Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Energistadgefördraget

Betänkande 1995/96:NU14

Näringsutskottets betänkande 1995/96:NU14

Energistadgefördraget


Innehåll

1995/96
NU14
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition
1995/96:68 om energistadgefördraget.

Sammanfattning

Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag  om att riksdagen skall godkänna
energistadgefördraget.

Propositionen

I  proposition 1995/96:68  föreslås  att
riksdagen                      godkänner
energistadgefördraget.

Utskottet

Bakgrund

År   1991  undertecknade  ett  femtiotal
östliga och västliga industriländer  den
europeiska    energistadgan    (European
Energy Charter) med syfte att väsentligt
öka samarbetet inom energiområdet.
Förhandlingarna  för  att   skapa   ett
rättsligt    bindande    ramverk     för
samarbetet    -    energistadgefördraget
(Energy  Charter  Treaty)  -  slutfördes
under   år  1994.  Fördraget  innehåller
regler    om    handel,   investeringar,
transitering    och    samarbete    inom
energiområdet.  Tvister  om   fördragets
tolkning  och tillämpning kan hänskjutas
till                     internationellt
skiljedomsförfarande eller  tvistlösning
enligt modell från GATT (Allmänna  tull-
och  handelsavtalet). Delar av fördraget
omfattas av EG:s kompetens.
Det  ursprungliga målet att i fördraget
få   rättsligt  bindande  åtaganden   om
nationell    behandling   av   utländska
investeringar  redan i  etableringsfasen
fick  ges  upp.  Förhandlingar  om   ett
kompletterande   fördrag    med    detta
innehåll   skall  nu  i   stället   vara
avslutade senast den 1 januari år 1998.
Den  s.k.  stadgekonferensen får  lämna
bemyndigande till förhandlingar  om  ett
antal  protokoll  och förklaringar  till
energistadgan  i syfte att  upprätthålla
stadgans   mål   och   principer.    Ett
energistadgeprotokoll                 om
energieffektivitet och  därtill  hörande
miljöaspekter  har redan  undertecknats.
Protokollets   mål   är    att    främja
riktlinjer för energieffektivisering som
är  förenliga med en hållbar utveckling,
upprätta   ramvillkor   som   stimulerar
producenter och konsumenter att  använda
energi  så  ekonomiskt,  effektivt   och
miljövänligt   som  möjligt   samt   att
utveckla samarbete mellan parterna  inom
området energieffektivisering.
Ett  annat  dokument, om  samarbete  på
kärnenergiområdet, har färdigförhandlats
under  år  1995.  Även på handelsområdet
har  ytterligare  förhandlingar  inletts
under  år  1995.  Förhandlingar  om  ett
särskilt   protokoll   för   olje-   och
naturgassektorerna har däremot  skjutits
på   framtiden.   Förhandlingar   i   en
särskild  arbetsgrupp  om  möjligheterna
att  införliva energianknuten utrustning
i   fördragets  handelsbestämmelser  har
inletts i oktober 1995. Denna fråga  kan
vara  av  särskilt intresse för  svenska
företag.
Energistadgefördraget

Energistadgefördraget,      som      har
förhandlats  fram  på  EU:s   initiativ,
syftar  till  att  i  ett  alleuropeiskt
perspektiv  förena ländernas långsiktiga
samarbetsintressen  inom  energisektorn.
Det  är  det första avtalet i sitt  slag
som  omfattar ett stort antal  länder  i
öst  och  väst. Fördraget har emellertid
ett  vidare syfte än att uppnå ett  ökat
långsiktigt internationellt samarbete på
energiområdet. Det är, framhålls  det  i
propositionen,   avsett    att    stödja
systemskiftet     i     de      tidigare
planekonomierna  och utgör  ett  viktigt
element i EU:s relationer med länderna i
Central-  och Östeuropa och med länderna
i förutvarande Sovjetunionen.
Genom  fördraget introduceras ett antal
marknadsekonomiska principer i  en  stor
krets av länder. Det väntas bl.a. minska
det slöseri med energi som förekommer på
många  håll  på  grund av konstlat  låga
prisnivåer. Fördraget speglar  den  fria
marknadens  betydelse och den  vikt  som
måste  läggas  vid  såväl  inhemska  som
utländska     företags    vilja     till
investeringar,     påpekas     det     i
propositionen.               Förbättrade
produktionsmetoder,          effektivare
energianvändning  och  en  liberaliserad
handel med energi öppnar nya möjligheter
för en gemensam energimarknad.
Reformländernas     svårigheter     att
omedelbart   etablera   och   följa   de
västliga   industriländernas   nivå   på
regelverket   har  erkänts   genom   att
fördraget  innehåller  bestämmelser   om
övergångstid för dessa länder.
Även  om energifrågorna står i centrum,
innehåller fördraget viktiga  inslag  av
utrikes-,   handels-  och  miljöpolitisk
natur.   Fördragets  operativa  del   är
uppdelad i åtta huvudavsnitt och  består
av totalt 50 artiklar.
Fördraget                    innehåller
investeringsskyddsregler  med  möjlighet
till  bindande internationell skiljedom,
avsedda   att   öka  möjligheterna   och
intresset          för         utländska
direktinvesteringar inom  energiområdet.
Förhandlingar   om  ett   tillägg   till
fördraget  om  nationell  behandling   i
etableringsfasen   skall,   som    redan
nämnts,  vara  avslutade  senast  den  1
januari 1998.
Enligt   regeringen  kommer  fördragets
regler om transitering, särskilt i fråga
om  ledningsbunden energi, att förbättra
affärsmöjligheterna och leda  till  ökad
diversifiering   och   flexibilitet.   I
fördraget      uppmärksammas       också
miljöaspekterna. Viktiga  principer  för
hanteringen av energisektorn läggs fast.
De svenska förhandlingsansträngningarna
har  koncentrerats till att  nå  en  hög
nivå  på  investeringsskyddet,  att   få
största    möjliga    följsamhet     med
handelsreglerna    i    GATT    och    i
Världshandelsorganisationen  (WTO),  att
betona  miljöaspekterna och att få  även
utrustning  inkluderad i  fördraget.  Ur
svensk  synvinkel kan det  resultat  som
åstadkommits      i      förhandlingarna
sammantaget          anses           som
tillfredsställande,   anförs    det    i
propositionen.
Organisatoriskt  hålls samarbetet  inom
ramen  för stadgan och fördraget  samman
av  en stadgekonferens med sekretariatet
förlagt  till  Bryssel.  I  avvaktan  på
ikraftträdandet   tillämpas    fördraget
provisoriskt. Fördraget träder  i  kraft
90   dagar  efter  det  att  30   länder
deponerat sina ratifikationsinstrument.
Kostnaderna  för  energistadgefördraget
skall   bäras   av  de  fördragsslutande
parterna.    För   år   1996    beräknar
regeringen  att  det  svenska   bidraget
uppgår  till  ca  2,7 miljoner  belgiska
franc (ca 620 000 SEK), vilket motsvarar
knappt
2   %  av  de  sammanlagda  kostnaderna.
Baserat  på hittillsvarande diskussioner
gör   regeringen  den  bedömningen   att
Sveriges bidrag för framtiden kan  antas
komma  att  ligga  vid ca  0,7  miljoner
kronor per år.
Enligt  regeringen  krävs  inte   några
särskilda   lagstiftningsåtgärder    med
anledning av fördraget. Regeringen anser
dock att fördraget är av sådan vikt  att
det  skall  godkännas av  riksdagen  och
framlägger  i propositionen  förslag  om
ett sådant godkännande.
Utskottet  har  inget  att  erinra  mot
energistadgefördraget  och   tillstyrker
att riksdagen godkänner detta fördrag.

Hemställan

Utskottet hemställer
att         riksdagen         godkänner
energistadgefördraget.
Stockholm den 13 februari 1996

På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson

I   beslutet  har  deltagit:   Birgitta
Johansson  (s), Christer Eirefelt  (fp),
Karin  Falkmer (m), Reynoldh  Furustrand
(s),  Mats Lindberg (s), Mikael Odenberg
(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson
(c), Barbro Andersson (s), Chris Heister
(m),  Marie Granlund (s), Lennart Beijer
(v),  Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m),
Eva  Goës (mp), Göran Hägglund (kds) och
Frank Lassen (s).



Gotab, Stockholm  1996


Tillbaka till dokumentetTill toppen