sjukdom och arbetslöshet för barnfamiljer och särskilt för ensamstående föräldrar. Även skattesänkningarna som vi har genomfört för att pensionärer inte ska behöva betala högre skatt än de som jobbar är värda att lyfta fram i detta sammanhang.

Men för den som ändå hamnat i skuldsättning har vi förbättrat vägarna ur den situationen. Från och med den 1 november 2016 gäller nya regler för skuldsanering som har gjort det enklare för människor att ansöka om och genomgå skuldsanering.

Enligt Kronofogdens statistik ökade antalet ansökningar om skuldsanering rejält efter införandet av den nya skuldsaneringslagen. Antalet ansökningar har ökat från 11 000-12 000 årligen under 2015-16 till över 19 000 ansökningar 2017.

Jag besökte i januari budget- och skuldrådgivningen i Jönköping. Där upplever man stora förbättringar sedan den nya lagen trädde i kraft. Det är lättare för medborgarna att ansöka, och det går snabbare att komma igång med skuldsaneringen. Fler än tidigare klarar av att hantera ansökan, vilket gör att budget- och skuldrådgivningen kan ägna sig mer åt förebyggande verksamhet. De betalningsfria månaderna upplevs som en stor fördel, och barnfamiljer har stor möjlighet att få en kortare betalningsplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt

Ett bättre skuldsaneringsförfarande och ett effektivt stöd till skuldsatta är en del av regeringens strategi mot överskuldsättning. Den innehåller även åtgärder för att uppnå en mer ansvarsfull kreditgivning.

Därför lämnade regeringen den 23 januari en proposition till riksdagen om räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter. Detta är en proposition där regeringen föreslår flera ändringar i konsumentkreditlagen som ska leda till rimligare villkor för snabblån. Snabblån har under flera år varit något som fått människor att hamna i skuldfällan och fördjupa sin skuldsättning. Därför är det glädjande att det finns ett så brett stöd i riksdagen för förslagen i propositionen, som riksdagen ska fatta beslut om i maj i år.

Herr talman! Jag har pratat en del om skuldsanering som en väg ur överskuldsättning. Men många skuldsatta människor är inte aktuella för skuldsanering utan går under flera år under löneutmätning och får leva på existensminimum, eller förbehållsbelopp som det också kallas, för att bli av med sina skulder.

Därför är det viktigt att vi även har tittat på hur vi kan göra deras och deras familjers vardag lite mer dräglig. Utsökningsutredningen har lämnat sitt betänkande. Där föreslås en del förändringar som är positiva för den som står under löneutmätning. Bland annat föreslås att normal- och förbehållsbeloppen för barnfamiljer höjs. Det föreslås även att fler anstånd med löneutmätningen ska kunna beviljas för betalning av oförutsedda utgifter.

Som Carl-Oskar Bohlin nämnde riktade riksdagen i mars förra året ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot så kallade fordonsmålvakter. Den 1 februari i år startade en utredning för att se över lagen och se hur den kan ändras för att komma åt problemet.

Precis som motionärerna i frågan uppger är detta ett allvarligt problem som tidigare lagändringar inte har lyckats stävja. Kronofogdemyndighetens statistik visar att ungefär 100 fordonsmålvakter, som är registrerade på mellan 20 000 och 30 000 bilar, står för 400 miljoner kronor i fordonsskulder. Som nämndes tidigare ska utredningens resultat redovisas senast den 30 juni i år.

Regeringen har i budgeten för 2018 också infört ett riktat stöd till kommunerna för att täcka de kostnader som uppkommer i samband med deras arbete med beslagtagna fordon.

Det finns motioner och en reservation i betänkandet som berör något som kanske inte är en särskilt utbredd problematik men som får stora konsekvenser för den som drabbas, nämligen frågan om falska konkursansökningar. Ansvarig minister har tidigare svarat på frågor om detta och lyft fram den utredning som också Robert Hannah talade om, som ska lämna förslag på åtgärder för att förhindra användningen av falska identitetshandlingar.

Regeringen har som ambition att motverka missbruk av identitetsuppgifter. Jag tror, precis som motionärerna, att det kan behövas andra åtgärder. Det är allvarligt att det förekommer falska konkursansökningar. Skulle det visa sig vara nödvändigt är regeringen beredd att vidta åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt och insolvensrätt

Jag litar på att regeringen tar de initiativ som är nödvändiga för att motverka falska konkursansökningar. Jag vill också poängtera att det är bra och viktigt att motionärerna har lyft upp denna problematik och gjort oss alla mer uppmärksamma på att detta är ett förekommande problem.

Jag vill också, herr talman, nämna att det i somras infördes en ny form av särskild handräckning som kallas avlägsnande och som ska göra det enklare och mindre kostnadskrävande för fastighetsägare att få hjälp med avflyttning av olovliga bosättningar.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har under de senaste åren tagit en mängd initiativ inom det område som betänkandet hanterar. De viktigaste frågorna är enligt mig att vi har tagit ett helhetsgrepp om överskuldsättningen och att vi nu går fram med skarpa åtgärder mot snabblånen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)