Energistadgefördraget
Betänkande 1995/96:NU14
Näringsutskottets betänkande
1995/96:NU14
Energistadgefördraget
Innehåll
1995/96 NU14 Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1995/96:68 om energistadgefördraget.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att riksdagen skall godkänna energistadgefördraget.
Propositionen
I proposition 1995/96:68 föreslås att riksdagen godkänner energistadgefördraget.
Utskottet
Bakgrund
År 1991 undertecknade ett femtiotal östliga och västliga industriländer den europeiska energistadgan (European Energy Charter) med syfte att väsentligt öka samarbetet inom energiområdet.
Förhandlingarna för att skapa ett rättsligt bindande ramverk för samarbetet - energistadgefördraget (Energy Charter Treaty) - slutfördes under år 1994. Fördraget innehåller regler om handel, investeringar, transitering och samarbete inom energiområdet. Tvister om fördragets tolkning och tillämpning kan hänskjutas till internationellt skiljedomsförfarande eller tvistlösning enligt modell från GATT (Allmänna tull- och handelsavtalet). Delar av fördraget omfattas av EG:s kompetens.
Det ursprungliga målet att i fördraget få rättsligt bindande åtaganden om nationell behandling av utländska investeringar redan i etableringsfasen fick ges upp. Förhandlingar om ett kompletterande fördrag med detta innehåll skall nu i stället vara avslutade senast den 1 januari år 1998.
Den s.k. stadgekonferensen får lämna bemyndigande till förhandlingar om ett antal protokoll och förklaringar till energistadgan i syfte att upprätthålla stadgans mål och principer. Ett energistadgeprotokoll om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter har redan undertecknats. Protokollets mål är att främja riktlinjer för energieffektivisering som är förenliga med en hållbar utveckling, upprätta ramvillkor som stimulerar producenter och konsumenter att använda energi så ekonomiskt, effektivt och miljövänligt som möjligt samt att utveckla samarbete mellan parterna inom området energieffektivisering.
Ett annat dokument, om samarbete på kärnenergiområdet, har färdigförhandlats under år 1995. Även på handelsområdet har ytterligare förhandlingar inletts under år 1995. Förhandlingar om ett särskilt protokoll för olje- och naturgassektorerna har däremot skjutits på framtiden. Förhandlingar i en särskild arbetsgrupp om möjligheterna att införliva energianknuten utrustning i fördragets handelsbestämmelser har inletts i oktober 1995. Denna fråga kan vara av särskilt intresse för svenska företag.
Energistadgefördraget
Energistadgefördraget, som har förhandlats fram på EU:s initiativ, syftar till att i ett alleuropeiskt perspektiv förena ländernas långsiktiga samarbetsintressen inom energisektorn. Det är det första avtalet i sitt slag som omfattar ett stort antal länder i öst och väst. Fördraget har emellertid ett vidare syfte än att uppnå ett ökat långsiktigt internationellt samarbete på energiområdet. Det är, framhålls det i propositionen, avsett att stödja systemskiftet i de tidigare planekonomierna och utgör ett viktigt element i EU:s relationer med länderna i Central- och Östeuropa och med länderna i förutvarande Sovjetunionen.
Genom fördraget introduceras ett antal marknadsekonomiska principer i en stor krets av länder. Det väntas bl.a. minska det slöseri med energi som förekommer på många håll på grund av konstlat låga prisnivåer. Fördraget speglar den fria marknadens betydelse och den vikt som måste läggas vid såväl inhemska som utländska företags vilja till investeringar, påpekas det i propositionen. Förbättrade produktionsmetoder, effektivare energianvändning och en liberaliserad handel med energi öppnar nya möjligheter för en gemensam energimarknad.
Reformländernas svårigheter att omedelbart etablera och följa de västliga industriländernas nivå på regelverket har erkänts genom att fördraget innehåller bestämmelser om övergångstid för dessa länder.
Även om energifrågorna står i centrum, innehåller fördraget viktiga inslag av utrikes-, handels- och miljöpolitisk natur. Fördragets operativa del är uppdelad i åtta huvudavsnitt och består av totalt 50 artiklar.
Fördraget innehåller investeringsskyddsregler med möjlighet till bindande internationell skiljedom, avsedda att öka möjligheterna och intresset för utländska direktinvesteringar inom energiområdet. Förhandlingar om ett tillägg till fördraget om nationell behandling i etableringsfasen skall, som redan nämnts, vara avslutade senast den 1 januari 1998.
Enligt regeringen kommer fördragets regler om transitering, särskilt i fråga om ledningsbunden energi, att förbättra affärsmöjligheterna och leda till ökad diversifiering och flexibilitet. I fördraget uppmärksammas också miljöaspekterna. Viktiga principer för hanteringen av energisektorn läggs fast.
De svenska förhandlingsansträngningarna har koncentrerats till att nå en hög nivå på investeringsskyddet, att få största möjliga följsamhet med handelsreglerna i GATT och i Världshandelsorganisationen (WTO), att betona miljöaspekterna och att få även utrustning inkluderad i fördraget. Ur svensk synvinkel kan det resultat som åstadkommits i förhandlingarna sammantaget anses som tillfredsställande, anförs det i propositionen.
Organisatoriskt hålls samarbetet inom ramen för stadgan och fördraget samman av en stadgekonferens med sekretariatet förlagt till Bryssel. I avvaktan på ikraftträdandet tillämpas fördraget provisoriskt. Fördraget träder i kraft 90 dagar efter det att 30 länder deponerat sina ratifikationsinstrument.
Kostnaderna för energistadgefördraget skall bäras av de fördragsslutande parterna. För år 1996 beräknar regeringen att det svenska bidraget uppgår till ca 2,7 miljoner belgiska franc (ca 620 000 SEK), vilket motsvarar knappt 2 % av de sammanlagda kostnaderna. Baserat på hittillsvarande diskussioner gör regeringen den bedömningen att Sveriges bidrag för framtiden kan antas komma att ligga vid ca 0,7 miljoner kronor per år.
Enligt regeringen krävs inte några särskilda lagstiftningsåtgärder med anledning av fördraget. Regeringen anser dock att fördraget är av sådan vikt att det skall godkännas av riksdagen och framlägger i propositionen förslag om ett sådant godkännande.
Utskottet har inget att erinra mot energistadgefördraget och tillstyrker att riksdagen godkänner detta fördrag.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner energistadgefördraget.
Stockholm den 13 februari 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mats Lindberg (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds) och Frank Lassen (s).
Gotab, Stockholm 1996