Energipolitik
Betänkande 1993/94:NU17
Näringsutskottets betänkande
1993/94:NU17
Energipolitik
Innehåll
1993/94 NU17
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1993/94:100 bilaga 10 (Jordbruksdepartementet) littera J (biobränslen), dels proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) littera E (energi) utom punkterna 1 och 3, littera F (teknisk forskning och utveckling) punkt 8, dels proposition 1993/94:100 bilaga 15 (Miljö- och naturresursdepartementet) littera B (strålskydd, kärnsäkerhet m.m.) punkterna 2--4, dels -- helt eller delvis -- 37 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Närings- och teknikutvecklingsverket och Statens kärnkraftinspektion. Från ett flertal privatpersoner har inkommit krav på lagstiftning om kärnkraftsavveckling.
Utskottet behandlar proposition 1993/94:162 om handel med el i konkurrens jämte motioner i betänkande 1993/94:NU22.
Sammanfattning
Våren 1991 beslutade riksdagen om riktlinjer för energipolitiken grundade på den s.k. energiöverenskommelsen mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Beslutet omfattade också bl.a. olika stöd till utvecklingen av energisystemet.
Med anledning av motioner föreslår utskottet att en parlamentariskt sammansatt kommission skall tillsättas för att följa upp 1991 års beslut och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Kommissionen bör även göra en översyn av de energipolitiska styrmedlen och studera resultaten från forsknings- och utvecklingsinsatserna inom energiområdet. I kommissionens uppgifter bör också ingå att lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställningen av energisystemet. I en meningsyttring (v) förordas att den nya kommissionen därutöver skall utarbeta en avvecklingsplan för kärnkraften.
Motioner med krav på att det nu skall lagstiftas om kärnkraftsavveckling senast år 2010 avstyrks av utskottet men följs upp i en reservation (c, kds), med instämmande i meningsyttringen (v). En annan uppfattning om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet kommer till uttryck i en reservation av företrädaren för Ny demokrati; han argumenterar för en ny folkomröstning om kärnkraften.
Utskottet tillstyrker vidare de olika förslag om anslag m.m. på energiområdet som har framlagts i budgetpropositionen. I reservationer (nyd) föreslås dels lägre anslag till Statens kärnkraftinspektion, dels att stödet till utveckling av vindkraftsproduktion skall avbrytas. Högre anslag i fråga om bl.a. insatser för att främja ny energiteknik pläderas för i meningsyttringen (v).
I övrigt behandlar utskottet motioner om olika energipolitiska frågor. Samtliga dessa motioner avstyrks av utskottet, i förekommande fall med hänvisning till den föreslagna energipolitiska kommissionen. I en reservation (s), som också får stöd i meningsyttringen (v), tillstyrks en motion om införande av energinormer för hushållsapparater. Enligt utskottets mening bör riksdagen i den frågan inte vidta några åtgärder i avvaktan på pågående arbete inom EU.
Regeringens förslag (prop. 1993/94:162) om avreglering av elmarknaden behandlas -- jämte motioner -- i betänkande 1993/94:NU22, vilket utskottet avlämnar samtidigt med föreliggande betänkande.
Proposition 1993/94:100 bilaga 10
I proposition 1993/94:100 bilaga 10 (Jordbruksdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under nionde huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angivna rubriker föreslås följande:
J 1. Bioenergiforskning (s. 105) att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 60 000 000 kr för budgetåret 1995/96, 30 000 000 kr för budgetåret 1996/97, 25 000 000 kr för budgetåret 1997/98, 20 000 000 kr för budgetåret 1998/99, 15 000 000 kr för budgetåret 1999/2000 samt 10 000 000 kr för budgetåret 2000/01, 2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 74 697 000 kr.
J 2. Bidrag för ny energiteknik (s. 106) att riksdagen till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
Proposition 1993/94:100 bilaga 13
I proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angivna rubriker föreslås följande:
A 5. Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s. 32) att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E. Energi (s. 87) att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av stöd till investeringar i vindkraftverk (avsnitt 1.3.2), 2. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av stöd till investeringar i solvärmeanläggningar (avsnitt 1.3.2), 3. godkänner vad regeringen förordat om användning av anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik för internationellt energisamarbete (avsnitt 1.3.2), 4. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1994--1996 (avsnitt 2), 5. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under budgetåret 1994/95 får uppta riksgäldslån om högst 100 000 000 kr (avsnitt 2), 6. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 teckna borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr (avsnitt 2), 7. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr (avsnitt 2).
E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder (s. 113) att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 9 154 000 kr.
E 4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft (s. 114) att riksdagen till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 58 258 000 kr.
E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet (s. 115) att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi (s. 117) att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.
E 7. Insatser för ny energiteknik (s. 117) att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 172 000 000 kr.
E 8. Bidrag till Energiteknikfonden (s. 119) att riksdagen till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000 kr.
E 9. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum (s. 120) att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 87 500 000 kr.
F 8. Energiforskning (s. 132) att riksdagen 1. till Energiforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 210 582 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst 170 000 000 kr för budgetåret 1995/96, högst 140 000 000 kr för budgetåret 1996/97, högst 110 000 000 kr för budgetåret 1997/98, högst 90 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt högst 60 000 000 kr för budgetåret 1999/2000.
Proposition 1993/94:100 bilaga 15
I proposition 1993/94:100 bilaga 15 (Miljö- och naturresursdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angivna rubriker föreslås följande:
B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (s. 38) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 59 614 000 kr.
B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (s. 39) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 66 281 000 kr.
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (s. 42) att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 19 360 000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (13) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassade inhemska drivmedel.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av stimulanser till Stockholmsregionen för att få till stånd en ökad användning av biobränsle.
1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller yrkandet (17) att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 med 1 100 000 kr och således anvisar 58 514 000 kr.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 25. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitiken, 26. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energinormer.
1993/94:N240 av Bo Finnkvist och Sylvia Lindgren (båda s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett nordiskt gasledningsprojekt.
1993/94:N245 av Bengt Hurtig m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av satsningar på anläggningar för produktion av fordonsbränsle ur skogsråvara.
1993/94:N279 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportstöd för biobränsle från Norrlands inland.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (22) att riksdagen hos regeringen begär förslag om en parlamentarisk beredning på det energipolitiska området.
1993/94:N306 av Leif Marklund m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning för bioteknikens industriella möjligheter samt skogsråvara för energianvändning.
1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av medel till Västsverige för att påskynda introduktionen av bioenergi, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att NUTEK:s möjligheter att stödja teknikupphandling och demonstrationsprojekt utökas.
1993/94:N401 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elförbrukarnas rätt till säker elförsörjning, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt för elkonsumenter till ersättning för skador och förluster, orsakade av brister i elförsörjningen.
1993/94:N402 av Bengt Kronblad och Krister Örnfjäder (båda s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla ett alternativt energisystem för transportsystemet och för uppvärmningssystemet, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för att på sikt utveckla etanolproduktion baserad bl.a. på socker, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla ett biogasbaserat uppvärmningssystem samt att inleda försök med omvandling av biogas till etanol, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd för att utveckla oljeväxtforskningen samt för att i regionen stödja uppbyggnaden av en växtoljebaserad omestringsanläggning för tillverkning av miljövänlig "vegetabilisk dieselolja", 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla tryckfärgstillverkning ur vegetabilisk olja, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla metoder för att kostnadseffektivt omvandla skogsavfall, lövmassa etc. till etanol.
1993/94:N404 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biobränsleförsök i mindre skala i Gävleborgs län.
1993/94:N407 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att öka träfiberanvändningen vid energiframställning.
1993/94:N408 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av finansiering av bioenergiinvesteringar inom lantbruket, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av verksamheten vid NUTEK.
1993/94:N410 av Rolf L Nilson m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Oskarshamn 1 skall förbli stängt, 2. som sin mening ger regeringen till känna att två av reaktorerna vid Barsebäcksverket bör stängas för gott, 3. hos regeringen begär förslag om en lagstiftning som garanterar kärnkraftsavvecklingen, 4. hos regeringen begär en avvecklingsplan för kärnkraften, i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. hos regeringen begär en plan för snabbavveckling av kärnkraften, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Internationella Atomenergiorganet i högre grad skall arbeta med avveckling och destruktion av kärnkraft och kärnvapen, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell avveckling av kärnkraften, 9. hos regeringen begär förslag om förbud mot export av kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle, 10. hos regeringen begär en beredskapsplan i händelse av ett stort bortfall av kärnkraftsel, 11. hos regeringen begär att den förhandlar med kärnkraftsägarna om att tidsbegränsa driftstillstånden.
1993/94:N411 av Agne Hansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sårbarhet ur försörjnings- och beredskapssynpunkt vid elavbrott, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftverksföretagens ansvar för att förebygga elavbrott.
1993/94:N412 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i syfte att främja nystartandet och tillväxten av nya bioenergibolag bör statliga kreditgarantier ställas till marknadens förfogande.
1993/94:N413 av Åke Carnerö och Fanny Rizell (båda kds) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier till biobränsleeldade värmeanläggningar, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att avsätta arbetsmarknadsmedel till satsningar på energins infrastruktur, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Industri- och nyföretagarfonden ges möjlighet att ställa riskkapital till förfogande vid skapandet av värmebolag.
1993/94:N414 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en prövning av konsekvenserna av en naturgasledning genom Sverige.
1993/94:N415 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kraftbolagen bör åläggas att hålla en god beredskap för att åtgärda strömavbrott, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om röjning i anslutning till kraftledningarna.
1993/94:N416 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av vedeldningsteknik.
1993/94:N417 av Agne Hansson och Birgitta Carlsson (båda c) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad användning av biologiskt nedbrytbara, inhemskt framställda bränslen.
1993/94:N418 av Lennart Daléus m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. beslutar om tillägg till kärntekniklagen i 15 § i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. beslutar om tillägg till kärntekniklagen genom 15 a § i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. beslutar om tillägg till kärntekniklagen genom 15 b § i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. beslutar om tillägg till kärntekniklagen genom 15 c och 15 d §§ i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av bemyndigandet i 15 § 4 i kärntekniklagen.
1993/94:N420 av Kenneth Lantz och Ulf Björklund (båda kds) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt forskning om biobränslen genom att styra medel till forskning om förnybar energi, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till enklare distributionsmöjligheter av etanol och annat miljövänligt drivmedel.
1993/94:N421 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassning av smörj- och hydrauloljor.
1993/94:N422 av Ivar Franzén och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt stöd till kraftvärmeproduktion baserad på biobränslen i områden där transportkostnaderna för massaveden är mycket höga.
1993/94:N423 av Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en parlamentariskt sammansatt avvecklingskommitté/energikommission med uppdrag att följa upp 1991 års energibeslut och lägga fram förslag för säkerställande av kärnkraftsavvecklingen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att vid årliga kontrollstationer ge en fullödigare redovisning av hur energiprogrammen utvecklas i förhållande till de energipolitiska målsättningarna, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lag om förbud att driva kärnkraftsverk efter år 2010.
1993/94:N424 av Tuve Skånberg (kds) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbjuda import och försäljning av blyhaltig bensin.
1993/94:N425 av Rolf L Nilson m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. hos regeringen begär förslag om hur energieffektivisering och energisparande skall utvecklas, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppgradering av kraftöverföringsnätet, 3. att riksdagen anslår 50 000 000 kr till uppgradering av små vattenkraftverk, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energiminimeringsåtgärder inom transportsektorn, 8. anslår 275 000 000 kr utöver regeringens förslag till biobränsleanläggningar, 9. hos regeringen begär att den återkommer med en plan för ökad användning av biobränslen, 10. hos regeringen begär att den återkommer med en plan för ökad vindkraftsanvändning, 11. anslår 200 000 000 kr utöver regeringens förslag för främjande av vindkraft, 12. hos regeringen begär att den återkommer med en plan för att öka solenergianvändningen, 13. anslår 25 000 000 kr utöver regeringens förslag till solenergianläggningar i enlighet med vad som anförts i motionen, 14. av regeringen begär initiativ till ett svensk-norskt samarbete om vågenergi, 15. hos regeringen begär att energilagstiftningen utreds utifrån ett samlat miljöperspektiv.
1993/94:N427 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnkraftens avveckling senast år 2010, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud att införa utländskt radioaktivt avfall för slutförvaring, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Internationella Atomenergiorganets roll.
1993/94:N428 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn [av] elleveranssäkerheten.
1993/94:N429 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens allmänna inriktning, 2. beslutar att upphäva 6 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 3. hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om kärnteknisk verksamhet att upparbetning av kärnavfall inom landet kan ske i enlighet med vad i motionen anförts, 4. beslutar om en ny folkomröstning beträffande avveckling av de svenska kärnkraftverken, 5. till Insatser för ny energiteknik anvisar ett 45 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 127 miljoner kronor (E 7).
1993/94:N432 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återkomma till riksdagen med förslag till en plan för avveckling av kärnkraften, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för ökad användning av alternativ energiteknik.
1993/94:N433 av Lennart Brunander m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en långsiktig energipolitisk strategi med målet att varje energikälla anpassas till naturens eget energikretslopp, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en kraftfull satsning på forskning, utveckling och introduktion av miljövänlig energiteknik, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskning av elanvändningen genom utveckling av energieffektivare teknik och stimulanser för ökat elenergisparande, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det krävs entydiga och långsiktiga politiska signaler för en övergång från fossila bränslen och kärnkraft till biobränslen och andra förnyelsebara energikällor, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet är en fördubbling av användningen av bioenergi inom 10 år, 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för vindkraftens fortsatta utveckling, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för solenergins fortsatta utveckling.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (27) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder avseende vattenkraft.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av kärnkraften.
Utskottet
Riktlinjer för energipolitiken
Bakgrund
Vissa energipolitiska beslut
Med utgångspunkt i resultatet av folkomröstningen i kärnkraftsfrågan i mars 1980 beslutade riksdagen senare under våren detta år (prop. 1979/80:170, bet. NU70) att ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma utöver de tolv reaktorer som då var i drift, färdiga eller under arbete. Kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Säkerhetssynpunkter skall vara avgörande för i vilken ordningsföljd reaktorerna skall tas ur drift.
Regeringen hade i den aktuella propositionen inte satt något bestämt slutår för kärnkraftsproduktionen. På förslag av näringsutskottet -- i anslutning till en socialdemokratisk partimotion -- beslutade riksdagen emellertid uttala att den sista reaktorn i Sverige skall tas ur drift senast år 2010. Moderata samlingspartiets representanter i utskottet stod inte bakom förslaget i den delen. De anförde dock att det i fråga om avvecklingsperiodens längd inte förelåg någon avgörande skillnad mellan propositionen och den ifrågavarande motionen.
Uttalandet om år 2010 som slutpunkt för avvecklingsperioden gjorde näringsutskottet efter att ha nämnt att kärnkraftsreaktorernas tekniska livslängd enligt uppgift i propositionen bedömdes vara ca 25 år. Denna uppgift kom tillbaka i olika sammanhang. Våren 1988 tog utskottet upp den till närmare diskussion (bet. NU 1987/88:40 s. 41, 53). Därvid konstaterades att avskrivningstiden för de svenska kärnkraftsreaktorerna är 25 år men att anläggningarna har konstruerats för att ha en livslängd av minst 40 år. Hittillsvarande analyser motsäger inte, sade utskottet, det ursprungliga konstruktionsvillkoret att en reaktortanks livslängd är minst 40 år. Riksdagens beslut om en bortre tidpunkt för kärnkraftsavvecklingen fick emellertid inte, framhöll utskottsmajoriteten, ses som en ren framräkning grundad på bedömningar om reaktorernas sannolika livslängd. Grundläggande för beslutet hade varit att utifrån folkomröstningens resultat en väl anpassad tidsram skulle anges inom vilken omställningen av energisystemet skulle kunna äga rum.
Under perioden 1981--1990 förelades riksdagen vid fyra tillfällen propositioner med mera övergripande förslag till riktlinjer för energipolitiken. Dessa gick väsentligen ut på att ett kraftigt minskat oljeberoende skulle uppnås samtidigt som förutsättningar för kärnkraftsavvecklingen skulle skapas. En successiv utveckling skulle ske mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. En rad beslut om olika stödformer, beskattningsåtgärder m.m. fattades.
En första precisering av en avvecklingsplan beträffande kärnkraften togs hösten 1987 (prop. 1986/87:158, bet. NU 1987/88:7) genom en avsiktsförklaring innebärande att en reaktor skulle kunna tas ur drift under perioden 1993--1995 och en andra reaktor under perioden 1994--1996. Tillförseln av ny energi och hushållningens resultat skulle dock, tillfogades det, avgöra när avvecklingen av reaktorerna kunde påbörjas.
En ytterligare precisering gjordes våren 1988 (prop. 1987/88:90, bet. NU40). Enligt detta beslut skulle en första reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år 1996, och dessa reaktorer skulle vara en av de två reaktorerna i Barsebäcksverket och en av de fyra i Ringhalsverket. Riksdagens beslut präglades av oenighet. Varje oppositionsparti stod för en egen reservation mot näringsutskottets förslag beträffande kärnkraftsavvecklingens inledning.
De nu gällande riktlinjerna för den långsiktiga energipolitiken antogs av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40). Riktlinjerna var grundade på en överenskommelse -- den s.k. energiöverenskommelsen -- mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. På hösten 1991 anförde den nytillträdande regeringen att energiöverenskommelsen ligger fast (RD 1991/92:6).
Riktlinjerna innebär bl.a. följande. Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är konkurrenskraftiga med dem som gäller i omvärlden. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv energihushållning.
Beslutet innebar vidare att de tidigare riktlinjerna för kärnkraftsavvecklingens inledning upphävdes. Enligt de nu gällande riktlinjerna måste omställningen av energisystemet ske med hänsyn till, förutom säkerhetskraven, behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan genomföras avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad -- senast år 2010 enligt riksdagens uttalande år 1980 -- blev inte föremål för förnyad prövning eller nytt ställningstagande under överläggningarna som föregick överenskommelsen.
Riksdagens beslut våren 1991 innefattade också olika stöd till omställningen och utvecklingen av energisystemet. De har bl.a. gällt stöd till investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen samt investeringar i vindkraftverk och solvärmeanläggningar. Vidare beslutades om ett program för effektivare användning av energi. Det förutsätts att regeringen årligen för riksdagen redovisar de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen.
Energibeskattningen
Beskattningen av energi har under senare år förändrats vid flera tillfällen. I samband med skattereformen infördes år 1990 mervärdesskatt på all energi utom fjärrvärme (prop. 1989/90:50, bet. SkU10). Samtidigt reducerades den allmänna energiskatten på el. Genom skattereformens andra steg (prop. 1989/90:111, bet. SkU31) infördes den 1 januari 1991 en koldioxidskatt och en svavelskatt samtidigt som den allmänna energiskatten på fossila bränslen sänktes med hälften. Mervärdesskatt infördes även på fjärrvärme. Dessutom introducerades, med verkan från år 1992, en avgift på utsläpp av kväveoxider från större energiproduktionsanläggningar (prop. 1989/90:141, bet. JoU24).
Genom 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. SkU26) infördes den 1 juli 1991 särskilda regler för beskattning av kraftvärme i syfte att stärka kraftvärmeteknikens konkurrenskraft i förhållande till kondenskraft och värmeproduktion. Beslutet innebar att kraftvärmeverken befriades från den allmänna energiskatten på den del av bränslet som används för värmeproduktion.
Med verkan från den 1 januari 1993 förändrades industrins och växthusnäringens energibeskattning på så sätt att dessa branscher i princip endast omfattas av en reducerad koldioxidskatt på sin bränsleförbrukning (prop. 1991/92:150, bet. FiU30). Samtidigt höjdes koldioxidskatten för övriga förbrukare. Särskilda övergångsbestämmelser gäller för industrin och växthusnäringen fram t.o.m. år 1994.
Efter beslut av regeringen i juni 1992 har en särskild utredare (Fi 1992:15) tillsatts med uppgift (dir. 1992:80) att göra en teknisk översyn av energibeskattningen. Resultatet av arbetet skall redovisas under våren 1994.
I mars 1994 beslutade regeringen att en kommitté med parlamentarisk sammansättning skall tillkallas för att (dir. 1994:11) utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av denna analys undersöka förutsättningarna för ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet.
I det krispaket som regeringen lade fram under hösten 1992 i syfte att stabilisera den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50) föreslogs bl.a. att kraftvärmeverkens skattebefrielse skulle avskaffas i två etapper med början den 1 januari 1993. Vid riksdagsbehandlingen (bet. 1992/93:FiU1) konstaterades att ett ställningstagande till förslaget krävde ytterligare underlag. Ikraftträdandet sköts därför till den 1 januari 1994 så att frågan skulle kunna utredas och resultatet redovisas i god tid före ikraftträdandet. Regeringen tillsatte våren 1993 en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att utreda frågor om beskattningen av kraftvärme. Arbetsgruppen avlämnade under hösten 1993 en delrapport där konsekvenserna av en slopad skattebefrielse redovisades. Med hänsyn till att arbetsgruppen inom kort skulle avlämna en slutrapport med förslag till åtgärder som främjar kraftvärmeproduktion och användning av biobränslen beslutade riksdagen i december 1993 efter initiativ av skatteutskottet (bet. 1993/94:SkU18) att uppskjuta ikraftträdandet av den slopade skattebefrielsen till den 1 juli 1994.
Arbetsgruppen redovisade sedan i februari 1994 resultatet av sitt arbete i rapporten (Ds 1994:28) Förändrad kraftvärmebeskattning. I rapporten redovisas två alternativa modeller till förändrad kraftvärmebeskattning. Rapporten har remissbehandlats. Synpunkterna som därvid framförts har, enligt uppgift, resulterat i att man inom regeringskansliet anser att de modeller som arbetsgruppen redovisat inte utan betydande förändringar kan ligga till grund för ett förslag till riksdagen. Med anledning härav har skatteutskottet nyligen i ett betänkande (bet. 1993/94:SkU34) om indirekta skatter ånyo tagit upp frågan om befrielsen från allmän energiskatt på bränslen som används i kraftvärmeverk. Enligt skatteutskottets bedömning bör den första etappen av den slopade skattebefrielsen träda i kraft den 1 juli 1994 i enlighet med tidigare beslut. Den resterande delen av den slopade befrielsen bör dock enligt skatteutskottet anstå till dess mer långsiktiga regler om energibeskattningen kan antas. Utskottet menar att ett förslag till riksdagen om en hållbar lösning för beskattningen av kraftvärmeverken och fjärrvärmeverken kräver ytterligare överväganden och säger sig utgå från att frågan nu kommer att utredas vidare. I nämnda betänkande har skatteutskottet också med anledning av motioner i frågan föreslagit införande den 1 juli 1994 av en miljöbonus för vindkraftsproducerad el motsvarande skatten på el till hushåll.
Avreglering av elmarknaden
Regeringen har i proposition 1993/94:162 om handel med el i konkurrens lagt fram förslag för att avreglera elmarknaden och tillförsäkra kunderna mer flexibla leveransvillkor. Enligt förslaget skall produktionen och försäljningen av el ske i konkurrens, medan nätverksamheten även i fortsättningen skall regleras och övervakas på särskilt sätt. Utskottet behandlar propositionen jämte motioner i betänkande 1993/94:NU22, vilket avlämnas samtidigt med föreliggande betänkande.
Elförsörjningen
Enligt preliminära uppgifter uppgick elproduktionen i Sverige år 1993 till ca 141 TWh, varav vattenkraften svarade för ca 73 TWh och kärnkraften för ca 59 TWh. I tablån på nästa sida redovisas den inhemska elproduktionen åren 1970, 1980, 1990 och 1993.
Den inhemska elproduktionen och nettoimporten av el (TWh)
Produktionsslag 1970 1980 1990 1993 ________________________________________________________________
Vattenkraft 40,9 58,0 71,5 73,3 Kärnkraft - 25,3 65,3 58,9 Industriellt mottryck 3,1 4,0 3,1 3,8 Kraftvärme 2,4 5,6 2,1 4,2 Kondenskraft 12,0 0,9 0,3 0,5 Gasturbiner 0,7 0,2 0,1 0,1 _______________________________________________________________
Elproduktion 59,1 94,0 142,2 140,8 _______________________________________________________________
Nettoimport av el* 4,1 0,5 - 1,8 - 0,6 _______________________________________________________________
Källa: Närings- och teknikutvecklingsverket och Vattenfall AB. * Minus = nettoexport.
År 1980 svarade kärnkraften för ca 27 % av elproduktionen. Fram t.o.m. år 1991 ökade andelen successivt -- med undantag för några enstaka år -- och uppgick sistnämnda år till ca 52 % (73,5 TWh). Under åren 1992 och 1993 har flera av kärnkraftsreaktorerna -- förutom för sedvanlig översyn -- varit avställda på grund av vissa tekniska problem. Det har gällt brister i nödkylssystemen, korrosionsskador i inneslutningen och sprickor i reaktortanklock. För närvarande är en reaktor (Oskarshamn 1) avstängd för en omfattande översyn.
Vattenkraftsproduktionen kan variera mycket beroende på variationerna i tillrinningen under året och mellan åren. Under ett s.k. normalår producerar den nu utbyggda vattenkraften ca 63,5 TWh.
Andelen vindkraft i produktionssystemet är mycket liten. År 1993 uppgick produktionen till knappt 0,05 TWh.
Sedan mitten av 1980-talet har handeln med el över gränserna för Sveriges del resulterat i en nettoexport. Under åren 1990--1993 har nettoexporten uppgått till mellan 0,6 och 2,2 TWh per år.
Till följd av den starka kraftbalansen under senare år har försäljningen av el till s.k. avkopplingsbara elpannor varit relativt omfattande. Sedan år 1987 har försäljningen varierat mellan 5,7 och 9,6 TWh per år.
Medan elproduktionen i Sverige har ökat kraftigt sedan år 1970 har nivån på den totala energitillförseln varit relativt oförändrad under motsvarande period. År 1992 uppgick energitillförseln till 436 TWh, att jämföra med 457 och 439 TWh åren 1970 och 1980.
Energirapport från NUTEK
Regeringen har uppdragit åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att årligen utvärdera programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt att redovisa resultatet av utvärderingen för regeringen. Den senaste avrapporteringen gjordes i september 1993 då NUTEK avlämnade Energirapport 1993 (NUTEK B 1993:6). Rapportens huvudsakliga innehåll har refererats i budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 13 s. 89).
I rapporten har NUTEK analyserat stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen samt stöden till vindkraft och solvärme. Dessutom har programmet för effektivare energianvändning utvärderats. Utskottet återkommer i senare avsnitt till NUTEK:s rapport i dessa delar.
Förutom dessa utvärderingar redovisar NUTEK också en bedömning av energianvändningen och elproduktionen fram till år 2005 enligt två tillväxtalternativ. Elproduktionen beräknas år 2005 uppgå till 151 alternativt 154 TWh. Med utgångspunkt i en uppskattad nivå på elanvändningen bedömer NUTEK att produktionen inte täcker efterfrågan. Differensen beräknas till 3 TWh i alternativet med en lägre ekonomisk tillväxt och 9 TWh i alternativet med en högre ekonomisk tillväxt. I båda alternativen har NUTEK inte förutsatt någon avveckling av kärnkraften.
Regeringens bedömning av elförsörjningens utveckling
Regeringen erinrar i budgetpropositionen (bil. 13 s. 100) om att läget inom elförsörjningen sedan år 1990 har präglats av den internationella lågkonjunkturen och den ekonomiska situationen i Sverige. Det konstateras att den nuvarande kraftbalansen är stark och att det medför små incitament för kapacitetsutbyggnader. Denna situation väntas också bestå under de närmaste åren.
Med hänvisning till de avställda kärnkraftsreaktorerna framhålls att åren 1992 och 1993 inneburit avbrott i utvecklingen mot en kontinuerligt förbättrad tillgänglighet hos de svenska kärnkraftverken. Regeringen anser att det ännu är för tidigt att ge ett definitivt svar på frågan om detta är ett trendbrott eller en tillfällighet. Det råder därför, påpekas det, osäkerhet om kärnkraftsproduktionens storlek under prognosperioden.
Vidare sägs att elförsörjningen framöver kommer att tryggas inte enbart med nationella produktionsanläggningar. En ökad internationell handel med el kan väntas och bör uppmuntras, anser regeringen.
Motionerna
Under årets allmänna motionstid har det väckts ett flertal motioner om inriktningen av energipolitiken. Huvuddelen av dessa tar sikte på avvecklingen av kärnkraften. Utskottet behandlar här i ett sammanhang yrkanden i tio motioner.
Socialdemokraterna framför i de två partimotionerna 1993/94:N305 och 1993/94:Jo694 krav på att en parlamentariskt sammansatt beredning skall tillsättas med uppgift att lägga fram förslag till hur energiöverenskommelsen från år 1991 skall fullföljas. Besluten om avveckling av kärnkraften och minskning av koldioxidutsläppen ligger fast, sägs det i den förstnämnda motionen. Det bästa sättet att garantera detta är genom en fortsatt bred enighet om energipolitiken, framhålls det. Enligt motionärerna skall den föreslagna parlamentariska beredningen dels följa upp och utvärdera de åtgärder som har vidtagits sedan energiöverenskommelsen, dels analysera de energipolitiska konsekvenserna av de föreslagna nya reglerna för elmarknaden.
Också i motion 1993/94:N423 (kds) krävs att en parlamentariskt sammansatt kommitté -- alternativt en bredare energikommission -- skall tillsättas. Kommittén skulle ges i uppdrag att följa upp energiöverenskommelsen och lägga fram förslag som innebär ett fullföljande av kärnkraftsavvecklingen. Riksdagen har ett stort ansvar för att aktiva åtgärder vidtas som syftar till att den fastlagda energipolitiska målsättningen förverkligas, påpekar motionärerna. De riktar kritik mot regeringens redovisning i budgetpropositionen av resultaten av de olika energipolitiska programmen och begär en mer komplett information om måluppfyllelsen och behovet av åtgärder för att nå de uppsatta målen.
I flera motioner framställs yrkanden om lagstiftning för att garantera en avveckling av kärnkraften senast år 2010. Motion 1993/94:N418 (c) innehåller detaljerade förslag -- inkl. specialmotiveringar -- till olika ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, den s.k. kärntekniklagen. I motionen erinras om uttalanden av ledande företrädare för kraftindustrin av innebörd att man inte kommer att vidta några konkreta åtgärder för kärnkraftens avveckling förrän man tvingas till detta genom lagstiftning. Mot bakgrund av bl.a. dessa uttalanden bör riksdagen nu genom lagstiftning skapa klarhet i och grund för avvecklingen av kärnkraften, anser motionärerna. De föreslår för det första en ny grund enligt 15 § kärntekniklagen för återkallelse av tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet. Enligt förslaget skulle ett tillstånd kunna återkallas om återkallelsen är ett led i genomförandet av riksdagens beslut om riktlinjer för en avveckling av kärnkraften senast år 2010.
För fyra av de tolv kärnkraftsreaktorerna (Barsebäck 1, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1) gäller nuvarande driftstillstånd utan tidsbegränsning. För en reaktor (Ringhals 2) är gällande tillstånd begränsat till utgången av år 1995, medan tillstånden för de övriga sju reaktorerna gäller till utgången av år 2010. I motionen föreslås nu att nytt tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet inte får meddelas för den tid som överstiger 25 år från det att reaktorerna togs i kommersiell drift. Denna lagändring tar sikte på Ringhals 2, som när nuvarande tillstånd löper ut vid utgången av år 1995 har varit i drift i ca 20 år. Med en sådan lagändring skulle en förlängning av tillståndet kunna meddelas endast för en period av ca 5 år (till år 2000). I kärntekniklagen skulle det vidare fastläggas att tillstånden för alla kärnkraftsreaktorer senast år 2010 skall vara återkallade. Innehavaren av ett tillstånd som återkallas skall enligt ytterligare förslag i motionen ges rätt till ersättning av staten. Enligt förslaget skall ersättning dock endast utgå om tillståndet återkallas annat än av säkerhetsskäl och tidigare än 25 år från det att reaktorn togs i kommersiell drift. Utebliven vinst skulle inte ersättas. Om en överenskommelse inte kan nås skulle tillståndshavaren kunna väcka talan mot staten vid Stockholms tingsrätt inom tre år från beslutet om återkallelse.
Krav på en lag om avveckling av kärnkraften senast år 2010 framställs också i motionerna 1993/94:N427 (fp), 1993/94:N423 (kds) och 1993/94:N410 (v). Mot bakgrund av att driftstillstånden för fyra av kärnkraftsreaktorerna gäller utan tidsbegränsning föreslås vidare i den sistnämnda motionen att regeringen skall uppmanas att inleda förhandlingar med berörda ägare om en tidsbegränsning av dessa tillstånd. Motionärerna efterlyser även en avvecklingsplan för kärnkraften men också -- med anledning av tillbuden under åren 1992 och 1993 -- en plan för snabbavveckling av kärnkraften liksom en beredskapsplan i händelse av ett stort bortfall av el från kärnkraftverk.
Även motion 1993/94:N432 (s) innehåller yrkande om att en plan för avveckling av kärnkraften skall upprättas. Det är av vikt för riksdagen att den beslutade huvudlinjen rörande kärnkraften nu bekräftas, anför motionärerna.
För kvinnor, sägs det i motion 1993/94:A815 (c), är det naturligt att leva resurssnålt; kvinnor har därmed lättare att säga nej till kärnkraften med dess oöverskådliga konsekvenser. Den slutsats som motionärerna drar är att två reaktorer bör stängas av redan nu.
Utskottet behandlar här även förslag i motion 1993/94:N433 (c). För att målsättningen med energiomställningen skall kunna uppfyllas krävs, enligt motionärerna, en tydlig och långsiktig energipolitisk strategi för en övergång från fossila bränslen och kärnkraft till biobränslen och andra förnyelsebara energikällor. Riksdagen föreslås i två yrkanden uttala sig för en sådan strategi.
En motsatt uppfattning om kärnkraften kommer, slutligen, till uttryck i motion 1993/94:N429 (nyd). Där argumenteras för att Sverige skall fortsätta att utnyttja kärnkraftverken, att ytterligare förbättra säkerheten vid reaktorerna samt att vidareutveckla kärnkraftsteknologin. I ett längre perspektiv och med känd teknologi är det kärnkraft och vattenkraft som Sverige skall satsa på, anför motionärerna. De föreslår vidare en ny folkomröstning om kärnkraften; tiden är nu mogen att ånyo låta folket få säga sin mening i frågan, heter det.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först i ett sammanhang motionsyrkanden om omställningen av energisystemet och därefter kraven på lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010. I det senare avsnittet tas också upp yrkandet i motion 1993/94:N429 (nyd) om en ny folkomröstning i kärnkraftsfrågan.
Omställningen av energisystemet
De riktlinjer för energipolitiken som riksdagen beslutade om våren 1991 i anslutning till energiöverenskommelsen innebär, som tidigare beskrivits, att energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv energihushållning. Omställningen av energisystemet måste ske med hänsyn till, förutom säkerhetskraven, behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan genomföras avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. De nämnda riktlinjerna utgör basen för ett brett parlamentariskt samförstånd i energipolitiken.
Enligt utskottets uppfattning finns det nu -- tre år senare -- anledning att granska resultaten av de olika åtgärder som vidtogs i samband med det energipolitiska beslutet. En sådan granskning är också motiverad med hänsyn till att det skett betydelsefulla förändringar i vår omvärld av betydelse för energipolitiken. Bland dessa kan nämnas undertecknandet av klimatkonventionen inom ramen för Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling i Brasilien år 1992, ikraftträdandet den 1 januari 1994 av avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) samt de nyss avslutade förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EU. Därtill kommer de betydelsefulla förändringarna i Central- och Östeuropa.
Mot denna bakgrund anser utskottet att en kommission med parlamentarisk sammansättning bör tillkallas för att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet och analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Kommissionen bör också lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställningen av energisystemet. En utgångspunkt för kommissionens arbete bör vara att omställningen och utvecklingen av energisystemet -- i enlighet med 1991 års energipolitiska överenskommelse -- kan grundas på långsiktigt hållbara politiska beslut.
Kommissionen bör alltså göra en fördjupad analys av de resultat som nåtts inom ramen för den energipolitiska överenskommelsen. Här ingår en granskning dels av stöden till investeringar i olika anläggningar, dels av åtgärderna för energieffektivisering och energihushållning. Kommissionen bör även göra en samordnad översyn av de energipolitiska styrmedlen; dessa måste utformas så att omställningen och utvecklingen av energisystemet kan ske på samhällsekonomiskt riktiga grunder. I kommissionens uppgifter bör också ingå att studera resultaten av programmen för forskning och utveckling inom energiområdet.
Internationaliseringens ökade betydelse bör särskilt uppmärksammas av kommissionen. Bl.a. bör granskas i vilken utsträckning som de senaste årens omvärldsförändringar har påverkat förutsättningarna för omställningen av energisystemet. Effekter på och möjligheterna för den svenska energiförsörjningen av den pågående utvecklingen mot en ökad integration av de europeiska energimarknaderna bör studeras.
En viktig uppgift för kommissionen bör vara att följa utvecklingen på den svenska elmarknaden. En säker och rationellt fungerande elförsörjning är en förutsättning för en utvecklad industrination som Sverige. Utifrån sin analys bör kommissionen bedöma bl.a. det framtida behovet av ny kraftproduktion och förutsättningarna därför.
Som tidigare nämnts har regeringen i proposition 1993/94:162 om handel med el i konkurrens lagt fram förslag om en avreglering av elmarknaden. I kommissionens uppgifter bör också ingå att analysera frågor med anknytning till detta förslag. Utskottet utvecklar dessa frågor närmare i betänkande 1993/94:NU22, där propositionen jämte motioner behandlas.
Enligt utskottets mening bör regeringen snarast tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommission i enlighet med vad som här anförts. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med ett sådant uttalande av riksdagen blir motionerna 1993/94:N305 (s), 1993/94:Jo694 (s) och 1993/94:N423 (kds) väsentligen tillgodosedda i nu aktuella delar. Övriga här berörda yrkanden i motionerna 1993/94:N432 (s), 1993/94:N433 (c), 1993/94:A815 (c), 1993/94:N423 (kds), 1993/94:N429 (nyd) och 1993/94:N410 (v) avstyrks med hänvisning till det sagda.
Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010
Utskottet övergår så till att behandla motioner med begäran om lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010.
Enligt riksdagens beslut skall kärnkraften vara avvecklad senast år 2010. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Vidare gäller enligt kärntekniklagen förbud mot att meddela tillstånd att uppföra en ny kärnkraftsreaktor.
Mot bakgrund av det sagda och med hänvisning till den energipolitiska kommission som utskottet i det föregående har påkallat avvisar utskottet förslagen om införande av ett lagstadgat förbud mot kärnkraft efter år 2010. Utskottet avstyrker därför de aktuella yrkandena härom i motionerna 1993/94:N427 (fp), 1993/94:N418 (c), 1993/94:N423 (kds) och 1993/94:N410 (v). Med det anförda avstyrks också kravet i motion 1993/94:N429 (nyd) på en ny folkomröstning i frågan och yrkandet i motion 1993/94:N410 (v) om tidsbegränsning av berörda driftstillstånd.
Övriga kärnkraftsfrågor
Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer
I två motioner begärs omedelbara beslut om att vissa angivna kärnkraftsreaktorer skall stängas av slutgiltigt. År 1997 är det 25 år sedan den äldsta svenska reaktorn, Oskarshamn 1, togs i drift, påpekas det i motion 1993/94:N418 (c). Med hänvisning till motionärernas i det föregående nämnda förslag till ändring i kärntekniklagen -- innebärande rätt för regeringen att återkalla driftstillstånd som ett led i avvecklingen av kärnkraften -- föreslås att regeringen med stöd härav permanent skall återkalla driftstillståndet för Oskarshamn 1. På motsvarande sätt begärs i motion 1993/94:N410 (v) att denna reaktor skall förbli avställd. Där krävs vidare att de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck skall stängas av. Sverige har för närvarande ett överskott i elproduktionskapaciteten som vida överstiger kapaciteten hos en eller två kärnkraftsreaktorer, anför motionärerna. De menar att beslut om avstängning av en reaktor skulle innebära en entydig signal om att kärnkraften skall avvecklas senast år 2010.
Som tidigare redovisats har flera kärnkraftsreaktorer varit avställda under vissa perioder åren 1992 och 1993. Under hösten 1992 stängdes bl.a. Barsebäck 1 och 2 samt Oskarshamn 1 av till följd av brister i nödkylssystemet. Under hösten 1992 vidtogs temporära åtgärder och reaktorerna i Barsebäck gavs i januari 1993 tillstånd till återstart. De uppdagade bristerna åtgärdades permanent under sommaren 1993. Vid täthetsprovningar under hösten 1993 noterades ett otillåtet stort läckage hos inneslutningen i Barsebäck 2. Undersökningar visade att inneslutningens tätplåt innehöll korrosionsskador. Efter vidtagna reparationsåtgärder och genomförda kontroller meddelade Statens kärnkraftinspektion (SKI) i januari 1994 tillstånd till återstart för Barsebäck 2. I samband med reparationerna av nödkylssystemet i Oskarshamn 1 upptäcktes vissa rörsprickor. Det beslutades därför om ett omfattande provnings- och renoveringsprogram för hela reaktortanken. Detta arbete pågår ännu, och reaktorn väntas i drift tidigast under hösten 1994.
I november 1993 avlämnade SKI till regeringen en rapport om säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken under åren 1992 och 1993 (SKI Teknisk rapport 93:40). I rapporten, som har utarbetats i samarbete med Statens strålskyddsinstitut, görs den sammanfattande bedömningen att problemen med nödkylssystemen och materialproblemen har lett till betydelsefulla tekniska säkerhetsförbättringar vid verken och avsevärda förbättringar av verkens egna säkerhetsarbeten. Samtidigt har erfarenheterna pekat på vikten av en noggrann prövning av vissa äldre säkerhetsanalyser och konstruktionsförutsättningar, liksom på vikten av fortsatt skärpt uppmärksamhet på åldersbetingade förändringar. Sammantaget såg de båda myndigheterna ingen anledning till omprövning av riskbilden beträffande kärnkraftverken.
Senare i november 1993 besvarade näringsminister Per Westerberg en interpellation (1993/94:42) av Rolf L Nilson (v) om kärnkraftens tillförlitlighet. Näringsministern hänvisade (RD 1993/94:27) till nyssnämnda rapport om säkerheten vid kärnkraftverken och anförde att det inte kan råda någon oklarhet om att säkerhetskraven har absolut prioritet när myndigheterna tar ställning till frågor om kärnkraftverkens drift. Statsrådet konstaterade att man inte vet om avbrottet i utvecklingen mot en successivt förbättrad tillgänglighet i de svenska kärnkraftverken är ett tillfälligt fenomen eller om man nu måste räkna med en lägre tillgänglighet för verkens återstående livstid.
Med hänvisning till den förordade energipolitiska kommissionen avstyrker utskottet även de nu berörda yrkandena i motionerna 1993/94:N418 (c) och 1993/94:N410 (v).
Förbudet mot vissa förberedande åtgärder
Kärntekniklagen innehåller sedan år 1987 en bestämmelse, 6 §, enligt vilken ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor. Förbudets funktion är att motverka att personer inom en begränsad krets -- ansvariga för kraftföretag vilka är tänkbara som reaktorinnehavare -- föranstaltar om resurskrävande förberedande åtgärder i syfte att uppföra en viss kärnkraftsreaktor. Såväl dessa personer som andra är dock oförhindrade att plädera för fortsatt och ökad kärnkraftsanvändning, inkl. uppförande av ytterligare reaktorer. Inte heller inkräktar förbudet på möjligheterna till forskning och utvecklingsarbete på kärnkraftsområdet och till svenskt deltagande i internationellt samarbete på detta område.
År 1989 tillkallades en särskild utredare med uppgift att se över kärntekniklagstiftningen. Utredaren -- lagman Bengt Eliasson -- föreslog i betänkandet (SOU 1991:95) Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet bl.a. att den nu berörda bestämmelsen i 6 § skulle avskaffas. Enligt utredningen (s. 335) tillgodoses motivet för bestämmelsen redan genom förbudet enligt lagen att lämna tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer. Det anfördes också att bestämmelsen inte kan anses vara motiverad av säkerhetsskäl och att den därför i princip inte hör hemma i kärntekniklagen, som är att betrakta som en säkerhetslag.
Huvuddelen av förslagen i utredningsbetänkandet låg till grund för de ändringar i kärntekniklagen som riksdagen på förslag av regeringen beslutade om i december 1992 (prop. 1992/93:98, bet. NU11). Utredningens förslag beträffande 6 § berördes inte i den då aktuella propositionen. I två motioner som väcktes med anledning av denna togs dock saken upp. I båda dessa riktades kritik mot förbudet. Utskottet fann inte skäl att i det då aktuella sammanhanget behandla frågan om 6 § och avstyrkte motionerna. I en reservation (nyd) yrkades på att paragrafen skulle avskaffas. I ett särskilt yttrande erinrade företrädarna för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna om att de hade motsatt sig införandet av förbudet och anförde att förbudet borde avskaffas; de menade emellertid att frågan borde behandlas i ett annat sammanhang. Riksdagen följde utskottets förslag och avslog motionerna. Liknande ställningstaganden gjordes våren 1993 (bet. 1992/93:NU29) då frågan med anledning av en motion senast behandlades.
I motion 1993/94:N429 (nyd) begärs nu på nytt att bestämmelsen om förbud mot vissa förberedande åtgärder skall upphävas. Enligt motionärerna hindrar paragrafen kreativt tänkande och motverkar därmed satsningar på säkerhetsförbättringar.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte heller nu ta något initiativ i frågan. Det aktuella yrkandet i motion 1993/94:N429 (nyd) avstyrks sålunda.
Export av kärnkraftsteknologi
För export av kärnteknisk utrustning m.m. krävs tillstånd enligt kärntekniklagen. Närmare föreskrifter finns i kärnteknikförordningen (1984:14), som bl.a. innehåller en lista över utrustning och material som inte får föras ut utan tillstånd.
I motion 1993/94:N410 (v) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om förbud mot export av kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle. Som en konsekvens av beslutet att avveckla kärnkraften av säkerhetsskäl bör export av kärnkraftsteknologi förbjudas, anför motionärerna.
Riksdagen har vid flera tillfällen på förslag av utskottet avslagit liknande motioner. Vid det senaste tillfället, våren 1993 (bet. 1992/93:NU29), redovisade utskottet överväganden som hade gjorts i en utredning om export av farliga varor. Utgångspunkten för dessa överväganden hade varit att det är etiskt oförsvarligt att till andra länder exportera produkter som av hänsyn till risken för allvarlig skada på person eller i miljön inte får användas i Sverige. Avsteg skulle dock kunna vara motiverade, t.ex. när mottagarlandet gör andra riskvärderingar än vad som görs här i landet.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker det aktuella yrkandet i motion 1993/94:N410 (v).
Slutförvaring av utländskt kärnavfall
Efter beslut av riksdagen hösten 1992 (prop. 1992/93:98, bet. NU11) gäller sedan den 1 januari 1993 förbud enligt kärntekniklagen (5 a §) mot slutförvaring av utländskt kärnavfall i Sverige.
I motion 1993/94:N427 (fp) ifrågasätts om detta förbud vid ett medlemskap i EU är juridiskt hållbart vid en prövning i EU-domstolen. Det är väsentligt, anför motionären, att Sverige även i framtiden får garantier för att utländskt kärnavfall inte kan föras in i landet. Detta borde riksdagen i ett uttalande ge regeringen till känna.
Det bör noteras att det införda förbudet avser slutförvaring och inte import av kärnavfall. Det är sålunda tillåtet -- efter tillstånd -- att importera utländskt kärnavfall och under en begränsad period t.ex. behandla avfallet i Sverige för att därefter återställa detta till utlandet.
I den proposition som låg till grund för nyssnämnda beslut av riksdagen (prop. 1992/93:98 s. 32) anförde föredraganden, statsrådet Görel Thurdin, att hon såg varken närmandet till EG eller Sveriges internationella åtaganden i övrigt som något hinder för förbudet. Vidare påpekades att både Tyskland och Storbritannien -- liksom Sverige -- tillämpar principen att varje land skall svara för hanteringen av sitt eget kärnavfall och att avfall från andra länder inte tas emot för slutförvaring.
I samband med förhandlingarna om villkoren vid ett svenskt medlemskap i EU har Sverige och EU i en gemensam deklaration om Euratomfördraget uttalat att inget hindrar Sveriges självbestämmande rörande slutförvaringen av använt kärnbränsle.
Av den föregående redovisningen framgår att det införda förbudet mot slutförvaring av utländskt kärnavfall i Sverige inte skulle påverkas av ett svenskt medlemskap i EU. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1993/94:N427 (fp) i aktuell del.
Upparbetning av kärnavfall
Det måste bli tillåtet att kemiskt bearbeta kärnavfallet, heter det i motion 1993/94:N429 (nyd). Genom att utnyttja den s.k. transmutationstekniken skulle tiden för förvaring av kärnavfallet kunna minska avsevärt, hävdar motionärerna. De föreslår en ändring i kärntekniklagen med syfte att upparbetning av kärnavfall skall bli tillåten.
Transmutation av atomkärnor innebär att man med hjälp av kärnreaktioner omvandlar en typ av atomer med vissa egenskaper till en annan typ med andra egenskaper. Därigenom skulle man kunna omvandla de långlivade radioaktiva ämnena i det högaktiva kärnavfallet till mer kortlivade eller stabila ämnen. Då skulle också tidsperspektivet för ett slutförvar kunna reduceras avsevärt.
Forskning kring transmutationstekniken pågår i främst Japan och Förenta staterna. Sverige följer denna forskning via Statens kärnkraftinspektion. Den forskning som bedrivs har -- enligt uppgift -- långa tidsplaner, och det kan dröja länge innan en fungerande teknik finns tillgänglig. Regeringen har i december 1993, i ett beslut angående forskningen om behandlingen och slutförvaringen av det svenska kärnkraftsavfallet, framhållit det angelägna i att kärnkraftsföretagen -- genom Svensk Kärnbränslehantering AB -- även fortsättningsvis aktivt följer den internationella utvecklingen på detta område.
Det bör vidare påpekas att det inte finns någon bestämmelse i kärntekniklagen som förbjuder upparbetning av använt kärnbränsle. Den nuvarande politiken på området är dock inriktad på slutförvaring utan föregående upparbetning.
Med det sagda avstyrker utskottet det berörda yrkandet i motion 1993/94:N429 (nyd).
Statens kärnkraftinspektion
Statens kärnkraftinspektion (SKI) har till uppgift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels genomförandet av den forskning och utveckling om hanteringen av kärnavfall m.m. som kärnkraftsföretagen är ålagda enligt kärntekniklagen. Vidare handlägger SKI vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet.
I budgetpropositionen (bil. 15 s. 38) anförs att det inte finns skäl att förändra gällande riktlinjer för SKI:s verksamhet. Regeringen föreslår anslag dels till förvaltningskostnader på ca 60 miljoner kronor, dels till kärnsäkerhetsforskning på ca 66 miljoner kronor. I dessa förslag har i båda fallen avdrag gjorts med drygt 1 miljon kronor med hänvisning till det produktivitets- och effektivitetskrav som gäller för myndigheterna. Verksamheten vid SKI finansieras med avgifter från innehavarna av kärntekniska anläggningar enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion.
Enligt ett yrkande i motion 1993/94:Jo692 (nyd) skall anslaget till SKI för dess förvaltningskostnader minskas med 1,1 miljoner kronor jämfört med förslaget i budgetpropositionen. Kraven på produktivitet och effektivitet kan sättas högre än vad regeringen har gjort, menar motionärerna.
Utskottet finner regeringens förslag till anslag väl avvägda och avstyrker sålunda motionen i denna del.
Vissa internationella frågor
Regeringen föreslår vidare i budgetpropositionen (bil. 15 s. 42) att ca 19 miljoner kronor skall anvisas till anslaget Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Från anslaget täcks främst Sveriges medlemsavgift och bidrag till Internationella Atomenergiorganet (IAEA).
Det föreslagna anslagsbesloppet, som är oförändrat jämfört med innevarande budgetår, tillstyrks av utskottet.
I linje med riksdagens beslut om en nationell avveckling av kärnkraften bör Sverige verka för en internationell avveckling av kärnkraften, hävdas det i motion 1993/94:N410 (v). Detta borde riksdagen ge regeringen till känna i ett uttalande.
När ett motsvarande yrkande behandlades senast, våren 1993 (bet. 1992/93:NU28), anförde utskottet att frågor rörande internationella förhållanden på kärnenergiområdet lämpligen bör behandlas i internationella organ och avstyrkte motionen. Denna fick stöd i en meningsyttring (v) men avslogs av riksdagen.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker följaktligen det här berörda yrkandet i motion 1993/94:N410 (v).
I denna motion liksom i motion 1993/94:N427 (fp) aktualiseras IAEA:s roll. Motionärerna vill att IAEA:s uppgifter skall begränsas. I motion 1993/94:N410 (v) föreslås att verksamheten vid IAEA i ökad utsträckning skall inriktas på avveckling av kärnkraft och destruktion av kärnvapen. Yrkandet i den andra motionen går ut på att IAEA skall bli ett renodlat kontrollorgan med uppgift att förhindra spridning av kärnvapen och kärnteknik.
IAEA bildades år 1957 som ett självständigt organ inom FN-systemet med det uttalade syftet att främja kärnenergins utveckling för fred, hälsa och välstånd i världen. Ett villkor för samarbetet inom IAEA är att kärnenergin inte skall användas för att främja militära syften. I begreppet kärnenergi innefattas kärntekniska tillämpningar inom områden som kraftproduktion, medicin, jordbruk och ekologi.
IAEA har för närvarande ca 115 medlemsstater. Inriktningen av samarbetet mellan dessa är i huvudsak koncentrerad till följande tre områden: verifiering av åtaganden om fredlig användning av kärnenergi (safeguards), samordning och förmedling av rekommendationer i kärnsäkerhets- och strålskyddssammanhang, samordning och förmedling av bistånd inom kärnenergiområdet.
Enligt utskottets mening är det av stor vikt att det finns en effektiv internationell organisation med uppgift att främja säkerheten vid befintliga kärnkraftverk och motverka spridning av kärnenergi för militära ändamål. En sådan ensidig inriktning av IAEA:s verksamhet som föreslås i motionerna skulle riskera att leda till att många länder förlorar intresset för samarbetet inom IAEA och att därmed den internationella insynen i och påverkan på medlemsstaternas kärntekniska verksamhet försämras. Med det sagda avstyrks motionerna 1993/94:N410 (v) och 1993/94:N427 (fp) i aktuella delar.
Elproduktionsfrågor
Verksamheten vid Svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) inrättades den 1 januari 1992 i samband med bolagiseringen av Statens vattenfallsverk (prop. 1990/91:87, bet. NU38). Svenska kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet för el, inkl. de statligt ägda utlandsförbindelserna.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 109) lämnas förslag till investerings- och finansieringsplan för perioden 1994--1996. Investeringarna -- i såväl befintliga som nya ledningar -- beräknas vartdera året uppgå till totalt drygt 500 miljoner kronor. Kostnaderna för investeringarna täcks genom egen finansiering. Vidare föreslås i propositionen att Svenska kraftnät skall få uppta lån inom en ram på 100 miljoner kronor hos Riksgäldskontoret. Två bemyndiganden begärs också. Det föreslås sålunda att regeringen skall bemyndigas dels att teckna borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 miljoner kronor, dels att regeringen skall få besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 miljoner kronor.
De nu redovisade förslagen tillstyrks av utskottet.
Uppgradering av kraftöverföringsnätet
I motion 1993/94:N425 (v) föreslås ett uttalande av riksdagen med syfte att uppgraderingen av kraftöverföringsnätet skall påskyndas. Detta skulle förverkligas genom en tidigareläggning av utbytesprogram som förbättrar verkningsgraden och minskar förlusterna.
De planerade investeringarna vid Svenska kraftnät under perioden 1994--1996 gäller, som redan nämnts, investeringar i både befintliga och nya ledningar. Enligt uppgift avser ungefär hälften av den planerade investeringsramen kapacitetshöjande nyinvesteringar och ungefär en tredjedel investeringar i befintliga ledningar varigenom även högre överföringskapacitet uppnås. Följande tre större projekt, vartdera till ett värde överstigande 100 miljoner kronor, skall enligt planerna inledas under nämnda treårsperiod:
En ny 400 kV-ledning på västkusten för att förstärka överföringskapaciteten till södra Sverige. Installation av teknisk utrustning för att kunna höja överföringskapaciteten från Norrland till Mellansverige i befintliga ledningar. En ny ledning mellan Sverige och Sydnorge.
Med hänvisning till vad som nu redovisats avstyrker utskottet det här aktuella yrkandet i motion 1993/94:N425 (v).
Vattenkraftverk
Två motioner innehåller yrkanden om vattenkraftverk. Staten bör ta ansvar, anförs det i motion 1993/94:A450 (s), för att effektiviseringsåtgärder vidtas i äldre vattenkraftverk och för att möjlig vattenkraft byggs ut. I motion 1993/94:N425 (v) begärs att 50 miljoner kronor skall anslås för uppgradering av små vattenkraftverk. Enligt motionärerna kan en höjning av kraftverkens verkningsgrad göras utan att miljöbelastningen ökar. Genom den föreslagna åtgärden skulle ett tillskott till elproduktionen på 3--4 TWh kunna åstadkommas.
År 1978 infördes ett treårigt stöd till åtgärder avseende små vattenkraftverk (prop. 1977/78:131, bet. NU61). Avsikten var att vidmakthålla, öka eller få till stånd elproduktion i kraftverk med en effekt av 1 500 kW eller lägre.
Våren 1993 avslog riksdagen på förslag av utskottet (bet. 1992/93:NU28) motioner med huvudsakligen samma syfte som de nu aktuella. Utskottet påpekade att potentialen för ytterligare utbyggnad av småskalig vattenkraft har bedömts vara relativt begränsad samtidigt som de miljöproblem som kan vara förenade därmed alltmer har uppmärksammats. Motionerna följdes upp i en meningsyttring (v).
Utskottet finner inte heller anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de nu berörda yrkandena i motionerna 1993/94:A450 (s) och 1993/94:N425 (v). Dessa avstyrks sålunda.
Vindkraft
Som tidigare nämnts beslutade riksdagen våren 1991, i anslutning till energiöverenskommelsen, om ett femårigt stöd till investeringar i anläggningar för vindkraftverk. För stödet har beräknats 50 miljoner kronor per år. Medel för stödet anvisas under anslaget Insatser för ny energiteknik (E 7), till vilket utskottet återkommer i ett senare avsnitt. Från början utgick ett bidrag på 25 % av investeringskostnaden, men sedan den 1 januari 1993 är stödnivån 35 %.
NUTEK har, som redan beskrivits, utvärderat bl.a. stödet till investeringar i vindkraft. Verket konstaterar att efterfrågan på stödet har varit förhållandevis liten. Stöd har utbetalats till drygt 70 vindkraftverk. Den installerade effekten uppgår till ca 14 MW med en beräknad elproduktion på 0,035 TWh per år. För att vindkraften på sikt skall bli intressant från elförsörjningssynpunkt måste, enligt NUTEK, en storskalig introduktion ske, vilket förutsätter billigare och mer arealeffektiva vindkraftverk. NUTEK anser därför att medel bör föras över från investeringsprogrammet till teknikutveckling och forskning avseende vindkraft.
I linje med NUTEK:s uppfattning föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 104) att 5 miljoner kronor -- av de avsatta medlen för investeringsprogrammet -- årligen skall tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende vindkraft. Utvecklingsinsatserna bör enligt regeringen göras i nära samverkan med branschens aktörer. Regeringen anser vidare att medel från investeringsprogrammet bör kunna lämnas även till teknikupphandling; i sådana fall bör stödandelen kunna uppgå till högst 50 %. Medel från programmet bör också få disponeras för tekniska utvärderingar av de anläggningar som erhållit stöd samt i vissa fall för rådgivningsverksamhet.
Det krävs en kraftfull satsning på utveckling av stora aggregat för att vindkraften på sikt skall kunna ge ett betydande bidrag till elförsörjningen, anförs det i motion 1993/94:N433 (c). Parallellt med en sådan satsning, fortsätter motionärerna, kan en vidareutveckling av den småskaliga vindkraftstekniken leda till att vindkraften lokalt och regionalt får stor betydelse. De menar att riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen om förutsättningarna för vindkraftens fortsatta utveckling.
I motion 1993/94:N425 (v) begärs att regeringen skall anmodas att lägga fram förslag till en plan, i linje med tidigare förslag från den s.k. Vindkraftsutredningen, med målet att vindkraftsproduktionen år 2010 skall bidra med 20 TWh. Vindkraftens stora fördelar är att den är förnybar och att den har ringa effekt på miljön, anförs det. Nackdelarna -- inverkan på landskapsbilden och buller -- är enligt motionärernas uppfattning försumbara jämfört med intrycken från vägar, järnvägar och kraftledningsgator som skär sönder landskapsbilden.
Motionärerna föreslår också att 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller totalt 250 miljoner kronor, skall anvisas för stödet till investeringar i vindkraftverk. Detta yrkande tar utskottet upp i det följande i anslutning till behandlingen av det berörda anslaget. Där kommer också ett motsatt yrkande i motion 1993/94:N429 (nyd) att behandlas. I denna föreslås att inga medel skall anvisas till investeringsstöd för vindkraftverk.
Vindkraftsutredningen redovisade år 1988 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1988:32) Läge för vindkraft. Utredningen hade till uppgift att föreslå lämpliga lägen i Sverige till lands och havs för vindkraftsaggregat. Utredningen pekade ut totalt 54 sådana områden. Om dessa helt togs i anspråk för uppförande av vindkraftverk skulle enligt utredningen en total elproduktion om 25 TWh per år (alternativt 29 TWh vid kortare skyddsavstånd till närmaste bebyggelse för vindkraftsaggregaten till lands) kunna åstadkommas. Utredningen ansåg emellertid att ytterligare kunskaper om konsekvenserna av en vindkraftsutbyggnad i stor skala borde inhämtas.
Som inledningsvis redovisats har skatteutskottet nyligen (bet. 1993/94:SkU34) med anledning av motioner i frågan föreslagit att en miljöbonus -- motsvarande skatten på el till hushåll -- skall införas den 1 juli 1994 för vindkraftsproducerad el.
Våren 1993 avslog riksdagen på utskottets förslag (bet. 1992/93:NU28) ett yrkande om en utvecklingsplan för vindkraften liknande det i motion 1993/94:N425 (v). Utskottet ansåg det inte erforderligt att besluta om en sådan tidsplan som efterlystes i motionen. En motsatt uppfattning kom till uttryck i en meningsyttring (v).
Med hänvisning till den förordade energipolitiska kommissionen avstyrker utskottet det här berörda yrkandet i motion 1993/94:N425 (v). Vidare tillstyrker utskottet vad regeringen förordat om inriktningen av stödet till investeringar i vindkraftverk. Det innebär bl.a. att ökade medel kommer att anvisas till forskning och utveckling på området. Enligt utskottets uppfattning bör inte heller aktuell del av motion 1993/94:N433 (c) föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Även detta motionsyrkande avstyrks alltså.
Solenergi
Solenergi kan tas till vara för produktion av såväl värme som elkraft. För värmeproduktion används bl.a. solvärmeanläggningar, t.ex. solfångare. För elproduktion utnyttjas bl.a. solceller som omvandlar solstrålningen direkt till el.
I samband med energiöverenskommelsen beslutades också om ett femårigt stöd till investeringar i solvärmeanläggningar inom en total ram på 50 miljoner kronor. Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån till 35 % av investeringskostnaden, från att tidigare ha legat på 25 %. Som en följd härav har ökade medel för stödet anvisats.
Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder och NUTEK för stöd till solvärmeanläggningar inom andra användningsområden, dvs. där mer storskalig solvärmeteknik är aktuell. Intresset för det senare stödet har varit litet, och riksdagen beslutade därför våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. NU28) att ytterligare medel för stöd till investeringar i storskalig solvärmeteknik inte skulle anvisas. Dessa medel har i stället överförts till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende sådan solvärmeteknik. För stödet till solvärme i bostäder har för innevarande budgetår avsatts 12 miljoner kronor från anslaget avseende insatser för ny energiteknik (E 7).
NUTEK konstaterar i sin utvärdering att investeringsstödet bidragit till att omkring 11 000 kvadratmeter solfångare installerats. Det motsvarar en årlig värmeproduktion på 0,004 TWh. Verket bedömer att solvärmetekniken har relativt långt kvar innan den kan bli lönsam. Det påpekas att intresset för stödet till solvärme i bostäder har varit stort. Med hänsyn till resultatet av den genomförda utvärderingen anser NUTEK att stödnivån bör sänkas till den ursprungliga nivån på högst 25 % av investeringskostnaden.
Regeringen meddelar i budgetpropositionen (bil. 13 s. 105) att den delar NUTEK:s bedömning i sistnämnda fråga och föreslår att den lägre stödnivån skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1994. Dock bör enligt regeringen en oförändrad ram om 12 miljoner kronor avsättas till stödet för nästa budgetår. Som tidigare nämnts återkommer utskottet till det berörda anslaget (E 7) i ett senare avsnitt. Där behandlas också ett yrkande i motion 1993/94:N425 (v) om att 37 miljoner kronor skall avsättas till det aktuella stödet.
I motion 1993/94:N433 (c) föreslås ett uttalande av riksdagen om förutsättningarna för solenergins fortsatta utveckling. Enligt motionärerna talar mycket för att både värmeproduktion och elproduktion baserad på solenergi har en god teknisk och kommersiell potential i den framtida energiförsörjningen.
Solenergi i olika former har utvecklats mycket, anförs det i motion 1993/94:N425 (v). Det finns emellertid, fortsätter motionärerna, fortfarande en stor utvecklingspotential -- inte minst på lagringssidan. De anser att regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag till en plan som går ut på att solenergin skall bidra med minst 15 TWh år 2010.
Ett motionsyrkande av samma innebörd som det sistnämnda avslogs av riksdagen senast våren 1993 (bet. 1992/93:NU28).
Utskottet avstyrker även det nu aktuella yrkandet i motion 1993/94:N425 (v) med hänvisning till den energipolitiska kommission som utskottet i det föregående har förordat. Utskottet finner inte heller att det är påkallat med ett sådant riksdagsuttalande om förutsättningarna för solenergins fortsatta utveckling som efterlyses i motion 1993/94:N433 (c). Även detta yrkande avstyrks sålunda. Regeringens förslag om ändrad nivå på stödet till investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder har utskottet inget att erinra emot.
Vågenergi
Ett yrkande i motion 1993/94:N425 (v) tar sikte på ett svenskt-norskt samarbete om vågenergi; riksdagen borde göra ett uttalande till förmån för ett sådant samarbetsprojekt. Enligt motionärerna kan vågenergi inom en tioårsperiod bidra med 15 TWh till energiförsörjningen i Norden.
Riksdagen har vid flera tillfällen, senast våren 1993 (bet. 1992/93:NU28), behandlat och avslagit liknande motioner. Utskottet har -- med hänvisning till Energiforskningsutredningens betänkande (SOU 1989:48) Energiforskning för framtiden -- anfört att vågkraften har små möjligheter att bli konkurrenskraftig.
Utskottet står fast vid sin uppfattning och avstyrker motion 1993/94:N425 (v) också i denna del.
Översyn av energilagstiftningen
I sistnämnda motion begärs även att lagstiftningen som berör energimarknaden, t.ex. den s.k. ellagen (1902:71 s. 1), skall ses över utifrån ett samlat miljöperspektiv. I en sådan utredning borde också effekterna av den ökande internationaliseringen studeras.
År 1991 beslutade riksdagen (prop. 1990/91:90, bet. BoU18) att införa krav på miljökonsekvensbeskrivningar i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (den s.k. naturresurslagen). Enligt förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar krävs (4 §) att en miljökonsekvensbeskrivning skall bifogas till ansökan om koncession enligt ellagen. Vidare sägs att bestämmelserna i 5 § elförordningen (1982:548) -- som gäller samrådsförfarande i koncessionsärenden -- skall tillämpas även beträffande miljökonsekvensbeskrivningar. Det föreskrivs också att NUTEK skall införa en kungörelse om miljökonsekvensbeskrivningen i bl.a. Post- och Inrikes Tidningar; i denna skall det anges att skriftliga anmärkningar mot miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas till NUTEK inom en viss angiven tid.
Med åberopande av bl.a. dessa bestämmelser avstyrkte utskottet våren 1993 (bet. 1992/93:NU28) ett liknande motionsyrkande som det nu aktuella. Detta yrkande fick stöd i en meningsyttring (v), men avslogs senare av riksdagen.
Den s.k. Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) tillkallades våren 1992 med uppgift att utarbeta förslag till ny lagstiftning för att möjliggöra en avreglering av elmarknaden. Utredningen (särskild utredare: överdirektör Olof Söderberg) redovisade i juli 1993 delbetänkandet (SOU 1993:68) Elkonkurrens med nätmonopol. Utredningen arbetar nu vidare med bl.a. syftet att ellagen (från 1902) skall ersättas med en modernare lagstiftning.
Med hänvisning till den lämnade redovisningen finner utskottet att det inte är erforderligt med en sådan översyn som begärs i motion 1993/94:N425 (v). Denna motion avstyrks alltså såvitt nu är i fråga.
Forskning inom energiområdet
Energiforskning
Våren 1993 beslutade riksdagen om riktlinjer för energiforskningen under budgetåren 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. NU30). I budgetpropositionen (bil. 13 s. 132) anför regeringen att dessa riktlinjer bör ligga fast för budgetåret 1994/95. För detta budgetår föreslås ett anslag på ca 211 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med ca 3 miljoner kronor jämfört med vad som anvisats för innevarande budgetår. Regeringen vill vidare ha riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser under kommande budgetår i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet. För budgetåren 1995/96--1999/2000 föreslås ramar på 170, 140, 110, 90 resp. 60 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker nu nämnda förslag.
Bioenergiforskning
Till bioenergiforskning har för innevarande budgetår anvisats totalt ca 76 miljoner kronor. Härav anslogs 25 miljoner kronor till två utvecklingsprogram som NUTEK skall bedriva, nämligen programmen Etanolutveckling och Småskalig förbränning av biobränslen. Inom biobränsleområdet bedriver NUTEK också programmen Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiodling och ekologi, Alternativa drivmedel, Avfall/Biogas/Miljö, Torv, Kol och Bioenergi/klimat. Från anslaget till bioenergiforskning utbetalas också medel till Programrådet vid Studsvik för forskning om förgasning och förbränning.
För nästa budgetår föreslås i budgetpropositionen (bil. 10 s. 105) att ca 75 miljoner kronor skall anvisas till bioenergiforskning. Även i fråga om denna forskning begärs att regeringen skall bemyndigas att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till den berörda forskningen. För budgetåren 1995/96--2000/01 föreslås ramar på 60, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor.
Också nu nämnda förslag tillstyrks av utskottet.
Småskalig förbränning av biobränslen
I motion 1993/94:N416 (m) erinras om programmet Småskalig förbränning av biobränslen, som alltså är ett av de program som NUTEK bedriver inom ramen för bioenergiforskningen och som riksdagen beslutade om våren 1993. Syftet med programmet är att utveckla -- främst av miljöskäl -- förbränningstekniken för mindre anläggningar för biobränslen. För innevarande budgetår har 10 miljoner kronor avsatts till detta program. Avsikten är att motsvarande summa skall anvisas under ytterligare två budgetår.
Hittills har mycket begränsade forsknings- och utvecklingsresurser satsats på vedeldningstekniken, anförs det i nämnda motion. Motionären anser att det är viktigt att stimulera utvecklingen av pannor för vedeldning och då särskilt pannor i villastorlek (20--50 kW). Han föreslår att riksdagen skall uttala sig för en prioritering av insatserna inom programmet för småskalig förbränning till utveckling av mindre pannor i villastorlek. I annat fall borde det tillskjutas nya medel för teknikutveckling av sådana pannor.
Enligt uppgift från NUTEK kommer en inte oväsentlig del av medlen inom programmet att satsas på utveckling av just den typ av pannor som motionären förordar. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1993/94:N416 (m).
Utveckling av ny teknik för etanolframställning
I fem motioner aktualiseras frågor om forskning för utveckling av inhemskt framställda bränslen, främst etanol.
Statligt stöd bör lämnas till regionala försök för en kostnadseffektiv omvandling av skogsavfall m.m. till etanol, anförs det i motion 1993/94:N402 (s). Kalmar län utpekas som lämpligt område för sådan verksamhet. Motionärerna förespråkar även socker som råvara för etanolproduktion.
Fortfarande finns det mycket att göra för att få fram drivmedel som inte skadar miljön, sägs det i motion 1993/94:N417 (c). Regeringen bör enligt motionärerna överväga hur användningen av inhemska miljövänliga och biologiskt nedbrytbara bränslen kan stimuleras. Detta borde riksdagen genom ett uttalande anmoda regeringen till.
Forskning för utveckling av etanol bör få fortsatt statligt stöd, föreslås det i motion 1993/94:N420 (kds). Där berörs även frågan om distributionsmöjligheterna för etanol och andra miljövänliga drivmedel. Motionärerna kräver statliga satsningar för att bygga upp ett distributionssystem för sådana bränslen.
Också i motion 1993/94:T216 (v) föreslås ett uttalande av riksdagen om utveckling av miljöanpassade inhemska drivmedel. Motionärerna framhåller att denna utveckling skulle gå mycket snabbare om ytterligare medel anslogs till den berörda forskningen och utvecklingen.
I motion 1993/94:N245 (v) efterlyses satsningar på anläggningar för produktion av fordonsbränsle ur skogsråvara. Det påpekas att det i Norrbottens län finns betydande mängd råvara som lämpar sig för en sådan produktion. Staten bör enligt motionärerna medverka till de nämnda satsningarna.
Under en följd av år har statsmakterna på olika sätt främjat forskning och utveckling avseende etanol. År 1983 antog riksdagen en plan för introduktion av alternativa drivmedel (prop. 1982/83:100 bil. 14, bet. NU33). Samma år togs en försöksanläggning för etanoltillverkning i drift i Lidköping, avsedd att i första hand utnyttja spannmål som råvara. I anslutning till detta projekt inleddes år 1984 ett samarbete med OK Petroleum om en försöksverksamhet i Stockholmsområdet med låginblandning. Sedan år 1987 ligger driften i anläggningen nere till följd av bristande lönsamhet.
Svensk Etanolkemi AB tillverkar etanol i Örnsköldsvik med sulfitlut som råvara. Försöket med etanoldrivna bussar som pågår i Stockholmsområdet och i Örnsköldsvik är baserat på denna produktion.
Motoralkoholkommittén redovisade år 1986 i sitt betänkande (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle bedömningen att det vid denna tidpunkt saknades förutsättningar för beslut om en allmän introduktion av alternativa drivmedel. Däremot föreslogs att en försöksverksamhet med användning av rent etanolbränsle i dieselfordon skulle inledas. Frågan om statliga åtgärder för att främja introduktion av motoralkoholer kunde övervägas på nytt vid ändrade förutsättningar, anfördes det. Sådana kunde vara kraftigt höjda bensinpriser.
Statligt stöd till forskning och utveckling avseende etanol lämnas på olika sätt. Från anslaget Bioenergiforskning utgår stöd till energirelaterad transportforskning; detta stöd uppgår till 4 miljoner kronor och riktas främst till forskning om ny processteknik för etanolframställning ur cellulosahaltiga råvaror. Från Energiteknikfonden utbetalas bidrag -- 6 miljoner kronor under en treårsperiod -- till ett kollektivforskningsprogram med Stiftelsen Svensk etanolutveckling. Syftet med detta program är att utveckla tekniken för framställning av etanol ur cellulosahaltiga råvaror.
Förutom dessa stöd beslutade riksdagen, som redan nämnts, våren 1993 (prop. 1992/93:179 bil. 3, bet. NU28) om stöd till ett ytterligare program för utveckling av ny teknik för etanolframställning -- programmet Etanolutveckling. Till detta program, som hanteras av NUTEK, har avsatts 15 miljoner kronor per år under en treårsperiod. I programmet skall de nya teknikerna för samtliga processteg studeras i ett sammanhang och i en större skala än vad som gjorts i tidigare försök. Från programmet utgår stöd till främst laboratorieutrustning och pilotanläggningar för framställning av etanol ur cellulosahaltiga råvaror.
I anslutning till beslutet om detta stöd betonade riksdagen dessutom i ett uttalande till regeringen, med anledning av motioner i frågan och på förslag av utskottet (bet. 1992/93:NU28), det angelägna i att takten ökas när det gäller att inleda etanolproduktion i större skala.
I december 1993 beslutade vidare regeringen att medel som har avsatts för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle -- 625 miljoner kronor för en femårsperiod -- också skall kunna disponeras för stöd till demonstrationsanläggningar för tillverkning av etanol ur cellulosarika råvaror.
Av den föregående redovisningen framgår att staten på olika sätt stödjer forskning och utveckling kring etanolproduktion. Med hänvisning härtill och till riksdagens uttalande i frågan våren 1993 finner utskottet inte nu skäl till något nytt riksdagsinitiativ i frågan. De aktuella motionerna avstyrks således i berörda delar.
Lokalisering av forskning om biobränslen
Gävleborgs län har allt som behövs för att producera bioenergi -- råvara, kunskap och arbetskraft, anförs det i motion 1993/94:N404 (s). Motionärerna vill att biobränsleförsök i mindre skala skall etableras i detta län och föreslår ett riksdagsuttalande i saken.
Enligt utskottets mening är den fråga som tas upp i motionen av en utpräglat regional karaktär, vilken riksdagen inte bör fatta beslut om. Motionen avstyrks sålunda.
Utveckling och introduktion av ny energiteknik
Insatser för ny energiteknik
Från anslaget Insatser för ny energiteknik (E 7) utgår, som tidigare beskrivits, medel för stöd till investeringar i anläggningar för vindkraftverk och solvärmeanläggningar. Vidare överförs medel från detta anslag till Energiteknikfonden (se i det följande). För nästa budgetår föreslås att 45 miljoner kronor skall anvisas till investeringsstödet avseende vindkraft och 12 miljoner kronor till stödet avseende solvärme. Därutöver föreslår regeringen att 115 miljoner kronor skall överföras till Energiteknikfonden. Totalt föreslås sålunda i budgetpropositionen (bil. 13 s. 117) ett anslag på 172 miljoner kronor.
Riksdagen har för budgetåren 1992/93 och 1993/94 under det nu aktuella anslaget anvisat medel även för finansiering av det svenska deltagandet i EG:s program för utveckling av energisystemet. Dessa medel har inte utnyttjats till fullo, eftersom EFTA-ländernas deltagande i programmen ännu inte klarats ut. Riksdagen har tidigare på förslag av regeringen (prop. 1993/94:105 avsnitt 12, bet. JoU18) beslutat att 10,2 miljoner kronor av dessa medel skall föras bort för att finansiera vissa åtgärder inom Miljö- och naturresursdepartementets område. Nu föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 106) att 2,3 miljoner kronor av de kvarstående medlen skall få utnyttjas för internationellt energisamarbete.
Som tidigare nämnts krävs i motion 1993/94:N429 (nyd) att inga medel skall anvisas till investeringsstödet för vindkraft. Till anslaget för insatser för ny energiteknik skulle sålunda 127 miljoner kronor anvisas.
I motion 1993/94:N425 (v) begärs att anslaget i stället skall utökas jämfört med regeringens förslag. Motionärerna kräver att stödet till vindkraft höjs med 200 miljoner kronor och stödet till solvärmeanläggningar med 25 miljoner kronor. Totalt skulle det innebära ett anslag på 397 miljoner kronor.
Utskottet behandlar här också två yrkanden om utveckling av ny energiteknik. I motion 1993/94:N432 (s) krävs en plan för en ökad användning av alternativ energiteknik. Motionärerna anser att insatserna för utveckling av ny energiteknik måste ges en mer programinriktad karaktär. I motion 1993/94:N433 (c) föreslås ett uttalande av riksdagen om en kraftfull satsning på forskning, utveckling och introduktion av miljövänlig energiteknik. En sådan satsning är nödvändig för att omställningen av energisystemet skall kunna genomföras, anser motionärerna. De menar vidare att samarbete mellan energileverantörer, energianvändare och utrustningstillverkare måste stimuleras.
Fr.o.m. budgetåret 1991/92 kan stöd från Energiteknikfonden (se följande avsnitt) lämnas även till programorienterad verksamhet och kollektivforskning inom energiområdet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nivå på anslaget Insatser för ny energiteknik. Därmed avstyrks de aktuella yrkandena i motionerna 1993/94:N429 (nyd) och 1993/94:N425 (v).
Utskottet har vidare inget att erinra emot att 2,3 miljoner kronor av kvarstående medel på anslaget utnyttjas för internationellt energisamarbete.
Enligt utskottets mening är det inte erforderligt med ett uttalande av riksdagen om utvecklingen av alternativ energiteknik i enlighet med vad som begärs i motionerna 1993/94:N432 (s) och 1993/94:N433 (c). Utskottet vill erinra om att stöd från Energiteknikfonden numera kan lämnas även till programorienterad verksamhet och kollektivforskning inom energiområdet. De två sistnämnda motionerna avstyrks således i berörda delar.
Energiteknikfonden
Energiteknikfonden inrättades den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:90, bet. NU40). Från fonden lämnas stöd för att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik eller ny miljöskyddsteknik. Fonden har tidigare finansierats genom en särskild skatt på olja och senare med medel motsvarande 10 kr per m3 olja av den allmänna energiskatten på olja. Fr.o.m. innevarande budgetår tillförs fonden dessa medel via ett särskilt anslag på statsbudgeten (E 8). Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bil. 13 s. 119) ett oförändrat anslag på 72 miljoner kronor för detta ändamål. Som redan behandlats tillförs fonden dessutom medel från anslaget Insatser för ny energiteknik.
Utskottet tillstyrker det nu aktuella förslaget om bidrag till Energiteknikfonden.
Främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion
I riksdagens energipolitiska beslut våren 1991 ingick också, som redan nämnts, beslut om ett stöd för främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion. Riksdagen avsatte 1 000 miljoner kronor för detta stöd under en femårsperiod. Stödet administreras av NUTEK. Medel till stödet anvisas i form av årliga anslag på 200 miljoner kronor. I enlighet härmed föreslås i budgetpropositionen (bil. 10 s. 106) ett anslag om detta belopp för budgetåret 1994/95.
Från anslaget finansieras bidrag -- på 4 000 kr per kW installerad eleffekt -- för att främja investeringar i anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränsle. Bidrag utgår också för ombyggnad av befintliga värmeverk resp. fossilbränslebaserade kraftvärmeverk till anläggningar för kraftproduktion med biobränsle.
Våren 1993 beslutades (prop. 1992/93:179 bil. 3, bet. NU28) om en förlängning av stödperioden till sex år inom en oförändrad medelsram. Vidare fattades beslut om att stöd också skall kunna lämnas till anläggningar där det huvudsakliga bränslet består av vissa sorterade avfallsfraktioner.
Enligt uppgift från NUTEK har verket beviljat stöd till 53 projekt med en total tillkommande elproduktion från biobränslen på ca 1,7 TWh. Projekten fördelar sig enligt följande:
12 nya trädbränsleanläggningar, 4 konverterade anläggningar (från fossilt bränsle), 2 ombyggda anläggningar (från värmeproduktion), 2 anläggningar för avfallsbränsle, 2 befintliga anläggningar (som erhållit stöd för förbättring av konkurrenskraften), 31 rötgas-/deponianläggningar.
Besluten om dessa projekt innebär att medelsramen om 1 000 miljoner kronor nu är i det närmaste intecknad. I sin utvärdering av stödformen anför NUTEK att stödet har haft begränsade effekter på bl.a. den tekniska utvecklingen och kommersialiseringen av biobränsleeldad kraftvärme. Kvarstående tillgängliga medel borde därför överföras till i första hand anslaget för energiforskning och i andra hand Energiteknikfonden.
Med anledning av NUTEK:s synpunkter påpekar regeringen i budgetpropositionen (bil. 13 s. 102) att investeringsprogrammet infördes som ett styrmedel för att främja de förnybara energislagen och kraftvärmen i avvaktan på en internationell samordning av åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion.
I motion 1993/94:N425 (v) erinras om att medelsramen för främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion snart är intecknad. Motionärerna anför att det finns ett uppenbart behov av ökade insatser på området och föreslår att 275 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller 475 miljoner kronor, skall anvisas under anslaget för nästa budgetår.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i enlighet med tidigare beslut anslå 200 miljoner kronor till det nu aktuella investeringsstödet. Även i denna fråga vill utskottet erinra om den energipolitiska kommission som utskottet påkallat i det föregående. Motion 1993/94:N425 (v) avstyrks i här berörd del.
Viss lokalisering av biobränsleanläggningar
I två motioner begärs stöd till viss lokalisering av nya biobränsleanläggningar. Motion 1993/94:Jo679 (fp) tar sikte på Stockholmsregionen. Motionärerna anser att denna region bör stimuleras att öka användningen av biobränsle genom stöd till nya förbränningsanläggningar. På motsvarande sätt krävs i motion 1993/94:N307 (s) att särskilda medel -- minst 50 miljoner kronor per år -- skall avsättas för att påskynda introduktionen av bioenergi i Västsverige.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte uttala sig för en prioritering av investeringsstödet till vissa angivna regioner på det sätt som förespråkas i motionerna. Dessa avstyrks därför såvitt här är i fråga.
Effektivare användning av energi
Programmet för effektivare energianvändning, m.m.
Våren 1991 antog riksdagen också ett femårigt program för effektivare användning av energi. Programmet, som har en total medelsram på 965 miljoner kronor, innefattar fyra delområden, nämligen teknikupphandling av energieffektiva produkter och processer, energieffektiva pilot- och demonstrationsanläggningar inom industrin samt i lokaler och bostäder, samordning och utveckling av information rörande effektiv energianvändning till mindre och medelstor industri, arbete med energideklarationer, m.m.
Riksdagen beslutade senare våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. NU28) att den del av programmet som avser teknikupphandling -- till vilken 750 miljoner kronor har avsatts -- skulle förlängas med två år, dock inom en oförändrad medelsram.
Fram till halvårsskiftet 1993 hade NUTEK beviljat totalt 360 miljoner kronor i stöd till 894 projekt inom ramen för programmet. NUTEK anför i sin utvärdering att staten genom programmet lyckats främja och påskynda utvecklingen och spridningen av energieffektiv teknik -- åtminstone på de områden där förutsättningar och drivkrafter i övrigt verkar åt samma håll.
Regeringen meddelar i budgetpropositionen (bil. 13 s. 103) att den anser att programmet bör fortsätta med nuvarande omfattning och inriktning. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 100 miljoner kronor för insatser inom programmet.
NUTEK:s möjligheter att stödja teknikupphandling och demonstrationsprojekt bör ökas, enligt vad som begärs i motion 1993/94:N307 (s). Motionärerna anser att samhället måste inta en aktiv och pådrivande roll för att få fram teknik och systemlösningar som är avpassade för natur och människor.
I motion 1993/94:N433 (c) föreslås ett uttalande av riksdagen om utveckling av energieffektivare teknik och stimulanser till ökat elsparande. Genom en sådan utveckling och sådana stimulanser kan en långsiktig minskning av elanvändningen uppnås inom samtliga samhållssektorer, framhåller motionärerna.
Utskottet behandlar här även två yrkanden i motion 1993/94:N425 (v). I det ena efterlyses förslag från regeringens sida om hur både energieffektivisering och energisparande skall utvecklas. Motionärerna framhåller vikten av att det görs en åtskillnad mellan de två formerna av åtgärder. Effektivisering innebär att ett givet energibehov tillgodoses med lägre energiåtgång, genom t.ex. byte till högisolerande fönster. Sparande däremot är en minskning av energibehovet, genom t.ex. en sänkning av inomhustemperaturen. Det andra nu aktuella yrkandet i motionen går ut på att energiåtgången inom transportsektorn skall minskas genom ett flertal olika -- främst transportpolitiska -- åtgärder.
Ett yrkande liknande det sistnämnda avslogs våren 1993 på förslag av trafikutskottet (bet. 1992/93:TU35). Trafikutskottet har vidare under våren 1994 i ett betänkande (bet. 1993/94:TU16) om trafikpolitikens mål behandlat frågor om utvecklingen av ett mer miljövänligt trafiksystem. På förslag av trafikutskottet biföll riksdagen regeringens förslag till riktlinjer för utvecklingsarbetet rörande ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem (prop. 1993/94:100 bil. 7). Två reservationer (s; nyd) och en meningsyttring (v) avgavs härvid.
Enligt näringsutskottets mening är en effektivare energianvändning och en ökad energihushållning viktiga förutsättningar för att gällande energi- och miljöpolitiska mål skall kunna uppnås. Utskottet ser med tillfredsställelse på att programmet för effektivare energianvändning har haft positiva effekter inom området och tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår.
Vad gäller energiminimeringsåtgärder inom transportsektorn hänvisar utskottet till trafikutskottets här redovisade behandling av sådana frågor. Det berörda yrkandet i motion 1993/94:N425 (v) avstyrks därmed. Med det tidigare sagda och med erinran om den förordade energipolitiska kommissionen avstyrker utskottet också övriga nu aktuella motionsyrkanden.
Energinormer
I motion 1993/94:Jo694 (s) föreslås riksdagen göra ett uttalande om energinormer. Det finns en stor potential för effektiviseringar inom hushållssektorn, anför motionärerna. De menar att elanvändningen inom denna sektor borde kunna minskas med 10--15 % fram till år 2000. I första hand efterlyses frivilliga normer för maximal elförbrukning i olika hushållsapparater. Om detta inte kan uppnås bör enligt motionärerna lagstiftning övervägas. De anser också att Sverige aktivt bör verka för införande av energinormer inom EU.
Våren 1991 ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag (prop. 1990/91:88, bet. NU40) om att 5 miljoner kronor för en femårsperiod skulle anvisas till Konsumentverket för ökade insatser inom områdena produkttestning, energideklarationer och märkning av hushållsapparater och vissa andra energiförbrukande produkter.
Enligt lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater, som antogs av riksdagen hösten 1992 (prop. 1992/93:34, bet. LU13), får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att vissa hushållsapparater skall märkas med information om bl.a. energiförbrukning. Lagen innebär en anpassning till EG:s direktiv från år 1979 om märkning av hushållsapparater, vilket Sverige genom EES-avtalet har åtagit sig att följa. EG:s direktiv har i september 1992 ersatts av ett nytt direktiv i samma ämne (direktiv 92/75/EEG). Regeringen har nyligen genom proposition 1993/94:203 föreslagit vissa ändringar i nyssnämnda lag för att det nya direktivet skall kunna införlivas med svensk rätt. EG:s direktiv om märkning skall vara i kraft hos medlemsländerna senast den 1 januari 1995 vad gäller kyl- och frysapparater. Enligt direktivet skall märket -- med en angiven utformning -- innehålla information om energiförbrukning, kapacitet och ljudnivå. Ytterligare hushållsapparater kommer att omfattas av implementeringsdirektiv när standardiserade metoder för mätning av apparaternas energiförbrukning har framtagits.
En arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådet -- under ordförandeskap av direktör Claës Lindroth och med företrädare för bl.a. NUTEK och Konsumentverket -- har i februari 1994 i rapporten Nordisk energieffektivisering i ett europeiskt perspektiv redovisat information om energieffektiviseringsfrågor i anknytning till EU:s aktiviteter. I rapporten berörs bl.a. frågor om normer och märkning rörande elförbrukningen. EU-kommissionen har försökt ingå frivilliga avtal om normer med de europeiska organisationerna för vissa hushållsapparater. Kommissionen har emellertid funnit att det inte är möjligt att uppnå avtal med tillräcklig effekt och har därför beslutat att utarbeta förslag till obligatoriska normer för kyl- och frysapparater.
Danmark antog i januari 1994 en ramlag om utfärdande av normer för en rad olika apparatkategorier. Denna ramlag har nu sänts till EU-kommissionen för notifikation.
Våren 1993 avslog riksdagen, på förslag av utskottet (bet. 1992/93:NU28), två motioner av liknande innebörd som den nu aktuella. Utskottet anförde att det är angeläget med samarbete i frågan mellan svenska myndigheter och motsvarande organ såväl inom övriga nordiska länder som inom EG. Något initiativ i saken från riksdagens sida var enligt utskottets mening inte påkallat. Motionerna följdes upp i en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v).
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen nu inte vidta några åtgärder på området i avvaktan på det pågående arbetet inom EU. Motion 1993/94:Jo694 (s) avstyrks sålunda i denna del.
Bränsleförsörjning
Biobränsle
Användningen av biobränsle
I sju motioner föreslås olika åtgärder med syfte att öka användningen av biobränsle.
Frågan bör göras till föremål för en bred parlamentarisk utredning, föreslås det i motion 1993/94:N306 (s). I en sådan utredning bör enligt motionärerna studeras bl.a. bioteknikens industriella möjligheter och användningen av skogsråvara för energiproduktion. En väsentligt större del av energiproduktionen bör baseras på biobränslen, anser motionärerna bakom motion 1993/94:N402 (s). De begär att riksdagen skall göra ett uttalande till förmån för en utveckling av ett alternativt energisystem för transporter och uppvärmning. Också i motion 1993/94:N407 (s) förordas insatser för en ökad träfiberanvändning vid energiproduktionen. Motionärerna påpekar att det finns ett "tredje sortiment" i skogen bestående av det virke som blir kvar när sågtimmer och massaved har sorterats ut; detta sortiment borde utnyttjas som bränsle.
En fördubbling av användningen av bioenergin inom tio år är målet för ett yrkande i motion 1993/94:N433 (c). Ambitionen måste vara att i ett framtida kretsloppssamhälle använda biologiska råvaror i stor omfattning, framhåller motionärerna.
En plan för en ökad biobränsleanvändning begärs i motion 1993/94:N425 (v). Sådana bränslen kan -- enligt motionärernas uppfattning -- bidra med 80 TWh utöver dagens nivå (på ca 70 TWh, inkl. torv och avfall).
Utskottet tar här upp också två yrkanden med krav på bidrag med hänsyn till höga kostnader för transporten av biobränsle. I motion 1993/94:N279 (-) anförs att det i Norrlands inland finns ett överskott på biobränslen, som därför borde "exporteras" till andra regioner för energiproduktion. Enligt motionären bör stöd under ett inledningsskede utgå för sådan frakt av biobränsle. Enligt förslaget i motion 1993/94:N422 (c) skall stödet lämnas till kraftvärmeproduktion, baserad på biobränslen, för vilken kostnaden för transporten av råvaran är mycket hög.
Utskottet instämmer i vad som sägs i här behandlade motioner om det angelägna i att öka användningen av olika biobränslen. Mot bakgrund av att utnyttjandet av biobränslen inte leder till ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären, är en ökad biobränsleanvändning av central betydelse för omställningen och förnyelsen av energisystemet.
Bland uppgifterna för den energipolitiska kommission som utskottet i det föregående har förordat, bör ingå en granskning av utvecklingen inom biobränsleområdet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet nu behandlade motioner i aktuella delar.
Stöd till bioenergibolag
Stöd till biobränsleeldade värmeanläggningar begärs i tre motioner.
Motionerna 1993/94:N408 (m) och 1993/94:N412 (kds) tar särskilt sikte på lantbrukarägda värmebolag. En intressant och ofta lönsam nisch på värmemarknaden är att en grupp lantbrukare bildar ett bolag som investerar i en panncentral för leveranser av värme till närbelägna fastigheter, anförs det i de båda motionerna. Investeringar i fler sådana bolag försvåras emellertid av möjligheterna att finansiera investeringarna. Därför föreslås i förstnämnda motion att NUTEK skall ges i uppdrag att utreda problemen med finansiering av investeringar i bioenergianläggningar inom lantbruket. NUTEK borde vidare uppmanas att stimulera till en ökad användning av känd teknik för uppvärmning med biobränsle. I den andra motionen krävs att statliga kreditgarantier skall ställas till förfogande för att främja tillkomsten av nya bränsleeldade värmeanläggningar. Ett liknande yrkande finns i den tredje aktuella motionen, motion 1993/94:N413 (kds). Där begärs vidare dels att arbetsmarknadsmedel skall avsättas till infrastrukturåtgärder på energiområdet, dels att Industri- och nyföretagarfonden skall ges möjlighet att ställa riskkapital till förfogande vid etablering av värmebolag. Tillskapande av sådana bolag bör enligt motionärerna betraktas som nyföretagande och därmed berättiga till nyföretagarlån. I tidigare nämnda motion 1993/94:N412 (kds) påpekas att Industri- och nyföretagarfonden våren 1993 avslog en ansökan om nyföretagarlån från ett nybildat värmebolag av nu aktuellt slag.
Industri- och nyföretagarfonden, som har ombildats efter beslut av riksdagen i december 1992 (prop. 1992/93:82, bet. NU19), kan numera lämna nyföretagarlån till de nyetablerare som inte kan lösa finansieringen av sitt företags uppbyggnad på traditionellt sätt, men som ändå bedöms kunna bedriva en lönsam verksamhet. Lånen kan endast sökas i samband med att helt nya aktiebolag startas av en eller flera fysiska personer. I princip är företag inom alla näringsgrenar berättigade att söka lån. Nyföretagaren förutsätts svara för minst 10 % av kapitalbehovet med egna medel, medan nyföretagarlånen skall svara för högst 30 %. Det resterande kapitalbehovet förutsätts bli täckt genom normala bankkrediter. Nyföretagarlånet skall som mest kunna uppgå till 1 miljon kronor och bör i regel inte understiga 100 000 kr.
Enligt uppgift från Industri- och nyföretagarfonden avslogs den i motion 1993/94:N412 (kds) nämnda ansökan om nyföretagarlån med hänvisning till att ingen av de inblandade företagarna hade för avsikt att huvudsakligen ägna sig åt den verksamhet som de sökte lån för. I förarbetena till beslutet om införande av nyföretagarlån (Ds 1992:20 s. 14) sägs att en utgångspunkt för lån bör vara att nyföretagaren driver företaget som en heltidssysselsättning. Något formellt hinder för fonden att lämna nyföretagarlån till ett nystartat värmebolag finns inte.
Utskottet finner inte skäl att förorda införandet av ett särskilt stöd till biobränsleeldade värmeanläggningar. Som nämnts finns det inget som hindrar Industri- och nyföretagarfonden -- om övriga förutsättningar är uppfyllda -- att lämna nyföretagarlån till den verksamhet som aktualiseras i motionerna. Dessa avstyrks med det sagda i berörda delar.
Biogas
För att det organiska avfallet skall kunna nyttiggöras bör satsningar på produktion av biogas inledas, anförs det i motion 1993/94:N402 (s). Produktionen borde koncentreras till större deponier.
Biomassa kan förgasas antingen termiskt eller genom mikrobiologisk nedbrytning under syrefria förhållanden. Det är endast produkten i den senare processen som brukar benämnas biogas. Sådan gas består huvudsakligen av metan och till viss del av koldioxid. Som råvara används sådan biomassa som har högt vatteninnehåll, t.ex. vissa energigrödor och den våta fraktionen av sorterat avfall. Gasen kan användas till värmeproduktion men också som motorbränsle.
Stöd till forskning och utveckling av biogas lämnas från energiforskningsprogrammet och från Energiteknikfonden. Som tidigare redovisats har stöd lämnats till ett stort antal rötgas-/deponianläggningar från anslaget för främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion.
Våren 1993 avslog riksdagen på förslag av utskottet (bet. 1992/93:NU28) en motion av liknande innebörd som den nu aktuella.
Utskottet kommer till samma slutsats nu och avstyrker här berörd del av motion 1993/94:N402 (s).
Vegetabiliska oljor
I nyssnämnda motion begärs vidare att riksdagen skall uttala sig för att försök med tillverkning av miljövänlig vegetabilisk olja skall inledas i Kalmar län. Med bl.a. en sådan tillverkning baserad på länets särskilda förutsättningar skulle den regionala utvecklingen säkerställas, heter det i motionen. Där begärs vidare ett uttalande av riksdagen om stöd till oljeväxtforskningen och till utveckling av tryckfärger ur vegetabilisk olja.
Miljöanpassade oljor är rubriken på motion 1993/94:N421 (m). Motionärerna vill att en utredning skall tillsättas med uppgift att studera hur den påbörjade miljöanpassningen av smörj- och hydrauloljor skall kunna fortsätta och vidareutvecklas.
Vegetabiliska oljor framställs ur fröet av oljeväxter. Årligen produceras ca 170 000 ton vegetabiliska oljor. Enligt uppgift används ungefär hälften för "human konsumtion" (matlagning m.m.). Återstoden kan utnyttjas till bränsle eller till tekniska ändamål (hydrauloljor m.m.). För att vegetabilisk olja skall kunna användas som dieselolja i konventionella motorer krävs att oljan görs mer lik vanlig dieselolja genom s.k. omförestring.
Regeringen beslutade i november 1993 att låta tillkalla en särskild utredare för att studera möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror i Sverige. Utredaren, som skall vara klar med sitt arbete senast den 1 juli 1994, har i uppgift bl.a. (dir. 1993:124) att analysera behovet av styrmedel som främjar en ökad användning av biologiska råvaror inom de områden där en sådan användning kan vara fördelaktig från såväl samhällsekonomisk som miljö- och resurshushållningssynpunkt.
Våren 1993 avslog riksdagen motionsyrkanden likalydande med de förstnämnda i detta avsnitt. Utskottet (bet. 1992/93:NU28) anförde att det saknades anledning för riksdagen att ta initiativ beträffande de regionala projekt som efterlystes i motionen.
Utskottet vidhåller denna uppfattning. Med hänvisning härtill och till den tillsatta utredningen med uppgift att främja en ökad användning av biologiska råvaror avstyrks motionerna 1993/94:N402 (s) och 1993/94:N421 (m), den förstnämnda såvitt nu är i fråga.
Naturgas
I två motioner uppmärksammas planerna på ett nordiskt gasledningsprojekt. Avsikten är att naturgas från Norge skall överföras via Sverige till Finland för elproduktion där.
Det finns ett stort intresse i både Norge och Finland för detta projekt, anförs det i motion 1993/94:N240 (s). Emellertid har den svenska regeringen inte visat något större engagemang i frågan, anser motionärerna. De menar att Sverige bör verka aktivt för att den planerade gasledningen skall komma till stånd och föreslår att en utredning om projektet skall tillsättas.
Ett motsvarande yrkande framställs i motion 1993/94:N414 (fp). Motionären anför att en satsning på import av naturgas från Norge ter sig synnerligen befogad; tillsammans med våra inhemska energislag skulle Sverige därigenom kunna garanteras en betydande del av försörjningstryggheten under en mycket lång tid.
Liknande motioner avslogs senast våren 1993 (bet. 1992/93:NU28). Utskottet erinrade då om att riksdag och regering enligt 1991 års energiöverenskommelse skall ange de förutsättningar som kraftföretagen skall arbeta inom. Det är därefter kraftföretagens uppgift att utifrån den fastlagda energipolitiken planera och utveckla kraftsystemet så att landets elbehov blir tillgodosett. Motionerna följdes upp i en reservation (s).
I uppdraget till den nya energipolitiska kommission som utskottet i det föregående har påkallat bör ingå att studera frågor kring naturgasens framtida roll i den svenska energiförsörjningen. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna 1993/94:N240 (s) och 1993/94:N414 (fp) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen; de avstyrks sålunda.
Blyhaltig bensin
Tiden är nu inne att förbjuda import och försäljning av blyhaltig bensin, heter det i motion 1993/94:N424 (kds). Motionären erinrar om att det för äldre bensinmotorer nu finns tillgång till alternativa bensinsorter utan bly. Ett av bilismens miljöproblem i form av blyhaltiga avgaser skulle därigenom helt kunna upphöra, anser motionären och föreslår ett riksdagsuttalande i saken.
I förordningen (1985:838) om motorbensin har regeringen förbjudit tillverkning, import och yrkesmässig överlåtelse av blyad bensin. Genom förordningens övergångsbestämmelser har det dock varit möjligt att under vissa förutsättningar fortsätta med såväl tillverkning och import som yrkesmässig överlåtelse. För att stimulera till användning av oblyad bensin har blyad bensin påförts en högre skatt än oblyad. Under de senaste åren har försäljningen av blyad bensin minskat högst påtagligt.
I en nyligen framlagd proposition om kemikaliehanteringen (prop. 1993/94:163) meddelas att regeringen under år 1994 -- i syfte att få till stånd en total övergång till oblyad bensin -- efter genomförd notifieringsprocess kommer att ändra förordningen om motorbensin så att de nu gällande övergångsbestämmelserna ersätts av regler med krav på undantag för i förordningen särskilt angivna fall. Regeringen bedömer att den kvarvarande försäljningen av blyad bensin därmed helt kommer att upphöra. Riksdagen har nyligen meddelat (bet. 1993/94:JoU23) att den inte har något att erinra mot vad som anförs i nämnda proposition om försäljningen av blyad bensin.
Som framgår av den lämnade redovisningen är det alltså inte erforderligt med någon åtgärd från riksdagens sida för att motionärens syfte med motionen skall bli tillgodosett. Motion 1993/94:N424 (kds) i denna del avstyrks av utskottet.
Försörjningsberedskap
Anslag till beredskapsåtgärder
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 113 f.) framläggs två förslag till anslag inom försörjningsberedskapen.
Till anslaget Beredskapslagring och industriella åtgärder föreslås riksdagen för nästa budgetår anvisa ca 9 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att ca 58 miljoner kronor skall anslås för beredskapsåtgärder på elområdet; medlen skall tas upp på anslaget Åtgärder inom delfunktionen Elkraft.
Utskottet tillstyrker regeringens nu nämnda förslag om anslag.
Störningar i eldistributionen
Fyra motioner tar upp frågor med anledning av störningar i eldistributionen i delar av landet till följd av kraftiga snöfall vid årsskiftet 1993/94.
I motion 1993/94:N415 (s) begärs att kraftföretagen skall åläggas att hålla en god beredskap för att åtgärda strömavbrott. I många fall blev elavbrotten onödigt långa på grund av att bolagen minskat sin underhållsverksamhet, framhåller motionärerna. De pekar vidare på vikten av röjning av träd utefter kraftledningarna; till detta röjningsarbete borde arbetslösa personer kunna anställas.
En översyn av elleveranssäkerheten begärs i motion 1993/94:N428 (s). Motionären anser att elbolagen måste ges ett större ansvar för att tillgången på el i samhället skall tryggas. Det får inte vara så, anför motionären, att ett helt samhälle kan slås ut genom strömavbrott till följd av bristande skötsel av kraftledningar.
Motion 1993/94:N401 (fp) innehåller två yrkanden i saken. Motionären föreslår för det första ett uttalande av riksdagen om elkonsumenternas rätt till en säker elförsörjning. Kraftbolagen kan krävas på effektivare "renhållning" i ledningsgatorna, heter det i motionen. Där begärs vidare, för det andra, att elkonsumenternas rätt till ersättning för skador och förluster orsakade av brister i elförsörjningen skall klarläggas.
Det som hänt i samband med elavbrotten bör närmare analyseras från försörjnings- och beredskapssynpunkt, sägs det i motion 1993/94:N411 (c). Också i denna motion pekas på kraftbolagens ansvar för att förebygga elavbrott; motionärerna begär att frågan skall bli föremål för särskild uppmärksamhet.
Eldistributören är enligt den s.k. ellagen (1902:71 s. 1) skyldig att leverera el för normala förbrukningsändamål till kunder inom sitt distributionsområde. Det är därför också distributören som svarar för leveranssäkerheten gentemot sina kunder. Särskilt starkt elberoende kunder bör självfallet dessutom vidta egna åtgärder för att minska skaderiskerna.
Enligt Svenska Elverksföreningens allmänna bestämmelser för kraftleverans vid lågspänning (EL/AB-L-86) har abonnenten rätt till ersättning av leverantören för direkt skada på egendom till följd av sådan inskränkning eller störning i leveransen som går utöver vad som är rimligt med hänsyn till leveransens karaktär. Ersättning lämnas dock inte om leverantören visar att han inte vållat skadan genom vårdslöshet.
NUTEK har påbörjat en uppföljning av vinterns störningar i elförsörjningen. Denna uppföljning kommer att ligga till grund för överläggningar med berörda distributörer om de ytterligare åtgärder som är lämpliga att vidta för att förebygga och för att minska effekterna av elavbrott. NUTEK planerar också en informationskampanj om i första hand förebyggande skogsåtgärder men även om anskaffande av reservaggregat hos avbrottskänsliga elkunder, t.ex. inom jordbrukssektorn. NUTEK samarbetar vidare i dessa frågor med Konsumentverket, som bl.a. låtit undersöka kraftledningarna till några orter som drabbades av elavbrott. Frågor om ersättning till vissa berörda elkonumenter har också prövats av Allmänna reklamationsnämnden.
Näringsminister Per Westerberg besvarade i januari 1994 (RD 1993/94:53) två frågor om eldistributionen med anledning av de inträffade elavbrotten. Statsrådet erinrade bl.a. om NUTEK:s uppgifter på området och verkets uppföljning av störningarna i eldistributionen. Näringsministern anförde vidare att medel som anslagits för sysselsättningsfrämjande åtgärder med fördel kan utnyttjas för bl.a. röjningsarbeten i kraftledningsgator. Sådana arbeten borde kunna komma i gång snabbt i de värst utsatta regionerna, eftersom såväl arbetsmarknadsmyndigheterna som eldistributionsföretagen hade starka intressen av sådana insatser, påpekades det.
Elbranschen bedriver sedan länge ett utvecklingsarbete för att öka driftsäkerheten. Bl.a. har äldre ledningar ersatts med s.k. hängkablar. På högre spänningsnivåer har introducerats en ny typ av isolerande ledningar -- s.k. BLX-ledningar. Båda dessa ledningstyper klarar bättre belastningar av fallande träd utan elavbrott som följd.
Utskottet vill först framhålla att det svenska elförsörjningssystemet har en internationellt sett hög driftsäkerhet. Trots detta inträffar det ibland -- särskilt vintertid i samband med stormar eller kraftiga snöfall -- att elkonsumenter drabbas av elavbrott. Utskottet instämmer i vad som sägs i motionerna om det angelägna i att det sker fortlöpande röjningsarbeten utefter kraftledningarna. Vidare noterar utskottet det utvecklingsarbete som pågår inom elbranschen för att driftsäkerheten ytterligare skall förbättras. Om det i samband med NUTEK:s uppföljning av de inträffade störningarna i eldistributionen framkommer behov av åtgärder från statsmakternas sida förutsätter utskottet att regeringen tar erforderliga initiativ på området. Med det sagda avstyrks här berörda motionsyrkanden.
Vissa övriga anslag
Täckande av eventuella förluster
Utskottet behandlar här två förslag i budgetpropositionen (bil. 13 s. 32 och 115) om formella anslag på 1 000 kr för täckande av eventuella förluster.
Det första anslaget disponeras för kostnader i samband med infriandet av borgensförbindelser som tidigare ställts ut genom Statens vattenfallsverk. Det andra förslaget avser förluster i samband med lånegarantier som lämnats enligt vissa förordningar inom energiområdet.
Förslagen föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Stöd till energieffektiviseringar i Östeuropa
Slutligen tar utskottet här upp ett förslag i budgetpropositionen (bil. 13 s. 120) om anslag till åtgärder för energieffektiviseringar i Baltikum och Östeuropa. Från anslaget får stöd lämnas till beställare i mottagarländerna genom lån till energieffektiv teknik för distribution och användning samt till introduktion av förnybara energislag i dessa länder. En mindre del av medelsramen kan lämnas i form av bidrag. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på ca 87 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker också detta förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
Riktlinjer för energipolitiken
1. beträffande omställningen av energisystemet att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo694 yrkande 25, 1993/94:N305 yrkande 22 och 1993/94:N423 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1993/94:N410 yrkandena 4, 5 och 10, 1993/94:N423 yrkande 2, 1993/94:N429 yrkande 1, 1993/94:N432 yrkande 1, 1993/94:N433 yrkandena 1 och 5 och 1993/94:A815 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, men. (v) - delvis
2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N410 yrkandena 3 och 11, 1993/94:N418 yrkandena 1--4, 1993/94:N423 yrkande 3, 1993/94:N427 yrkande 1 och 1993/94:N429 yrkande 4, res. 1 (c, kds) res. 2 (nyd)
Övriga kärnkraftsfrågor
3. beträffande vissa enskilda kärnkraftsreaktorer att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N410 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:N418 yrkande 5, res. 3 (c) - villk. res. 1
4. beträffande förbudet mot vissa förberedande åtgärder att riksdagen avslår motion 1993/94:N429 yrkande 2, res. 4 (nyd)
5. beträffande export av kärnkraftsteknologi att riksdagen avslår motion 1993/94:N410 yrkande 9, men. (v) - delvis
6. beträffande slutförvaring av utländskt kärnavfall att riksdagen avslår motion 1993/94:N427 yrkande 2,
7. beträffande upparbetning av kärnavfall att riksdagen avslår motion 1993/94:N429 yrkande 3,
8. beträffande Statens kärnkraftinspektion att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 15 punkterna B 2 och B 3 och med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 17 för budgetåret 1994/95 under fjortonde huvudtiteln anvisar a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett ramanslag på 59 614 000 kr, b) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett ramanslag på 66 281 000 kr, res. 5 (nyd)
9. beträffande visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 15 punkt B 4 till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1994/95 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 19 360 000 kr,
10. beträffande internationell avveckling av kärnkraften att riksdagen avslår motion 1993/94:N410 yrkande 8, men. (v) - delvis
11. beträffande IAEA:s roll att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N410 yrkande 7 och 1993/94:N427 yrkande 3, men. (v) - delvis
Elproduktionsfrågor
12. beträffande verksamheten vid Svenska kraftnät att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 littera E momenten 4--7 a) godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1994--1996 i enlighet med vad som anges i propositionen, b) godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under budgetåret 1994/95 får uppta riksgäldslån om högst 100 000 000 kr, c) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 teckna borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr, d) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr,
13. beträffande uppgradering av kraftöverföringsnätet att riksdagen avslår motion 1993/94:N425 yrkande 2,
14. beträffande vattenkraftverk att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N425 yrkande 3 och 1993/94:A450 yrkande 27, men. (v) - delvis
15. beträffande vindkraft att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 littera E moment 1 och med avslag på motionerna 1993/94:N425 yrkande 10 och 1993/94:N433 yrkande 7 godkänner vad som anges i propositionen om inriktningen av stöd till investeringar i vindkraftverk, res. 6 (nyd) men. (v) - delvis
16. beträffande solenergi att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 littera E moment 2 och med avslag på motionerna 1993/94:N425 yrkande 12 och 1993/94:N433 yrkande 8 godkänner vad som anges i propositionen om inriktningen av stöd till investeringar i solvärmeanläggningar, men. (v) - delvis
17. beträffande vågenergi att riksdagen avslår motion 1993/94:N425 yrkande 14,
18. beträffande översyn av energilagstiftningen att riksdagen avslår motion 1993/94:N425 yrkande 15,
Forskning inom energiområdet
19. beträffande energiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt F 8 a) till Energiforskning för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 210 582 000 kr, b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst 170 000 000 kr för budgetåret 1995/96, högst 140 000 000 kr för budgetåret 1996/97, högst 110 000 000 kr för budgetåret 1997/98, högst 90 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt högst 60 000 000 kr för budgetåret 1999/2000,
20. beträffande bioenergiforskning att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 10 punkt J 1 a) till Bioenergiforskning för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 74 697 000 kr, b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1995/96, högst 30 000 000 kr för budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr för budgetåret 1997/98, högst 20 000 000 kr för budgetåret 1998/99, högst 15 000 000 kr för budgetåret 1999/2000 samt högst 10 000 000 kr för budgetåret 2000/01,
21. beträffande småskalig förbränning av biobränslen att riksdagen avslår motion 1993/94:N416,
22. beträffande utveckling av ny teknik för etanolframställning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T216 yrkande 13, 1993/94:N245 yrkande 5, 1993/94:N402 yrkandena 2 och 6, 1993/94:N417 yrkande 2 och 1993/94:N420 yrkandena 2 och 3, men. (v) - delvis
23. beträffande lokalisering av forskning om biobränslen att riksdagen avslår motion 1993/94:N404,
Utveckling och introduktion av ny energiteknik
24. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen a) med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt E 7 och med avslag på motionerna 1993/94:N425 yrkandena 11 och 13, 1993/94:N429 yrkande 5, 1993/94:N432 yrkande 2 och 1993/94:N433 yrkande 3 till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 172 000 000 kr, b) med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 littera E moment 3 godkänner vad som anges i propositionen om användning av anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik för internationellt energisamarbete, res. 7 (nyd) - villk. res. 6 men. (v) - delvis, villk.
25. beträffande Energiteknikfonden att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt E 8 till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000 kr,
26. beträffande främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 10 punkt J 2 och med avslag på motion 1993/94:N425 yrkande 8 till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr, men. (v) - delvis
27. beträffande viss lokalisering av biobränsleanläggningar att riksdagen a) avslår motion 1993/94:Jo679 yrkande 8 (Stockholmsregionen), b) avslår motion 1993/94:N307 yrkande 9 (Västsverige),
Effektivare användning av energi
28. beträffande programmet för effektivare energianvändning, m.m. att riksdagen a) med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt E 6 till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr, b) avslår motionerna 1993/94:N307 yrkande 10, 1993/94:N425 yrkandena 1 och 7 och 1993/94:N433 yrkande 4,
29. beträffande energinormer att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 26, res. 8 (s)
Bränsleförsörjning
30. beträffande användningen av biobränslen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N279, 1993/94:N306 yrkande 3, 1993/94:N402 yrkande 1, 1993/94:N407, 1993/94:N422, 1993/94:N425 yrkande 9 och 1993/94:N433 yrkande 6,
31. beträffande stöd till bioenergibolag att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N408, 1993/94:N412 och 1993/94:N413,
32. beträffande biogas att riksdagen avslår motion 1993/94:N402 yrkande 3,
33. beträffande vegetabiliska oljor att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N402 yrkandena 4 och 5 och 1993/94:N421,
34. beträffande naturgas att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N240 och 1993/94:N414,
35. beträffande blyhaltig bensin att riksdagen avslår motion 1993/94:N424 yrkande 1,
Försörjningsberedskap
36. beträffande anslag till beredskapsåtgärder att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkterna E 2 och E 4 för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar a) till Beredskapslagring och industriella åtgärder ett reservationsanslag på 9 154 000 kr, b) till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft ett reservationsanslag på 58 258 000 kr,
37. beträffande störningar i eldistributionen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N401, 1993/94:N411 yrkandena 1 och 2, 1993/94:N415 och 1993/94:N428,
Vissa övriga anslag
38. beträffande täckande av eventuella förluster att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkterna A 5 och E 5 för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar a) till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. ett förslagsanslag på 1 000 kr, b) till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet ett förslagsanslag på 1 000 kr,
39. beträffande stöd till energieffektiviseringar i Östeuropa att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt E 9 till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 87 500 000 kr.
Stockholm den 28 april 1994
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Hans Gustafsson (s), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Sören Norrby (fp), Lennart Daléus (c) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (mom. 2)
Lennart Daléus (c) och Roland Lében (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Enligt riksdagens" och slutar med "berörda driftstillstånd" bort ha följande lydelse:
Det är uppenbart, menar utskottet, att det nu krävs införande av en lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010. Bl.a. har ledande företrädare för kraftindustrin men också representanter från andra delar av näringslivet gett uttryck för uppfattningen att några konkreta åtgärder för en avveckling av kärnkraften inte kommer att vidtas förrän man tvingas till detta genom lagstiftning. Sådana uttalanden skapar osäkerhet hos energisystemets aktörer och leder vidare till att riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken sätts i fråga. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i kravet i motionerna 1993/94:N427 (fp), 1993/94:N418 (c), 1993/94:N423 (kds) och 1993/94:N410 (v) på införande av lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010.
Som sägs i motion 1993/94:N418 (c) bör kärntekniklagen ändras så att tillstånd att driva en kärnkraftsreaktor kan återkallas om detta är ett led i genomförandet av riksdagens beslut om en avveckling av kärnkraften senast år 2010. Vidare bör en ändring i lagen genomföras av innebörd att nytt tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet inte får meddelas för tid som överstiger 25 år från det att reaktorn togs i kommersiell drift. Det bör även av lagen uttryckligen framgå att samtliga driftstillstånd skall ha återkallats senast den 31 december 2010.
Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag avseende ersättningsfrågor i samband med kärnkraftens avveckling.
Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag till ändringar i kärntekniklagen i enlighet med det nu sagda. Förslagen bör framläggas i sådan tid att riksdagen under nästa riksmöte kan fatta beslut om lagändringarna.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu anfört. Därigenom blir motion 1993/94:N418 (c) huvudsakligen tillgodosedd i berörda delar. Det anförda ligger också i allt väsentligt i linje med vad som i denna del begärs i motionerna 1993/94:N427 (fp), 1993/94:N423 (kds) och 1993/94:N410 (v). Av det sagda torde framgå att utskottet avstyrker yrkandet i motion 1993/94:N429 (nyd) om en ny folkomröstning i kärnkraftsfrågan.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:N410 yrkandena 3 och 11, 1993/94:N418 yrkandena 1--4, 1993/94:N423 yrkande 3, 1993/94:N427 yrkande 1 och med avslag på motion 1993/94:N429 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (mom. 2)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Enligt riksdagens" och slutar med "berörda driftstillstånd" bort ha följande lydelse:
Välfärden i Sverige är helt beroende av konkurrenskraften i den svenska industrin. Energikostnaderna har en direkt inverkan på sysselsättningen, på vår internationella konkurrenskraft och på utländska företags benägenhet att investera i vårt land. Sverige bör därför ha så billig och säker energi som möjligt.
I ett längre perspektiv och med känd teknologi är det kärnkraft och vattenkraft som Sverige skall satsa på. Det finns inga årtal som avslutar en klok och logisk politik! Som sägs i motion 1993/94:N429 (nyd) är det därför nu lämpligt att ånyo låta frågan om kärnkraften bli föremål för en folkomröstning. Det har skett stora förändringar i olika avseenden sedan folkomröstningen genomfördes år 1980. Utskottet tillstyrker sålunda kravet i nyssnämnda motion på en ny folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Regeringen bör lägga fram erforderliga förslag härom. Övriga nu aktuella motioner med begäran om lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 avstyrks av utskottet i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N429 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1993/94:N410 yrkandena 3 och 11, 1993/94:N418 yrkandena 1--4, 1993/94:N423 yrkande 3 och 1993/94:N427 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Lennart Daléus (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "och 1993/94:N410 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat ändringar i kärntekniklagen för att säkerställa en kärnkraftsavveckling senast år 2010. Så snart begärda lagändringar har trätt i kraft bör regeringen med stöd av dessa återkalla tillståndet för Oskarshamn 1, som är den äldsta svenska reaktorn och som nu har stått avställd i nära två år. Med det sagda tillstyrks det aktuella yrkandet i motion 1993/94:N418 (c). Med beslut i enlighet härmed skulle syftet med motsvarande yrkande i motion 1993/94:N410 (v) bli tillgodosett.
Frågan om driften vid kärnkraftverket i Barsebäck får prövas senare utifrån de begärda lagändringarna. Något initiativ av riksdagen nu med anledning av sistnämnda motion i denna del bör därför inte komma i fråga.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande vissa enskilda kärnkraftsreaktorer att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N418 yrkande 5, med anledning av motion 1993/94:N410 yrkande 1 och med avslag på motion 1993/94:N410 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom. 4)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den karakteristik av den aktuella förbudsparagrafens följder som lämnas i motion 1993/94:N429 (nyd). Bestämmelsen verkar hämmande på den tekniska utvecklingen. Även om förbudet har begränsad räckvidd vad gäller antalet personer som kan bli föremål för straffsanktion, innebär det ett uppenbart ingrepp i opinionsbildningen liksom också i möjligheten att redovisa alternativa utvecklingsprojekt på området. Som sägs i motionen motverkar förbudet därmed utvecklingen för en förbättrad kärnkraftssäkerhet.
Utskottet anser sålunda att riksdagen bör avskaffa förbudet mot vissa förberedande åtgärder enligt 6 § i kärntekniklagen. Därmed skulle motion 1993/94:N429 (nyd) bli helt tillgodosedd i denna del. Ett sådant beslut skulle också ligga i linje med vad företrädare för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna tidigare har anfört när liknande motioner har behandlats.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande förbudet mot vissa förberedande åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N429 yrkande 2 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet dels att 6 § skall upphöra att gälla, dels att 1 och 25 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Alternativ lydelse
1 § Denna lag gäller Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, kärnteknisk verksamhet. m.m. Med sådan -- -- -- -- -- -- -- regeringen föreskriver. Vad som -- -- -- -- -- -- -- vistas här.
25 § Till böter eller Till böter eller fängelse i högst två fängelse i högst två år döms den som med år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet uppsåt eller av oaktsamhet 1. bedriver kärnteknisk 1. bedriver kärnteknisk verksamhet utan tillstånd verksamhet utan tillstånd enligt 5 § eller 5 a § enligt 5 § eller 5 a § andra stycket eller bryter mot andra stycket, eller 6 §, eller 2. åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. Den som -- -- -- -- -- -- -- två år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
5. Statens kärnkraftinspektion (mom. 8)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1993/94:Jo692 (nyd) om att ett högre produktivitetskrav kan ställas på Statens kärnkraftinspektion. Till inspektionens förvaltningskostnader bör riksdagen sålunda anvisa 1,1 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller ca 58,5 miljoner kronor. Vidare tillstyrker utskottet förslaget om anslag till kärnsäkerhetsforskning.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande Statens kärnkraftinspektion att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 15 punkt B 3 och motion 1993/94:Jo692 yrkande 17 och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 15 punkt B 2 för budgetåret 1994/95 under fjortonde huvudtiteln anvisar a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett ramanslag på 58 514 000 kr, b) (= utskottet).
6. Vindkraft (mom. 15)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening ter sig en fortsatt satsning på vindkraft föga meningsfull. För att samma effekt som i ett kärnkraftverk skall uppnås skulle det behövas tiotusentals större eller mindre vindkraftverk med en miljöstörande placering utmed Sveriges kuster. Härtill kommer att el som har producerats genom vindkraft är betydligt dyrare än kärnkraftsproducerad el.
Mot denna bakgrund och i linje med vad som anförs i motion 1993/94:N429 (nyd) bör stödet till forskning och utbyggnad avseende vindkraftsproduktionen avbrytas. Av det sagda följer att utskottet avstyrker såväl det berörda förslaget i budgetpropositionen som inriktningen av stödet till investeringar i vindkraftverk som motionerna 1993/94:N433 (c) och 1993/94:N425 (v) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande vindkraft att riksdagen med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 13 littera E moment 1 och motionerna 1993/94:N425 yrkande 10 och 1993/94:N433 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Insatser för ny energiteknik (mom. 24)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "och 1993/94:N425 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att stödet till forskning och utbyggnad avseende vindkraftsproduktion skall avbrytas. Härav följer att riksdagen inte bör anvisa ytterligare medel till investeringsprogrammet för vindkraft. I enlighet med vad som föreslås i motion 1993/94:N429 (nyd) bör därför 127 miljoner kronor anslås till insatser för ny energiteknik. Med det sagda avstyrks följaktligen kraven i motion 1993/94:N425 (v) på att ett högre belopp skall anvisas.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen a) med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt E 7, med bifall till motion 1993/94:N429 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1993/94:N425 yrkandena 11 och 13, 1993/94:N432 yrkande 2 och 1993/94:N433 yrkande 3 till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 127 000 000 kr, b) (= utskottet).
8. Energinormer (mom. 29)
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som sägs i motion 1993/94:Jo694 (s) finns det en stor potential för eleffektiviseringar inom hushållssektorn. En av de mest kostnadseffektiva insatser som kan göras för en minskning av energibehovet är att föreskriva normer för högsta tillåtna elåtgång i nya hushållsapparater. Som tidigare nämnts har Danmark nyligen fattat beslut om ramlag om normer. Likaså har, enligt uppgift, Nederländerna för notifikation tillsänt EU-kommissionen en föreskrift om normer för kyl- och frysapparater.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen nu bör ta initiativ i frågan. I enlighet med vad som begärs i nyssnämnda motion bör regeringen aktivt verka för att det pågående arbetet inom EU med utarbetande av obligatoriska normer för kyl- och frysapparater påskyndas. Parallellt med detta bör regeringen uppta förhandlingar med företrädare för tillverkare av övriga hushållsapparater om införande av frivilliga normer för elförbrukningen. Arbetet med normer bör också koordineras med det pågående programmet för teknikupphandling. Därigenom kan utbudet av eleffektiva apparater ökas samtidigt som de sämsta apparaterna försvinner från marknaden.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen genom ett uttalande ställa sig bakom. Därmed blir nu berörd del av motion 1993/94:Jo694 (s) helt tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande energinormer att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Omställningen av energisystemet (mom. 1)
Lennart Daléus (c) anför:
Jag har i och för sig inget att erinra emot att en ny energipolitisk kommission tillsätts med uppgift att granska resultaten av de åtgärder som har vidtagits i anslutning till 1991 års energipolitiska beslut och att särskilt ägna uppmärksamhet åt biobränslen. Sedan folkomröstningen om kärnkraften hölls år 1980 har emellertid energipolitiken varit föremål för utredningar vid återkommande tillfällen. För att resultatet av folkomröstningen skall kunna omsättas i handling föreligger det mindre behov av utredningar och mer behov av konkreta beslut om åtgärder för en avveckling av kärnkraften till år 2010. Det förtjänar påpekas att det nu i det närmaste har gått halva tiden av den utmätta perioden för kärnkraftsavvecklingen utan att avvecklingen har påbörjats.
Jag kommer i det följande att tillstyrka kravet i motion 1993/94:N418 (c) på lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010. En sådan lagstiftning är nödvändig för att en omställning av energisystemet bort från kärnkraften skall inledas. Med hänvisning till detta ställningstagande har jag inte reserverat mig mot förslaget om tillsättande av en ny energipolitisk kommission.
2. Omställningen av energisystemet (mom. 1)
Roland Lében (kds) anför:
Min uppfattning är att en parlamentarisk kommission snarast bör tillsättas även om ett krav på förbud mot kärnkraft efter år 2010 skulle samla majoritet i riksdagen. Ett förbud skulle spela en viktig roll för att åstadkomma en nödvändig omorientering i energipolitiken och innebär i själva verket ytterligare ett motiv för tillsättande av en energikommission.
Omställningen av energisystemet kräver väl avvägda beslut med bred förankring i riksdagen. Att utarbeta blocköverskridande långsiktiga förslag som behövs på den investeringstunga energimarknaden ligger i linje med energiöverenskommelsen från år 1991. Mot bakgrund av detta och med hänvisning till den förhållandevis korta tid som nu återstår till år 2010 är det klokt och berättigat att tillsätta en kommission.
I fråga om en sammanhållen energipolitik för fullföljande av folkomröstningens utslag, att avveckla kärnkraften, kan 1980-talet betraktas som något av ett förlorat årtionde. Visserligen presenterades en hel del intressanta innovationer inom energiområdet, och olika åtgärder vidtogs, men en samlad energipolitisk strategi för fullföljande av kärnkraftsavveckling saknades.
Det stora elöverskottet har medfört en försvagning av incitamenten för införande av ny energiteknik och med tiden resulterat i ett energins moment 22.
Det har funnits delade meningar kring innehållet i den årliga avrapportering som regeringen, enligt riksdagsbeslutet våren 1991, skall överlämna till riksdagen. Enligt min mening bör kommissionen även behandla frågan om hur denna avrapportering bör ske.
Kristdemokraternas energipolitiska handlingsprogram innehåller förslag som syftar till att upprätta balansprincipen och främja kärnkraftsavveckling med största möjliga utnyttjande av marknadsekonomiska mekanismer. Jag förutsätter att dessa förslag kommer att få en grundlig prövning inom ramen för kommissionens arbete mot bakgrund av att även energiöverenskommelsen talar om utnyttjande av balansprincipen.
Kristdemokraterna har under en längre tid på olika sätt verkat för att en bred parlamentarisk kommission skall tillsättas med uppgift att ta upp energipolitiken i sin helhet. Jag har därför valt att i utarbetandet av betänkandet arbeta för samlande lösningar i syfte att nå faktiska resultat på det energipolitiska området.
3. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (mom. 2)
Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anför:
Riksdagens energipolitiska beslut våren 1991 fattades på grundval av den s.k. energiöverenskommelsen mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. På hösten 1991 anförde den nya regeringen i sin regeringsförklaring att energiöverenskommelsen ligger fast. De beslutade riktlinjerna för energipolitiken har sålunda haft ett brett och stabilt stöd i riksdagen, vilket har varit av stor betydelse inte minst för svenskt näringsliv.
Vi ser nu med stor förvåning på att företrädare för Centerpartiet och även Kristdemokraterna vill bryta detta betydelsefulla samförstånd i energipolitiken genom att spräcka överenskommelsen i frågan om kärnkraftens avveckling. Dessa partier delar uppfattningen att en kommission skall tillsättas för att följa upp 1991 års energiöverenskommelse. Vi finner det märkligt att kräva ändringar av lagstiftningen innan kommissionen ens har påbörjat sitt arbete.
Utan ett sådant brott mot överenskommelsen hade vi varit beredda att söka nå fram till en uppgörelse över blockgränserna vad gäller förslaget om avreglering av elmarknaden. Vi kommer nu att i betänkande 1993/94:NU22, där det ärendet behandlas, yrka avslag på regeringens förslag och hemställa att den här förordade energipolitiska kommissionen ges i uppdrag att -- med förtur -- analysa konsekvenserna, ur olika aspekter, av en sådan avreglering innan denna kan träda i kraft.
4. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom. 4)
Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Karin Falkmer (m), Olle Lindström (m) och Sören Norrby (fp) anför:
I enlighet med vad företrädare för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna tidigare har anfört anser vi att 6 § i kärntekniklagen om förbud mot vissa förberedande åtgärder för att uppföra en kärnkraftsreaktor bör avskaffas. Vi anser emellertid att denna fråga inte bör tas upp till behandling i riksdagen i det nu aktuella sammanhanget.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I följande frågor har jag en annan uppfattning än utskottet.
Omställningen av energisystemet
Sedan 1970-talet har den svenska energipolitiken kännetecknats av oklarhet, brist på konsekvens och avsaknad av miljöhänsyn. Den stora planeringsosäkerhet som blivit följden har kostat stora belopp för såväl producenterna som konsumenterna av energi. Denna osäkerhet har också hindrat utvecklingen av förnybara energislag och avvecklingen av miljöfarlig energiproduktion.
Det allvarligaste exemplet på effekterna härav gäller hanteringen av kärnkraften. Avsaknaden av konkreta åtgärder för en avveckling av kärnkraften, liksom ett ständigt ifrågasättande av startpunkt och slutdatum för avvecklingen, innebär att sådana framsynta satsningar inte genomförs som i sig är en förutsättning för avvecklingen.
Jag har noterat att Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) i sin bedömning av elproduktionen fram till år 2005 har utgått från att alla tolv kärnkraftsreaktorerna är i drift vid denna tidpunkt. Det är förvånande att regeringen i budgetpropositionen inte kommenterar detta antagande. Detta visar att det finns befogad oro för att riksdagens beslut om en kärnkraftsavveckling inte kommer att fullföljas.
Från Vänsterpartiets sida kan vi aldrig acceptera en teknik som för evig tid hotar landet vi lever i eller våra grannländer. Det är heller inte försvarbart att en teknik används för att kunna upprätthålla en överkonsumtion av energi och som därmed blockerar utvecklingen och användningen av miljöacceptabla energislag och hämmar energieffektivisering och energisparande.
Argumentet att kärnkraften är miljövänlig -- i så måtto att den inte ger upphov till några klimatproblem -- saknar bärkraft; rapporter från Förenta staterna visar nämligen att varje dollar som investeras i energieffektivisering ger en minskning av koldioxidutsläppen som är sju gånger större jämfört med om motsvarande belopp skulle investeras i ett nytt kärnkraftverk.
Sedan år 1992 har ett flertal kärnkraftsreaktorer vid olika tillfällen varit avställda på grund av skilda brister. Under en period hösten 1993 var sju av de tolv reaktorerna avställda. Det finns anledning att tro att de störningar som nu uppträder i kärnkraftsaggregaten är olika yttringar av åldersproblem och att de snarare kommer att öka än minska. Det är inte försvarbart att göra omfattande ombyggnader i anläggningar som skall avvecklas om några år. Ombyggnader löser knappast problemen men kommer ofrånkomligen att användas av kärnkraftsindustrin som argument för fortsatt drift efter år 2010.
Jag har inget att erinra mot utskottets förslag att en ny energipolitisk kommission skall tillkallas. Jag menar dock att det i kommissionens uppdrag också bör ingå att utarbeta en avvecklingsplan för kärnkraften i enlighet med vad som föreslås i motion 1993/94:N410 (v). Härutöver bör en plan upprättas för en snabbavveckling av kärnkraften; denna plan är oundgänglig vid en sådan katastrofsituation som på intet sätt är utesluten att döma av tillbuden i våra svenska kärnkraftverk under senare år. Dessutom bör i överensstämmelse med krav i nyssnämnda motion en beredskapsplan tas fram i händelse av ett stort bortfall av el från kärnkraftverk.
I den nya kommissionens uppgifter bör även ingå att lägga fram förslag för att främja användningen av biobränslen samt utvecklingen av vindkraft och solvärme. Vidare bör åtgärder för att stimulera energieffektivisering och energisparande tas fram.
Med det sagda tillstyrker jag berörda yrkanden i motion 1993/94:N410 (v) och avstyrker motion 1993/94:N429 (nyd) i denna del. Vad som begärs i övriga nu aktuella motioner ligger delvis i linje med vad jag här har anfört.
Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010
Jag instämmer i allt väsentligt i vad företrädarna för Centerpartiet och Kristdemokraterna anför i reservation 1 om det angelägna i att det snarast införs en lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010.
Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer
Jag ansluter mig till den reservation (nr 3) som företrädaren för Centerpartiet har anmält beträffande avveckling av vissa enskilda kärnkraftsreaktorer.
Export av kärnkraftsteknologi
En logisk följd av beslutet om avveckling av kärnkraften måste vara att även export av kärnteknisk utrustning upphör; det som inte accepteras i Sverige skall inte heller exporteras till andra länder. I enlighet med vad som begärs i motion 1993/94:N410 (v) bör förbud mot export av kärnkraftsteknologi införas. Riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram förslag härom.
Internationell avveckling av kärnkraften och IAEA:s roll
Också på det internationella planet har Sverige ett ansvar för kärnkraftens användning. Det faktum att Sverige har uttalat sig för en avveckling bör, såsom anförs i motion 1993/94:N410 (v), leda till att vårt land agerar för en motsvarande avveckling även i andra delar av världen.
Samtidigt har det blivit alltmer uppenbart att Internationella Atomenergiorganet (IAEA) inte klarar av sin uppgift att både främja en fredlig användning av kärnkraften och samtidigt hindra en spridning av klyvbart material för militär användning. Sverige måste därför, i enlighet med vad som begärs i nyssnämnda motion men också i motion 1993/94:N427 (fp), ta initiativ för att IAEA:s kärnkraftsfrämjande roll skall upphöra. En sådan inskränkning i dess verksamhet skulle bidra till en minskad spridning av kärnvapen.
Genom uttalanden av riksdagen med denna inriktning blir nu berörda yrkanden i motionerna 1993/94:N410 (v) och 1993/94:N427 (fp) tillgodosedda.
Vattenkraftverk
Den småskaliga vattenkraften lämnar ett betydelsefullt bidrag till landets elförsörjning. Det är samtidigt motiverat att verkningsgraden för sådana anläggningar ökas; detta kan enligt min uppfattning göras utan att belastningen på miljön tar överhanden. En uppgradering i den storleksordning som förutsätts i motion 1993/94:N425 (v) motsvarar 3--4 TWh eller vad en kärnreaktor producerar. I likhet med vad som föreslås i nyssnämnda motion anser jag att 50 miljoner kronor bör anslås för detta ändamål. Riksdagen bör sålunda hemställa att regeringen framlägger förslag härom. Det aktuella yrkandet i motion 1993/94:A450 (s) avstyrks med hänvisning till den förordade energipolitiska kommissionens uppgifter.
Vindkraft
Vindkraften har två stora fördelar -- den är förnybar och den har endast en ringa effekt på miljön. Dess nackdelar -- inverkan på landskapsbilden och buller -- är försumbara, särskilt jämfört med åsynen av alla de vägar, järnvägar och kraftledningsgator som skär sönder landskapsbilden. Även buller från bilismen på vägarna innebär starkt störande inslag.
Jag ansluter mig till vad som anförs i motion 1993/94:N425 (v) om att anslaget till investeringsstöd avseende vindkraft för nästa budgetår bör upptas till 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller sålunda 250 miljoner kronor. Regeringens förslag om överföring av medel till Energiteknikfonden -- i syfte att främja en storskalig introduktion av vindkraft -- avvisar jag. Vad som i övrigt sägs i budgetpropositionen om användning av medlen för investeringsstödet har jag inget att erinra emot. I fråga om åtgärder för att främja utvecklingen av vindkraft hänvisar jag till den förordade energipolitiska kommissionen.
Solenergi
Som sägs i motion 1993/94:N425 (v) bör 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller totalt 37 miljoner kronor, anvisas till investeringsstödet avseende solvärmeanläggningar. I motsats till regeringen anser jag att stödnivån bör ligga kvar på 35 % och sålunda inte sänkas till 25 %. Även beträffande solvärme hänvisar jag i övrigt till uppgifterna för den förordade energipolitiska kommissionen.
Utveckling av ny teknik för etanolframställning
Enligt min mening måste ytterligare åtgärder vidtas för att minska belastningen från de fossila bränslena till dess att de miljövänliga alternativen har tagit över. Försöket med etanoldrivna bussar i bl.a. Stockholmsområdet har varit mycket lyckat och rönt internationell uppmärksamhet. Som sägs i motion 1993/94:T216 (v) kan omställningen till biobränslen med gott resultat förenas med omställningen i jordbruks-, skogs- och energiproducentsektorerna.
Jag instämmer vidare i vad som anförs i motion 1993/94:N245 (v) om behovet av satsningar på anläggningar för produktion av fordonsbränsle ur skogsråvara. I full skala skulle en sådan produktion kunna leda till sysselsättning för tusentals personer i skogsbruk, i industrianläggningar, i verkstäder och i transportsektorn.
Riksdagen bör enligt min uppfattning hemställa att regeringen lägger fram förslag till åtgärder i enlighet med vad jag här anfört. Därmed skulle de aktuella yrkandena i motionerna 1993/94:T216 (v) och 1993/94:N245 (v) bli tillgodosedda. Ett sådant uttalande skulle även väsentligen tillmötesgå kraven i övriga här berörda motioner.
Insatser för ny energiteknik
I enlighet med vad jag tidigare anfört och vad som begärs i motion 1993/94:N425 (v) föreslår jag att riksdagen till anslaget Insatser för ny energiteknik (E 7) anvisar 397 miljoner kronor. Jämfört med regeringens förslag innebär det en höjning med 225 miljoner kronor, fördelat med 200 miljoner kronor till investeringsstödet avseende vindkraftverk och 25 miljoner kronor till investeringsstödet avseende solvärmeanläggningar. Också i detta sammanhang erinrar jag i övrigt om den föreslagna kommissionens uppgifter.
Främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion
Som tidigare påtalats av bl.a. Statens naturvårdsverk och som inför utskottet även påpekats av företrädare för NUTEK är stödet för främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion snart intecknat. Det finns ett uppenbart behov av ökade insatser. Enligt min mening är det angeläget att staten bidrar till att det kommersiella genombrottet för bl.a. en storskalig användning av biobränslen inte bara kommer till stånd utan även påskyndas. Jag tillstyrker därför förslaget i motion 1993/94:N425 (v) att det aktuella anslaget skall höjas med 275 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Energinormer
Jag ansluter mig till den uppfattning som företrädarna för Socialdemokraterna har anmält i reservation 8 om det angelägna i att det införs energinormer för hushållsapparater.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 1, 5, 10, 11, 14--16, 22, 24 och 26 bort ha följande lydelse:
1. beträffande omställningen av energisystemet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N410 yrkandena 4, 5 och 10, med anledning av motionerna 1993/94:Jo694 yrkande 25, 1993/94:N305 yrkande 22, 1993/94:N423 yrkandena 1 och 2, 1993/94:N432 yrkande 1, 1993/94:N433 yrkandena 1 och 5 och 1993/94:A815 yrkande 4 och med avslag på motion 1993/94:N429 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
5. beträffande export av kärnkraftsteknologi att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N410 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
10. beträffande internationell avveckling av kärnkraften att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N410 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
11. beträffande IAEA:s roll att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N410 yrkande 7 och 1993/94:N427 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
14. beträffande vattenkraftverk att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N425 yrkande 3 och med avslag på motion 1993/94:A450 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
15. beträffande vindkraft att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 13 littera E moment 1 och motion 1993/94:N425 yrkande 10 och med avslag på motion 1993/94:N433 yrkande 7 dels godkänner vad i det föregående anförts om inriktningen av stöd till investeringar i vindkraftverk, dels som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående i övrigt anförts i denna del,
16. beträffande solenergi att riksdagen med anledning av motion 1993/94:N425 yrkande 12 och med avslag på motion 1993/94:N433 yrkande 8 dels avslår proposition 1993/94:100 bilaga 13 littera E moment 2, dels som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående i övrigt anförts i denna del,
22. beträffande utveckling av ny teknik för etanolframställning att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T216 yrkande 13 och 1993/94:N245 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1993/94:N402 yrkandena 2 och 6, 1993/94:N417 yrkande 2 och 1993/94:N420 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,
24. beträffande insatser för ny energiteknik att riksdagen -- under förutsättning av bifall till min hemställan i momenten 15 och 16 -- a) med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt E 7, med bifall till motion 1993/94:N425 yrkandena 11 och 13 och med avslag på motionerna 1993/94:N429 yrkande 5, 1993/94:N432 yrkande 2 och 1993/94:N433 yrkande 3 till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 397 000 000 kr, b) (= utskottet),
26. beträffande främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 10 punkt J 2 och med bifall till motion 1993/94:N425 yrkande 8 till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 475 000 000 kr.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1993/94:100 bilaga 102
Proposition 1993/94:100 bilaga 133
Proposition 1993/94:100 bilaga 154
Motionerna5
Utskottet11 Riktlinjer för energipolitiken11 Bakgrund11 Vissa energipolitiska beslut11 Energibeskattningen13 Avreglering av elmarknaden14 Elförsörjningen14 Energirapport från NUTEK15 Regeringens bedömning av elförsörjningens utveckling16 Motionerna16 Utskottets ställningstagande18 Omställningen av energisystemet18 Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 201020 Övriga kärnkraftsfrågor20 Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer20 Förbudet mot vissa förberedande åtgärder22 Export av kärnkraftsteknologi23 Slutförvaring av utländskt kärnavfall23 Upparbetning av kärnavfall24 Statens kärnkraftinspektion24 Vissa internationella frågor25 Elproduktionsfrågor26 Verksamheten vid Svenska kraftnät26 Uppgradering av kraftöverföringsnätet26 Vattenkraftverk27 Vindkraft27 Solenergi29 Vågenergi30 Översyn av energilagstiftningen30 Forskning inom energiområdet31 Energiforskning31 Bioenergiforskning31 Småskalig förbränning av biobränslen32 Utveckling av ny teknik för etanolframställning32 Lokalisering av forskning om biobränslen34 Utveckling och introduktion av ny energiteknik34 Insatser för ny energiteknik34 Energiteknikfonden35 Främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion36 Viss lokalisering av biobränsleanläggningar37 Effektivare användning av energi37 Programmet för effektivare energianvändning, m.m.37 Energinormer39 Bränsleförsörjning40 Biobränsle40 Användningen av biobränsle40 Stöd till bioenergibolag41 Biogas42 Vegetabiliska oljor42 Naturgas43 Blyhaltig bensin44 Försörjningsberedskap44 Anslag till beredskapsåtgärder44 Störningar i eldistributionen45 Vissa övriga anslag46 Täckande av eventuella förluster46 Stöd till energieffektiviseringar i Östeuropa46 Hemställan47
Reservationer 1. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (c, kds)52 2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (nyd)53 3. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer (c)54 4. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (nyd)54 5. Statens kärnkraftinspektion (nyd)56 6. Vindkraft (nyd)56 7. Insatser för ny energiteknik (nyd)57 8. Energinormer (s)57
Särskilda yttranden 1. Omställningen av energisystemet (c)58 2. Omställningen av energisystemet (kds)58 3. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (s)59 4. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (m, fp)60
Meningsyttring av suppleant (v)60