Energiskatter
Betänkande 1990/91:SkU26
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU26
Energiskatter
Innehåll
1990/91 SkU26
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition 1990/91:88 att bränsle som används för värmeproduktion i ett kraftvärmeverk skall vara undantaget från allmän energiskatt och föreslår dessutom en utvidgning som innebär att bensin undantas från bensinskatt när den används på motsvarande sätt. Utskottet tillstyrker vidare att den nuvarande skattebefrielsen för elkraft som används i avkopplingsbara elpannor slopas. De motioner som behandlas i anslutning till dessa förslag avstyrks av utskottet.
Utskottet behandlar också motioner som väckts med anledning av propositionen och under den allmänna motionstiden beträffande mervärdeskatten på fjärrvärme, energiintensiv industri, små kraftverk, råtallolja, motorsågsbränsle och bensincheckar för utländska turister. Härvid föreslår utskottet tillkännagivanden till regeringen när det gäller skattepliktsgränsen för vindkraftverk och prissättningen på råtallolja. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats 16 reservationer.
Propositionen
Regeringen (industridepartementet) hemställer i proposition 1990/91:88 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar de i propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt.
I propositionen föreslår regeringen (industridepartementet) att kraftvärmen undantas från allmän energiskatt på bränslen.
Vidare föreslås att skattebefrielsen för el som används i s.k. avkopplingsbara elpannor avskaffas.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner som väckts med anledning av propositionen 1990/91:N63 av Roland Larsson och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för mindre elproduktionsenheter.
1990/91:N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de principer för energiskatter och miljöavgifter som anges i motionens kapitel 12.2 skall vara vägledande för skattelagstiftningen,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att all energiskatt skall tas ut på energiråvaran,
58. att riksdagen beslutar att energiråvaror fr.o.m. budgetåret 1992/93 ej skall vara mervärdebeskattade,
59. att riksdagen beslutar att förnybar energi skall vara befriad från mervärdeskatt,
60. att riksdagen beslutar att producenter av inhemsk förnybar energi skall erhålla restitution på i rörelsen erlagd mervärdeskatt,
61. att riksdagen beslutar att elskatten skall avskaffas,
62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteuttag per energienhet,
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uranskatt,
64. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på energiråvara som används för icke-energiändamål,
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restitutioner till konkurrensutsatt industri,
68. att riksdagen avslår regeringens förslag i hemställanspunkterna 10.1--10.7 samt 10.9 och 10.10 i enlighet med vad som anförts i motionens kapitel 12.7,
70. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kraftvärmeverk och värmeverk skall befrias från mervärdeskatt på kapitalkostnadsdelen av sina el- och värmeleveranser.
Yrkande 68 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt avser hemställanspunkterna 10.1 och 10.2.
1990/91:N69 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en miljöanpassad produktionsbeskattning på energiområdet i syfte att stimulera effektivare energianvändning och ökat utnyttjande av förnybar energi som ett led i omställningen av energisystemet och avvecklingen av kärnkraften i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:N73 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en koldioxidavgift på energiproduktion enligt vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att elskatten på 7,2 öre/kWh skall återgå till den som levererar vindkraftsel.
1990/91:N88 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förutsättningar för hur olika energislag skall utvecklas,
14. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 2 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Yrkande 2 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt avser energibeskattningen.
1990/91:N90 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stödet till kraftvärmeproduktion utformas så att biobränsleeldade verk ej missgynnas.
1990/91:N93 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att en koldioxidavgift på 25 öre per kg skall tas ut på all förbränning av fossila bränslen inom elsektorn och att avgiftsmedlen skall återbetalas i proportion till genererad elmängd från alla källor utom vattenkraft och kärnkraft.
Motioner som väckts under den allmänna motionstiden
1990/91:Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo224 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av skatteomläggningen och i första hand ett slopande av fjärrvärmemomsen och uttagsskatten.
Yrkande 1 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt avser fjärrvärmemomsen.
1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen beslutar att ersätta nuvarande punktskatter avseende energiområdet med en koldioxidutsläppsrelaterad skatt avseende fossila bränslen.
1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omläggning av energibeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av miljöavgifter.
1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad moms på fjärrvärme enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.4,
21. att riksdagen beslutar om höjd skatt för el från kärnkraftverk enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.4,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt på el från vattenkraftverk enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.4.
1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
25. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts,
26. att riksdagen beslutar om införande av elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i konsumtionsled i enlighet med vad som anförts i motionen innbärande: a) att skatt utgår med 13 öre/kWh för vattenkrafts- och kärnkraftsproducerad el i produktionsled, b) att skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges, c) att för el producerad med biobränslen, vind och sol medges skattefrihet, d) att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de utnyttjas för el eller värmeproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen beslutar att energiskatten på bensin resp. kilometerskatten höjs från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts,
28. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nedsättningsregler för den elintensiva industrin i enlighet med vad som anförts i motionen,
29. att riksdagen beslutar att skatteavdrag för produktionsskatter medges vid export och import av el i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk601 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att upphäva sitt tidigare beslut om införande av moms på energi och fjärrvärme så att dessa undantas från momsbeskattning.
1990/91:Sk605 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av den skattefria gränsen för energiproduktion för att främja småskalig egenproduktion av elenergi.
1990/91:Sk612 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N403 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående en miljörelaterad energibeskattning.
1990/91:Sk615 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att slopa beskattningen på tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap, som fyller uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.
1990/91:Sk619 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo722 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en miljörelaterad energibeskattning i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten höjs till 35 öre/kg för budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även vid kraftproduktion,
3. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall inflationsuppräknas varje år,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuella industripolitiska stöd,
5. att riksdagen beslutar att bensinskatten höjs med 24 öre/liter som en följd av utökat kostnadsansvar för utsläpp av luftföroreningar,
6. att riksdagen beslutar att kilometerskatten höjs så att kostnadsansvaret för kväveoxidutsläpp motsvarar 60 kr./kg och så att kostnadsansvaret för kolväteutsläpp motsvarar 36 kr./kg,
9. att riksdagen beslutar att miljöskatten på svaveldioxidutsläpp höjs till 50 kr./kg,
10. att riksdagen beslutar att miljöskatten på svaveldioxidutsläpp skall inflationsuppräknas varje år,
11. att riksdagen beslutar att de i "kostnadsansvaret" ingående miljöskatterna i bensinskatt och kilometerskatt skall inflationsuppräknas varje år.
1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om automatisk inflationsuppräkning av råvaruskatter och utsläppsskatter fr.o.m. år 1992 i enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att ersätta mervärdeskatten på energi med en enhetlig råvarubeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar om borttagande av nuvarande punktskatter på fossila bränslen från den 1 juli 1991,
24. att riksdagen beslutar införa en råvaruskatt på fossila bränslen motsvarande bränslets energiinnehåll samt koldioxidskatt enligt i motionen angivna skattesatser,
25. att riksdagen beslutar att den nuvarande skatten på elektricitet tas bort från den 1 juli 1991,
26. att riksdagen beslutar höja vattenkraftsskatten med 6 öre/kWh från den 1 juli 1991,
27. att riksdagen beslutar att det införs en skatt på uran motsvarande uranets energiinnehåll enligt i motionen angiven skattesats,
28. att riksdagen vid avslag på momenten 23--27 beslutar att förnybara energikällor undantas från mervärdeskatt på energi,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att, i internationella organ, Sverige bör verka för slopande av subventioner till elintensiv industri,
31. att riksdagen beslutar höja kilometerskatten från den 1 juli 1991 i enlighet med vad som anförts i motionen,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkning av arbetsgivaravgifterna i vissa områden samt inom vården.
1990/91:Sk628 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo733 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svavelskatten.
1990/91:Sk630 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i avsikt att skapa konkurrens på lika villkor för den industri som använder råtallolja som råvara.
1990/91:Sk634 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N421 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att elskatten skall avskaffas och att energiråvaruskatter skall införas, vilka för varje råvara är desamma oberoende av varans användningssätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att energiråvaror inte skall beläggas med mervärdeskatt, ej heller levererad energi från energileverantörer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att punktskatter på energi -- inkl. koldioxidskatt -- skall utformas så att den totala skatten blir lägre än skatten under år 1990 (inkl. mervärdeskatt),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att råvaruskatt skall införas på uranenergi i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om erforderligt stöd till elintensiv industri under en övergångstid,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inhemsk förnybar energi såsom vindenergi, spillvärme, biologiska bränslen, biogas från avfallsanläggningar etc. skall vara helt skattefria.
1990/91:Sk653 av Sigge Godin och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med bensincheckar för utländska turister.
1990/91:Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr512 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om införande av moms på energi.
1990/91:Sk673 av Lars De Geer och Karin Falkmer (fp, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom tilläggsdirektiv ge den sittande utredningen om nuvarande maximigräns om 1,7 % av faktureringen som maximalt uttag av energiskatt i uppdrag att därtill utforma det nya systemet på ett sådant sätt att en del av erlagd energiskatt får dras av precis som mervärdeskatten.
1990/91:Sk689 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för mindre elproduktionsenheter.
1990/91:Sk692 av Mona Saint Cyr och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att svavelskatten omvandlas till en svavelavgift i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk718 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattebefrielse för specialbensin för motor- och röjsågar.
1990/91:Sk720 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den inför sådana bestämmelser att inte råvara blir beskattad som energi i enlighet med vad som anförts i motionen.
Yttrande från annat utskott
Näringsutskottet har yttrat sig över propositionen, de motioner som väckts med anledning av denna och motionerna Sk630 och Sk720. Yttrandet (1990/91:NU12y Energibeskattning) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Inledning
I proposition 1990/91:88 Energipolitiken föreslår regeringen att riksdagen antar den överenskommelse om riktlinjerna för energipolitiken som träffats mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och centerpartiet i januari 1991 och att riktlinjerna i berörda delar får ersätta dem som riksdagen beslutade om år 1988. Propositionen har remitterats till näringsutskottet som behandlar den i sitt betänkande 1990/91:NU40 Energipolitik.
I propositionen läggs bl.a. fram förslag om ändrade skatteregler för kraftvärmeverk och avkopplingsbar el. Näringsutskottet har överlämnat propositionen i denna del samt sju motioner som väckts med anledning av propositionen till skatteutskottet med yttrande, 1990/91:NU12y Energibeskattning.
I detta sammanhang behandlar utskottet också ett antal motioner om energibeskattningsfrågor från den allmänna motionstiden. Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att inkomma med yttrande över två av dessa motioner som gäller prissättningen på råtallolja. Näringsutskottets yttrande avser även dessa båda motioner.
Riktlinjerna för energibeskattningen
I motion Sk424 (yrkande 13) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en miljörelaterad energibeskattning som innebär att de kvarvarande punktskatterna ersätts med en höjd koldioxidskatt. Yrkanden av denna innebörd framställs också i motionerna Sk388 (yrkande 3) av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m), Sk612 av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk619 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m). I motion N88 (yrkande 2, delvis) av Carl Bildt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att en sådan beskattning ger de bästa förutsättningarna för en stor framtida biobränsleanvändning i Sverige. Svavelskatten bör enligt yrkanden som framställs i motionerna Sk424 (yrkande 14) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk628 av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk692 av Mona Saint Cyr och Carl G Nilsson (m) omvandlas till en avgift där intäkterna används för miljöåtgärder.
I motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas att energi skall vara undantagen från mervärdeskatt (yrkande 25), att elskatten ersätts med en elproduktionsbeskattning där biobränsle, vind och sol undantagits (yrkandena 26 och 29) och att bensinskatten härvid höjs med 24 öre per liter och kilometerskatten i motsvarande mån (yrkande 27). Yrkanden om mervärdeskattefrihet för energi framställs också i motionerna Sk601 (delvis) av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) och Sk663 (yrkande 2) av Jan Hyttring m.fl. (c). I motion N69 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att en elproduktionsbeskattning bör införas i syfte att stimulera effektivare energianvändning och ökat utnyttjande av förnybar energi.
I motion Sk433 (yrkandena 21 och 22) av Lars Werner m.fl. (v) framställs yrkanden om höjd skatt för el från kärnkraftverk och vattenkraftverk. I motion N73 (yrkande 8) av Rolf L Nilson m.fl. (v) yrkar motionärerna att riksdagen hos regeringen begär förslag om en koldioxidavgift på all energiproduktion.
I motion Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna att koldioxidskatten höjs till motsvarande 35 öre per kg (yrkande 1) och att även bränsle som används för skattepliktig elproduktion beskattas (yrkande 2). Industrier som får svårt att klara prishöjningen bör medges rabatter (yrkande 4). Enligt motionärerna bör trafikens miljöansvar öka, och de yrkar att bensinskatten höjs med 24 öre per liter (yrkande 5) och kilometerskatten i motsvarande mån (yrkande 6). Svavelskatten bör höjas till 50 kr. per kg (yrkande 9). Miljöskatter skall enligt motionärerna räknas upp automatiskt med inflationen (yrkandena 3, 10 och 11). -- I motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att elskatten, punktskatterna på fossila bränslen och mervärdeskatten på energi ersätts med råvaruskatt, koldioxidskatt, svavelavgift, kväveavgift, vattenkraftskatt och uranskatt (yrkandena 22--27). I andra hand begärs att förnybara energikällor undantas från mervärdeskatt (yrkande 28). Också enligt dessa motionärer bör trafikens kostnadsansvar öka, och de yrkar att den föreslagna beskattningen av bränslen kompletteras med en höjning av kilometerskatten med 30%. De anser också att beloppsbestämda skatter och avgifter bör inflationsuppräknas varje år (yrkande 21). De föreslagna skattehöjningarna gör det enligt motionärerna möjligt att sänka arbetsgivaravgifterna i vissa delar av Sverige samt i vården (yrkande 39). -- I motion Sk634 (yrkandena 1--6) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att elskatten och mervärdeskatten på energi bör avskaffas och en råvaruskatt införas för energiråvaror. Härvid får skatten inte ligga under 1990 års nivå. En uranskatt införs, och under en övergångstid kan stöd utgå till elintensiv industri. Inhemsk förnybar energi skall vara skattefri. -- I motion N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att elskatten och mervärdeskatten på energi bör avskaffas och energiskatt utgå på all energiråvara inkl. vattenkraft och uran. Förnybara bränslen skall vara befriade från energiskatt (yrkandena 56 och 57). Motionärerna yrkar att elskatten avskaffas (yrkande 61), att energiråvaror undantas från mervärdeskatt (yrkandena 57 och 58) och att producenter som använder inhemsk förnybar energi återfår erlagd mervärdeskatt (yrkande 60). De begär slutligen tillkännagivanden om att energiskatt bör tas ut även om råvaran används för annat ändamål än energialstring, att skatteuttag bör anges per energienhet, att uranskatten bör ligga på samma nivå som för kol samt att konkurrensutsatt industri bör erhålla kompensation för viss del av den kostnadsbelastning som dessa skatter utgör (yrkandena 62--63, 64, delvis, och 65, delvis). -- I motion N93 (yrkande 4) av Krister Skånberg (mp) yrkar motionären att en koldioxidavgift på 25 öre per kg införs på all förbränning av fossila bränslen inom elsektorn. Avgiften återbetalas i proportion till genererad elmängd från alla källor utom vattenkraft och kärnkraft.
Näringsutskottet har i sitt yttrande anslutit sig till vad som anförts om energibeskattningen i de riktlinjer för energipolitiken som läggs fram i propositionen och avstyrkt motionerna N88 yrkande 2 i denna del, N69, N73 yrkande 8 och N68 yrkandena 56--61 och 63. Näringsutskottet har även avstyrkt yrkandena 62, 64 och 65 i den sistnämnda motionen.
Enligt utskottets mening har reformeringen av skattesystemet inneburit en kraftig ökning av energibeskattningen och en samtidig skärpning av miljöprofilen. Genom reformeringen av skattesystemet har totalt ca 18 miljarder kronor flyttats från skatten för arbetsinkomster till olika typer av energi- och miljöskatter. Sedan den 1 mars 1990 är konsumtion av energi jämställd med annan konsumtion i mervärdeskattehänseende. Detta är fördelaktigt ur samhällsekonomisk synpunkt och bidrar till en mer likformig, överskådlig och rationell utformning av skattesystemet. En koldioxidskatt infördes den 1 januari 1991 på bränslen som vid förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan atmosfären och biomassan. Dieseloljor och eldningsoljor har den 1 januari delats in i miljöklasser med olika skattesatser. För oljor, med en svavelhalt som överstiger0,1 viktprocent, samt kol och torv har en särskild svavelskatt införts. Den 1 januari 1992 införs en miljöavgift på utsläpp av kväveoxider från större förbränningsanläggningar.
Det är från principiella utgångspunkter rimligt med ett energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är beroende av de utsläpp som förbränningen ger upphov till men oberoende av till vad energin används. En sådan beskattning skulle gynna användningen av förnybara energislag och även kraftvärmen. Som anförs i de riktlinjer för energipolitiken som regeringen lägger fram i propositionen skulle emellertid en fullt genomförd energibeskattning efter dessa principer höja totalkostnaderna för elproduktionen och den elintensiva industrin. Den skulle också kunna ge upphov till problem i det nordiska kraftutbytet. Åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion bör därför samordnas med övriga länder i Europa. I avvaktan på en sådan samordning måste andra styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de förnybara energislagen och kraftvärmen. I propositionen föreslås också en rad ekonomiska stimulansåtgärder som tillsammans med de skatteändringar som behandlas nedan utgör viktiga steg mot en bättre energihushållning och miljöhänsyn.
De yrkanden som läggs fram i de anförda motionerna syftar enligt utskottets uppfattning till en omläggning av energibeskattningen efter helt andra principer än de nu gällande. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan omläggning och avstyrker därför motionerna.
Kraftvärme
I propositionen föreslås att kraftvärmen får en skattefördel i förhållande till kondenskraften. Det bränsle som används för framställning av värme i ett kraftvärmeverk skall enligt förslaget vara undantaget från allmän energiskatt fr.o.m. den 1juli 1991. Skattebefrielsen skall gälla anläggningar som är avsedda för bränslebaserad samtidig produktion av el och värme, där båda produkterna framställs i mer än obetydlig omfattning och båda nyttiggörs.
I motion N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar motionärerna att förslaget avslås (yrkande 68, delvis) och begär ett tillkännagivande om att kraftvärmeverk i stället bör befrias från mervärdeskatten på kapitalkostnadsdelen av sina el- och värmeleveranser (yrkande 70). I motion N90 (yrkande 1) av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) begär motionärerna ett tillkännagivande om att stödet inte bör vara bundet till användningen av bränsle utan avse kraftvärmeprocessen som sådan för att undvika att biobränsleeldade verk missgynnas.
Näringsutskottet har tillstyrkt propositionens förslag och därvid erinrat om att avsikten är att skattebefrielsen skall gälla för kraftvärmeverk där elproduktionen är av icke obetydlig omfattning. Näringsutskottet utgår ifrån att tillämpningen och konsekvenserna kommer att följas av regeringen och att erfarenheterna delges riksdagen i den årliga redovisning rörande de energipolitiska programmens resultat som förutskickas i propositionen. Näringsutskottet har avstyrkt motionerna.
Enligt skatteutskottets mening bör konkurrenskraften hos kraftvärmeteknikens energieffektiva och därmed miljövänliga samproduktion av el och värme stärkas i förhållande till såväl kondenskraftproduktion som ren värmeproduktion. Som anförs i propositionen kan detta syfte uppnås på ett lämpligt sätt om beskattningen ändras så att kraftvärmen undantas från allmän energiskatt men inte från koldioxidskatt. Härigenom tillskapas en konkurrensfördel för kraftvärmen utan att beskattningens påverkan på bränslevalet i kraftvärmen upphävs. Utskottet anser att förslaget bör genomföras. Enligt vad utskottet erfarit finns det numera planer på bensindrivna kraftvärmeverk. Den föreslagna befrielsen bör enligt utskottets mening omfatta även denna typ av kraftvärmeverk.
När det gäller biobränslen föreslås i propositionen särskilda insatser för att utveckla biobränsletekniken och förstärka biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt. För att säkerställa en fortsatt stabil marknad för dessa bränslen föreslås vidare ett bidrag på 1000 kr. per kWh för biobränsleeldade kraftvärmeverk och ett bidrag på 4000 kr. per kWh för investeringar i sådana anläggningar. Härigenom erhåller även biobränsleeldade kraftvärmeverk en konkurrensförstärkning.
Undantaget från allmän energiskatt bör enligt utskottets mening avse anläggningar som är avsedda för bränslebaserad samtidig produktion av el och värme, där båda produkterna framställs i mer än obetydlig omfattning och båda nyttiggörs. Vid bedömningen om framställningen av el resp. värme har tillräcklig omfattning bör hänsyn kunna tas till vald produktionsteknik och andra omständigheter som är av betydelse. Avsikten med dessa krav är bl.a. att utesluta anläggningar som inte har den energisnålhet och därmed miljövänlighet som är kännetecknande för kraftvärmetekniken.
Utskottet har erfarit att regeringsrätten i en dom den 23 april i år (dnr 995-1989) som gäller ett dieselkraftverk på Gotland funnit att det nuvarande undantaget från allmän energiskatt på bränsle som använts för produktion av el skall omfatta skatten på allt bränsle som konsumerats i kraftverket även om verket producerat värme som nyttiggjorts. Avgörandet har motiverats med att den nyttiggjorda värmen haft karaktär av spillvärme som annars skulle ha kylts bort. Enligt de regler som tillämpats hitintills har det inte varit möjligt att nyttiggöra värmen i en anläggning utan en motsvarande bränslebeskattning. Utskottet har inhämtat att det finns ett antal ansökningar om förhandsbesked i närliggande frågor hos riksskatteverkets nämnd för rättsärenden. Ytterligare avgöranden kan därför väntas.
Regeringsrättens avgörande torde innebära att vissa av de kraftvärmeverk som skulle ha omfattats av det föreslagna undantaget redan nu är befriade från allmän energiskatt. För övriga kraftvärmeverk kvarstår dock behovet av någon form av förbättring av konkurrenskraften. Avgörandet ändrar därför inte utskottets bedömning att propositionens förslag bör genomföras.
Med det anförda och med instämmande i näringsutskottets önskemål om en redovisning av tillämpningen och konsekvenserna av dessa regler tillstyrker utskottet propositionen i denna del med den ändringen att även bensindrivna kraftvärmeverk omfattas av undantaget. Utskottet avstyrker motionerna.
När det gäller lagtexten bör kravet på registrering som skattskyldig förbrukare enligt vissa andra lagar i 24§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt slopas då riksdagen numera (prop. 1990/91:95, SkU20) fattat beslut om att registreringen till de olika skatterna skall vara parallell. Vidare föranleder utvidgningen av undantaget till bensinskatt de ändringar i lagen (1961:372) om bensinskatt och de ytterligare ändringar i lagarna om allmän energiskatt och koldioxidskatt som framgår av hemställan.
Avkopplingsbar el
Avkopplingsbar elpannekraft är undantagen från skatteplikt under förutsättning bl.a. att ingen oljebaserad produktion av elkraft förekommer inom landet av energibalansskäl under den tid som pannan utnyttjas. Pannan är avkopplingsbar om det finns ett alternativt uppvärmningssystem som kan ta över när elpannan kopplas bort. Skattebefrielsen har tillkommit för att olja skall kunna ersättas med billig el från vatten- och kärnkraft när sådan finns tillgänglig.
I propositionen föreslås att skattebefrielsen för el som används i avkopplingsbara elpannor upphör fr.o.m. den 1 juli 1991. Oljans andel av energiinsatsen i fjärrvärmeverk har minskat från 90% år 1980 till 11% år 1989, bl.a. genom att olja har ersatts med fasta bränslen, spillvärme, värmepumpar etc. Dessutom har systemet kritiserats för att ha medfört att investeringar i pannor för fasta bränslen har skjutits upp. De ökade skatteintäkterna beräknas motsvara det bortfall som följer av skattebefrielsen för bränsle vid kraftvärmeproduktion.
I motion N88 (yrkande 14) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar motionärerna att propositionen avslås. Enligt motionärerna har systemet varit effektivt när det gäller att utnyttja de variationer i elproduktionen som är ofrånkomliga på grund av den stora andelen vattenkraft och kärnkraft i det svenska systemet.
Utskottet tillstyrker propositionen även i denna del och avstyrker motionen.
Fjärrvärme
I motion Sk601 (delvis) av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) yrkar motionärerna att fjärrvärme undantas från mervärdeskatt eftersom skatten drastiskt försämrar fjärrvärmens konkurrenskraft och därvid drabbar fliseldade fjärrvärmeverk särskilt hårt. Också i motionerna Sk367 (yrkande 1, delvis) av Lars Werner m.fl. (v) och Sk433 (yrkande 20) av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna att mervärdeskatten på fjärrvärme skall slopas. Enligt motionärerna talar såväl miljöpolitiska som bostadspolitiska skäl för en sådan åtgärd.
När mervärdeskatteplikten utvidgades till energiområdet den 1 mars 1990 sköts skatteplikten för fjärrvärme till den 1 januari 1991 i avvaktan på den omläggning av energibeskattningen med bl.a. koldioxidskatt som då planerades. Fjärrvärmen bedömdes annars kunna få svårigheter att hävda sig i konkurrensen med andra produktionsformer. Den planerade omläggningen har härefter genomförts och mervärdeskatteplikten för fjärrvärme därför kunnat träda i kraft som planerat.
Utskottet är medvetet om att enskilda fjärrvärmeverk i vissa kommuner kan ha problem med kostnadsbilden som en följd bl.a. av stora kapitalkostnader. Detta förhållande kan emellertid inte motivera att det nu införs ett särskilt stöd för samtliga fjärrvärmeverk i form av en mervärdeskattebefrielse. Biobränsleeldade verk har redan en fördel genom att bränslet inte beläggs med koldioxidskatt. När det gäller det bostadspolitiska argumentet finns det enligt utskottets mening skäl att erinra om att bostadspolitiken inrymmer en mängd olika former av styrmedel som i första hand bör komma till användning om det bedöms som nödvändigt att söka förändra kostnadsbilden för de boende. Utskottet är således inte berett att tillstyrka att fjärrvärmen undantas från den generella mervärdeskatteplikt som nu gäller på energiområdet. Utskottet avstyrker motionerna.
Energiintensiv industri
Allmän energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas vid industriell tillverkning tas ut med sådant belopp att skatten inte överstiger 3% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. Härvid inräknas även energiskatten på elkraft. Riksskatteverket beslutar om nedsättningen och tar därvid hänsyn endast till den genomsnittliga storleken av energiskatten och koldioxidskatten i förhållande till försäljningsvärdet för företagen inom en bransch eller en grupp av företag med likartad tillverkning. Riksskatteverket har hitintills inte funnit att skattebelastningen överstigit 3% i någon bransch. Regeringen kan härutöver medge nedsättning för visst företag. Regeringens beslut för 1991 innebär att skatten begränsas till 1,7% av försäljningsvärdet. För olja gäller att endast 473 kr. per m3 av den allmänna energiskatten får beaktas.
I motion Sk673 av Lars De Geer och Karin Falkmer (fp, m) begärs ett tillkännagivande om att återbäring av energiskatter över 1,7% av försäljningsvärdet står i strid med GATTs och EGs bestämmelser och måste ersättas av en rätt att dra av erlagd energiskatt, varför utredningen om den energiintensiva industrin bör få tilläggsdirektiv av denna innebörd. I motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) framhålls att Sverige bör verka internationellt för slopade subventioner till elintensiv industri och begärs ett tillkännagivande härom. I motion Sk435 (yrkande 28) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att nedsättningsreglerna för den elintensiva industrin utformas så att lönsamheten ökar vid effektivare energianvändning. I motion N68 (yrkandena 64, delvis, och 65, delvis) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att energiråvaror bör beskattas även om de används för annat ändamål som t.ex. framställning av plast och att industrins skattenedsättning bör avse endast viss del av den kostnadsbelastning som skatterna utgör.
Utredningen (Fi 1990:10) om översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och växthusnäringen har i uppdrag (dir. 1990:41) att utreda effekterna för energiintensiv industri av ett energisystem med mervärdeskatt och allmän energiskatt samt koldioxidskatt, svavelskatt och andra miljörelaterade pålagor och därvid pröva det fortsatta behovet av nedsättningsregler för industrin. Ett eventuellt förslag om ändrade nedsättningsregler bör vara utformat så att reglerna stimulerar till energihushållning och åtgärder för minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen med bevarande av rimliga internationella konkurrensvillkor. I utredningsuppdraget ingår att bedöma nuvarande och eventuellt nya nedsättningsregler ur handelspolitisk synpunkt och då särskilt med hänsyn till GATTs, EFTAs och EGs regelsystem.
Näringsutskottet har avstyrkt motion N68 yrkandena 64 och 65 med hänvisning till den pågående utredningen och därvid särskilt pekat på den del av utredningsuppdraget som rör nedsättningsreglernas förenlighet med internationella förpliktelser.
Utskottet delar näringsutskottets bedömning av dessa frågor och anser således att resultatet av den pågående utredningen nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför såväl motion N68 såvitt nu är i fråga som de övriga motioner som redovisats under denna rubrik.
Små kraftverk
Enligt 2§ andra stycket a) lagen om allmän energiskatt tas skatt inte ut för elkraft som framställs inom landet av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt som är mindre än 100 kW och som inte yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft. En producent som har en yrkesmässig distribution av elkraft anses således ha producerat skattepliktig elektrisk kraft även om generatoreffekten är mindre än 100 kW. Distribution anses yrkesmässig när inkomsten utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen eller om distributionen sker i former jämförliga med näringsverksamhet.
I motion Sk605 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) begärs ett tillkännagivande om att skattepliktsgränsen för små vatten- och vindkraftverk bör höjas till minst 200 kW installerad effekt och att skatteplikt inte heller bör inträda om energiproduktion per år understiger 600000 kWh. I motion N63 av Roland Larsson och Kersti Johansson (båda c) begärs ett tillkännagivande om att skattepliktsgränsen för vindkraftverk bör gå vid en installerad effekt på 500 kW eller en årsproduktiom om 700000 kWh. Samma yrkande framställs i motion Sk689 av Roland Larsson (c). Rolf L Nilson (v) yrkar i motion N73 (yrkande 11) att riksdagen beslutar om återbetalning av elskatten på 7,2 öre per kWh till den som levererar vindkraft. Slutligen begärs i motion Sk634 (yrkande 6, delvis) av Inger Schörling m.fl. (mp) att vindenergi skall vara helt skattefri.
Näringsutskottet har anslutit sig till det förslag om skattebefrielse för småskaliga vindkraftverk som förs fram i motion N63 och har därvid anfört följande.
Vindkraftsproduktion i denna storleksordning är skattemässigt missgynnad.
För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad effekt råder i dag skattebefrielse under vissa villkor. Maximinivån 100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse effekten hos tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en tillgänglighet på 95% och ett medeleffektuttag på ca 80%, medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på 70% och en medeleffekt på ca 30%. Uppgifterna om vindkraftverken är hämtade från den danska vindkraftsstatistiken. I årsproduktion betyder det att 100 kW installerad effekt för ett vattenkraftverk ger ca 665000 kWh medan den för vindkraftverket endast ger ca 180000 kWh. Då dessutom vindförhållandena i Danmark är dokumenterat goda finns det skäl att anta att ett landbaserat vindkraftverk i södra Sverige endast når upp till en årsproduktion på ca 160000 kWh.
Enligt näringsutskottet bör den nuvarande gränsen för skatteplikten höjas och skatt utgå vid en årsproduktion på 700000 kWh eller vid en installerad effekt på 500 kW.
Skatteutskottet delar näringsutskottets bedömning. Riksdagen bör enligt utskottets mening anmoda regeringen att snarast lägga fram ett förslag av angiven innebörd. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna N63 och Sk689. Härigenom tillgodoses även motionerna Sk605 och N73 i viss utsträckning. I övrigt avstyrker utskottet dessa motioner.
Råtallolja
Råtallolja framkommer som en biprodukt inom massa- och pappersindustrin och kan användas för framställning av specialkemikalier. Oljan kan också användas som ersättning för eldningsolja och andra bränslen. Någon allmän energiskatt eller koldioxidskatt tas inte ut för råtallolja eftersom den är ett biobränsle på samma sätt som halm, flis, metanol etc. Inom massaindustrin sätts priset till externa köpare lägst så att det motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den eldningsolja som råtalloljan skulle kunna ersätta.
I två motioner tar motionärerna upp bränslebeskattningens prishöjande effekt på råtalloljan. I motion Sk630 av Olle Östrand (s) framhåller motionärerna att svensk industri måste betala ett väsentligt högre pris för råtallolja än sina konkurrenter på världsmarknaden och begär ett tillkännagivande om att åtgärder bör vidtas för att skapa konkurrens på lika villkor för denna industri. Också i motion Sk720 av Karin Starrin (c) anförs att det angivna förhållandet innebär en allvarlig konkurrensnackdel för svensk industri. Enligt motionären finns det olika lösningar. En möjlighet är att låta producenten få en motsvarande kvantitet eldningsolja skattefritt om han försäkrar att råtalloljan försålts för att användas för inhemsk förädling. En annan möjlighet är att återbetala en fiktiv bränsleskatt till köparen om denne använder råtalloljan för annat ändamål än energialstring. Motionären begär ett tillkännagivande om att regeringen bör införa bestämmelser som innebär att inte råvara blir beskattad som energi på detta sätt.
Liknande motionsyrkanden har behandlats av riksdagen våren 1990. I sitt yttrande då framhöll näringsutskottet att det från sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt är angeläget att den förädlingsindustri som baserar sin tillverkning på tallolja kan fortsätta sin verksamhet och att hindret för en konkurrens på likvärdiga villkor kan undanröjas. Möjligheterna att finna en lösning borde därför prövas. Utskottet pekade härvid på skattefriheten för bränsle som förbrukats för annat ändamål än energialstring. Olika alternativ till lösningar kunde enligt vad näringsutskottet anförde diskuteras, och det var angeläget att behovet av en konkurrensneutral lösning uppmärksammades. Prövningen borde ske så snabbt att en ändrad ordning kunde komma till stånd före den 1 januari 1991. Skatteutskottet delade näringsutskottets uppfattning att det från sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt var angeläget att den förädlingsindustri som baserar sin tillverkning på tallolja kan fortsätta sin verksamhet och att hindret för en konkurrens på likvärdiga villkor kan undanröjas. Frågan om den berörda industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen av råtallolja skulle enligt vad utskottet då erfor utredas inom regeringskansliet, och utskottet förutsatte att de redovisade synpunkterna därvid skulle komma att beaktas utan något särskilt uttalande av riksdagen.
Skatteutskottet har inhämtat att den nämnda utredningen om de berörda branscherna nu har färdigställts. Frågan bereds för närvarande gemensamt inom försvars-, finans- och industridepartementen.
Näringsutskottet har beretts tillfälle till yttrande över de nu aktuella motionerna och har anfört bl.a. följande.
Våren 1990 uttryckte näringsutskottet sina farhågor för de nu påtalade förhållandena. Utskottet erfor i detta sammanhang att frågan om den berörda industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen med råtallolja skulle utredas i regeringskansliet och ansåg att de synpunkter som utskottet därvid hade redovisat borde beaktas. Enligt vad som har framkommit har den färdigställda utredningen hittills inte lett till det resultat som näringsutskottet hade förutskickat. Näringsutskottet vill på nytt betona att det är angeläget att problemen för den berörda industrin får sin lösning. Olika möjligheter står därvid till buds, vilket näringsutskottet visade på redan förra året.
Näringsutskottet tillstyrker yrkandet i motion Sk630 om att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas i avsikt att skapa konkurrens på lika villkor för den industri som använder råtallolja som råvara. Härigenom blir också motion Sk720 i huvudsak tillgodosedd.
Med hänsyn till att det är angeläget att problemen för den råtalloljebaserade industrin får sin lösning och då utredningen om de berörda branscherna nu färdigställts bör enligt skatteutskottets mening regeringen skyndsamt pröva frågan och vidta erforderliga åtgärder. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom tillgodoses motion Sk630 och i allt väsentligt även motion Sk720.
Motorsågsbränsle
I motion Sk615 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) yrkar motionärerna att riksdagen slopar beskattningen av motorsågsbränsle som uppfyller särskilda ur arbetsmiljösynpunkt uppställda krav. I motion Sk718 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) framställs ett liknande yrkande.
Utskottet har vid sin tidigare behandling (jfr 1990/91:SkU5) av liknande yrkanden framhållit att utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs för att få fram en motorsågsbensin som reducerar de obehag som skogsarbetare upplever på grund av motorsågens avgaser men har samtidigt förklarat att utskottet inte är övertygat om att en skattebefrielse är den bästa metoden för att säkerställa användningen av det nya bränslet. Utskottet har härvid framhållit bl.a. att en skattebefrielse skulle vara av marginell betydelse i sammanhanget och ge upphov till administrativa och kontrollmässiga problem. Utskottet har inte ändrat uppfattning och avstyrker därför motionerna.
Bensincheckar till utländska turister
I motion Sk653 av Sigge Godin och Britta Bjelle (fp) anför motionärerna att regeringen bör pröva frågan om försök med bensincheckar för utländska turister och hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
En utgångspunkt för beskattningen måste enligt utskottets mening vara att olika näringar behandlas på samma sätt. Utskottet har också i betänkandet 1990/91:SkU18 Vissa mervärdeskattefrågor avstyrkt ett flertal yrkanden om olika former av särregler på turistområdet. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna del och avstyrker därför även denna motion.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22, 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5, 6 i denna del, 1990/91:Sk663 yrkande 2, 1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna del, 1990/91:N69, 1990/91:N73 yrkande 8, 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande 4, res. 1 (m) res. 2 (c) res. 3 (v) res. 4 (mp) 2. beträffande svavelskatten att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 14, 1990/91:Sk625 yrkandena 9 och 10, 1990/91:Sk628 och 1990/91:Sk692, res. 5 (m) res. 6 (mp) 3. beträffande kraftvärme att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:88 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:N68 yrkandena 68 i denna del och 70 och 1990/91:N90 yrkande 1 beslutar undanta bränsle som används för produktion av värme i ett kraftvärmeverk från allmän energiskatt och bensinskatt, res. 7 (m) res. 8 (mp) 4. beträffande avkopplingsbar el att riksdagen bifaller proposition 1990/91:88 i denna del och avslår motion 1990/91:N88 yrkande 14, res. 9 (m) 5. beträffande fjärrvärme att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och 1990/91:Sk601 i denna del, res. 10 (m) res. 11 (c) res. 12 (v) 6. beträffande energiintensiv industri att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk435 yrkande 28, 1990/91:Sk627 yrkande 29, 1990/91:Sk673 och 1990/91:N68 yrkandena 64 i denna del och 65 i denna del, res. 13 (c) res. 14 (mp) 7. beträffande små kraftverk att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:N63 och 1990/91:Sk689 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk605, 1990/91:Sk634 yrkande 6 i denna del och 1990/91:N73 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en höjning av skattepliktsgränsen för små vindkraftverk, 8. beträffande råtallolja att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk630 och med anledning av motion 1990/91:Sk720 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder som syftar till att skapa konkurrens på lika villkor för den industri som använder råtallolja som råvara, res. 15 (m) 9. beträffande motorsågsbränsle att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk615 och 1990/91:Sk718, res. 16 (c) 10. beträffande bensincheckar till utländska turister att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk653, 11. beträffande lagförslag att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt dels antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
med den ändringen att 24 och 25§§ erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
24§
I deklaration som -- -- -- -- -- -- -- -- första stycket d),
h) förbrukats för h) förbrukats för produktion av värme vid produktion av värme vid samtidig produktion av samtidig produktion av värme och skattepliktig värme och skattepliktig elektrisk kraft i en elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning om kraftvärmeanläggning. i) förbrukaren även är försålts med -- -- -- -- registrerad som skattskyldig -- -- -- -- -- -- -- förbrukare enligt lagen betalningen avser. (1990:582) om koldioxidskatt och i förekommande fall enligt lagen (1990:587) om svavelskatt för bränslet i fråga.
25§
I deklaration -- -- -- -- -- -- -- -- -- om bensinskatt.
Avdrag får även göras Avdrag får även göras
för skatt på bränsle för skatt på bensin
som anges i bilaga 1 och som eller i bilaga 1 angivet
förbrukats vid produktion bränsle, som förbrukats
av sådan värme som avses vid produktion av sådan
i 24§ första stycket h) värme som avses i 7§ 1
av den som inte kan medges mom. första stycket h)
registrering som skattskyldig lagen (1962:372) om
förbrukare av bränsle. bensinskatt eller 24§
första stycket h) av den
som inte kan medges
registrering som skattskyldig
förbrukare av bensin eller
i bilaga 1 angivet bränsle.
2. lag om ändring i lagen
(1990:582) om koldioxidskatt
med den ändringen att 3§
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3§ I fråga om -- -- -- -- -- -- -- -- -- allmän energiskatt.
I fråga om varuslag som I fråga om varuslag som
är skattepliktiga enligt är skattepliktiga enligt
1§ andra stycket 1§ andra stycket
tillämpas lagen (1961:372) tillämpas lagen (1961:372)
om bensinskatt utom 1§ och om bensinskatt utom 1§,
2§ första och andra 2§ första och andra
styckena. Bestämmelserna om styckena och 7§ 1 mom.
bensin i nämnda lag första stycket h).
gäller de varuslag som Bestämmelserna om bensin i
är skattepliktiga enligt nämnda lag gäller de
1§ andra stycket denna lag. varuslag som är
skattepliktiga enligt 1§
andra stycket denna lag.
dels antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1961:372) om
bensinskatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§2
1 mom. I deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt, b) återtagits i samband med återgång av köp, c) förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller andra järnvägsfordon, d) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där, e) sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen,
f) förbrukats eller f) förbrukats eller sålts för förbrukning sålts för förbrukning vid produktion av vid produktion av skattepliktig elkraft. skattepliktig elkraft,
h) förbrukats för
produktion av värme vid
samtidig produktion av
värme och skattepliktig
elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning.
Avdrag enligt första stycket e) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.
2 mom. Annan än den som är registrerad får köpa in bensin utan skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att bensinen skall användas för ett sådant ändamål som avses i 1 mom. första stycket c) eller f).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. 1 Lagen omtryckt 1984:993 2 Senaste lydelse 1990:585
Stockholm den 23 maj 1991
På skatteutskottets vägnar
Bo Forslund Närvarande: Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Knut Wachtmeister (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne Andersson i Gislaved (s), Martin Olsson (c) och Maggi Mikaelsson (v).
Reservationer
1. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Grunden för en ny energibeskattning bör vara omtanken om miljön. Den reformering av energibeskattningen som till en del inleddes i samband med skatteomläggningen bör fullföljas. Inom ramen för nuvarande uttag bör återstående punktskatter på energiområdet ersättas med en högre koldioxidskatt och bensinskatten sänkas till Europanivå. Varje bränsle bör således beskattas utifrån hur stora koldioxidutsläpp som uppstår. Ju större koldioxidutsläpp, desto större beskattning. Biobränslen ger inte upphov till några varaktiga utsläpp av koldioxid. Därför bör inte heller någon koldioxidskatt utgå på biobränslen. Härigenom kan den skogliga resursen vårdas och utnyttjas på ett sådant sätt att det är balans mellan ekologi och ekonomi. Det innebär också att vatten- och kärnkraftsproducerad elenergi inte belastas med någon skatt. Detsamma gäller förnyelsebara energikällor som vindkraft och sol. Problemen med de små kraftverken uppkommer således inte med vårt förslag. Genom den miljörelatering av skatteuttaget som energisektorn får blir det lönsammare att producera energi i sådana former som inte leder till för miljön negativa utsläpp av koldioxid. Omläggningen av energibeskattningen bör som nämnts inledningsvis ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag från energisektorn. Den pågående Europaintegreringen kommer emellertid att leda till en lägre skattebelastning på bl.a. energi.
Koldioxidskatt bör inte utgå när bränslen används i industriella processer där kolet binds till det framställda ämnet och inte heller om det för processen är nödvändigt att utnyttja just grundämnet kol.
Den nuvarande spärregeln som gör att allmän energiskatt och koldioxidskatt inte behöver överstiga 1,7% av de tillverkade produkternas värde bör avskaffas i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning. Det kan emellertid inom vissa branscher föreligga svårigheter att anpassa bränslevalet efter nya förhållanden. Det bör därför finnas möjlighet att under en övergångstid åtnjuta en viss nedsättning. Etablerad gasolanvändning inom vissa industrier och yrkesmässig växthusodling kan vara exempel på näringsgrenar där en sådan övergångsperiod måste aktualiseras.
Det av oss framlagda beskattningsförslaget skulle ge en långsiktig konkurrensfördel för olika biobränslen. LRFs näringspolitiska sektion har i en promemoria den 4 december 1990 beträffande konsekvenserna av olika beskattningsförslag skrivit att det moderata förslaget innebär att konkurrenskraft skapas för inhemska bränslen i befintliga och nya hetvattencentraler, att konvertering från kol- och gasoleldade hetvattencentraler till inhemska bränslen blir lönsam medan konkurrenssituationen gentemot olja och gas är mer tveksam, att konkurrenskraft skapas för inhemska bränslen i såväl befintliga som nybyggda kraftvärmeanläggningar och att konvertering från koleldade kraftvärmeanläggningar till inhemska bränslen har förutsättningar att bli lönsam. Man kan således konstatera att det moderata beskattningsförslaget, som är utformat med hänsyn till miljöpåverkan, ger de bästa förutsättningarna för en stor framtida biobränsleanvändning i Sverige.
Regeringen föreslår att allmän energiskatt inte skall tas ut på bränsle i kraftvärmeanläggningar, men att koldioxidskatt skall tas ut. Det är knappast en logisk slutsats. I ren kraftproduktion befrias bränslet från både koldioxidskatt och allmän energiskatt. Regeringens förslag är ett exempel på hur inkonsekvenser i regeringens energibeskattningssystem försämrar konkurrenskraften för biobränslen.
Vi anser att mervärdeskatten på fjärrvärme bör slopas för att på det sättet förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot enskilda värmepannor. Detta innebär att såväl kraftvärme- som fjärrvärmeverk erhåller en förstärkning av konkurrenskraften i förhållande till enskilda värmepannor. Detta gäller även bensindrivna anläggningar. En sådan åtgärd skulle dessutom inte, som regeringens förslag, missgynna biobränslen. En koldioxidrelaterad energibeskattning av fossila bränslen i kombination med nollmoms för fjärrvärme skapar goda förutsättningar för att utnyttja det miljövänliga biobränslet på kommersiell basis.
Vi förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en energibeskattning efter dessa riktlinjer och att riksdagen härvid som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om förutsättningarna för en stor biobränsleanvändning i Sverige.
dels vid moment 1 hemställt 1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1 och 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del, med anledning av motion 1990/91:Sk388 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22, 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna del, 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5 och 6 i denna del, 1990/91:Sk663 yrkande 2, 1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna del, 1990/91:N69, 1990/91:N73 yrkande 8 och 1990/91:N93 yrkande 4 dels hos regeringen begär förslag om en miljörelaterad energibeskattning i enlighet med vad som anförts, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om förutsättningarna för en stor framtida biobränsleanvändning i Sverige.
2. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)
Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har
dels anfört följande:
En miljöanpassad och framtidsinriktad energibeskattning innebär att miljövänlig och förnybar energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande importerade energislag. Vidare att en överföring av skattebelastningen bör ske från arbetskraft till energi och råvaror. En sådan omläggning av skatteuttaget skapar incitament för hushållning med våra naturresurser och stimulerar till ökande sysselsättning.
Vi förordar en konsekvent övergång till att skatter/avgifter på el och värme tas ut i produktionsledet för att stimulera till effektivisering och begränsning av utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled. Vårt förslag till ändringar i energibeskattningens utformning innebär följande:
1. Skatte- och avgiftsuttaget på energi skall bygga på en miljöanpassad punktbeskattning. Detta innebär att mervärdeskatten på energi slopas.
2. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och ersätts av vattenkraftsskatt, uranskatt och lika beskattning och avgifter på bränslen oavsett om de används för värme eller elproduktion. Tekniskt tas skatten ut i produktionsledet på producerad el motsvarande 13 öre/kWh i konsumtionsledet.
3. Höjd punktbeskattning på bensin med 24 öre/l med motsvarande höjning av kilometerskatten.
4. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller skall vara skattefria.
5. Den energiintensiva industrins nedsättning av energiskatt och koldioxidavgift utformas så att den ökar lönsamheten vid effektivare energianvändning.
Samkörningen av det nordiska elproduktionssystemet är viktig för att optimalt utnyttja tillgängliga resurser. För att denna samkörning inte skall störas av de produktionsskatter vi föreslår krävs att ett generellt skatteavdrag får göras med 13 öre/kWh vid export av el samt att motsvarande påslag görs vid import av el. Detta innebär att produktionsskatten behandlas på samma sätt som moms vid export och import.
Fjärrvärmeverken är det enda område där biobränslena har fått en ordentlig framgång. Trots detta har man låtit mervärdeskattebelägga fjärrvärme vilket har drabbat mycket hårt eftersom dessa anläggningar måste täcka sina kapitalkostnader via priset på värme. Vår omläggning innebär att mervärdeskatten på fjärrvärme avskaffas.
Enligt vår mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag om en energibeskattning i enlighet med det anförda.
dels vid moment 1 hemställt 1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna del, 1990/91:Sk663 yrkande 2 och 1990/91:N69 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5 och 6 i denna del, 1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna del, 1990/91:N73 yrkande 8, 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om en energibeskattning i enlighet med vad som anförts.
3. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet menar att energibeskattningen bör ses från energi- och miljöpolitiska utgångspunkter. Vänsterpartiet vill genom skattepolitiska åtgärder stimulera resurshushållning och en övergång till miljövänligare energiformer. Detta skapar förutsättningar för en avveckling av kärnkraften. I detta syfte kan olika instrument användas, punktskatter, miljöavgifter liksom sänkt eller slopad moms på energiformer som särskilt bör gynnas.
All energiproduktion bör enligt vår mening beskattas lika genom en särskild avgift på koldioxidutsläpp. En sådan avgift bör kompletteras med en höjning av skatten för el från kärnkraftverk och vattenkraftverk. Sådana höjningar bör kunna genomföras snarast.
Mervärdeskatten för fjärrvärme bör sättas till0%. Skälen härför utvecklas nedan (jfr reservation 12).
Skatten på elkraft från kärnkraftverk bör höjas med 6 öre per kWh den 1 juli 1991. Detta beräknas ge en intäkt på ca 3,6 miljarder kronor för budgetåret 1991/92.
Skatten på el från vattenkraftverk bör höjas till 6 öre/kWh, en höjning från 1,5 resp. 2 öre per kWh. Höjningen innebär att differentieringen avskaffas mellan vattenkraftverk byggda före resp. efter 1973. Skattehöjningen skall träda i kraft den 1 juli 1991. Detta beräknas ge en inkomstökning på 2,7 miljarder kronor för budgetåret 1991/92.
Genom att införa moms på energi och reducera andra energiskatter gynnas särskilt energikrävande produktion. En miljöinriktad beskattning av energianvändandet i produktionen skall, enligt vänsterpartiet, i stället tillgodoses via styrande punktskatter och miljöavgifter, om dessa utformas på ett effektivt sätt.
Vi förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som anförts.
dels vid moment 1 hemställt 1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22 och 1990/91:N73 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5 och 6 i denna del, 1990/91:Sk663 yrkande 2, 1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna del, 1990/91:N69, 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om höjd skatt på kärnkraft och vattenkraft samt om en koldioxidavgift på energiproduktion i enlighet med vad som anförts.
4. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet de gröna anser att energiskattesystemet bör vara utformat så att energianvändningen reduceras; hög energiförbrukning innebär slöseri med resurser. De låga svenska energipriserna har medfört att framför allt elkonsumtionen i Sverige blivit betydligt högre än i jämförbara europeiska länder.
Särskilt viktigt är att beskattningen stimulerar till sparsamhet med ändliga resurser, exempelvis fossila bränslen och uran. Skatterna skall också konstrueras så att de motverkar ett starkt beroende av import av energiråvara och sålunda skapar ökad försörjningstrygghet. Energibeskattningen bör också bidra till att skatten på mänskligt arbete kan sänkas.
Mervärdeskatten på energi, elskatten och punktskatterna på fossila bränslen bör slopas och ersättas med ett system med skatt på energiråvaror, uranenergi och vattenkraft samt koldioxidskatt. Biobränslen, och tills vidare även torv, skall vara befriade från koldioxidskatt. Principen att all energiråvara bör vara beskattad innebär att även uran skall beskattas. Normen för en sådan uranskatt bör vara skatten på det ur miljösynpunkt sämsta fossila bränslet, nämligen kol. Detta betyder att tillförd uranenergi belastas med en skatt per kWh som svarar mot summan av energiskatt och koldioxidskatt för kol.
Eftersom detta ger ett mycket högt pris på elenergi från kärnkraftverk föreslår vi att denna skatt införs stegvis under en treårsperiod. När energiråvaror används för icke energiändamål bör de beläggas med samma skatter och miljöavgifter som vid användningen för energiändamål. För jämförbarhetens skull anges skatter och avgifter på detta område per kWh. Nedanstående tabell visar uttaget av råvaruskatt och koldioxidskatt i öre per kWh.
Energislag Råvaruskatt Koldioxidskatt Totalt
Kol 5,9 8,0 13,9 Olja 5,9 7,2 13,1 Naturgas 5,9 5,0 10,9 Uran 9,0 9,0 Vattenkraft äldre 8,0 8,0 nyare 7,0 7,0 Biobränslen 0 Vindkraft 0
Eftersom skatterna anges i krontal måste de justeras regelbundet för att undvika att de urholkas av inflationen. En automatisk uppräkning bör därför införas.
Bensinskatten och kilometerskatten är delvis att betrakta som miljöskatter. Enligt vår bedömning har inte full hänsyn tagits till trafikens miljökostnader med det nuvarande uttaget. Såväl försurningen som skador på byggnadsverk och växtlighet tilltar ju. Vi anser att bensinskatten bör höjas med 24 öre per liter och kilometerskatten med 30%.
Vi anser att införandet av en principiellt logisk och jämlik energibeskattning av denna modell inte behöver hindras av hänsynen till industrins kostnader om beskattningen kompletteras med kompensationsregler för industrin under en övergångstid. Dessa bör vara utformade på ett sådant sätt att den konkurrensutsatta industrin får ersättning för viss del av den kostnadsbelastning som skatterna utgör. Ersättningen skall inte baseras på de enskilda industriernas skattekostnadsbelastning utan på branschens genomsnittliga belastning och utgå per producerad enhet.
Huvuddelen av de intäkter som inflyter genom höjda energiskatter m.m. bör användas till sänkta arbetsgivaravgifter. Avgiften bör sänkas med 10 procentenheter i hela Norrland, vissa kommuner i Dalarna och Värmland samt Gotland. Vidare bör avgifterna sänkas med 4 procentenheter i övriga Sverige utom storstadområdena för att industrin inte skall drabbas alltför hårt. I storstadsområdena genomförs en sänkning för sjukvård, handikapp- och äldreomsorg.
I avvaktan på att ett förslag till energibeskattning efter dessa principer kan läggas fram bör enligt vår mening förnybara energikällor undantas från mervärdeskatt. Producenter av sådana bränslen skall vidare få sin ingående mervärdeskatt återbetald. Jag förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en energibeskattning med denna utformning samt ett skyndsamt förslag om undantag från mervärdeskatten för förnybara bränslen. Vad som anförts om sänkta arbetsgivaravgifter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt 1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5 och 6 i denna del och 1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22, 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk663 yrkande 2, 1990/91:N69, 1990/91:N73 yrkande 8, 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande 4 dels begär förslag om en energibeskattning i enlighet med vad som anförts, dels begär förslag om undantag från mervärdeskatten för förnybara bränslen i enlighet med vad som anförts, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om sänkta arbetsgivaravgifter.
5. Svavelskatten (mom. 2)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Miljölagstiftningen bör enligt vår mening kompletteras med miljöavgifter som svavelskatten och kväveoxidavgiften. Dessa rena miljöavgifter måste emellertid utformas på ett väsentligt annorlunda sätt än koldioxidskatten. Förutsättningen för att sådana styrmedel skall kunna accepteras är enligt vår mening att intäkterna återgår till den verksamhet som belastas eller till åtgärder som syftar till att undanröja uppkomna miljöeffekter. Syftet får inte vara att finansiera offentlig verksamhet. Det är viktigt att vid införandet av miljöskatter eller -avgifter komma ihåg att Sverige är en öppen ekonomi vars näringsliv har att konkurrera med andra länders. De bör således utformas så att konkurrenskraften inte försämras.
Ett exempel är svavelskatten som i dag flyter in i budgeten. Enligt vår mening bör intäkterna i stället användas för att finansiera miljöåtgärder, bl.a. skogsmarkskalkning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt 2. beträffande svavelskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 14 och 1990/91:Sk628, med anledning av motion 1990/91:Sk692 och med avslag på motion 1990/91:Sk625 yrkandena 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om användningen av intäkterna från svavelskatten.
6. Svavelskatten (mom. 2)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Skatten på svavelinnehåll i brännoljor med svavelhalter överstigande0,1 viktprocent är för närvarande 30 kr. per kg svaveldioxid. Restitution erhålls för svavel som inte släpps ut i miljön.
Med hänsyn till att försurningsskadorna fortfarande tilltar i landet anser vi inom miljöpartiet de gröna att ambitionsnivån borde ligga betydligt högre. Vår bedömning är att skattenivån bör höjas till 50 kr. per kg svaveldioxid. Med hänsyn till att möjligheterna till rening är goda och att en rad svavelfattiga alternativ finns att tillgå, bör detta vara en rimlig ambitionsnivå.
Miljöskatternas syfte är dels att i sig styra mot mer miljöanpassade alternativ, dels att delvis finansiera statens kostnader såväl för att reparera miljöskador som för att stimulera utveckling av alternativ. Eftersom miljöskatter är punktskatter i fasta belopp verkar inflationen urholkande på styreffekten. Skall miljöskatter styra som förutsetts så måste de inflationsuppräknas varje år. Vi anser att svavelskatten skall inflationsuppräknas automatiskt varje år.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med det anförda.
dels vid moment 2 hemställt 2. beträffande svavelskatten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkandena 9 och 10 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 14, 1990/91:Sk628 och 1990/91:Sk692 hos regeringen begär förslag om höjning och automatisk inflationsuppräkning av svavelskatten i enlighet med det anförda.
7. Kraftvärme (mom. 3)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag innebär att allmän energiskatt inte skall tas ut på bränsle i kraftvärmeanläggningar, men att koldioxidskatt dock skall tas ut. Det är knappast en logisk slutsats. I ren kraftproduktion befrias bränslet från både koldioxidskatt och allmän energiskatt. Regeringens förslag är ett exempel på hur inkonsekvenser i regeringens energibeskattningssystem försämrar konkurrenskraften för biobränslen.
Som vi framhållit tidigare innebär det förslag som läggs fram av moderata samlingspartiet att mervärdeskatt inte tas ut vid försäljning av värme från kraftvärme- eller fjärrvärmeverk. Härigenom stärks konkurrenskraften för denna typ av värme i förhållande till enskilda värmepannor. Detta gäller även bensindrivna anläggningar. En sådan åtgärd skulle dessutom inte, som regeringens förslag, missgynna biobränslen. En koldioxidrelaterad energibeskattning av fossila bränslen i kombination med nollmoms avseende tillhandahållande av fjärrvärme skapar således goda förutsättningar att på kommersiell basis utnyttja det miljövänliga biobränslet för denna produktion.
Vi har inte någon erinran mot att regeringens förslag nu genomförs med den komplettering som föreslås av utskottet när det gäller bensindrivna kraftvärmeverk men anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att en omläggning efter de riktlinjer som förespråkas av moderata samlingspartiet skulle stärka konkurrenskraften för kraftvärme utan att biobränslen missgynnas.
dels vid moment 3 hemställt 3. beträffande kraftvärme att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:88 i denna del och motionerna 1990/91:N68 yrkande 70 och 1990/91:N90 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:N68 yrkande 68 i denna del och 1990/91:N90 yrkande 1
dels beslutar undanta bränsle som används för produktion av värme i ett kraftvärmeverk från allmän energiskatt och bensinskatt, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att en omläggning i enlighet med vad som anförts skulle stärka konkurrenskraften för kraftvärme utan att biobränslen missgynnas.
8. Kraftvärme (mom. 3 och mom. 11 i motsvarande del)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Vi i miljöpartiet de gröna avvisar regeringens förslag att befria fossila bränslen i kraftvärmeanläggningar från energiskatt. En sådan befrielse missgynnar biobränslen. Däremot kan vi tänka oss att befria värmeverk och kraftvärmeverk från mervärdeskatten på den del av priset på levererad värme och el som svarar mot anläggningens kapitalkostnad. Härigenom erhålls en bränsleneutral stimulans som stärker värmeverkens och kraftvärmeverkens konkurrenskraft gentemot individuellt eldade fastigheter.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att riksdagen avslår förslaget om befrielse från allmän energiskatt och bensinskatt för kraftvärmeverken och som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en delvis befrielse från mervärdeskatt för värme och el från dessa anläggningar.
dels vid moment 3 och moment 11 i motsvarande del hemställt 3. beträffande kraftvärme att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N68 yrkandena 68 i denna del och 70 och med anledning av motion 1990/91:N90 yrkande 1 dels avslår proposition 1990/91:88 i denna del, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en delvis befrielse från mervärdeskatt för värme och el från kraftvärmeverk och värmeverk,
11. beträffande lagförslag såvitt avser kraftvärme att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår de vid propositionen fogade förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, såvitt avser 24 ch 25 §§, 2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt.
9. Avkopplingsbar el (mom. 4 och mom. 11 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Systemet med avkopplingsbara pannor har varit ett effektivt sätt att utnyttja de variationer i elproduktionen som är ofrånkomliga på grund av den stora andelen vattenkraft och kärnkraft i det svenska elsystemet. Under vissa tider på dygnet eller vissa tider under året kan det uppstå överskott på elkraft, som på ett bra sätt kan ersätta miljöfarliga bränslen. Mot bakgrund av att vi förordar en i grunden mindre styrande energibeskattning som gör det möjligt att använda ledig överskottsel under lönsamma former utan att snedvrida konkurrensen yrkar vi avslag på regeringens förslag.
dels vid moment 4 och moment 11 i motsvarande del hemställt 4. beträffande avkopplingsbar el att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N88 yrkande 14 avslår proposition 1990/91:88 i denna del,
11. beträffande lagförslag såvitt avser avkopplingsbar el att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår det vid propositionen fogade förslaget till 1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, såvitt avser 2 §.
10. Fjärrvärme (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi har i reservation 1 begärt förslag om en energibeskattning där de nuvarande punktskatterna ersätts med en förhöjd koldioxidskatt inom ramen för nuvarande skatteuttag. Härigenom förbättras förutsättningarna för bl.a. biobränslen. Ett inslag i omläggningen är att mervärdeskatten för fjärrvärme bestäms till0% för att stärka konkurrenskraften för denna typ av värme i förhållande till enskilda pannor.
Även om vårt förslag till ny energibeskattning inte vinner bifall anser vi att en sänkning av mervärdeskatten för fjärrvärme till0% bör genomföras. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag härom.
dels vid moment 5 hemställt 5. beträffande fjärrvärme att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och 1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om en mervärdeskattesats på0% för fjärrvärme.
11. Fjärrvärme (mom. 5)
Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har
dels anfört följande:
Riksdagsbeslutet att belägga fjärrvärme och inhemska energislag med moms är mycket olyckligt. Det motverkar riksdagens energipolitiska målsättning att komma bort från kärnkraften som energikälla och ersätta importerad ändlig energi med inhemsk förnybar energi. Det motverkar de miljöpolitiska strävandena att minska de farliga utsläppen. Det ger ökad belastning på bytesbalansen, och det tar bort viktiga arbetstillfällen lokalt som skulle kunna skapas om avsättning skapades för alternativ energi, t.ex. i form av biobränslen.
Fjärrvärme är ett av våra absolut renaste och bästa uppvärmningsalternativ med verkningsgrader på omkring 80% räknat hos konsumenten. Det kan t.ex. jämföras med kärnkrafts- och kondenskraftsel där verkningsgraden ligger på ungefär hälften. Fjärrvärmeanläggningar är det enda energiförsörjningssystem där biobränslet, vårt inhemska bränsle, har fått en ordentlig framgång.
Eftersom momsbeläggning på fjärrvärme omfattar moms på alla kostnader inkl. kapitalkostnaderna, som kan uppgå till 45% av det totala konsumtionspriset, försämrar detta mycket drastiskt fjärrvärmens konkurrenskraft framför allt på fliseldade verk.
Beräkningar från Västerviks kommun visar att fjärrvärmetaxan blir 25% högre än kostnaden för enskild oljeuppvärmning när moms nu tillkommit på den flisbaserade fjärrvärmen. Det är en helt omöjlig konkurrenssituation. Den kommer att få till följd att allt fler går över till oljeuppvärmning.
En fördyring av det slag som nu inträffat genom moms på fjärrvärme kommer således att innebära att oljevärme och elvärme ökar i omfattning. Belastningen på miljön ökar, bytesbalansen försämras, viktiga lokala arbetstillfällen försvinner och de energipolitiska målen i övrigt kommer att motverkas.
Vi anser att fjärrvärme bör undantas från mervärdeskatt och förordar att riksdagen hos regeringen begär ett förslag härom. Med hänsyn till att mervärdeskatt tagits ut sedan den 1 januari 1991 bör förslaget även inrymma en kompensation för den mervärdeskatt som tagits ut fram till den dag då undantaget för fjärrvärme kan börja tillämpas.
dels vid moment 5 hemställt 5. beträffande fjärrvärme att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och 1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om undantag från mervärdeskatten för fjärrvärmen i enlighet med vad som anförts.
12. Fjärrvärme (mom. 5)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att momssatsen för fjärrvärme bör sättas till0%. Detta är motiverat av såväl bostadspolitiska skäl som miljöskäl. Mervärdesbeskattningen av fjärrvärmen gör att detta energi- och miljöpolitiskt välmotiverade energisystem riskerar att slås ut från stora delar av energimarknaden. En nollskattesats gör även att boendekostnaderna kan pressas ned. För att momsreduceringen verkligen skall resultera i sänkta hyror fordras tid för övergångsförhandlingar. Vänsterpartiet föreslår att nollskattesatsen skall gälla från den 1 januari 1992.
dels vid moment 5 hemställt 5. beträffande fjärrvärme att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och 1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om en sänkning av mervärdeskatten för fjärrvärme till0% i enlighet med vad som anförts.
13. Energiintensiv industri (mom. 6)
Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har
dels anfört följande:
Den nuvarande skattenedsättningen för energiintensiv industri har en utformning som gör att det inte kvarstår något som helst incitament till energisparande sedan den fastställda nivån för skattenedsättningen uppnåtts. Detta är oacceptabelt. Nedsättningsreglerna bör i stället vara utformade på ett sådant sätt att effektiv energianvändning premieras.
Det är viktigt att den pågående utredningen inriktas på en lösning efter dessa linjer. Riksdagen bör därför hos regeringen begära ett förslag av angiven innebörd.
dels vid moment 6 hemställt 6. beträffande energiintensiv industri att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande 28 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 29, 1990/91:Sk673 och 1990/91:N68 yrkandena 64 i denna del och 65 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade nedsättningsregler för energiintensiv industri i enlighet med vad som anförts.
14. Energiintensiv industri (mom. 6)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Inom miljöpartiet de gröna har vi tidigare kritiserat att begränsningen av skatteuttaget för elintensiv industri inte har en utformning som gynnar energisparande. Det är positivt att notera att en utredare nu tillsatts. Vi avvaktar för närvarande resultatet av denna utredning, som för övrigt skall vara klar den 31 maj i år.
Vi vill dock påpeka att den energiintensiva industrins förmåga att spara på energi är av vikt för den globala energikonsumtionen och den globala miljön. Regeringen bör därför bedriva ett aktivt arbete för att i internationella organ förmå andra länder att också överväga slopandet av subventioner till energikrävande industri. Detta bör framför allt framföras via FN, GATT och EFTA, där Sverige har inflytande.
dels vid moment 6 hemställt 6. beträffande energiintensiv industri att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk435 yrkande 28 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 29, 1990/91:Sk673 och 1990/91:N68 yrkandena 64 i denna del och 65 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om slopade subventioner till energiintensiv industri.
15. Råtallolja (mom. 8)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Råtalloljan drabbas indirekt av bränsleskatterna genom att köparen betalar ett pris som motsvarar priset för den eldningsolja som går åt för att ersätta råtalloljan som bränsle.
En lösning som ligger i linje med den nuvarande rätten att få göra skatteavdrag för bränslen som används för annat ändamål än energialstring är att låta producenterna av råtallolja få skattefri eldningsolja motsvarande de volymer råtallolja de säljer för vidareförädling.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att producenter av råtallolja snarast befrias från skatt på den eldningsolja som inköps som ersättning för råtallolja som säljs till vidareförädling.
dels vid moment 8 hemställt 8. beträffande råtallolja att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk720 och med anledning av motion 1990/91:Sk630 hos regeringen begär förslag om ändrade bestämmelser så att inte råtallolja blir beskattad som energi i enlighet med vad som anförts.
16. Motorsågsbränsle (mom. 9)
Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har
dels anfört följande:
Skogsarbetare utsätts för en nära och långvarig kontakt med det bränsle som används vid motorsågsarbetet. Det har härvid visat sig att tidigare använd bensin inte är lämplig. Det är bl.a. den ökade förekomsten av aromatiska kolväten som givit besvär. I Sverige har därför bedrivits ett forskningsarbete med målsättningen att få fram ett bättre bränsle. Detta arbete har resulterat i en specifikation av ett särskilt motorsågsbränsle med mycket låg halt av aromatiska kolväten.
Enligt vår mening är det angeläget att det nya motorsågsbränslet verkligen kommer till största möjliga användning. Genom att bränslet är dyrare än vanlig bensin finns det en risk att det inte slår igenom fullt ut. Vanlig bensin är billigare och dessutom mer lättillgänglig.
Vi anser att det är motiverat med en skattebefrielse för de bränslen som uppfyller de särskilda krav som bör ställas på bränslen som används i motorsågsarbete och liknande. Regeringen bör återkomma med ett förslag i saken.
dels vid moment 9 hemställt 9. beträffande motorsågsbränsle att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk615 och 1990/91:Sk718 hos regeringen begär förslag om en slopad bensinskatt för motorsågsbränsle i enlighet med vad som anförts.
Näringsutskottets yttrande
Bilaga
Energibeskattning
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över två motioner, 1990/91:Sk630 (s) och 1990/91:Sk720(c), som rör energibeskattning. Sju motioner som har väckts med anledning av proposition 1990/91:88 om energipolitiken och hänvisats till näringsutskottet innehåller yrkanden som avser energibeskattning. Näringsutskottet överlämnar propositionen såvitt gäller ändringar i lagen (1957:262) om allmän energiskatt och lagen (1990:582) om koldioxidskatt (avsnitt 10 momenten 1 och 2) samt de senast angivna motionerna i berörda delar till skatteutskottet -- under förutsättning av dess medgivande -- med det yttrande som här följer.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1990/91:88 och som med detta yttrande överlämnas till skatteutskottet är följande:
1990/91:N63 (c), 1990/91:N68 (mp) (yrkandena 56--65, yrkande 68 såvitt gäller avslag på proposition 1990/91:88 i här aktuell del och yrkande 70), 1990/91:N69 (c), 1990/91:N73 (v) (yrkandena 8 och 11), 1990/91:N88 (m) (yrkande 2 såvitt gäller beskattning och yrkande 14), 1990/91:N90 (s) (yrkande 1), 1990/91:N93 (mp) (yrkande 4).
Näringsutskottet kommenterar också följande motioner från allmänna motionstiden som har hänvisats till skatteutskottet:
1990/91:Sk630 (s) Prissättningen på råtallolja, 1990/91:Sk720 (c) Prissättningen på råtallolja.
Huvudpunkterna i regeringens förslag
En överenskommelse om riktlinjer för energipolitiken träffades den 15 januari 1991 mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och centerpartiet. I proposition (1990/91:88) om energipolitiken föreslås nu att dessa riktlinjer -- som däri återges till sin exakta ordalydelse -- antas av riksdagen.
Energipolitikens mål är, sägs det i propositionen, att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall utgå ifrån vad natur och miljö kan bära.
I propositionen föreslås i enlighet härmed åtgärder av olika slag. Förslagen gäller bl.a. stöd till kraftvärmeproduktion med biobränslen och till investeringar i vindkraftverk. Beskattningen av energi omfattas av två förslag. Konkurrenskraften för kraftvärmeproduktion skall förbättras. Sådan teknik innebär en samproduktion av elkraft och värme, varvid det insatta bränslet utnyttjas effektivare än vid produktion av enbart elkraft vid s.k. kondenskraftverk. Vid kraftvärmeproduktion, som hittills inte har haft någon skattemässig fördel, skall enligt vad som nu föreslås den allmänna energiskatten för det insatta bränslet få dras av. Däremot avses koldioxidskatt även i fortsättningen belasta den del av bränslet som går åt för produktionen av värme. Detta innebär att beskattningens styreffekt på bränslevalet finns kvar. Skattebortfallet beräknas till 130 milj.kr. Det föreslås bli kompenserat genom att hittillsvarande skattebefrielse för sådan elkraft som används i s.k. avkopplingsbara elpannor avskaffas.
Näringsutskottet
Riktlinjer för energibeskattningen
Efter de förändringar av avgifter och skatter på energiområdet som riksdagen fattade beslut om under föregående riksmöte omfattar energibeskattningen nu dels mervärdeskatt, dels punktskatter. I det följande redovisas huvuddragen i gällande system.
Mervärdeskatt belastar energi fr.o.m. den 1 mars 1990 (prop. 1989/90:50, 1989/90:SkU10). För fjärrvärme infördes skatteplikten först den 1 januari 1991, vilket motiverades med att fjärrvärmeverkens konkurrenskraft inte borde försämras i avvaktan på en samordnad reform på energiskatteområdet.
Punktskatterna är numera av två slag, nämligen energiskatter och miljöskatter. Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt gäller skatteplikt dels för elkraft, dels för fossila bränslen. För att elkraften inte skall dubbelbeskattas medges avdrag för allmän energiskatt och -- numera -- koldioxidskatt (se i det följande) för det bränsle som har använts för elproduktion. Omläggningen av energiskattesystemet syftade bl.a. till att en skarpare miljöprofil skulle åstadkommas. Genom lagen (1990:582) om koldioxidskatt, som trädde i kraft den 1 januari 1991, infördes skatt på bränslen som vid förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan atmosfären och biomassan. Koldioxidskatten omfattar därmed inte biobränslen, avfall och torv samt metanol och etanol.
I fråga om punktskatterna gäller bestämmelser om avdrag resp. nedsättning, vilka syftar till att skatteeffekterna i vissa fall skall lindras. Avdrag medges, som nyss har nämnts, för bränsle för att man skall undvika dubbelbeskattning vid produktion av elkraft. Vidare får avdrag göras bl.a. för bränsle som säljs eller förbrukas för annat ändamål än energialstring, t.ex. i samband med metallurgiska processer. Möjligheterna till avdrag regleras i lagen om allmän energiskatt. Bestämmelser om nedsättning finns i lagen (1974:988) om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt. Lagen medger möjligheter till begränsning av -- eller ett tak för -- det totala uttaget av energiskatter och har betydelse i första hand för den energiintensiva industri som möter internationell konkurrens från länder utan motsvarande skattebelastning på energiområdet.
I proposition 1990/91:88 om energipolitiken föreslår regeringen beträffande kraftvärmeproduktion att den allmänna energiskatten på insatt bränsle får dras av. I övrigt skall nuvarande beskattningsprinciper behållas. Skattebefrielsen för elkraft som används i avkopplingsbara elpannor föreslås samtidigt upphöra.
De förslag till ändringar i energibeskattningen som läggs fram i den energipolitiska propositionen berörs i motioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna. Dessa motioner har hänvisats till näringsutskottet, som med detta yttrande överlämnar motionerna i berörda delar till skatteutskottet. De riktlinjer för energibeskattningen som de nämnda partierna anger i de till näringsutskottet hänvisade motionerna överensstämmer i stora drag med dem som de förordar i motioner i ämnet från allmänna motionstiden vilka har hänvisats till skatteutskottet. Dessa sistnämnda motioner omfattas inte av yttrandet.
Partiernas huvudlinjer när det gäller de olika skatteslagen är följande.
En gemensam utgångspunkt är att energibeskattningen i större utsträckning skall vara ett miljöpolitiskt styrmedel. Skilda vägar föreslås för att detta mål skall nås.
Mervärdeskatten på energi bör slopas, eller i vart fall bli föremål för vissa modifieringar, anser centerpartiet och miljöpartiet. Dessa skulle främst gälla fjärrvärmeteknik och enligt miljöpartiet dessutom kraftvärmeproduktion. Även vänsterpartiet och moderata samlingspartiet vill skattemässigt gynna fjärrvärmeteknik, vilket skulle ske genom befrielse från mervärdeskatt. I övrigt uttalar det sistnämnda partiet sitt stöd för fortsatt mervärdeskatt på energi.
Alla fyra partierna förespråkar en ökad användning av punktskatter eller införande av avgifter som har en styrande effekt när det gäller valet av bränsle. Moderata samlingspartiet anser att användningen av biobränsle borde gynnas genom att punktskatten relateras enbart till koldioxidutsläpp. Centerpartiets förslag går ut på en principiell omläggning av systemet som innebär att skatten bara skall tas ut på produktionen. Miljöpartiet förordar skatt endast på råvaran. En konsekvens av båda förslagen är att gällande skatt på elkraft slopas. För att oönskade effekter inte skall uppkomma -- t.ex. för viss energiråvara, viss produktionsmetod eller viss brukargrupp -- diskuteras modifieringar av olika slag rörande energibeskattningen, såsom befrielse, avdrag, nedsättning eller andra former för kompensation. De olika partiernas förslag bör emellertid ses som sammanhållna system och ställas i relation till finansieringen.
Fyra av de motioner som berör energibeskattningen innehåller yrkanden av övergripande karaktär.
Grunden för en ny energibeskattning bör vara omtanken om miljön, anförs i motion 1990/91:N88 (m). Nuvarande punktskatter på bränslen och energi bör därför ersättas med en koldioxidrelaterad skatt. Detta innebär att varken biobränslen -- som inte ger upphov till varaktiga utsläpp av koldioxid -- eller elenergi som har producerats i vattenkraftverk eller i kärnkraftverk belastas med någon punktskatt. Motionärerna anser vidare att mervärdeskatten på energi bör behållas. Vid försäljning av värme eller ånga, en åtgärd varigenom den miljövänliga tekniken i fjärrvärme kan tillvaratas, borde emellertid inte någon mervärdeskatt tas ut. Inledningsvis borde omläggningen av energibeskattningen ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag från energisektorn, menar motionärerna. De räknar emellertid med att den pågående Europaintegrationen kommer att leda till en lägre skattebelastning, bland annat på energi.
Viss kritik mot att principerna för den framtida energibeskattningen inte tas upp i propositionen förs fram i motion 1990/91:N69 (c). Enligt centerpartiets uppfattning är det nödvändigt att skatter och avgifter utformas så att de främjar utnyttjandet av förnybara och miljövänliga energislag. Riksdagen bör därför fatta ett principbeslut om att skatter och avgifter på el och värme skall tas ut i produktionsledet, anförs det. Konsumtionsskatten på el borde följaktligen avskaffas och ersättas med skatt på uran och vattenkraft. Energiområdet borde beskattas enbart genom punktskatter; mervärdeskatten borde alltså slopas. Punktskatten på bensin borde höjas liksom kilometerskatten. Skattefrihet borde även i fortsättningen gälla för biobränslen, vind- och vågenergi samt energi från solceller. Beskattningen på bränslen skall vara lika, oavsett om de används för uppvärmning eller för elproduktion.
Också i motion 1990/91:N73 (v) förordas att all energiproduktion beskattas lika. Detta kan väntas leda till att koldioxidutsläppen från energiproduktionen minskar. Regeringen borde lägga fram förslag om en koldioxidavgift i detta syfte. Likaså borde vindkraftsproduktionen främjas genom att elskatten får återgå till dem som levererar elenergi från vindkraftverk. Motionärerna betecknar det som angeläget att beskattningen utnyttjas som ett medel för att åstadkomma sådana förändringar inom energisektorn som både på kort och framför allt på lång sikt är nödvändiga för ett ekologiskt hållbart system.
En logisk och mer jämlik beskattning på energiområdet efterlyses i motion 1990/91:N68 (mp). I denna anges en rad principer för energiskatter och miljöavgifter som, enligt motionärernas mening, tillgodoser detta syfte. Miljöpartiets förslag innebär sammanfattningsvis att energi beskattas enbart genom punktskatter och att skatten träffar endast råvaran. Mer konkret innebär detta i fråga om mervärdeskatt att riksdagen beslutar att denna skatteform avskaffas helt budgetåret 1992/93 i fråga om energi. Redan tidigare kan emellertid en partiell avveckling medges, menar man. Kapitalkostnadsandelen i kraftvärme- resp. värmeverk borde vara befriad från mervärdeskatt fr.o.m. nästkommande budgetår. Sådan skattebefrielse borde samtidigt omfatta energi som härrör från förnybara energikällor. Producenter av "inhemsk förnybar energi" borde erhålla restitution på i rörelsen erlagd mervärdeskatt. Som kompensation för den slopade mervärdeskatten föreslår miljöpartiet att punktskatterna på energi höjs. Skatten på elkraft borde ersättas med skatt på bl.a. uran; införandet borde härvid fördelas över en treårsperiod.
Motioner från fyra partier (m; c; v; mp) om energibeskattningen i stort behandlades förra året av näringsutskottet. I sitt yttrande (1989/90:NU10y) till skatteutskottet över dessa erinrade näringsutskottet om att mervärdeskatten på energi hade införts av i huvudsak andra skäl än sådana som kan anföras från energipolitisk synpunkt. Skatten kan dock ha effekter, t.ex. på energiförbrukningen, av intresse också med hänsyn till riktlinjerna för energipolitiken, påpekades det. Näringsutskottet anslöt sig till regeringens uppfattning att gällande punktskatter på energiområdet borde bibehållas vid sidan av de miljörelaterade skatterna. Dessa punktskatter utgör, framhöll utskottet, ett av de ekonomiska styrmedel som nu används för att styra energitillförsel och energianvändning i den riktning som har beslutats av riksdagen; de borde finnas kvar i samma syfte även i fortsättningen. Utskottet utgick från att det i den då aviserade energipolitiska propositionen skulle komma att ingå en analys av hur energiskatterna medverkar som styrmedel för förverkligandet av däri formulerade energipolitiska mål och program. Avvikande meningar anmäldes (m; c; v; mp).
Frågan om beskattning av uran har behandlats av miljöavgiftsutredningen i delbetänkandet (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik (s.443--453). Utredningens slutsats var att en eventuell beskattning, avsedd att träffa kärnkraftsproduktionen, borde utformas som en skatt på elkraft från kärnkraftverk. Eftersom sådan elkraft redan är beskattad enligt lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, menade utredningen att en höjning av skattesatsen till önskad nivå skulle ge avsett resultat.
Principiella aspekter på energibeskattningen har behandlats av utredningen om kraftföretagens vinster, som i januari 1991 lade fram sitt betänkande (SOU 1991:8) Beskattning av kraftföretag. Bakgrunden till utredningen var förväntningar om kraftiga elprishöjningar under 1990-talet, orsakade av omställningen av energisystemet och de höjda vinster i befintliga kraftanläggningar som denna skulle medföra. Efter att ha analyserat effekterna av fyra olika beskattningsmodeller -- skatt per kWh, skatt per kW, fastighetsskatt och vinstskatt -- förordar utredningen att den nuvarande kWh-skatten ersätts med en fastighetsskatt, baserad på markvärdena enligt nu gällande principer för taxering. Detta skulle, enligt utredningens uppfattning, bäst tillgodose de olika krav som har ställts upp, bl.a. möjligheten av att beskattade medel skall kunna återföras till de regioner där vattenkraften produceras. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
I den överenskommelse mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och centerpartiet, vari riktlinjerna för energipolitiken dras upp, sägs (prop. s. 9) bl.a. följande om ekonomiska styrmedel för ny kraftproduktion:
Från principiella utgångspunkter är det rimligt med ett energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är beroende av de utsläpp förbränningen ger upphov till men oberoende av till vad energin används. Miljöhänsyn kan tas genom särskilda utsläppsavgifter, t.ex. skatt på koldioxid och svavel. Med en sådan beskattning skulle användningen av förnybara energislag och även kraftvärmen gynnas. Sådana beskattningsprinciper skulle dock höja totalkostnaderna i den svenska elproduktionen och för den elintensiva industrin. Vidare skulle det kunna uppstå problem i det nordiska kraftutbytet. Bl.a. kunde kondensanläggningar utomlands komma att utnyttjas före kraftvärme i Sverige.
Åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion bör samordnas med övriga länder i Europa. Sverige bör eftersträva sådana internationella överenskommelser som möjliggör en ökad användning av gentemot omvärlden konkurrensneutrala koldioxidskatter.
EGs miljöministerråd har nyligen uppdragit åt kommissionen att ta fram förslag till ekonomiska styrmedel avseende bl.a. klimateffekter.
I avvaktan på en internationell samordning måste andra styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de förnybara energislagen och kraftvärmen.
Vidare anförs (prop. s. 9):
Den koldioxidbeskattning som har trätt i kraft vid årsskiftet belastar kraftvärmen. För att förbättra kraftvärmens konkurrenskraft föreslås att beskattningen ändras så att kraftvärmen undantas från energiskatt på bränslen. Härigenom stärks kraftvärmeverkens konkurrenskraft gentemot såväl kondenskraftverk som värmeverk. Samtidigt bör åtgärder vidtas för att säkerställa konkurrenskraften för de befintliga biobränsleeldade kraftvärmeverken.
Bortfallet av intäkterna av energiskatten från kraftvärmen kan finansieras genom att möjligheterna till skatteavdrag vid användning av s.k. avkopplingsbara elpannor avskaffas.
Kraftvärmens konkurrenskraft skulle stärkas ytterligare om Sverige tillsammans med andra europeiska länder vidgar koldioxidskatten till att omfatta elproduktionen. Vi bör noga följa utvecklingen i Europa och vara beredda på att genomföra en sådan utvidgning.
Näringsutskottet ansluter sig till de riktlinjer för energibeskattningen som anges i propositionen på grundval av den nämnda överenskommelsen. Den omläggning av skatter och avgifter på energiområdet som för närvarande genomförs innebär en ökad användning av ekonomiska styrmedel för att energisystemets miljöpåverkan skall kunna reduceras. I propositionen föreslås en rad ekonomiska stimulansåtgärder som tillsammans med nu föreslagna skatteändringar utgör viktiga steg mot de mål som motionerna ytterst syftar till, nämligen energihushållning och miljöhänsyn. Med vad nu har sagts avstyrks motion 1990/91:N88 (m) yrkande 2 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N69 (c), motion 1990/91:N73 (v) yrkande 8 och motion 1990/91:68 (mp) yrkandena 56--61 och 63.
Åtgärder för främjande av kraftvärmeproduktion, m.m.
Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion
Regeringen föreslår (prop. s. 54 f.) att den allmänna energiskatten på insatt bränsle skall få dras av vid kraftvärmeproduktion. I övrigt skall nuvarande beskattningsprinciper behållas. Förslaget syftar till att kraftvärmetekniken skall främjas. Kraftvärmeteknikens energieffektiva och därmed miljövänliga samproduktion av elenergi och nyttiggjord värme har hittills inte fått någon särskild fördel i beskattningshänseende. Dess konkurrenskraft bör, sägs det i propositionen, generellt stärkas gentemot såväl kondenskraftsproduktion som ren värmeproduktion. Förslaget innebär att endast koldioxidskatt skall tas ut för det bränsle som åtgår för värmeproduktionen i kraftvärmeanläggningar. Härigenom uppnås konkurrensfördelarna utan att beskattningens påverkan på valet av bränsle för kraftvärmeproduktionen upphävs. Biobränslenas relativa konkurrenskraft bedöms inte bli nämnvärt försämrad. Intäktsbortfallet, som beräknas till ca 130 milj.kr. per år, förutsätts bli kompenserat genom att skattebefrielsen för avkopplingsbara elpannor upphör (se i det följande).
Lagtekniskt består ändringen i dels tillägg till24 och 25 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt, dels en följdändring i3§ lagen (1990:582) om koldioxidskatt. Ikraftträdandet föreslås till den 1 juli 1991.
Regeringens förslag om att kraftvärmeproduktionen skall främjas på detta sätt tillbakavisas i motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 68 i ifrågavarande del. Formellt täcker yrkandet även den lagändring som föreslås beträffande avkopplingsbar el (se i det följande). Vid behandlingen inom näringsutskottet har emellertid från motionärernas sida klargjorts att avsikten inte har varit att regeringens förslag i detta senare avseende skulle avstyrkas. I yrkande 70 i samma motion föreslås i stället att kraftvärmeverk och värmeverk befrias från mervärdeskatt för sina leveranser såvitt gäller kapitalkostnadsandelen.
Upphovsmännen till motion 1990/91:N90 (s) ansluter sig till uppfattningen att kraftvärmetekniken bör premieras men ställer sig frågande till att den metod som regeringen anvisar är den rätta. De begär ett uttalande av riksdagen om vikten av att stödet till kraftvärmeproduktion utformas så att biobränsleeldade verk inte missgynnas.
Näringsutskottet fäster uppmärksamheten på den definition av begreppet kraftvärmeverk som är knuten till det aktuella förslaget till ändring i 24 och 25 §§ lagen om allmän energiskatt. Därav följer att avdrag för sådan skatt på insatt bränsle får göras endast om elproduktionen vid anläggningen är av icke obetydlig omfattning. Näringsutskottet konstaterar att det får ankomma på riksskatteverket att precisera innebörden av denna bestämning. Med erinran härom tillstyrker näringsutskottet de föreslagna ändringarna i 24 och 25 §§ lagen om allmän energiskatt och i 3 § lagen om koldioxidskatt. Härav följer att utskottet avstyrker motion 1900/91:N68 (mp) yrkande 68 i ifrågavarande del och yrkande 70 samt motion 1990/91:N90 (s) yrkande 1.
Föredragande statsrådet uttalar (s. 55) att han avser att noga följa utvecklingen när det gäller såväl utbyggnaden av kraftvärme som utnyttjande av de befintliga anläggningarna. Näringsutskottet utgår från att också tillämpningen och konsekvenserna av de här behandlade reglerna för skatteavdrag kommer att beaktas i detta sammanhang och att erfarenheterna härvidlag kommer att delges riksdagen i den årliga redovisning rörande de energipolitiska programmens resultat som förutskickas i propositionen (s. 8).
Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor
Regeringen föreslår (prop. s. 55 f.) att hittillsvarande skattebefrielse för elkraft som används i s.k. avkopplingsbara elpannor skall upphöra. Undantag för skatt av detta slag har funnits sedan 1950-talet och infördes för att man ville främja att olja i värmepannor skulle ersättas med billig elenergi från vatten- och kärnkraftverk under perioder då det fanns god tillgång på sådan energi. En avsevärt minskad oljeförbrukning har också åstadkommits. Nu har emellertid oljans andel av energiinsatsen i fjärrvärmeverk minskat från 90 % år 1980 till 11 % år 1989, bl.a. genom att olja har ersatts med fasta bränslen, spillvärme och utnyttjande av värmepumpar. Därför har de tidigare skälen för skattebefrielse försvagats. Dessutom har systemet kritiserats för att ha medfört att investeringar i pannor för fasta bränslen har skjutits upp. De ökade skatteintäkterna beräknas motsvara det bortfall (ca 130 milj.kr. per år) som följer av avdraget för bränsle vid kraftvärmeproduktion (se i det föregående).
Lagtekniskt innebär ändringen att 2 § andra stycket punkt e) lagen (1957:262) om allmän energiskatt slopas. Ikraftträdandet föreslås till den 1 juli 1991.
Invändningar mot förslaget förs fram i motion 1990/91:N88 (m). Motionärerna pekar på att systemet har varit effektivt när det gäller att utnyttja de variationer i elproduktionen som är ofrånkomliga på grund av den stora andelen vattenkraft och kärnkraft i det svenska systemet.
Näringsutskottet tillstyrker att riksdagen antar förslaget om ändring i 2 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Av det sagda följer att motion 1990/91:N88 (m) yrkande 14 avstyrks av utskottet.
Koldioxidskatt m.m.
Information om koldioxidskatten
Koldioxidskatt -- och i vissa fall svavelskatt -- skall tas ut på råvaran per kilo utsläpp av koldioxid resp. svavel, sägs det i motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62. Av praktiska skäl, heter det vidare, bör skatten omräknas till belopp per vikt- eller volymenhet för de olika bränslena. För att man skall kunna åstadkomma bättre jämförbarhet bör skatten alltid omräknas till och anges som skatt per kWh.
Enligt lagen (1990:582) om koldioxidskatt, som trädde i kraft den 1 januari 1991, tas sådan skatt ut för bränslen som vid förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan atmosfären och biomassan. Koldioxidskatten utgår med belopp som motsvarar 25 öre per kg utsläppt koldioxid. Skatt tas inte ut på biobränslen, avfall, torv, metanol och etanol. Enligt miljöavgiftsutredningen (SOU 1989:83) är det inte praktiskt möjligt att införa pålagor som beräknas på faktiska utsläpp. Utredningen förordade därför att skatten tas ut på insatsvarorna. Detta är också den lösning som sedermera valdes. I bilaga till lagen anges således skatten per ton, per m3 eller per liter, alltefter bränslets beskaffenhet. Statens energiverk lämnar i sina sammanställningar av gällande skattesatser också information om punktskatterna, beräknade i öre per kWh.
Näringsutskottet finner att de krav som framställs i motionen i huvudsak är tillgodosedda genom de uppgifter avseende koldioxidskatten som anges i lagen. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62.
Återföring av koldioxidavgift
Också i motion 1990/91:N93 (mp) tas en fråga med anknytning till koldioxidskatt upp. Innebörden är att koldioxidutsläpp i högre utsträckning än som gäller i dag borde belastas med kostnader, som dessutom borde justeras i takt med inflationen. En höjning av den nyss införda koldioxidskatten skulle vara befogad, hävdas det. Motionären anser i andra hand att en koldioxidavgift -- förslagsvis på 25 öre per kg koldioxid -- bör tas ut på all förbränning av fossila bränslen som används för produktion av elkraft. Avgiftsmedlen skall härefter återbetalas i proportion till genererad elmängd från alla källor utom vattenkraft och kärnkraft.
Ett system liknande det som föreslås i motionen, med en "återföring" av det totala inbetalda beloppet, har behandlats i miljöavgiftsutredningens betänkande Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Utredningen anger såväl fördelar som nackdelar med ett sådant system (s. 301 f.). Bland de senare nämns dess omfattning och komplexitet samt behovet av en omfattande administration.
I det föregående har en redovisning lämnats för den nyligen införda koldioxidskatten. Näringsutskottet finner inte att någon åtgärd i enlighet med motionärens förslag är påkallad. Motion 1990/91:N93 (mp) yrkande 4 avstyrks härmed.
Råtallolja
Vissa effekter av energibeskattningssystemet uppkommer därigenom att energiråvara i vissa industriella processer kan användas även som råvara eller insatsvara. Även det omvända förhållandet förekommer, nämligen att en industriråvara också kan användas såsom bränsle. I några motioner har härmed sammmanhängande frågor uppmärksammats.
Råtallolja framkommer som biprodukt inom massa- och pappersindustrin. Produkten kan försäljas externt för framställning av specialkemikalier. Råtalloljan kan också användas som bränsle vid massa- och pappersproduktion. Inom denna sätts därför priset på råtalloljan till externa köpare så att det motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den eldningsolja som skulle kunna ersätta råtalloljan som bränsle. Härigenom kommer en indirekt skattebelastning att drabba råtallolja i industriell användning.
Våren 1990 aktualiserades denna fråga i riksdagen genom två motioner (m; c). I yttrande (1989/90:NU10y s. 14 f.) till skatteutskottet betecknade näringsutskottet det som uppenbart att de successiva höjningarna av skatten på olja hade lett till att den svenska råtalloljebaserade industrin hade fått sina konkurrensförutsättningar kraftigt försämrade i förhållande till framför allt motsvarande industri i länder med låg energibeskattning. Näringsutskottet anförde vidare:
Näringsutskottet anser att det från sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt är angeläget att den förädlingsindustri som baserar sin tillverkning på tallolja kan fortsätta sin verksamhet och att det hinder för en konkurrens på likvärdiga villkor som nu angivna förhållanden utgör kan undanröjas. Möjligheterna att finna en lösning på det här angivna problemet bör därför prövas. Bestämmelserna i 24 § första stycket f) lagen (1957:262) om allmän energiskatt, enligt vilken avdrag medges för skatt på bränsle som har förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring, ger enligt näringsutskottets mening stöd åt detta krav. Olika alternativ till lösning kan diskuteras och det är angeläget att behovet av en konkurrensneutral lösning uppmärksammas vid prövningen. Prövningen bör ske så att en ändrad ordning kan komma till stånd innan de nya punktskatterna på energi träder i kraft den 1 januari 1991.
Den utredning inom regeringskansliet som, enligt uppgift till näringsutskottet, skulle komma att behandla frågan om den berörda industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen med råtallolja borde beakta de synpunkter som utskottet hade redovisat. Näringsutskottet ansåg att riksdagen med anledning av de berörda motionerna som sin mening borde ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört.
Skatteutskottet (1989/90:SkU31 s. 128 f.) delade visserligen näringsutskottets uppfattning om att det hinder för en konkurrens på likvärdiga villkor som de angivna förhållandena utgjorde borde undanröjas, men ansåg att de redovisade synpunkterna skulle komma att beaktas av den aviserade utredningen utan något särskilt uttalande av riksdagen. En reservation (m) förelåg. Riksdagen beslöt enligt skatteutskottets förslag och avslog motionerna.
I två motioner har nu frågan om den indirekta effekten av energibeskattningen på priset på råtallolja återkommit. I motion 1990/91:Sk720 (c) framförs krav på bestämmelser som innebär något slags kompensation för "skatten". Motionären anger två alternativ. Antingen bör avdrag medges för skatten på eldningsolja om köparen försäkrar att oljan skall användas för att ersätta försåld råtallolja eller bör en återbetalning av skatten medges i likhet med vad som gäller för utländska beskickningar. Också i motion 1990/91:Sk630 (s) begärs åtgärder som medför att konkurrens på lika villkor möjliggörs för den industri som använder råtallolja som industriråvara. Motionären erinrar om riksdagens behandling våren 1990 av frågan och påpekar att något förslag i det aktuella avseendet inte har lagts fram för riksdagen. Inte heller har regeringen vidtagit andra åtgärder för att problemet skall undanröjas.
Näringsutskottet har inhämtat att utredningen om berörda branscher nu har färdigställts. Frågan bereds för närvarande gemensamt inom försvars-, finans- och industridepartementen.
Våren 1990 uttryckte näringsutskottet sina farhågor för de nu påtalade förhållandena. Utskottet erfor, som nämnts, i detta sammanhang att frågan om den berörda industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen med råtallolja skulle utredas i regeringskansliet och ansåg att de synpunkter som utskottet därvid hade redovisat borde beaktas. Enligt vad som har framkommit har den färdigställda utredningen hittills inte lett till det resultat som näringsutskottet hade förutskickat. Näringsutskottet vill på nytt betona att det är angeläget att problemen för den berörda industrin får sin lösning. Olika möjligheter står därvid till buds, vilket näringsutskottet visade på redan förra året. Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:Sk630 (s). Genom ett uttalande av riksdagen av nu angiven innebörd blir också motion 1990/91:Sk720(c) i huvudsak tillgodosedd.
Energiintensiv industri
Punktskatterna -- allmän energiskatt och koldioxidskatt -- påverkar de energiintensiva företagens internationella konkurrenskraft. För industriell tillverkning vid sådana företag medges för närvarande normalt nedsättning av den sammanlagda energiskatten för elkraft och bränslen så att den begränsas till 1,7% av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade försäljningsvärde fritt fabrik. Enligt regeringens beslut får hela energiskatten på elkraft, kolbränslen, gasol och naturgas beaktas vid skattebelastningen. För olja gäller numera att 473 kr. per m3 av den allmänna energiskatten får beaktas. Koldioxidskatten på andra bränslen än bensin skall ingå i underlaget för industrins nedsättning.
Våren 1990 tillstyrkte näringsutskottet regeringens förslag om att koldioxidskatten skall ingå i underlaget. Miljöavgiftsutredningen och EL 90 hade i resp. betänkanden (SOU 1989:83 och SOU 1990:21) föreslagit att koldioxidskatten skulle ingå i nedsättningsunderlaget i avvaktan på att motsvarande åtgärder avseende koldioxidutsläpp genomfördes i den svenska industrins viktigaste konkurrentländer.
Innebörden i den nu aktuella delen av motion 1990/91:N68 (mp) är att skatt skall betalas fullt ut även för sådana energiråvaror som används för andra ändamål än energialstring. Detta förslag ligger i linje med miljöpartiets inställning att all energiråvara bör vara beskattad. Motionärerna nämner som exempel olja som används vid framställning av plast och kol som används i metallurgiska processer. I motionen sägs vidare att det system med nedsättning av skatten som gäller enligt lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt bör ersättas med restitutioner.
En särskild utredare (Fi 1990:10) tillkallades i juni 1990 för att göra en översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och växthusnäringen m.m. I uppdraget ingår (dir. 1990:41) att från vissa utgångspunkter pröva de tre systemen för modifiering av energiskatter, nämligen nedsättning, avdrag och skattebefrielse.
I fråga om nedsättningsreglerna skall utredaren bedöma om det -- för att industrin skall ges rimliga internationella konkurrensförutsättningar -- finns ett fortsatt behov av sådana regler inom ett skattesystem på energiområdet med mervärdeskatt, allmän energiskatt och miljörelaterade pålagor. En utgångspunkt bör vara att konkurrensneutrala och icke diskriminerande regler skall eftersträvas. Om utredaren skulle finna ett fortsatt behov av sådana regler bör han föreslå hur de skall utformas. Reglerna bör dels stimulera till energihushållning och åtgärder för minskade utläpp av miljöskadliga ämnen med bevarande av rimliga internationella konkurrensvillkor för den energiintensiva industrin, dels vara väsentligt enklare att tillämpa än de nuvarande.
Vidare ingår det i uppdraget att pröva om bestämmelserna om skatteavdrag och om undantag från skatteplikt som avser inhemska produkter enligt lagen om allmän energiskatt och lagen om koldioxidskatt bör behållas av miljö-, energi- och industripolitiska skäl.
Slutligen skall utredaren bedöma gällande och föreslagna bestämmelser om nedsättning, avdrag och undantag ur handelspolitisk synvinkel, främst med hänsyn till regelsystemen inom GATT, EFTA och EG.
Utredaren skall senast den 31 maj 1991 redovisa sina överväganden till regeringen.
Näringsutskottet anser att resultatet av den pågående utredningen bör avvaktas innan statsmakterna tar ställning i fråga om nedsättningsreglerna för den energiintensiva industrin. Utskottet vill härvid särskilt peka på den del av utredningsuppdraget som rör nedsättningsreglernas förenlighet med internationella handelsförpliktelser. Motion 1990/91:N68 (mp) yrkandena 64 och 65 avstyrks sålunda.
Vindkraftsproduktion
Skattebefrielse för småskalig vindkraftsproduktion
Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår inte skatt för elektrisk kraft som framställs inom riket av producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kW och som icke yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft. Bestämmelsen tillkom i första hand för att produktionen vid små vattenkraftverk inte skulle drabbas av skatt. Gränsen, som från början var 50 kW, höjdes till nuvarande nivå genom en ändring i lagen år 1985 (prop. 1984/85:120, SkU 1984/85:50).
Gällande gräns om 100 kW för skattebefrielse har kommit att diskriminera sådan elkraft som framställs vid små vindkraftverk, anförs det i motion 1990/91:N63 (c). Anledningen är skillnaderna -- när det gäller såväl produktionstid som medeleffekt -- mellan vattenkraftverk och vindkraftverk i denna storleksordning. En möjlighet att undanröja detta missförhållande vore att höja gränsen för skattebefrielse. Denna borde, enligt motionärernas uppfattning, vara antingen 500 kW installerad effekt eller 700000 kWh i årsproduktion.
Våren 1990 behandlades samma fråga av riksdagen. Motioner (fp, c; vpk) tillstyrktes av näringsutskottet (1989/90:NU10y s.21), som uttalade följande:
Regeln om skattebefrielse för elproduktion i anläggningar med högst 100 kW installerad effekt var ursprungligen anpassad till mindre vattenkraftverk. Dessa kan emellertid, som framhålls i motionerna 1989/90:Sk644 (fp) och 1989/90:Sk642 (c), inte direkt jämföras med vindkraftverk, eftersom de senare har avsevärt lägre tillgänglighet och medeleffektuttag. Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att skattebefrielse för elkraft från små vindkraftverk resp. små vattenkraftverk på så sätt inte ges på lika villkor. Lagen (1957:262) om allmän energiskatt bör därför ändras så att denna skevhet undanröjs.
Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen anmoda regeringen att pröva de olika alternativ till lösning som anges i motionerna och härefter återkomma med förslag till riksdagen.
Enligt en avvikande mening (s) borde riksdagen inte göra något uttalande i saken; denna förutsattes bli beaktad i den planerade energipolitiska propositionen.
Skatteutskottet avstyrkte (1989/90:SkU31 s. 126) samtliga motioner med hänvisning till att den energipolitiska propositionen borde avvaktas. Utskottet erinrade samtidigt om att den aktuella effektgränsen motiveras av rent administrativa skäl. Den är avsedd att på ett enkelt och schablonmässigt sätt hålla nere antalet registrerings- och skattskyldiga. Skatteutskottet hänvisade också till att kommittén för indirekta skatter hade redovisat sina överväganden i fråga om en justering av effektgränsen för vindkraftverk i betänkandet (SOU 1989:35) Reformerad mervärdeskatt. Motionerna följdes upp i en reservation (c, v, mp).
I propositionen om energipolitiken framhåller regeringen (s.66) som angeläget att småskaliga vindkraftverk erbjuds rimliga villkor för leverans av el till nätet. Det erinras om den ändring av ellagen (1902:71 s. 1) som genomfördes år 1988 (prop. 1986/87:167, NU 1987/88:7) och som innebär att eldistributionsföretag är skyldiga att köpa elenergi från små elproduktionsanläggningar inom företagets distributionsområde. Samtidigt har givits möjlighet att få skäligheten i pris och andra villkor prövad av en oberoende statlig instans. Storleksgränsen om 1500 kWh medför att flertalet "oberoende" små vatten- eller vindkraftverk omfattas av bestämmelserna. Regeringen aviserar nu en översyn av alla lagregler och andra förutsättningar som kan ha betydelse för utbyggnad och drift av småskaliga vindkraftverk.
Näringsutskottet ansluter sig till det förslag om skattebefrielse för småskaliga vindkraftverk som förs fram i motion 1990/91:N63 (c). Vindkraftsproduktion i denna storleksordning är skattemässigt missgynnad.
För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad effekt råder i dag skattebefrielse på vissa villkor. Maximinivån 100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse effekten hos tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en tillgänglighet på 95 % och ett medeleffektuttag på ca 80 %, medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på 70% och en medeleffekt på ca 30 %. Uppgifterna om vindkraftverken är hämtade från den danska vindkraftsstatistiken. I årsproduktion betyder det att 100 kW installerad effekt för ett vattenkraftverk ger ca 665 000 kWh, medan den för vindkraftverket endast ger ca 180 000 kWh. Då dessutom vindförhållandena i Danmark är dokumenterat goda finns det skäl att anta att ett landbaserat vindkraftverk i södra Sverige endast når upp till en årsproduktion på ca 160 000 kWh.
För att man skall komma till rätta med de nu påtalade missförhållandena bör gränsen för skattebefrielse höjas. Skatt bör utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en installerad effekt på 500 kW.
Riksdagen bör anmoda regeringen att snarast lägga fram förslag av nu angiven innebörd. Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1990/91:N63 (c).
Återbetalning av elskatt
Den som har levererat elenergi från ett vindkraftverk borde få tillbaka elskatten, hävdas det i motion 1990/91:N73 (v) yrkande 11; ett sådant system skulle bidra till den snabba och kraftiga utbyggnad av vindkraftsproduktionen som motionärerna anser nödvändig.
Regeringen föreslår i den energipolitiska propositionen (s. 65--67) åtgärder av olika slag för att utnyttjande av vindkraft skall främjas. Dessa består av dels insatser för utveckling av storskalig vindkraftsproduktion, dels stöd till investeringar i vindkraftverk. Investeringsbidraget gäller 25 % av kostnaden för investeringar i verk med en eleffekt på minst 60 kW. Stödsystemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1991 och gälla under en femårsperiod. De medel som beräknas, totalt 250 milj.kr., bör enligt regeringens mening anvisas i form av årliga anslag på 50 milj.kr. Frågan om investeringsbidrag behandlar näringsutskottet i betänkandet 1990/91:NU40.
Vid remissbehandlingen av miljöavgiftsutredningens förslag om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken framkom, anförs det i propositionen (s. 57), att ett rent driftstöd har betydande nackdelar. Bl.a. framhöll många remissinstanser att ett driftsbidrag knappast skulle få någon betydande styrverkan vid valet av anläggning, eftersom det upplevs som mycket osäkert. Ett investeringsbidrag skulle därför vara att föredra eftersom ett sådant kan betraktas som en säker post i investeringskalkylen.
Enligt näringsutskottets mening är det av regeringen föreslagna investeringsstödet till vindkraftsproduktion väl ägnat att främja en sådan utveckling av denna som motionärerna vill åstadkomma med ett system för återbetalning av elskatt. Några insatser härutöver finner utskottet inte erforderliga. Motion 1990/91:N73 (v) yrkande 11 avstyrks med vad nu har anförts.
Stockholm den 25 april 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s)**, Per-Ola Eriksson (c), Bo Finnkvist (s)*, Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp)*, Roland Larsson (c)**, Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp)**, Barbro Andersson (s), Lars Ahlström (m)***, Ivar Franzén (c)*, Björn Kaaling (s), Christina Raud (s)** och Bertil Danielsson (m).
* Avsnitten Riktlinjer för energibeskattningen, Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor, Information om koldioxidskatten, Energiintensiv industri och Återbetalning av elskatt.
** Avsnitten Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion, Återföring av koldioxidavgift, Råtallolja och Skattebefrielse för småskalig vindkraftsproduktion.
*** Ej avsnittet Återbetalning av elskatt.
Avvikande meningar
1. Riktlinjer för energibeskattningen
Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Riktlinjer för energibeskattningen -- som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med "och 63" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning måste intresset av att värna om miljön läggas till grund för en ny energibeskattning. Detta är också huvudtanken i de riktlinjer för beskattningssystemet som anges i moderata samlingspartiets motioner i ämnet, bl.a. i motion 1990/91:N88. Nuvarande punktskatter på bränslen och energi bör ersättas med en koldioxidrelaterad skatt. Varje bränsle bör sålunda beskattas utifrån hur stora koldioxidutsläpp som uppstår. Ju större koldioxidutsläpp, desto större beskattning. Biobränslen ger inte upphov till några varaktiga utsläpp av koldioxid. Därför bör inte heller någon koldioxidskatt utgå på biobränslen. Det innebär också att den elenergi som produceras i vattenkraftverk och kärnkraftverk inte belastas med någon skatt. Näringsutskottet finner det däremot befogat att mervärdeskatt tas ut på energi. Reglerna härom bör alltså inte ändras, utom på en punkt. Försäljning av värme eller ånga bör ha mervärdeskattesatsen noll. Därigenom kan den miljövänliga tekniken i fjärrvärmeproduktionen tillvaratas.
Ett skattesystem enligt nu angivna huvudlinjer tillgodoser enligt utskottets mening det angelägna intresset av att koldioxidutsläppen reduceras. Det ger en logisk och långsiktigt hållbar struktur för beskattningen av olika bränslen. Det ger också de gynnsammaste förutsättningarna för en biobränsleanvändning i Sverige.
I fråga om den totala skattebelastningen för energi anser näringsutskottet att omläggningen av energibeskattningen inledningsvis bör ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag från energisektorn. Den pågående integrationen i Europa kommer att ställa krav på en lägre skattebelastning på bland annat energi.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:N88 (m) yrkande 2 i ifrågavarande del. Övriga här behandlade motioner avstyrks.
2. Riktlinjer för energibeskattningen
Per-Ola Eriksson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Riktlinjer för energibeskattningen -- som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med "och 63" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet noterar att regeringen i propositionen inte berör principerna för hur den framtida energibeskattningen långsiktigt skall utformas. Detta är en brist. Beslut om energiinvesteringar präglas i allmänhet av långsiktighet. En motsvarande framförhållning i fråga om de ekonomiska förutsättningar som anges av statsmakterna är därför nödvändig.
Mot den nu angivna bakgrunden ansluter sig näringsutskottet till de riktlinjer för energibeskattningen som föreslås i motion 1990/91:N69 (c). Det är angeläget att energibeskattningen utformas så att den i högre grad stimulerar förnyelseprocessen i energisystemet. En miljöanpassad och framtidsinriktad energibeskattning innebär att miljövänlig energiproduktion, baserad på förnybara energiråvaror, gynnas på bekostnad av miljöförstörande importerade energislag.
Näringsutskottet vill ange följande huvuddrag i skattesystemet. Energiområdet skall undantas från mervärdeskatt. Uttaget av skatter och avgifter på energi skall ske genom en miljöanpassad punktbeskattning, kombinerad med miljöavgifter. Punktskatten på bensin skall höjas liksom kilometerskatten. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller skall vara skattefria. Nuvarande konsumtionsbeskattning av elenergi skall ersättas med skatt på vattenkraft och uran. Vidare skall beskattningen på bränslen vara lika, oavsett om de används för värme eller elproduktion.
Riksdagen bör, enligt näringsutskottets mening, fatta ett principbeslut om övergång till ett system som innebär att skatter och avgifter på elenergi och värme tas ut i produktionsledet. Ett sådant system stimulerar till effektivisering såväl i produktionsledet som i distributions- och konsumtionsleden och därmed till en begränsning av utsläppsnivåerna. Ett generellt skatteavdrag för produktionsskatten bör kunna göras vid export av elenergi med motsvarande påslag vid import. Med vad som här har anförts tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:N69 (c). Övriga här behandlade motioner avstyrks.
3. Riktlinjer för energibeskattningen
Rolf L Nilson (v) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Riktlinjer för energibeskattningen -- som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med "och 63" bort ha följande lydelse:
Den i särklass mest miljövänliga energin är den som inte behöver produceras. Denna insikt bör vara riktningsgivande för den framtida energipolitiken. Detta är också en central tankegång i vänsterpartiets energipolitiska motioner, till vilka näringsutskottet ansluter sig. Införandet av effektivare processer i produktion, distribution och konsumtion av energi stimuleras och påskyndas genom att man genom politiska beslut åstadkommer ett högre relativpris på energi. Miljöavgifter -- främst på koldioxid -- är härvid ett viktigt styrmedel. Vidare bör skattepolitiken på energiområdet inriktas på att all energiproduktion skall beskattas lika. Härigenom får den miljövänliga kraftvärmetekniken stärkt konkurrenskraft. Detta möjliggör i sin tur minskad energiproduktion. Det är angeläget att produktion av vindkraft stimuleras skattevägen. Till denna fråga återkommer näringsutskottet i det följande.
Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag i enlighet med de riktlinjer som anges i motion 1990/91:N73 (v) yrkande 8. Näringsutskottet tillstyrker sålunda denna i berörd del. Övriga nu aktuella motioner avstyrks.
4. Riktlinjer för energibeskattningen
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Riktlinjer för energibeskattningen -- som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med "och 63" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet vill slå fast att energiskattesystemet bör vara utformat så att energianvändningen reduceras; stor energiförbrukning innebär slöseri med resurser. Särskilt viktigt är att beskattningen stimulerar till sparsamhet med ändliga resurser, exempelvis fossila bränslen och uran. Skatterna skall också konstrueras så att de motverkar ett starkt beroende av import av energiråvara och sålunda skapar ökad försörjningstrygghet. Energibeskattningen bör också bidra till att skatten på mänskligt arbete kan sänkas.
Ett system för beskattning och avgiftsbeläggning av energi bör därför vara baserat på följande principer. Energiskatt skall tas ut på energiråvaran och betalas lika av alla användare. I fråga om vattenkraft bör dock skatten av praktiska skäl baseras på kraftverkets avgivna nettoeffekt och inte på vattenflöde gånger fallhöjd. All energi bör undantas från mervärdebeskattning. En sådan drabbar konsumentledet och gynnar därigenom producenterna. Det finns, menar näringsutskottet, ingenting som säger att industrins energianvändning skulle vara nyttigare än hushållens. I en värld med knappa resurser behöver inte produktionen stimuleras. I avvaktan på att mervärdeskatten på energi slopas helt bör befrielse från sådan skatt införas tidigare när det gäller förnybara bränslen och kapitalkostnadsandelen i kraftvärmeverk och värmeverk.
Näringsutskottet anser också att förnybara bränslen även i fortsättningen skall vara fria från allmän energiskatt. Energiproducenter som utnyttjar förnybara energiråvaror bör dessutom få i verksamheten inbetald mervärdeskatt restituerad. Elenergi är ingen energiråvara och skall därför inte beskattas. Skatt skall betalas i proportion till förbrukningen av energiråvara och energiråvarans egenskaper. Dessutom har näringsutskottet synpunkter på hur skatteuttaget bör omräknas och anges när det gäller koldioxidskatt. Den frågan återkommer utskottet nu till. Biobränslen, och tills vidare även torv, skall vara befriade från koldioxidskatt. Principen att all energiråvara bör vara beskattad innebär att även uran skall beskattas. Normen för en uranskatt bör vara skatten på det sämsta fossila bränslet, nämligen kol. Detta betyder att tillförd uranergi belastas med en skatt per kWh som svarar mot summan av energiskatt och koldioxidskatt för kol. Eftersom detta ger ett mycket högt pris på elenergi från kärnkraftverk föreslår utskottet att denna skatt införs stegvis under en treårsperiod. När energiråvaror används för icke energiändamål bör de beläggas med samma skatter och miljöavgifter som vid användningen för energiändamål. Även till denna fråga återkommer utskottet i det följande.
Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen anmoda regeringen att lägga fram förslag till energibeskattning enligt de principer som åsyftas i motion 1990/91:N68 (mp) yrkandena 56--61 och 63. Motionen tillstyrks alltså i dessa delar. Övriga här aktuella motioner avstyrks.
5. Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion
Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion -- som börjar med "Näringsutskottet fäster" och slutar med "propositionen (s. 8)" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet ansluter sig till vad moderata samlingspartiet har anfört om miljörelaterad energibeskattning. Genom en sådan får kraftvärmeproduktionen goda konkurrensförutsättningar. Regeringen bör snarast lämna förslag till en sådan energibeskattning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de föreslagna ändringarna i 24 och 25 §§ lagen (1952:262) om allmän energiskatt och i 3 § lagen (1990:582) om koldioxidskatt. Inte heller kan utskottet ansluta sig till motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 68 i ifrågavarande del och yrkande 70 samt motion 1990/91:N90 (s) yrkande 1. Även dessa avstyrks.
6. Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion -- som börjar med "Näringsutskottet fäster" och slutar med "propositionen (s. 8)" bort ha följande lydelse:
Åtgärder för att produktionen av kraftvärme skall främjas är enligt näringsutskottets uppfattning viktiga. De åtgärder i detta syfte som regeringen nu föreslår är emellertid inte ändamålsenliga; förslagen måste därför avvisas. Ett bättre alternativ är, menar utskottet, att alla kraftvärme- och fjärrvärmeanläggningar befrias från mervärdeskatt för den del som avser kapitalkostnaderna. Fjärrvärmeverkens konkurrensförmåga i förhållande till individuell uppvärmning av fastigheter förbättras då liksom konkurrensförmågan för kraftverkens elproduktion i förhållande till kondenskraftverk.
Näringsutskottet tillstyrker med det nu sagda motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 68 i ifrågavarande del och yrkande 70 och avstyrker regeringens förslag till ändringar i 25 och 26 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt såvitt gäller avdrag för bränsle i kraftvärmeverk och i 3 § lagen (1990:582) om koldioxidskatt. I anslutning till motion 1990/91:N90 (s) yrkande1 vill utskottet betona vikten av en kraftfull satsning på biobränsle i kraftvärmeproduktionen.
7. Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor
Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor -- som börjar med "Näringsutskottet tillstyrker" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet anser att skattebefrielsen för avkopplingsbara elpannor bör bibehållas. Under vissa tider på dygnet och vissa tider på året kan överskott på elkraft uppstå. Sådana variationer är ofrånkomliga på grund av den stora andelen vattenkraft och kärnkraft i det svenska elsystemet. Syftet med avkopplingsbara elpannor är att man effektivt skall kunna utnyttja variationer av detta slag i elproduktionen. Härigenom kan miljöfarliga bränslen ersättas.
I konsekvens med att näringsutskottet förordar en i grunden mindre styrande energibeskattning -- som möjliggör användning av överskottsel under lönsamma former utan att konkurrensen snedvrids -- avstyrker utskottet propositionen såvitt gäller 2 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Motion 1990/91:N88 (m) yrkande 14 tillstyrks.
8. Information om koldioxidskatten
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Information om koldioxidskatten -- som börjar med "Näringsutskottet finner" och slutar med "yrkande 62" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet instämmer i vad motionärerna har uttalat om vikten av att energiskatten för olika bränslen och för elkraft kan jämföras. För att hushållningen med energi skall främjas bör brukarna särskilt informeras om skatteuttag per energienhet och per kWh. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd. Med vad nu har anförts tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62.
9. Återföring av koldioxidavgift
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Återföring av koldioxidavgift -- som börjar med "I det" och slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets mening krävs klara styrsignaler till kraftindustrin och elanvändarna. En ökad kostnadsbelastning bör gälla för utsläpp av koldioxid -- men även för utsläpp av andra växthusgaser -- som har uppkommit genom mänsklig aktivitet.
I fråga om koldioxid bör, såsom framgår av motion Sk627 (mp) som behandlas av skatteutskottet, i första hand den nyligen införda skatten från och med den 1 januari 1992 höjas med 10 öre per kg koldioxid och år. Den ändrade skattesatsen bör tillämpas till dess att utsläppen av fossil förbränning påtagligt har minskats. Detta innebär att koldioxidskatten -- som nu uppgår till 25 öre per kg koldioxid -- under år 1992 bör vara 35 öre. Dessutom anser näringsutskottet att skatten bör uppräknas med inflationen. Detta alternativ förutsätter samtidigt att allmän energiskatt tas ut såvitt gäller bränsle, medan däremot den del som gäller elkraft slopas.
Skulle detta krav beträffande skatten på koldioxid inte vinna gehör anser näringsutskottet i andra hand i enlighet med motion N93 yrkande 4 att en avgift på koldioxid bör införas. Avgiften, som bör avse förbränning av alla fossila bränslen, bör uppgå till 25 öre per kg koldioxid. I det nu angivna alternativet förutsätts att skatten på elkraft finns kvar. Därför bör avgiften återbetalas till alla elkraftproducenter som använder fossila bränslen och biobränslen. Återföringen bör ske i proportion till levererad elmängd. Detta innebär att den elenergi som genereras vid kärnkraftverk och vattenkraftverk undantas från sådan återföring av avgiften.
Såsom näringsutskottet har antytt i det föregående har även andra växthusgaser än koldioxid skadliga effekter på klimatet m.m. Därför bör även sådana gaser -- t.ex. metan -- omfattas av punktskatter och avgifter. Kostnadsbelastningen bör i förhållande till den växthuseffekt som gasen genererar vara dubbelt så stor som den som nu gäller för koldioxid. Regeringen bör uppmanas att lägga fram förslag i enlighet med vad som här har sagts. Med det nu anförda tillstyrker utskottet motion 1990/91:93 (mp) yrkande 4.
10. Råtallolja
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Råtallolja -- som börjar med "Våren 1990" och slutar med "huvudsak tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet har förståelse för den uppfattning som kommer till uttryck i de nu behandlade motionerna och som går ut på att den berörda branschen bör kompenseras för den indirekta skatten på råtallolja. Utskottet anser emellertid inte att sådan ersättning bör åstadkommas genom avdrag för skatt eller liknande skattelindring. Alla fossila bränslen som kan användas för energialstring bör enligt utskottets mening vara skattebelagda. I stället bör köpare av råtallolja som används för industriell förädling kompenseras i särskild ordning genom ett restitutionssystem. Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag till bestämmelser av denna innebörd. I detta avseende delar näringsutskottet den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1990/91:Sk630 (s). Synpunkterna om befrielse från skatt kan emellertid utskottet inte ansluta sig till, varför denna motion liksom motion 1990/91:Sk720 (c) avstyrks.
11. Energiintensiv industri
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Energiintensiv industri -- som börjar med "Näringsutskottet anser" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet finner förslaget i motion 1990/91:68 (mp) yrkande 65 om ett restitutionssystem för den energiintensiva industrin väl värt att ta fasta på. Under förutsättning att ett system för energibeskattningen som innebär att all energiskatt tas ut på energiråvaran införs -- vilket utskottet har förespråkat i det föregående -- kommer detta att medföra konsekvenser för den del av den energiintensiva industrin som möter konkurrens på världsmarknaden.
I lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt finns bestämmelser som innebär möjlighet för regeringen att medge nedsättning för visst företag. Den nuvarande tillämpningen av dessa bestämmelser -- som innebär att den sammanlagda energiskatten på elkraft och bränslen har begränsats till 1,7% av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade försäljningsvärde fritt fabrik -- blir enligt utskottets mening tekniskt komplicerad. Reglerna är vidare ineffektiva när det gäller att uppnå målet att energihushållningen skall stimuleras. Den nuvarande ordningen bör därför ersättas med ett system genom vilket den del av den energiintensiva industrin som möter internationell konkurrens får ersättning för viss del av den kostnadsbelastning som skatterna utgör. Ersättningen bör beräknas på basis inte av det enskilda industriföretagets skattebelastning utan av den berörda branschens genomsnittliga skattebelastning. Den bör utgå per producerad enhet.
Näringsutskottet anser att den nu verksamma utredningen om nedsättning av energiskatter genom tilläggsdirektiv bör ges i uppdrag att utreda det nu föreslagna restitutionssystemet. Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta härom. Med det nu sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:N68 (mp) yrkandena 64 och 65.
12. Återbetalning av elskatt
Karin Falkmer (m), och Bertil Danielsson (m) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Återbetalning av elskatt -- som börjar med "Enligt näringsutskottets" och slutar med "har anförts" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets mening är det av moderata samlingspartiet i bl.a. motion 1990/91:N88 föreslagna systemet för energibeskattning väl ägnat att främja en utveckling av vindkraftsproduktionen. Med en miljörelaterad energibeskattning, där nuvarande punktskatter omvandlas till en beskattning av koldioxidutsläppen, skulle vindkraften inte belastas med vare sig elskatt eller någon annan punktskatt. Några insatser härutöver finner utskottet inte erforderliga.
13. Återbetalning av elskatt
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Återbetalning av elskatt -- som börjar med "Enligt näringsutskottets" och slutar med "har anförts" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning utesluter inte ett system med återbetalning av elskatten till elleverantören att även ett system med investeringsbidrag tillämpas.
Det är, menar utskottet, nödvändigt att statsmakterna nu vidtar ändamålsenliga åtgärder för att en snabb och kraftig utbyggnad av vindkraftsproduktionen skall kunna komma till stånd. Vid produktion i större skala är kostnaden för vindkraft konkurrenskraftig jämfört med annan ny elproduktion. Skulle man därtill väga in kostnaderna för miljöeffekter blir vindkraften ekonomiskt överlägsen. Riksdagen bör därför besluta att elskatten -- som för närvarande uppgår till mellan 5 och 7,2 öre per kWh beroende av område och brukarkategori -- skall återgå till den som levererar elenergi från vindkraftverk. Motion 1990/91:73 (v) yrkande 11 tillstyrks med vad här har anförts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Motionerna6 Motioner som väckts med anledning av propositionen6 Motioner som väckts under den allmänna motionstiden7 Yttrande från annat utskott11 Utskottet11 Inledning11 Riktlinjerna för energibeskattningen 12 Kraftvärme14 Avkopplingsbar el16 Fjärrvärme16 Energiintensiv industri17 Små kraftverk18 Råtallolja19 Motorsågsbränsle21 Bensincheckar till utländska turister22 Hemställan22 Reservationer25 1. Riktlinjerna för energibeskattningen (m)25 2. Riktlinjerna för energibeskattningen (c)27 3. Riktlinjerna för energibeskattningen (v)28 4. Riktlinjerna för energibeskattningen (mp)29 5. Svavelskatten (m)31 6. Svavelskatten (mp)32 7. Kraftvärme (m)32 8. Kraftvärme (mp)33 9. Avkopplingsbar el (m)34 10. Fjärrvärme (m)34 11. Fjärrvärme (c)35 12. Fjärrvärme (v)36 13. Energiintensiv industri (c)36 14. Energiintensiv industri (mp)36 15. Råtallolja (m)37 16. Motorsågsbränsle (c)37 Bilaga Näringsutskottets yttrande 1990/91:NU12y39