Ersättningar och bidrag till konstnärer
Betänkande 1992/93:KrU19
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU19
Ersättningar och bidrag till konstnärer
Innehåll
1992/93 KrU19
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande ersättningar och bidrag till konstnärer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under de fem anslagen, dvs. 56785000 kr till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, 31624000 kr till Bidrag till konstnärer, 21467000 kr till Inkomstgarantier för konstnärer m.m., 86444000 kr till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. samt slutligen 3375000 kr till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet. Totalt föreslås således en medelsanvisning på 199695000 kr. Medelsanvisningen under anslaget Inkomstgarantier för konstnärer m.m. ger utrymme för en ökning av antalet långtidsstipendier med 15 till sammanlagt 45.
Utskottet behandlar även motionsförslag om inrättande av en s.k. egenavgiftsfond, om sammansättningen av Statens konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond, om inrättande av en ny typ av stipendier och om möjligheter för konstnärer att bedriva utåtriktat arbete. Samtliga förslag avstyrks.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Ersättningar och bidrag till konstnärer
dels under punkt B 5 (s. 60--61) föreslagit riksdagen att till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 56 785 000 kr,
dels under punkt B 6 (s. 61--64) föreslagit riksdagen att till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 31624000 kr,
dels under punkt B 7 (s. 64--66) föreslagit riksdagen att till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 21 467 000 kr,
dels under punkt B 8 (s. 66--68) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 86 444 000 kr,
dels under punkt B 9 (s. 69) föreslagit riksdagen att till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 3 375 000 kr.
Motionerna
1992/93:Kr217 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "doktorand"-stipendier på det konstnärliga området.
1992/93:Kr221 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättning av styrelserna för Statens konstråd och Sveriges bildkonstnärsfond.
1992/93:Kr240 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att styrelserna i Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond i sin helhet skall utses av regeringen.
1992/93:Kr255 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna för konstnärer att bedriva utåtriktat arbete.
1992/93:Kr321 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om en särskild egenavgiftsfond för kulturskapare i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (B 5)
Från anslaget utgår ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på allmännyttigt sätt (visningsersättning). Medel som anvisas under anslaget disponeras för individuell visningsersättning och för arbets- och resestipendier. För budgetåret 1993/94 föreslår regeringen ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag av 56785000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Utskottet avser att behandla frågan om ett ersättnings- och avgiftssystem vid vidareförsäljning av konst i samband med att kulturutskottet senare under våren 1993 avlämnar yttrande till lagutskottet över den aviserade propositionen om ändring i upphovsrättslagen.
Bidrag till konstnärer (B 6)
Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag eller projektbidrag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 31624000 kr anvisas under anslaget.
Inkomstgarantier för konstnärer m.m. (B 7)
Under anslaget anvisas medel för inkomstgarantier och för långtidsstipendier. Under innevarande budgetår utgår 30 långtidsstipendier. I propositionen föreslås att antalet stipendier ökas med 15 under budgetåret 1993/94.
Utskottet tillstyrker att antalet långtidsstipendier i enlighet med regeringens förslag ökas till sammanlagt 45 för nästa budgetår och att anslaget förs upp med 21467000 kr.
Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. (B 8)
Biblioteksersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning ges även för böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.
Från anslaget överförs årligen till Sveriges författarfond medel som beräknas på grundval av vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Av fondens medel utbetalas individuell ersättning (författarpenning och översättarpenning) samt arbetsstipendier och andra typer av understöd till författare och översättare m.fl.
Som ett led i beredningen av förslagen till riksdagen förhandlar regeringen med de upphovsmannaorganisationer som berörs av biblioteksersättningen. En särskild förhandlingsman har nyligen tillsatts med uppgift att förhandla med dessa organisationer om förutsättningarna för biblioteksersättningen. I avvaktan på resultatet av de förhandlingar som avses komma till stånd har medelsbehovet för biblioteksersättningen för nästa budgetår beräknats med utgångspunkt i gällande grundbelopp, dvs. 83 öre. Kulturministern har vid beräkningen utgått från att utlåningen kommer att vara större än vad styrelsen för Sveriges författarfond angivit i sin prognos för 1992. Regeringen föreslår en ökning av biblioteksersättningen med 8671000 kr och att anslaget räknas upp till totalt 86444000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Ersättning till rättighetshavare på musikområdet (B 9)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Vissa motionsfrågor
Under denna rubrik behandlar utskottet dels en motion beträffande frågan om inrättande av en s.k. egenavgiftsfond för kulturskapare, dels motionsyrkanden beträffande sammansättningen av styrelserna för Statens konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond och dels två motioner angående konstnärernas villkor.
I motion Kr321 (s) begärs att regeringen snarast skall lägga fram förslag om att en särskild egenavgiftsfond för kulturskapare inrättas. Motionärerna anför att konstnärerna och författarna har drabbats särskilt hårt genom skattereformen. Det förslag om en egenavgiftsfond som Konstnärsutredningen lade fram i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor skulle enligt motionärerna vara en god lösning på ett gammalt rättviseproblem.
Konstnärsutredningens betänkande togs upp till behandling i regeringens budgetproposition 1990/91:100 (bil. 10 s. 26 och 30--31). Det förordades där att de redan gällande formerna för ersättning åt konstnärerna skulle bibehållas och tillföras medelsförstärkningar. Det erinrades bl.a. om att de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas särskilda förhållanden på väsentliga punkter beaktats vid reformeringen av inkomstbeskattningen och att sociala avgifter även betalas på anställda konstnärers löner. Mot bakgrund härav biträddes inte utredningsförslaget.
Utskottet behandlade förra året ett motionsyrkande med samma krav som det nu aktuella (bet. 1991/92:KrU19 s. 3). Utskottet anförde att utskottet var uppmärksamt på problemen med kulturskapares ekonomiska svårigheter. Utskottet erinrade om att det statliga stödet till kulturarbetargrupperna förstärkts för budgetåren 1990/91 och 1991/92 och lämnade viss redovisning för insatserna i detta hänseende, bl.a. att visningsersättningen ökats väsentligt och att medel anvisats för inrättande av tioåriga långtidsstipendier. Vidare redovisades att utskottet hade tillstyrkt en utökning av antalet långtidsstipendier för budgetåret 1992/93 och att utskottet senare skulle behandla förslag om förstärkningar av andra anslag inom kulturområdet, vilka skulle komma olika konstnärskategorier till del. Utskottet avstyrkte motionskravet om inrättande av en egenavgiftsfond.
Med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet vill utskottet tillägga följande.
Regeringen har aviserat ett förslag om skattelättnader för enskilda näringsidkare. Dessa beskattas för närvarande hårdare för sina inkomster än aktiebolag. Detta förhållande kommer -- enligt vad som anförs i årets finansplan (prop. 1992/93:100 bil. l s. 46) -- att undanröjas i de nya regler som är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1994.
Vidare vill utskottet erinra om att det i direktiven till den parlamentariska utredningen om kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24) anges att utredningen bl.a. bör utgå från ambitionen att kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.
Här bör också nämnas att -- som kulturministern framhållit i en interpellationsdebatt i slutet av februari i år i den här aktuella frågan (se prot. 1992/93:69 s. 1) -- vid de kontakter som har förevarit mellan Kulturdepartementet och konstnärernas organisationer under de senaste åren, bl.a. i samband med beredningen av regeringens budgetförslag, har frågan om inrättandet av en särskild egenavgiftsfond inte prioriterats. Mot den nu angivna bakgrunden är utskottet inte berett att ta något initiativ för att en egenavgiftsfond för kulturskapare skall inrättas. Motionen avstyrks således.
Utskottet behandlar härefter två motioner, Kr221 (c, fp) och Kr240 (m), i vilka tas upp sammansättningen av styrelserna för Statens konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond. I den förstnämnda motionen begärs att regeringen ser över de regler som gäller för sammansättningen av styrelserna för Statens konstråd och Sveriges bildkonstnärsfond. I den sist nämnda motionen begärs att riksdagen beslutar att styrelserna i Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond i sin helhet skall utses av regeringen.
Styrelsen för Statens konstråd består av nio ledamöter som i sin helhet utses av regeringen. Regeringen inhämtar förslag beträffande sex ledamöter. Tre av dessa nomineras av konstnärsorganisationer. I styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond ingår tretton ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och en ledamot utses av regeringen. Tio ledamöter utses av konstnärsorganisationer. Styrelsen för Sveriges författarfond består av fjorton ledamöter. Ordföranden och tre ledamöter utses av regeringen. Övriga ledamöter utses av konstnärsorganisationer.
Motionärerna hänvisar till ett beslut i februari 1992 av Näringsfrihetsombudsmannen (NO) angående konkurrensbegränsning på bild- och formkonstens område (dnr 370/88). De anför att en förändring av de aktuella organens sammansättning bör ske i enlighet med beslutet. Ärendet hade initierats av Konstnärernas allmänna fackförbund (KAF), numera Svenska konstnärsförbundet (SK), vilket var kritiskt mot olika samhällsorgans sammansättning där Konstnärernas riksorganisation (KRO) -- enligt förbundet -- har fått rollen som representant för yrkeskåren. Vidare framfördes kritik mot att konstnärer i styrelseposition har makt över sina konkurrenters näringsutövning.
NO lämnade följande rekommendation till offentliga aktörer på området. NO avråder att med avseende på bild- och formkonstfrågor i beslutande församlingar och andra bestämmande organ låta ingå representanter för speciell konstnärsorganisation eller som annars kan anses som potentiella konkurrenter om uppdragen och tillråder i stället beslutande församlingar och andra bestämmande organ att i största möjliga mån söka personer i neutral position för sådana uppgifter.
Enligt direktiven till den parlamentariska utredningen om kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24) bör det göras en bedömning av om den förda politiken har skapat eller befäst administrativa, organisatoriska och kompetensmässiga gränser inom kulturområdet som kan verka hindrande för kulturverksamhetens utveckling. Utredningen bör även uppmärksamma om det förekommer att olika roller och ansvar på ett olämpligt sätt blandas samman i beslutsfattandet.
De frågor som motionärerna för fram ligger således inom ramen för utredningens uppdrag. Med hänsyn härtill och då utredningens arbete inte bör föregripas bör motionsyrkandena inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion Kr217 (m) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om det angelägna i att snarast utreda möjligheten att inrätta en ny typ av stipendier för unga nyutexaminerade konstnärer. Motionären anför att svensk kulturpolitik i stor utsträckning handlar om att dela ut ersättningar och bidrag till äldre kulturskapare när det i första hand är de unga konststuderande som bör få en möjlighet att vidareutveckla sin talang och att etablera sig i kulturlivet. Motionären drar en parallell till de doktorandstipendier som finns tillgängliga för de mest lovande forskarstudenterna efter avlagd högskoleexamen och förordar en liknande modell för unga nyligen utexaminerade elever från konst- och musikhögskolorna.
Utskottet delar motionärens uppfattning om att unga konstnärer bör stimuleras i sitt konstnärliga utvecklingsarbete och sina möjligheter att etablera sig i kulturlivet.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den verksamhet som bedrivs inom de konstnärliga högskolorna. I betänkandet (SOU 1992:12) Konstnärlig högskoleutbildning framhålls att verksamheten vid högskolorna står på en hög nivå och att den förbereder eleverna för deras kommande yrkesverksamhet. Det konstnärliga utvecklingsarbete, som kan sägas vara en motsvarighet till forskning inom andra områden, bidrar till värdefulla kontakter inför det kommande yrkesutövandet. I den nyligen framlagda propositionen 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg har regeringen framhållit det angelägna i att det konstnärliga utvecklingsarbetet inte avstannar samt föreslagit att riksdagen skall anvisa ökade medel för ändamålet.
I den nämnda utredningen framhålls även att efterfrågan på nya och kompletterande kunskaper är avsevärd. Utredningen har lagt fram flera förslag beträffande fort- och vidareutbildning som vänder sig till konstnärer som genomgått grundutbildning. I proposition 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens framhålls att högskolor och universitet i dag, till skillnad från situationen då utredningen lade fram sitt betänkande, har fått större självständighet och blivit mer oberoende av beslut av regering och riksdag bl.a. vad gäller utbildningsutbud och disposition av medel till grundutbildning. Sålunda ankommer det på resp. universitet eller högskola att ta ställning till de i betänkandet framförda förslagen.
Utskottet vill även erinra om att av medel som anvisas under anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer utdelas arbetsstipendier, vilka bl.a. riktas speciellt till yngre konstnärer. Dessa stipendier, som i allmänhet skall ses som en form av startbidrag, delas ut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, vilket är ett organ inom konstnärsnämnden. Under budgetåret 1991/92 fördelades 241 arbetsbidrag (numera arbetsstipendier) à 30 000 kr till yngre konstnärer.
Utskottet anser att fortsatta ansträngningar måste göras för att förbättra de yngre konstnärernas ekonomiska villkor. Utskottet är dock -- bl.a. med hänsyn till vad ovan anförts -- inte berett att tillstyrka begäran i motionen. Den avstyrks därför.
Slutligen behandlar utskottet en motion Kr255 (m) i vilken begärs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om möjligheterna för konstnärer att bedriva utåtriktat arbete. Motionären anför att de konstnärer som i dag erhåller bidrag, stipendier m.m. inte i någon större utsträckning får möjlighet att visa upp sin samlade produktion. Detta förhållande är enligt motionären inte tillfredsställande. Som förslag till lösning framförs att konstnären någon gång under sin bidragstid tar på sig särskilda uppdrag eller att denne -- enligt brittisk modell -- knyts till ett universitet för en period.
Utskottet delar motionärens uppfattning om det värdefulla i att konstnärer ges möjligheter att bedriva ett utåtriktat arbete, t.ex. genom någon form av samverkan med högskolan. Utskottet vill emellertid erinra om att universitet och högskolor har frihet att självständigt utforma sin verksamhet. Utskottet utgår från att universitet och högskolor tar till vara möjligheterna till stimulerande samarbete med etablerade kulturskapare, t.ex. genom att knyta gästföreläsare och andra till sig.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionen är besvarad. Den bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 56785000 kr,
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 31624000 kr,
3. beträffande medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21467000 kr,
4. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 86444000 kr,
5. beträffande medelsanvisningen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 3375000 kr,
6. beträffande egenavgiftsfond för kulturskapare
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr321,
7. beträffande sammansättningen av styrelserna för Statens konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr221 och 1992/93:Kr240,
8. beträffande stipendier för unga nyutexaminerade konstnärer
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr217,
9. beträffande möjligheterna för konstnärer att bedriva utåtriktat arbete
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr255.
Stockholm den 9 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Monica Widnemark (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.