Ersättningar och bidrag till konstnärer
Betänkande 1994/95:KrU21
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU21
Ersättningar och bidrag till konstnärer
Innehåll
1994/95 KrU21
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande Ersättningar och bidrag till konstnärer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under de sex anslagen, dvs. 9 708 000 kronor till Konstnärsnämnden, 81 299 000 kronor till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, 45 569 000 kronor till Bidrag till konstnärer, 33 653 000 kronor till Inkomstgarantier för konstnärer m.m., 158 699 000 kronor till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. och 5 063 000 kronor till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet. Totalt föreslås en medelsanvisning om 333 991 000 kronor. Utskottet föreslår därutöver att riksdagen godkänner vad regeringen redovisat om grundbelopp för biblioteksersättningen, vilket innebär att grundbeloppet för hemlån av originalverk budgetåret 1995/96 skall vara 94 öre.
Konstnärsnämndens organisation och visningsersättningen åt bild- och formkonstnärer behandlas i två motioner. Utskottet anser att riksdagen skall begära att regeringen ser över dels reglerna för hur ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse utses, dels reglerna om ersättningar till bildkonstnärer som anses ha viss anknytning till upphovsrätt, exempelvis s.k. individuell visningsersättning.
Utskottet avstyrker två motioner som behandlar folkmusikens ställning.
Till betänkandet har fogats en reservation och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under C. Konstarterna och det tryckta ordet avsnittet Ersättningar och bidrag till konstnärer
dels under punkt C 4 (s. 75--76) föreslagit riksdagen att till Konstnärsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 9 708 000 kr,
dels under punkt C 5 (s. 76--77) föreslagit riksdagen att till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 81 299 000 kr,
dels under punkt C 6 (s. 77--79) föreslagit riksdagen att till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 45 569 000 kr,
dels under punkt C 7 (s. 79--80) föreslagit riksdagen att till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 33 653 000 kr,
dels under punkt C 8 (s. 80--84) föreslagit riksdagen
1. att godkänna vad som redovisats om grundbelopp för biblioteksersättningen,
2. att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 158 699 000 kr,
dels under punkt C 9 (s. 84) föreslagit riksdagen att till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 5 063 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr262 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Konstnärsnämndens sammansättning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att visningsersättningsanslaget i fortsättningen benämns Konstnärsfonden,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om inrättande av ett särskilt anslag ur den statliga visningsersättningen för personlig visningsersättning enligt vad som anförts i motionen.
1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphovsrättsligt skydd för traditionsmusik,
1994/95:Kr276 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkmusiken.
1994/95:Kr278 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Konstnärsnämnden och visningsersättningen.
Utskottet
Konstnärsnämnden (C 4)
Medelsanvisningen
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden och tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer.
Konstnärsnämnden har tidigare betalat sina förvaltningskostnader av de bidragsmedel som nämnden disponerar. Regeringen anser att nämndens förvaltningskostnader bör redovisas särskilt och föreslår därför att medel för Konstnärsnämndens administration anvisas under ett eget ramanslag. I propositionen föreslås ett anslag till Konstnärsnämnden om 9 708 000 kronor, varav 6 434 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996. Konstnärsnämnden omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion, varför anslaget har räknats ned med 319 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 9 708 000 kronor anvisas under anslaget.
Konstnärsnämndens organisation
Konstnärsnämndens organisation och dess styrelses sammansättning regleras i förordningen (1988:831) med instruktion för Konstnärsnämnden. Nämnden leds av en av regeringen utsedd styrelse. Inom nämnden finns fyra organ för handläggning rörande bidrag och ersättningar till konstnärer, nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen för upphovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för musiker och sångare och arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer. Ledamöterna i dessa organ utses av regeringen.
Regeringen anför i propositionen att det, för att Konstnärsnämnden ytterligare skall kunna utveckla en rörlig och effektiv stödverksamhet med inriktning på konstnärlig kvalitet, krävs en minskad detaljstyrning av organisationen och att regeringen därför inte bör utse särskilda organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer. Regeringen anför att det i stället bör ankomma på nämndens styrelse att bestämma hur arbetet skall organiseras. Regeringen avser att i detta syfte ändra förordningen med instruktion för Konstnärsnämnden. Organisationsförändringen innebär bl.a. att Konstnärsnämndens styrelse blir ansvarigt förvaltningsorgan för Sveriges bildkonstnärsfond och att styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond därmed upphör.
Frågor om sammansättningen av Konstnärsnämndens styrelse m.m. behandlas i två motioner.
Motionärerna bakom motion Kr278 (s) accepterar att den av regeringen särskilt utsedda styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond upphör med sin verksamhet samt förutsätter att en arbetsgrupp, liknande de nuvarande tre arbetsgrupperna, tillsätts för bild- och formkonstnärerna. Motionärerna anser emellertid att konstnärsorganisationerna skall ha inflytande på sammansättningen av den styrelse som behandlar deras ersättningar. I motionen anförs att en möjlighet kan vara att Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) ges förslagsrätt vad gäller utseende av ledamöter i Konstnärsnämndens styrelse.
I motion Kr262 (mp) föreslås att Konstnärsnämndens styrelse och dess fördelningsgrupper tillsätts av regeringen på förslag från KLYS (yrkande 2). Motionärerna anför som skäl för detta att konstnärsorganisationerna bör ha inflytande över fördelningen av medlen till konstnärerna.
Utskottet har inget att erinra mot de förändringar av Konstnärsnämndens organisation som regeringen avser att genomföra, vilka i korthet innebär att Konstnärsnämnden fortsättningsvis själv beslutar om organisationen av fördelningsorganen och om tillsättningen av ledamöter i dessa. Enligt utskottets mening bör frågan om huruvida konstnärerna skall ges inflytande genom förslagsrätt vid tillsättningen av Konstnärsnämndens styrelse övervägas ytterligare. Utskottet anser därför att regeringen bör se över reglerna om hur ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse utses och -- om resultaten av översynen så föranleder -- återkomma till riksdagen i frågan. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av innehållet i motionerna Kr262 i denna del (yrkande 2) och Kr278 i här berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (C 5)
Medelsanvisningen
Staten anvisar årligen medel som ersättning till bild- och formkonstnärerna för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Visningsersättningen får användas dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels för andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens område. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 att riksdagen anvisar ett anslag på totalt 81 299 000 kronor, varav 54 199 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 81 299 000 kronor anvisas under anslaget.
Individuell visningsersättning
Enligt Konstnärsnämndens årsredovisning har Sveriges bildkonstnärsfond under budgetåret 1993/94 avskaffat den s.k. individuella visningsersättningen till förmån för koncentration på arbetsstipendier, bidrag till internationellt kulturutbyte och förstärkta pensionsbidrag.
I motion Kr278 (s) anförs att upphovsrättsersättningar bör renodlas från kulturpolitiskt betingade stödåtgärder. Motionärerna anser att en översyn bör göras där man prövar möjligheten att ur Sveriges bildkonstnärsfond bryta ut ett anslagsbelopp motsvarande vad som genom åren fått beteckningen individuell visningsersättning. Enligt motionärerna bör även prövas om ansvaret för fördelningar av sådana medel kan läggas på exempelvis den ideella föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS).
Även motionärerna bakom motion Kr262 (mp) behandlar frågan om individuell visningsersättning (yrkandena 3 och 4). Motionärerna föreslår att det statliga visningsersättningsanslaget ersätts med två nya anslag. Det ena bör ges namnet Konstnärsfonden. Det andra (motsvarande den tidigare individuella visningsersättningen) bör fördelas av BUS och benämnas Personlig visningsersättning åt bild- och formkonstnärer. Det senare anslagets storlek bör fastställas årligen genom förhandlingar mellan staten och BUS och därvid relateras till utvecklingen av det offentliga konstinnehavet.
Enligt utskottets mening kan det finnas skäl att närmare överväga frågor som rör bidrag som anses ha viss anknytning till upphovsrätt, exempelvis s.k. individuell visningsersättning. Utskottet anser därför att regeringen bör se över de regler om ersättningar till bildkonstnärer som kan ha denna anknytning till upphovsrätt och därefter återkomma till riksdagen med de förslag som resultaten av denna översyn kan föranleda. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av innehållet i motionerna Kr262 i här aktuell del (yrkandena 3 och 4) och Kr278 i här berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Bidrag till konstnärer (C 6)
Medelsanvisningen
Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag eller projektbidrag. Under anslaget finns även medel för särskilda insatser till förmån för upphovsmän på musikområdet och fonogramartister.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag om 45 569 000 kronor, varav 30 379 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 45 569 000 kronor anvisas under anslaget.
Folkmusik
Frågor om folkmusiken behandlas i två motioner.
Motionärerna bakom motion Kr265 (v) påpekar att en viktig förutsättning för all kulturverksamhet är att användaren ersätter konstnärerna. Motionärerna hävdar att utövare av levande traditionskultur inte har samma upphovsrättsskydd som andra konstnärer. Motionärerna anser att det på lämpligt sätt skall ges kompensation till folkmusikgrenen för bristen på upphovsrättsligt skydd för traditionsmusik (yrkande 7).
I motion Kr276 (s) anförs att folkmusiken för närvarande befinner sig i stark utveckling. Intresset för folkmusik ökar och gränslinjerna mellan svensk tradition och på senare tid invandrad musik suddas ut. Motionären anser att uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen av folkmusiken i det kulturpolitiska arbetet och åt upphovsrättsfrågorna inom folkmusiken.
Lagutskottet behandlade senast år 1991 motionsyrkanden med önskemål om att upphovsrättslagen skulle ses över i syfte att den skulle bli tillämplig på folkmusik (se bet. 1991/92:LU5). Lagutskottet framhöll i sitt betänkande att upphovsrättslagen gäller för alla former av litterärt och konstnärligt skapande, således också för folkmusik. I betänkandet påpekades att den som bearbetar och framför folkmusik skyddas av upphovsrättsreglerna. Lagutskottet ansåg att några särskilda regler om skydd för folkmusik inte borde införas och avstyrkte motionsyrkandena härom. Kulturutskottet delar lagutskottets uppfattning då det gäller det upphovsrättsliga skyddet för folkmusik. Kulturutskottet konstaterar samtidigt att motionskraven kan sägas ha det gemensamma och vidare syftet att utövarna av folkmusik skall ges större möjligheter att verka och att folkmusikens ställning skall stärkas. Utskottet kan också konstatera att intresset för folkmusik ökar i landet och att detta bl.a. beror på att samhället blivit mera mångkulturellt än tidigare. Folkmusiken torde därför efter hand få en allt större möjlighet att hävda sig gentemot andra musikgenrer. Då det gäller stöd till utövarna av folkmusik vill utskottet hänvisa till att det ingår i Kulturutredningens uppdrag att pröva frågor om förbättring av konstnärernas villkor. Även andra delar av utredningens uppdrag är av betydelse för folkmusiken likaväl som för andra musikgenrer. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna Kr265 yrkande 7 och Kr276 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Inkomstgarantier för konstnärer m.m. (C 7)
Under anslaget anvisas medel för inkomstgarantier och långtidsstipendier för konstnärer. Antalet inkomstgarantier uppgår för närvarande till 157. För innevarande budgetår utgår 45 långtidsstipendier. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag om 33 653 000 kronor, varav 22 435 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 33 653 000 kronor anvisas under anslaget.
Med anledning av de synpunkter som anförs i budgetpropositionen om den framtida avvägningen mellan olika stödformer vill utskottet framhålla att frågor som rör förbättring av konstnärernas villkor ingår i Kulturutredningens uppdrag. Resultaten av utredningsarbetet bör inte föregripas varför utskottet inte tar ställning till de framförda synpunkterna.
Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. (C 8)
Biblioteksersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning ges även för böcker som ingår i bibliotekens referenssamlingar. Från anslaget överförs årligen till Sveriges författarförbund medel som beräknas på grundval av vissa grundbelopp för biblioteksersättning.
Som ett led i beredningen av förslagen till riksdagen förhandlar regeringen med de upphovsmannaorganisationer som berörs av biblioteksersättningen.
Regeringen föreslår att grundbeloppet för hemlån av originalverk budgetåret 1995/96 skall vara 94 öre, vilket innebär en höjning med 5 öre i förhållande till innevarande budgetår. Regeringen informerar om att det i överenskommelsen med upphovsmannaorganisationerna har beaktats det utnyttjande av folk- och skolbibliotekens bokbestånd som förekommer i stället för utlåning och som Kulturrådet på regeringens uppdrag redovisat i en rapport den 15 december 1993.
Regeringen har i tilläggsdirektiv gett den kulturpolitiska utredningen i uppdrag att utvärdera gällande form för biblioteksersättning med avseende på förhandlingsordning, anslagskonstruktion och fördelningsorganisation och lämna förslag till åtgärder.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen redovisas om grundbelopp för biblioteksersättningen samt att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar 158 699 000 kronor under anslaget, varav 105 799 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 158 699 000 kronor anvisas under anslaget. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om grundbeloppet.
Ersättning till rättighetshavare på musikområdet (C 9)
Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare på musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag om 5 063 000 kronor, varav 3 375 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 5 063 000 kronor anvisas under anslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Konstnärsnämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Konstnärsnämnden för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 9 708 000 kr,
2. beträffande sammansättningen av Konstnärsnämndens styrelse m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr262 yrkande 2 och 1994/95:Kr278 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, res. (m, fp, kds) - motiv
3. beträffande medelsanvisningen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 81 299 000 kr,
4. beträffande individuell visningsersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Kr262 yrkandena 3 och 4 och 1994/95:Kr278 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 45 569 000 kr,
6. beträffande uttalanden om folkmusiken
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr265 yrkande 7 och 1994/95:Kr276,
7. beträffande medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 33 653 000 kr,
8. beträffande grundbelopp för biblioteksersättningen
att riksdagen godkänner vad regeringen redovisat om grundbelopp för biblioteksersättningen,
9. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 158 699 000 kr,
10. beträffande medelsanvisningen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 5 063 000 kr.
Stockholm den 4 april 1995
På kulturutskottets vägnar
Elisabeth Fleetwood
I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s) och Erik Arthur Egervärn (c).
Reservation
Sammansättningen av Konstnärsnämndens styrelse m.m. (mom. 2 motiveringen)
Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan Backman (m) och Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet har" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan frågan om huruvida konstnärerna skall ges visst inflytande genom förslagsrätt vid tillsättningen av Konstnärsnämndens styrelse behöva övervägas. Utskottet anser att regeringen bör se över reglerna om hur ledamöterna i Konstnärsnämndens styrelse utses och -- om resultatet av översynen så föranleder -- återkomma till riksdagen i frågan. Utskottet vill betona att några förändringar i Konstnärsnämndens organisation inte bör ske under tiden som översynen pågår. Enligt utskottets mening bör regeringen därför avvakta med att fatta beslut beträffande de i propositionen angivna organisationsförändringarna, som bl.a. skulle innebära att styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond upphör, till dess att resultatet av översynen föreligger. Vad utskottet sålunda har anfört med anledning av innehållet i motionerna Kr262 i denna del (yrkande 2) och Kr278 i här berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Uttalanden om folkmusiken (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Svensk folkmusikfond bildades år 1978 som svar på debatten med krav på upphovsrättspengar till utövarna av traditionell musik. Fonden bildades som ett frivilligt åtagande av Sveriges spelmäns riksförbund, STIM, IFPI (de större skivbolagens branschorganisation), NIFF (Nordiska icke-kommersiella fonogramproducenters förening), Sveriges Radio, Rikskonserter, Folkets hus-föreningarnas riksförbund och Folkparkernas centralorganisation. Avtalen är i dag uppsagda och fonden har upphört. I enlighet med vad som anförs i motionen är det angeläget att utövarna av folkmusik på lämpligt sätt kompenseras för detta, t.ex. genom nya avtal, och senare att folkmusikens ställning stärks på andra sätt. Utskottet förutsätter att Kulturutredningen ägnar uppmärksamhet åt frågorna om folkmusikens ställning och om folkmusikernas villkor.