Energipolitiska frågor
Betänkande 1991/92:NU25
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU25
Energipolitiska frågor
Innehåll
1991/92 NU25
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1991/92:97 om främjande av biobränsleanvändningen (jordbruksdepartementet),
dels proposition 1991/92:100 bilaga 10 (jordbruksdepartementet) littera J (biobränslen),
dels proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet) littera H (energi) utom vad gäller punkterna 5--8,
dels de två motioner som har väckts med anledning av proposition 1991/92:97,
dels -- helt eller delvis -- 26 motioner i energifrågor från allmänna motionstiden.
Utskottet behandlar proposition 1991/92:133 om en elmarknad med konkurrens jämte motioner i betänkandet 1991/92:NU30.
Jordbruksutskottet har avgivit yttrande (1991/92:JoU6y) över proposition 1991/92:97 jämte motioner (bilaga).
En skrivelse har inkommit från Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO).
Sammanfattning
Regeringens förslag om anslag m.m. på energiområdet framlagda dels i budgetpropositionen, dels i en proposition om främjande av biobränsleanvändningen tillstyrks på samtliga punkter. Utskottet avstyrker alla motioner. Vid betänkandet har fogats tre reservationer; en (s) gäller riktlinjerna för energipolitiken, två (nyd) avser kärnkrafts- resp. vindkraftsproduktion.
Proposition 1991/92:97
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås att 625 milj.kr. skall anvisas för främjande av ökad användning av biobränslen. Medlen skall finansiera olika statliga stöd till bl.a. demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. Avsikten är att en särskild programstyrelse inom närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall administrera stödet. Enligt regeringens uppfattning markeras därigenom insatsernas särställning samtidigt som en effektiv samordning med andra insatser på detta område uppnås.
Förslag
Regeringen föreslår -- efter föredragning av jordbruksminister Karl Erik Olsson -- att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om ett stöd för utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen m.m.
Vidare föreslås att riksdagen till (J 3) Främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 625 000 000 kr.
Proposition 1991/92:100 bilaga 10
I proposition 1991/92:100 bilaga 10 (jordbruksdepartementet) framläggs förslag om anslag m.m. under nionde huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Regeringen föreslår -- efter föredragning av jordbruksminister Karl Erik Olsson -- under här angivna rubriker följande:
J 1. Bioenergiforskning (s.94f.) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtagande om 35000000 kr. för budgetåret 1993/94, 30000000 kr. för budgetåret 1994/95, 25000000 kr. för budgetåret 1995/96, 20000000 kr. för budgetåret 1996/97, 15000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 10000000 kr. för budgetåret 1998/99, 2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 48930000 kr.
J 2. Bidrag för ny energiteknik (s.95) att riksdagen till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200000000 kr.
Proposition 1991/92:100 bilaga 13
I proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Under här angivna rubriker föreslås:
Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät (s.112--117) att riksdagen 1. godkänner en utökning av investeringsplanen med 30 milj.kr. och en ökning av upplåningsbehovet med 20 milj.kr. för affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1991/92, 2. godkänner att affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit får uppta riksgäldslån, utöver upplåning för investeringsändamål, om högst 100 milj.kr., 3. godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, 4. godkänner finansieringsplan för affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, 5. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 milj.kr., 6. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 milj.kr.
Verksamheten vid Trollhätte kanalverk (s.117--119) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 för Trollhätte kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom en ram om 20 milj.kr., 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna borgen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanalverks verksamhetsområde inom en ram om 20 milj.kr., 3. godkänner investerings- och finansieringsplan för Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört.
H 1. Elsäkerhet m.m. (s.119--121) att riksdagen till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.
H 2. Statens elektriska inspektion (s.121f.) att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 14421000 kr.
H 3. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet (s.122--124) att riksdagen 1. med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta belopp på 1000000000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, 2. till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
H 4. Energiforskning (s.124--126) att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för energiforskningen, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 200000000 kr. för budgetåret 1993/94, 170000000 kr. för budgetåret 1994/95, 140000000 kr. för budgetåret 1995/96, 110000000 kr. för budgetåret 1996/97, 80000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 40000000 kr. för budgetåret 1998/99, 3. till Energiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 280764000 kr.
H 9. Täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s.128f.) att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
H 10. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi (s.129f.) att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 150000000 kr.
H 11. Insatser för ny energiteknik (s.130f.) att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 170000000 kr.
Riksdagen bereds vidare (s. 109--112) tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om de energipolitiska programmen och utvecklingen av energisystemet.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1991/92:97 är följande:
1991/92:N29 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på det särskilda stödet för utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen.
1991/92:N30 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på biobränslestödets användning, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av stöd till biogasproduktion, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nya aktörer för biobränsleproduktion, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småskaliga vedeldade pannor, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att utveckla biobränsleproduktion som ej hotar skogsmarkens näringsbalans, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av fortsatt försöksverksamhet vid Studsvik, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter att skapa ny sysselsättning, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om programstyrelsens sammansättning, 9. till främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisar 500000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 1125000000 kr.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (40) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utveckling av energipolitiken.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gynna användning av elkraft och planera med fortsatt drift av existerande kärnkraftverk, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta utveckling, effektökning och förbättring av existerande kärnkraftverk, 12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge svensk industri möjlighet att få energi till konkurrenskraftiga priser.
1991/92:N263 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till ändringar av bestämmelserna för registrering av elektrisk materiel.
1991/92:N401 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vinstmedel från vattenkraftsproduktion till stöd åt regional utveckling.
1991/92:N402 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast förelägger riksdagen förslag i enlighet med vad i motionen anförts om återförande av vinstandel för producerad vattenkraftsel till kommuner och län där vattenkraften produceras.
1991/92:N403 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på att restoljor omhändertas inom landet, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restriktioner mot export av restoljor mot bakgrund av negativ påverkan på miljön i det egna landet.
1991/92:N404 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel från vattenkraften för regional utveckling av Norrlands inland.
1991/92:N405 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla ett alternativt energisystem för transportsystemet och för uppvärmningssystemet, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för att på sikt utveckla etanolproduktion baserad bl.a. på socker, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla ett biogasbaserat uppvärmningssystem samt att inleda försök med omvandling av biogas till etanol, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd för att utveckla oljeväxtforskningen samt för att i regionen stödja uppbyggnaden av en växtoljebaserad omestringsanläggning för tillverkning av miljövänlig vegetabilisk "dieselolja", 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla tryckfärgstillverkning ur vegetabilisk olja, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla metoder för att kostnadseffektivt omvandla skogsavfall, lövmassa etc. till etanol.
1991/92:N406 av Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de norrländska vattenkraftsregionerna skall få del i vattenkraftens övervinster.
1991/92:N408 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida etanolframställning i Norrköping.
1991/92:N410 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för etanolproduktion.
1991/92:N411 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) [skall ges] i uppdrag att starta försöksverksamhet med solcellsuppvärmda bostadshus.
1991/92:N413 av Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till utveckling av Norduppland som försöksområde för miljö- och energiteknik.
1991/92:N414 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (båda nyd) vari yrkas att riksdagen 1. beslutar om att ej ge ytterligare medel för forskning och utbyggnad av vindkraft som energikälla, 2. beslutar upphäva lagen om avveckling av kärnkraften, 3. beslutar tillåta fortsatt utbyggnad och effektivisering av kärnkraften, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om export av svensk elkraft.
1991/92:N415 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en parlamentarisk avvecklingskommitté.
1991/92:N416 av Åke Selberg och Karl Hagström (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om torv som inhemskt förnybart biobränsle.
1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. hos regeringen begär förslag om en nationell energieffektivitetsplan, 4. hos regeringen begär en avvecklingsplan för kärnkraften, i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. som sin mening ger regeringen till känna att Barsebäcksverket skall vara det första kärnkraftverket som tas ur drift, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell avveckling av kärnkraften, 9. hos regeringen begär förslag så att produktionen och konsumtionen av biobränslen gynnas, med målet att biobränsleandelen av energikonsumtionen kraftigt ökar, 10. hos regeringen begär förslag om en tidsplan för vindkraftens utveckling som garanterar en utbyggnad så att vindkraftens andel av energikonsumtionen kraftigt ökar, 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete med Norge om vågenergi med mål att vågenergins andel av energikonsumtionen kraftigt ökar, 12. hos regeringen begär förslag om en plan för minskning av användandet av kol, 13. hos regeringen begär förslag till en tidsplan för utveckling av solenergin så att solenergins andel av energikonsumtionen kraftigt ökar, 14. hos regeringen begär en tidsplan för avveckling av bensin, diesel och olja som bränsle.
1991/92:N420 av Göran Magnusson och Margareta Israelsson (bådas) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av stimulansåtgärder för biogasprojekt som medverkar till att hålla odlingslandskapet öppet.
1991/92:N421 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att fullborda landsbygdens elektrifiering.
1991/92:N422 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs som leder till att olika departement och förvaltningar samordnar sina beslut och sin verksamhet så att de olika jordbruks-, miljö- och energimålen uppfylls.
1991/92:N423 av Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att torven blir klassad som biobränsle, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att torvuttaget inte får överskrida tillväxten, 3. beslutar att torv skall berättiga till investeringsstöd för kraftvärmeproduktion.
1991/92:N424 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rådgivning inom vind- och vattenkraftsområdet.
1991/92:N425 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av bullerlagstiftning för vindkraftverk.
1991/92:N428 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om torvens betydelse för den framtida energiförsörjningen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att torven blir betraktad och klassad som biobränsle.
1991/92:N429 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (båda kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en återbäring av elskatten med förslagsvis 1öre per kWh till de vattenkraftsproducerande länen för att användas till att stimulera infrastruktursatsningar och andra utvecklingsprojekt i regionerna.
1991/92:A481 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen hos regeringen begär förslag om återföring av vattenkraftsmedel enligt vad som i motionen anförts.
Utskottet
Riktlinjer för energipolitiken
Riksdagen antog våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40 s. 52 f.) riktlinjer för den långsiktiga energipolitiken, grundade på en överenskommelse mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Riktlinjerna innebär bl.a. följande: Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är konkurrenskraftiga med dem som gäller i omvärlden. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv energihushållning. Frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad -- senast år 2010 enligt riksdagens uttalande år 1980 -- blev inte föremål för förnyad prövning eller nytt ställningstagande under överläggningarna som föregick överenskommelsen.
Hösten 1991 anförde den nytillträdande regeringen följande om energipolitiken i regeringsförklaringen (RD 1991/92:6 s. 11):
Energipolitiken är av stor betydelse för möjligheten till en hållbar ekonomisk tillväxt, men den styrs också av starka miljöhänsyn. Den s.k. energiöverenskommelsen ligger fast. Omställningen av energisystemet måste, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elkraft. Det är viktigt att Sverige har internationellt konkurrenskraftiga elpriser.
I två motioner har frågor om energipolitikens inriktning från mer allmänna utgångspunkter tagits upp.
Den stora uppgiften för de kommande två decennierna är att avveckla kärnkraften och att stimulera en fortsatt minskning av användningen av fossila bränslen, heter det i motion 1991/92:Jo612 (s). Med tillfredsställelse noterar motionärerna att regeringen har anfört att energiöverenskommelsen från år 1991 skall ligga fast. Såvitt gäller industrins energiskatter bör de incitament som har skapats genom nuvarande energi- och miljöskatter inte störas alltför mycket, betonas det. Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande om fortsatt utveckling av energipolitiken i linje med vad de har anfört.
Energiskatterna är i fokus för intresset i motion 1991/92:Jo645 (nyd). Svensk industri bör ges möjlighet att anskaffa energi till konkurrenskraftiga priser, anser motionärerna och föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande med denna innebörd.
Regeringen har nyligen i kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150) lagt fram förslag om ändrad energibeskattning. Förslaget, som bl.a. går ut på att industrins skattebelastning skall minska och att energiskatterna för hushållen skall öka, behandlas inte ytterligare i detta betänkande.
Utskottet anser -- i likhet med regeringen -- att energiöverenskommelsen skall ligga fast. Med hänsyn härtill och till vad som i regeringsförklaringen i övrigt har sagts om energipolitiken avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Jo612 (s) och 1991/92:Jo645 (nyd), båda i nu berört avseende.
Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m.
I riksdagens beslut våren 1991 om energipolitiken betonades vikten av att riksdagen och regeringen har möjlighet att bedöma resultaten av insatserna dels för energihushållning, dels för tillskapande av ny kraft- och värmeproduktion. Det förutsattes att de resultat som uppnås genom de energipolitiska programmen årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har till regeringen överlämnat en redovisning, Energirapport 1991, med bl.a. en bedömning av elproduktionens utveckling under 1990-talet. Rapporten, som har remissbehandlats, innefattar även en presentation av pågående insatser för ny kraft- och värmeproduktion och för en effektivare energianvändning. NUTEK anser att resultaten av de energipolitiska program för omställning och utveckling av energisystemet som infördes den 1 juli 1991 ännu inte kan bedömas.
Regeringen anför i budgetpropositionen att den delar NUTEK:s uppfattning när det gäller möjligheten att nu bedöma de energipolitiska programmen och meddelar sin avsikt att noga följa utvecklingen i syfte att återkomma med en utförligare redovisning i 1993 års budgetproposition.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen har anfört i denna del.
Energiforskning
I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 124--126) föreslås att riksdagen skall godkänna de angivna riktlinjerna för energiforskningen. Programmet för energiforskning bör, anförs det, under nästa budgetår bedrivas i huvudsak i enlighet med riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 (bet. 1989/90:NU40) och det energipolitiska beslutet våren 1991 (bet. 1990/91:NU40). Regeringen anmäler att ärenden som gäller biobränslen enligt departementsförordningen (1982:1177, ändrad senast 1991:1468) numera föredras av chefen för jordbruksdepartementet.
Vidare begärs att riksdagen skall bemyndiga regeringen att inom angivna ramar under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomiska förpliktelser för vart och ett av budgetåren 1993/94--1998/99 i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet. För budgetåret 1992/93 föreslås ett reservationsanslag på ca 281 milj.kr.
Utskottet godkänner regeringens förslag i nu nämnt avseende.
Det föreslås också i budgetpropositionen (bil. 10 s. 94 f.) att riksdagen på motsvarande sätt skall bemyndiga regeringen att under vart och ett av budgetåren 1993/94--1998/99 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet. För budgetåret 1992/93 föreslås ett anslag om ca 49 milj.kr. till bioenergiforskning. Från detta anslag anvisas medel inom ramen för energiforskningens huvudprogram. Inom biobränsleteknikområdet lämnas stöd till forskning och utveckling som rör produktion och distribution av trädbränslen, energiskog, avfall och biogas. Även energirelaterad transportforskning ingår liksom den forskning om förbränning och förgasning, som för närvarande sker hos Studsvik AB. Bioenergiforskningen bör under nästa budgetår bedrivas i huvudsak i enlighet med riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990, anför regeringen.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag.
Utveckling och introduktion av ny energiteknik
Energiteknik
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 130 f.) föreslås även anslag till insatser för ny energiteknik. Enligt energiöverenskommelsen våren 1991 skall medel för ändamålet anvisas årligen under en femårsperiod. Från anslaget överförs medel till energiteknikfonden. Vidare betalas över anslaget utgifter för stöd enligt förordningen (1991:1099) om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet, m.m. Enligt nu gällande regler lämnas investeringsbidrag till tre ändamål, nämligen kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmeanläggningar. Stödet till kraftvärmeproduktion föreslås fortsättningsvis bli anvisat över jordbruksdepartementets huvudtitel (se i det följande). För stöd till kvarvarande ändamål beräknar regeringen medel om 170 milj.kr. avseende budgetåret 1992/93.
Utskottet tillstyrker också detta förslag till anslag.
Biobränsleteknik
Bidrag för ny energiteknik
Som nyss har nämnts beslöt riksdagen våren 1991 om ett stöd för investeringar i nya anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen och åtgärder för att förbättra konkurrenskraften för befintliga anläggningar för kraftvärmeproduktion baserad på biobränslen. I budgetpropositionen (bil. 10 s. 95) föreslås ett anslag på 200 milj.kr. för kommande budgetår.
Även detta förslag tillstyrks av utskottet.
Främjande av biobränsleanvändningen
I enlighet med energiöverenskommelsen tillkallades våren 1991 en kommission, biobränslekommissionen (I 1991:01), med uppgift att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Kommissionen förutsätts redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 juni 1992.
Kommissionen skulle enligt sina direktiv (dir. 1991:11) med förtur redovisa överväganden och förslag om samordning och förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. Hösten 1991 avlämnade kommissionen sitt delbetänkande (SOU 1991:93) El från biobränslen. I betänkandet föreslås riktlinjer för de särskilda medel för utvecklingsinsatser för biobränslen -- 625 milj.kr. -- som beräknades i energiöverenskommelsen. Avgörande vid fördelningen av medlen bör vara, anser kommissionen, teknikens potential för elproduktion med god ekonomi och hög verkningsgrad; anläggningens storlek bör därmed inte fälla utslaget. Vidare bör tillgång finnas till en kommersiell teknik som är lämpad för de olika effektintervall där det finns värmeunderlag av någon betydelse. Enligt kommissionens uppfattning bör riskspridning ske genom att stödet fördelas på mer än en teknisk lösning.
I proposition 1991/92:97 lägger regeringen fram förslag om ett tidsbegränsat stöd om totalt 625 milj.kr. för utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen, m.m. Regeringen ansluter sig till kommissionens bedömningar och förslag när det gäller stödets inriktning. Särskilt betonas vikten av att stödinsatserna koncentreras till ett mindre antal projekt; en stark uppsplittring försvagar effekten av stödet och hindrar en positiv utveckling. Det är angeläget, anförs det vidare, att basen för teknikutveckling breddas, t.ex. till kommunala energiverk och skogsindustrin. Till bl.a. denna fråga förutsätts kommissionen återkomma i sitt slutbetänkande, påpekar regeringen.
Administrationen av det nya stödet bör, enligt regeringens uppfattning, knytas till NUTEK. Vidare bör stödinsatserna utgöra ett eget program. Beslut i stödärenden bör fattas i en programstyrelse, anför regeringen, som också förordar att hög teknisk och industriell kompetens skall finnas representerad i styrelsen.
Regeringens förslag innebär en alltför defensiv hållning till teknikutvecklingsfrågor, heter det i motion 1991/92:N29 (kds). Stödet bör snarare inriktas på många, enkla och småskaliga anläggningar som på marknadsmässiga villkor kan kopplas in på ett elnät, anser motionären. En sådan ordning skulle möjliggöra uppbyggnaden av en elproduktion för lantbrukare som är inriktade på omställning till energigrödor; de kan därigenom få avsättning för egenproducerade biobränslen. Riksdagen borde göra ett uttalande med denna innebörd.
Kritik av närbesläktad art kommer till uttryck i motion 1991/92:N30 (v). Även småskaliga projekt av okonventionell karaktär för annat än elproduktion borde bli stödberättigade, anser motionärerna och begär att riksdagen skall uttala sig till förmån för en sådan inriktning. Förslag av mer övergripande karaktär framförs i motion 1991/92:N419 (v). Användningen av biobränslen kan enligt motionärernas uppfattning öka med 80 TWh; för närvarande produceras ca 60 TWh på basis av sådana bränslen. De anser att riksdagen hos regeringen skall begära förslag så att produktionen och konsumtionen av biobränslen gynnas med målet att biobränsleandelen av energikonsumtionen kraftigt ökar.
De invändningar mot förslaget i propositionen som framförs i motionerna 1991/92:N29 (kds) och 1991/92:N30 (v) och som går ut på att stödet i alltför liten utsträckning är inriktat på småskalig teknik bemöts av jordbruksutskottet i dess yttrande (1991/92:JoU6y) till näringsutskottet. Jordbruksutskottet åberopar därvid vad som anförs i propositionen om utgångspunkten att biobränslena skall lämna ett betydande bidrag till elproduktionen redan från omkring år 2000 och att detta bidrag skall kunna öka successivt. En sådan teknikutveckling måste härvid främjas som medger att de möjligheter till kommersiell produktion som kan finnas blir optimalt utnyttjade. Det särskilda stödet bör därför inriktas främst på teknik som är lämpad för anläggningar i de storleksintervall där huvuddelen av potentialen för kraftvärmeproduktion från biobränslen finns, anförs det. Enligt jordbruksutskottets uppfattning finns det inte något motsatsförhållande mellan de riktlinjer för stödet som anges i propositionen och det förslag som framförs i motion 1991/92:N29 (kds) om utvecklingen av småskalig teknik. Därför, menar jordbruksutskottet, bör några bestämda storleksgränser inte sättas som villkor för stöd.
Inte heller näringsutskottet anser det vara lämpligt att fastställa bestämda storleksgränser för stödet. De riktlinjer som anges av biobränslekommissionen -- och som regeringen har ställt sig bakom -- är enligt näringsutskottets mening ändamålsenliga. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:N29 (kds) och 1991/92:N30 (v), den senare i här berört avseende. Med hänvisning till det arbete som ännu återstår för biobränslekommissionen i fråga om att föreslå ytterligare åtgärder för främjande av biobränsleanvändningen avstyrker utskottet även motion 1991/92:N419 (v) såvitt den gäller krav på gynnande av biobränslen.
I motion 1991/92:N30 (v) berörs även sammansättningen hos den föreslagna programstyrelsen. I denna bör inte bara teknisk och industriell kompetens vara representerad -- såsom regeringen har förordat -- utan även kompetens som innefattar miljöteknik, naturvård och småskalig teknik, hävdar motionärerna och föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
Jordbruksutskottet förutsätter att programstyrelsen kommer att präglas av såväl hög teknisk och industriell kompetens som stor kunskap om miljö- och naturvårdsfrågor. Vidare bör kunskap finnas om bl.a. småskalig teknik, anför jordbruksutskottet och erinrar samtidigt om att programstyrelsen torde vara oförhindrad att anlita konsulter och särskild expertis.
Näringsutskottet kan för sin del ansluta sig till jordbruksutskottets uppfattning såvitt gäller administrationen av stödet. Något uttalande av riksdagen i frågan ter sig dock inte motiverat; motion 1991/92:N30 (v) avstyrks därmed i berörd del.
I nyssnämnda motion tas även upp en rad andra frågor, som i varierande utsträckning har beröring med det framlagda förslaget till riktlinjer för stödet. Motionärerna efterlyser nya aktörer i biobränsleproduktionen; det är inte givet att Vattenfall AB och Sydkraft AB är de mest lämpade företagen att utveckla småskaliga tekniker, heter det. Vidare anser motionärerna att biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion knappast utgör ett alternativ vid glesare bebyggelse. De pekar därför på behovet av stimulans till utvecklingen av småskalig teknik med bättre miljöegenskaper; det är främst vedeldning i villapannor som motionärerna här åsyftar. De befarar också att en ökad biobränsleproduktion -- i den mån denna innebär s.k. totalavverkning -- hotar skogsmarkens näringsbalans. Resurser borde därför avsättas för ett forsknings- och utvecklingsarbete när det gäller skogsråvara för att finna optimala -- inte maximala -- uttagsnivåer, anförs det. Även möjligheten till sysselsättningsskapande effekter av biobränslefrämjande insatser bör beaktas, hävdar motionärerna och föreslår att riksdagen skall göra uttalanden till regeringen i nu angivna avseenden.
I biobränslekommissionens återstående uppgifter ingår bl.a. att lägga fram förslag som främjar en ökad kommersiell användning av biobränslen. Bedömningen av biobränslenas roll för el- och värmeförsörjningen skall omfatta såväl skogsbränslen och energigrödor som vissa sorterade avfallsfraktioner. Kommissionen skall även bedöma risken för såväl direkta som indirekta miljöeffekter av ökad biobränsleanvändning och utforma sina förslag med utgångspunkt i att de samlade negativa effekterna för miljön skall bli så små som möjligt.
I sin kommentar till de nu aktuella yrkandena betonar jordbruksutskottet vikten av effektiva insatser för att en ökad energiproduktion med förnybara bränslen skall möjliggöras. Avvecklingen av kärnkraften förutsätter en successiv utveckling mot ett energisystem som i huvudsak är baserat på varaktiga, förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan, fortsätter jordbruksutskottet. Resultatet av kommissionens arbete kan förväntas ge ökade möjligheter att i allt väsentligt tillgodose syftet med de nu berörda motionsyrkandena.
Näringsutskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion 1991/92:N30 (v) även i här aktuella delar.
Anslag
Som har framgått i det föregående föreslår regeringen ett anslag på 625 milj.kr. till främjande av biobränsleanvändningen. Stödet bör, enligt regeringens uppfattning, begränsas i tiden till högst fem år; det kommer därmed att i huvudsak sammanfalla med perioden för investeringsstöd till anläggningar för kraftvärmeproduktion för biobränslen. Hela beloppet föreslås bli anvisat för budgetåret 1992/93. Regeringen anser att stödet bör utformas på ungefär samma sätt som stödet från energiteknikfonden.
Medelstilldelningen är otillräcklig, hävdas det i motion 1991/92:N30 (v). Motionärerna föreslår därför att anslaget ökas med 500 milj.kr. Härutöver borde resurser kunna anskaffas genom att andra finansiärer erbjuds samarbete kring olika projekt, heter det vidare.
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt regeringens förslag om anslag.
Näringsutskottet konstaterar att den föreslagna nivån på stödet överensstämmer med vad som beräknades i energiöverenskommelsen. Utskottet godtar regeringens förslag; därmed avstyrks motion 1991/92:N30 (v) i här behandlat avseende.
Effektivare energianvändning
Våren 1991 antog riksdagen ett femårigt program för effektivare energianvändning. Det ersatte ett tidigare program som riksdagen fattade beslut om våren 1988. Genom 1991 års beslut utvidgades stödet till att omfatta all energieffektiv teknik.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 129 f.) anförs att verksamheten med energihushållning bör fortsätta i enlighet med det av riksdagen godkända programmet. Regeringen föreslår att 150 milj.kr. skall anvisas för budgetåret 1992/93.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om medel.
En nationell energieffektivitetsplan efterlyses i motion 1991/92:N419 (v). Med ett ökat sparande och en höjd energieffektivitet kan, enligt motionärernas mening, en energibesparing om 80 TWh uppnås. De anser att detta är den faktor i energisystemet som har störst utvecklingspotential. När det gäller byggnormer är kraven högt ställda men det saknas ett systemtänkande som går ut på en energiminskning i alla led, anförs det.
Enligt energiöverenskommelsen från våren 1991 skall förslag till ytterligare åtgärder föreläggas riksdagen i det fall att insatserna för energieffektivisering bedöms som otillräckliga vid omställningen av energisystemet. Redovisning skall, som redan har nämnts, ske årligen i budgetpropositionen. En redogörelse för gjorda insatser för en effektivare energianvändning förutses ingå i 1992 års energirapport från NUTEK.
Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motion 1991/92:N419 (v) såvitt här är i fråga.
Energitillförsel
Fossila bränslen
Kolets andel av användningen av energislagen bör minskas från 30 TWh till 15 TWh fram till år 2010, heter det vidare i motion 1991/92:N419 (v). Riksdagen borde hos regeringen begära förslag om en tidsplan för en sådan minskning av kolanvändningen. En motsvarande begäran avseeende bensin, dieselolja och eldningsolja återfinns i samma motion. Motionärerna anser att användningen av bensin och dieselolja bör sänkas från 100 TWh till 20 TWh fram till år 2010; för eldningsolja borde motsvarande reduktion ske från 100 TWh till 30 TWh.
Med hänvisning till riktlinjerna för energipolitiken avslog riksdagen våren 1991 (bet. 1990/91:NU40 s. 107) yrkanden i tre motioner (m; v; mp) som gick ut på att de skadliga effekterna av koldioxidutsläpp från fossila bränslen skulle minskas. Den strategi för minskad klimatpåverkan som var resultatet av trepartiöverenskommelsen är väl ägnad att tillgodose kravet på en energipolitik som utgår från vad natur och miljö kan bära, anförde utskottet. Två reservationer (m; v, mp) avgavs.
Förutom energihushållningsåtgärder kräver en avveckling av fossila bränslen att det skapas ersättningsenergi, exempelvis genom biobränslen. Såsom har framgått i det föregående undersöks förutsättningarna för ökad användning av biobränslen av biobränslekommissionen. Med hänvisning till vad som nu har sagts avstyrker utskottet motion 1991/92:N419 (v) i här aktuell del.
Vid förädling av råolja till lågsvavlig eldningsolja, gasol och liknande produkter uppstår restprodukter med höga halter av bl.a. svavel, tungmetaller och klorerade kolväten. Sådana s.k. restoljor kan blandas med lättare produkter, t.ex. dieselolja. Utblandade restoljor exporteras av raffinaderiföretaget Skandinaviska Raffinaderi AB (Scanraff) till bl.a. Storbritannien för användning som eldningsolja. Vattenfall -- som den 1januari 1992 har ombildats till aktiebolag, Vattenfall AB -- har projekterat ett kraftverk intill Scanraffs anläggning i Brofjorden i Lysekils kommun. I kraftverket, vars effekt avsågs uppgå till 400 MW, ämnade Vattenfall testa och demonstrera ny teknik -- förgasning med kombicykel för elproduktion -- genom vilken man på ett från miljösynpunkt skonsamt sätt skulle kunna utnyttja sådana restoljor som bränsle. Vattenfall har emellertid nyligen beslutat att projektet för närvarande saknar aktualitet; den starka kraftbalansen -- och det därav föranledda lägre priset på elkraft -- uppges vara den främsta orsaken. Samtidigt framhålls att kraftverket kan komma till stånd på sikt.
I motion 1991/92:N403 (fp) understryks vikten av att planerna på kraftverket fullföljs; motionären begär att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som i motionen har anförts om kravet på att restoljor skall omhändertas inom landet. Riksdagen borde också göra ett uttalande om restriktioner när det gäller export av restoljor, anser motionären och hänvisar till de miljöeffekter som uppkommer i Sverige som en följd av förbränningen i importlandet.
En liknande motion (v) -- som gick ut på att frågan om ersättande av kol med förgasade restoljor borde utredas -- avslogs av riksdagen våren 1991. Utskottet hänvisade (bet. 1990/91:NU40) till Vattenfalls investeringsplaner och den ytterligare prövning av projektet i Brofjorden som Vattenfall förutsattes göra.
Enligt förordningen (1985:841) om miljöfarligt avfall får avfall exporteras endast om det kan visas att avfallet slutligt kommer att omhändertas på ett sätt som från hälso- och miljösynpunkt hade varit godtagbart om det hade omhändertagits i Sverige. Tillstånd ges av statens naturvårdsverk.
Scanraff betraktar inte de restoljor som uppkommer i processen som miljöfarligt avfall. Efter utblandningen kan de användas som eldningsolja och utgör därmed en handelsvara. Scanraff har därför inte ansökt om exporttillstånd hos naturvårdsverket.
Regeringen beslutade våren 1990 att en särskild utredare (M 1990:04; tekn.dr. Rune Olsson) skulle tillkallas med uppgift att utreda vissa frågor rörande miljöfarligt avfall m.m. I uppgiften (dir. 1990:45) ingår bl.a. att klarlägga olika möjligheter för omhändertagande av miljöfarligt avfall. Med miljöfarligt avfall avses främst kemiskt industriavfall, oljeavfall och annat kemiskt avfall. Utredningen förutses vara slutförd vid utgången av år 1992. Utskottet har inhämtat att frågor med anknytning till den nu aktuella kommer att behandlas av utredningen.
Den s.k. Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter av farligt avfall, som har ratificerats av bl.a. Sverige, träder i kraft den 5 maj 1992. Konventionen kan innebära ökade möjligheter att förhindra handel med avfall av det slag som restoljorna är exempel på.
Riksdagens beslut (prop. 1990/91:87, bet. NU38) att omvandla affärsverket Vattenfall till ett aktiebolag, Vattenfall AB, innebär bl.a. att ansvaret för beslut om bolagets investeringar vilar på bolaget och dess styrelse.
Utskottet delar de farhågor för restoljornas skadlighet för miljön som kommer till uttryck i den nu berörda motionen. Med hänvisning till de överväganden som förestår i utredningen om miljöfarligt avfall och vad utskottet i övrigt har anfört avstyrks emellertid motion 1991/92:N403 (fp).
Torv
Torv är beteckningen på ett biologiskt mer eller mindre nedbrutet växtmaterial. Återbildningen sker långsamt. Sedan länge pågår en debatt om huruvida torv skall anses vara fossilt bränsle eller biobränsle och sålunda en form av förnybart bränsle. Om torv skulle klassificeras som biobränsle skulle detta innebära att den omfattades av visst statligt stöd, främst det investeringsstöd till biobränsleeldade kraftvärmeverk som riksdagen beslutade om våren 1991. Enligt lagen (1990:582) om koldioxidskatt tas sådan skatt inte ut på biobränslen, avfall, torv samt metanol och etanol. I den proposition (prop. 1989/90:111) som låg till grund för beslutet om dessa undantag meddelades att den fortsatta skattebefrielsen för torv skulle utredas.
I tre motioner begärs att torv skall klassificeras som biobränsle. Torv erbjuder den kanske största tillväxtpotentialen under den närmaste tioårsperioden, heter det i motion 1991/92:N416 (s). Så länge uttaget inte överskrider tillväxten kan torv betraktas som förnybart; förbränningen av torv skulle därmed inte ge något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.
Tidigare beslut om investeringsstöd för biobränslen vid kraftvärmeproduktion inger stor osäkerhet om torvens framtid, hävdas det i motion 1991/92:N423 (c). Torven borde därför bli klassad som biobränsle. Ett uttalande av riksdagen av denna innebörd liksom ett uttalande om att uttaget av torv inte får överskrida tillväxten begärs av motionärerna. De anser vidare att riksdagen bör besluta att torv skall omfattas av det nyssnämnda investeringsstödet till kraftvärmeproduktion.
Också i motion 1991/92:N428 (fp) begärs ett uttalande av riksdagen om torvens betydelse för den framtida energiförsörjningen och om att torven borde bli klassad som biobränsle.
Motioner (s, m; c) med krav på att torv skulle definieras som biobränsle avslogs av riksdagen våren 1991 (bet. 1990/91:NU40). Utskottet fann att det knappast var lämpligt att riksdagen uttalade sig i denna fråga. Utskottet utgick från att hithörande frågor skulle komma att diskuteras ytterligare inom biobränslekommissionen. Vidare kunde frågan komma att övervägas av statens naturvårdsverk i samband med att verket fullgör ett uppdrag från regeringen om att redovisa en analys av åtgärder mot klimatförändringar. Regeringens förslag om att stöd inte skulle utgå till nya anläggningar för kraftvärmeproduktion där torv svarar för den huvudsakliga bränsleförsörjningen godtogs av riksdagen.
I biobränslekommissionens delbetänkande (SOU 1991:93) El från biobränslen hänvisas (s. 26) till direktiven för kommissionens arbete enligt vilka torv inte anges som biobränsle. Kommissionen anmäler emellertid att dess arbete tills vidare även skall innefatta frågor om torv. Detta beslut sägs vara betingat av praktiska skäl, bl.a. till följd av att marknaderna för torv och biobränslen företer stora likheter och att bränslena i viss utsträckning är utbytbara i anläggningar för el- och värmeproduktion. Inför det slutliga ställningstagandet i frågan ville kommissionen emellertid avvakta resultatet av det nyssnämnda uppdraget till naturvårdsverket.
Resultatet av detta uppdrag presenterades i december 1991 i rapporten (4011) Växthusgaserna -- Utsläpp och åtgärder i ett internationellt perspektiv. Enligt verkets uppfattning bör torv inte klassificeras som biobränsle. Rapporten har remissbehandlats.
Utskottet hänvisar -- liksom tidigare -- till att biobränslekommissionen överväger frågan. Motionerna 1991/92:N416 (s), 1991/92:N428 (fp) och 1991/92:N423 (c) avstyrks således.
Biobränslen
Biogas
Två motioner rör ett fullskaleprojekt för biogasproduktion i Kungsörs kommun.
Hittills har projektet inte kunnat finansieras på ett tillfredsställande sätt, anförs det i motion 1991/92:N420 (s). Detta medför att kostnaderna för producerad energi har blivit höga. Eftersom detta fullskaleprojekt är det enda som är baserat på energigrödor, skulle det vara av stort intresse om projektet kunde fullföljas, heter det. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet av stimulansåtgärder för biogasprojekt som medverkar till att hålla odlingslandskapet öppet, anser motionärerna.
En samordning bör eftersträvas när det gäller att uppfylla jordbruks-, miljö- och energimålen, sägs det i motion 1991/92:N422 (kds). Motionären anser att en översyn bör göras i detta syfte. Han anger det nämnda projektet i Kungsörs kommun som exempel på behovet av samordning.
I motion 1991/92:N30 (v) begärs ett uttalande av riksdagen om nödvändigheten av stöd till biogasprojekt.
Biobränslekommissionen har, som tidigare redovisats, enligt sina direktiv till uppgift att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen och lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt.
Det är, menar utskottet, naturligt att frågor av det slag som tas upp i motionerna kommer att omfattas av kommissionens fortsatta arbete. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte föregripa kommissionens överväganden och förslag. Med hänvisning till vad som har anförts avstyrker utskottet motionerna 1991/92:N420 (s), 1991/92:N422 (kds) och 1991/92:N30 (v), den sistnämnda i nu berörd del.
Studsvik AB:s forskning och utveckling på det icke-kärntekniska området avser främst utveckling av teknik för inhemska bränslen. Mot bakgrund av bolagets otillfredsställande ekonomiska resultat beslöts våren 1991 (prop. 1990/91:184, bet. NU48) om en överföring av ägarfunktionen till Vattenfall, som samtidigt har fått i uppdrag att genomföra en omstrukturering av bolaget. Styrelsen för Studsvik AB har beslutat om vissa strukturförändringar, som bl.a. innebär att enheten Energi och miljö -- som innefattar ett forsknings- och utvecklingsarbete rörande förgasning av biomassa i småskaliga anläggningar -- skall läggas ned om det inte går att finna nya intressenter för verksamheten.
Hotet om en nedläggning av denna enhet berörs i motion 1991/92:N30 (v). Medel bör avsättas för fortsatt verksamhet, anser motionärerna. De framhåller att biogas kan baseras på olika insatsvaror.
Enligt vad utskottet har inhämtat pågår förhandlingar med andra finansiärer än Vattenfall AB när det gäller den berörda enheten vid Studsvik AB. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 1991/92:N30 (v) i nu aktuellt avseende.
Etanol
Etanol framställs genom förjäsning av socker- eller stärkelserika produkter, främst jordbruksgrödor och skogsavfall. Etanol är användbart som motorbränsle (motoralkohol). Världsmarknadspriset på etanol är för närvarande mycket lågt till följd av överskottsproduktion. Denna omständighet minskar möjligheten till en prishöjning på inhemskt producerad etanol.
I motion 1991/92:N405 (s) begärs uttalanden av riksdagen som sammanfattningsvis går ut på att etanolproduktionen skall ges ökad stimulans. Satsningar borde göras på utveckling av alternativ energiproduktion för transport- och uppvärmningssystemen men också av etanolproduktion baserad bl.a. på socker. Vidare borde försök inledas för omvandling av biomassa och skogsavfall till etanol. Såvitt gäller skogsavfall borde försöken förläggas till Kalmar, anser motionären.
Överskott av spannmål kommer i stor utsträckning att uppstå i området norr om Mälaren; Köping har stora fördelar som lokaliseringsort för en etanolproduktion, menar upphovsmännen till motion 1991/92:N410 (s). Norrköping förespråkas däremot i motion 1991/92:N408 (fp) som en lämplig ort för en sådan produktion.
I trepartiöverenskommelsen om energipolitiken ingår åtgärder för att främja etanoltillverkning (prop. 1990/91:88, bet. NU40). Utgångspunkten för dessa åtgärder är riksdagens beslut våren 1990 om en ny livsmedelspolitik, som innebär en successiv marknadsanpassning och avreglering av jordbruket. För att detta skall åtstadkommas lämnas bl.a. ett omställningsstöd för sådan areal som varaktigt ställs om från livsmedelsproduktion till alternativ användning.
Inom EG behandlas för närvarande ett förslag om reducering av punktskatterna för motorbränsle framställt av jordbruksråvaror. Förslaget går ut på att skatten på sådant bränsle inte får överstiga 10 % av skatten på den mineraloljeprodukt som det aktuella bränslet är avsett att ersätta. Ett syfte med förslaget är att en bärkraftig etanolindustri snarast skall kunna komma till stånd.
I ett antal motioner (s; fp; c) föreslogs våren 1991 att riksdagen skulle uttala sig för att en etanolanläggning skulle lokaliseras till en viss region eller ort. Utskottet uttalade (bet. 1990/91:NU40) att det inte är riksdagens uppgift att lägga synpunkter på var i landet intressenter bör förlägga en anläggning för produktion av etanol. Riksdagen gick på utskottets linje och avslog de berörda yrkandena.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker härmed motionerna 1991/92:N405 (s), 1991/92:N410 (s) och 1991/92:N408 (fp), den förstnämnda i här berörd del.
Växtoljor
För att utvecklingen i Kalmar län skall främjas bör försök med tillverkning av vegetabilisk olja inledas i regionen, anförs det vidare i motion 1991/92:N405 (s). Motionärerna begär att riksdagen skall göra ett uttalande till förmån för tillverkning av dels miljövänlig vegetabilisk "dieselolja", dels vegetabiliskt baserad tryckfärg.
Växtoljor eller vegetabiliska oljor framställs ur fröet av oljeväxter. Av växtföljdsskäl bör inte den andel av åkerarealen som avser oljeväxter överskrida 15 %. För närvarande odlas oljeväxter på motsvarande 6% av arealen. Vegetabilisk olja kan användas som dieselolja, såväl i konventionella motorer som i s.k. Elsbett-motorer. I konventionella dieselmotorer krävs dock att oljan genom s.k. omförestring görs mer lik vanlig dieselolja. För att jordbrukets behov av dieselolja -- främst till traktorparken -- skall kunna tillgodoses med vegetabilisk olja krävs att 15 % av den totala arealen tas i anspråk. Lönsamheten för produktion av vegetabilisk olja bestäms av priset på dieselolja men också av priset på det proteinfoder som utvinns vid oljeproduktion. Enligt uppgift är tillverkningen av vegetabilisk olja inte lönsam med den prisnivå på oljan som nu råder.
För agroindustriella projekt -- som den i motionen åsyftade tillverkningen av växtoljebaserade tryckfärger utgör exempel på -- lämnas stöd från bl.a. skogs- och jordbrukets forskningsråd samt från Stiftelsen Lantbruksforskning.
Enligt utskottets mening saknas anledning för riksdagen att ta initiativ till de regionala projekt som efterlyses i motion 1991/92:N405 (s). Denna avstyrks sålunda i aktuell del.
Elproduktion
Kärnkraft
Frågan om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet har genom åren varit föremål för en omfattande behandling i riksdagen.
År 1980 uttalade riksdagen (prop. 1979/80:170, bet. NU70) att kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Vidare angav riksdagen att den sista reaktorn skall stängas senast år 2010.
Frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad var, som tidigare nämnts, inte föremål för förnyad prövning eller nytt ställningstagande under de överläggningar som föregick energiöverenskommelsen våren 1991 mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. I anslutning till behandlingen av den energipolitiska propositionen senare under våren 1991 avslog riksdagen med hänvisning främst till energiöverenskommelsen ett stort antal motioner med förslag av varierande art rörande kärnkraften (prop. 1990/91:88, bet. NU40).
I fyra motioner aktualiseras åter frågan om kärnkraftens framtid i den svenska energiförsörjningen. I två av dem -- båda väckta av företrädare för Ny demokrati -- föreslås att kärnkraftsproduktion skall stimuleras. De två andra -- från företrädare för Vänsterpartiet resp. Kristdemokraterna -- ger på olika sätt uttryck för en motsatt uppfattning.
En satsning på existerande kärnkraftverk är den enda realistiska vägen som medger att utsläppen av växthusgaser inte ökar, anförs det i motion 1991/92:Jo645 (nyd). Riksdagen borde därför göra ett uttalande om vikten av att användningen av elkraft gynnas och att det planeras för fortsatt drift av existerande kärnkraftverk. Ett uttalande bör, menar motionärerna, också gå ut på att utveckling, effektökning och förbättring av existerande kärnkraftverk skall tillåtas. I samma riktning går olika förslag i motion 1991/92:N414 (nyd); här begärs att riksdagen skall besluta att fortsatt utbyggnad och effektivisering av kärnkraften skall tillåtas. Riksdagen bör även upphäva "lagen om avveckling av kärnkraften", sägs det.
Argument som går ut på att kärnkraften skulle vara miljövänlig och behövs för att man skall komma till rätta med koldioxidutsläppen håller inte, hävdas det däremot i motion 1991/92:N419 (v). Motionärerna åberopar bl.a. rapporter från Förenta staterna som visar att medel som investeras i effektivisering av elanvändningen ger minskade koldioxidutsläpp som är sju gånger större än om motsvarande medel investeras i kärnkraftverk. I motionen krävs att en avvecklingsplan för kärnkraften skall tas fram. Vidare begärs att avvecklingen skall inledas med att kärnkraftverket i Barsebäck tas ur drift; motionärerna anser att denna anläggning är den sämsta från lokaliseringssynpunkt.
En parlamentariskt sammansatt kommitté för avveckling av kärnkraften efterlyses i motion 1991/92:N415 (kds). I motionen hänvisas till regeringens redovisning i budgetpropositionen av de energipolitiska programmens resultat; av denna framgår att tillskottet till kraftbalansen beräknas bli litet. Motionären finner det alarmerande att någon större förändring sålunda inte har skett inom energipolitiken.
Genom lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) regleras användningen av kärnkraft. För att bedriva sådan verksamhet krävs tillstånd; frågor i anslutning härtill prövas av statens kärnkraftinspektion. Ett tillstånd kan återkallas av inspektionen om vissa villkor i lagen inte iakttas eller om det i annat fall finns synnerliga skäl från säkerhetssynpunkt. Några bestämmelser i lag eller annan författning som medger avstängning av kärnkraftverk av andra skäl än säkerhetsskäl finns inte.
I december 1991 redovisades en översyn av kärntekniklagen i betänkandet (SOU 1991:95) Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet. Betänkandet, som har remissbehandlats, bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Med hänvisning till energiöverenskommelsen bör enligt utskottets mening också de nu aktuella yrkandena om kärnkraftens roll m.m. i energiförsörjningen avstyrkas. Motionerna 1991/92:Jo645 (nyd), 1991/92:N414 (nyd), 1991/92:N415 (kds) och 1991/92:N419 (v) avstyrks sålunda i här aktuella delar.
Sverige har en viktig uppgift när det gäller arbetet för en internationell avveckling av kärnkraften, anförs det i motion 1991/92:N419 (v). Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Samtidigt kritiseras Internationella Atomenergiorganet (IAEA) för att det inte har lyckats hindra spridningen av klyvbart material; Sverige borde därför ta initiativ till att IAEA:s roll att främja spridning av kärnkraftsproduktion upphör, anser motionärerna.
Enligt utskottets uppfattning behandlas frågor rörande internationella förhållanden på kärnenergiområdet lämpligast i internationella organ. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1991/92:N419 (v) i här berörd del.
Vattenkraft
Återföring av vinstmedel
I sex motioner framläggs förslag om en återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen till de regioner där den har producerats.
Huvuddelen av vattenkraftsproduktionen är lokaliserad till de fyra Norrlandslänen, men endast en ringa del av avkastningen kommer länen till godo, anförs det i motion 1991/92:N401 (s); jämförelse görs med Norge, som uppges ha en skattelagstiftning som tillgodoser krav av denna innebörd. Ett uttalande av riksdagen i ämnet krävs i denna motion liksom i motionerna 1991/92:N404 (s), 1991/92:N402 (c), 1991/92:N429 (kds), 1991/92:N406 (nyd) och 1991/92:A481 (v).
Frågan om en återföring av kraftföretagens vinster diskuterades kortfattat i den regionalpolitiska kommitténs betänkande (SOU 1989:55) Fungerande regioner i samspel. En mer ingående behandling av ämnet har sedermera gjorts av utredningen om kraftföretagens vinster, som i sitt betänkande (SOU 1991:8) Beskattning av kraftföretag bl.a. har övervägt några tänkbara modeller för sådan "vinståterföring". Enligt utredningens förslag skall den särskilda beskattningen av vattenkraftsproduktion ersättas av en fastighetskatt. Utredningen har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Riksdagen avslog våren 1991 två motioner (c) om återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen. Utskottet (bet. 1990/91:NU40 s. 95 f.) avstyrkte dem med hänvisning till den fortsatta beredningen av sistnämnda utredningsbetänkande; regeringens förslag och remissutfallet borde avvaktas, menade utskottet. I en reservation (c, v) följdes motionerna upp.
Som svar på fråga (1991/92:80) av Elvy Söderström (s) om vinsterna från vattenkraften anförde finansminister Anne Wibble hösten 1991 (RD 1991/92:27 s. 63 f.) att den särskilda skatten för vattenkraftsproduktionen ger intäkter om totalt ca 1 miljard kronor per år till statsbudgeten. Denna skatt -- liksom andra skatter -- finansierar utgifterna på statsbudgeten, där bl.a. regionalpolitiska insatser är en del, framhöll hon. Någon återföring av skatten till berörda regioner var enligt statsrådet inte aktuell. Hon hänvisade vidare till att det nyssnämnda betänkandet om beskattning av kraftföretag var under beredning inom regeringskansliet och påpekade att hon därför inte var beredd att kommentera utredningens slutsatser. I svaret underströks att regionalpolitiska insatser skulle komma att spela en betydande roll framöver i regeringens politik.
Utskottet konstaterar att den fråga som tas upp i motionerna fortfarande är föremål för beredning inom regeringskansliet. Någon anledning för riksdagen att föregripa denna behandling finns inte, anser utskottet. Följaktligen avstyrks motionerna 1991/92:N401 (s), 1991/92:N404 (s), 1991/92:N402 (c), 1991/92:N429 (kds) 1991/92:N406 (nyd) och 1991/92:A481 (v), den sistnämnda såvitt här är i fråga.
Rådgivning om vattenkraftsproduktion
Riktad och oberoende rådgivning om vattenkraftsproduktion efterlyses i motion 1991/92:N424 (c). När det gäller sådan produktion finns ingen stödgivande funktion inom någon myndighet, anförs det. Oberoende rådgivare skulle ha en viktig uppgift att göra en första värdering av om en upprustning av äldre eller nedlagda vattenkraftsanläggningar skulle vara lämplig från miljösynpunkt och försvarbar från ekonomisk synpunkt, anser motionärerna.
En motion (mp) med motsvarande inriktning avslogs våren 1991 på förslag av utskottet (bet. 1990/91:NU40 s. 94) med hänvisning till de berörda myndigheternas stödgivande funktion, som regelmässigt innefattar information och rådgivning i här aktuella frågor.
NUTEK har som sektorsmyndighet ansvar för att tillhandahålla grundläggande information. Ytterligare material kan ofta erhållas hos intresseorganisationerna. En betydande kompetens finns dessutom samlad hos konsulter, leverantörer m.fl.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget med en adekvat rådgivning av det slag som motionärerna tar upp. Såsom har framgått av det föregående torde behovet av en sådan rådgivning tillgodoses genom den information som finns hos berörda organ. Mot bakgrund av det nu sagda avstyrker utskottet motion 1991/92:N424 (c) i här aktuell del.
Vindkraft
Allmänt
Fortsatta satsningar på vindkraftverk ter sig föga meningsfulla, anser upphovsmännen till motion 1991/92:N414 (nyd). För att samma mängd elenergi som i ett kärnkraftverk skall alstras skulle det erfordras tiotusentals större eller mindre vindkraftverk, med en miljöstörande placering utmed våra kuster. Dessutom ger vindkraften en betydligt dyrare elkraft, anför motionärerna och begär att riksdagen inte skall anvisa ytterligare medel för forskning och utbyggnad av vindkraft.
I motsatt riktning går ett önskemål i motion 1991/92:N419 (v). I denna begärs en tidsplan för vindkraftens utveckling som garanterar en utbyggnad så att vindkraftens andel av energikonsumtionen kraftigt ökar. Vindkraften är förnybar och har ringa effekt på miljön, heter det. Nackdelen är en viss inverkan på landskapsbilden, som dock är försumbar jämfört med t.ex. åsynen av våra vägar och kraftledningar, anser motionärerna.
Såsom har framgått i det föregående beslutade riksdagen våren 1991 (bet. 1990/91:NU40) att energiteknikfonden årligen skall tillföras ca 200 milj.kr. bl.a. för utveckling av stora vindkraftverk. Vidare beslöts om ett investeringsbidrag för små och medelstora vindkraftverk; för ändamålet anslogs medel om 50 milj.kr. per år under en femårsperiod.
Hösten 1991 beslutade riksdagen (prop. 1991/92:67, bet. SkU6) om en utvidgning av det skattefria området för vindkraftsproduktion från 100 kW till 500 kW.
Utskottet, som vill betona vikten av att energiproduktionen präglas av mångfald, finner inte motiverat att de beslutade stödformerna till vindkraftsproduktion skall upphävas. Det berörda yrkandet i motion 1991/92:N414 (nyd) avstyrks således.
Vidare anser utskottet att det inte är erforderligt att besluta om en sådan tidsplan för utveckling av vindkraften som efterlyses i motion 1991/92:N419 (v). Denna motion avstyrks alltså såvitt nu är i fråga.
Rådgivning om vindkraftsproduktion
Vid årsskiftet 1991/92 upphörde ett projekt för rådgivning om vindkraftsproduktion; bidrag till detta projekt har erhållits från statens energiverk, sedermera NUTEK. Oro för hur sådan rådgivning skall kunna ombesörjas i fortsättningen kommer till uttryck i motion 1991/92:N424 (c). Ett tillkännagivande i frågan av riksdagen begärs med hänvisning till den samhällsekonomiska vinst som kan göras genom en rådgivning av det efterlysta slaget.
Såsom har nämnts i det föregående infördes år 1991 ett stöd till investeringar i vindkraftsanläggningar. Stödet administreras av NUTEK och i samband härmed lämnas råd om vindkraftsproduktion. Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken uppdragit åt NUTEK att i samråd med statens naturvårdsverk och boverket utvärdera de lagregler m.m. som kan ha betydelse för tillkomsten av småskalig vindkraftsproduktion. Uppdraget skall redovisas till näringsdepartementet våren 1992.
Det är, menar utskottet, angeläget med information till dem som överväger att investera i vindkraftverk. Utskottet utgår från att denna fråga kommer att aktualiseras i den berörda utvärderingen. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion 1991/92:N424 (c) i nu aktuell del.
Åtgärder mot buller vid vindkraftsproduktion
Det finns ett påtagligt behov av lagstiftning om buller från vindkraftverk, hävdas det i motion 1991/92:N425 (c); motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Bullerkällorna i ett vindkraftverk är dels kraftöverföringen i maskinhuset, dels vindbruset från vingarna, fortsätter de. Trots att nyare modeller är tystare kvarstår bullerproblemet.
NUTEK har som nämnts i uppdrag att se över lagregler m.m. som har betydelse för utbyggnad och drift av småskaliga vindkraftsanläggningar. Vidare gör naturvårdsverket en översyn av bl.a. de bedömningsgrunder som bör gälla för regler om buller från vindkraftverk. Resultaten från NUTEK:s och naturvårdsverkets undersökningar kommer att utgöra underlag för de allmänna råd som boverket avser att utarbeta på detta område.
Utskottet noterar att frågan om buller från vindkraftverk nu har uppmärksammats och att åtgärder övervägs. Med hänsyn härtill saknas anledning till åtgärd från riksdagens sida. Motion 1991/92:N425 (c) avstyrks härmed.
Solenergi
Solenergi kan tas till vara för produktion av såväl värme som elkraft.
För värmeproduktion utnyttjas solvärmesystem (t.ex. solfångare eller passiv solvärme genom utformning av byggnader m.m.). Förutsättningarna för att man skall kunna tillgodogöra sig solenergi är beroende av en rad faktorer. I Sverige, där instrålningen är störst under sommaren, -- dvs. då uppvärmningsbehovet är lägst -- förutsätts att det skapas möjligheter till effektiv lagring av solvärme för att kravet på en rimlig kostnad skall kunna tillgodoses. Flera solvärmeprojekt pågår eller planeras. I Nynäshamn övervägs för närvarande ett projekt som bedöms innebära en stark stimulans för teknikutvecklingen på området. I Älvkarleby drivs ett treårigt projekt i samarbete mellan NUTEK, statens råd för byggnadsforskning, Vattenfall AB och vissa branschföretag. Goda resultat har kunnat påvisas innebärande såväl en kostnadssänkning som en prestandahöjning.
För elproduktion används bl.a. solceller som omvandlar solstrålningen direkt till el av låg spänning. Tekniken är baserad på utnyttjande av olika grundämnen, exempelvis kisel. Solcellerna används ännu så länge främst i mindre elsystem utan anslutning till något yttre nät. Hittillsvarande solcellssystem är relativt dyra och utrymmeskrävande och de har låg verkningsgrad. Internationellt görs stora satsningar på utvecklingen inom solcellsområdet, framför allt i Förenta staterna, Japan, Tyskland och Italien. Inom det internationella energiorganet (IEA) pågår projekt som går ut på att solcells- och solvärmeteknik i byggnader skall kombineras i ett system. Stora framsteg har gjorts -- främst när det gäller s.k. tunnfilmsteknik -- som innebär en avsevärd kostnadsreduktion jämfört med de kristallina celler som hittills har varit vanligast.
Utnyttjande av solenergi i olika former har utvecklats mycket men det finns fortfarande kvar en stor utvecklingspotential, bl.a. på lagringssidan, heter det i motion 1991/92:N419 (v). Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande till förmån för en utvecklingsplan i vilken bör anges att solenergi skall ge minst 15 TWh år 2000.
I det föregående har en redovisning lämnats om stöd till bl.a. solvärmeanläggningar. Våren 1991 avslog riksdagen (bet. 1990/91:NU40 s. 122 f.) en motion (v) med krav på ytterligare stöd. I en annan motion (v) begärdes en plan för utveckling av solenergin av samma innebörd som den nu aktuella. Båda motionerna avstyrktes av utskottet. Reservationer (m - motiv.; v, mp) avgavs i detta ämne.
Utskottet intar samma ståndpunkt nu som förra gången motsvarande motioner behandlades. Härav följer att motion 1991/92:N419 (v) avstyrks i denna del.
NUTEK borde ges i uppdrag att låta starta försöksverksamhet med solcellsuppvärmda bostadshus, heter det i motion 1991/92:N411 (c). I motionen hänvisas till en ny typ av solceller med klart lägre tillverkningskostnad. Genom användningen av sådan teknik skulle hushållens el- och uppvärmningskostnader kunna hållas på en låg nivå, anförs det.
En liknande motion (c) avslogs våren 1991 på förslag av utskottet (bet. 1990/91:NU40 s. 122 f.) med hänvisning till att stöd för det åsyftade ändamålet kunde lämnas genom energiforskningsprogrammet. Vidare hänvisades till att regeringen i proposition 1990/91:88 om energipolitiken anmält sin uppfattning att ansvaret för stödet till solvärme i bostäder borde ligga hos boverket. NUTEK avsågs ansvara för stöd till motsvarande ändamål vad gäller andra användningsområden. Utskottet tillfogade som en kommentar till motionsyrkandet att användningen av solcellsteknik för uppvärmningsändamål skulle innebära en omväg över produktion av elkraft.
Utskottet hänvisar till behandlingen våren 1991 och avstyrker motion 1991/92:N411 (c).
Vågenergi
Liksom vindkraft är vågenergi förnybar och har liten inverkan på miljön, sägs det i motion 1991/92:N419 (v). Vågenergi kan ge minst 5TWh utanför Sverige och 25 TWh utanför Norge. Motionärerna vill att riksdagen skall utttala sig för ett samarbete med Norge om vågenergi med mål att vågenergins andel av energitillförseln kraftigt skall öka.
Samma yrkande (v) avslogs våren 1991 (bet. 1990/91:NU40 s.107). Utskottet avstyrkte detta med hänvisning till vad energiforskningsutredningen hade anfört i sitt betänkande (SOU 1989:48) Energiforskning för framtiden. Vågkraften har små möjligheter att bli konkurrenskraftig, anförde utskottet. Det hänvisades också till pågående grundforskning om vågenergi.
Det har inte framförts några bärande motiv för att utskottet nu skulle ändra uppfattning. Med det sagda avstyrks motion 1991/92:N419 (v) i denna del.
Elmarknad
Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) förvaltar och driver sedan den 1 januari 1992 efter beslut av riksdagen (prop. 1990/91:97, bet. NU38) det svenska storkraftnätet för elenergi, inkl. de statligt ägda utlandsförbindelserna.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 112--117) lämnas förslag till investerings- och finansieringsplaner avseende Svenska kraftnät. Vidare begärs bemyndigande för regeringen att besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom affärsverkets verksamhetsområde inom en ram av 135 milj.kr. Även ett bemyndigande att teckna borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett belopp av 175 milj.kr. begärs av regeringen. Det meddelas att regeringen tillämpar samma principer för den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät som tidigare tillämpades mot statens vattenfallsverk. Dessa principer, som beslutades av riksdagen år 1988 (prop. 1987/88:87, bet. NU41), gäller avkastningskrav och beloppsgränser för investeringar utan regeringens godkännande.
Regeringens förslag i nu nämnda avseenden har inte föranlett några motionsyrkanden. Förslagen godtas av utskottet.
Export av elkraft
En utbyggnad av våra elenergiresurser, främst genom satsningen på kärnkraft, skulle kunna ge landet en lönsam exportvara, anförs det i motion 1991/92:N414 (nyd). Riksdagen bör göra ett uttalande med denna inriktning, menar motionärerna.
Såsom har nämnts i det föregående överfördes den 1 januari 1992 huvuddelen av verksamheten i statens vattenfallsverk till ett aktiebolag, Vattenfall AB. Verksamheten i storkraftnätet har avskilts från Vattenfall AB och ingår i Svenska kraftnät. Dessa åtgärder skall ses som ett första steg i omvandlingen av den svenska elmarknaden mot ökad konkurrens och som en förberedelse för en alltmer internationell elmarknad med ökade möjligheter för export och import.
Ytterligare insatser för en reformering av elmarknaden föreslås eller aviseras i proposition 1991/92:133 om en elmarknad med konkurrens, vilken nyligen har avlämnats. I denna anges målet vara att genom ökad konkurrens nå ett än mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. I propositionen preciseras uppgifterna för Svenska kraftnät. Vidare aviseras ett kommande förslag om reformering av eldistributionen; en sådan avses gå ut på att den som har koncession för en elektrisk kraftledning skall vara skyldig att mot ersättning upplåta ledningskapacitet. I propositionen hänvisas också till kommande förslag till ny konkurrenslag; en kontinuerlig övervakning bedöms särskilt viktig under omställningsperioden när nya villkor börjar att gälla på marknaden. Det meddelas vidare att en särskild utredare skall tillkallas med uppgift (dir. 1992:39) att föreslå förändringar i ellagstiftningen i enlighet med de mål som anges i propositionen. Näringsutskottet behandlar propositionen jämte motioner i betänkandet 1991/92:NU30.
Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet det här berörda yrkandet i motion 1991/92:N414 (nyd).
Landsbygdens elektrifiering
Staten har sedan början av 1940-talet lämnat stöd för en elektrifiering av landsbygden. Vidare har en fortlöpande strukturrationalisering på eldistributionsområdet -- varigenom antalet distributionsföretag har minskat från ca 3000 till ca 300 -- inneburit att dyrbara elektrifieringar har kunnat genomföras genom att kostnaderna har fördelats på ett stort antal abonnenter.
Mot bakgrund av de uppnådda resultaten beslöt riksdagen våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17, bet. NU36) om ett avslutande tioårsprogram för elektrifiering av helårsbebodda fastigheter. För nyanläggningar skulle stöd lämnas med 2,5 milj.kr. per år t.o.m. budgetåret 1989/90. År 1985 beslöts att denna medelsram skulle få användas även för upprustning. På näringsutskottets förslag beslöt riksdagen våren 1990 (bet. 1989/90:NU25) om en förlängning av programmet med ett budgetår, dvs. till den 1 juli 1991.
Våren 1991 aktualiserades frågan åter genom tre motioner (s;c), vilka avslogs av riksdagen (bet. 1990/91:NU40 s. 78--80). I anslutning till utskottets behandling redovisades vissa uppgifter från statens energiverk. Därav framgick att antalet helårsbebodda fastigheter som saknade elkraft år 1990 uppgick till 204; den totala kostnaden för elektrifiering av dessa beräknades till ca 70 milj.kr., varav ca 45 milj.kr. avsåg de tre nordligaste länen. Utskottet ansåg att NUTEK borde följa utvecklingen och återkomma med redovisning av antalet kvarstående helårsbodda fastigheter som inte är elektrifierade. Vidare borde verket ta upp diskussioner med de berörda distributörerna. Motionerna följdes upp i reservationer (c; v, mp).
År 1992 finns fortfarande året-runt-bostäder som saknar elektricitet, sägs det i motion 1991/92:N421 (v); paradoxalt nog ligger dessa ofta i regioner där vattenkraften har byggts ut. Detta är djupt orättvist, anser motionärerna, som finner att staten även i fortsättningen bör bidra till kostnaderna för landsbygdens elektrifiering.
Enligt vad utskottet har inhämtat görs en uppföljning av förhållandena för de berörda fastigheterna inom ramen för NUTEK:s kontinuerliga verksamhet. Läget bedöms härvid vara oförändrat i förhållande till det som redovisades av statens energiverk våren 1991. Efter den 1 juli 1991 har fem ansökningar om stöd inkommit till NUTEK. Den del av medelsramen som ännu återstår, ca 1,8 milj.kr., är intecknad och kommer att utbetalas till mottagarna när förutsättningarna härför föreligger i form av erforderlig dokumentation. NUTEK har i skrivelse i januari 1992 till landets samtliga länsstyrelser lämnat information om riksdagens beslut rörande stödet till landsbygdens elektrifiering. NUTEK har därvid betonat att endast lokala bidrag -- från landsting och kommuner -- hädanefter kan komma i fråga för detta ändamål.
NUTEK har beviljat stöd -- dels från energiteknikfonden, dels från medlen för landsbygdens elektrifiering -- till ett pilotprojekt för elförsörjning av ett bostadshus i Hagfors kommun. Projektet ingår som del i internationella energiorganets (IEA) projekt Solar R & D. Elkraften produceras i ett elverk som utgör en kombination av en solcellspanel, ett vindkraftverk och en generator som drivs med rapsolja. Huvudman för projektet är Uddeholms Kraft AB, som anser att denna typ av elverk kan bli aktuell även för andra objekt inom sitt distributionsområde. Den valda lösningen bedöms intressant även av de övriga finansiärerna, inte minst på grund av hög kostnadseffektivitet. Anläggningen beräknas kosta ca 450000 kr. -- inkl. utvecklingskostnader -- vilket kan jämföras med en anslutning till nätet som skulle uppgå till drygt 800000 kr. Driftstart beräknas ske hösten 1992; en slutrapport förutsätts bli redovisad två år senare.
Utskottet har inte funnit att nya omständigheter har framkommit som motiverar något annat ställningstagande än det som gjordes våren 1991. Härav följer att utskottet avstyrker motion 1991/92:N421 (v).
Elsäkerhet m.m.
Anslag
Riksdagen beslöt våren 1988 om en ny kontrollordning för elektrisk materiel (prop. 1987/88:82, bet. NU30), som innebar att kravet på typgodkännande (S-märkning) ersattes med krav på registrering före marknadstillträdet. Samtidigt förstärktes marknadskontrollen (dvs. av de produkter som redan har nått marknaden). Verksamheten finansieras med avgifter som tas ut i samband med registreringen. I budgetpropositionen (bil. 13 s.119--121) föreslås till elsäkerhet m.m. ett formellt anslag av 1000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Vidare föreslås (bil. 13 s. 121 f.) ett anslag till statens elektriska inspektion om drygt 14 milj.kr. Inspektionen har till uppgift att främja säkerheten vid framställning, överföring och användning av elektrisk ström. Utskottet godtar även detta förslag.
Registrering av elektrisk materiel
Trots beslut i olika organ om harmonisering avseende tillämpning av regler för elektrisk materiel går det långsamt med genomförandet avseende registrering och provning, anförs det i motion 1991/92:N263 (m). Konsumenterna drabbas dels genom högre priser, dels genom en eftersatt produktutveckling, menar motionären.
Elsäkerhetsutredningen presenterade i november 1991 sitt betänkande (SOU 1991:94) ELSU 91 -- Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet. I betänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag till vilka ändringar som bör göras i den s.k. ellagen (1902:71 s.1) för att en harmonisering med EG:s direktiv om produktansvar skall kunna uppnås. Regeringen har nyligen lagt fram proposition 1991/92:135 om produktansvar för skador orsakade av elektrisk ström. Denna proposition behandlar utskottet i betänkandet 1991/92:NU31.
I utredningens betänkande lämnas vidare vissa förslag om elektrisk materiel. Den nya kontrollordningen som infördes i Sverige vid årsskiftet 1989/90 innebär ett steg i anpassningen till de regler som gäller inom EG, påpekar utredningen. Denna anpassning kommer att leda till minskade krav på förhandskontroll och verifikation av säkerheten hos elmateriel. För att detta inte skall leda till en ökad frekvens av olycksfall och bränder krävs en effektivisering av kontrollen, anförs det. Utredningen föreslår att marknadskontrollen skall bibehållas men att den -- när det gäller elsäkerhet -- i större utsträckning skall ske i projektform. Syftet är att man på ett bättre sätt skall kunna göra prioriteringar. För kontrollen skall entreprenörer kunna anlitas, föreslås det vidare. Den av utredningen föreslagna ordningen skulle innebära en ytterligare anpassning till EG:s regler. Beredning av utredningens förslag i denna del pågår inom regeringskansliet.
Utskottet avstyrker motion 1991/92:N263 (m) med hänvisning till vad som nu har anförts.
Övriga frågor
Verksamheten vid Trollhätte kanalverk
Beträffande verksamheten vid Trollhätte kanalverk begärs i budgetpropositionen (bil. 13 s. 117--119) vissa bemyndiganden och ett godkännande av investerings- och finansieringsplanen.
Verksamheterna vid Trollhätte och Säffle kanaler drivs från årsskiftet 1991/92 av ett nyinrättat affärsverk, Trollhätte kanalverk (jfr prop. 1991/92:49, bet. NU10). Enligt regeringen bör affärsverksformen utnyttjas övergångsvis och i avvaktan på ställningstaganden om Vänersjöfartens roll i regionen och kanalverksamhetens framtida inriktning.
Regeringens begäran om bemyndiganden m.m. tillstyrks av utskottet.
Garantier m.m.
I budgetpropositionen föreslås också (bil. 13 s. 122--124) ett formellt belopp av 1000 kr. till anslag för utgifter för förluster i samband med lånegarantier som har lämnats enligt vissa förordningar, däribland förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. Gällande garantiram föreslås minska till 1 miljard kronor.
Utskottet godtar regeringens förslag.
Vidare framläggs i budgetpropositionen (bil. 13 s. 128 f.) förslag om ett formellt belopp av 1 000 kr. för utgifter för eventuella förluster i samband med infriandet av borgensförbindelser som har ställts ut av statens vattenfallsverk. Från anslaget betalas även utgifter för fullgörande av skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån som har upptagits av statens vattenfallsverk och som vid årsskiftet 1991/92 har övertagits av Vattenfall AB.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag; detta tillstyrks alltså.
Lokalisering av försöksområde
Ett förslag till utveckling av Norduppland som försöksområde för miljö- och energiteknik bör läggas fram av regeringen, anförs det i motion 1991/92:N413 (v). Ett första steg i en sammanhållen strategi för alternativ energiproduktion bör vara att satsa på breda forsknings- och utvecklingsinsatser inom en region, fortsätter motionären. Behovet av regionalpolitiska insatser men också närheten till universitet och relevant energiproduktion motiverar lokalisering av en sådan verksamhet till Norduppland, sägs det vidare.
Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit motioner av motsvarande innebörd som den nu aktuella. Våren 1989 (bet. 1988/89:NU25) hänvisade utskottet -- med avstyrkande av motionen -- sålunda till tidigare ställningstagande i ämnet, nämligen att det närmast var en angelägenhet för resp. lokala intressenter att ta det initiativ som erfordras för att förslaget skulle bli prövat.
Utskottet finner inte skäl att ändra sin uppfattning. Med det anförda avstyrks motion 1991/92:N413 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för energipolitiken att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 40 och motion 1991/92:Jo645 yrkande 12, res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 13 avsnitt H i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande energiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H 4 a) godkänner de riktlinjer för energiforskningen som anges i propositionen, b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 200000000 kr. för budgetåret 1993/94, 170000000 kr. för budgetåret 1994/95, 140000000 kr. för budgetåret 1995/96, 110000000 kr. för budgetåret 1996/97, 80000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 40000000 kr. för budgetåret 1998/99, c) till Energiforskning för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 280764000 kr.,
4. beträffande bioenergiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 10 punkt J 1 a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 35000000 kr. för budgetåret 1993/94, 30000000 kr. för budgetåret 1994/95, 25000000 kr. för budgetåret 1995/96, 20000000 kr. för budgetåret 1996/97, 15000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 10000000 kr. för budgetåret 1998/99, b) till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 930 000 kr.,
5. beträffande energiteknik att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H 11 till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 170000000 kr.,
6. beträffande biobränsleteknik att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 10 punkt J 2 till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200000000 kr.,
7. beträffande riktlinjer för främjande av biobränsleanvändningen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:97 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1991/92:N29, motion 1991/92:N30 yrkandena 1, 3--5, 7 och 8 och motion 1991/92:N419 yrkande 9 godkänner de riktlinjer för ett stöd till utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen som anges i propositionen, men. (v) - delvis
8. beträffande anslag till främjande av biobränsleanvändningen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:97 punkt J3 och med avslag på motion 1991/92:N30 yrkande 9 till Främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 625000000 kr., men. (v) - delvis
9. beträffande effektivare energianvändning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H 10 till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 150000000 kr.,
10. beträffande en nationell energieffektivitetsplan att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 1, men. (v) - delvis
11. beträffande fossila bränslen att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkandena 12 och 14, men. (v) - delvis
12. beträffande restoljeeldat kraftverk, m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:N403,
13. beträffande klassificering av torv att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N416, 1991/92:N423 och 1991/92:N428,
14. beträffande stimulans av biogasprojekt att riksdagen avslår motion 1991/92:N30 yrkande 2 och motionerna 1991/92:N420 och 1991/92:N422, men. (v) - delvis
15. beträffande förgasningsprojekt vid Studsvik AB att riksdagen avslår motion 1991/92:N30 yrkande 6, men. (v) - delvis
16. beträffande etanolproduktion att riksdagen avslår motion 1991/92:N405 yrkandena 1--3 och 6 och motionerna 1991/92:N408 och 1991/92:N410,
17. beträffande växtoljor att riksdagen avslår motion 1991/92:N405 yrkandena 4 och 5,
18. beträffande kärnkraftsproduktion att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkandena 10 och 11, motion 1991/92:N414 yrkandena 2 och 3, motion 1991/92:N415 och motion 1991/92:N419 yrkandena 4 och 5, res. 2 (nyd) men. (v) - delvis
19. beträffande internationell avveckling av kärnkraften att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 7, men. (v) - delvis
20. beträffande återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N401, 1991/92:N402, 1991/92:N404, 1991/92:N406 och 1991/92:N429 och motion 1991/92:A481 yrkande 2, men. (v) - delvis
21. beträffande rådgivning om vattenkraftsproduktion att riksdagen avslår motion 1991/92:N424 i ifrågavarande del,
22. beträffande avbrytande av stöd till vindkraftsproduktion att riksdagen avslår motion 1991/92:N414 yrkande 1, res. 3 (nyd)
23. beträffande tidsplan för utveckling av vindkraften att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 10, men. (v) - delvis
24. beträffande rådgivning om vindkraftsproduktion att riksdagen avslår motion 1991/92:N424 i ifrågavarande del,
25. beträffande åtgärder mot buller vid vindkraftsproduktion att riksdagen avslår motion 1991/92:N425,
26. beträffande tidsplan för utveckling av solenergi att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 13, men. (v) - delvis
27. beträffande solcellsuppvärmda bostadshus att riksdagen avslår motion 1991/92:N411,
28. beträffande vågenergi att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 11,
29. beträffande verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H i ifrågavarande del a) godkänner en utökning av investeringsplanen med 30000000 kr. och en ökning av upplåningsbehovet med 20000000 kr. för affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1991/92, b) godkänner att affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit får uppta riksgäldslån, utöver upplåning för investeringsändamål, om högst 100000000 kr., c) godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som anges i propositionen, d) godkänner finansieringsplan för affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som anges i propositionen, e) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135000000 kr., f) bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175000000 kr.,
30. beträffande export av elkraft att riksdagen avslår motion 1991/92:N414 yrkande 4,
31. beträffande landsbygdens elektrifiering att riksdagen avslår motion 1991/92:N421, men. (v) - delvis
32. beträffande anslag till elsäkerhet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H 1 till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.,
33. beträffande statens elektriska inspektion att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H 2 till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 14421000 kr.,
34. beträffande registrering av elektrisk materiel att riksdagen avslår motion 1991/92:N263,
35. beträffande verksamheten vid Trollhätte kanalverk att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H i ifrågavarande del a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 för Trollhätte kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom en ram av 20000000 kr., b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna borgen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanalverks verksamhetsområde inom en ram av 20000000 kr., c) godkänner investerings- och finansieringsplan för Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93 enligt vad som anges i propositionen,
36. beträffande täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H 3 a) med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta belopp på 1000000000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, b) till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
37. beträffande täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt H 9 till Täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
38. beträffande lokalisering av försöksområde att riksdagen avslår motion 1991/92:N413.
Stockholm den 28 april 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Gudrun Norberg (fp) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Riktlinjer för energipolitiken (mom.1)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.9 med "Utskottet anser" och slutar på s.10 med "berört avseende" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att energiöverenskommelsen -- som tillkom på grundval av en bred politisk representation -- ligger fast. Den mest angelägna energipolitiska uppgiften för de två kommande decennierna är, menar utskottet med instämmande i vad som anförs i motion 1991/92:Jo612 (s), att avveckla kärnkraften och stimulera en fortsatt minskning av användningen av fossila bränslen. För att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010 måste arbetet med detta påbörjas så tidigt att den genomgripande omställningen av vårt energisystem hinner genomföras före denna tidpunkt utan allvarliga störningar för energiförsörjningen eller sysselsättningen.
Vidare vill utskottet framhålla betydelsen av att hushållningen med energi ges prioritet. Detta är angeläget inte minst av miljöskäl. Det program för effektivare användning av energi som riksdagen har beslutat om måste successivt kompletteras, bl.a. genom en vidareutveckling av styrmedlen. Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle motion 1991/92:Jo612 (s) i nu behandlad del bli tillgodosedd. Motion 1991/92:Jo645 (nyd) avstyrks däremot i här berört avseende.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för energipolitiken att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 40 och med avslag på motion 1991/92:Jo645 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Kärnkraftsproduktion (mom.18)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Välfärden i Sverige är helt beroende av konkurrenskraften i den svenska industrin. Energikostnaderna har en direkt inverkan på sysselsättningen, på vår internationella konkurrenskraft och på utländska företags benägenhet att investera i vårt land. Sverige bör därför ha så billig och säker energi som möjligt.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1991/92:Jo645 (nyd) och 1991/92:N414 (nyd) om att kärnkraften är ett av de mest miljövänliga och ekonomiska energialternativen. Sverige bör således utnyttja de existerande kärnkraftverken. Dessa kan ytterligare effektiviseras med bibehållna högt ställda säkerhetskrav; enligt utskottets mening är ett tillskott till elförsörjningen på 10 TWh per år möjligt. Vidare bör satsningar göras på utveckling av kärnkraftsteknologin, som är en av Sveriges spetsteknologier. Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till utskottets uppfattning.
I en logisk energipolitik bör det, menar utskottet, inte finnas utrymme för något i förväg bestämt slutdatum för en viss energiproduktion. Det är därför rimligt att de planer på en avveckling av kärnkraften till år 2010 -- som riksdagen har ställt sig bakom -- upphävs.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1991/92:Jo645 (nyd) och 1991/92:N414 (nyd) i berört avseende. Övriga här behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande kärnkraftsproduktion att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkandena 10 och 11 och motion 1991/92:N414 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motion 1991/92:N415 och motion 1991/92:N419 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Avbrytande av stöd till vindkraftsproduktion (mom.22)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.25 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad som sägs i motion 1991/92:N414 (nyd) om behovet av billig och säker energi anser utskottet att en fortsatt satsning på vindkraften är föga meningsfull. För att samma effekt som i ett kärnkraftverk skall uppnås skulle det behövas tiotusentals större eller mindre vindkraftverk med en miljöstörande placering utmed Sveriges kuster. Härtill kommer att el som har producerats genom vindkraft är betydligt dyrare än kärnkraftsproducerad el. Mot denna bakgrund bör stödet avseende forskning och utbyggnad av vindkraftsproduktionen avbrytas. Utskottet tillstyrker följaktligen motion 1991/92:N414 (nyd) i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande avbrytande av stöd till vindkraftsproduktion att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N414 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I följande frågor har jag en uppfattning som skiljer sig från utskottets.
Riktlinjer för energipolitiken
Hittillsvarande energipolitik måste anses vara misslyckad. Som ett exempel härpå kan anges att landets elkonsumtion trots lågkonjunkturen har ökat. Ett annat exempel är att de alternativa energislagen inte svarar för mer än 1% av vår elproduktion. Vänsterpartiet anser att det krävs en mer handlingsinriktad energipolitik för att Sverige skall kunna uppfylla viktiga mål inom miljö-, fördelnings-, energi- och utrikespolitiken. Mot denna bakgrund bör en energiplan utarbetas som bygger på att kärnkraften skyndsamt skall avvecklas och på att användningen av fossila bränslen skall minskas avsevärt eller -- i vissa fall -- helt slopas. Bortfallet av denna energi bör ersättas huvudsakligen med en ökad energieffektivitet och ett höjt sparande samt med förnybara energikällor -- främst biobränsle, vindkraft och solenergi. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad jag här har anfört.
Främjande av biobränsleanvändningen
Biobränslen har en rad goda egenskaper. De har endast en begränsad miljöpåverkan samtidigt som de har en mångsidig användning genom att de medger produktion av såväl kraft och värme som drivmedel. Vidare är råvaran inhemsk med en i många fall regional betydelse när det gäller dess framställning. För närvarande ger biobränsle ett årligt energitillskott av omkring 60 TWh; ett tillskott med ytterligare 80 TWh borde dock vara möjligt. Regeringen bör lägga fram ett förslag till en plan för ökad användning av biobränslen.
De i propositionen framlagda förslagen om främjande av biobränsleanvändningen anser jag har givits inte bara en felaktig inriktning utan också en otillräcklig medelstilldelning.
Uppenbarligen tar förslagen sin utgångspunkt i rådande struktur inom energiproduktionen; härigenom utesluts dess värre en rad intressanta alternativa tekniker. När det gäller anläggningarnas storlek anser jag att stöd bör kunna utgå även till småskaliga projekt. Visserligen är stöd till sådant ändamål inte formellt uteslutet; av formuleringarna i propositionen framgår dock att det tänkta storleksintervallet är mycket snävt. Vidare bör stöd kunna lämnas till projekt av okonventionell karaktär. I samband med jordbrukets omställning har flera intressanta projekt lanserats; ett av dem innebär att ett antal jordbruk tillsammans kan försörja en energianläggning med biobränslen.
Ytterligare en aspekt som har kommit bort i regeringens förslag gäller aktörerna; regeringen synes tro att endast befintliga kraftproducenter har förmåga att utveckla biobränsleproduktionen. Jag anser däremot att man genom att hålla öppet för nya företag och andra aktörer kan åstadkomma en stimulans för utvecklingen av framför allt den småskaliga tekniken på biobränsleområdet. Sådan teknik är särskilt lämpad för bebyggelse i glesbygden, där fjärrvärmeteknik av naturliga skäl inte är ett alternativ. Mot den bakgrunden bör en del av resurserna avsättas för utveckling av teknik för miljövänlig uppvärmning i villapannor.
Det är angeläget att betona att en ökad biobränsleproduktion inte får innebära ett hot mot skogsmarkens näringsbalans. Därför måste de anslagna medlen avse även forsknings- och utvecklingsarbete för att den optimala nivån för uttag av trädbränsle skall kunna fastställas. Vidare måste system för återföring till skogsmarken av de näringsämnen som finns i vedaskan tas fram.
Mot bakgrund av de ytterligare anspråk på resurser som nu angivna förslag ställer anser jag att 500 milj.kr. utöver regeringens förslag bör anslås för budgetåret 1992/93. Härutöver kan resurser anskaffas genom att olika aktörer erbjuds samarbete i -- och därmed finansiering av -- vissa projekt.
Genom ett uttalande av riksdagen med den innebörd som jag här förordar blir motionerna 1991/92:N419 (v) och 1991/92:N30 (v) tillgodosedda i berörda delar.
Nationell energieffektivitetsplan
Energiproduktion är ofta starkt förknippad med miljöproblem av olika slag. Därför anser jag att miljöpolitikens mål bäst kan tillgodoses genom den energi som inte behöver produceras. Sparande och ökad energieffektivitet är, enligt min mening, den faktor i energisystemet som kan utvecklas mest; ett ökat energiutrymme på 80 TWh kan bli möjligt genom ändamålsenliga åtgärder. Regeringen bör därför anmodas att snarast låta upprätta en nationell energieffektivitetsplan. Genom en åtgärd av detta slag blir det aktuella yrkandet i motion 1991/92:N419 (v) tillgodosett.
Fossila bränslen
De största miljöproblemen som är direkt kopplade till vår energikonsumtion är -- frånsett kärnkraften -- utsläppen av giftiga, försurande eller på annat sätt miljö- och hälsoskadliga ämnen, t.ex. koldioxid, tungmetaller och svavel. Användningen av fossila bränslen bör mot denna bakgrund i huvudsak ha upphört år 2010. Vänsterpartiet anser att användningen av kol för energiändamål bör ha minskat från nuvarande 30 TWh till 15 TWh år 2010. Vid denna tidpunkt bör även användningen av eldningsolja ha reducerats från nuvarande 110 TWh till 30 TWh. Förbränningen av bensin och dieselolja ger de relativt största mängderna av föroreningar; dessa bränslen bör därför ersättas med andra drivmedel så att användningen kan minska från 110 TWh till 20 TWh. För samtliga nu nämnda bränsleslag bör regeringen lägga fram en avvecklingsplan i enlighet med de mål som här har angetts. Därmed skulle de aktuella kraven i motion 1991/92:N419 (v) tillgodoses.
Stimulans av biogasprojekt
Biogasproduktionen kommer att bli en mycket viktig del i den framtida energiförsörjningen, inte minst genom att den kan vara baserad på ett flertal olika insatsvaror såsom naturgödsel, hushållsavfall, särskilda grödor m.m. Det är enligt min uppfattning angeläget att biogasproduktionen ges en kraftfull och konsekvent stimulans. Riksdagen bör uttala sig till förmån för sådana satsningar. Härigenom skulle motion 1991/92:N30 (v) bli tillgodosedd i aktuell del.
Förgasningsprojekt vid Studsvik AB
Det forsknings- och utvecklingsarbete avseende småskaliga anläggningar för förgasning av biomassa som pågår vid Studsvik AB måste garanteras en fortsatt verksamhet. Medel bör därför avsättas för detta ändamål i enlighet med vad som anförs i motion 1991/92:N30 (v). Ett uttalande av riksdagen skulle tillgodose motionen såvitt nu är i fråga.
Kärnkraft
Kärnkraften skall enligt Vänsterpartiets uppfattning avvecklas så snart som möjligt, och avvecklingen måste starta omedelbart. Den bör -- så snart det är juridiskt möjligt -- inledas med att Barsebäcksverket tas ur drift. Bortfallet bör kompenseras huvudsakligen med ökad energieffektivitet och med ökad användning av biobränslen och vindkraft.
Argumentet att kärnkraften skulle behövas för att man skall komma till rätta med koldioxidutsläppen måste tillbakavisas. Rapporter från Förenta staterna visar att medel som investeras i effektivisering av elanvändningen ger minskade koldioxidutsläpp som är sju gånger större än om motsvarande belopp investeras i ett nytt kärnkraftverk.
Det måste dessutom betonas att kärnavfallsproblemet inte i något avseende har kommit närmare sin lösning.
Även på det internationella planet har vårt land ett ansvar beträffande kärnkraften. Sverige bör sålunda kraftfullt agera för att en avveckling av kärnkraften skall komma till stånd även i andra länder. Vidare måste konstateras att Internationella Atomenergiorganet (IAEA) inte har lyckats förhindra spridning av klyvbart material. Sverige måste därför ta nya initiativ för att IAEA:s roll att främja spridning av kärnkraftsproduktion skall upphöra; härigenom skulle även spridningen av kärnvapen kunna hindras.
Genom ett uttalande av riksdagen av nu angiven innebörd blir berörda yrkanden i motion 1991/92:N419 (v) tillgodosedda.
Återföring av medel från vattenkraftsproduktionen
Bland de åtgärder som krävs för en kraftfull regionalpolitik ingår att de vinster som har uppkommit från vattenkraftsproduktionen skall återföras till de regioner där den har producerats. Medlen bör därvid investeras i infrastrukturåtgärder. Detta skulle även komma de små och medelstora industrierna till godo. Jag anser -- i likhet med vad som sägs i motion 1991/92:A481 (v) -- att regeringen bör anmodas att snarast lägga fram ett förslag till riksdagen med denna inriktning. Härigenom skulle denna motion i aktuell del liksom övriga här behandlade motioner blir tillgodosedda.
Tidsplan för utveckling av vindkraften
Vindkraften har två stora fördelar; den är förnybar och den har en ringa effekt på miljön. Dess nackdel är den inverkan som vindkraftverk kan ha på landskapsbilden. Denna omständighet är dock försumbar jämfört med åsynen av våra vägar och de kraftledningsgator som skär sönder landskapen.
Regeringen bör -- såsom begärs i motion 1991/92:N419 (v) -- förelägga riksdagen ett förslag som innehåller en tidsplan för vindkraftens utveckling med målet att detta slags elproduktion skall ge minst 20 TWh år 2010; även riktlinjer för lokalisering av vindkraftsproduktionen till i första hand Sveriges södra kuster bör ingå i regeringens förslag.
Tidsplan för utveckling av solenergi
Solenergi har fördelen att vara förnybar och inte ge några utsläpp av skadliga ämnen. En nackdel är att anläggningarna är utrymmeskrävande. Utvecklingen av solenergi har i flera avseenden varit framgångsrik; ännu återstår dock omfattande utvecklingsarbete, inte minst när det gäller tekniken att lagra den erhållna värmen. Riksdagen bör hos regeringen begära en tidsplan för utvecklingen av solenergi som innebär att målet om ett årligt tillskott med 15 TWh skall vara uppnått år 2010.
Landsbygdens elektrifiering
Att det fortfarande år 1992 finns ett stort antal året-runt-bostäder i Sverige som saknar elektricitet är inte bara egendomligt utan framför allt djupt orättvist. Dessa bostäder ligger -- paradoxalt nog -- ofta i de regioner där vattenkraften har byggts ut. Det är av stort allmänt intresse -- bl.a. från räddningssynpunkt -- att det finns en bofast befolkning även i utpräglade glesbygder. Enligt min uppfattning bör staten lämna stöd till landsbygdens elektrifiering. Regeringen bör -- i enlighet med vad som sägs i motion 1991/92:N421 (v) -- anmodas att framlägga förslag om fortsatta åtgärder med detta syfte.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 1, 7, 8, 10, 11, 14, 15, 18--20, 23, 26 och 31 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för energipolitiken att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Jo612 yrkande 40 och motion 1991/92:Jo645 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
7. beträffande riktlinjer för främjande av biobränsleanvändningen att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:97 i ifrågavarande del och med bifall till motion 1991/92:N29, motion 1991/92:N30 yrkandena 1, 3--5, 7 och 8 och motion 1991/92:N419 yrkande 9 godkänner de riktlinjer för ett stöd till utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen som anges i det föregående,
8. beträffande anslag till främjande av biobränsleanvändningen att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:97 punkt J3 och med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 9 till Främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1125000000 kr.,
10. beträffande en nationell energieffektivitetsplan att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
11. beträffande fossila bränslen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkandena 12 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
14. beträffande stimulans av biogasprojekt att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1991/92:N420 och 1991/92:N422 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
15. beträffande förgasningsprojekt vid Studsvik AB att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
18. beträffande kärnkraftsproduktion att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N415 och motion 1991/92:N419 yrkandena 4 och 5 och med avslag på motion 1991/92:Jo645 yrkandena 10 och 11 och motion 1991/92:N414 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
19. beträffande internationell avveckling av kärnkraften att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
20. beträffande återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N401, 1991/92:N402, 1991/92:N404, 1991/92:N406 och 1991/92:N429 och motion 1991/92:A481 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
23. beträffande tidsplan för utveckling av vindkraften att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
26. beträffande tidsplan för utveckling av solenergi att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
31. beträffande landsbygdens elektrifiering att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N421 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del.
Jordbruksutskottets yttrande
1991/92:JoU6y
Bilaga
Främjande av biobränsleanvändningen
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 10 mars 1992 berett jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1991/92:97 om främjande av biobränsleanvändningen jämte motioner.
Propositionen
Regeringen (jordbruksdepartementet) föreslår i propositionen att 625 milj.kr. anvisas för främjande av ökad användning av biobränslen. Medlen skall finansiera olika statliga stöd till bl.a. demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. Avsikten är att en särskild programstyrelse inom närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall administrera stödet. Därigenom markeras insatsernas särställning samtidigt som en effektiv samordning med andra insatser på detta område uppnås.
I propositionen framhålls bl.a. att målet för energipolitiken på kort och lång sikt är att trygga tillgången på energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Detta framgår av riksdagens energipolitiska beslut våren 1991 (prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373). I anslutning till regeringens proposition om energipolitiken tillkallades en kommission, biobränslekommissionen (dir. 1991:11), för att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Kommissionen skulle med förtur redovisa överväganden och förslag om samordning och förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. I november 1991 överlämnade kommissionen delbetänkandet (SOU 1991:93) El från biobränslen till regeringen. Kommissionens arbete skall vara avslutat senast den 30 juni 1992.
Motionerna
I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:
1991/92:N29 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på det särskilda stödet för utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen.
1991/92:N30 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på biobränslestödets användning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av stöd till biogasproduktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nya aktörer för biobränsleproduktion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småskaliga vedeldade pannor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att utveckla biobränsleproduktion som ej hotar skogsmarkens näringsbalans,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om programstyrelsens sammansättning,
9. att riksdagen till främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisar 500 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 125 000 000 kr.
Utskottet
Stöd till utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen
Enligt motion N29 (kds) intar regeringen i sitt förslag en alltför defensiv hållning till teknikutvecklingsfrågor. När det gäller förgasning av biobränslen bör utvecklingen inriktas på enkla småskaliga anläggningar som på marknadsvillkor skall kunna kopplas upp på elnätet. En sådan utveckling möjliggör för lantbrukare, som arbetar med omställning till energigrödor, att slå sig samman och relativt enkelt bygga upp en elproduktion. I motion N30 (v) yrkande 1 konstateras att propositionens inriktning när det gäller småskaliga anläggningar är mycket restriktiv även om sådant stöd inte utesluts. Enligt motionärerna lämpar sig biobränslen utmärkt för kombinationsprocesser där olika energiprodukter blir resultatet (värme, el, gas, drivmedel). Småskaliga projekt av okonventionell karaktär för annat än elproduktion bör därför vara stödberättigade.
Jordbruksutskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i propositionen att biobränslena skall lämna ett betydande bidrag till elproduktionen redan från omkring år 2000, och detta bidrag skall kunna öka successivt. Sådan teknikutveckling måste då främjas som medger att de möjligheter som kan finnas till kommersiell produktion blir optimalt utnyttjade. Det särskilda stödet bör därför inriktas främst på utveckling av sådan teknik som är lämpad för anläggningar i de storleksintervall där huvuddelen av potentialen för kraftvärmeproduktion från biobränslen finns. Samtidigt bör framhållas att avgörande för stödet bör vara teknikens potential för elproduktion med god ekonomi och hög elverkningsgrad, inte den aktuella anläggningens storlek. Detta innebär ej att det föreligger ett motsatsförhållande gentemot utvecklingen av småskalig teknik vid den typ av anläggningar som motion N29 pekar på. Några bestämda storleksgränser bör således inte sättas som villkor för utvecklingsstöd. Samma tankegångar återfinns i biobränslekommissionens delbetänkande. Jordbruksutskottet har således inte funnit anledning till annan bedömning än föredragande statsrådet när det gäller inriktning av stödet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna N29 och N30 yrkande 1. Utskottet vill samtidigt erinra om att frågan om ytterligare utvecklingsinsatser för att främja biobränslehanteringen kommer att behandlas i kommissionens slutbetänkande.
Administration av stödet samt medelsanvisning för budgetåret 1992/93
Enligt motion N30 (v) bör den av regeringen föreslagna programstyrelsen som skall administrera det nya stödet ha en hög kompetens när det gäller miljöproblematik och naturvård. Vidare bör kunskap finnas om småskalig teknik samt förmåga till nytänkande och gränsöverskridande (yrkande 8). Beträffande anslaget konstaterar motionärerna att regeringens förslag är helt otillräckligt. Riksdagen bör därför till främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisa 500 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Dessutom bör ytterligare resurser anskaffas genom att andra delfinansiärer erbjuds samarbete kring olika projekt (yrkande 9).
Jordbruksutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning om hur stödet bör administreras. Utskottet förutsätter därvid att programstyrelsens sammansättning skall präglas av såväl hög teknisk och industriell kompetens som stor kunskap om miljö- och naturvårdsfrågor. Vidare bör kunskap finnas om småskalig teknik samt förmåga till nytänkande och gränsöverskridande. Utskottet vill vidare erinra om att programstyrelsen torde vara oförhindrad att anlita konsulter och särskild expertis. Mot bakgrund av det anförda föreslår jordbruksutskottet att motion N30 yrkande 8 lämnas utan vidare åtgärd.
Jordbruksutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till anslag. Genom ifrågavarande utvecklingsstöd kan staten bl.a. lyfta av en del av risken för de företag som är beredda att satsa egna resurser på oprövad teknik. Utskottet avstyrker således motion N30 yrkande 9.
Övriga frågor
I motion N30 (v) yrkas att biogasproduktionen skall stimuleras. Sådan produktion kommer enligt motionärerna att bli en viktig del i den framtida energiförsörjningen (yrkande 2). Vidare framhålls att nya aktörer för biobränsleproduktion bör släppas fram som kan engageras i utvecklingen av småskalig teknik (yrkande 3). En del av avsatta resurser bör användas för utveckling av småskaliga vedeldade pannor. Stimulans av sådan teknik behövs framför allt i glesbygd (yrkande 4). I motionen betonas vidare att produktionen av biobränsle inte får bidra till lösningen av ett stort miljöproblem på bekostnad av ett annat. Det är enligt motionärerna nödvändigt att utveckla en biobränsleproduktion som inte hotar skogsmarkens näringsbalans (yrkande 5).
Som redovisats ovan skall biobränslekommissionens arbete avslutas senast den 30 juni 1992. Kommissionen skall enligt sina direktiv i det fortsatta arbetet analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. I uppdraget ingår vidare att värdera möjligheten till elproduktion med biobränslen i större skala samt att i övrigt lägga fram förslag som främjar en ökad kommersiell användning av biobränslen. Bedömningen av biobränslenas roll för el- och värmeförsörjningen skall omfatta såväl skogsbränslen och energigrödor som vissa sorterade avfallsfraktioner. Kommissionen skall även bedöma risken för såväl direkta som indirekta miljöeffekter av ökad biobränsleanvändning och utforma sina förslag med utgångspunkt i att de samlade negativa effekterna för miljön skall bli så små som möjligt (se dir. 1991:11).
Jordbruksutskottet anser för egen del att det är viktigt att effektiva insatser görs för att möjliggöra en ökad energiproduktion med förnybara biobränslen. Utskottet vill dessutom erinra om att avvecklingen av kärnkraften förutsätter en successiv utveckling mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Resultatet av kommissionens arbete kan enligt utskottets mening förväntas ge ökade möjligheter att i allt väsentligt tillgodose syftet med motion N30 yrkandena 2, 3, 4 och 5. Motionen avstyrks således i berörda delar.
Stockholm den 26 mars 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m), Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Annika Åhnberg (v) anför:
Enligt min mening är propositionens inriktning felaktig. Stöd till småskaliga anläggningar utesluts inte men inställningen är uppenbarligen mycket restriktiv. Biobränslen lämpar sig utmärkt för kombinationsprocesser där olika energiprodukter blir resultatet (värme, el, gas, drivmedel). Småskaliga projekt av okonventionell karaktär för annat än elproduktion bör vara stödberättigade.
Jag anser vidare att regeringens förslag till anslag är helt otillräckligt. Riksdagen bör därför till främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisa 500 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Dessutom bör ytterligare resurser anskaffas genom att andra delfinansiärer erbjuds samarbete kring olika projekt.
Biogasproduktionen måste stimuleras. Sådan produktion kommer enligt min mening att bli en viktig del i den framtida energiförsörjningen. Vidare måste nya aktörer för biobränsleproduktion släppas fram som kan engageras i utvecklingen av småskalig teknik. Småskalig teknik med bättre miljöegenskaper för vedeldning behöver stimuleras. En del av avsatta resurser bör därför användas för utveckling av sådan teknik som främst behövs i glesbygd. Det bör särskilt betonas att produktionen av biobränsle inte får bidra till lösningen av ett stort miljöproblem på bekostnad av ett annat. Det är nödvändigt att utveckla en biobränsleproduktion som inte hotar skogsmarkens näringsbalans.
Näringsutskottet bör mot bakgrund av det anförda tillstyrka motion N30 yrkandena 1--5 och 9.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1991/92:972 Huvudsakligt innehåll2 Förslag2
Proposition 1991/92:100 bilaga 102
Proposition 1991/92:100 bilaga 133
Motionerna4
Utskottet9 Riktlinjer för energipolitiken9 Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m.10 Energiforskning10 Utveckling och introduktion av ny energiteknik11 Energiteknik11 Biobränsleteknik11 Bidrag för ny energiteknik11 Främjande av biobränsleanvändningen12 Anslag14 Effektivare energianvändning15 Energitillförsel16 Fossila bränslen16 Torv17 Biobränslen19 Biogas19 Etanol20 Växtoljor21 Elproduktion21 Kärnkraft21 Vattenkraft23 Återföring av vinstmedel23 Rådgivning om vattenkraftsproduktion24 Vindkraft24 Allmänt24 Rådgivning om vindkraftsproduktion25 Åtgärder mot buller vid vindkraftsproduktion25 Solenergi26 Vågenergi27 Elmarknad28 Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät28 Export av elkraft28 Landsbygdens elektrifiering29 Elsäkerhet m.m.30 Anslag30 Registrering av elektrisk materiel30 Övriga frågor31 Verksamheten vid Trollhätte kanalverk31 Garantier m.m.31 Lokalisering av försöksområde32 Hemställan32
Reservationer 1. Riktlinjer för energipolitiken (s)37 2. Kärnkraftsproduktion (nyd)37 3. Avbrytande av stöd till vindkraftsproduktion (nyd)38
Meningsyttring av suppleant (v)39
Bilaga Jordbruksutskottets yttrande 1991/92:JoU6y45